TRAFIKNÄTSANALYS AVESTA KOMMUN 2006 (kortversion)

TRAFIKNÄTSANALYS AVESTA KOMMUN 2006 (kortversion) Dåtid Skvallertorget Nutid Framtid AVESTA CENTRALORT FORS HORNDAL

Förord Som i de flesta kommuner så diskuteras det i Avesta kommun om hur man skall göra Avestas och tätorternas gator trafiksäkrare, miljövänligare och samtidigt mer trivsamma och estetiskt tilltalande. I trafiksäkerhets- och nätanalys för tätorterna, här kallad trafiknätsanalys, i Avesta kommun beskrivs möjligheter att öka trafiksäkerheten och förbättra tätorternas gatu- och vägmiljöer. Analysen visar också hur olika trafikantgruppers behov av tillgänglighet och framkomlighet kan tillgodoses på ett bra sätt. Dokumentet utformas som ett planeringsinstrument för förnyelse av trafiknätet och när dokumentet är slutgiltigt utformat och politiskt antaget skall det utgöra underlag för den framtida trafikplaneringen. Rapporten har gjorts för att kunna läsas av alla som har ett intresse av trafikplanering och trafiksäkerhetsfrågor. Vissa delar av rapporten kräver lokalkännedom och vissa delar är något mer tekniska till sin natur. Målgruppen för dess beskrivningar är främst tjänstemän och politiker i Avesta kommun men även organisationer och intresserade kommuninnevånare. Arbetet med att ta fram ett förlag till trafiknätsanalys i Avesta, som utgångspunkt för vidare diskussion, har bedrivits i en arbetsgrupp bestående av Inger Friman, Stadsarkitektkontoret samt Anders Hagfeldt och Lars-Erik Hedman, Tekniska kontoret. Till projektet har även knutits Thomas Nyberg, Stadsingenjörskontoret. Arbetet har förankrats i en styrgrupp bestående av Stadsarkitekt, Teknisk chef, Kommundirektör, Kommunalråd, Ordförande i Miljö- och Byggstyrelsen och Ordförande i Servicestyrelsen, där nästan samtliga befattningshavare bytts ut under resans gång. Avesta i augusti 2006 Denna version är ett utdrag ur den kompletta trafiknätsanalysen som godkändes av kommunstyrelsen 2006-12-04 ( 141). Utdraget tar endast upp de avsnitt som behandlar förändringar och genomföranden på vägnät och gång- och cykelnät. Vid frågor rörande den kompletta trafiknätsanalysen kontakta Tekniska kontoret. Avesta i januari 2007 2 (2) Synpunkter efter samråd Trafiknätsanalysen har varit ute för samråd december 2005 t o m januari 2006. Inbjudna till samråd har varit politiska organ och partier, intresseorganisationer och på olika sätt berörda myndigheter men även övriga som påverkas eller kan ha haft synpunkter på materialet. Under perioden har fyra yttranden inkommit. Inkomna synpunkter har i tillämpliga delar inarbetats i den färdiga trafiknätsanalysen. Synpunkterna finns i sin helhet att läsa på tekniska kontoret i Avesta. Hyresgästföreningen i Avesta har inget att erinra mot trafiknätsanalysen. Kommunala pensionärsrådet föreslår sänkt hastighet på Ringvägen i Krylbo samt förbättrade utrymmen på parkeringsplatser för handikappade t ex invid biblioteket i Avesta. Kommunstyrelsens plan- och näringslivsutskott framför i sitt yttrande vikten av att beakta näringslivets behov av snabba person- och godstransporter. Det framförs synpunkter på att Koppardalens utveckling och förändring saknas vad gäller kommunikationer men även den nyligen uppförda tågperrongen vid Avesta centrum och den förändring av resandeströmmar detta innebär. Det föreslås också att ombyggnadsplanerna för Kungsgatan väster om Plus-huset redovisas. Vägverket konstaterar i sitt yttrande att rapporten är mycket välgjord där analys och resultat presenteras på ett tydligt och bra sätt. Vägverket noterar att det finns aktuellare siffror ang olycksstatistik i Region Mitt och Avesta kommun samt föreslår en justering av texten vad gäller STRADA. För väg 68 Åsbo-Dicka diskuteras olika åtgärdsalternativ som avslutas med ny sträckning mellan trafikplatsen i Åsbo och Jularbo är inte aktuell. Vägverket delar kommunens syn på åtgärder vad gäller bl a Västerboleden/ Järnvägsgatan i Krylbo, Bergslagsvägen/Kyrkogatan i Avesta, Dalavägen/lasarettet, bro över Dalälven vid Brogård, korsningen Rv 68/Get Johannas väg, Tillfällesvägen. För bron över Dalälven vid Månsbo/Gamla Byn menar Vägverket att behovet för tung trafik inom området bör belysas bättre i analysen. Vägverket är medveten om kommunens önskemål om gång- och cykelbana längs väg 721 i Horndal men konstaterar att detta projekt troligtvis inte blir aktuellt på mycket länge. Avesta i mars 2006

8 Konsekvensbeskrivning 8.1 Effekter för biltrafiken Framkomlighet. Reshastigheten för den enskilde bilisten kan komma att förändras. Efterhand som vissa punkter hastighetssäkras kan den korta lokala resan ta längre tid. För genomfarts- och infartstrafiken samt trafiken på vissa förändrade huvudgator kommer restiden att bli något kortare. Trafikmängder. Lokalt kommer mindre omfördelningar av trafikströmmar att ske. Åtgärder i lokal- och huvudgatunätet innebär dels minskad framkomlighet på vissa lokalgator dels förbättrad framkomlighet i delar av huvudgatunätet. Åtgärderna medför att trafiken flyttas från lokalgator över till huvudgatunätet. Trafiksäkerhet. Åtgärder som sänker farten och förenklar trafiksituationen medför att antalet bilister som skadas svårt kommer att minska. Störst effekt för bilisters säkerhet får åtgärder i korsningar på större gator och vägar där hastigheten ofta är hög. 8.2 Effekter för kollektivtrafiken Framkomligheten för bussar påverkas på motsvarande sätt som för biltrafiken. Olämpligt utformade hastighetssäkrade åtgärder kan medföra sämre arbetsmiljö för bussförare och sämre komfort för resenärer. Hållplatserna skall utformas efter de funktionshindrades behov, vilket bör öka resandet. 8.3 Effekter för utryckningstrafiken Enstaka punktvisa hastighetsnedsättningar i utryckningsnätet medför ingen kvalitetssänkning. Genom föreslagna förändringar i gatunätet torde utryckningstiden i vissa fall förkortas. Utbyggnad av lasarettets anslutning till Dalavägen, förbättrad tillgänglighet mot Krylbo Karlbo samt att lasarettet inte längre kan stängas in vid en olycka på den enda infarten. På huvudnätet kan nämnas Västerboleden, Rv 68 Åsbo Dicka, ny planskild söderinfart till Fors, förbifart Horndal m fl. 8.4 Effekter för cykeltrafiken Ett förbättrat cykelnät innebär förbättrad framkomlighet för cyklister och därmed ett ökat antal cyklande. Studier av ökat cyklande visar på klart positiva effekter för folkhälsan även om ett ökat cyklande kan innebära fler cykelolyckor. 8.5 Effekter för gående Säkerställande av 30 km/tim för biltrafiken vid gångpassager innebär att gående framkomlighet ökar. Lägre hastighet i dessa konfliktpunkter innebär också att trafiksäkerheten och tryggheten förbättras, framför allt för barn, äldre och funktionshindrade. Ökad tydlighet och orienterbarhet, mindre buller, förbättrad tillgänglighet och mer estetiskt tilltalande miljöer är andra kvalitéer som gående får del av. 8.6 Trafiksäkerhetseffekt Framförallt barn, äldre och funktionshindrade upplever en stor otrygghet och rädsla för starkt trafikerade miljöer. Genom att trafikmiljön görs säkrare och att gator, övergångställen samt gångpassager hastighetssäkras kommer dessa grupper att känna större trygghet, säkerhet samt få en större rörelsefrihet i gatumiljön. Föreslagna förändringar medverkar till att uppfylla målen i kommunens trafiksäkerhets- och förnyelsearbete om utveckling av gång- och cykelvägnät, förbättrad trafikmiljö och trygghet för utsatta trafikantgrupper, minska antalet trafikolyckor och skadeeffekter m m, men även öka förståelsen för hastighetsdämpande åtgärder i avsnitt med stor andel oskyddade trafikanter. 8.7 Miljöeffekt Förslagen i trafiknätsanalysen får vissa ur miljösynpunkt positiva effekter. En förbättring av gång- och cykelvägnätet kan föra med sig att fler går eller cyklar istället för att ta bilen, vilket ur miljösynpunkt är positivt. Övriga förslag till förändringar kommer att medföra sänkning av bullernivåerna som en följd av en sänkning av fordonstrafikens hastighet eller att trafiken flyttas bort från vissa känsliga områden till områden med bättre trafiktålighet. (52) 3

7.1 Förslag till förändrat bilnät, Avesta centralort Riksväg 68 Åsbo Dicka Tankar på en ny riksväg mellan Åsbo och Dicka har funnits sedan länge. I nyligen framtagen vägutredning och beslut av Vägverket 2001-03 framgår att delen Åsbo Jularbo föreslås få en helt ny sträckning medan resterande del Jularbo Dicka byggs om, förbättras och kompletteras med GC-väg i befintlig sträckning. När utförandet av delen Åsbo Jularbo blev uppskjuten på obestämd tid påbörjades planering för en lösning med oförändrat läge för Rv 68 längs nuvarande sträckning Nordanö Jularbo kompletterad med separerad GC-väg. Blandning av olika trafikslag, trånga hastighetsbegränsande passager med randbebyggelse innebär dock dåliga boende- och trafikmiljöer. Västerboleden - Järnvägsgatan i Krylbo All tung trafik samt en stor del annan trafik till och från Krylbo industriområde och västra Krylbo belastar Järnvägsgatan. Den trånga passagen under de båda järnvägsviadukterna vid Fabriksgatan / Vansjövägen / Stationsgatan med utomordentligt dålig sikt fyller inte sin funktion som huvudgata. En lösning på problemen kan vara att bygga den sedan länge planerade Västerboleden, en ny huvudgata, väster om Krylbo genom Västerbo. Principläge framgår av karta. Västerboleden följer det planerade utbyggnadsområdet för Outokumpu Stainless AB och företaget kan via avtal kräva en utbyggnad av Västerboleden. Investeringarna skulle även ge förutsättningar för ökade utbyggnadsmöjligheter för annan industri. I avvaktan på utbyggnad av Västerboleden kanske Järnvägsgatan bör rustas upp i fråga om framkomlighet, trafiksäkerhet, bättre miljö och gestaltning. Förlängning av befintlig gångbro över Järnvägsgatan kan även den förbättra trafiksäkerheten i området. Utformningen av Järnvägsgatan är beroende på den trafik som belastar gatan och därmed avhängigt om och när Västerboleden kan förverkligas. Bergslagsvägen - Kyrkogatan i Avesta Bergslagsvägens dåliga standard och besvärliga anslutning till centrumparkeringen bidrar till att en onödigt stor andel av trafiken väljer Kungsgatan Corneliusgatan i sin färd genom centrum. Bergslagsvägen avses att breddas och höjas för att bättre komma i nivå med centrumområdet. För att ytterligare förstärka trafikflödet via Bergslagsvägen mot centrumparkeringen föreslås ombyggnad av korsningen Dalavägen / Kungsgatan / Bergslagsvägen. Den planerade rondellen i korsningen Kyrkogatan Bergslagsvägen skulle öka framkomligheten och förbättra trafikflödet i korsningen. 4 (42) Dalavägen - Lasarettet, mellan Avesta och Krylbo Ny vägport under järnvägen invid lasarettet ger ytterligare anslutning till området samt förbättrar tillgängligheten från Krylbo Karlbohållet. Säkerheten förstärks genom att två plankorsningar med järnvägen kan tas bort, en för biltrafiken, en för gående. Skogsbovägen - Borgers väg Get Johannas väg i Skogsbo Ombyggnad av korsningen Skogsbovägen / Borgers väg / Get Johannas väg behövs för att bättre omfördela biltrafiken mot Avesta centrum från Skogsbovägen och den hårt trafikerade Kyrkogatan till Get Johannas väg, Rv 68 och Dalavägen. Bro över Dalälven vid Brogård i Krylbo Bron som ursprungligen byggdes 1873 för järnvägstrafik med ombyggnad 1938 för biltrafik är i mycket dålig kondition och så smal att den endast rymmer ett körfält där färdriktningen är signalreglerad. Efter genomförd utredning om framtida status och konsekvenser av olika alternativ har beslut tagits om ny- och ombyggnad av bron med förhoppning om byggstart 2006. Åsbo, Rv 68 / Get Johannas väg Korsningsområdet Rv 68 och Get Johannas väg i Åsbo med gående och cyklister som passerar riksvägen till och från camping-, frilufts- och rekreationsområde (golfbana, slalom- och längdskidor, go-kart, m m) har utifrån de oskyddade trafikanterna mycket låg trafiksäkerhet. Planskild korsning för GC-trafiken med bro över, eller viadukt under riksvägen, ger omvägar och nivåskillnader med risk för smittrafik över korsningsområdet. Cirkulation är kanske det alternativ som återstår för att ge en lugnare trafikmiljö och möjlighet till säker GC-passage av Rv 68. Tillfällesvägen, Karlbo Tillfällesvägens korsning med järnvägen måste betraktas som extremt utsatt, med hänsyn till de dåliga siktförhållanden som råder på platsen. Tillfällesvägen nyttjas av ett 15-20-tal fastigheter belägna på södra sidan av järnvägen. Kring Brovallsgården finns rekreations-, motions- och friluftsområden som genererar ett stort antal besökare. Vid mitten av 90-talet drev Banverket (östra regionen) projekt med att försöka minimera och ersätta plankorsningar med planfria korsningar, för att höja säkerheten för biltrafik, gående, men även för tågtrafiken. Förslag togs fram för att ersätta plankorsningen vid bl a Tillfällesvägen med planfri korsning med järnvägen i Gjuterivägens förlängning. Projektet har ännu ej realiserats.

7.5 Fors För närvarande pågår utredning för att tillskapa nödvändiga expansionsmöjligheter för kartongbruket som idag ligger inklämt mellan Rv 68 och Forssjön i öster och stambanan / Fors samhälle i väster. Olika förslag till ny sträckning av riksvägen, ny sträckning av länsväg 735 norr om Fors och förändrad infart till samhället, ny GCväg mellan Östanfors och Fors centrum samt nytt läge för stambanan ger möjlighter till ett utökat sammanhängande industriområde. Riksvägen föreslås förläggas öster om Forssjön, i Forssjön eller mellan kartongbruket och samhället. Pågående utredning för bl a nya vägsträckningar, förändrat väghållaransvar och överenskommelser m m kan ge förutsättningar till en säkrare söderinfart. By / Näs I området By / Näs kan trafiksäkerheten för de oskyddade trafikanterna höjas genom att förbättra och nyttja den befintliga gamla banvallen för att minimera gång- och cykeltrafiken längs länsvägen. Projektet kan med fördel drivas genom den lokala utvecklingsgruppen. Fors samhälle är i behov av nya och trafiksäkrare infarter från Rv 68. I söder med intilliggande plankorsning med järnvägen är infarten brant som medför problem särskilt vintertid. En ombyggnad av infarten skulle samordnas med att anlägga planfri korsning med järnvägen vilket innebär ökad säkerhet för såväl riksvägen, länsvägen som järnvägen. Ett samprojekt mellan Vägverket och Banverket i frågan bör därför vara möjlig. För att ytterligare förbättra trafiksäkerheten bör infarten kompletteras med separerad GC-väg för ett framtida sammanhängande GC-stråk mellan Fors och Avesta. 7.6 Horndal Söderinfart Fors, trafiksäkras I Horndal passerar riksväg 68 genom samhället med stora miljö-, trafiksäkerhetsoch framkomlighetsproblem. Vid t ex skolan är högsta tillåtna hastighet begränsad till 30 km/tim. Möjligheten att flytta riksvägen utanför samhället har i omgångar varit föremål för diskussion. Norr om samhället har Rv 68 mycket dålig standard med smal, spårig vägbana, dålig bärighet och på vissa avsnitt mycket begränsad sikt för trafikanterna. I dagsläget tyder det mesta på att åtgärder på riksvägen norr om Horndal är det närmast förestående där arbetsplan redan utarbetats. Förbifart Horndal ser dock ut att dröja till tidigast slutet av Vägverkets planperiod år 2015. Allévägen som därefter övergår till Grönsinkavägen är en smal huvudgata som förbinder Horndals centrum (längs Rv 68) med bl a bebyggelsen längs sjön Rossen, Horndals södra industriområde, tågperrong m m saknar helt gång- och cykelbana vilket medför att gående och cyklister blandas med fordonstrafiken. För ökad trafiksäkerhet bör separerad GC-väg anläggas parallell med Allévägen. Allévägen, Horndal, med behov av förbättrad säkerhet för oskyddade trafikanter (50) 5

7.4 Utformning av centrum Utformning och gestaltning av gatumiljön är av stor betydelse för trafiksäkerheten och trevnaden för alla trafikanter. Vid projektering av ny- eller ombyggnad av gatumark eller annan allmän mark ska stor vikt läggas på utformningsfrågorna. För centrum finns ett flertal förslagsskisser för utformning av trafiklösningar med nya separata gång- och cykelvägar, ombyggda korsningar, ny rondell och avsmalnande gator med träd- och buskplanteringar för ökad trivsel och lugnare trafiktempo. En väl utformad gatumiljö där gatans bredd, standard men även dess omgivningar med vegetation, byggnader, GC-banor m m ger signaler på ett naturligt sätt vad som kan förväntas av dem som färdas och vistas i gatumiljön och därmed ger ökad trafiksäkerhet men också förutsättningar för ökad trevnad. Inom stora delar av centrala Avesta råder parkeringsförbud utom på anvisad parkeringsplats. Gångpassage i lokalgatunätet 6 (48)

Ny cirkulation Omdragning och höjning av Bergslagsvägen Förändrat korsningsområde Ny tillfart till parkering Ombyggnad västra Kungsgatan Myrgatan, separerad GC-bana och trädplantering Corneliusg, separerad GC-bana och trädplantering Corneliusgatan avsmalning och trädplantering Ombyggnad korsning Myrgatan, separerad GC-bana och trädplantering (49) 7

9 Genomförande 9.1 Utbyggnadsordning / investeringskostnader Nedan redovisas ett förslag till prioritering mellan de åtgärder som föreslagits. Projekten är grupperade i åtgärder inom väg- resp. gång- och cykelvägnät med väghållare och uppskattad åtgärdskostnad. Åtgärdslistan kan vara ett underlag i budgetarbetet men bör vara ett dokument som uppdateras och omprioriteras vid behov. Om och i vilken takt de olika projekten kan förverkligas är avhängigt med samhällsutveckling, ekonomi, medborgarsynpunkter, politisk vilja m m. 9.2 Åtgärder i vägnätet (se kartor sid 10 och 11) Ombyggnad - förnyelseprojekt inom kommunal väghållning: 1. Järnvägsgatan, Krylbo, (i avvaktan på Västerboleden) Upprustning inkl GC-bana 5 000 kkr Förlängning gångbro 2 600 kkr s:a 7 600 kkr 2. Bro över Dalälven vid Brogård i Krylbo 18 000 kkr 3. Bergslagsvägen, Avesta a) delen Dalavägen Krylbovägen 1 300 kkr b) delen Krylbovägen Malmgatan 3 000 kkr c) cirkulation Bergslagsvägen / Kyrkogatan 1 600 kkr s:a 5 900 kkr 4. Åsgårdsplan, Skogsbo, ombyggnad för bl a ökad trafiksäkerhet (cirkulation) 1 000 kkr 5. Korsningen Skogsbovägen/Borgers väg/get Johannas väg, Skogsbo 1 300 kkr 6. Västerboleden, förbifart Krylbo inkl GC-väg 15 100 kkr Summa 48 900 kkr Ombyggnad- förnyelseprojekt med annan eller delat projektansvar: 1. Rv 68 Horndal delen Krångede X-länsgräns * 80 000 kkr 2. Rv 68 Åsbo / Get Johannas väg, ny cirkulation med GC-passager 3 000 kkr 3. Fors, väg 735, nydragning för industriexpansion * 4. Rv 68 Åsbo Dicka / Fors a) delen Mästerbo Jularbo ombyggnad i bef sträckning inkl GC-väg i avvaktan på nydragning Åsbo Jularbo 18 000 kkr b) delen Jularbo Dicka/Fors inkl GC-bana 37 000 kkr s:a 55 000 kkr c) Åsbo Jularbo, nydragning enl alternativ VJ 70 000 kkr 5. Fors, väg 736, ny planfri söderinfart * 9 000 kkr 6. Dalavägen - Lasarettet, Avesta / Krylbo, ny vägport 9 000 kkr 7. Rv 68 Fors, ny sträckning av riksvägen för industriexpansion, alternativa sträckningar. * 8. Rv 68 Horndal, förbifart Horndal, Morshyttan Krångede * 80 000 kkr 9. Tillfällesvägen, Karlbo 9 000 kkr Summa 315 000 kkr * se karta sid 51 Åtgärder för bättre miljö, estetik och gestaltning 1. Bryggaregatan / Corneliusgatan delen Kungsgatan Markusgatan 600 kkr 2. Axel Johnsons väg, delen Myrgatan Prästgatan 900 kkr Summa 1 500 kkr 8 (53)

9.3 Åtgärder i gång- och cykelvägnätet (se kartor sid 10 och 11) Befintligt GC-nät föreslås kompletteras etappvis under en följd av år. GC-nät med kommunalt väghållaransvar: 1. Järnvägsgatan, (i avvaktan på Västerboleden), upprustning resp. förlängning gångbro, kostnad under vägnät (9:2) 5 000 kkr resp 2 600 kkr) 2. Kyrkogatan / Myrgatan, delen Våggatan Telegatan, inkl kostn. gata, träd- och buskpl. 1 000 kkr 3. Myrgatan, delen Corneliusgatan Axel Johnsons väg, inkl kostn. gata, träd- och buskpl. 2 000 kkr 4. Kyrkogatan, förbättrad/breddad GC-bana på kyrkbrons östra sida 6 000 kkr 5. Krylbo f d Rv 68, delen Nordanö Stationsgatan, exkl kostn. över bron 2 000 kkr 6. Markusgatan, delen Myrgatan Corneliusgatan (Markusskolan) 300 kkr 7. Brunnbäcksvägen, Karlbo, gångbana delen Folkaregatan Karlfeldtsgården 1 400 kkr 8. Corneliusgatan, delen Myrgatan Axel Johnsons väg, inkl kostn. gata, träd- och buskpl. 1 800 kkr 9. Corneliusgatan, delen Markusgatan Myrgatan 200 kkr 10. Folkaregatan, Karlbo, delen Tillfällesvägen Karlbo skola 800 kkr 11. Brunnsvägen, Skogsbo, delen Garpestigen/Blinkastigen Gropstigen 800 kkr 12. Högboleden, delen Get Johannas väg Kolskrivarstigen 500 kkr 13. Grytnäsvägen, Skogsbo, delen Uggelbergsvägen Ingevallsbovägen 600 kkr 14. Folkaregatan, Karlbo, delen Karlbo skola mot Korskrogen / Brovallen, uppmålade cykelfält eller GC-bana med skiljeremsa 500 kkr 15. Karlbo idrottsplats Rönningen, (Brovallsgården) 800 kkr Summa 18 700 kkr GC-nät med annan väghållare: 21. Fors, Östanfors Fors centrum, separerad GC-väg inkl planskild korsn. med Rv 68, (ingår som en del i pågående utredning om förändrad sträckning av länsväg 735.) * 22. Haggatan, väg 736, Fors, ingår i projektet ny söderinfart till Fors * 23. Mästerbo Jularbo, ingår i projektet Rv 68 24. Jularbo Dicka / Fors, ingår i projektet Rv 68 * 25. Allévägen / Grönsinkavägen, Horndal, delen Rv 68 södra industriområdet * 800 kkr * se karta sidan 51 Åtgärder för att trafiksäkra gång- och cykelpassager Utan prioriteringsordning, uppskattad kostnad ca 50 kkr/passage 600 kkr (54) 9

10 (51)

(55) 11