Läkemedelsgenomgångar

Relevanta dokument
Läkemedelsgenomgångar

Läkemedelsgenomgångar

Läkemedelsgenomgångar

Hur många av individerna hade minst ett läkemedelsrelaterat problem?

Rapport Läkemedelsgenomgångar

Rationell läkemedelsanvändning inom demensboenden i Linköpings kommun Uppföljning av läkemedelsgenomgångar genomförda hösten 2010

Läkemedelsgenomgångar Malmö Stad. Slutrapport Särskilt boende Stadsdel Rosengård

Läkemedelsgenomgångar Malmö Stad. Slutrapport Särskilt boende Stadsdel Limhamn- Bunkeflo

Läkemedelsgenomgångar Malmö Stad. Slutrapport Särskilt boende Stadsdel Kirseberg

Läkemedelsgenomgångar Malmö Stad. Slutrapport Särskilt boende Stadsdel Oxie

Läkemedelsgenomgångar Malmö Stad. Slutrapport Särskilt boende Stadsdel Hyllie

Läkemedelsgenomgångar Malmö Stad. Slutrapport Särskilt boende Stadsdel Fosie

Läkemedelsgenomgångar i särskilda boenden i Norra Sörmland Projektrapport

Läkemedelsanvändningen och Läkemedelsgenomgångar på Solbackens Äldreboende Modul 2

Läkemedelsanvändningen och Läkemedelsgenomgångar på Alströmerhemmet avd

Läkemedelsanvändningen och Läkemedelsgenomgångar på Alströmerhemmet avd

Läkemedelsgenomgångar Malmö Stad. Slutrapport Särskilt boende Stadsdel Centrum

Läkemedelsgenomgångar på Mårtensgården

Läkemedelsgenomgångar Malmö Stad. Slutrapport Särskilt boende Stadsdel Husie

Läkemedelsanvändningen och Läkemedelsgenomgångar på Solbackens äldreboende Modul 1

Läkemedelsgenomgångar på Högdalens äldreboende demensavdelning

Läkemedelsgenomgångar på Alströmerhemmet plan 3-5

Läkemedelsgenomgångar på Serafens Äldreboende

Slutrapport. Farmaceut på Attendo Solbacken Kungsholmen 2011

Rationell läkemedelsbehandling till äldre

Läkemedelsgenomgångar Bjurholms kommun 2008

Olämpliga listan om okloka läkemedel för äldre. Magdalena Pettersson Apotekare, Läkemedelscentrum Västerbottens läns landsting

Uppföljning av läkemedel och äldre i Sörmland. Läkemedel och äldre MÅL. LMK - satsning på äldre och läkemedel

Kan ett beslutsstöd hjälpa oss att förbättra kvalitén i läkemedelsbehandling för dospatienter?

Läkemedel med betydande antikolinerga effekter (se tabell 1) Tramadol (N02AX02) Propiomazin (N05CM06) skall vara så låg som möjligt.

Kloka Listan Expertrådet för geriatriska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté

Tema äldre och läkemedel

Rationell läkemedelsanvändning inom särskilda boenden i Linköpings kommun hösten 2011

Läkemedelsgenomgångar på EDÖ Vård- och omsorgsboende i Farsta

Geriatrisk farmakologi så påverkar mediciner äldre patienters kroppsliga funktioner. Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet

Verksamhetshandledning Nationell lista undvik till äldre

EXAMENSARBETE. Kartläggning av förskrivningar med delade tabletter för smärtstillande preparat. Sara Lehtonen Marielle Lundholm

Läkemedelsgenomgång. Genomförande Dokumentation RUTIN METODSTÖD LOKAL RUTIN. Social välfärd Örebro kommun orebro.se

Flerårigt projekt för att förbättra äldres läkemedelsbehandling Apoteket AB, PRO, SPF

Hur kan sjuksköterskan förbättra kvalitet och säkerhet i patientens läkemedelsbehandling?

Rationell läkemedelsanvändning inom demensboenden i Linköpings kommun

Översyn av Dosrecept 2005 Ett samarbetsprojekt mellan Apoteket AB och VGR.

Innehåll rapport olämpliga läkemedel och äldre

Beslutade den 12 juni 2012 Träder i kraft den 1 september Affärsområde Farmaci/Roswitha Abelin/SoS föreskrift LmG mm

Aktivitetsplan för läkemedelsdokumentation och läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län

Läkemedel till äldre

Indikatorer - i vårdens tjänst

Användningen av opioider i VGR

Äldre och läkemedel. Läkemedelsanvändningen ökar med stigande ålder. Polyfarmaci Äldre och kliniska prövningar

Satsa 100 nå 10? Kvalitetssäkring av läkemedelsanvändning hos de mest sjuka äldre. Vansbro. Problembeskrivning. Hög andel äldre med psykofarmaka

Äldre och läkemedel LATHUND

Varför är läkemedelsfrågor viktiga? Maria Palmetun Ekbäck Överläkare Ordförande i Läkemedelskommittén, ÖLL

Den multisjuka äldre och läkemedel

Tobias Carlsson. Marie Elm. Apotekare Apoteket Farmaci. Distriktssköterska Hemsjukvården / ÄldreVäst Sjuhärad

Läkemedel - nytta och risk hos äldre. Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet

Läkemedelsgenomgångar i särskilda boenden i Norra Sörmland

Revisionsrapport. Landstinget i Värmland. PM Komplettering ang läkemedel för äldre. Christel Eriksson. Februari 2012

Läkemedelscentrum Optimering av läkemedelsbehandling hos äldre med demenssjukdom

Vilka läkemedel använder Stockholmarna?

LÄKEMEDEL OCH ÄLDRE. Christina Sjöberg Terapigruppen Äldre och läkemedel

Uppföljning av kvalitén i läkemedelslistor och läkemedelsbehandling hos äldre patienter i landstinget Gävleborg Najwan Nouri

Integrationshandledning Nationell lista undvik till äldre

Hantering av läkemedel

Äldre och läkemedel. Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet

Riskfyllda läkemedel hos äldre LÄR UT

Att avsluta läkemedelsbehandling Läkemedelsinteraktioner

Smärta hos äldre - läkemedel. Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet

Läkemedelsanvändning på Solhöjdens äldreboende på Öckerö

Läkemedel till äldre 245

ORSAKER TILL ÖKAD LÄKEMEDELSANVÄNDNING

Sammanställning och utvärdering av läkemedelsgenomgångar inom Västerbottens läns landsting under 2012

Äldre och läkemedel. vad bör man tänka på. Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet

Läkemedel till äldre Läkemedelsrelaterad ohälsa är möjlig att förebygga! Biologisk versus kronologisk ålder 245

Resultat klinisk farmaci (ESLiV) 2016

Riktlinjer för läkemedelsgenomgångar utanför sjukhus i Sörmland 2013

Bättre liv för de mest sjuka äldre i Norrtälje kommun

Integrationshandledning Nationell lista undvik till äldre

Olämplig läkemedelsanvändning hos äldre

Fler kvinnor än män behandlas med läkemedel

Behandlingsmål för läkemedels behandling i primärvården i Jämtlands län

Hjälpa eller stjälpa- Den åldrande människan och läkemedel. Läkemedelskommittén Marie Ackelman, geriatriker Hösten 2012

KOMMUNALA AKUTLÄKEMEDELS- FÖRRÅD

Att nu Socialstyrelsen vill stärka kraven och poängtera vikten av läkemedelsavstämningar och genomgångar ser vi positivt på.

Aktuellt om läkemedel. Cecilia Nordquist, apotekare Läkemedelskommittén Region Kronoberg

Hur får vi ännu bättre resultat i arbetet med läkemedel i Jönköpings län?

Läkemedelsgenomgångar inom psykiatrin - en pilottest av Skånemodellen (psykiatrin)

Den multisjuka äldre och läkemedel ur ett slutenvårdsperspektiv

Uppföljning av äldres läkemedelsanvändning

Analysis of factors of importance for drug treatment

Läkemedelsanvändning

Läkemedelsgenomgångar inom psykiatrin - en beskrivning av framtida utökat genomförande

Läkemedelsgenomgångar

Läkemedelsmottagningen i Uppland. Behövs den? Landstingets ledningskontor

Riskerar du att falla på grund av dina mediciner? Fråga doktorn om dina läkemedel

Klinisk Farmaci hjälper medicinen eller stjälper den? EMMA WEDIN, KLINISK APOTEKARE MEDICINENHETEN / PATIENTSÄKERHET

Läkemedelsgenomgångar i primärvård. LMG-ribba 2012 och kriterier för att nå ribban

KVALITETSSÄKRING AV LÄKEMEDELSKEDJAN

Indikatorer för god läkemedelsterapi hos äldre

LÄKEMEDELSGENOMGÅNGAR NÄRVÅRDCENTRAL PÅ HÖKARÄNGENS JOHAN FASTBOM. Rapporter/Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum 2007:8 ISSN

Förskrivning av läkemedel till äldre vid Närhälsan Norrmalm vårdcentral

Transkript:

Åsele kommun 2009 Stugan Åsele kommun

Uppdragsrapport (LMG) har utförts på totalt st individer under tidsperioden. Medelåldern var 83 år (77-92). Av individerna hade 55 % (6 st) ApoDos (individuellt förpackade läkemedel) vid grundgenomgången. I genomsnitt hade varje individ 4 läkemedel. Antalet läkemedel efter läkemedelsgenomgång minskade med 5 läkemedel per individ. Den genomsnittliga läkemedelskostnaden per individ och år var 6 82 kr före och 9 943 kr efter läkemedelsgenomgången (-6 239 kr). Kvalitén på de äldres läkemedelsbehandling ökade med utgångspunkt från Socialstyrelsens kvalitetsindikatorer (se tabell s 6). Främst minskade användningen av antidepressiva medel och sömnmedel. Observera att tiden mellan grundgenomgång och uppföljning var relativt kort. Fullständig uttrappning av framför allt omeprazol och citalopram var inte slutförd vid uppföljningen och kunde därför inte helt utvärderas. Resultatet i rapporten bygger på fullständig utsättning hos dessa patienter och kan därför förändras något om det visar sig att något av läkemedlen måste återinsättas. Hur många av individerna hade minst ett läkemedelsrelaterat problem? Antal Könsfördelning Alla individer som fick läkemedelsgenomgång st kvinnor 55 %, män 45 % Individer med minst st läkemedelsrelaterat problem st (00 %) kvinnor 55 %, män 45 % Genomsnittlig ålder kvinnor 84 år, män 8 år kvinnor 84 år, män 8 år Antal läkemedel före och efter läkemedelsgenomgång Regelbunden dosering (reg) 0,5 7,2 Vid behovs dosering (vb) 3,3 2, Totalt antal läkemedel 3,8 9,3 Individer med 0 eller fler, samt 20 eller fler läkemedel. Differens Antal individer med 0 eller fler läkemedel (reg + vb) 0 st 4 st -6 st Antal individer med 20 eller fler läkemedel (reg + vb) st 0 st - st na utfördes på uppdrag av Åsele kommun i samarbete med Västerbottens läns landsting och Apoteket Farmaci. Teamet bestod av ansvarig läkare Mats Ullén, sjuksköterskan Mariette Jonsson, omvårdnadspersonal från Stugan samt apotekare Magdalena Pettersson, sjukhusapoteket Umeå Sid av 9

Läkemedelsrelaterade problem (LRP) Ett läkemedelsrelaterat problem (LRP) är en händelse eller omständighet kopplat till läkemedelsbehandlingen som faktiskt eller potentiellt kan påverka utfallet av denna. Nedan visas LRP kategorier, åtgärder och resultat från läkemedelsgenomgångarna. En djupare analys är sedan gjord på de 5 vanligast förekommande LRP-kategorierna och vilka läkemedel som orsakar dessa problem. Fakta: Totalt har 57 st LRP identifierats hos st individer. 00 % av alla individer hade ett eller flera LRP. Antal kategoriserade LRP: 57 st. Antal utförda åtgärder: 56 st. Antal utvärderade åtgärder: 50 st. Fördelning av LRP inom de olika kategorierna Tabellen visar vilka LRP som framkommit under läkemedelsgenomgången. LRP-kategori Andel av total Antal (st) Indikation saknas/oklar 6% Vid behovsläkemedel som ej används 23% Olämplig beredningsform 7% Olämpligt läkemedel 5% Annan felanvändning 2% Läkemedlet förskrivet i för hög/låg dos 2% 35 3 4 3 Sid 2 av 9

Hur har LRP åtgärdats? Diagrammet visar fördelningen mellan de fem vanligast förekommande åtgärderna. Resterande åtgärder summeras under "övriga åtgärder". De åtgärder vi inte fått återkoppling om är exkluderade. Antal i teckenförklaring visar antal utförda åtgärder. Vilka blev resultaten av utförda åtgärder? I de fall som den genomförda åtgärden utvärderats så kategoriserades den i "bättre", "sämre" eller "oförändrat". De åtgärder som ej hunnit/kunnat utvärderas redovisas i kategorin "ej utvärderat". Antal i teckenförklaring visar antal utvärderade resultat. Sid 3 av 9

Vilka läkemedel orsakar läkemedelsrelaterade problem? Följande tabell visar de läkemedelssubstanser som förekom mest i samband med de fem vanligaste läkemedelsrelaterade problemen. Andel av tot Antal (st) LRP Indikation saknas/oklar 6% 35 Läkemedelsubstans Cyanokobalamin 9% 5 Läkemedelsubstans Folsyra 9% 5 Läkemedelsubstans Omeprazol 7% 4 Läkemedelsubstans Finasterid 5% 3 Läkemedelsubstans Citalopram 5% 3 LRP Vid behovsläkemedel som ej används 23% 3 Läkemedelsubstans Glycerylnitrat 4% 2 Läkemedelsubstans Zolpidem 4% 2 Läkemedelsubstans Klometiazol 4% 2 Läkemedelsubstans Natriumpikosulfat 2% Läkemedelsubstans Hydrokortison 2% LRP Olämplig beredningsform 7% 4 Läkemedelsubstans Glycerylnitrat 2% Läkemedelsubstans Isosorbidmononitrat 2% Läkemedelsubstans Felodipin 2% Läkemedelsubstans Mirtazapin 2% LRP Olämpligt läkemedel 5% 3 Läkemedelsubstans Metoklopramid 2% Läkemedelsubstans Tolterodin 2% Läkemedelsubstans Propiomazin 2% LRP Annan felanvändning 2% Läkemedelsubstans Isosorbidmononitrat 2% Sid 4 av 9

Förändringar i kvaliteten av läkemedelsbehandlingen enligt Socialstyrelsens kvalitetsindikatorer för äldre. För mer information om "Indikatorer för utvärdering av kvaliteten i äldres läkemedelsterapi", se www.sos.se. I tabellen visas den andel av individerna över 75 år med minst ett läkemedel som ger utslag på kvalitetsindikatorn. Ett utslag på en kvalitetsindikator behöver dock inte betyda att det utgör ett problem för den enskilda individen. Kvalitetsindikator. Preparat som bör undvikas om inte särskilda skäl föreligger Läkemedel med betydande antikolinerga effekter.2 Preparat vars användning kräver en korrekt och aktuell Digoxin.2 Preparat vars användning kräver en korrekt och aktuell Loopdiureika.2 Preparat vars användning kräver en korrekt och aktuell Neuroleptika.2 Preparat vars användning kräver en korrekt och aktuell Opioider.2 Preparat vars användning kräver en korrekt och aktuell Protonpumpshämmare.2 Preparat vars användning kräver en korrekt och aktuell SSRI.3 Olämplig regim Sömnmedel som stående behandling.5 Polyfarmaci Tre eller fler psykofarmaka Läkemedelskombinationer som kan leda till interaktioner av klinisk betydelse En eller flera kombinationer av läkemedel som kan ge upphov till D-interaktioner 8% (2 st) 9% 8% (2 st) 8% 8% (2 st) 9% 8% (2 st) 8% 45% (5 st) 36% 36% (4 st) 9% 45% (5 st) 8% 36% (4 st) 27% 9% ( st) 9% 0% ( st) ( 2 st) ( st) ( 2 st) ( 4 st) ( st) ( 2 st) ( 3 st) ( st) ( 0 st). Sid 5 av 9

Läkemedelsgrupper vars användning kräver en korrekt och aktuell (enligt Socialstyrelsens kvalitetsindikatorer för äldre). Vanligt förekommande läkemedelsgrupper hos äldre som innebär risk för biverkningar, läkemedelsinteraktioner eller annan olägenhet för individerna. Läkemedelsgrupper/läkemedel där det är angeläget att en aktuell finns och att behandlingen regelbundet omprövas. Sid 6 av 9

Vilka läkemedelsgrupper var vanligast? Nedan visas de vanligast förekommande läkemedelsgrupperna före samt hur dessa grupper förändrats till efter läkemedelsgenomgången. Diagrammet och tabellen beskriver den totala användningen (reg + vb) i procent respektive antal. Läkemedelsgrupp Övriga analgetika och antipyretika 00% ( st) 00% ( st) Laxantia 9% (0 st) 9% (0 st) Antikoagulantia 64% (7 st) 64% (7 st) Antidepressiva medel 55% (6 st) 27% (3 st) Kärlvidgande medel för hjärtsjukdomar 55% (6 st) 36% (4 st) Sömnmedel och lugnande medel 55% (6 st) 8% (2 st) Opioider 45% (5 st) 36% (4 st) Vitamin B2 och folinsyra 45% (5 st) Övriga medel vid ögonsjukdomar 45% (5 st) 45% (5 st) Hudskyddande och uppmjukande medel 36% (4 st) 36% (4 st) Sid 7 av 9

Användningen av psykofarmaka Nedan visas användningen av psykofarmaka före och efter läkemedelsgenomgång. Diagrammet och tabellen beskriver den totala användningen (reg + vb) i procent respektive antal. Läkemedelsgrupp Neuroleptika 8% (2 st) 8% (2 st) Lugnande medel och ataraktika 9% ( st) 9% ( st) Sömnmedel och lugnande medel 55% (6 st) 8% (2 st) Antidepressiva 55% (6 st) 27% (3 st) Medel vid demenssjukdomar 36% (4 st) 8% (2 st) Sid 8 av 9

Användningen av smärtläkemedel Diagrammet visar den andel av individerna som innan läkemedelsgenomgången använde minst ett läkemedel (reg + vb) i respektive läkemedelsgrupp. Se även tabell nedan, med förklaringar till ATC koderna. Läkemedelsgrupp Exempel på läkemedelsubstans N02AA Opiater Morfin, Hydromorfon, Oxikodon, Kodein N02AB Fenylpiperidinderivat Ketobemidon, Petidin, Fentanyl 8% (2 st) 8% (2 st) N02AC Difenylpropylaminderivat Dextropropoxifen 27% (3 st) 8% (2 st) N02AE Oripavinderivat Buprenorfin N02AX Övriga opioider Tramadol N02BA Salicylsyraderivat inkl kombinationer Acetylsalicylsyra (exkl.trombyl) N02BB Pyrazolonderivat Fenazon N02BE Anilider, inkl kombinationer Paracetamol 00% ( st) 00% ( st) Sid 9 av 9