Rapport: Arbetsmarknadsutbildning med SFI

Rapport: Arbetsmarknadsutbildning med SFI Resultat från utvärdering, uppföljningar och konferens Maria Berg Ulrika Morelius Tzovinar Yeranossian Maj 2012

Innehåll Information om utvärderingen... 1 Utvärderingsresultat... 2 Modell... 2 Syfte, målgrupper och utbildningar... 2 Info och organisation... 3 Genomförande... 4 Info och urval målgruppen... 4 Info och urval utbildningar... 5 Undervisning och samarbete... 6 Målgruppen... 6 Resultat... 7 Målgruppen... 7 Statistik och verksamheter... 8 Syfte och implementering... 8 Sammanfattning av utvecklingsområden... 8 Organisation... 8 Utbildningarna... 9 Undervisning... 9 Resultat av uppföljningar... 11 Statistik för utbildningarna... 11 Allmän information... 11 Tid och deltagare för varje utbildning... 11 Statistik för jobb efter avslutad utbildning... 12 Tabeller... 12 Faktorer som påverkar resultatet... 14 Utvecklingsförslag från konferensdagen... 15 Utvärdering av konferensdagen... 17

1 Information om utvärderingen Under mars och april 2012 genomförde Länsstyrelsen en kvalitativ utvärdering av projektet Arbetsmarknadsutbildning med SFI. Syftet och upplägget för utvärderingen presenterades för styrgruppen den femtonde mars. Resultatet presenterades under en konferensdag för alla deltagande parter den sjuttonde april. Utvärderingen bestod av intervjuer och enkäter till personer inom samtliga deltagande parter, totalt ungefär 60 personer. Av dessa intervjuades 24 medan resten fick en enkät i form av ett webbformulär, vilken 20 personer svarade på. Totalt har alltså 44 personer deltagit i utvärderingen. Resultaten av intervjuerna och enkäterna har sammanställts och sammanfattats och presenteras i denna rapport. Presentationen är generell och fokuserar på de svar som varit gemensamma för många. Huvudvikten ligger på utvecklingsområden och deltagarnas förslag på lösningar för dessa i framtiden. Alla deltagare har varit anonyma och det finns inga specifikationer av personer eller deltagande parter i rapporten. Utvärderingen har bestått av frågor inom fyra undersökningsområden med undergrupper: Modell projektets syfte, målgrupp, organisation och den interna informationen. Genomförande information till målgruppen, urval av deltagare och utbildningar, praktiskt genomförande/undervisning, samverkan och samarbete samt målgruppen. Resultat målgruppens utveckling, statistiska resultat (antal jobb osv.) samt verksamhetsutveckling. Framtid måluppfyllelse, uppföljningar av utbildningarna samt utvecklingsområden och mål inför framtiden.

2 Utvärderingsresultat Presentationen utgår från de fyra undersökningsområdena och deras undergrupper, men resultaten redovisas efter sammanhang och relevans. Således har vissa av svaren hamnat i en annan undergrupp, samtidigt som det blir vissa upprepningar. Det sista undersökningsområdet (Framtid) redovisas inte för sig utan återfinns inom de tre andra och, framför allt, i sammanfattningen av undersökningsområden, eftersom dessa varit den huvudsakliga frågan inom detta område. Modell Syfte, målgrupper och utbildningar De flesta känner till modellen väl. Det är särskilt kombinationen mellan yrkesutbildning och svenskundervisning som lyfts fram som en bra idé. Många menar att språkinlärningen blir mer attraktiv då den får ett mål och en mening, medan yrkesutbildningen underlättas av det språkliga stödet. Modellen skapar också kortare vägar till arbete, då språkinlärning och yrkesutbildning görs samtidigt och deltagarna får kontakter och introduceras på arbetsmarknaden. Dessutom skapar modellen utrymme för flexibilitet, då utbildningarna och svenskundervisningen ofta anpassas, till varandra och till deltagarna. Många påpekar att projektet fortfarande är nytt och behöver mer tid för utveckling. De flesta menar också att det funnits en kontinuerlig utveckling från början och att projektet kommit långt. Det som framför allt behöver utvecklas mer är samordningen av projektet och samarbetet mellan olika instanser. Skillnaderna mellan instansernas system innebär svårigheter för samarbetet. Även finansieringen av undervisningen och utbildningarna är ett orosmoment. Den viktigaste faktorn för fortsatt utveckling är mer samarbete och mer gemensam planering. Projektet bör ha som mål att implementera modellen så att den blir en självgående reguljär verksamhet. Även utbildningarna kan vidareutvecklas. Framför allt bör praktik ingå som en obligatorisk del i modellen och arbetsmarknaden bör involveras i ett tidigt skede. Utbildningarna bör dessutom anpassas mer till målgruppen. En viktig del av anpassningen är en inventering av nivåer, framförallt språkliga. Dessa bör ses över mer grundligt för att deltagarna ska utvinna så mycket som möjligt av utbildningarna. Mer kunskap om nivåer kan även underlätta för mer

3 individualiserad undervisning, något som efterfrågas. Utbudet bör utökas med fler utbildningar inom fler yrkesområden. Modellen kan med fördel tillämpas i andra sammanhang med andra grupper i olika omfattningar. Utbildningarna kan dessutom göras bredare och innehålla andra sorters undervisning, som exempelvis samhällsinformation, kunskaper om arbetssökande och arbetsmarknadsinformation, sociala faktorer och praktiska färdigheter som behövs i arbets- och vardagslivet, något som till viss del redan görs inom vissa av utbildningarna men behöver organiseras och standardiseras mer. Info och organisation Vissa upplever att de inte alltid får all information de behöver, men de flesta anser sig vara välinformerade. Projektledningen fungerar bra, det finns dock önskemål om mer direktkommunikation med projektledare och handläggare och även mer kommunikation mellan styrgruppen och nätverksgrupperna. Rollerna uppfattas av vissa som något otydliga, eftersom många aktörer är inblandade. Bland annat finns det svårigheter kring direktiv och ledning, då vissa upplever att det är flera olika instanser som äger utbildningarna och det då blir svårt att veta vem som ska leda. Det efterfrågas en tydligare ansvarsfördelning och klarare roller. Detta kräver bland annat fler mötestillfällen och tid till gemensam planering. Många uttrycker att arbetet inom projektet är personbundet och att utbildningarna och undervisningen tenderar att variera efter graden av engagemang, kunskap och insyn hos de involverade personerna. Detta gör modellen sårbar och kräver bättre informationsflöde och mer enhetlighet inom organisationen. Vissa instanser upplever sina egna roller som oklara. Detta gäller främst kommunernas integrations-, migrations- eller flyktingenheter samt Socialtjänsten. Detta kräver större involvering och mer information till dessa instanser. Även branscher och företag bör få mer information och involveras mer, i ett tidigare skede. Det behövs mer arbete med att informera branscher och företag om mervärdet med invandring och nyttan med modellen. Länsstyrelsens roll som samordnare lyfts fram som väldigt viktig och många känner oro inför framtiden utan den tydliga samordnarrollen. De flesta anser Arbetsförmedlingen vara den mest naturliga efterträdaren till denna roll, då de äger utbildningarna. Det är dock även många som påpekat att projektets fortlevnad är beroende av samarbetsvilja från alla parter.

4 Uppföljningar Det finns en del otydlighet kring uppföljningarna. Många vet inte riktigt hur, när och av vem de utförs, vad de går ut på och vad de leder till. Det efterfrågas mer systematiska och tätare uppföljningar som är förankrade hos alla parter och leder till konkreta resultat och aktiviteter. Många har uttryckt en önskan om gemensamma uppföljningar där alla berörda parter är med Länsstyrelsen/projektledare, Arbetsförmedlingen/handläggare, yrkesutbildning/ansvarig och lärare och SFI/lärare, samt eventuellt finansiär från kommunen. Samtidigt efterfrågas en oberoende part med kompetens inom yrkesområdet för uppföljningarna. Dessutom efterfrågas både kort- och långsiktiga uppföljningar. De kortsiktiga bör då fokusera på deltagarnas engagemang, närvaro, utveckling, betyg och eventuella behov av stöd under utbildningen, medan de långsiktiga undersöker praktik och eventuell anställning efter genomförd utbildning. Lärare inom yrkesutbildning och SFI uttrycker en önskan om tid för förberedelse inför uppföljningar, för att kunna redovisa uppföljningskriterier på bästa sätt. Vissa anser att utbildningsanordnarna bör beläggas med redovisningskrav för kvalitetssäkring. Uppföljningarna bör leda till korrigeringar av undervisningen, utbildningen eller modellen vid behov, och eventuellt förlängningar för de deltagare som behöver det. Många har lyft vikten av att alla får ta del av resultat från uppföljningar, som en del i erfarenhets- och kunskapsutvecklingen. Detta kräver ett större informationsflöde inom projektet. Genomförande Info och urval målgruppen Informationen till och urvalet av deltagare fungerar olika för de olika utbildningarna. Vissa upplever att det fungerar väldigt bra, medan andra upplever att vissa faktorer saknas eller behöver utvecklas. Många påpekar att målgruppen kräver anpassad information i olika format som upprepas ett flertal gånger, för att öka förståelsen och undvika missförstånd. Praktisk information i form av studiebesök, filmer och bilder är uppskattat. Även kontakter med branscher och arbetsplatser i ett tidigt skede, eventuellt med information och stöd från en kontaktperson på företaget, är ett förslag. Även tidigare deltagare skulle kunna involveras i informationsinsatserna och eventuellt som stöd under utbildningarna. Flera har påpekat att en tolk eller språkstöd kan vara nödvändigt vid informationsinsatserna.

5 Trots att deltagarna ska ha en viss språknivå för att kunna gå utbildningarna kan det förekomma många facktermer i den givna informationen som deltagarna ännu inte lärt sig. Det viktigaste att framhäva vid informationsinsatser är enligt många de krav som utbildningen och yrket ställer på deltagarna. Detta för att ge dem möjlighet att avgöra om de kan möta dessa krav, men också för att undvika problem under utbildningen då vissa inte uppfyller kraven. Många av dessa krav är av praktisk natur, exempelvis måste vissa kunna resa (även efter avslutad utbildning, som del av yrket), men det gäller även sådant som ordningsamhet, punktlighet och samarbete med andra. Många önskar en mer individuell informations- och urvalsprocess. Deltagarna skulle då få information och vägledning anpassat efter deras behov, samtidigt som utbildningsanordnarna skulle få möta och intervjua presumtiva deltagare för att avgöra lämplighetsgrad. En viktig faktor som många har nämnt är att SFI-betyg inte nödvändigtvis motsvarar den reella språknivån, särskilt inte i tal och förståelse. Därför behövs en kompletterande bedömning innan urval. Det finns en viss intressekonflikt vid urvalet. De olika parterna kan bedöma lämplighet och behov av deltagare utifrån olika intressen. Fler vill vara med och påverka urvalsprocesserna och det finns önskemål om ett gemensamt urval med mer samarbete. Många har påpekat att ekonomi inte bör vara det dominerande intresset vid urvalet, eftersom det kan leda till olämpliga deltagare, avhopp och brist på intresse efter avslutad utbildning, bland annat. Slutligen upplever vissa att grupperna kan bli för stora och att deltagarnas nivåer, språkliga och kompetensmässiga, skiljer sig mycket åt. Detta leder till att undervisningen inte blir enhetlig och att extra, oförberedda resurser måste läggas på vissa. Även detta handlar om vilka intressen som styr vid urvalet och kräver mer samarbete. Info och urval utbildningar Ett problem med urvalet av utbildningar är att upphandlingsprocessen kan ta lång tid på grund av överklaganden. Detta kan innebära att vissa av utbildningarna inte är lika aktuella utifrån arbetsmarknadsbehov när de väl startar som de var i början av upphandlingsprocessen. Många upplever också en genomgående dålig framförhållning när det kommer till information om utbildningarna (till de olika parterna) innan uppstart. Informationen om vilken utbildning som valts ut, hur, var och när den ska hållas och så vidare fås en kort tid innan uppstart, vilket

6 inte lämnar tillräcklig tid till planering. Ett närmare samarbete, större informationsflöde och mer framförhållning samt fler resurser till gemensam planering efterfrågas. Flera anser att praktik och språkstöd bör vara obligatoriska krav på utbildningarna. Förutom praktik, eller som ett komplement, finns även förslag på lärlingsplatser, som skulle kunna öppna upp för utbildningar för enskilda individer istället för grupper. Det efterfrågas även fler utbildningar inom fler yrkesområden. Vidare tycker flera att utbildningarna bör vara mer anpassade, både efter regionen och målgruppen, för att möta behoven på såväl den regionala arbetsmarknaden som hos de dominerande folkgrupperna i samhället. Ett exempel på anpassning som önskas är möjligheten att förlänga utbildningarna vid behov. Undervisning och samarbete De flesta anser att resorna för deltagarna har fungerat förvånansvärt bra. Det har ibland krävts en viss anpassning av undervisningstiderna, då vissa kommit sent eller behövt gå tidigt på grund av buss-/tågtider, och detta kräver mer tid för planering. Ett annat problem är när deltagarna har möten inbokade hos någon av de andra parterna, vilket kan innebära att de är borta en hel dag. Som en lösning på detta önskas tätare kontakt kring bokning av möten, så att tiderna anpassas. Vidare kan ibland de praktiska frågorna som ersättning, priser, tider och hållplatser ställa till besvär, vilket kräver mer information. För ett gott samarbete mellan yrkes- och SFI-lärare krävs tid för gemensam planering. Dessutom bör SFI-läraren vara med på golvet, samtidigt som yrkesläraren med fördel kan vara med på några svensklektioner. Undervisningsmaterialet inom SFI:n bör anpassas till yrkesområdet för att underlätta för deltagarna. Informationen om de praktiska rutinerna är inte alltid konsekvent eller tillräcklig. Återigen handlar det om ett större informationsflöde och tätare samarbete. De flesta upplever dock att det fungerar bra med kontakten då problem uppstår. Målgruppen Alla tycker att de flesta deltagare är motiverade och engagerade. Det har förekommit problem med vissa individer men i stora drag upplevs målgruppen som duktig. Problem kan uppstå om en deltagare har för låg språknivå eller känner sig ha valt fel yrkesområde. Dålig stämning kan dessutom sprida sig till resten av gruppen, varför det är viktigt att hantera eventuella problem snabbt.

7 Vissa anser att målgruppen bör bli mer involverad i projektutvecklingen. Deltagarna skulle kunna bidra med idéer till utbildningar, yrkesområden, undervisning och informationsbehov. Tidigare deltagare skulle dessutom kunna bidra till utveckling av projektet genom att påpeka utbildningarnas styrkor och svagheter och dela med sig av sina egna upplevelser och resultat. Ett problem med målgruppen är bristen på kunskap om arbetsplatskultur och kulturella koder samt praktiska vardagssysslor. Detta är något som yrkes- och SFI-lärarna lägger ner mycket tid på, ibland på bekostnad av tiden för undervisning, och som dessutom kan ställa till med problem under utbildningen. Flera anser att någon slags samhälls- och/eller arbetsplatsinformation bör ingå som en obligatorisk del i modellen och att lärarna bör ha stöd och resurser till den undervisning och hjälp de bedriver vid sidan av den reguljära undervisningen. Ett annat förslag är att SFI:n eller en kompletterande part ska bedriva undervisning i andra ämnen. Exempelvis är matematik ett inslag i vissa av utbildningarna, men tar lång tid att förmedla för dem som inte har någon eller liten grund i ämnet. Även engelska har föreslagits. Ett annat problem är att lärare och andra involverade oftast inte har någon kunskap om hälsoläget hos deltagarna innan utbildningen. Vissa har dålig hälsa eller handikapp, exempelvis förekommer syn- och hörselproblem. Vissa kan dessutom vara mentalt instabila eller stressade på grund av tidigare trauman. Detta kan ställa till med besvär i undervisningen. Bättre och tidigare kunskap om hälsoläget samt en mer individualiserad urvalsprocess (se ovan) efterfrågas för att bedöma lämpligheten i hälsa och förmåga hos deltagarna. Det viktigaste som målgruppen behöver är praktik. Vissa upplever att deltagarna inte alltid fångas upp efter avslutad utbildning och att de kan behöva mer stöd när det kommer till jobbsökande. Resultat Målgruppen De flesta anser att målgruppen generellt sett har avancerat språkligt, även om det har förekommit fall med mindre utveckling. Den mest tydliga avanceringen är att deltagarna vågar prata och gör det med mer glädje och entusiasm. Praktik anses vara den viktigaste faktorn för språklig utveckling, många upplever en enorm skillnad i språket när deltagarna återvänder från praktik. Därför anser de också att deltagarna bör göra sina språkprov efter praktiken. Dessutom anser många att språk- och branschtesterna bör anpassas mer till

8 målgruppen. Många blir väldigt duktiga muntligt och praktiskt, men klarar inte av skriv- och läsförståelsen lika bra. Många har påpekat att det viktigaste för en arbetsgivare är just det muntliga språket, särskilt inom de mer praktiska yrkena, och att testerna, om de inte anpassas, kan skapa onödiga hinder för arbete. Vidare anses det att det bör finnas så stor nationell mångfald som möjligt i grupperna, för att undvika att deltagarna talar sina egna språk med varandra. Språkstöd bör heller inte användas för mycket, istället ska deltagarna i möjligaste mån tvingas tala svenska. Språket anses generellt vara det största hindret för anställning. De flesta anser att målgruppen kommit närmare arbetsmarknaden, men att anställningsbarheten varierar, såväl mellan individer som utbildningar. Det som ibland saknas är den sista länken mellan utbildning och arbetsmarknad, det vill säga praktik, som återigen lyfts upp som den viktigaste faktorn för att få ut deltagarna i jobb. Utöver språklig och yrkesmässig utveckling upplever många att deltagarna fått högre självförtroende och mer självtillit, en bättre syn på livet och samhället och överlag blivit mer positiva. De har även lärt sig saker vid sidan av, som kulturella koder, att samarbeta med människor från andra länder, kulturer och religioner och även praktiska göromål. De behöver dock mer sådan lärdom (se ovan). Statistik och verksamheter De flesta upplever att de har fått information om resultaten av utbildningarna. Resultaten varierar mellan utbildningarna, överlag får projektet godkänt. De flesta upplever dessutom att deras egen verksamhet och samverkan mellan parterna har utvecklats. Syfte och implementering Projektet anses ha uppnått sitt syfte, givet de förutsättningar det har haft, men att det finns mycket kvar att göra. Modellen har implementerats till viss del men även där behövs mer arbete. Projektet anses ha utvecklats väldigt mycket sedan det började och är på god väg framåt. Sammanfattning av utvecklingsområden Organisation Samordning och samarbete Det behövs en tydlig samordnare för projektet. Det krävs dessutom mer och tätare samarbete mellan de olika parterna.

9 Roller och ansvarsfördelning De olika parternas roller och ansvar behöver förtydligas och informationen kring detta behöver spridas mer systematiskt. Finansiering Det måste finnas ett stabilt finansieringssystem inom projektet. Parterna bör föra gemensamma diskussioner för att komma fram till en bra lösning. Detta kräver samarbetsvilja från alla håll. Utbildningarna Praktik och kontakter Det är ytterst viktigt att deltagarna får praktik som en del av utbildningen. Potentiella arbetsgivare bör involveras i utbildningarna i ett tidigt skede och hänsyn bör tas till deras krav och behov vid utformningen av utbildningen. Deltagarna bör ha möjlighet att göra studiebesök på arbetsplatser, även innan utbildningen. En kontinuerlig länk till branschen och företag bör finnas. Nya utbildningar och grupper Modellen kan med fördel tillämpas på andra grupper i andra sammanhang. Fler utbildningar inom nya yrkesområden efterfrågas. Annan kunskap Utöver språk och yrkesutbildning bör deltagarna få någon slags samhälls- och/eller arbetsplatsinformation, innehållande såväl kulturella koder som praktisk kunskap. Detta sker redan i viss utsträckning men bör ingå som en obligatorisk och mer systematisk del i utbildningarna och få fler resurser. Undervisning Urval av deltagare Urvalet bör ske gemensamt och med hänsyn till alla parters intressen. Det bör vara individuellt och de ansvariga, i synnerhet lärarna, bör träffa presumtiva deltagare i intervjuer och vid studiebesök för att kunna bedöma lämplighetsgrad. Framförhållning och tid till planering Information om utbildningen bör komma i god tid. SFI- och yrkeslärarna behöver särskilt avsatt tid för planering, både före och under utbildningen.

10 Nära samarbete Alla parter bör arbeta i nära samarbete med varandra. I synnerhet bör SFI- och yrkeslärarna jobba gemensamt, gärna i samma lokaler, för att anpassa undervisningsmaterialet till varandra. SFI-läraren bör vara med i den praktiska undervisningen (och vice versa).

11 Resultat av uppföljningar Nedan följer statistisk information om utbildningarna och en redovisning i tabellform av resultatet av Arbetsförmedlingens uppföljningar av utbildningarna, samt förklaring av faktorer som påverkar resultatet. Statistik för utbildningarna Allmän information 14 utbildningar 5 av 10 orter 9 yrken 250 deltagare från alla orter 49 % kvinnor, 51 % män Tid och deltagare för varje utbildning Lokalvård: 1) 20 veckor, 17 personer; 2) 30 veckor, 20 personer Skogsbruk: 20 veckor 14 personer Handel/Butik: 40 veckor, 24 personer Kök: 1) 60 veckor, 10 personer; 2) 60 veckor, 14 personer Svets & CNC: 1) 60 veckor, 20 personer; 2) 60 veckor, 14 personer Omvårdnad/undersköterska: 80 veckor, 24 personer Personlig assistent: 25 veckor, 21 personer Service Hushållsnära tjänster för korttidsutbildade och analfabeter: 1) (Gävle) 60 veckor, 21 personer 2) (Hudiksvall) 60 veckor, 20 personer

12 Statistik för jobb efter avslutad utbildning Tabeller Tabell 1: Antal deltagare i procent som har fått någon form av sysselsättning efter avslutad utbildning. Jobb - har kommit ut i arbete 100 90 86 80 70 60 50 40 59 50 45 45 50 43 30 20 10 14 10 5 0 Lokalvård 1 Skogsbruk Handel CNC/Svets 1 Lokalvård 2 Restaurang/Kök Hushållsnära tjänster - G Hushållsnära tjänster - H Svets 2 Personlig assistent Tabell 2: Jämförelse mellan antal deltagare i procent som haft någon form av sysselsättning totalt och antal deltagare i procent som har någon form av sysselsättning idag. 100 90 86 Jobb - varit ute i arbete Jobb - idag 80 % 70 60 50 40 30 20 10 59 35 36 50 25 45 45 40 30 50 50 14 5 10 10 43 36 5 5 0 Lokalvård 1 Skogsbruk Handel CNC/Svets 1 Lokalvård 2 Restaurang/Kök Hushållsnära tjänster - G Hushållsnära tjänster - H Svets 2 Personlig assistent

13 Tabell 3: Antal deltagare i procent som har fått någon form av sysselsättning inom det valda yrkesområdet. Jobb inom samma yrkesområde Lokalvård 1 100 50 0 90 67 25 Skogsbruk Handel CNC/Svets 1 Lokalvård 2 Restaurang/Kök Hushållsnära tjänster - G Hushållsnära tjänster - H Svets 2 Personlig assistent 100 56 100 89 Tabell 4: Det aktuella dagsläget för antal deltagare i procent som har någon form av sysselsättning, praktik, går annan utbildning eller är inskrivna i någon annan av Arbetsförmedlingens aktiviteter, samt de som är avaktualiserade (flyttat, skrivit ut sig själva osv.). 120 100 12 7 Jobb - idag Praktik Avaktualiserad 12 15 Utbildning Annan aktivitet anordnad av AF 10 10 80 29 47 60 21 40 6 7 20 35 36 0 Lokalvård 1 Skogsbruk 30 55 47 35 10 56 70 10 5 5 5 8 10 8 50 40 29 20 25 30 0 0 5 10 Handel CNC/Svets 1 Lokalvård 2 Restaurang/Kök Hushållsnära tjänster - G Hushållsnära tjänster - H Svets 2 57 66 0 7 5 36 14 5 Personlig assistent

14 Faktorer som påverkar resultatet Konjunkturläget /efterfrågan på arbetsmarknaden. Motivation/engagemang. Tydligt jobbfokus från början matchningsarbetet. Språkutvecklingen under utbildningstiden. Praktik mot yrke under utbildningstiden. Val av yrkesområde. Anställningsformer/när vi går in och gör mätningar (viss tid/projekt/bemanningsföretag).

15 Utvecklingsförslag från konferensdagen Under konferensdagen hade deltagarna gruppdiskussioner efter föreläsningarna. Syftet med diskussionerna var att varje grupp skulle ta fram (minst) fem utvecklingspunkter utifrån de utvecklingsområden och resultat som presenterats under dagen. Utvecklingspunkterna presenterades muntligt och skriftligt och diskuterades gemensamt. Nedan följer en sammanfattning av gruppernas förslag på utvecklingspunkter. Samarbetet mellan yrkesutbildningen och SFI bör öka och ske mer systematiskt. Restaurangmodellen, dvs. Yrkesakademiens köksutbildning i Söderhamn, är ett mycket gott exempel. De olika yrkesinriktningarna bör samarbeta med varandra och utbyte system och rutiner för samarbete. Det är viktigt med en balanserad blandning mellan SFI, yrkesteori och praktisk träning. Undervisningen bör bli mer flexibel, med mer utrymme för anpassningar och nya idéer samt med möjlighet för förlängning vid behov. Språkundervisningen bör fokusera på kommunikation/dialog. Slutligen bör språkgrupperna vara så blandade som möjligt för att utbildningen ska ge bättre effekt. Näringslivet bör knytas närmare projektet. Företag bör informeras om nyttan med modellen och få tillfälle att ge egen input på de behov som finns inom yrkena. Det bör göras en inventering av framtida arbetsmarknadsbehov för idéer på nya utbildningar inom nya yrkesområden. Redan innan utbildningarna startar kan potentiella arbetsgivare med fördel vara med i planeringen och detta samarbete bör fortsätta under hela utbildningen. Det är väldigt viktigt att Arbetsförmedlingen arbetar aktivt med att matcha deltagarna mot jobb. Andra aktiviteter som görs efter utbildningarna bör vara relevanta. Hela utbildningen bör ha en arbetsfokus och deltagarna måste få stöd och coachning för arbetssökande under och efter utbildningen. Praktikplatser är av yttersta vikt. Alla måste hjälpas åt att hitta praktikplatser. Kommunen bör öppna upp för fler praktikplatser. Resurser kan avsättas till praktikanskaffare. Vd behov kan det vara lämpligt med en praktikintroduktion med språkstöd, särskilt för de med svårigheter. Det bör göras en inventering i målgruppen och det kan med fördel skapas ett forum för deltagarna, för att deras åsikter, behov och idéer ska tas tillvara. Urval av utbildningar kan med fördel göras med utgångspunkt i målgruppens egna kompetenser och erfarenheter.

16 Urvalet och informationen innan utbildningar bör förbättras och göras mer flexibel och individuell, bland annat med intervjuer. Framför allt bör rutinerna för urvalen skärpas. Det behövs mer framförhållning vid information om valda utbildningar. Även arbetet med validering bör förbättras så att deltagarna kan kartläggas och eventuellt få tidigare kompetens tillgodoräknad. Utbildningsanordnare bör ha möjlighet att anordna egna lämplighetstester. En idé är att ha en gemensam förstaperiod i utbildningarna då deltagarna får allmän information och kunskap om samhälle, kultur, praktikaliteter och liknande, och därefter specialisering. Arbetet med praktikaliteter, som blanketter, tidsbokning osv. bör förenklas i möjligaste mån och kräver samarbete för effektiva lösningar. Det bör anordnas fler nätverksmöten inom projektet och mer samarbete och erfarenhetsutbyte. En annan idé är en jobb- och utbildningsmässa. Det bör också utvecklas ett nationellt och regionalt forum för erfarenhetsutbyte och dessutom en erfarenhetsbank på handläggarnivå eftersom många av de forum som finns idag är för chefer, rektorer och liknande. Finansieringsparterna (försörjningsstödet) bör sitta med i styrgruppen. Det kan även med fördel utvecklas en fokusgrupp utifrån utvärderingen, med syfte att följa upp utvecklingsområdena. Slutligen är det viktigt att se till att de involverade personerna, i synnerhet yrkes- och SFIlärarna, är engagerade och innovativa och förstår målgruppen.

17 Utvärdering av konferensdagen Efter konferensdagen den sjuttonde april fick deltagarna möjlighet att utvärdera dagen via en enkät i form av ett webbformulär. Enkäten bestod av två frågor samt utrymme för övriga kommentarer. Totalt svarade nio personer. Frågorna var: 1. Vad var bra med konferensen? 2. Vad kan vi göra bättre till nästa gång? På den första frågan blev svaret att dagen var intressant, tydlig och välorganiserad samt innehållsrik. Alla var positivt inställda till dagen. Det bästa var att få möjlighet till erfarenhetsutbyte och kunskapsförmedling samt att få en helhetsbild av projektet. Deltagarna uppskattade även diskussionerna med andra och nätverksbyggandet. De ansåg att det var en bra stämning och mycket engagemang. Slutligen uppskattades presentationerna av goda exempel särskilt mycket. På den andra frågan svarade deltagarna att det hade varit bra med en presentationsrunda för att alla skulle känna till varandra bättre. Vissa önskade fler föreläsare med kortare föreläsningar, andra tyckte att föreläsarna skulle ha haft ännu mer tid. Flera ansåg att det bör anordnas fler liknande dagar för erfarenhetsutbyte och nätverksbyggande och att det bör avsättas mer tid till grupparbeten och workshops. Det fanns förslag på att även bjuda in företag, främst sådana med rekryteringsbehov, för att utbyte information om projektet och behoven hos företagen. Slutligen fanns en önskan om att till nästa gång bjuda in det län som påbörjar projektet nu, för att se deras utveckling.