Elbilsutredning Noreens samfällighetsförening. Daniel Norlén

Transkript

1 Elbilsutredning Noreens samfällighetsförening Daniel Norlén

2 Innehållsförteckning 1. Inledning Bakgrund Syfte och målsättning Metod Allmänt om elbilar Typer av elbilar Elbilsmarknaden Typ av laddstolpar Laddstolpe typ normal Laddstolpe typ semisnabb Laddstolpe typ snabb Elförbrukning SLUTSATSER OCH FÖRSLAG... 6 LITTERATUR- OCH KÄLLFÖRTECKNING

3 1. Inledning 1.1 Bakgrund På årsmötet i mars 2015 beslutades det att styrelsen var i behov av att utreda möjligheten att ladda elbilar på föreningens gemensamma elnät. Eftersom elbilar och hybridbilar blir allt mer vanligt styrelsen det som sin uppgift att utreda möjligheterna för hur man skulle kunna tillmötesgå ett sådant behov. Elbilsgruppen består av ordföranden Göran Fällman och Daniel Norlén. 1.2 Syfte och målsättning Det huvudsakliga syftet med utredningen är att klargöra hur det tekniskt fungerar, vilka alternativ som finns samt vilka ungefärliga kostnader det rör sig om. Utredningen är tänkt att ligga som underlag för en diskussion i föreningen. 1.3 Metod Utredningen bygger på generell research på området men också mätning av faktiskt förbrukning av en laddhybridbil på Noreens väg under ett års förbrukning. Gruppens medlemmar har läst gjorda utredningar för laddstationer samt generell research på området. 2

4 2. Allmänt om elbilar 2.1 Typer av elbilar Det finns ett antal olika varianter med biltyper som drivs med el. Allt ifrån till att endast ha el som drivning till kombinationer med el och förbränningsmotor. De tre huvudgrupperna kan delas in i: Elbil Hybridbil Laddhybridbil Den typen av fordon som endast har el som och ingen förbränningsmotor brukar kallas BEV (Battery Electric Vehicle). Dessa fordon har endast batterier och ingen annan energikälla att tillgå. De måste kunna ladda regelbundet för att kunna fungera. Exempel på bilmodeller är Nissan Leaf, Tesla, Renault Zoe och BMW i3 BEV. Hybridbilen har en elmotor och en förbränningsmotor som kan arbeta parallellt. Typen brukar klassas som HEV (Hybrid Electric Vehicle). Bilen återvinner bromsenergi eller annan överbliven energi för att ladda batteriet men kan inte ladda batteriet via elnätet. Vid lägre hastigheter används i huvudsak eldrift och vid högre hastigheter används förbränningsmotorn. Den mest kända bilen inom denna klass är Toyota Prius. Plug-in hybridbilar PHEV (Plug-in Hybrid Vehicle) kan nyttja både eldrift och förbränningsmotor. Den kan också ladda sina batterier under körning genom energi från inbromsning eller förbränningsmotorn alternativt också ladda från elnätet innan körning. Populära modeller är Mitsubishi Outlander PHEV, Volvo D60 plug-in och VW Golf/Passat GTE. 2.2 Elbilsmarknaden Antalet laddbara bilar ökar markant i Sverige. Den 30 september 2015 fanns det totalt st bilar varav 4112 st elbilar och 8134 st laddhybrider. Det är dock bara 0,257 % av fordonsparken i Sverige eftersom det finns st personbilar i trafik. 1 I dagsläget premieras bilar av typen elbil och laddhybridbil av staten i en supermilöbilspremie. Rena elbilar får kr och laddhybridbilar får kr i premie. Enligt prognos kommer försäljningen av elbilar att öka till st el- eller laddhybridbilar till slutet av Dessa relativt låga nivåer av denna typ av fordon gör att det blir svårt att beräkna utvecklingen på fordonsflottan av laddningsbara fordon. Antalet nya elbilar förväntas dock öka under de kommande åren. Utvecklingen på området går framåt vilket troligtvis gör tekniken billigare samt att större tillverkningsvolymer även kan påverka slutkundspriset positivt. Ett regeringsbeslut skulle kunna påverka utvecklingen kraftigt, antingen negativt eller positivt. Om supermiljöbilspremien försvinner och förmånsvärdet höjs kommer troligtvis försäljningen minska kraftigt. Ett regeringsbeslut som ger högre subvention för nybilsköpare av laddbilstyper skulle å andra sidan påverka försäljningen positivt. 1 Statistik av Transportstyrelsen

5 3.Typ av laddstolpar Det finns en stor mängd av olika laddstolpar, men idag finns det tre klart definierade kategorier. Nedan följer en kort redogörelse över dessa. 3.1 Laddstolpe typ normal En normal laddstolpe är på 10 eller 16 A. Denna typ av stolpe passar bäst på platser där man står parkerad över längre tid som till exempel parkeringsplatser utanför bostad eller garage. För normalladdning finns en EU-standard från årsskiftet 2014/2015: Mode 3 Typ 2. 3 Laddeffekten är cirka 2-3 kw och en timmes laddning ger en körsträcka på cirka 1 mil. I Sverige används idag redan denna standard. Enligt Vattenfall och Fortum kostar en laddstolpe för normalladdning mellan kronor att installera. Det stora spannet beror på hur stora grävarbeten som krävs för att få dem inkopplad till elnätet. En annan lösning för laddning över lite längre tid med 16 A är en så kallad Laddbox. Den är jämförbar med en normalladdningsstation och har några fördelar jämfört med att ladda ur ett vanligt uttag. Dels höjer den säkerheten på laddningen samt att den effektiviserar laddningen vilket förkortar laddtiden. En laddbox kostar ca kr vilket också kan inkludera installation men inte eventuella grävarbeten. 3.2 Laddstolpe typ semisnabb En semisnabb laddstolpe kan vara på 32 A. Stolpen passar bäst att placera på platser där man står parkerad någon timme. Flera olika tekniker finns och laddeffekten är mellan 7-22 kw vilket skulle ge 3-10 mils körsträcka med en timmes laddning. I nuläget kan inte alla elbilar dra nytta av den fulla effekten av laddstolpe typ semisnabb men det blir vanligare eftersom elbilarnas batterier blir kraftfullare. En sådan laddare kostar ungefär kronor att installera. 3.3 Laddstolpe typ snabb En så kallad snabbladdstation på 32A passar bäst att placera där fordonet stannar en kortare stund på mindre än en timme. För snabbladdning finns flera tekniker och ännu har ingen överenskommelse skett internationellt om en gemensam standard. Laddeffekten är cirka 50 kw. På cirka 30 minuter laddas batteriet till 80%. En snabbladdare kostar mellan kronor att installera beroende på vilka markarbeten som behövs. 3 Mode 3 laddning övervakas och felsäkras genom hela laddprocessen från uttaget in i bilen och är därmed den säkraste laddningstypen. "Intelligensen" sitter för Mode 3 i själva laddenheten. Mode 3-laddning kan också ske med högre strömstyrka. 4

6 4. Elförbrukning Laddhybridernas batterikapacitet ligger på ungefär 9kW-14kW och rena elbilarnas batterikapacitet ligger på 15kW till 25kW. Tiden det tar att ladda fordonets batterier beror på strömmens styrka (Ampere), spänningens storlek (Volt) och batteriets storlek. Rapportförfattaren har sedan februari 2015 regelbundet laddat en Mitsubishi Outlander PHEV med batterikapacitet 12kW i motorvärmaruttaget på parkeringsplatsen utomhus. Det finns en separat mätare på denna motorvärmarstolpe och avläsningar har gjorts regelbundet under året. Snittförbrukningen per månad under denna 12 månaders period har varit ca 85kWh. Elpriset inklusive förbrukning och nätavgift brukar generellt ligga på 1,5 kr/kwh. Detta ger en månadskostnad på 127,5 kr i månaden för att ladda denna typen av laddhybridbil som har en årlig körsträcka på 3000 mil. 5

7 5. SLUTSATSER OCH FÖRSLAG Vår slutsats är att det endast är laddstolpe typ normal eller laddbox som är ett alternativ i Noreens vägs samfällighet. Samfälligheten vill ej ta en stor kostnad för de snabba varianterna av laddstolpar i dagsläget då behovet inte finns. Det kommer heller inte vara intressant för alla medlemmar att ta del av detta vilket innebär att det i dagsläget inte är aktuellt att lägga kostnaden på alla i samfälligheten. Eftersom det endast är ett fordon som är i behov av detta idag är det inte aktuellt med en åtgärd i dagsläget då det fungerar tillfredsställande idag. Denna utredning är dock bra som grund för vidare diskussion. Elbilar är ett område där tekniken kommer att växa snabbt vilket också innebär att det är klokt att vänta med några större åtgärder. Vår rekommendation är att samfälligheten inte bör förbjuda elfordon eftersom de både bidrar till renare miljö samt minskad användning av fossila bränslen. Vår uppfattning är att eldrivna bilar är en del av framtiden och en ökad användning av dem bör ej negligeras. Det är dock inte ekonomiskt försvarbart att samfälligheten ska bekosta och möjliggöra laddning på alla parkeringsplatser. Detta gör att utredningen rekommenderar två typer av lösningar som ses skulle kunna vara möjliga: 1. De medlemmar som vill kunna ladda sitt elfordon får själva bekosta inköp och installation av en laddbox i garaget eller på sin parkeringsplats. Medlemmen äger då sin laddbox. En schablonmässig laddavgift debiteras medlemmen årligen för att täcka elkostnaden. 2. Samfälligheten bekostar inköp och installation av laddbox i garaget eftersom garagen ägs av samfälligheten. Samfälligheten debiterar den enskilde medlemmen en årlig avgift för investeringskostnaden och elförbrukningen. 6

8 LITTERATUR- OCH KÄLLFÖRTECKNING Rapporter och hemsidor Infrastruktur för förnyelsebara bränslen, WSP, 2014 Energimyndigheten Bli en elbilsvänlig bostadsrättsförening Utredning kring laddstolpars placering i Järfälla Kommun Utredning av lämplig laddinfrastruktur för elbilar och laddhybrider i Umeå Tjänsteutlåtande, Erfarenheter av stadens arbete med publik laddinfrastruktur för eldrivna fordon under år , lägesrapport. Stockholms stad,