Många företag och organisationer slår sig för bröstet och berättar om lyckade satsningar som lett till minskad sjukfrånvaro.

Transkript

1 Hälsoinspiratören Provnummer Månadens tema Sjukfrånvaro - ett förlegat mått på ohälsa Innehåll Ledaren Friska företag mäts på fel grunder Vad kostar sjuknärvaron? Sjuknärvaro ökar risken för dålig hälsa på lång sikt Många går till jobbet fast de är sjuka Yrken där sjuknärvaron är vanligast Bevis för hur individers riskfaktorer påverkar företagets produktivitet Ett skräddarsytt hälsoprogram för högriskpersoner är effektivt Titta på den verkliga närvaron Grunden för sjukfrånvaro är nedsatt arbetsförmåga på grund av sjukdom. Människors arbetsförmåga kan dock vara minskad utan sjukdom och det finns sjukdom utan nedsatt arbetsförmåga. Sjukfrånvaro utgör därför inte ett direkt mått på människors hälsa eller ohälsa. I den allmänna debatten sätter man ofta likhetstecken mellan sjukfrånvaro och ohälsa. Men sjukfrånvaro är inte enda alternativet vid sjukdom utan människor kan i vissa fall också välja sjuknärvaro, dvs gå till arbetet trots att man med tanke på sitt hälsotillstånd borde ha sjukskrivit sig. Sjukfrånvaro och sjuknärvaro har i vid bemärkelse gemensamma orsaker i form av ohälsa. Forskning visar att det t ex finns ett starkt samband mellan sjuknärvaro och olika hälsobesvär som rygg- och nackbesvär eller extrem trötthet (sid 7-8). Ett sammanlagt mått på sjukfrånvaro och sjuknärvaro borde således ge en bättre bild av en persons hälsa än sjukfrånvaromåttet ensamt. Detta bekräftas också i resultaten från olika studier som redovisas i detta nummer. I en ny svensk studie visas att sjuknärvaro har ett starkare samband med hur folk mår än sjukfrånvaron. Trevlig läsning! Susanne Colliander 1 Friska företag mäts på fel grunder c/o Proformia Hälsa AB Box Stockholm info@proformia.se ANSVARIG TEXTINNEHÅLL Susanne Colliander info@proformia.se UTGIVNING Hälsoinspiratören utkommer med tolv nummer per år. Många företag och organisationer slår sig för bröstet och berättar om lyckade satsningar som lett till minskad sjukfrånvaro. Men sjuknärvaron undersöker man sällan. Det går att trycka ner sjukfrånvaron, men det kan leda till att sjuknärvaron höjs lika mycket. Det ena byts mot det andra. Ur hälsosynpunkt är därmed inget vunnet. Sjuknärvaron är en viktig faktor när hälsa undersöks I fem stora befintliga studier, gjorda under åren , har man funnit att sjuknärvaron har ett starkare samband än sjukfrånvaron när det gäller hur människor mår. Det vill säga: de som hade gått till jobbet fast de var sjuka hade i högre grad olika besvär, som t ex huvudvärk och sömnsvårigheter, än de som verkligen varit sjukfrånvarande. Slumpvist utvalda deltagare De yrkesgrupper som undersökts är slumpvist utvalda anställda ur befolkningen, akademiker i olika SACO-förbund och lärare. Deltagarna började med att svara på frågor om sin sjukfrånvaro respektive sjuknärvaro. Forskarna jämförde sedan resultatet med deras hälsotillstånd, men också med deras privatekonomi och frågor om arbetsorganisation, framför allt om hur ersättningsbara de var. Forts sid 3

2 Vad kostar sjuknärvaron? Sjuknärvaro är mer allmänt utbrett än sjukfrånvaro och är svårare att identifiera och kontrollera. Man har uppskattat att en genomsnittlig arbetare använder % av sin fulla potential på jobbet. Enligt amerikanska beräkningar utgör sänkt produktivitet 60 % av företagens kostnader vid ohälsa medan läkemedel, sjukvård och sjuklön utgör 40 %. De flesta undersökningarna inom området har trots detta fokuserat på kopplingen mellan ohälsa och sjukvårdskostnader. 2 Medan arbetsgivare en gång oroade sig för sjukfrånvaro och problem med anställda som inte kom till jobbet, lider ett stort antal företag idag av sjuknärvaro, d v s när medarbetare kommer till jobbet, och underpresterar. Personal som lider av sjuknärvaro, kommer till jobbet men är inte produktiva, eftersom de känner sig dåliga, är skadade, stressade eller distraherade. De är närvarande men de är ändå inte där. Förlorad produktivitet på grund av sjuknärvaro är i genomsnitt 7,5 gånger större än förlorad produktivitet när det gäller sjukfrånvaro. Sjuknärvaro - en stor utgiftspost Sjuknärvaro påverkar inte enbart den anställdes produktivitet negativt, men den har även en direkt inverkan på företagets slutliga resultat. I USA utfördes nyligen en studie av en av nationens största leverantörer inom hälsosektorn. Man fann att sjuknärvaro kostar arbetsgivaren mer än USD 180 miljarder per år på grund av förlorad produktivitet. Vill synas på jobbet De som lider av sjuknärvaro, kan ha fog för att vara frånvarande, men ofta är orsaken att de känner ett krav att gå till jobbet för att synas. De verkar tro att synas på jobbet förbättrar deras möjligheter att behålla jobbet och kanske få en befordran i framtiden. I själva verket riskerar de att smitta sina kollegor eller försämra kollegornas motivation genom deras attityd eller trötthet. Vilka är på väg att bli sjukskrivna Att lösa problemet med sjuknärvaro är inte en lätt process. Att ta fasta på att den först och främst existerar på arbetsplatsen och säkerställa att de anställda har en välbalanserad arbetssituation, är dock ett steg mot att lösa problemet. Vi behöver med andra ord skaffa oss mätverktyg som hittar medarbetare på väg mot sjukskrivning mycket tidigare än vi gör idag. Om dessa mått också kopplas till effektivitet, kommer vi att minska ohälsan samtidigt som vi ökar effektiviteten i organisationen. Källa: Burton WN, Chen C-Y, Conti DJ, Schultz AB & Edington DW. The association between health risk change and presenteeism change. Journal of Occupational and Environmental Medicine. 2006; 48:

3 3 Forts från sid 1 Friska företag mäts på fel grunder Faktorer som påverkar Resultaten visar att ju svårare en person är att ersätta desto tydligare är sambandet mellan sjuknärvaro och dålig hälsa. Det samma gällde även för den som har ekonomiska svårigheter. De svenska forskarna menar därför att sjukfrånvaro är ett otillräckligt mått, för vissa grupper de med låg inkomst och de som är svåra att ersätta - rentav missvisande. Deras situation gör att de drivs till att välja sjuknärvaro i stället för sjukfrånvaro vid sjukdom. - Folk mår sämre än vad sjukfrånvaron visar, säger professor Gunnar Aronsson som lett studien. Sjuknärvaron bör tas med Forskarnas slutsats är att även sjuknärvaron bör tas med när man mäter effekter och satsar på åtgärder för att förbättra anställdas hälsa. Och sjuknärvaron kan företagen fånga upp genom enkäter till personalen. Gunnar Aronsson och hans kollegor menar att det moderna arbetslivet går mot en ökad polarisering, med en grupp i den ekonomiska marginalen och en grupp med stor handlingsfrihet i jobbet. Det är i dessa två grupper som sjuknärvaron verkar mest utbredd, vilket tyder på att för allt fler blir sjukfrånvaron ett vilseledande mått på hälsa. Liknande resultat som i en kanadensisk undersökning Bakgrunden till den svenska studien är en kanadensisk undersökning från 2007 bland offentligt anställda vars arbetsplatser skars ner och personalstyrkan minskade kraftigt. Den pressade situationen gjorde att folk gick till jobbet fast de var sjuka. De kanadensiska forskarna kom fram till samma resultat som nu de svenska: sjuknärvaro hade ett tydligare samband med ohälsan än sjukfrånvaro. Källa: Gunnar Bergström, Lennart Bodin, Jan Hagberg, Gunnar Aronsson & Malin Josephson Sickness Presenteeism Today, Sickness Absenteeism Tomorrow? A Prospective Study on Sickness Presenteeism and Future Sickness Absenteeism Journal of Occupational and Environmental Medicine, 2009 Jun;51(6):629-38

4 Sjuknärvaron ökar risken för dålig hälsa på lång sikt 4 Anställda som går till jobbet, trots att de borde vara hemma, löper en större risk att må sämre och bli sjukskrivna längre fram. Det framgår av två nya studier vid Karolinska institutet. Källa: Journal of Occupational and Environmental Medicine, 2009 Jun; 51(6): Forskare vid Karolinska institutet har i två olika studier undersökt anställda både i offentlig och privat sektor. Resultaten är likvärdiga och visar att sjuknärvaro på jobbet ökar risken för sämre hälsa på lång sikt, oavsett vilken hälsa man hade från början. Det var alltså inte så att personer med dålig hälsa hade större risk för att bli sjukskrivna längre fram efter sjuknärvaron. Motsatt effekt av åtgärder som skulle minska sjukskrivningar Forskarna fann också att åtgärder som sattes in för att minska sjukskrivningar, fick motsatt effekt. En möjlig tolkning av de båda studierna är därför att åtgärder för att minska antalet sjukskrivningar, som exempelvis införande av karensdagar, kan ha precis motsatt effekt på längre sikt. Enligt forskarna är det därför viktigt att följa hur sjuknärvaron utvecklas både på den enskilda arbetsplatsen och samhället i stort i samband med att man vidtar olika typer av åtgärder motverka sjukfrånvaro. Omfattande studie Studien omfattar nära personer inom kommuner och landsting och privatanställda inom industrin. Uppföljningen av dessa personer skedde efter 18 månader och efter 3 år. Deras hälsa, arbetsmiljö, livsstil, sjuknärvaro och sjukskrivning undersöktes. Resultatet blev att de deltagare som gått till jobbet fast de känt sig sjuka, hade sämre hälsa såväl 1,5 år som 3 år efter sjuknärvaron inträffade. Enligt forskarna bakom studien är det första gången man lyckats visa att sjuknärvaro är en oberoende riskfaktor för försämrat hälsotillstånd. Liknande resultat i dansk studie En ny dansk studie visar på liknande resultat som den svenska. Det är forskare i yrkesmedicin vid sjukhuset i Herning som följt drygt anställda under 18 månader. Det framgår tydligt att de anställda som gick till arbetet, trots att de var sjuka, hade en ökad sjukfrånvaro senare. De som varit sjuknärvarande minst 6 gånger under ett år hade 74 procents högre risk att bli sjukskrivna i mer än 2 månader. Resultatet håller i sig även efter att forskarna undersökt andra faktorer, som arbetsmiljö och livsstil. Sjuknärvaro är inget ovanligt fenomen. I tidigare studier säger mellan 63 procent och 83 procent av anställda att de gått till jobbet trots sjukdom, minst en gång under det senaste året.

5 Många går till jobbet - fast de är sjuka Varannan anställd säger att de gått till arbetet minst två gånger det senaste året, trots att de borde stannat hemma och vara sjukskriven. Det framgår av SCB:s arbetsmiljöundersökning. Yrken där sjuknärvaron är vanligast Kvinnor Grundskollärare 63 % Förskollärare, 59% fritidspedagoger Barnskötare 56 % Undersköterskor, sjukvårdsbiträden 55 % Män Byggnads- och anläggningsarbetare 55% Universitets, gymnasieoch grundskollärare 55 % Metallhantverk, reparatörer 54 % Byggnadshantverkare 53 % Källa: Arbetslivsinstitutet Att vara på jobbet fast man egentligen borde vara sjukskriven är en riskfaktor inte bara för ohälsa utan också för långtidssjukskrivning. Sjuknärvaro kan alltså läggas till listan av andra arbetsrelaterade riskfaktorer som stress, dålig sömn och skiftarbete. Det har forskare vid Karolinska Institutet visat i två nya studier (se föreg sida). - Men det är viktigt att lägga till att det handlar om upprepad sjuknärvaro. Enstaka sjuknärvaro behöver inte spela någon roll, men sker det vid upprepade tillfällen kan det vara en signal om att det behövs en förändring på arbetsplatsen eller i livssituationen, säger Gunnar Bergström, docent vid institutionen för folkhälsovetenskap och en av forskarna bakom de två studierna. Vårdande och undervisande yrken har högst sjuknärvaro Flera studier visar att de som i sitt dagliga arbete vårdar, undervisar eller på annat sätt hjälper andra människor är de som allra mest drar sig för att stanna hemma vid sjukdom. Förutom lärare har yrken som barnskötare, socialsekreterare, undersköterskor och vårdare mycket hög sjuknärvaro. Det finns ett tydligt samband mellan sjuknärvaro och sjukfrånvaro. De som går till arbetet när de är sjuka har också högre sjukfrånvaro. Man kan också anta att sjuknärvaron i sig leder till ökad ohälsa, även om detta inte är vetenskapligt bevisat. - Sjuknärvaro förhindrar återhämtning och nedvarvning. Det är framför allt individer med ohälsa, men ingen eller liten sjukfrånvaro, som lever allra farligast. De går ständigt småkrassliga till arbetet och får aldrig den återhämtning de behöver, säger Gunnar Aronsson professor i psykologi vid Stockholms universitet och tidigare chef för Arbetslivsinstitutet. Han menar att det är ett risktagande att gå till arbetet när man är sjuk, särskilt om man gör det för att undvika merarbete. - Man riskerar både att ohälsoperioden förlängs och att man smittar sina kolleger, fortsätter Gunnar Aronsson. Handlar om att organisera arbetet Det går att organisera arbetet för att få sjuknärvaron att minska, påpekar Gunnar Aronsson. Slimmade personalgrupper där det inte finns uppbackning leder i längden till minskad kvalitet i arbetet: - Kortsiktigt kan det verka förnuftigt för arbetsgivaren med mindre personalgrupper. Men om det pressar folk till ökad sjuknärvaro är det inte så smart ens ur arbetsgivarens synvinkel. Som anställd måste man också se till att inte göra sig alltför oumbärlig så att man därför måste gå till jobbet trots att man är sjuk, avslutar Gunnar Aronsson med att säga. 5

6 Bevis för hur individers riskfaktorer påverkar företagets produktivitet Många arbetsgivare är tveksamma till lönsamheten i hälsosatsningar och frågar sig hur de ekonomiskt kan räkna hem en satsning på hälsa. Att mäta effekter av insatser kan göras på flera och olika sätt. Från resultat av flera studier inom området, kan man se vilka faktorer som påverkar produktiviteten i företag och organisationer. Produktivitet kan vara svårt att beräkna i alla typer av branscher. Industriföretag är vana vid att utföra produktivitetsberäkningar men i kunskapsbaserade företag, som säljer tjänster och service, kan istället en egen skattning av insatsen utgöra ett utmärkt verktyg för att bilda sig en uppfattning om prestationsnivån. Att mäta riskfaktorer kan också ge bra information om hur hälsotillståndet påverkar individernas produktivitet. Skattningar av egen insats Genom att låta medarbetarna svara på frågor om sin hälsa/ohälsa och upplevd prestationsförmåga på arbetet, kan man få en bild över vilka som själv tycker att den egna hälsan påverkar arbetet. Här kan produktivitet mätas utifrån frågor som speglar hur effektiv man har varit i sitt arbete den senaste tiden inom områden som tid, fysisk och mental förmåga samt work output. Produktivitet, som på detta sätt mäts indirekt, genom uppskattning av den enskilde arbetstagaren, behöver ju inte motsvara den sanna produktiviteten i alla branscher. Dock har metoden, som den använts i olika studier, stämts av mot uppmätta värden. Det finns därför goda skäl för att anta att dessa data speglar verkligheten relativt väl. Därmed finns också goda skäl för arbetsgivare att arbeta med hälsa utifrån ett livsstils- och organisatoriskt perspektiv. Mätning av riskfaktorer Hitintills har det inte funnits en optimal strategi att ta hand om medarbetare med hög risk för sjukfrånvaro. För att identifiera individer med en eller flera riskfaktorer, kan man använda sig av enkäter med frågor av typen livsstil, mentala faktorer som stress samt kroppsliga faktorer som övervikt, högt blodtryck etc. Svaren man får anger i vilken omfattning olika faktorer hindrar en person i sitt arbete, detta som ett uttryck för produktivitet. Därefter gör man en indelning utifrån låg (0-2 riskfaktorer), medel (3-4 riskfaktorer) och hög risk (> 5 riskfaktorer). Efter 1-2 år besvaras enkäten på nytt för att utvärdera ändringar av hälsorisker i relation till produktivitet. Exempel på produktivitetsmått - Lågriskgrupp, båda tillfällena - Från låg till medelhög risk - Från låg till hög risk - Från hög till låg risk mer än de som kvarstod i högriskgruppen - Tillkommande riskfaktorer minskning av produktiviteten med XX % 6

7 INBJUDAN 22 APRIL 2008 Titta på den verkliga närvaron i verksamheten Många svenska arbetsgivare stirrar sig blinda på sjukfrånvaron. Kanske inte så konstigt eftersom den är mätbar. Men en person med metabolt syndrom (övervikt, högt blodtryck och höga blodfetter samt diabetes) kan många gånger ha en låg sjukskrivningsgrad trots att produktiviteten, den verkliga närvaron, kan vara sänkt med %. Därför är det viktigt att försöka beskriva produktivitetsdata även om det kan vara svårt utanför industrisektorn. Först när vi kan göra det, kan vi också förstå hela vidden av en ohälsosituation i en organisation. Nack/skulder-besvär är en relativt vanlig anledning till sjukskrivning. Sjukfrånvaron är en mindre kostnad än vad sänkt produktivitet är hos de med onda nackar. Att en friskvårdssatsning på ett påtagligt sätt skall minska andelen medarbetare som har ont i nacken är en villfarelse. Tre artiklar visar på vikten av att anpassa träningen utifrån faktorer som till exempel grad av smärta (se nästa sida). 7 Nack/skulder besvär är ett stort problem inom EU angav 23 % av den arbetande populationen att de hade arbetsrelaterad smärta från nacke eller skuldrorna. Denna smärta bidrar i hög utsträckning till ökad sjukfrånvaro och/ eller minskad produktivitet. I denna undersökning fann man att nedsatt produktivitet till största delen berodde på sjuknärvaro (dvs. minskad produktivitet) och till mindre del på sjukfrånvaro. Deltagarna i studien bestod av medarbetare från fem holländska företag med både tjänstemän och kollektivanställda personer besvarade en enkät med frågor som speglar produktivitet och frågor om bidragande orsaker till smärtan. 16 % av de tillfrågade hade ont i nacke/ skuldra under de senaste tre månaderna. 20 % av dessa angav minskad produktivitet, vilken till 32 % orsakades av sjukfrånvaro och 68 % av minskad effektivitet i arbetet. Två tredjedelar är sjuknärvarande Hög psykosocial belastning minskade produktiviteten hos de med smärta medan grad av fysisk aktivitet inte gjorde det. Man påpekar att andra studier indikerar en preventiv effekt på nacksmärta men att generell fysisk aktivitet inte kan påverka produktivitetsförlusten hos de som redan har besvär. Det viktigast fyndet i denna undersökning är att endast en tredjedel av de med sänkt produktivitet är sjukskrivna. Återstoden är kvar på arbetet men med sänkt produktivitet. Källa: Van den Heuvel SG och medarbetare. Loss of productivity due to neck/shoulder symptoms and hand/ arm symptoms: results from the PROMO-study. Journal of Occupational Rehabilitation. 2007; 17: Forts. nästa sida Ingen konsensus när det gäller behandling av onda nackar