Hur tänker en inspektör? Lena Edlund

Transkript

1 Hur tänker en inspektör? Lena Edlund

2 8 bedömningsdimensioner Inläsning på det specifika ärendet Inspektion Samtal med ärendets intressenter, till exempel verksamhetsutövare eller klagande Inläsning av tidigare beslut Undersökning av lagrummet Rättsäkerhet och objektivitet Samtal med kollegor Sammanvägning Rimlighetsbedömning

3 Intervjuerna april-juni intervjupersoner Från 7 kommuner (4 kommuner med färre än inv, 1 kommun med mer än inv, 1 kommun med mer än inv och 1 kommun från Sveriges större städer) Yngst har drygt 1 år i yrket, äldst har 37 år i yrket Workshop med 14 inspektörer från 3 kommuner 9 av 16 intervjuade läste och kommenterade texten

4 Erfarenhet är A och O lära sig byråkratin bakom handläggning, lära sig förstå lagstiftningen för konkreta situationer, lära sig tyda människors beteenden och frågor, förklara beslut och andra råd från myndigheter så att berörda människor förstår Inspektörernas slutsats är att det viktigaste är att få träna

5 Hur snabbt kan man behärska yrket? De två första åren är i stort förvirring Under de nästkommande behöver inspektören fortsätta få vara i en frågefas, tillgång till erfarnare kollegor och stöd från chefen Kompetensen är under ständig utveckling, även för de riktigt erfarna Länsstyrelsen, Naturvårdsverket, Folkhälsomyndigheten och Jordbruksverket är de jag oftast skulle behöva fråga om råd, men där finns ingen tydlig ingång och man får mejla deras kundtjänst. Ibland får man inget svar, ibland kommer det efter några veckor och ibland med innebörden att kommunen ska ha den kunskap/kompetens som behövs för bedömningen i fråga, och finns inte det får väl kommunen lösa det själv

6 5 personer tog med klagomålsärenden I lagstiftningen eller rättare sagt i de allmänna råden står något i stil med att de inte gäller för personer som är känsligare än normalt. Detta är mycket svårt, vad är känsligare än normalt?.. Det är vanligt att de drabbade från början inte är extra känsliga, men efter att ha bott i en dålig miljö en längre tid har de blivit känsliga. När åtgärderna är färdiga räcker det inte längre för dem, för de behöver nu en ännu bättre miljö.

7 Finns det luckor i deras tänkande som gör resonemangen svagare? I De strävar efter att inte tappa någon bedömningsdimension. Hellre mindre tid på alla än att hoppa över några För dem handlar det om kvalitet i bedömningarna stressar Något som kan göra resonemangen svagare är att den enskilda inspektören kan sakna kunskap på ett område eller en viss verksamhet

8 Finns det luckor i deras tänkande som gör resonemangen svagare? II Råder stor enighet mellan intervjupersonerna om vad de olika dimensionerna innebär i deras arbete Objektivitet Vad innebär det? Utifrån den information man har ska man göra en objektiv bedömning. Det man som inspektör ser hänger på hur det är just den dagen. Ditt humör, vädret, den andres agerande etc. påverkar.

9 Objektivitet Om jag har fått med alla åtta bedömningsdimensionerna, då har jag varit objektiv. Vid inspektionen har jag kunnat ställa relevanta frågor och fått bra svar. Jag har kunnat hitta förbättringsområden som också är görbara. Jobbiga människor bör inte behandlas annorlunda och få en gräddfil bara för att de beter sig aggressivt eller tjatar mycket. Man får tänka sig för så att man inte tar hänsyn till irrelevanta frågor i bedömningen.

10 Små kommuners situation Mycket ensamarbete Inspektören behöver ett brett kontaktnät för att få hjälp Det har den erfarna, men det är ofta i små kommuner de nyutexaminerade får jobb Många sällanärenden och aldrigtidigareärenden de tar tid (För) många ansvarsområden: hälsoskydd, livsmedel, vattenkontroll (inbegriper dricksvatten, strandskydd och badvatten), lantbruk och skadeskjutna djur.

11 Små kommuners situation De gör sitt bästa för att stötta varandra. samtal med kollegor hjälper inte alltid. De kan ge moraliskt stöd men inte alltid faktakunskaper. Ibland ger de också fel råd som kan försämra ärendet. Länsstyrelsen, Naturvårdsverket, Folkhälsomyndigheten och Jordbruksverket är de jag oftast skulle behöva fråga om råd, men där finns ingen tydlig ingång och man får mejla deras kundtjänst. Ibland får man inget svar, ibland kommer det efter några veckor och ibland med innebörden att kommunen ska ha den kunskap/kompetens som behövs för bedömningen i fråga, och finns inte det får väl kommunen lösa det själv

12 Vad har blivit tydligt? - objektivitet När det gäller objektivitet råder en individualisering av definitionen, förståelsen och användningen av begreppet, en stor och viktig fråga som lämnas till den enskilda inspektören att ensam försöka lösa. Vilken förståelse av myndighetsutövande ska ett samhälle ha?

13 Vad har blivit tydligt? - ensamhet Ofta känner man sig litet ensam: Man ska själv representera en hel lagstiftning. Man blir litet utsatt, för hur ska man få fram lagstiftningen, argumentera för den OCH ge råd om den? De är kompetenta, engagerade och vill mycket De tar ansvar och kan ordna saker själva Men är denna situation bra för myndighetsutövningen när det gäller miljöarbetet?

14 Vad har blivit tydligt? - rådgivning Inspektörens uppdrag att ge råd fast man samtidigt ska utöva tillsyn Detta är en konst som behöver uppmärksammas och stöttas mer

15 Vad har blivit tydligt? osäkerhet och noggrannhet Osäkerhet lever de med livet ut som inspektörer Lagstiftning ändras liksom förutsättningar för att bedriva verksamheter De vill göra ett noggrant arbete, inte lämna saker åt slumpen. De vet att de måste avsluta ärenden, ibland fast de själva egentligen inte är nöjda

16 Vad behövs? utbildning & träning juridik (alla har inte det i sin utbildning), värderingar och principer för arbetet särskilt stöd till de nyutexaminerade Kontinuerlig träning i rättssäkerhet och rimlighetsbedömningar För det här är svårt!

17 Vad behövs? stöd & vägledning Särskild vägledning för klagomålsärenden Särskilt stöd till små kommuner mer än 100 av Sveriges kommuner har färre än invånare Stöd vid bedömningar av kvaliteten hos de utredningar som VU/FÄ har låtit göra

18 Rapporten finns att ladda ner från Naturvårdsverkets hemsida Naturvardsverket/Publikationer/ISBN/6600/ / Tack!