Budget 2013 Flerårsplan 2014-2015 Östersunds kommun
POLITISK BUDGETSKRIVELSE... 3 KOMMUNFULLMÄKTIGES BESLUT... 10 VISON OCH KOMMUNÖVERGRIPANDE MÅL.. 12 Vision... 12 Ekonomi - finansiellt mål... 12 Befolkning... 12 Lokalt Tillväxtprogram 2009-2013... 12 Miljöpolicy - miljömål... 13 Mål för personalarbetet... 13 Prioriterade områden Folkhälsa... 13 EKONOMISK ÖVERSIKT... 14 Samhällsekonomin... 14 Kommunernas ekonomi... 14 Demografi... 14 Arbetsmarknad och sysselsättning... 15 Ekonomiska förutsättningar... 17 Ekonomiska ramar... 18 Finansiell analys... 20 MARK- OCH EXPLOATERINGS- VERKSAMHET... 25 RESULTATBUDGET... 27 KASSAFLÖDESBUDGET... 28 BALANSBUDGET... 29 NÄMNDERNAS VERKSAMHET... 30 Valnämnd... 30 Överförmyndare... 31 Kommunstyrelse... 34 Miljö- och samhällsnämnd... 46 Socialnämnd... 53 Barn- och utbildningsnämnd... 60 Vård- och omsorgsnämnd... 70 Kultur- och fritidsnämnd... 83 Utförarstyrelse - Teknisk förvaltning... 91 Utförarstyrelse - Serviceförvaltning... 104 SPECIFICERING AV ANSLAGSMÄSSIGA FÖRÄNDRINGAR I DRIFTBUDGET/PLAN... 110 God ekonomisk hushållning... 22 SAMMANDRAG DRIFTBUDGET/PLAN... 23 SAMMANDRAG INVESTERINGSBUDGET/PLAN... 24 Grafisk mall: Blackeb Formgivning: Infobyrån, Östersunds kommun 20130129 Foto: Infobyrån, Östersunds kommun Tryck: Berndtssons Tryckeri AB 2
Övergripande politisk vision Ett demokratiskt, socialt, ekologiskt och ekonomiskt hållbart Östersund är den gemensamma, grundläggande visionen för Östersunds utveckling och utgångspunkten för det långsiktiga politiska arbetet. Politisk budgetskrivelse Östersunds kommun står inför flera utmaningar. Att stödja tillväxtförmåga och utvecklingskraft är fortsatt prioriterat. Östersund har en stark och bred majoritet som ser till kommunens bästa och som tar ansvar ekonomin men som också har kraft att driva igenom satsningar som på sikt genererar tillväxt, utveckling och därmed fler arbeten. Det ekonomiska läget i Sverige och i omvärlden är fortsatt osäkert. Att det ekonomiska läget är kärvt för Östersunds kommun beror bl a på vikande skatteintäkter för 2013. Löneutvecklingen är osäker eftersom inte alla avtal är tecknade och vi avsätter inför nästa år nya pengar för löneutvecklingen. För att reglera kommande pensionsutbetalningar och den påfrestning som sker när utbetalningarna ökar har kommunen arbetat upp en pensionsfond som i en nationell jämförelse är anmärkningsvärd. Vi tar ansvar för en god ordning och kontroll på ekonomin. Detta arbete har resulterat i att Östersund rankas som den tionde rikaste kommunen i Sverige. Men delar av kommunens verksamheter har kostnadsnivåer som ligger högre än vad vi borde ha. Vi kan inte acceptera att våra kostnader är högre än jämförbara kommuner. Vi vill se en effektiv kommunal organisation som arbetar med ständiga förbättringar. Tillgängliga resurser måste användas optimalt vilket kräver att välfärden organiseras effektivt och bedrivs ändamålsenligt. För att klara dessa utmaningar krävs ett kontinuerligt förändringsarbete. 700.000 kr/år avsätts 2013 och 2014 för en processledare som kan stödja förvaltningarna i detta viktiga arbete. Övergripande politisk vision Den övergripande politiska visionen som ska styra det politiska arbetet i Östersunds kommun. Ett demokratiskt, socialt, ekologiskt och ekonomiskt hållbart Östersund är den gemensamma, grundläggande visionen för Östersunds utveckling och utgångspunkten för det långsiktiga politiska arbetet. Jobb och företagande Ungdomsarbetslösheten är fortfarande hög och de viktiga insatser som sker via Navigatorcentrum räcker inte till. Vi behöver därför kraftsamla samhällets alla 3
resurser för att minska ungdomsarbetslösheten. Vi budgeterar 20 miljoner kr för en rejäl satsning på att bekämpa ungdomsarbetslösheten (varav 10 miljoner under 2013 och lika mycket under 2014). Företagsklimatet ska stärkas. En översyn av kommunens näringslivskontor och organisationen kring det har påbörjats. Östersund ska vara en av de mest attraktiva platserna för företagsetableringar. Befintliga företagare och nya etablerare ska ha bästa möjliga förutsättningar för att starta eller bedriva företag. Det ska vara lätt för företag och organisationer att hitta utbildad och kvalificerad arbetskraft. Jämtlands Gymnasieförbund, den kommunala gymnasieskolan, ska fortsätta att i nära samarbete med näringslivet erbjuda utbildningar med inriktning på arbete och företagande. Tillväxtprogrammet utvärderas nu för att säkerställa åtgärder som leder till ökad befolkning. Boendet I Östersund byggs nya bostäder och efterfrågan är stor på olika upplåtelseformer i alla prisnivåer från studentboende till villor. För att klara målet om 65 000 invånare 2020 krävs en planberedskap för ökat bostadsbyggande. Som ägare av Östersundshem AB är kommunen aktiv genom tydliga ägardirektiv, men vi ska även i översiktsplanen hitta nya attraktiva lägen för bostadsbebyggelse i hela kommunen och ta höjd för en befolkningsökning i enlighet med Tillväxtprogrammet. Hela Östersund ska leva. Därför har vi inlett ett arbete med att ta fram ett landsbygdsprogram för utveckling i hela kommunen, som ett komplement till Tillväxtprogrammet. Strategier för framgångsrik utveckling i Östersund. Agenda 21 har en stark och styrande vision som har fastställts av fullmäktige. Vi har förutsättningar att bli Sveriges klimatsmartaste kommun och region och det höjer vårt attraktionsvärde när företag och människor väljer etablerings- och bostadsort. Tillgång på förnyelsebara fordonsbränslen är av största vikt, och där är biogasen väsentlig. Arbetet med en biogasstrategi för att långsiktigt säkra tillgång och distribution av biogas som fordonsbränsle har påbörjats. Den livskvalitet som varje medborgare upplever är en grund för bra hälsa och välmående. I bedömning av folkhälsan ingår både tillgång till arbete, kultur, fritid, möjligheter till inflytande, bra uppväxtvillkor för barn och ungdomar samt ett värdigt åldrande. Nämnder och styrelser har ett särskilt viktigt ansvar i arbetet med att nå de av fullmäktige fastställda målen kring folkhälsa. Kommunen ska bevaka att mänskliga rättigheter och särskilt barnkonventionen uppmärksammas och efterlevs. Kommittén för mänskliga rättigheter kommer under 2013 att särskilt fokusera på barn och ungas situation utifrån barnkonventionen. Allt ideellt arbete som sker i våra olika föreningar (frivilliga samhällsarbetares förening, pensionärsföreningar, handikappföreningar, idrottsföreningar m fl) bidrar med ett viktigt mervärde, inte bara för sina medlemmar, utan även för samhället i stort. Därför vill vi se över hur vi från kommunen kan stödja dem mer i sitt viktiga arbete. En mångfald av människor med olika nationella och etniska bakgrunder är en förutsättning för att vi ska vara och uppfattas som en modern ort med stark solidaritet. Östersund ska vara en kommun som arbetar aktivt mot diskriminering och rasism, och för människors lika värde. Vi behöver en ökad invandring även för att klara personalförsörjning och öka befolkningen. Östersund ska fortsätta sitt arbete med en förstärkt demokrati, ökad tolerans och jämställdhet. Öppenhet ska prägla kommunens arbete och förhållningssätt såväl till medborgarna som i det politiska samarbetsklimatet. Vi vill stärka medborgardialogen och bidra till en bättre samtalston i den politiska debatten. Ungdomsrådets arbete har formats till en spännande arena för unga människor. Detta kan bara ske med ett aktivt deltagande av ungdomarna själva och deras föreningar. Mobiliseringen mot alkohol och droger är ett strategiskt och kommungemensamt arbete som syftar till att stärka civilsamhället som motståndskraft mot de destruktiva krafterna och som behöver en central samordning. Östersund som destination Östersund har tagit plats bland de bästa arrangörsorterna i Europa. Svenska skidskytteförbundet har beslutat att ansöka om VM i Skidskytte 2017 vilket bl a innebär att en utbyggnad av skidstadion nu prioriteras. Satsningarna på Skiduniversitetet, Nationellt vintersportcentrum och Peak Innovation bidrar till att stärka Östersund som arrangemangs- och besöksstad och därmed till att Östersund blir ledande inom upplevelseoch besöksnäringarna med Mittuniversitet som landets främsta vintersportuniversitet. 4
Kulturen tar en allt viktigare plats i utvecklingen av Östersund, och kommunens utredning får visa hur vi ska satsa på kultur som strategiskt utvecklingsområde. Östersund är en stark besöksstad, både för sommar- och vinterturism. Östersund som arrangemangs och besöksstad ska bli ännu bättre. Turistbyrån, det nystartade destinationsbolaget Destination Östersund AB, City Östersund samt det lokala näringslivet är alla viktiga aktörer i den utvecklingen. En välkomnande stadskärna lockar besökare och arbetet med citys utveckling prioriteras. Detta är viktiga signaler för att få fler att vilja satsa i kommunen. Kommunens medarbetare en strategisk resurs Alla medarbetare är en strategisk resurs för att ge medborgarna bästa möjliga service. Östersunds kommun ska vara en attraktiv arbetsgivare med utvecklingsmöjligheter och goda arbets- och anställningsförhållanden. De personalpolitiska målen 2013 fokuserar på arbetsmiljö och hälsa, personalförsörjning, jämställdhet och mångfald. De personalpolitiska aktiviteterna prioriteras utifrån de politiska målen. Chefs- och ledarskapsprogrammet fortsätter och breddas under 2012 till att omfatta kommunens samtliga medarbetare för att ge en grund för ett gott medarbetarskap. Vi avsätter nya medel för en fortsatt satsning på chefs- och ledarutbildningen som visat sig viktig och framgångsrik. Arbetet med att samtliga tillsvidareanställda ska erbjudas önskad sysselsättningsgrad fortsätter men vi är medvetna om den målkonflikt som uppstår när vi söker den effektivaste organisationen. Antalet anställda med utomnordisk bakgrund ska öka och till 2015 uppgå till minst samma andel som bland kommunens befolkning i övrigt. De stora nyheterna i denna budget blir en satsning för att bekämpa ungdomsarbetslösheten samt en satsning på kompetenshöjning av personalen inom såväl barnoch utbildningsförvaltningen samt vård och omsorgsförvaltningen. Ekonomiska förutsättningar och ramar Bokslutet 2011 för Östersunds kommun redovisade + 71 miljoner kr (att jämföras med budgeterade +30 miljoner kr). Vi anser att kommunens ekonomiska läge innebär att vi tillfälligtvis kan frångå beslutet om att budgeten ska klara en god ekonomisk hushållning, dvs ett överskott på 2 %. Majoritetens budget innebär därför ett resultat på 45 miljoner kr för 2013. Vårt förslag till budget 2013 innebär följande viktiga satsningar: 10 miljoner kr var åren 2013-2014 för en satsning på att minska ungdomsarbetslösheten. 10 miljoner kr 2013 för inköp av IT läromedel (utöver redan budgeterade 3,5 miljoner kr per år). 5 miljoner kr var åren 2013 och 2014 för en satsning på kompetenshöjning av personal inom skolan. 10 miljoner kr 2013 till fria arbetskläder för vårdpersonal (anställda av Östersunds kommun) samt för kompetenshöjning av personalen inom vård och omsorg. För 2014 är motsvarande summa 5 miljoner kr. Kommunens investeringar måste i varje enskilt fall prövas mot nyttan/behovet. Vår investeringsbudget innebär att vi för 2013 och åren därefter föreslår en investeringsbudget som innebär att Östersunds kommuns låneskuld (270 miljoner kr) inte ska utökas, utan de investeringar som genomförs sker utan ny upplåning. Målsättning resultat Östersunds kommun ska långsiktigt ha en god ekonomisk hushållning. Den slutliga budget som vi lägger fast innebär ett resultat på 45 miljoner kr vilket är något under vad som räknas som god ekonomisk hushållning. En del av de satsningar som vi föreslår finansieras av den återbetalning av AFA-medel som kommer ske i november i år med cirka 50 miljoner kr och vi öronmärker dessa medel för viktiga satsningar de kommande åren. Kommunala bolagen Vestibulum AB Uppdraget att vid marknadsmässigt lämpligt tillfälle avveckla industrifastigheter kvarstår. Efter genomförda försäljningar ska bolagets verksamhet avvecklas i samråd med styrelsen för Östersunds Rådhus AB. Jämtkraft AB Jämtkraft ägs för att garantera det långsiktiga allmännyttiga intresset av att kontrollera tillgången på energi till konkurrenskraftiga priser, som en avgörande faktor i regionens attraktionskraft och förutsättningar att utvecklas. Ägandet av Jämtkraft ska ge tillgång till ett 5
aktivt energipolitiskt instrument. Genom en miljömässigt hållbar energiproduktion ska bolaget bidra till att kommunen ges bättre förutsättningar att uppnå visionen om hållbar tillväxt. Företaget ska agera offensivt för att växa och stärka sin ställning i regionen. Östersunds kommun ska alltid vara en stark majoritetsägare. Östersundshem AB För oss är bostaden en social rättighet. Alla människor, inte bara de med särskilt goda ekonomiska förutsättningar, ska ha möjlighet att leva i bra bostäder till rimliga kostnader i en trygg boendemiljö. Vi vet att en fungerande bostadsmarknad har stor betydelse för ökad sysselsättning och ekonomisk utveckling. Vi planerar att Östersundshem bygger 100 nya bostäder varje år under de närmaste åren och är aktivt i frågorna om fler seniorbostäder och om ungdomars situation på bostadsmarknaden. Våra mål när det gäller ökad tillgänglighet ska vara styrande i planeringen. Östersund Turist och Kongress AB Turistbyrån ska fortsätta att arbeta med mottagningen av besökare och att tillsammans med andra bedriva marknadsföring av Östersund som besöksstad. Bolaget ska arbeta i nära samverkan med det nya destinationsbolaget Destination Östersund AB och framtida strategier för besöksnäringen ska utvecklas i dialog. En ev samägd drift av Turistbyrån mellan näringsliv och kommun är ett scenario som för närvarande utreds. Satsningarna på besöksnäringen är viktiga och långsiktiga och gemensamma insatser förstärker en positiv utveckling. Östersunds Rådhus AB Ägardirektiven behandlas i särskild ordning av kommunfullmäktige i april och ska spegla vår uppfattning vad bolagen ska göra de närmaste åren. Ägardirektiven ska föregås av en värdeskapande dialog mellan kommunledningen och respektive bolagsledning. Nämnder och styrelser Trots god ekonomi behöver vi nu spara i kommunens verksamhet samtidigt som vi först tillför pengar för kostnads- och lönehöjningar. Vi anser att det är fullt möjligt att göra den kommunala verksamheten effektivare. Den effektivitetsdiagnos som nu påbörjats kommer vara ett viktigt underlag för ett ständigt förändringsarbete. Samtliga nämnder och styrelser uppmanas därför att särskilt se över sin administration och organisation för att säkerställa att det är den effektivaste organisationen som vi har. Kommunstyrelsen har den samordnande funktionen för organisationsgenomlysningen och vi budgeterar 700 000 kr per år för 2013 och 2014 för att leda detta viktiga arbete. Kommunstyrelsen och Kommunfullmäktige (Kommunbidrag 2013: 214,6 miljoner kr, exkl. lönebuffert 18,5 miljoner kr och gymnasieskola 201,9 miljoner kr)* Den viktiga satsningen på kundcenter för att bättre kunna möta medborgarna och övrigas behov av information och service innebär att vi avsätter ytterligare medel med 4,7 miljoner kr för 2013. Medel för satsning på samarbete med Mittuniversitetet har markerats särskilt och vi budgeterar 6 miljoner kr för detta så att den satsningen kan fortsätta även 2015 och framåt. Jamtli får ett utökat driftsbidrag fr o m 2013 med 372 000 kronor per år. Östersunds kommun upphandlar varor och tjänster för cirka 1 miljard kronor varje år. Vi ska stärka kommunens uppföljning, utvärdering och tillsyn i all upphandling samtidigt som vi vill använda oss av de ökade sociala krav som Malmö stad och Göteborgs kommuns upphandlingskontor visat vägen för. Ett nytt hyresavtal för Thomée är nu tecknat och kommunen säkerställer därmed ägandet av ångbåten, men driften överlåts åt entreprenörer. Barn- och utbildningsnämnden (Kommunbidrag 2013: 985,3 miljoner kr)* Vi satsar nu dryga 48 miljoner kr på skolan. Satsningen innebär dels en extra satsning på inköp av IT läromedel med 10 miljoner kr under 2013, dels en satsning på kompetenshöjning av personal med 5 miljoner kr per år fr om 2013 och nämnden har inget sparkrav 2013. Dessutom utökas nämndens budget med 2,5 miljoner kr 2013 för ökade kostnader för skolskjutsar och ytterligare en miljon kronor för ökad hyra av skollokaler bl a Klockhuset på Frösö Strand. Östersunds kommun har en bra kvalitet i såväl förskola som grundskolan. Det visar de undersökningar och jämförelser som sker med andra kommuner. Vårt mål är att alla elever ska ha behörighet till gymnasieskolan. Under 2012 påbörjas också arbetet med en ny Plan för Lärande där politikens mål och visioner fastställs. Den nya skollagen som kom att gälla från den 1 juli 2011 påverkar nämndens arbete framöver. Anpassningen till den nya skollagen, nya betygskriterier, lärarbehörigheter och de nya kursplanerna ska fortgå allt detta 6
ställer stora krav på personalen under omställningen. En översyn av skolorganisationen pågår och ett beslut fattas av Kommunfullmäktige innan årsskiftet. Vi vill förstärka dialogen med barn, ungdomar och föräldrar för att tillvarata deras engagemang i skolfrågor. Vård- och omsorgsnämnden (Kommunbidrag 2013: 1126,1 miljoner kr)* Vård och omsorgsnämnden har i budget 2012 tillförts 48 miljoner kr. En extern granskning av vård- och omsorgsnämndens ekonomiska situation presenterades under våren 2012. Slutsatsen från den genomlysningen klargjorde att nämndens budgetram skall räcka. Vi satsar nu totalt 15 miljoner kr på kompetenshöjning av personalen för 2013-2014 och för införande av arbetskläder till vårdpersonal anställd i Östersunds kommun. Valfrihet (LOV) införs i hemtjänsten, vilket ger fler entreprenörer möjlighet att driva verksamhet och en ökad valfrihet för brukarna. Ersättningssystemet ska dock utformas på så sätt att det rehabiliterande förhållningssättet även fortsättningsvis ska genomsyra verksamheten. Vi vill också kunna avgöra, som kommunal beställare, i vilken form välfärdsverksamheterna ska bedrivas. Vi bevakar därför eventuella förändringar i lagstiftningen som skulle kunna ge stiftelser, kooperativ och ideella föreningar nya möjligheter. Under 2013 står två nya särskilda boenden på Skogsbruksvägen klara för inflyttning. Nämnden upphandlar nu driften av de nya boendena på Skogsbruksvägen. Upphandlingsunderlaget ska inför detta ytterligare utvecklas med sociala krav som t ex anställningsvillkor, arbetsmiljö, lön samt ickediskriminering Socialnämnden (Kommunbidrag 238,3 miljoner kr)* Samarbete mellan Socialnämnden och övriga aktörer i samhället och det interna samarbetet inom kommunen kan ständigt förbättras. För att säkerställa att den öppen- och slutenvård som nämnden byggt upp under de senaste åren får avsedd effekt, när det gäller kostnadseffektivitet och att det är rätt insatser, ska de satsningarna inom öppenvården kontinuerligt följas upp och utvärderas. Det förebyggande arbetet för barn och ungdomar mellan 12-15 samt 16-24 år har omorganiserats till mer individuell inriktning, vilket kommer att ha utvärderats under 2012. Detta innebär individuella samtal, kontakter med föräldrar, skola och andra berörda. Kommunens förebyggande arbete förstärks genom ett samarbete med Ungdomspolisen som delar lokal med coacherna. Även om unga människors alkoholbruk minskar något i de nationella undersökningarna, så är drogsituationen allvarlig i Östersund. Mobiliseringen som vi gör tillsammans med andra i länet är viktigt och har särskilt hög prioritet. Östersund har fortfarande högre kostnader för IFO än jämförbara kommuner i landet utifrån standardkostnader. Detta förhållande måste nämnden ändra, och ska omgående vidta åtgärder för att sänka kostnaderna. Nämnden ska inom befintlig ram säkerställa det viktiga samarbetet mellan personal inom socialtjänsten och polisen, framförallt för våra barn och ungdomars trygghet och rättssäkerhet. Vår 20 miljoners satsning de kommande två åren för att bekämpa ungdomsarbetslösheten ska ge positiva effekter på nämndens ekonomi så att kostnader för försörjningsstöd minskar. Miljö- och samhällsnämnden (Kommunbidrag 148,3 miljoner kr)* Kommunens arbete med klimat, trygghet, trivsel och tillgänglighet är viktigt för Vinterstadens framgångar och tillväxt. Olika aktiviteter som stärker Vinterstadens profil, tillväxtprogrammet och ökar folkhälsan, så som Vinterparken och förnyelsen av Badhusparken är viktiga. Klimatåtgärder för att uppnå målet om fossilbränslefri kommun 2030 och hur värnandet av biologisk mångfald kan ske ska lyftas upp i nämndens arbete. Grön trafik och förnyelse av gatubelysningen är viktiga åtgärder i det arbetet. Kollektivtrafiken har en stor samhällsnytta, men kostnadsutvecklingen måste noga följas. Skötsel och driften av våra gator och vägar ska vara effektiv, ekonomisk och hållbar. Projektet med att byta ut gatubelysningen med energilampor påskyndas och väglyseföreningar prioriteras i första hand. Åtgärden är en lönsam investering och återbetalar sig. De vägsträckor där vägbelysningen har varit nedsläckt tänds. Utöver en extra insats med att byta ut gatubelysning kommer en översyn och uppföljning av kommunens energibesparingsarbete att genomföras. För att tända gatubelysningen tillförs nämnden ytterligare 315 000 kr från 2013 och framåt. 7
För att säkerställa en bra vinterväghållning tillförs nämnden ytterligare 900 000 kr. För underhållsbeläggningen sommartid utökas budgeten med en miljon kr och därmed har nämnden 3 miljoner kr fr om 2013 för detta arbete. Kultur- och fritidsnämnden (Kommunbidrag 110,4 miljoner kr)* Serviceförvaltningen och Teknisk förvaltning är viktiga i kommunens miljöarbete. Att minska utsläppen av växthusgaserna är givetvis viktigt. Utförarstyrelsen ska medverka till miljösmarta åtgärder, samt i miljöarbetet hitta pragmatiska lösningar där den egna konkurrenskraften stärks. I dialog med övriga nämnder, ska styrelsen som utförare vara en aktiv part i att hitta effektiviseringar i verksamheten. Jämtlands Gymnasieförbund (Budgeterad ersättning 2013: 201,9 miljoner kr läggs under KS att täcka kommunens ansvar för gymnasieskolan)* Under året ska nämnden fortsätta sitt arbete med att stärka samarbetet med både idrotts- och kulturföreningar. Samverkansråd Idrott och Samverkan Kultur är viktiga organ i det sammanhanget, och det är i första hand där de strategiska diskussionerna ska föras. Samarbetet med föreningslivet, och att tillsammans med dem utveckla vårt kultur- och fritidsutbud är något som nämnden ska prioritera högt. Medborgardialog ska vara ett sätt att öka medborgarnas inflytande. Nämndens prioriterade målgrupp är barn och unga, och nämnden ska fördjupa arbetet med jämställdhet och tillgänglighet särskilt för den gruppen. Östersunds kommun fortsätter att satsa på Mötesplatser Unga, och där har nämnden en viktig uppgift att fördela resurser så att de kommer de unga bäst till del. Utförarstyrelsen (Budgeterad ersättning 2013: 9,3 miljoner kr) Det är till stor del utförarstyrelsen som utför de olika uppdrag som beställarnämnderna vill ha utförda. Under styrelsen ligger både serviceförvaltningen och teknisk förvaltning. * Totalsumma kommunbidrag är justerat i enlighet med kommunfullmäktiges beslut 201-12-12 Antalet elever fortsätter att minska till 2016, vilket minskar ägarkommunernas anslag. Förbundets ambition är att detta inte ska påverka kvaliteten. Anpassning av antalet anställda sker när elevantalet minskar. De kostnadsökningar som följer av reformen bör rimligtvis staten stå för. TeknikCollege Mitt och Vård- och omsorgscollege är viktiga satsningar för företag, kommuner och landstings behov av kompetent arbetskraft. Målet med att få fler elever som går vidare till fortsatt/vidare utbildning efter gymnasiet står kvar. Vi lägger inga ytterligare besparingar på gymnasieförbundet utöver den anpassning som måste ske när elevantalet minskar. Vid ägarsamråd med övriga kommuner har information givits om den nu mer realistiska tidplan som gäller för om- och tillbyggnaden av Wargentinskolan till Gymnasieby vilket påverkar förbundets budgetram. Jämtlands Räddningstjänstförbund (Budgeterad ersättning 2013: 32 miljoner kr) Ägarkommunerna har kommit överens om att förbundet slipper besparingar 2013 eftersom förbundet inom sin budget ska rymma de investeringar för nytt övningsområde samt det nya kommunaktionssystemet RAKEL. Detta innebär med andra ord effektiviseringar i befintlig verksamhet. Framtiden i fokus! I Östersund har människor bra förutsättningar att leva ett gott liv med bra livskvalitet. Det är de som bor i Östersunds kommun som är den viktigaste utvecklingskraften. Det är medborgarna i kommunen som vi företräder. Vi arbetar med att utveckla ett attraktivt Östersund med framtiden i fokus. Östersund den 28 augusti 2012 AnnSofie Andersson Karin Thomasson Carina Zetterström Socialdemokraterna Miljöpartiet de gröna Centerpartiet 8
9
Kommunfullmäktiges beslut (utdrag ur Kf 2012-12-12 203) Utdebiteringen för Östersunds kommun 2012 fastställs till 22:37 för varje skattekrona. Resultat-, kassaflödes- och balansbudget för år 2013 daterade 2012-11-22, antas. Av engångsintäkt om 50 mnkr år 2012 (AFA 1 ) har 45 mnkr lagts ut som satsningar under år 2013 och 2014, vilket medför ett lägre budgeterat resultat dessa år mot normalt. Inom resultatet kan kommunfullmäktige under budgetåret 2013 disponera högst 12 mnkr av rörelsekapitalet för finansiering av oförutsedda behov. Kommunstyrelsen kan under budgetåret 2013 disponera högst 3 mnkr av rörelsekapitalet för finansiering av oförutsedda behov. Förslag till driftbudget för 2013 med ett kommunbidrag per nämnd/styrelse för anslagsfinansierad verksamhet och med inriktningsmål, effektmål och nyckeltal fastställs. För intäktsfinansierad verksamhet - affärsdrivande verksamheter, interna stödfunktioner och tekniska verksamheter - överförs årets resultat till eget kapital. För anslagsfinansierade nämnder och deras verksamheter/enheter överförs ej årets resultat. Kommunstyrelsen bemyndigas att, inom avsatt lönereserv på 18,5 mnkr, fördela erforderligt löneökningsutrymme till berörda nämnder när löneökningsbehovet för 2013 fastställts. Verksamheternas budgetramar justeras utifrån beräknad sänkning av elpris 2013 till 40 öre/kwh och ett genomsnittligt fjärrvärmepris på 330 kr/mwh. För att möta osäkerheter kring prisutveckling inom energiområdet har det tidigare avsatts en buffert. Kommunstyrelsen får inom avsatt buffert fördela ut erforderliga medel till nämnder/styrelser efter redovisning av faktiska kostnader. I det fall elpriset blir lägre kommer nämndernas/ styrelsernas budgetram att regleras ner. Ekonomisk flerårsplan för 2014-2015 exkl sparkrav, daterad 2012-11-22, antas. 10 mnkr år 2013 och 2014 avsätts (ur AFA-medlen) för satsningar mot ungdomsarbetslöshet. Ramökning för ekonomiskt bistånd medges därför ej. Medlen tillförs Kommunstyrelsen. Till förbättring av underhållsbeläggning i kommunens gatu- och vägnät utökas driftbudgetram för Miljö- och samhällsnämnden med 1 mnkr årligen, förutom ett tillskott till vinterväghållning om 0,9 mnkr årligen. 1 Företaget AFA Försäkring kommer att i slutet av år 2012 återbetala tidigare inbetalda premier inom kollektivavtalade sjukförsäkringssystemet för år 2007 och 2008. 10
för investering i en ny pistmaskin ur den ospecificerade investeringspotten. Möjligheten att avsätta en bestämd del av investeringsbudgeten för klimatåtgärder utreds. Investeringsbudgeten inkluderar godkända ombudgeteringar från 2012 till 2013 för Miljö- och Samhällsnämnden 7,9 mnkr och Kultur- och Fritidsnämnden 0,5 mnkr. Utförarstyrelsen medges 0,6 mnkr i utökad investeringsram för 2013. För fastighetsrelaterade investeringar i skolor krävs kommunstyrelsens igångsättningstillstånd. Östersunds kommun investerar i en fältarbetsgrupp genom att fortsätta att prioritera det förebyggande och uppsökande arbetet. Socialnämnden får därför i uppdrag att utifrån pågående utvärdering prioritera nödvändiga förbättringar av det uppsökande arbetet för att erbjuda grupper och enskilda sitt stöd och sin hjälp. Revisorernas budget för 2013 fastställs till 2,4 mnkr. I flerårsplan för 2014 och 2015 upptas 2,4 mnkr för revisorernas budget. Barn- och utbildningsnämnden undantas från sparkrav 18 mnkr 2013 och 10 mnkr åren 2014-2015, för bibehållande av bl a öppen förskola. Till skolans område tillförs (ur AFA-medlen) Barn- och utbildningsnämnden 10 mnkr år 2013 för IT-läromedel. För kompetenshöjning tillförs även 5 mnkr för åren 2013 och 2014 (ur AFA-medlen). Ramtillskott för lokalhyror ges för Fagervallskolan, Orrviken och Östbergsskolan/Klockhuset med netto 1 mnkr. För kompetenshöjning inom Vård- och omsorgsnämndens område samt till arbetskläder tillförs nämnden 10 mnkr år 2013 (varav 5 mnkr ur AFA-medlen) samt 5 mnkr för år 2014. Socialnämndens begäran om utökad budgetram avseende familjehemsplacerade barn och ungdomar avslås. Uppföljning av kostnadsutvecklingen sker i samband med budgetuppföljning 2013. För att möta osäkerheter kring möjligt utbyggnadstakt för nya LSS-boenden har tidigare avsatts central buffert. Kvarvarande belopp är för år 2013 9 mnkr och för år 2014 15,5 mnkr. Kommunstyrelsen får inom avsatt buffert fördela ut erforderliga medel till vård- och omsorgsnämnden, efter deras särskilda redovisning av faktiska kostnader som överstiger de till nämnden redan fördelade medel för ändamålet. Internräntan sänks till 2,9 %. Kultur och fritidsnämndens driftbudgetram utökas som beredskap för hyreshöjningar och ersättningar enligt nämndens äskanden med totalt 577 tkr. Investeringsbudget för 2013 fastställs för samtliga nämnder och styrelser per verksamhetsområde (verksamhet två positioner eller motsvarande) enligt underlag från dessa och efter budgetberedningens ändringar, förutom enskilda investeringsobjekt överstigande 10 mnkr som fastställs per objekt. Vidare tas 1,1 mnkr 11
Vision och kommunövergripande mål Kommunfullmäktige har beslutat om en långsiktig vision för en hållbar utveckling som är styrande för kommunens arbete inom alla områden. Utifrån visionen fastställer fullmäktige inriktningsmål för verksamheten i olika sektorplaner (kultur, socialtjänst, skola, vård och omsorg, trafik, idrott). Förutom mål för verksamheten (finns redovisade under respektive nämnd) fastställer också fullmäktige ett antal kommungemensamma inriktningsmål och effektmål inom områdena ekonomi, miljö och personal samt prioriterar utvecklingsområden för folkhälsoarbetet. Kommunen har fastställt en övergripande styrmodell för hur verksamheten ska styras och följas upp och som innebär att formulera mål fördela resurser följa upp och utvärdera utkräva ansvar. Kvalitets-, miljö- och folkhälsoarbetet är integrerat med budgetarbetet i styrmodellen. Formulera mål Utkräva ansvar Fördela resurser Följa upp och utvärdera VISION för ett hållbart Östersund Ett demokratiskt, socialt, ekologiskt och ekonomiskt hållbart Östersund är den gemensamma, grundläggande visionen för Östersunds utveckling och utgångspunkten för det långsiktiga politiska arbetet. EKONOMI - finansiellt mål I kommunens ekonomiska planering bör det ekonomiska resultatet uppfylla kriteriet för god ekonomisk hushållning. Hittills har det inneburit ett resultat motsvarande ca 2 % av skatteintäkter och statsbidrag, dvs ca 60 mnkr per år. Den ursprungliga tanken var att 15 mnkr bör finnas för oförutsedda behov i verksamheten samt 45 mnkr bör finnas för direktfinansiering av investeringar. Om kommunen behöver uppta lån för investeringar måste resultatet numera även inrymma dess amortering. På sikt bör det finansiella målet därför uppgå till ca 2,5 % kvar i resultat av skatteintäkterna, beroende på storlek på lån/år och amortering. För 2013 budgeteras ej ett resultat i enlighet med god ekonomisk hushållning. Det är ett tillfälligt, lägre resultatkrav med anledning av ett väntat bättre resultat för 2012 än budgeterat, en engångshändelse. Ambitionen är att god ekonomisk hushållning normalt ska gälla. BEFOLKNING mål för en ökad befolkning För kommunen gäller befolkningsmålsättningen 59 900 invånare 2013, 60 150 invånare 2014 och 60 400 invånare 2015, d v s en ökning med 250 invånare per år under treårsperioden. LOKALT TILLVÄXTPROGRAM 2009-2013 - mål Kommunfullmäktige fastställde den 18 juni 2009 ett nytt tillväxtprogram som är ett övergripande strategiska dokument och vägledande för kommunens arbete för utveckling och tillväxt. För att skapa en positiv och framgångsrik samhällsutveckling är det viktigt att lyfta fram de områden som är de viktigaste ur ett tillväxtperspektiv och kommunfullmäktige har beslutat om följande mål på kort och lång sikt: Öka befolkningen Antal invånare 2020 är 65 000. Öka antalet arbetstillfällen Antal arbetstillfällen 2013 är 33 000. 12
Antal företag 2013 är 7 000. Antal nya företag är 300 stycken/år under perioden 2009-2013. Antal etableringar är 30 stycken under perioden 2009-2013. Fler besökare Antal kommersiella gästnätter 2013 är 400 000 2. Resultat 31 dec 2011 Antal invånare: 59 373 Antal förvärvsarbetande 2010: 31 814 Antal företag: 6 568 varav nyetablerade företag: 430 Antal kommersiella gästnätter 2010: 243 032 (exkl. camping) MILJÖPOLICY OCH MÅL FÖR MILJÖARBETET Kommunfullmäktige har prioriterat 8 miljöaspekter och utifrån dessa formulerat och fastställt följande miljöpolicy. Vinterstaden Östersund tänker, genomför och kommunicerar smarta miljölösningar på kort och lång sikt. Det innebär att: Användningen av energi och material skall vara effektiv i relation till nyttan där fossilfria lösningar systematiskt genomförs. Kommunens verksamhet bygger på ett kretsloppstänkande och bidrar till en ökad miljömedvetenhet hos kommunens invånare. Nyttjande av mark och vatten är en långsiktig hushållning som ger en rik variation av naturtyper, biotoper och arter. Kommunens verksamhet genomförs så att negativ inverkan på omgivningen i form av utsläpp till luft, mark och vatten blir så liten som möjligt. Kommunen använder inte kemiska bekämpningsmedel i den egna verksamheten och på kommunal mark. Kommunen arbetar med att förbättra och utveckla sitt miljöarbete inom alla områden och förebygga föroreningar. Kommunen informerar leverantörer och entreprenörer om kommunens miljöarbete. Kommun motsätter sig all prospektering, provbrytning och brytning av uran i kommunen. Kommunen skall i all verksamhet klara alla gällande lagkrav inom miljöområdet Kommunens miljöpolicy skall öppet kommuniceras med alla anställda och i tillämpliga delar med personer som arbetar för eller på uppdrag av kommunen samt övriga intresserade. Utifrån miljöpolicyn och prioriterade miljöaspekter har följande inriktningsmål och kommunövergripande effektmål fastställts av fullmäktige: Östersund är fossilbränslefritt och energieffektivt 2030 Inom ramen för en hållbar, trygg och säker livsmiljö minimeras risker för föroreningar av vattendrag och sjöar av betydelse för dricksvattenförsörjningen och åtgärder för minskad sårbarhet för vattenförsörjningen vidtas. MÅL FÖR PERSONALARBETET Följande inriktningsmål och kommunövergripande effektmål är fastställda av kommunfullmäktige: Arbetsmiljön på kommunens arbetsplatser är hälsofrämjande och ger förutsättningar för ett hållbart arbetsliv. Kommunövergripande effektmål: Sjukfrånvaron minskar och överstiger inte 5,5 %. Östersunds kommun är en attraktiv arbetsgivare som erbjuder utvecklingsmöjligheter och goda arbets- och anställningsförhållanden. Kommunövergripande effektmål: Värdet på medarbetarundersökningens nöjdmedarbetarindex (NMI) bibehålls eller förbättras jämfört med värdet 2012. Östersunds kommun har arbetsplatser som präglas av mångfald och där alla medarbetare värderas lika. Kommunövergripande effektmål: Andelen anställda med utomnordisk bakgrund ökar jämfört med 2011. År 2015 är ambitionen att andelen uppgår till samma andel som befolkningen i Östersunds kommun. PRIORITERADE OMRÅDEN FOLKHÄLSA Inom folkhälsoarbetet har kommunfullmäktige prioriterat fyra strategiska utvecklingsområden för perioden 2012-2015: Minska tillgång och efterfrågan på alkohol, narkotika, tobak och andra droger Elevers behörighet till gymnasieskolan Sociala mötesplatser för unga och äldre Delaktighet och inflytande för barn och äldre. 2 Målet är satt utifrån en tidigare mätteknik, där siffran var relevant. Dagens mätteknik inom camping, samt att camping har bytt redovisningsställe för statistik gör att totalt verkligt utfall för 2010 hittills inte kunnat fås. Målet kommer att omarbetas till nästa programperiod för bättre korrelation mot nuvarande verkligt utfall. Redovisat utfall för kommersiella gästnätter 2010 i rutan nedan avser därför endast hotell och vandrarhem. 13
Ekonomisk översikt Samhällsekonomin Konjunkturläget Den skuldkris som pågått ett tag i framförallt Sydeuropeiska länder är f n inte löst och framstår nu som förvärrad. Svensk ekonomi har dock fortsatt växa, om än den nu bromsat in och vänder ner 2012. Svensk export har, trots en stark krona och svag internationell konjunktur, utvecklats snabbare än importen. Det, samt att utvecklingen på arbetsmarknaden varit oväntat bra första halvåret 2012, har bidragit till Sverige klarat sig hyggligt. Skeendena i omvärlden gör att tillväxtutsikterna skruvas ner något just nu för den närmaste tiden. Prognosinstituten räknar med försvagad sysselsättning fram till och med 2013. Då väntas arbetslösheten gradvis sjunka. Det förutsätter att skuldkrisen i Europa löser sig och att den finansiella oron minskar, dvs att konsumtion och investeringar kommer igång. Därmed blir det lite mer fart i svenska ekonomin igen och vid ca 2016 väntas ett s k normalläge. Trots lågkonjunkturen kan sammanfattat sägas att läget för Sverige relativt andra länder är gott och tillväxtutsikterna för svensk ekonomi är ljusa. 3 Sjunkande löneökningstakt och inflation Den försvagade sysselsättningen bedöms hålla tillbaka löneökningarna ytterligare en tid. Även inflationen dyker 2012 men ökar sedan de närmsta åren måttligt. Enligt Sveriges kommuner och landsting bedöms lönerna öka med 2,8-3,4 % under planeringsperioden 2013-2015. Inflationen ökar, mätt i KPI, endast 1 % 2013 och tros nå 2,5 % 2015-16. Kommunernas ekonomi De flesta kommuner klarar idag kommunallagens krav på god ekonomisk hushållning. Kommunsektorns finanser är i relativt gott skick trots lågkonjunkturen. I offentliga sektorn i Sverige finns inte samma behov av besparingar som i många andra länder. Enligt SKL:s skatteunderlagsprognos som ligger till grund för skatteberäkningen i budgeten, ökar skatteunderlaget mer i slutet av planeringsperioden än de första åren. Demografi Befolkningsutveckling Fram till 1996 hade kommunen en stadig befolkningstillväxt. 1995 noterades den högsta befolkningssiffran hittills med 59 748 invånare. Sedan följde flera års minskning, men från 2005 ökade invånarantalet igen till och med 2010. 2011 års siffra innebar en minskning på 43 personer och invånarantalet uppgick till 59.373. 58 583 58 686 58 914 Befolkning 59 136 59 416 59 373 2006 2007 2008 2009 2010 2011 3 Fritt ur SKLs informationsmaterial och Konjunkturinstitutets rapport, augusti 2012. 14
Normalt uppvisar det tredje kvartalet varje år en positiv utveckling av invånarsiffran, till följd av nytillkomna studenter vid Mitthögskolan. Kommunfullmäktige beslutade 2008 om en befolkningsmålsättning med start på 58 800 invånare 2007. Därefter en årsvis ökning med 250 personer för att vid 2013 nå 60 550 invånare. Inför budgetarbetet 2013-2015 har kommunfullmäktige, med hänsyn till den negativa utvecklingen 2011, sänkt planeringstalen till 59.900 invånare 2013, 60.150 2014 och 60.400 år 2015. Kommunens befolkningsmålsättning/ planeringstal används bl a vid planering av barnomsorg, skola och äldreomsorg. Vid beräkning av skatte- och statsbidragsintäkter är utgångspunkten den verkliga nivån plus en ökning om 250 invånare/år. Folkmängdens förändring är summan av ut- och inflyttning, antal födda och antalet döda. Om antalet inflyttade är större än antalet utflyttade har vi en nettoinflyttning och om antalet födda är större än antalet avlidna har vi ett födelseöverskott. In- utflyttningsnetto 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 Hur påverkar demografiska förändringar verksamheten i kommunen? Under hela prognosperioden ökar åldersgruppen över 65 år. Behovet av vårdinsatser ökar framförallt i takt när antalet personer i den äldsta vårdgruppen ökar. I budgetramarna regleras vård- och omsorgsnämnden för ökande eller minskade antal äldre. Som nämnts minskar antalet gymnasieelever. Genom de s k demografiska beräkningarna justeras ersättningen till gymnasieskolan utifrån ändrat elevantal. Antalet grundskoleelever prognostiseras ha en svag ökning under kommande åren och lite högre ökning i slutet av planeringsperioden. Platsbehovet inom barnomsorgen ökar också svagt i början för att sedan plana ut. Dessa utvecklingar kompenseras i barn- och utbildningsnämndens budgetram. Arbetsmarknad och sysselsättning Sysselsättning Sysselsättningen i kommunen sjönk kraftigt under framför allt första halvan av 1990-talet. Därefter har sysselsättningen ökat. Enligt den senaste statistiken uppgick antalet sysselsättningstillfällen till 31 806 år 2010, en ökning med 571 arbetstillfällen mot 2009. En positiv ökning trots lågkonjunkturen. 100-3 103 87 106 Förvärvsfrekvens, dvs andel förvärvsarbetande i arbetsför ålder, i kommunen uppgår (2010) till 77,6 %, vilket är en högre andel än i riket, men lägre än länet i övrigt. Samma förhållande gäller både för kvinnor respektive män. Totalt för kommunen ökar förvärvsfrekvensen mot föregående år. -90-70 Under 2011 föddes 705 barn, 55 färre barn än året innan. Antalet avlidna uppgick till 670 st, 94 fler än året innan. Dvs ett födelseöverskott på 35. När det gäller befolkningsstrukturen ökade antalet ungdomar i de övre tonåren/gymnasieåldrarna fram till 2009, medan antalet ungdomar i grundskoleåldrarna minskade. Utvecklingen har dock vänt. Från 2009 har antalet ungdomar i gymnasieåldrarna minskat och från 2011 har antalet ungdomar i grundskoleåldrarna ökat. Antalet små barn i förskoleåldrarna ökar som en följd av det höga födandet, men väntas plana ut. Hela tiden ökar antalet äldre de kommande åren främst i åldrarna 65-79 år. Näringslivsstruktur Den offentliga sektorns andel av kommunens arbetsmarknad är knappt 38 % (2010). Kommunen har således ett ökat och alltjämt starkt beroende av den offentliga sektorn. Den högsta andelen sysselsatta finns inom Vård och omsorg. Därutöver är näringsgrenarna Finansiell verksamhet, media och företagstjänster samt Handel och kommunikationer de största i kommunen. 2011 nyetablerades 430 företag. Totalt uppgick antalet företag i kommunen 6 568 vilket är en ökning mot året innan. 15
Arbetskraftspendling Kommunen har en arbetskraftsinpendling på 6 375 personer. Utpendlar gör 3 272, dvs Östersund har en nettoinpendling på 3 103 personer (2010). Arbetsmarknad - arbetslöshet I juli 2012 var 2 564 (8,4 % personer i åldrarna 16-64 år i Östersund öppet arbetslösa eller i arbetsmarknadsprogram. Motsvarande siffra för juli 2011 var 2 845, en minskning har skett med 281 personer. Dock är siffrorna inte helt jämförbara eftersom Arbetsmarknadsverket gjorde en beräkningsförändring fr o m september 2011.Den totala arbetslösheten för riket är 8,1 % och för länet 8,3 %. Ungdomsarbetslösheten är fortfarande hög. I juli 2012 var 794 (19,8 %) ungdomar 18-24 år i Östersund öppet arbetslösa eller i arbetsmarknadsprogram. Motsvarande siffra för september 2011 var 938, en minskning med 144 ungdomar jämfört med 2011. Den totala ungdomsarbetslösheten för riket är 17,2 % och för länet 19,7 %. Sammanfattat har Östersund således högre arbetslöshet än både länet och riket i genomsnitt. 16 Näringslivsutveckling möjligheter till tillväxt Östersunds kommun antog ett tillväxtprogram 2009 med en övergripande målsättning att antalet invånare år 2020 ska uppgå till 65 000. För att nå detta ska kommunen 2013 ha minst 33 000 arbetstillfällen och minst 7000 företag. Minst 300 nya företag ska startas varje år och 30 etableringar ska komma under perioden 2009-2013. Dessa målsättningar är mycket tuffa, särskilt med tanke på att Östersund drabbats svårt av konjunktursvängningar. Utvecklingen har tidvis varit negativ. Från våren 2008, då arbetet med tillväxtprogrammet inleddes, till hösten 2010 tappade Östersund mer än 3000 arbetstillfällen. Under 2011 och 2012 har konjunkturutvecklingen återigen blivit återhållsam. Det är av särskilt stor vikt att den privata sektorn kan utvecklas och skapa fler arbetstillfällen. Goda förutsättningar att skapa nya jobb finns t ex inom besöksnäring, distansoberoende tjänster, vindkraft och IT. Östersunds kommun har under de senaste åren arbetat med ett antal åtgärder för att förbättra företagsklimatet. Företagslots har introducerats för att höja servicenivån till företagen, fler företagsbesök genomförs, ett näringslivsråd har bildats, företagsträffar anordnas,
nyhetsbrev distribueras regelbundet etc. Kommunen deltar också i och finansierar en lång rad utvecklingsprojekt i syfte att skapa fler företag och kommersialisera fler innovationer, t ex Peak Innovation, Miun Innovation, Midscand, Nyföretagarcentum, Vindkraftcentrum och Ung företagsamhet. För landsbygdsutvecklingen fortsätter satsningen på Leader Storsjöbygden. Ekonomiska förutsättningar Skatteintäkter Hur skatteintäkterna förändras beror i första hand på skatteunderlagets utveckling. De viktigaste faktorerna är sysselsättnings- respektive löneutvecklingen. Även av regeringen beslutade regelförändringar, t ex ändrade grundavdrag, påverkar skatteunderlaget. Effekten av sådana förändringar kompenseras genom justeringar i kommunernas statsbidrag i enlighet med den s k finansieringsprincipen. En grundförutsättning är konjunkturutveckling och tillväxt. I kommunens skatteintäktsberäkning används Sveriges Kommuner och Landstings prognos över skatteunderlagsutvecklingen. Skatteutbetalningen till kommunerna grundas emellertid på den av regeringen årligen fastställda uppräkningsfaktorn för skatteunderlaget. Skillnaderna i skatteunderlagsökning mellan fastställd uppräkningsfaktor, prognos och faktiskt utfall enligt slutlig taxering regleras senare genom s k slutavräkningar. Den goda ekonomiska återhämtningen under första delen av 2012 medförde att SKL justerade upp sina skatteprognoser. Men som nämnts bromsas utvecklingen upp och SKL har därför under hösten 2012 åter justerat ned skatteunderlagsprognosen för 2013-2015. I skatteintäktsberäkningen ingår skatteintäkterna från kommunens eget skatteunderlag inklusive eventuella slutavräkningar. Statsbidrag och utjämning Budgeterade skatteintäkter 2011-2013 Mnkr 2013 2014 2015 Skatteintäkter eget skatteunderlag 2 463 2 507 2 605 Slutavräkning - 25 - - Summa 2 438 2 507 2 605 Det nuvarande kommunala utjämningssystemet infördes 2005 och förändrades i vissa delar 2008. Systemet består av fem modeller. Till systemet har också på senare tid tillförts den tidigare statliga fastighetsskatten, som ersatts med en kommunal fastighetsavgift. En statlig utredning har under 2011 sett över nuvarande system i syfte att skapa ytterligare likvärdiga förutsättningar för alla kommuner. Om beslutet blir som föreslagits tillförs Östersunds kommun ca 4 mnkr utöver nuvarande intäkt. Statligt finansierad inkomstutjämning Inkomstutjämning innebär att kommuner med en egen skattekraft under 115% av medelskattekraften får kompensation genom ett inkomstutjämningsbidrag upp till denna nivå. Kompensationsgraden är 95%. Kommuner med en högre egen skattekraft får betala en avgift på 85% av skillnaden mellan den egna skattekraften och 115% av medelskattekraften. Vidare ingår en regleringsavgift, alternativt ett regleringsbidrag, för att upprätthålla de fastställda utjämningsnivåerna och för att kunna göra ekonomiska regleringar mellan staten och kommunerna. Kostnadsutjämning Kostnadsutjämningen förenklades från 2005 och genom att antalet faktorer/delmodeller minskades till nio. Från 2008 tillkom en ny faktor/delmodell kompensation för höga lönekostnader och delmodellen byggkostnader förändras. Regleringsbidrag/-avgift Regleringsbidraget/-avgiften används bl a för att göra statsbidragsjusteringar samt att göra justeringar enligt finansieringsprincipen. Strukturbidrag Delmodellerna näringslivs- och sysselsättningsbefrämjande åtgärder, svagt befolkningsunderlag samt delar av de tidigare fasta införandetilläggen slogs ihop till ett strukturbidrag vid en tidigare förändring. LSS-utjämning Utjämningssystemet som infördes 2004 för LSSverksamheten ligger fortfarande kvar som ett separat system utanför kostnadsutjämningen. Kommunen har höga kostnader för denna verksamhet och får därför ett stort bidrag. Riktade statsbidrag Förutom det generella statsbidraget som ingår i utjämningsbidraget finns ett antal riktade/specialdestinerade statsbidrag som budgeteras som intäkt av berörd nämnd. 17
Det största riktade statsbidraget gäller statsbidraget till allmän maxtaxa inom barnomsorg/förskola ingår inte i utjämningsbidraget. De kommuner som har maxtaxa söker statsbidraget. Statsbidraget, som skall kompensera för intäktsbortfallet från föräldraavgifter, hanteras således som ett specialdestinerat bidrag direkt av barn- och utbildningsnämnden. Budgeterade statsbidrag och utjämning 2013-2015 Mnkr 2013 2014 2015 Inkomstutjämningsbidrag 468 484 503 Kostnadsutjämning -109-111 -114 Regleringsbidrag 27 121-7 Strukturbidrag 20 20 21 Kommunal fast avgift 94 94 94 Utjämning LSS 171 171 172 Summa 672 671 668 Personalkostnader och inflation Indexuppräkning för personalkostnader i driftbudgetramarna uppgår till 2,15% 2013. Därutöver budgeteras ett löneutrymme/en lönereserv motsvarande 0,65%. I flerårsplanen 2014-2015 är indexuppräkningen i ramarna 2,5% per år. Indexuppräkningen för övriga kostnader i budgetramarna uppgår till 1% per år 2013 och 1,3% 2014 och 1,6% 2015. Pensionskostnader Kommunens pensionskostnader kan sägas bestå av fyra delar; direkta pensionsutbetalningar, utbetalning av intjänad pension till anställda för individuell placering, skuldförändring för kompletterande ålderspension (för löner överstigande 7,5 basbelopp) samt en finansiell kostnad. För 2013 budgeteras pensionsutbetalningar med 74 Mnkr, utbetalning av intjänad pension (avgiftsbestämd ålderspension) 84 Mnkr, skuldförändringen till 5 Mnkr och den finansiella kostnaden till 6 Mnkr. Totalt budgeteras pensionskostnader med 169 Mnkr inklusive särskild löneskatt. Den budgeterade pensionskostnaden grundas på KPA:s pensionsskuldsberäkning och prognos från december 2011. Kapitalkostnader Varje nämnd och förvaltning belastas i driftbudgeten med kapitalkostnader som består av två delar internränta och avskrivning. För 2013 har en sänkning skett av internräntan från 4,2 % till 2,9 %. Kommunens internräntenivå följer SKL:s rekommendation. Avskrivningen skall motsvara värdeminskningen på inventarier och anläggningar. Med några undantag tillämpas linjär avskrivning med av Kommunförbundet rekommenderade avskrivningstider. PO-pålägg/ arbetsgivaravgift I budgetramarna för 2013 ingår ett PO-pålägg på 38,46 %. Därutöver belastas verksamheten med ett påslag på 0,05 % för utfördelning av kommunens premiekostnader för ansvarsförsäkring. För anställda mellan 18-25 år och 65 år och äldre är arbetsgivaravgiften lägre. Detta beaktas inte i det budgeterade PO-pålägget i nämndernas ramar. Kostnadsminskningen, som beräknas till ca 12 Mkr, budgeteras på finansieringen. Ekonomiska ramar Budgetramar Driftbudgetramarna för perioden 2013-2015 utgår från de ekonomiska ramarna 2012 och de verksamhetsförändringar som ingår i gällande flerårsplan. Därutöver ingår aktuella demografiska förändringar samt övriga resurstillskott och förändringar som behandlats och godkänts i den centrala beredningen. Driftbudgetramarna 2013 innehåller 40 mnkr i sparkrav. Som framgår av tidigare avsnitt har driftbudgetramarna 2013 räknats upp med 2,15% för personalkostnader och 1 % för övriga kostnader. Sparkrav 2013 I budget 2012 blev det nödvändigt att lägga sparkrav på verksamheterna på ca 45 mnkr. Även för 2013 har detta blivit nödvändigt. 40 mnkr har fördelats enligt nedan: Resurstillskott Mnkr 2013 Kommunstyrelse 3,5 Miljö- och samhällsnämnd 3,0 Socialnämnd 5,0 Vård- och omsorgsnämnd 22,0 Kultur- och fritidsnämnd 1,0 Utförarstyrelse 5,5 Totalt 40,0 18
Resurstillskott och förändringar 2013 Mnkr Demografiska Övriga Totalt förändringar resurstillskott/ förändringar Kommunstyrelse - 15,5 15,5 Gymnasieskola -11,6 2,9-8,7 Miljö- och samhällsnämnd - 0,9 0,9 Socialnämnd - 2,1 2,1 Barn- och utbildningsnämnd 4,8 32,8 37,6 Vård- och omsorgsnämnd 1,5 9,6 11,1 Kultur- och fritidsnämnd - 2,4 2,4 Utförarstyrelse - -3,9-3,9 Överförmyndaren 0,1 0,1 Totalt -5,3 62,4 57,1 Utöver indexuppräkning för löneökningar och inflation ingår resurstillskott med totalt 57,1 mnkr i budget 2013. De stora resurstillskotten för Barn- och utbildningsnämnden består av satsning skolan genom minskad besparing, tillskott till it-läromedel och kompetenshöjande åtgärder. För Kommunstyrelsen består tillskotten i huvudsak av satsning på ungdomsarbetslöshet och Kundcenter och för Vård- och omsorgsnämnden tillskotten av LSS-kostnader. Tillskotten för löneökningar 2012 som höjer nivån 2013 uppgår till 27,0 mnkr för hela kommunen. Ovanstående tillskott reduceras av de besparingar som anges föregående stycke. Nettotillskott är ca 17 mnkr. Demografiska ramförändringar I budgetramarna ingick preliminära justeringar för demografiska förändringar. Dessa har senare justerats utifrån den i mars gjorda revideringen av befolkningsprognosen. Övriga resurstillskott/förändringar Samtliga nämnders budgetramar justeras årligen för bl a eventuella förändringar i internränta, PO-pålägg samt för höjd lönenivå från föregående årets löneökning. Satsningar och/eller avveckling av verksamhet medför tillskott eller avdrag i nämndernas budgetramar. Energikostnader Energikostnaderna 2013 har budgeterats utifrån ett elpris på 40 öre/kwh och ett genomsnittligt fjärrvärmepris på 330 kr/mwh. 19
Finansiell analys I kommunens årsredovisning analyseras den finansiella ställningen och utvecklingen. Analysen bygger på fyra perspektiv; resultatet, kapacitet, risk och kontroll. Målsättningen är att identifiera finansiella problem och därigenom utgöra underlag för bedömningen om kommunen lever upp till god ekonomisk hushållning. I analysen i årsredovisningen används 15 olika nyckeltal som är kopplade till de fyra perspektiven. I budgeten har 9 av dessa nyckeltal valts. Resultat och kapacitet Nettokostnadsandel Driftkostnadernas andel av skatteintäkter och generella statsbidrag visar hur stor del av skatteintäkterna inklusive statsbidrag som går till den löpande verksamheten inklusive finansnetto. Om kommunen skall leva upp till kravet på god ekonomisk hushållning skall nivån understiga 98 %. 2011 2012 2013 2014 2015 Verksamhetens intäkter och kostnader, netto 94 % 93 % 94 % 94 % 94% Avskrivningar 4 % 5 % 5 % 5 % 5% Finansnetto -1 % -1 % 0 % 0 % 0 % Driftkostnadsandel 98 % 96 % 99% 99% 99% Enligt budget för 2013 beräknas resultat uppgå till 31,8 Mkr och driftkostnadsandelen uppgå till 99%. Kommunens mål för god ekonomisk hushållning (överskottsmålet) skulle därmed inte uppnås. % 9 7 5 3 1-1 Nettokostnads-och skatteintäktsökning 3,6 2,8 1,0 0,3 3,1 3,2 3,0 2,5 2,2 2,3 2011 2012 2013 2014 2015 Nettokostnadsökning Ökning skatteintäkter inkl utjämning och statsbidrag Nettoinvesteringar och självfinansieringsgrad En hög självfinansieringsgrad innebär att kommunen kan finansiera investeringarna utan att låna eller att minska den befintliga likviditeten. En hög självfinansieringsgrad innebär också att finansiella handlingsutrymmet kan bibehållas inför framtiden. 100 % innebär att kommunen kan skattefinansiera samtliga investeringar under året. (Mnkr) 2011 2012 2013 2014 2015 Nettoinvesteringar 250 376 354 232 193 Finansiering: Kassaflöde från egen verksamhet 122 268 194 191 215 Självfinansieringsgrad av investeringar i % 49 71 55 82 111 Under 2009-2010 finansierades samtliga investeringar helt med kassaflöde från egen verksamhet. Som en följd av den höga investeringsnivån 2011-2013 är självfinansieringsgraden markant lägre. Den höga investeringsnivån har inneburit att kommunen behövt låna pengar för att klara finansieringen. Nettoinvesteringar i relation till avskrivningar Nyckeltalet visar i vad mån kommunen reinvesterar i den takt som anläggningstillgångarna minskar i värde genom årliga avskrivningar. För att inte urholka kommunens anläggningskapital bör nettoinvesteringarna i genomsnitt ligga på minst samma nivå som avskrivningarna. (Mnkr) 2011 2012 2013 2014 2015 Nettoinvesteringar 250 376 354 232 193 Avskrivningar 129 140 150 157 159 Nettoinvesteringar/ avskrivningar % 193 269 236 148 122 Från och med 2007 har nettoinvesteringarna överstigit avskrivningarna kraftigt samtliga år. Detta gäller även i budget 2013 och i plan för 2014 och 2015. Den höga investeringsnivå innebär att värdet på kommunens anläggningstillgångar i nominella värden kommer att öka och ligga på betydligt högre nivå kommande år. Finansnetto Med finansnetto menas skillnaden mellan finansiella kostnader och intäkter. Finansnettot är en viktig post i kommunens resultaträkning och har 2008-2010 bidragit till att förbättra budgetbalansering. Som en följd av upplåning med åtföljande räntekostnader försämras finansnettot och blir negativt från 2012. De finansiella kostnaderna ökar för varje år med anledning av nyupplåning och med anledning av finansiella kostnader för pensioner. Årets resultat Mnkr 2011 2012 2013 2014 2015 Finansnetto exkl -3,1-3,8-10,6-11,6-14,1 utdelning och bolag 20