El framtiden för transportsektorn

Transkript

1 El framtiden för transportsektorn Marie Fossum, Fortum Örebro, 12 May

2 Fordonsrelaterade utsläpp ökar Antalet bilar i världen växer stadigt. samtidigt ökar utsläppen från transportsektorn kraftigt Personvagnar och mindre lastbilar, miljoner CO 2 utsläpp från motorfordon (Gigaton CO 2 e.) Utom OECD 8 7 Utom OECD 750 OECD Stilla Havet 1) 6 5 OECD Stilla Havet 1) 500 Europa 4 3 Europa Nordamerika 1 Nordamerika ) OECD Stilla Havet: Japan, Australien, Nya Zeeland, Sydkorea Källa: J.D. Power; UNFCCC 2

3 El löser behoven för persontransport Låga nivåer CO 2 -utsläpp Låga driftskostnader Drivmedlet (el) är både lättillgängligt och finns i stora produktionsvolymer Nätverk för distribution finns redan i form av kraftledningar Möjliggör självförsörjning för Sverige Teknologin finns på plats 3

4 Det krävs samarbete mellan elbolag, bilindustrin och myndigheter för att få igång elbilsmarknaden Energibolag Utbyggnad av laddstolpar och övrig infrastruktur Standardisering Biltillverkare Teknikförbättringar (bilar, batterier) Konkurrenskraftiga bilar Snabb introduktion Effektivt av laddbilar regelverk Stöd till infrastrukturen CO2-baserad fordonsskatt Stöd för snabb introduktion Regering & riksdag Skattepolitik Incitament för investering/köp Lagstiftning/regelverk 4

5 Lägre utsläpp och skalbarhet centrala faktorer El ger bland de lägsta utsläppsnivåerna av de drivmedel som finns tillgängliga idag... och el är det enda alternativa drivmedlet med tillräcklig produktion för alla fordon Drivmedelscykel för utsläpp av växthusgas (typiska värden Sverige, gram CO 2 /km) Potential för skalbarhet för alternativa drivmedel av EU-25-fordon som kan bytas ut % 85-91% % 6% 3% 2% Bensin Diesel Biodiesel Laddhybrid (1) Etanol E85 (2) Biogas (3) Elfordon (4) El Etanol inklusive etanol från cellulosa Spannmålsbaserad etanol Bio-Diesel Biogas Källa: Joint Research Council/EUCAR/concawe Well-To-Wheel analysis; Center for Transportation Research, Argonne Labs; Environmental Systems Analysis of Biogas Systems; Energimyndigheten; Nordel; Fortum Källa: Joint Research Council/EUCAR/concawe Well-To-Wheel analysis; Fortum 5

6 1,5 miljoner BEV och/eller PHEV bilar förväntas rulla på svenska vägar inom 2030 Plugin-bilar i Sverige ( 000) 1,500 1,500 Andel av bilparken 100% 80% 1,000 1,000 60% % % % 9% % % 20% 0% Källa: EPRI; Fortum analys 6

7 Fortum driver ett elbilsprogram tillsammans med kommuner i Sverige och Finland Tester med fyra bilmodeller Testmodeller på plats i Stockholm, Espoo and Pudasjärvi Samarbete med städer i Sverige och Finland Toyota Prius (laddhybrid) Th!nk City (el) Stockholm (långsam laddning) Finland (snabb/långsam laddning) Stockholm Karlstad Fiat Doblo (el) VW Passat (el) Stockholm (långsam laddning) Stockholm (betalning) Espoo Pudasjärvi 7

8 Majoriteten av bilar står parkerade en stor del av dygnet, med kortare stopp för shopping och tankning Bilen står still långa tider på dygnet Affärer, shoppingcentran Plats Stillastående -mart Arbetsplats Inkl. firmabilar 8-16 t Parking Arbetsplats Enfamiljsbostad t Parkeringshus Flerfamljsbostad t Enfamiljbostad Gatuparkering Parkeringshus Gatuparkering 5m-4t (tillfällig) 10-14t (boende) 5m-4t (tillfällig) 10-14t (boende) Affärer, shoppingcentran 5min-4t Bensinstation 5-10min Bensinstationer Flerfamiljsbostad 8

9 Kombination av långsam laddning och ultrasnabb laddning är användarvänligt och kostnadseffektivt kw Tid för full Laddning (1) min Ultrasnabb Jämförbar laddtid med att tanka fullt på en bensinstation Ultrasnabb stationär likströmsladdare Byte Jämförbar laddtid med att tanka fullt på en bensinstation Batteribyte min Snabb Inte tillräckligt snabb för att erbjuda samma bekvämlighet som dagens bensinstationer Snabb stationär likströmsladdare 10 3h Endast marginella fördelar jämfört med långsam laddning men betydligt dyrare Medium 400V 3-fas växelströmsladdning h Långsam Grundläggande förutsättning för laddning av en laddbil över natten 230V 1-fas växelströmsladdning (1) Tid för att ladda ett batteri med 30kWh kapacitet från tomt till fullt. Mest attraktivt för användaren 9

10 Växande utbud av el- och laddbilar 2008 A/B A/B Think City 2009 Subaru R1E Mitsubishi i-miev 2010 Tata Indica Vista Nissan EV-02 Tata Nano 2011 Smart ED VW Twin Drive Mercedes A-class? 2012 Toyota IQ? VW UP? segmentet segmentet C/D C/D Kewet Buddy Nice Cars Zero BYD F3DM Miles XS500 Fiat Doblo (Micro-Vett) ZAP X Bolloré Bluecar BYD F6DM Toyota Prius PHEV BYD F3E segmentet, segmentet, SUV SUV G G segmentet segmentet 10 Tesla Roadster Mini E Fisker Karma Heuliez/Orange/ Michelin Will GM Volt Opel Ampera Saturn Vue PHEV BYD F6E Tesla Model S

11 Många länder har redan tagit initiativ Olika stödprogram för laddbilar i Europa: Sänkt fordonsskatt Premier vid köp av fordon Andra stöd riktade till konsument Investeringsstöd för laddinfrastruktur Minskad eller ingen parkeringsavgift, trängselskatt eller kostnad för laddning STORBRITANNIEN 50% momsreduktion Subventionerade köp Fri parkering/laddning PORTUGAL Offentlig utbyggnad av infrastruktur HOLLAND Lägre skatt (regionalt) Subvention på max FoU-stöd for elbilar och laddbilar BELGIEN Lägre vägskatt 15% subvention för miljöbilar FRANKRIKE Subvention på max för miljöbilar 0 till 50% vägskatt NORGE Infrastrukturstöd Ingen skatt eller moms på elbilar Lokala subventioner DANMARK Elbilar skattebefriade fram till 2012 Fri parkering/laddning Statlig/kommunal infrastruktur TYSKLAND Offentlig utbyggnad av infrastruktur ITALIEN Ingen skatt i flera regioner Subvention på max 65% Lägre försäkringspremie ÖSTERRIKE 50% momsreduktion Subventionerade köp Fri parkering/laddning FINLAND Gratis parkeringsplatser för elbilar SVERIGE Ingen fordonsskatt för under 120 gram 11

12 Kritiska faktorer för succé 1. Tillgänglighet av bilar i stora volymer 2. Låga kostnader på inköp av bilar Batterier är ett fördyrande led idag -> bilarna för dyra I inköp Fullt CO2 baserad subsidier eller beskattning behövs 3. Fortsätta utbyggnad av infrastruktur och laddningsmöjligheter Inne I storstäder krävs utbyggnad av laddningsinfrastruktur 4. Skapa industri standarder för laddning av bilar Gränssnittet mellan bilen och laddningsstolpen Inga standarder driver kostnader och risker vid utbyggning av infrastruktur 12