Den hälsofrämjande processen Ett av de viktigaste momenten i en hälsofrämjande process är att alla inblandade förstår varför man skall starta upp ytterligare en aktivitet. Denna sammanställning syftar till att spegla den vetenskapliga litteraturen och praktiska erfarenheter inom detta område. Hälsoinsatser idag Många arbetsgivare satsar idag på aktiviteter för bättre hälsa. Aktiviteter betyder ofta isolerade insatser med ett kort tidsperspektiv. Ett exempel är att erbjuda hälsokontroller. En enstaka kontroll kan ha en god om än övergående effekt beteendet. Andra isolerade insatser kan vara träningskort eller stegtävlingar. Var och en är, i och för sig, bra aktiviteter om de ryms i en mer omfattande process som bygger på ett långsiktigt strategiskt perspektiv. Det krävs då ett uttalat engagemang från ledningen och ett målmedvetet arbete, något som i sin tur kräver en potential för goda ekonomiska resultat. Att mäta är en nyckelaktivitet Många gånger mäts framgång i en hälsoprocess i form av ett förbättrade sjuktal. Detta är nödvändigtvis inte det bästa måttet. Senare tids forskning har visat att sjuk närvaro kan innebära 150 % större förlust av arbetstid jämfört med sjukfrånvaro 12. Nedan ser du en schematisk beskrivning av hur produktiviteten utvecklas hos en individ över tid. Den genomsnittliga nivån pendlar till en början runt 80 %. När förutsättningarna försämras, till exempel när personen utsätts för en livskris, ändrar sin livsstil eller är med om en omorganisation, kan nivån sjunka. Produktivitet Livsstilsförändring, livskris, omorganisation 80 % Sjukskrivning För vissa kan den sjunka under noll, på grund av felaktigt utfört arbete som måste rättas till eller för att personen sprider missnöje på arbetsplatsen och drar ned tempot för övriga. Många arbetsgivare reagerar först när sjukskrivningen är ett faktum. Problemet är att det är så svårt att upptäcka utförsbacken som kan pågå under flera år. Tid 2
Riskfaktorer som minskar produktiviteten Sjukdomar som går att förebygga utgör cirka 70 % av sjukbördan mätt som minskade levnadsår och kostnad för samhälle respektive arbetsgivare. Ett exempel på detta är medarbetare som röker, är fysiskt inaktiva och upplever hög stress samt har en kombination av övervikt, högt blodtryck, höga blodfetter och diabetes vilka kostar arbetsgivare över 200 % mer i hälsorelaterade kostnader än medarbetare utan riskfaktorer 6. En annan vanlig orsak till reducerad arbetsprestation är nackbesvär som i Sverige är en stor orsak till sjukfrånvaro, men i en studie var minskad kapacitet en större orsak till förlorad arbetsprestation 11. På livsstilssidan har man beräknat att fysisk inaktivitet innebär att 1 500 människor förtidspensioneras i Sverige varje år. Värdet av produktionsbortfallet beräknades till 5.3 miljarder kronor 1 årligen. Ökar produktiviteten när hälsan blir bättre? Många arbetsgivare frågar sig om de ekonomiskt kan räkna hem en satsning på hälsa. Ett problem är att det är svårt att beräkna produktivitet i tjänsteproducerande företag och att kopplingen till hälsa därför ofta inte är uppenbar. En forskargrupp i Michigan har använt ett enkätverktyg för att mäta produktivitet hos 28 000 medarbetare i en amerikansk bank 3. De vanligaste riskfaktorerna var hög stress, låg fysisk aktivitet samt övervikt. De med medelhög (3 4 riskfaktorer) och hög (> 5 faktorer) risk hade 6 respektive 12 % lägre produktivitet jämfört med de som hade låg risk (0 2 faktorer). Studien visar inte bara på ett instrument för att mäta produktivitet, den visar också att det finns ekonomiska incitament att försöka minimera antalet riskfaktorer hos medarbetarna. En mindre grupp (n= 7000) följdes därefter under två års tid 5 för att studera utvecklingen av riskfaktorer och produktivitet. De personer som under två års tid gick från låg till hög risk minskade sin produktivitet med 6.9 %. Man fann att för varje riskfaktor som tillkom sjönk den individuella produktiviteten med 1.9 %. De som förbättrades och gick från hög till låg risk förbättrade i stället sin produktivitet med 10.3 %. Hälsoprocesser för bättre ekonomi En hälsoprocess, som syftar till bättre ekonomi, bör alltid inledas med en hälsoenkät, följt av adekvata aktiviteter 9. Ett exempel 10 är när en högriskgrupp erbjuds riktade åtgärder som ett resultat av en hälsokontroll. En god effekt i form av utebliven sjukfrånvaroökning (kontrollgruppen ökade 6 gånger så mycket) och minskade (16 % lägre) hälsorelaterade kostnader påvisades i jämförelse med en kontrollgrupp. I en stor genomgång av den samlade vetenskapliga litteraturen 6 fann man att de hälsoprogram som har störst ekonomisk nytta dels har fokuserat på att ge individualiserat stöd till individer med ökad risk. Parallellt med den individuella satsningen har man också drivit program med syftet att skapa en hälsosam företagskultur. Du kan läsa mer om hur program för hälsosam företagskultur genomförts på. 3
Individanpassade aktiviteter som ökar produktiviteten Individanpassade aktiviteter innebär ett stort spann av aktiviteter, av typen livsstilsåtgärder, läkarkonsultationer, ergonomiinsatser, stresshantering, gruppdiskussioner kring arbetsmiljö etc.. Vi skall här belysa de ekonomiska effekter som kan uppnås av livsstilsinsatser. Beskrivning av olika koncept presenteras i senare sammanställningar på God hälsa, som en effekt av fysisk aktivitet, kan resultera i så mycket som 40 % högre produktivitet jämfört med de som är fysiskt inaktiva 4. Många gånger innebär fysisk aktivitet konditionsbaserade aktiviteter. Det finns dock tecken till att även styrketräning kan förbättra vissa sjukdomar som är kända för att minska prestationsförmågan. Till exempel hade män med hög muskelstyrka 34 % lägre risk att utveckla metabolt syndrom (samlingsnamn för högt blodtryck, höga blodfetter samt diabetes hos personer med övervikt) jämfört med män som hade låg muskelstyrka 7. När man följer yrkesverksamma män och kvinnor i medelåldern över tid finner man att både låg muskelstyrka och dålig kondition, var för sig, bidrar till funktionella begränsningar 2. Man bör därför rekommendera medelålders män och kvinnor att utföra både konditions- och styrketräning för att upprätthålla en hög funktionell kapacitet på arbetsplatsen och självklart efter avslutad yrkeskarriär. En framgångsrik metod för bättre livsstil I en engelsk studie 8 fick testgruppen, efter en enkät, skräddarsydda råd om livsstilen via ett webbaserat program för bättre livsstil och via e-mail var annan vecka. Dessutom fick denna grupp nyhetsbrev och möjligheten att gå på seminarier med teman som kost, fysisk aktivitet, stress och sömn. Under ett år ökade sjukfrånvaron med 4.2 dagar mindre i test- jämfört med kontrollgruppen. Arbetsprestationen förbättrades med 7.9 % mer i testgruppen än i kontrollgruppen. 4
REFERENSER 1. Bolin K och Lindgren B. Fysisk inaktivitet produktionsbortfall och sjukvårdskostnader. Svenskt Friliuftsliv. Rapport 2006:1. 2. Brill PA och medarbetare. Medicine & Science in Sports & Exercise. 2000; 32: 412-416. 3. Burton WN och medarbetare. The association of health risks with on-the-job productivity. Journal of occupational and environmental medicine. 2005; 47: 769-777. 4. Burton WN, McCalister KT, Chen C-Y & Edington DW. The association of health status, worksite fitness participation, and two measures of productivity. Journal of Occupational and Environmental Medicine. 2005; 47: 343 351. 5. Burton WN, Chen C-Y, Conti DJ, Schultz AB & Edington DW. The association between health risk change and presenteeism change. Journal of Occupational and Environmental Medicine. 2006; 48: 252 263. 6. Goetzel RZ och Ozminkowski RJ. The health and cost benefits of work site health-promotion programs. Annual Review of Public Health. 2008; 29: 303-323. 7. Jurca R och medarbetare. Association of muscular strength with incidence of metabolic syndrome in men. Medicine & science in sports & exercise. 2005; 37: 1849-1855. 8. Mills PR och medarbetare. Impact of a health promotion program on employee health risks and work productivity. American Journal of Health Promotion. 2007; 22: 45-53. 9. Soler RE och medarbetare. A systematic review of selected interventions for worksite health promotion. Am J Prev Med. 2010; 38: S237-262. 10. Taimela S och medarbetare. An occupational health intervention programme for workers at high risk for sickness absence. Cost effectiveness analysis based on a randomized controlled trial. Occupational and Environmental Medicine. 2008; 65: 242-248. 11. Van den Heuvel SG och medarbetare. Loss of productivity due to neck/shoulder symptoms and hand/arm symptoms: results from the PROMO-study. Journal of occupational rehabilitation. 2007; 17: 370-382. 12. Wynne-Jones F och medarbetare. Impacts on work absence and performance: what really matters? Occupational Medicine. 2009; 59: 556-562. 5