2014-03-20/21. Inledning Sven-Inge Svensson, ordförande Hälsar välkomna, vi är fler än någonsin på årets konferens!



Relevanta dokument
Utvärdering av projekt Tillsynsutveckling i Väst PM nr 3 Datum:

Cecilia inleder med en presentation om målsättningarna från TUV och jämförelse med MVG:s styrdokument.

Miljölagstiftningens skydd för barn med allergi. i skolan. Miljöförvaltningen, Malmö stad

Miljöbalksdagarna 2013

Kemikalier i inomhusmiljö

Miljötillsyn och sanktioner en tillsyn präglad av ansvar, respekt och enkelhet (SOU 2017:63)

Otillåtna avfallstransporter/avfallsbrotts lighet - myndighetssamverkan. 24 mars, Lisa Ewerlöf, Handläggare, Nationella operativa avdelningen

Nationell tillsynsutbildning i Miljöbalkstillsyn

Lotta Sahlin Skoog. Gudrun Törnström. Cecilia Lunder. Tillsynsvägledning Intern tillsynsplanering, verksamhetsutveckling

Remiss om betänkandet Miljötillsyn och sanktioner - en tillsyn präglad av ansvar, respekt, och enkelhet (SOU 2017:63)

MILJÖTILLSYNSUTREDNINGENS FÖRSLAG

Sammanställning av förslag i Miljösamverkan Sveriges rapport Regional tillsynsvägledning Planering och utveckling

Kommittédirektiv. Översyn av miljömålssystemet. Dir. 2008:95. Beslut vid regeringssammanträde den 17 juli 2008

Verksamhetsplan 2013

Välkomna till miljö- och byggsamverkans chefsträff

Tillsynsmyndigheter och prövning av ärenden. Tillsynsmyndigheter och prövning av miljöärenden En kort sammanfattning för motorklubbar

HaV. Maria Hübinette Havs- och vattenmyndigheten Västerås maj 2012

Avsiktsförklaring för samarbetet mellan Miljösamverkan Västra Götaland och Miljösamverkan Halland efter TUV

MiljösamverkanVärmland

Tack så mycket för att ni anordnar denna viktiga konferens.

Tillsammans Vår roll, organisation och arbetssätt

Länsstyrelsen Skåne och Skånes kommuner

Socialstyrelsens ansvar inom hälsoskyddsområdet

Hur tänker en inspektör? Lena Edlund

Yttrande över rapport om förstärkta åtgärder mot artskyddsbrott från Jordbruksverket

MiljösamverkanVärmland. Verksamhetsplan 2011

Uppdatering av plan för tillsynsvägledning enligt miljöbalken 2018

HUR SKA NATURVÅRDSVERKET DRIVA EN FRAMGÅNGSRIK TILLSYN MED KOMMUNERNA

På gång april Ann-Sofie Eriksson, Avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad, SKL

Metodstöd hälsoskydd. Slutredovisning

T ILL DIG SOM Ä R SKOLLEDA RE. Egenkontroll av inomhusmiljön i skolan

Trender i kommunalt tillsynsarbete Dave Borg. 1 av 31

Utvärdering av projekt Tillsynsutveckling i Väst PM nr 2 Datum:

Avsiktsförklaring för samarbetet mellan Miljösamverkan Västra Götaland och Miljösamverkan Halland efter TUV

Aktuellt inom miljöområdet

Tillsynsmyndighetens verktyg. Innehåll. Tillsynsmyndighetens uppdrag Ebh-processen,, kunskap, roller och kommunikation

Länsstyrelsernas handläggningstider. skl granskar

Utblick buller. Jenny Nordvoll Miljöskyddshandläggare Länsstyrelsen Västerbotten

Minnesanteckningar från miljöchefsträff (nätverksträff)

Aktuellt inom miljöområdet

Vi som arbetar med planering och finansiering

1 januari 2014: Smittskyddsinstitutet, Folkhälsoinstitutet och hälsoskydd och folkhälsorapportering från Socialstyrelsen

Kompetensrådsträff

Ett fall där Miljöprövningsdelegationen (MPD) beslutat att ompröva ljudvillkoret trots mätningar som visar att 40 dba klaras med marginal

Svensk författningssamling

Identifiering av viktiga frågor kring styrning av tillsyn. Lägesrapport oktober 2016

Remiss - Betänkande Miljötillsyn och sanktioner (SOU 2017:63)

MKN vatten i PBL. Pär Persson. Vattenstrateg. Enheten för samhällsplanering

VAD HÄNDER EFTER MILJÖTILLSYNS- UTREDNINGEN?

Effektivare tillsyn och smartare vägledning genom samverkan

Avsiktsförklaring för samarbetet mellan Miljösamverkan Västra Götaland och Miljösamverkan Halland efter TUV

Nyheter från Naturvårdsverket

Miljösamverkan Västra Götaland - 49 gånger bättre tillsyn - Lasse Lind & Cecilia Lunder, projektledare

Tillsynsvägledningsplan från enheten för samhällsplanering

Prövningsprocessen. Information från Länsstyrelsen och Miljöprövningsdelegationen i Dalarnas län

Egenkontroll enligt miljöbalken

Regional miljöhälsorapport 2017

Forskningsprogrammet Effektiv miljötillsyn 5/30/2013 1

Handlingsplan för att nå nöjdkundindex 75 på miljöenheten

Miljöbalken och plan- och bygglagen, samverkar eller motverkar de varandra? Tomas Underskog

Finansiering, lån och statliga bidrag

Tillsynsutveckling i Väst. kunskap, glädje, samverkan

Aktuellt från SKL. Ann-Sofie Eriksson Kerstin Blom Bokliden Fredrik Bäck

Fastighetsägares egenkontroll

Vägen till en giftfri miljö. Nina Cromnier Generaldirektör, Kemikalieinspektionen 16 mars 2017

Förstärkt arbete med vattenkraft och dammar. Anders Skarstedt

PÅ JOBBET TEXT CARINA SKAGERLIND FOTO JIMMY GUSTAFSSON

Sammanställning av frågor och behov - Om utfasning av farliga ämnen från förskolorna i Jämtlands län

Aktuellt från SKL. Ann-Sofie Eriksson Sektionschef

Yttrande Agenda 2030 och Sverige: Världens utmaning, världens möjlighet

Hur kan vi förbättra, styra och få mer nytta av recipientkontrollen? Vilka ska betala och varför?

Verksamhetsberättelse för Miljösamverkan Värmland 2014

Med miljömålen i fokus

Verksamhetsplan Miljö- och byggnadsnämnden/miljökontoret

Miljökvalitetsnormer i Sverige

Pågående ändringar av reglerna för buller från trafik och industrier

Lotta Andersson, Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning. Underlag till kontrollstation 2015 för anpassning till ett förändrat klimat

Länsstyrelserna, vattenmyndigheterna och

Upplägg. Bakgrund Lagändringar Förordning Vägledningar industribuller Frågor och diskussion. Näringsdepartementet

Tillsynsutveckling i Väst

Jämlikhet i miljörelaterad hälsa

Förslag Verksamhetsplan jan aug 2016

Tillsammans gör vi det hållbara möjligt

Mark- och miljö - domstolarnas handläggningstider EN STUDIE AV ÖVERKLAGADE PLANER OCH BYGGLOV

Förorenade sediment samverkan för kunskap och prioritering av åtgärder

Fördjupad utvärdering av miljömålen 2019

Regelverk för omgivningsbuller vad gäller?

70 miljoner i särskild avgift (böter) till vilken nytta?

MKN för vatten. seminarium och workshop. Välkomna! Umeå 14 september 2016

STRATEGISK PÅVERKAN. Bilaga 3. Grunden. Tre delar leder till målet. Sidan 1 av 6

Bra luft och hållbar utveckling. Lokala avvägningar och beslut nödvändiga för att klara luftkvalitetsnormerna

GUSTAVSBERG S:2: Beslut om att avsluta ärende gällande klagomål på avloppslukt från pumpstation utan åtgärd

Sveriges Kommuner och Landsting (SKL)

Välkomna! Workshop 1 25:e oktober

Miljömålsarbetet bidrar till folkhälsa

Aktivitetsplan baserad på kommunikationsstrategi och plattform för fortsatt samverkan

Stärkt livsmedelskontroll genom ökad kommunal samverkan (2017:9)

Slutsatser från gruppdiskussioner vid seminarium om miljömål och kulturmiljöarbete den 3 oktober, Stockholm

Motstridiga mål och regler - vad gäller?(?) 22 november 2011 Annika Nilsson

Transkript:

2014-03-20/21 Anteckningar från Miljöchefsmötet 2014 Samtliga presentationer finns presenterade på hemsidan. Anteckningarna är ett komplement till dem. Observera att eventuella faktafel kan finnas, det är uppgifterna i presentationerna som är det som föreläsaren kan förväntas stå för. Anteckningarna får sekreteraren stå för Torsdag 20 mars Inledning Sven-Inge Svensson, ordförande Hälsar välkomna, vi är fler än någonsin på årets konferens! Återkoppling energitillsyn Jenny Jonsson, styrelsen Vi har under året haft rundbordssamtal med Naturvårdsverket, Energimyndigheten och Boverket. Vi har haft som roll att tydliggöra vad vi behöver inom TVL och vikten av samarbete och samsyn. Ordlista med begrepp, TVL-plan från energimyndigheten samt energitillsynsprojekt i Miljösamverkan Sveriges regi är på gång. DE STORA MILJÖ- OCH HÄLSOSKYDDSFRÅGORNA Naturvårdsverket Kerstin Cederlöf Kerstin börjar med att presentera Camilla Johansson som är strategisk tillsynssamordnare. Camilla kommer att vara med hela konferensen och lyssna. Konferensens tema; Det är klart att vi vill ha strategisk och tillitsfull tillsyn, vision eller verklighet? Kerstin hoppas på att det kan bli så. Ett av uppdragen är att arbeta för att miljöbalken blir ett effektivt styrmedel. En trend är att NV går från renodlad miljömyndighet till avvägningsmyndighet. Det finns redan andra avvägningsmyndigheter, ex. SGU. Vissa av punkterna, förutsättningar för etableringar av vindkraft, indikerar detta. Avvägningsuppdraget finns ofta med uppdrag om utredningar och liknande, ex. i det senaste om buller, där det i uppdraget ingår att göra avvägningar. Kerstin frågar om det är en trend som även vi känner av? Det gör vi men frågan är om det är en nyhet. Buller, ny reglering kommer att gå igenom. Nya regler innebär att detaljplanerna styr vilka krav man kan ställa i tillsynen enligt miljöbalken. Det blir lite Lex specialis. Nöjdkundindex har genomförts av NV, kommunerna är nöjda när vi väl får kontakt. NV sämre på att ta kontakt. Vägledning i olika former efterfrågas. Flera arenor. Vi skriver mer än pratar.

Tillsynen är ett av flera verktyg, skall användas i kombination. Inte bara rättighet att utöva tillsyn utan en skyldighet. MB avsåg att skärpa tillsynen. Intressant att vi i regelverket har ett syfte beskrivet. Fint att lagstiftaren har gett så stort utrymme för egna tolkningar och funderingar. Fråga från Kerstin om vi har kopplingar till miljömålen i våra tillsynsplaner, många har och resten har haft det i bakhuvudet. Vi har haft olika trender, nu är det åter prat om syfte och miljömål efter en längre period av detaljer. Väsentlighet och risk är de viktigaste utgångspunkterna för prioritering av tillsyn. NV bedömer att det är viktigt att titta på vilka regler som är viktiga att tillsyna och att villkoren är tillsynsbara. Vad är det kommunen kan göra som ingen annan kan? Fokusera arbetet på det! Synpunkt från Stockholm, vi behöver kunna ta betalt för yttrande och liknande, vi lägger mycket tid på detta. Kerstin håller med om att våra granskningar och yttranden är viktiga, de kan inte ordna med möjlighet att ta betalt. En idé är att NV samlar kunskap om kunskap, som kommentar till det ständiga önskemålet om att återinföra branschexperter. Malmö: Uppgifter begärs in om ex MSA eller åtalsanmälan, det är förlegat och trubbigt? Bättre att fråga hur vi arbetat för att utveckla arbetet med att få vu att följa lagstiftningen? Det kan bli en bra kunskapsbank. MB, krav på kontroll av efterlevnad och vidta åtgärd för rättelse, men det omnämns också att vi skall skapa förutsättningar genom råd och stöd. Hur viktar man fördelningen mellan dessa olika delar; kontroll och råd? När är det nödvändigt med tillsyn? Vi diskuterar hur vi tänker när vi fördelar mellan. Kommentar om att det hänger ihop med ekonomi och taxa. Kerstin kommenterar att utredningen som skall se över alla miljömyndighet kommer att titta på ekonomiska styrmedel. Trend demokratiaspekten, mycket prat om offentligt etos, åtminstone i offentlig sektor. Koppling till tillit och vem som är vår kund. Krus som är en utbildning för statliga tjänstemän har tagits över av Uppsala universitet, den behövs. Trender som de identifierat: Ökad statlig kontroll Kommunerna behöver formera oss kring fördelarna med kn tillsyn - Vi behöver göra inspel och påverka på flera arenor för vi kommer att ifrågasättas Ökade krav på rapportering - Inte bra att vi inte rapporterar, vi ser inte effekter och förändringar, men kan bli en belastning Mer detaljstyrning Stora förväntningar på tillsynen Skillnader i regional tillsynsvägledning Kompetensförsörjning svårare? 2

Livsmedelsverket Stig Orustfjord Stig har kommunal bakgrund vilken han tycker är värdefullt i det uppdrag han har nu. När det blir för hård styrning av vad staten förväntar sig, riskerar kommunerna att bli statens Poolia. Kontrollen Vad finns bakom hörnet? Få kunde förutspå att vi behövde DNA-testa lasagne. Risken med stor kontrollapparat är att den blir trög när det händer nya saker. För vanligt folk kan begreppet risk vara förvirrat, särskilt när media styr frågorna. SLV håller på att ta fram en riskbarometer tillsammans med Tyskland. Nationell samordning av kontrollen, för låg andel har förtroende, 35%, men det har ändå gått upp från 28%. Det är inte bra att vu inte vet om de har gjort fel eller rätt i dagens system som är en flexibel EU-lagstiftning. Hur skall 2019 års livsmedelstillsyn se ut, det vill SLV diskutera framöver med oss. Opastöriserad mjölk, vissa av producenterna marknadsför detta som en bra produkt för att stärka immunförsvaret samtidigt som risken för EHEC är särskilt hög för barn. Åtgärder med varningstext och kontroller. Livsmedelsombudsman, en whistle-blowfunktion för tips när saker inte står rätt till. Detta skall SLV testa ett halvår. Smiley, även Finland liksom Danmark kör med detta. De kör block som skall gås igenom och ett sammanvägt betyg som vu kan ha i fönstret. SLV skall titta på detta. Fördelen kan vara en standardisering av bedömningen. Finland, nu ringer de och vill ha besök. Fler länder är på gång med liknande system. Om man skall jobba med livsmedel skall man genomgå utbildning och få ett pass. SLV kollar på detta också. Matråden Förvirrad diskussion råder; salt, socker och alkohol är värst men det är inte det som det pratas om, mycket prat om E-nummer. Mycket media kring vad man skall äta, men det är i största delen diet, inte vad vi behöver äta normalt sett. Matmärkningen är inte optimal. EU-direktiv på väg om hur vi skall märka mat som serveras. Frågan skall utredas. Dricksvatten Finns det en risk att vi får ett miljonprogramsproblem, vi bygger ut i hög takt men sätter vi av resurser för att underhålla? Vi skjuter en mängd investeringsproblem framför oss. Vattenprover i alla kommuner om PFOS, 40% har rapporterat. Övrigt Den del av SLV som gör riskvärderingar gör det enligt mallar och metoder, de har en särställning och är oberoende. När det gäller rådgivning kan andra avvägningar göras. Stigs långsiktiga mål: se PP Kommentarer från publiken: 3

Kritik mot personalen på slakterierna? - Vi har hyggligt förtroende på den stora slakterierna, sämre på de små. Vi har en del lycksökare som startar mindre. SLV hade en revision tillsammans med Kanada, de tyckte at vi hade för låga krav. Bl.a. stod en bunt lastpallar i produktionen, dessa var förorenade med duvskit. SLV jobbar i övrigt med bemötande och förhållningssätt. Sigtuna kommun hittade PFOS och har ställt frågan tidigare till SLV om vad som gäller för fisk? - De har bett kommissionen titta på detta. Jobbar ni ihop med jordbruksverket, ABP? Försöker få ordning på detta? - Stig tar med frågan. Förstatliga tillsynen? - SLV har ingen uppfattning i frågan. ETT STRATEGISKT HÄLSOSKYDDSARBETE Folkhälsomyndigheten Johan Carlson, GD Det nyaste tillskottet på myndighetshimlen, 1 januari 2014. För första gången en myndighet som har hälsan som sin samlade huvuduppgift. Hanterar för den skull inte alla frågorna, men den samlade uppföljningen. Tre mål med myndighetsomvandlingen: Vidareutveckla kunskap, identifiera områden där man kan ta en tyngre roll, arbeta effektivt på EU-nivå. När det gäller kommunerna har de mycket att göra med oss i den breda portföljen: följa hälsoläget, utvärdera effekter, främja och förebygga genom kunskap. Johan presenterar uppdraget, organisationen och målen för myndigheten. När folkhälsomyndigeten pratar om miljö är det inte bara de traditionella miljöoch hälsofrågorna, utan även hur skapar vi en främjande miljö för hälsan. Hur bygger vi samhället så att fysisk aktivitet främjas, möjlighet till rekreation. Inte bara att skydda oss mot eländet Tillsynsvägledning, den direkta, är ett ganska smalt område men uppskattat. Här vill Johan känna av hur vi vill att de skall arbeta för att de skall veta hur resurserna inom vägledningen skall fördelas. Den övergripande rapproteringen är viktiga instrument för att bedöma vad som behöver göras. Främst inomhusmiljön som ligger på myndighetens område. Tagit över rakt av de områden som SocS väglett om. Behöver se över en del av det skriftliga materialet. Kommer att ta fram allmänt råd om städning i skolor, är på remiss. Johan redogör i övrigt för vad som är på gång. Översyn av Buller inomhus, bl.a. Miljöhälsorapporten kommer att genomföras som vanligt. Utmaningar: Hälsofrågornas ställning vid avvägningar, är det farligt buller eller tråkigt buller? Vid utveckling av ny teknik, mobiler ex. Riskhantering kemikalier. 4

Igår publicerade regeringen nyheter om ytterligare förändringar: Utveckling av smittskyddsarbetet/laboratorietjänster, farligt avfall från sjukhus m.m. De skall också ta över rapporteringen av hälsohot till WHO, hela hälsoområdet, kemi, strålning, smitta m.m. Del av en bodelning gentemot SocS. Kommentarer från publiken: För hög tillgänglighet, vad menar ni? Vi borde själva jobba bättre med frågor och svar, mer systematiskt arbete. Länsstyrelsen har inte kunskapen och kompetens inom området, därför behövs FHM! Vi kan jobba bredare med exempel. Tysta områden vid planering är viktigt att tänka på! Ja. Nya utmaningar, just nu blir det wifi överallt, i andra länder monterar de ner, på väg att bli en stor fråga. Ingår i utmaningen hälsofrågor vid ny teknik, det är prio. FMH vill gärna jobba operativt gentemot kommunerna. Miljöhälsorapporten Mattias Öberg, Miljömedicin, Karoliska institutet Mattias var projektledare för Miljöhälsorapporten 2013. Nationellt forskningscenter för toxikologi SWETOX, det behövs inför de utmaningar vi står inför. Mycket förändringar inom lagstiftning och forskning, nya frågeställningar. Regeringen kräver att vi skall samverka mer mellan forskning och innovation. Former för samverkan behövs. 11 universitet har gått ihop för att stödja projektet. Miljöhälsorapporten 2013 14 län fördjupade denna gång, bra underlag för prioriteringar. Mattias redovisar: Varför inriktning på barn, varför gör man en enkät, och varför en till? Redovisning av förtätningen i våra län. Kan man lita på resultatet? 50% svarsfrekvens, lägre än tidigare, det är en generell trend. Bra koll på vilka som svarar och inte, bedömer att enkäten går att lita på. Har en betydande del som svarar och jämför med annan information för att bedöma svarens rimlighet. Det är den största miljöhälsoenkäten i Europa, unik i sin storlek. Rapporten går att ladda ner från bl.a. IMM:s hemsida. Den beskriver kunskapsläget, rensat den på åtgärdsbeskrivningar. Det är myndigheternas uppdrag. Exempel på data som finns i enkäten: Buller, olika varianter. Något har hänt de senaste åren, plötslig ökar andelen bullerutsatta bostäder, det är nybyggen i stor utsträckning. Stor ökning på ljud från andra barn i skolan. Tobaksröken under graviditet och passiv rökning har minskat. Det som inte minskat är exponeringen i familjer med låg utbildning. Nästan 40% av barnen som växer upp i familjer där föräldrarna bara har grundskoleutbildning har minst en förälder som röker. Inomhusmiljö: Minskning med 19% på de som bor i miljöer med fukt och mögel. Radon: Allt fler rapporterar mätning. 5

Astma och allergi ökar, orsaker är ofullständigt kända. Familjens livskvalitet påverkas. Obehag av olika exponeringar, tobaksrök ligger högst. Återigen skillnad mellan utbildningsbakgrund. Rapporten innehåller nedslag i olika kemikaliegrupper. En del är välkända, andra är nya. Mycket fokus på PFOS men det går åt rätt håll där, halterna minskar, det finns andra ämnen i samma familj som ökar. Mattias visar resultat från Livsmedelsverket. Fler mammor överskider kostråden om hur mycket fisk man får äta. Det finns stora regionala skillnader. Hormonstörande ämnen, detta är ett stort samtalsämne i forskarvärlden. Skall vi ta hormonstörande ämnen på allvar? Vi ser att testikelcancer och bröstcancer ökar men spermiemängden går ner. Hur stor del som kemikalier och hormonstörande ämnen påverkar vet vi inte fullt ut. Mattias uppmanar oss att ladda ner rapporten och avslutar med att beskriva hur vi kan arbeta med att utveckla miljöhälsorapporteringen. Goda exempel på strategiskt hälsoskydd Noomi Carlsson, landstinget Jönköping Miljöhälsorapporterna om barn 2005 och 2013 fördjupades i länet. 4 områden att fokusera på: allergier, Buller, Passiv rökning och UV-strålning. Vad har de gjort? Förbättringsarbete för en god miljö i förskolan, vad händer när man omsätter åtgärder på en förskola? Vad händer om man engagerar barnen? Många ville vara med. Ett team från varje förskola och chefen skulle vara med, var ett krav. En bred uppslutning och utbyte mellan olika förskolor. Noomi visar ett diagram som de brukar använda i förbättringsarbete. Man plottar in de olika åtgärderna och vilken effekt de har. Förskolepersonalen var mycket engagerade och barnen togs också med i arbetet. Föräldrarna involverades genom att barnen berättade hemma. ww.lj.se/barndialogen, här finns förändringsarbetet beskrivet som stöd. De hade också en spridningskonferens som var mycket välbesökt. Vad var det för åtgärder? Hur man dukade och när, hur personalen satt, när matvagnen drogs in, lägga skydd i legoboxen, samarbete mellan avdelningar vid påklädning, m.m. Många åtgärder fanns i tankarna men nu blev det legitimt att genomföra. Barnmiljöronden ett verktyg för att förenkla riskarbetet. Förbättrad tobaksprevention inom barnhälsovården. Noomis avhandling, Linköpings universitet. Det som hände politiskt då var att det blev gratis att gå till tobaksavvänjning, mycket positivt. Information om tobaksfria barn och om vattenpipor översattes till 9 olika språk. Goda och mätbara resultat från arbetet. UV-strålning, skolmaterial att använda i 54 olika skolämnen. Handlar om att skydda sig från solens skadliga strålningar. De har även jobbat med UVinformatörer som varit ute på badstränderna i kommunen. Ungdomarna som var 6

informatörer fick utbildning från läkare och om att möte media. Fyra kommuner med i detta i sommar. TILLSYNSUTVECKLING OCH ANDRA STYRMEDEL ÄN TILLSYN Effektiv miljötillsyn ur ett inspektörsperspektiv Lena Edlund, Teol. Dr. Lena är en av forskarna som var med i projektet Effektiv miljötillsyn. De ville belysa komplexiteten. Vi ryms inom målgruppen andra aktörer. Miljöinspektören föremål för studien, Lena och Sinna Lindkvist reste runt i kommunerna och träffade engagerade inspektörer. De ville ha med avsnitt som beskrev dessa kämpande människor. Lena beskriver inspektören utifrån utbildning, roll och drivkrafter. Människor som är engagerade i miljön i jobbet och ofta på fritiden. De behöver vara en trovärdig människa i rollen som inspektörer. Inte konstigt att de ibland är trötta efter inspektionen. Lena hade träffat inspektörer innan, hon undrade då hur bedömningarna gick till. Det ville de också spegla i projektet. Tittade på andra bedömningsyrken, ex. läkare. Hur såg det ut hos inspektörerna? Intervjuer av inspektörer. Åtta bedömningsdimensioner kunde de identifiera vid intervjuer och tester. Ibland sägs det att man gör förarbete, inspektion och efterarbete, men det är mer komplext än så. Viktigt för oss chefer att tänka på om inspektörerna har tid och möjlighet att göra alla de delar som behövs. Objektivitet, detta var den fråga som inspektörerna blev mest osäkra på. Många tänkte att det innebär att vara saklig. Jämförde med en forskare som tittat på olika aspekter av objektivitet. I bedömning och beslut ingår en tankeprocess som skall kunna redogöras för, ex. i en inspektionsrapport. Många vittnade om behovet av att prata med kollegor. Vi behöver ofta resonera ihop oss. Det räcker inte med att vara saklig, det är bara en del av objektivitet. Relationen till verksamhetsutövaren avgörande. Erfarenhetens betydelse för beslutsfattande, Lena pratar om skillnaden i framåtkedjat respektive bakåtkedjat resonemang. Effektivitet på många plan: Inre att göra saker rätt och Yttre att göra rätt saker Kompetens, användbarhet, kommunikation är viktiga delar. Effektiv bedömning kräver mycket av inspektörerna. Vi kan behöva stärka deras kompetens i bedömningsarbetet. Lena tycker vi skall läsa artikeln i Miljö- och hälsa, nr 6 2013. I Upplands Väsby jobbar Lena med Miljökontoret där, arbetet utgår från forskningen. I övrigt har NV gett Lena i uppdrag att fördjupa forskningen. Det skall ligga till grund för NV:s TVL- Hon är intresserade av att komma i kontakt med framförallt små kommuner, max 10.000 innevånare. Vi kan höra av oss, annars gör hon det. Miljöbrottsutredning Sofia Malmberg och Maria Lorichs, Miljöbrottsutredare Västmanlands län Polisens organisation, 21 fristående. De har två miljötekniker i Västmanland. 7

Maria är inspektör i botten, Sofia är geovetare. Vad gör de? Det enda som skiljer dem från poliserna är att de inte får använda tvångsmedel. Alltid åklagare som är förundersökningsledare, de leder arbetet, utredarna biträder åklagaren, de får direktiv i utredningen. När vi anmäler ett misstänkt miljöbrott, är det upp till åklagaren att avgöra om det skall göras en snabb insats. Miljöbrottsutredningen, det är de som naturvetare som vet hur bevissäkring skall göras, ex. om och var prover skall tas. Bevissäkring är helt avgörande, annars kommer de inte vidare. Det är de som måste visa vad som finns i tunnan, till skillnad från oss som utgår från balkens omvända bevisbörda. Alla prover skickas till SKL (statens kriminaltekniska laboratorium). Maria visar vilken provtagningsutrustning de har tillgång till. Översiktliga grunder i bevissäkring. Det är SKLs uppdrag att avgöra om det finns förorenande ämnen i provet. Hittar de inget, är det ingen chans att gå vidare i ärendet. Tillsynsmyndigheterna vs polis/åklagare Sammanställning över olikheterna. Sammantaget är det viktigt att förstå, närma oss och samarbeta! Statistik på anmälda brott, miljöbalken. Från 2000-2006, ca 3000, nu ca 5500. Fler miljöbrott begås, mörkertalet är stort, det är främst tillsynsmyndigheten som anmäler men även en ökande andel från allmänheten. Exempel på förundersökningar: Eldning, samlingsprov, arsenik. Förorenad fastighet, oljeförorening, ringde direkt, polisen gjorde anmälan, prover + bakgrund. Företagsbot blir alltmer vanligt, ett vanligt ärende är otillåten miljöverksamhet. Strandskydd, ärenden om detta ökar, det kan vara granne som anmäler. Avslutning: Finns grova miljöbrott i Sverige? JA Organiserad miljöbrottslighet? JA ex. illegala avfallstransporter Ekonomisk vinning? JA framför allt inom avfall Använda KUT? Ja, tipsa KUT! Miljööverdomstolen Yvonne Eklund, Tekniskt råd, Svea hovrätt Yvonne berättar utifrån sina erfarenheter som miljöchef och vad hon hade velat vilja veta om MÖD. MÖD har 60 personer anställda, det är den största avdelningen. 11 råd. 5 jobbar mot miljöområdet, 3 av dem jobbar mot miljö- och hälsa, 2 med vatten. Ca 30 mål igång samtidigt. Jobbet handlar mycket om att läsa in sig på målen. Yvonnes uppgift är att förmedla det tekniska till juristerna som är föredragande. Ibland är de ute på förhandlingar och syn. Första tipset: Viktigt att veta hur man bör argumentera för att få prövningstillstånd, 4 tips vad man bör trycka på: riktigheten betvivlas, behövs för att bedöma riktigheten, viktigt för ledning av rättstillämpningen, synnerliga skäl. Andra tipset: Ha hemsidan som favorit, kolla avgöranden. Diskutera på kontoren. Yvonne kommenterar en del inlämnat material från kommunerna. 8

Ibland ligger vi på gränsen till att ha lagt ner för lite tid på utredning i klagomålsärenden. Ibland otydliga yrkanden, ex villkor om stoft, vilken halt menar vi? Det vi bör bevaka är att det blir ett riktigt bra villkor att bedriva tillsyn efter. Vi bör påbörja processen redan vid samrådsfasen för att trycka på bra villkor. Viktigt att kolla prövningens ramar, det är endast den prövade frågan vi skall fokusera på. Begär utdömande av vite, ett belopp fast 8 punkter, det funkar inte, det behöver vara ett belopp per punkt. Riktvärde är utfasat, begränsningsvärde gäller. 8 juni är det öppet hus på Svea hovrätt, de firar 400 år! Fredag 21 mars Camilla Johansson från Naturvårdsverket berättar om sin roll som strategisk tillsynssamordnare. Grön miljövision Gustav Fridolin Miljöpartiet förbereder sig för att vinna valet. Åsa Romson förbereder sig för att leda miljödepartementet. Vill stärka det departementet gentemot de andra. Vikten av strukturer. Förutsättningarna i de olika kommunerna skiljer sig. I sina organisationer har vi valt att ha olika placering och organisering av det strategiska arbetet, lika så väger miljöfrågorna olika tungt i avvägningarna i de olika kommunerna. Fyra frågor i den nationella politiken där det finns stark koppling till vårt arbete på kommunala nivå. Gustav vill fokusera på 4 verktyg: Upphandlingsfrågorna, viktig både ur hänsyn till lokal ekonomi, lantbruk och djurskydd. Men fler miljömål berörs än de som är kopplade till lantbruk; kemikalier, klimatpåverkan, m.m. För att påverka upphandlingsfrågan: ändra lagen om offentlig upphandling. Det synsätt man haft i flera andra länder, att se bredare på frågan än lägsta pris, vill vi skall råda även här. Miljöhänsynen skall väga tyngre i all upphandling. Det som idag är bör-krav, ändra till skall. Reglerna måste också bli enklare. Ifrågasätta lagen, den är svår att använda lokalt. Det är för lätt och för mycket att vinna på att överklaga idag. Men även om lagen blir enklare och miljöhänsynen får ökad tyngd kommer parterna i upphandlingarna att vara ojämna. Kommunen har några personer som skall verka mot en marknad med stor juridisk kompetens. Detta kräver fullgott stöd till kommuner. Strid om miljöstyrningsrådet pågår, MP tycker det är en bra form för stöd, även om utvecklingsbehov finns. De arbetar just nu för att stoppa beslutet. Man kan tänka sig att rådet flyttar närmare SKL men inte att konkurrensverket tar över. Planeringsfrågorna Olika i kommunerna när det gäller miljöhänsynen och miljöpolitikernas roll i planeringsprocessen. Ibland är klimat och energimålen integrerade i processen och ibland striderna man däremellan. Nationella beslut som påverkar detta: 9

Finansiering för bostadsombyggnad, upprustning av skolor. Hur vi styr bostadspolitiken och infrastrukturpolitiken får tydligt genomslag i kommunerna. Trots att man utrett hur vårt nationella arbete skall bedrivas, när det gäller ex. infrastruktur, om vi följer klimatmålen, så tar man sedan andra beslut. Ingen anpassning till miljömålen i praktiken. Statlig medfinansiering behövs om vi skall utveckla den spårbundna trafiken lokalt. Låga nationella energikrav är hål i huvudet Vi kan utforma nationella verktyg som gör det enklare att få miljöfrågorna att få större tyngd i planeringsprocessen. T.ex. hur det strukturerade arbetet skall gå till för att miljömålen skall nås inom den kommunala planeringsprocessen. Kemikaliearbetet Vi vill att Sverige skall vara beredda att ta striden för fler förbud, det finns några som vi bör ta, både följa andra länder, men också driva på för nya ämnen. Vi måste välja våra strider. Vi har svenska folket med oss i att driva miljöfrågorna i EU. Kemikaliearbetet handlar också om en fysisk sanering, där behövs mer statliga medel, vi har en kö. Arbetet för giftfri förskola, här finns det ett lokal engagemang. Föder också engagemang vidare till föräldrar. Miljöstyrningsrådets arbete med giftfri förskola skall fortsätta. Klimatinvesteringar De stora klimatinvesteringarna kräver nationellt beslutsfattande. Ökad energieffektivisering, utvidgning av ROT-avdraget. Bristen på nationella beslut som styr mot underhåll och investeringar i befintliga fastigheter är ohållbar. Miljonprogrammets investeringar måste bäras av andra medel än hyreshöjningar för de som har lägst inkomst. Drivmedelsproduktion, biogas, några av våra regioner är världsledande, detta måste vi ta tillvara. Alla de stora biogasanläggningarna i Sverige har haft Klimppengar. Jämte Lip är det verktyg som bidragit starkt till att begränsa klimatpåverkan. Utvärderingen av klimp samt erfarenheterna från Norge, klok, visar att systemen är smarta i sin utformning. Lokala initiativ och beräkning av projektets påverkan på klimat är en bra väg att gå. Olika typer av projekt behöver olika typer av finansiering. Vi behöver medfinansiera klimatanpassningar, kommuner som inte kan finansiera det helt själv, dessa bör inte hänga på ex. klimp. Regeringen tog bort förprövningsrätten mitt i arbetet med energiomställning, MP driver frågan om att återinföra, inte i exakt samma form. Konkretiseringen av miljömålen, har kommit mycket andra verktyg MKN, vattendirektiv, miljömålsarbetet behöver dammas av! Gustav: Vissa mål är svåruppföljningsbar, ta tillbaks gamla eller förtydliga med delmål. Vi behöver ett politiskt ramverk inom området liksom på det finansiella området. Hårdare styrning och struktur, det finns i andra länder. Vi brister idag i klimatgranskning av de politiska besluten, idag är det bara miljöbesluten som granskas. 10

Vi har behov av helt andra prioriteringar. När trafikverket lägger fram sina planer och har anpassat dem till klimatmålet så finns inte längre de stora vägbyggena med. Sthlm: Det är viktigt att kommunen skall ha möjlighet att gå först. Vi måste ha möjligheten att gå långt. Få bukt med byggindustrin, kunden skall avgöra istället för tillverkaren. De regler som nu försöker pressas igenom behöver rivas upp. De vill också skärpa Boverkets regler för nybyggnation, reglerna skall pressa, just nu pressas inte branschen alls. Kalmar: Bullerfrågorna, det händer kusliga saker, vissa grupper skall få sämre krav. Vad tänker MP om detta? Att lagfästa en sån ordning som är på gång är helt snett, de förändringar som är på gång inom bullerfrågan vill de verka mot. RÅD, TILLYN OCH KONTROLL, VART ÄR VI PÅ VÄG? Hur kom miljöbalken till? Högni Hansson, Lunds Universitet Under efterkrigstiden ökade produktion och konsumtion vilket fick miljöeffekter eftersom inga miljökrav ställdes. Tillsattes en utredning. Diskuterade att man skulle kunna lösa vattenfrågorna, de tog fram en lag som sedan blev miljöskyddslagen, den hanterade alla miljöfrågorna. (1 juli 1969) Den hanterade vattenföroreningar och liknande. Detta var den första integrerade miljölagstiftningen i världen. Miljöskyddslagen medförde förbättring av utsläppen. Sen kom kritiken, att lagen var tandlös, trots grova miljöbrott blev de inte dömda. T.ex. BT kemi som var en knäck för ML. Kritik mot myndigheterna för att de inte genomförde tillsyn. Landshövdingar som lade sig i prövningar. Delvis var det ML:s fel, där fanns ett förbud mot att förelägga företagen innan alla andra metoder var uttömda. Förslagen till lösning: Ny hälsoskyddslag och kemikalielag. Gabriel Michanek skrev en bok som beskrev röran på miljölagstiftningsområdet. Det fanns en mängd motstridiga lagar. Högni propagerade för en samlad lagstiftning. Sven Munke lade en motion om detta, det avslogs. Brundtlandrapporten förändrade synen på miljöfrågorna, tanken på kommande generationer var ny och viktig. Att miljöbalken sedan kom så snabbt förbluffar Högni, efter 4 år kom förslaget. De hade inte tagit med jordbruket, biltrafiken m.m. de var fortfarande kvar vid punktkällorna. De hade inte heller med vattenlagen och inte kopplat till PBL. Under tiden hade Rio och Agenda 21 lyft frågorna om hållbar utveckling och kommande generationer. Anna Lindh skrotade propositionen och tillsatte miljöbalksutredningen. De var klara 1996, fanns fortfarande kritik, klipp och klistra, ej strålskydd, ej planering. Miljöbalken träder i kraft 1999. 11

Miljöbalken 15 år, goda ansatser men ej löst miljöfrågorna! Miljömålen uppnås inte och det saknas styrmedel. Högni tror att vi behöver en ny miljölag. Vi behöver parera de politiska konflikterna genom att ha en opolitisk utredning gärna med internationell koppling. Utred hot och problem samt vad man kan göra rent naturvetenskapligt. Detta håller på att hända och detta måste vi göra. Sen kan vi gå över på den samhällsvetenskapliga fasen. Vart är miljörätten på väg? Jan Darpö, Miljörätt i Uppsala Högni och Staffan Westerlund har varit Jans inspiration och förebilder. Sverige tillsammans med andra länder är föremål för synpunkter från EU om hur vi sköter oss. Fanns domstolar som gav kommuner ett extra år att klara direktivet. Överskridande av miljökvalitetsnormen för stoft på bl.a. Hornsgatan har medfört diskussion mellan kommunen och departementet, vem är ansvarig och vem skall betala böter till EU? När det gäller vattenkraften och konkurrensneutraliteten, inget överträdelseärende utan en diskussion. Utgångspunkten är att EU-rätten slår igenom och vi kan inte syssla med att subventionera de vattenkraftsanläggningar som bryter mot bestämmelserna. Bunge, (bergtäkt på Gotland), började egentligen med Bottniabanan. Regeringen prövar tillåtligheten och sa att det här går nog bra, domstolarna går på detta och frågan är hur bundna de är av regeringens bedömning. Vi i Sverige kan pröva som vi vill och ha tillsyn som vi vill, men vi kan inte glida undan de grundläggande kraven i EU-lagstiftningen som ex. Natura 2000- prövning. IPPC, tragiskt exempel, svaga styrmedel. Försök har gjorts att genomföra omprövningar, långsamt, Naturvårdsverket körde Landvetter flygplats, 50 personveckor. NV har gjort 2 omprövningar. Fler omprövningar på vattensidan, 100 st (av ca 7 200 befintliga) på 10 år. IED, när det kommer ett nytt direktiv ser vi över om det funkar med det system vi har. Man bestämde att varje direktiv görs till lag. Det innebär att det kommer föreskrifter in i systemet där det finns reglering av tillsyn och mätning m.m. Det innebär att det uppstår konkurrerande lagstiftning och föreskrifter. Detta blir svårt att hantera i vissa situationer. IED ställer krav på tillsynens kvalitet. Vi ser ökade krav från EU på återrapporteringar, intervall och antal tillsynstillfällen m.m. Detta ger behov av styrning av hur vi är organiserade och vilka metoder. Detta påverkar också bedömningen av var tillsynen skall ligga. PBL 2011, inga detaljplaner överprövas längre från Lst till regering utan till domstol. Det blir en slags laglighetsprövning, endast pröva om det strider mot någon rättsregel. HD bedömde att de inte skulle titta på ärendet om kvarteret Plankan. MÖD behandlar endast enskilda intressen vid överklagande av privatpersoner men det är 12

svårt att dela upp allmänna och enskilda intressen. Så fort en organisation kan klaga, då prövas båda intressena, men när enskilda klagar är det bara de enskilda intressena som prövas. Angående buller i förslag till samordnad prövning MB och PBL. Om kommunen fastställer helt orimliga bullervärden, Lst kan ingripa, men gör de då? Inte med denna konstruktion eftersom ingen bor där. Risk att man binder för mycket vid detaljplanesättningen. I Tyskland finns det tydlig uppdelning mellan allmänt och enskilt intresse, där har de gått på pumpen flera gånger. EU-rätten, trend, folk skall kunna försvara sina intressen, art. 19, inte bara rättighet utan också om miljöintresse. 2007 kommer en radikal praxisbildning, ex. Dieter som bor vid Ringvägen och har rätt till en viss luftkvalitet, domstolen säger genomgående att de skall ha möjligheten att klaga. 2012, HD och MÖD, släpper in folk så de kan klaga. Verksamhet mitt i byn, om den enskilde begär omprövning, om de beslutar att inte ompröva så är det beslutet överklagningsbart. Vi är världsunika i längden på myndighetsinstanser, 5 instanser från kommun, lst, MMD, MMOD och HD. Inte bra, detta måste åtgärdas. Senaste PBL-utredningen, det skall inte till Lst utan till domstol. Finland har två instanser. Aktuellt från rättssekretariatet Per Hallström, Miljödepartementet Vad är på gång inom rättssekretariatet? Många proppar beslutas just nu: samlad havsförvaltning, träder i kraft 1 september, förordning bereds just nu. Lena Ek vill gärna ha fram enklare regleringar. Miljöregleringar skall inte hindra ny teknik. Stort politiskt tryck på att få fram PM om MKB. Remiss, EU kom med nytt system i samma veva, förslaget som kommer är en total nyordning mitt under remisstiden för den svenska promemorian. Se över gränsdragningen mellan obligatorisk MKB och inte, slutredovisning i höst. Svenska arvet skall kombineras med EU:s regelverk. Vissa länder hade ingen MBK-lagstiftning alls, de har lättare att bara införa EU:s, vi måste bända och skruva. Håller detta hur länge som helst? Precis beslutat om lagrådsremiss om strandskydd, små sjöar, Lst skall få möjlighet att upphäva strandskyddet helt, för att få ökad flexibilitet och acceptans. Artskydd, prop om biologisk mångfald, inga nya lagar, nya mål. Det kommer troligtvis att ske insatser inom artskyddsområdet. Tillsätta utredning för att se över hela artskyddslagstiftningen. Vattenverksamheter, alla frågar, ingen ger svar, någonting kommer att ske, stora frågan, vilka krav skall ställas på våra stora vattenverksamheter? Kemikalier, regeringen kom med prop 2013, inte så mycket lagstiftning. Avfall, WEEE-direktiv. Arbetsgrupp finns som skall komma fram med ansvar när det gäller avfallsreglerna. 13

Utvärdering av tillsynsvägledningen, regeringsuppdrag Statskontoret, problem för tillsynen enligt Lena Ek. Vi bör vara aktiva i dessa frågor. Hör av er om ni har frågor! Stockholm: Ett önskemål, två ord i FoMH, bergvärme, kn föreskriva tillståndsskyldighet, det står bara värme, kan ni tillföra ordet kyla, för det är det som blir mer och mer vanligt. Per lägger den på Egons (Abresparr) bord. TILLSYNSUTVECKLING BEHÖVS! MEN HUR BÖRJAR MAN? Tillitsfull tillsyn genom Tillsynsutveckling väst Ulrika Samuelsson, VG 2010 ringde en handläggare i Halland till Lst, vi har en idé, vi vill utbilda och utveckla oss i mjuka frågor. Vi behöver fler för att genomföra det. Lst hängde på, de började fundera på hur man kunde jobba med frågorna, skrev en EU-ansökan till Socialfonden, mycket arbete. Personer som arbetar med miljötillsyn, livsmedelskontroll samt djurskydd. Fokus på de mjuka frågor var ovant från början, man var van vid de hårdare sakfrågorna. Mötesteknik, bemötande, jämställdhet behöver också upp på agendan. Samverkan är nyckelordet i hela projektet. Vi behöver varandra för att tillskapa resurserna. De fick 13 miljoner av EU. Det var ett stort plus. Projektet är just avslutat. De har haft mycket samverkan inom miljösamverkan Västra Götaland, här blev samverkan ännu bredare. Genom socialfonden finns krav på jämställdhet och tillgänglighet, det fick kämpa med detta men lyckades mindre bra med tillgänglighetsfrågorna. Mycket utbildningar, stor del var kommunikation och bemötande. Administratörerna har tidigare varit en lite bortglömd grupp, de ingick också i utbildningspaketet. Projektet innebar mycket upphandlingar, de kunde pressa priset. Klarspråksutbildning, panel som granskade en skrivelse om avlopp, ex. slam i den tredje kammaren, är det bra eller dåligt? SKL, KMC, Västsvenska handelskammaren, Svenskt näringsliv var några av de som projektet samverkade med via en referensgrupp. Projektet har mycket goda resultat utifrån utvärderingarna. Efter projektet, hur tar man vara på allt detta? Bildat nätverk, ledarforum, miljösamverkansorg samarbeta mer formellt, alla nyanställda skall få en introduktionsutbildning i kommunikation och bemötande. Ledarperspektiv på TUV-projektet Anders Ramberg, Miljöchef Falkenberg Ledarperspektiv, perspektiv på ledaren Man kan vända på det. Vad får chefer att trivas och utvecklas på jobbet? Analys, finns att ladda ner på TUV:s hemsida. 14

Om man gillar människor så stannar man länge som chef, gillar att se dem att växa. Chefens arbetssätt, kommunikationens betydelse, att skapa delaktighet och lyssna. Det är roligare att vara chef om man kan kommunicera. De tog fram en kommunikationsstrategi, där finns följande Vi vill uppfattas som den myndighet vi själva vill möta Kund, det är den person vi möter när vi utför uppdraget! Vad är det vi levererar? Bedömningar! De har tagit fram en vision i Falkenberg som handlar om att: Vi vill hjälpa människor att göra rätt genom att vara Bra i nuet och bättre i framtiden Det blir ett rättesnöre för nämnden och förvaltningen. Under sina 30 år så är TUV det roligaste han gjort. GLÖM INTE ATT GÅ IN PÅ TUVS HEMSIDA NÄR VI KOMMER HEM! Diskussion, utvärdering och avslut Synpunkter från medlemmarna: 12-13 mars 2015 kan funka nästa år. Hellre en konferensanläggning med bra anslutningar. Nacka var ok. Vi skall ta till oss att föreningen har en attraktionskraft, vi får hit annars upptagna föreläsare, ex. GD Camilla från NV uppmanar oss att vara uppriktiga i dialogen om tillsynvägledning, det är viktigt att synpunkterna kommer fram till de statliga verken, vi får inte tystna. Som en fortsättning på erfarenheterna från TUV-projektet bör vi driva på om utveckling eller uppstart av utbildningar för våra inspektörer i dessa frågor. Det bör ingå i utbildningen av dem hur man bemöter, kommunicerar osv. Umeåutbildningen blir alltmer akademisk vilket inte är en lyckad utveckling. Tomas från SKL får signaler om att de centrala verken får mycket frågor av enkel karaktär som ex. hur gör man en inspektion. Det tyder på ofullständig utbildning i de grundläggande verktyg en inspektör bör behärska. Jenny Jonsson 15