Kvalitetsdokument Nora Familjedaghem Pedagogisk omsorg

Relevanta dokument
Kvalitetsdokument 2013/2014

Nora Familjedaghem Pedagogisk omsorg

Kvalitetsdokument 2012/2013, Pedagogisk omsorg. Nora familjedaghem

Kvalitetsdokument 2012/2013, Pedagogisk omsorg

Kvalitetsdokument Familjedaghemmet Enbusken 2012/2013 Pedagogisk omsorg

Kvalitetsdokument för Djur & Skur 2014/2015, Pedagogisk omsorg

Kvalitetsdokument 2014/15. Pedagogisk omsorg, Karins Familjeomsorg/Karin Jonsson

Västra Harg förskola och Wasa förskola. Prioriterade utvecklingsmål Handlingsplan

Med utgångspunkt i målen för verksamheten utgår dagbarnvårdaren i sitt arbete från såväl det enskilda barnet som barngruppens behov.

Kvalitetsdokument 2013, Förskolor (läå 2012/2013) Re 324 Kornvägen

Kvalitetsdokument Kevinge förskola (läå 2014/2015)

Kvalitetsdokument för Sagoborgen 2013/2014, Pedagogisk omsorg

Kvalitetsdokument 2013, Förskolor (läå 2012/2013) Re 310 Altorp

Sätra Familjedaghem Kvalitetsdokument 2015/2016

Västra Harg förskola. Prioriterade utvecklingsmål Handlingsplan

Sätra Familjedaghem Kvalitetsdokument 2012/2013

Jollens mål för vårterminen 2017, med fokus Natur och teknik

Arbetsplan läsåret

Kvalitetsdokument 2014/2015, Idala förskola

Kvalitetsarbete i förskolan

VERKSAMHETSPLAN. AVD. Fjärilen

VERKSAMHETSPLAN Vimpelns Förskola 2014/2015

Lokal arbetsplan la sa r 2014/15

Kvalitetsdokument 2013, Förskolor (läå 2012/2013) Re 314 Pärlan

Lokal arbetsplan 2013/2014. Örsängets förskola

Handlingsplan för Logen, Båset och Spiltan

Kvalitetsredovisning. Pedagogisk omsorg. Uppgifter om enheten. Organisationsenhet: Familjedaghemmet Hummelmora (E)

Vi arbetar också medvetet med de andra målen i förskolans läroplan som t.ex. barns inflytande, genus och hälsa och livsstil.

Bilaga 1. Förskoleenheternas resultatredovisning i sammandrag. a. Normer och värden Utvärdering av likabehandlingsplan/plan kränkande behandling

Kvalitetsdokument 2013, Förskolor (läå 2012/2013) Re 304 Rosenvägen

LOKALL ARBETSPLAN. Pedagogisk omsorg. Dala-Järna Vansbro Äppelbo

Kvalitetsdokument för Sagoborgen 2014/2015, Pedagogisk omsorg

Läsåret 2012/2013. Förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar. (LpFö98)

Lokal arbetsplan för Bastasjö Språkförskola 2016/2017

Innehållsförteckning. 1. Ängdala skola och förskola 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning

Utvecklingsområde för Björkets Förskola 2014/2015

Handlingsplan för. Valbo förskoleenhet. Förskola Markheden. Avdelning solen 2013/2014

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2015/2016

LOKAL ARBETSPLAN Pedagogisk omsorg. Dala-Järna Vansbro Äppelbo

Verksamhetsplanering Trappgränds Montessoriförskola. Skogstrollet

Kvalitetsanalys för Växthusets förskola läsåret 2013/14

Systematiskt kvalitetsarbete Gubbo förskola 2012/2013

Lokal arbetsplan. för. Föräldrakooperativet Krokodilen

Kvalitetsdokument

Innehållsförteckning. 1. Tyresö församlings förskolor 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning. 4.

Avdelning Blå. Handlingsplan för Markhedens Förskola 2015/ Sid 1 (17) V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T. Tfn (vx),

Arbetsplaner. Förskolan Gläntan, avd Krokodilen läsåret

Handlingsplan för. Nya Lurbergsgården

för Rens förskolor Bollnäs kommun

Kvalitetsarbete i förskolan LOKAL ARBETSPLAN

Lärande & utveckling. En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2014/2015 Solbringen Barn- och utbildningsförvaltningen

Verksamhetsplan för Årikets förskola

Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten

Barn och Utbildning Förskoleverksamheten. Pedagogisk Planering verksamhetsåret 2013/2014. Familjedaghemmen i Filipstad

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till

Kvalitetsredovisning. Pedagogisk omsorg. Uppgifter om enheten. Organisationsenhet: Familjedaghemmet Hummelmora (E)

Handlingsplan för Ulvsätersgårdens förskola, läsåret: 2016/2017.

Lidingö Specialförskola Arbetsplan

[FOKUSOMRÅDE LÄRANDE & UTVECKLING] Övergripande perspektiv: Historiskt perspektiv Miljöperspektiv Läroplansmål (i sammanfattning)

Familjedaghemmen Sävar. Kvalitet och måluppfyllelse läsåret 2013/14

Vår kommunala förskoleverksamhet ger EKO Engagemang Kvalitet Omsorg

VERKSAMHETSPLAN AVD. Ekorren

Övergripande mål och riktlinjer - Lgr 11

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. FörskolanVillekulla. Avdelning Masken

Kvalitetsdokument 2012/2013, Förskolor. Grindstugans Förskola

Verksamhetsplan för Malmens förskolor

Lokal arbetsplan för Karlshögs förskola rev

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Kritan 2013

Kvalitetsdokument Hildingavägens förskola (läå 2014/2015)

Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola

Lokal arbetsplan för Karlshögs förskola rev

Lärande & utveckling.

LOKAL ARBETSPLAN Pedagogisk omsorg

Lokal arbetsplan 2013/2014. Rensbackens förskola

LOKAL ARBETSPLAN 2014

Lingonets pedagogiska planering 2013/2014.

Verksamhetsplan ht och vt Inledning:

Kvalitetsdokument 2013/2014

Arbetsplan 2013 Lillbergets/Kilsmyrans förskolor Sydöstra området

Verksamhetsplan. Åbytorps förskola Internt styrdokument

Lärande och utveckling genom trygghet, glädje, lust och engagemang

Verksamhetsplan 2017

Förskole-/familjedaghemsenkät 2015

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården

Lokal handlingsplan. Läsåret 2013/2014. Alla är olika och lika bra. utifrån de prioriterade målen ur Läroplan för förskolan Lpfö 98 Reviderad 2010

LPFÖ98. Vi tydliggör våra åtaganden, målen och vårt arbetssätt. Ett arbetsmaterial reviderat på planeringsdag

Förskolebarns framtidstro - vår utmaning. Vi vänder oss till alla barn och föräldrar. Vi skapar en brygga för barnen

Lärande & utveckling.

Kvalitetsredovisning

Verksamhetsplan ht och vt Inledning:

Lokal Arbetsplan för VALEN

Lokal arbetsplan År 2009 Uppdatering år 2010

Lokal arbetsplan Lekåret

Årsta 2 förskolor K V A L I T E T S G A R A N T I

Systematiskt kvalitetsarbete Skattkammarens förskola Förskolechef

Lokal arbetsplan för Eneryda förskola

2015 ARBETSPLAN & MÅL

Stjärnfallet Novas arbetsplan 2015/2016

Verksamhetsplan Förskolan Bränningevägen 2015

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Kotten

Transkript:

Kvalitetsdokument 2015-2016 Nora Familjedaghem Pedagogisk omsorg Nora Familjedaghem är en mindre verksamhet som jag driver i mitt hem på Klingstavägen 7 i Danderyd. Nora Familjedaghem har funnits i 20 år. Jag har sedan sex år tillbaka 2 heltidsanställda. Detta år har vi även haft en extra heltidsanställd eftersom vi haft 20 barn inskrivna i vår grupp. ( Istället för normalt 16 barn). Vi har även under åren haft samarbete med olika Montessoriverksamheter för barn mellan 3-6 år. Under detta år har Montessorideltidsförskolan varit Svalans montessoriförskola i Djursholm. Nora Familjedaghem tar emot barn mellan 1-6 år samt strävar efter en jämn ålders- och könsfördelning. Även personalgruppens sammansättning är ålderoch könsfördelad. Vårt mål är att barnen ska känna sig trygga i sin vardag hos oss, att barnen ska ha stort utrymme för den viktiga leken och ha en rolig vardag som stimulerar deras utveckling och lärande. Vi vill ta tillvara på barnens intressen och idéer samt värdesätter att det ska finnas stort utrymme för spontana aktiviteter för att följa upp dessa. Utevistelse och den fria leken är lika viktiga delar som den stimulerande Montessoritiden. Vi rör oss mycket ute i kommunen och nyttjar lekparker, skogspartier, badhus, skridskobana, bussar m.m. Det gör att barnen lär känna sitt närområde på ett naturligt och bra sätt. Den mesta tiden av dagen är barnen i en mindre grupp på ca 8-10 barn. Vi anser att små barngrupper är en viktigt för att alla barn ska få utrymme och utvecklas på sitt eget sätt och efter sina egna förutsättningar. 1

Innehållsförteckning 1. Systematiskt kvalitetsarbete i pedagogisk omsorg 2. Mål: Information skall finnas om hur verksamheten görs tillgänglig för alla barn. Utgår. 3. Mål: Pedagogisk omsorg har en pedagogisk dokumentation som visar på barnens utveckling och lärande 4. Mål: Pedagogisk omsorg stimulerar och utmanar barnens språkliga förmåga 5. Mål: Pedagogisk omsorg stimulerar och utmanar barnens matematiska tänkande 6. Mål: Verksamheten använder digitala lärverktyg/hjälpmedel för att stimulera barnens utveckling 7. Pedagogisk omsorg stimulerar och utvecklar barnens intresse för naturvetenskap och teknik 8. Nyckeltal 2

1. Systematiskt kvalitetsarbete i pedagogisk omsorg Nora Familjedaghem planerar och utvärderar ständigt kvalitetsarbetet. Beroende på vilka barn som är inskrivna anpassas vår verksamhet. Detta läsår har vi haft ovanligt många barn som går sitt sista år i familjedaghemmet och vi har satsat på att förbereda dem för skolstarten. Under detta år har Montessoriverksamheten haft en stor grupp på 24 barn. Tiderna för Montessoriverksamheten har varit oregelbundna under veckan. Vi har upplevt det rörigt och haft svårt att få till ett bra flyt över dagarna och veckan. Även föräldrarna och barnen har uttryckt att förra årets tider på deltidsförskolan var bättre än det varit i år. Vi är nöjda med den kommande förändringen av tiderna till nästa läsår med 3 timmar/dag, kl. 8.30 11.30. 5 dagar/vecka. Under dagen delar vi upp oss i små grupper så barnen får ett lugn att leka i, men tillräckligt många för att barnen ska bli utmanade i att samspela med andra barn. Under hela året har utevistelse och rörelse prioriterats högt. Det ger ett bra komplement till Montessoriverksamheten som mestadels bedrivs inomhus. Vi har valt det för att behålla de små barngrupperna, eftersom det är vad föräldrarna i vår verksamhet efterfrågar. P.g.a. att verksamheten är mindre och personalen jobbar nära varandra är det lätt att vara flexibel och möta barns- och föräldrars behov. All personal är med i beslutsfattande gällande verksamheten. Tillsammans med barnen har vi många gånger haft möjlighet att påvisa den demokratiska processen med pedagogiska omröstningar. Vi har även i mycket större utsträckning låtit barnen utvärdera våra dagar, veckor och aktiviteter. Det har skett antingen i små grupper eller individuellt. Det har varit väldigt intressant och gett oss idéer inför nästa år. Nora Familjedaghem har under perioden inte haft någon minskad förfrågan angående placeringar utan däremot har vi haft stort tryck på våra platser. Det gör oss trygga att vi bedriver en verksamhet som föräldrar i Danderyd eftertraktar. En styrka är också att vi är lösningsfokuserade och flexibla vilket vi kan vara på grund av noggrann planering och hög personaltäthet. Under året har vi haft två heldagar tillsammans med Sätragruppens Familjedaghem. De har varit inriktade på fysisk aktivitet efter barnens ålder och att barnen ska lära känna nya vänner. För oss vuxna är det inspirerande att träffa andra Familjedaghem och få tips och idéer, och nya aktiviteter planeras för nästa år. 3

Minska barngruppen till 16 barn Att fortsätta med små grupper som är åldersblandade Att dagligen arbeta efter prioriteringsordningen 1. Trygghet 2. Lek 3. Lärande Att demokrati och medbestämmande för barnen får en självklar roll i vardagen Fortsätta, och där det är möjligt utveckla det nära samarbete vi har med varje förälder kring varje barns utveckling och vardag. 4

3 Mål: Pedagogisk omsorg har en pedagogisk dokumentation som visar på barnens utveckling och lärande Vi har arbetat fram ett sätt att dokumentera som passar i Nora Familjedaghems verksamhet. Till denna dokumentation använder vi daganteckningar, veckobrev, foton, möten och samtal. Föräldrarna får del i barnens utveckling vid terminsamtal, veckobrev och löpande samtal. Vi har ca.1,5 timme avsatt för varje familj vid terminsamtal för att ha tid med alla frågeställningar kring varje barn. Föräldrarna har då också utrymme under dessa samtal att påverka och diskutera barnens vardag. Barnen är mycket delaktiga i den processen när det gäller sin egen utveckling och lärande. Personalen diskuterar direkt med barnen vad de har lärt sig senaste tiden, hur det var längre tillbaka t.ex. när de började eller när de var riktigt små. Då blir nästa steg att se var de är på väg en naturlig del i samtalen. Pga. att vi har ett stor åldersspann har barnen naturliga förebilder och kan även knyta an till hur det var tidigare när de ser de yngre kamraterna. I år är detta väldigt tydligt när så stor del av gruppen har gått sitt sista år. De har varit väldigt aktiva med att utvärdera sin utveckling och sitt lärande, ett sätt att avsluta och gå vidare. Analys När det gäller dokumentation har vi provat på olika sätt att göra det naturlig i vardagen tillsammans med barnen. Eftersom barnen är i olika åldrar kräver det flexibilitet av oss vuxna. T.ex. små gruppsamlingar, individuella samtal, rita och berätta. 100 % av föräldrarna upplever att de får tydlig information om hur deras barn utvecklas. Dokumentation tar mycket tid från arbetet med barnen. Precis som så många som arbetar i skolan upplever. Vi tycker att vi hittat en balans för detta som just nu fungerar i vår verksamhet. Vi utnyttjar tiden när barngruppen är mindre t.ex. när 3-6 åringarna är på deltidsförskolan eller när de yngre barnen sover. Uppmuntra alla föräldrar att ta del av vår dokumentation om sitt/sina barns utveckling och lärande på terminssamtal. 5

4 Mål: Pedagogisk omsorg stimulerar och utmanar barnens språkliga förmåga För att stimulera varje enskilt barns språkliga förmåga är vi noga att ge varje barn eget språkutrymme. Det är viktigt att inte barnet blir avbrutet i sitt tal. I den mindre gruppen i vår hemmamiljö fokuserar vi på att alla barn ska känna sig trygga med att uttrycka sig fritt. Sånger, rim och ramsor, sagor och böcker är ett naturligt och roligt inslag i vår vardag. Där deltar alla barn oavsett kön och ålder efter sin förmåga. De barn som ingår i Montessoriverksamheten utmanas också språkligt av det pedagogiska språkmaterialet. Vi uppmuntrar föräldrarna att ta kontakt med BVC och logoped när vi känner oss tveksamma över barnens språkliga utveckling. Under året har vi kontinuerligt (ca var tredje vecka) besökt Täby bibliotek. Vi har lånat nya böcker vid varje besök. Vi har varit noggranna med att låna hem böcker som är avsedda för olika åldrar. Böcker och högläsning i grupp och individuellt ser vi som ett viktigt pedagogiskt redskap i barnens språkutveckling. Barnen ges utrymme att reflektera samt återge böckernas innehåll för att stimulera barnens språk och ordförståelse. När vi i vardagen går till parken eller skogen osv. packar vi med böcker för att det alltid ska finnas möjlighet att läsa för barnen. Vi har även lånat böcker extra läsa lätt eftersom flera av barnen börjat läsa under året. Detta för att stimulera barnens vilja att läsa själva. I personalgruppen pratar vi mycket om vikten att alla barn ska ges taltid oavsett kön och ålder. Vi är noga med att se barn och deras behov och inte olika kön. Vi jobbar ständigt med att hjälpa varandra att bli mer genusmedvetna och på så sätt inte skapa förutfattade meningar utifrån barnens kön. Barnen får också lära känna alfabetet, ljuda bokstäver, leka med ordbilder och bygga ord med bokstäver genom spel och montessorimaterial, var och en på sin nivå. Detta år har det funnits ett stort intresse hos barnen för det engelska språket. Vi har bl.a. lärt oss färger, räknetal och djur. Vi har även sjungit på engelska. För att stimulera språket har vi även använt tecken. Vi har haft möjlighet att ha en logoped här som lärt oss och barngruppen sånger som vi har tecken till. 100 % av föräldrarna upplever att vi arbetar med att utveckla barnets språk. 6

Analys Vi har under året upplevt en större bokglädje i barngruppen. Det ökade utbudet av böcker och även mer åldersriktade böcker för lässtunder kan ha bidragit till detta. Det finns en stor medvetenhet hos barnen att ingen får avbryta när ett annat barn pratar och de hjälper även varandra med det. Under året har barnen utvecklas i förmågan att lyssna på varandra. Under detta år märkte vi att det har varit ovant för de nya barn som gått på större verksamheter som kommit in i vår barngrupp att lyssna på de andra barnen och vänta på sin tur att prata. De har lyssnat på oss vuxna men annars använt metoden den som pratar högst hörs. Detta har vi arbetat med och det har blivit en tydlig förbättring. Vi upplever att vi har en mjuk och låg ljudnivå hos oss. Detta uppmärksammas ofta av föräldrar och andra besök hos oss. Det gör det lättare för barnen att samtala och uttrycka sig i ord. Behålla små barngrupper som gör att alla barnen är trygga och fria att uttrycka sig Vara uppmärksam på ljudnivån så vi behåller det kreativa språkklimatet Alltid ha roliga, spännande och åldersadekvata böcker hemma och att ta med böcker till t.ex. parken eller skogen i vardagen. Utnyttja barnens individuella intressen när vi lånar böcker Ha regelbundna sångsamlingar, även med inslag av engelska, rim och tecken Använda läsplattan för språkstimulering Uppmärksamma på föräldramöten- och på terminsamtal hur vi arbetar med barnens språkliga utveckling i olika åldrar. 7

5 Mål: Pedagogisk omsorg stimulerar och utmanar barnens matematiska tänkande För att stimulera och utmana barnens matematiska tänkande är vi noga med att i redan tidig ålder räkna och systematisera vår vardag. T.ex. räkna trappsteg, bilar vi möter, fingrarna på handen, kompisarna, timmar och tallrikar osv. Vi jämför stor-liten, lätt-tung, kort-lång, räcker de här spadarna till alla och hur många knappar är det i skjortan? Hur många kuddar behöver vi till sångsamlingen? Uppmärksammar geometriska begrepp som det runda bordet, kvadrater och trianglar i olika mönster. Vi visar på förhållanden i tid och jämför dessa. Vi tar även upp geografiska avstånd. Det är naturliga samtal med barnen i vår vardag. Att spela spel har vi varit mer aktiva med under året. Reglerna har fått stå tillbaka och de matematiska delarna i spelet fått ta större plats. Även de lite yngre barnen har ofta deltagit. 95 % av föräldrarna anser att vi arbetar med att få barnens förstelse för matematik. 5 % vet ej. Analys Vi räknar och systematiserar tillsammans med barnen från det de är små och intresserade. Arbetet med att synliggöra hur vi arbetar inom det matematiska pedagogiska området för föräldrarna har gjort fler föräldrar insatta i hur vi jobbar. De barn som ingår i Montessoriverksamheten utmanas också i sitt matematiska tänkande av det pedagogiska, lockande och omfattande matematikmaterialet. Där får barnen på ett roligt sätt bekanta sig med bland annat geometriska former, siffror, antal, längd och vikt. Fortsätta att vardagsräkna. Fortsätta att räkna, påvisa tal och använda rätta matematiska uttryck i vardagen. Vi upplever att även de riktigt små barnen tycker att det är kul och utmanande. Vi upplever att vardagsräkning gör skillnad, räkna och sortera, stora och små leksaker, hårda och mjuka, hur många röda finns det osv. Belysa för föräldrar hur vi arbetar i vardagen med att ge barnen förståelse för matematik. Fortsätta med spel i vardagen. Vi har många spel för olika åldrar och vi tror att det är ett lekfullt sätt stimulera matematik för åldersgruppen. Hitta bra spel till I.pad med matematisk inriktning som är adekvat för barngruppen. 8

6 Mål: Verksamheten använder digitala lärverktyg/hjälpmedel för att stimulera barnens utveckling Barnen vi har i våra grupper har stor vana av smartphones och läsplattor hemifrån. Det är därför inte ett prioriterat område för oss. Vi försöker istället komplettera deras tillvaro med andra kreativa material, utevistelse i skog och mark mm. Vi använder dagligen datorn och I.pad som redskap för kunskapsinhämtning och för att följa upp barnens kunskapsiver och intressen. Alla i personalgruppen har en bred kunskap om att använda datorer och ser det som en naturlig del i vardagslivet, både privat och i verksamheten. Det finns internet att använda när det behövs till I.pad, mobiltelefoner och datorer. Till våra föräldramöten använder vi storskärm för att tydliggöra mål, verksamheten, schema och barngrupper. Analys Föräldrarna är väldigt nöjda med att få ökad insyn i barnens vardag i Familjedaghemmet genom våra mms, fotoveckobrev, mail osv. Det gör att föräldrarna känner sig delaktiga i barnens vardag och de kan tillsammans med sina barn prata runt bilderna och vad barnet upplevde. Barnen påpekar ofta för oss att de vill ha med vissa bilder på veckobrevet. Under inskolningar så skickar vi ofta mms till föräldrar för att föräldrar ska känna sig delaktiga och trygga. Vi upplever att barnen är vana, kunniga och intresserade av modern teknik långt ner i åldrarna. Vi vill använda modern teknik på ett konstruktivt och avdramatiserat sätt. Detta är redskap som alla människor idag behöver kunna använda och se som en tillgång. Flera föräldrar uttrycker en oro att barnen så snabbt blir beroende av läsplattor och liknande. Vi upplever läsplatta som ett extra hjälpmedel och en naturlig del i vår vardag. Använda läsplatta för att förstärka lärandet. Vi har både dator och I.pad på plats om behov skulle uppstå av den typ av stöd för inlärning Hitta bra hjälpmedel till matematik 9

7 Pedagogisk omsorg stimulerar och utvecklar barnens intresse för naturvetenskap och teknik Vi har under detta år haft flera tillfällen med experiment. Vi har jobbat mest med vatten i olika former. Is, snö, kokat vatten och tittat på ånga, vad flyter och vad flyter inte. Som utveckling har vi gjort isbitar och glass. Ute har vi tittat på hur allt förändras när det är plusgrader eller minusgrader. Intresset för experiment och lärande är stort och barngruppen har varit mer engagerade och delaktiga än vi först trodde. Även vid dessa tillfällen har vi arbetat i små barngrupper så att alla barnen får ta stor del i experimenten och att det finns utrymme att prata och fundera över vad som händer. I en åldersblandad barngrupp blir reflektionerna från barnen väldigt varierade. Analys Vi har haft dessa experiment lite då och då under året. I vardagen jobbar vi mer med att få en ökad förståelse för hur naturen fungerar. Att delta i dessa upplevelser ökar förståelsen och intresset hos barnen att fortsätta undersöka hur saker hänger ihop. Nästa år kommer åldersuppdelningen i vår barngrupp att se annorlunda ut. Det är viktigt för oss att komma ihåg att anpassa oss så det stimulerar och intresserar alla. Vi kommer att göra om samma experiment nästa år. Barngruppens sammansättning är annorlunda pga. åldersfördelningen och vi behöver se till att alla barn får förståelse för det vi gör utifrån sin förmåga. De barn som var med förra året kan fördjupa sin förståelse. Besök på tekniska museet har varit uppskattat och där kan barnen prova många olika tekniska uppfinningar. Vi planerar att besöka det även nästa år med hela barngruppen. 10

8 Nyckeltal VÅGA VISA, i procent KUNDENKÄT 2014 KUNDENKÄT 2015 "Alla föräldrar anser att barnen känner sig trygga" 93 % 100 % 100 % "Det är arbetsro i barngruppen" 93 % 100 % 100 % KUNDENKÄT 2016 Vi upplever att små åldersblandade barngrupper ger både trygghet och arbetsro. De flesta föräldrar uttrycker sin uppskattning om detta och uppmuntrar den prioriteringen. Att barnen känner sig trygga med vuxna och barn i verksamheten är vårt största fokus. Att utveckla barnens självkänsla och självförtroende tidigt i åldern gör skillnad. Barn som vistas i mindre barngrupper med fast personal får långvariga relationer i sin barnomsorg. Vi tror att trygga, långvariga relationer är väldigt viktigt för barns trygghet och inverkar positivt på barnens utveckling och lusten till lärande. Det finns ett stort utrymme för barnen att sitta i knä. Alla barn får sin egen dagpappa/dagmamma som håller i inskolning och huvudsakligen håller i kontakten med familjen. Barnets trygghet går alltid först. Nora Familjedaghem Pedagogisk omsorg 11