Sid 1 (7) Kvalitetssystem institutionen för omvårdnad Institutionens kvalitetssäkringsarbete är en institution med stort grundutbildningsuppdrag med totalt 15 utbildningsprogram och som bedriver sjuksköterskeprogrammet på fyra kursorter, Lycksele, Skellefteå, Umeå och Örnsköldsvik. En viktig uppgift för institutionen är att kvalitetssäkra utvecklingen av omvårdnadsämnet i de olika programmen. Ett annat prioriterat område är att säkerställa att institutionen har forskningsaktiva lärare med hög vetenskaplig och pedagogisk kompetens. Målsättningen med kvalitetsarbetet är att utveckla sjuksköterskeprogrammet till Sveriges bästa sjuksköterskeprogram samt att bli nationellt ledande inom något av specialistsjuksköterskeprogrammen. Målsättningen är också att externa medel för forskning skall öka och att institutionen skall vara en attraktiv arbetsplats där kompetensutveckling för institutionens personal är central. Institutionen skall genom sitt kvalitetssäkringsarbete bidra till förverkligandet av sin del av utvecklingsprogrammet för Umeå universitet. Systembeskrivning Struktur är en institution inom medicinska fakulteten. Institutionens främsta uppgifter är utbildning, forskning/forskarutbildning och kunskapsspridning (tredje uppgiften). Institutionen leds fram till och med 2008 av en institutionsstyrelse som består av nio ledamöter. Majoriteten av ledamöterna är lärare, en tekniskt-administrativ personal, två grundutbildningsstudenter och en forskarstuderande. Institutionen har personal i Skellefteå, Umeå och Örnsköldsvik. Institutionens ledning består av prefekt och två biträdande prefekter/utbildningsutvecklare. De biträdande prefekterna har ansvar för grundutbildning på grund respektive avancerad nivå. Institutionen har fyra studierektorer, två med placering i Umeå och en vardera i Skellefteå och Örnsköldsvik. Studierektorerna ansvarar för bemanning av institutionens program och kurser. Dessutom har institutionen funktioner såsom studievägledare, internationell kontaktperson, praktikplatsadministratör, KTC-ansvarig, IT-pedagog, administrativ chef. Samtliga funktioners arbetsuppgifter finns beskrivna i ett separat dokument om institutionens organisation. Från och med 2009 införs prefektstyre efter beslut av universitetsstyrelsen. Det innebär att prefekten fattar samtliga beslut vid institutionen i enlighet med beslutade delegationer från högre nivå. Besluten kommer att fattas vid regelbundna och protokollsförda beslutsmöten. Vid beslutsmötena har studenter rätt att närvara och i protokoll ange avvikande mening. Beredande/rådgivande organ i form av ledningsgrupp och forskarutbildningsstab finns inrättade och vid behov kommer andra råd att tillsättas.
Sid 2 (7) Institutionen har sedan 1998 haft månatliga fackliga samverkansmöten med institutionens fackliga representanter utifrån universitetets lokala samverkansavtal. Dessa möten har dagordning och protokollförs. Institutionen har en konferensgrupp som bereder ansökningar till kurser, konferenser. En grund för hur prioritering av ansökningarna görs har tagits fram. I gruppen finns prefekt (beslutande), en universitetsadjunkt och administrativ chef. Arbetsplatsträffar dit samtliga anställda är kallade, sänds via videokonferens till Skellefteå och Örnsköldsvik. Två gånger per år hålls institutionsdagar där aktuella frågor behandlas. Utbildning på grund och avancerad nivå - Inom medicinska fakulteten finns ett programråd inrättade för fakultetens olika utbildningar. För de utbildningar som institutionen för omvårdnad har i sitt undervisningsuppdrag finns programrådet för sjuksköterskeutbildning. Programrådets uppgifter finns beskrivna i medicinska fakultetens delegationsordning. - För att säkerställa kvalitet inom sjuksköterskeprogrammet som bedrivs på fyra kursorter finns ett krav på samarbete mellan kursansvariga lärare för kursorterna Lycksele, Skellefteå, Umeå och Örnsköldsvik. Kravet på samarbete innebär att lärarna tillsammans diskuterar utformningen av kursernas innehåll och upplägg utifrån beslutad kursplan. I beslutet ingår också att examinationerna på de olika orterna skall vara desamma. I varje kurs inom sjuksköterskeprogrammet finns minst en disputerad lärare och examinator skall alltid vara disputerad. Programrådet utser examinatorer och i samråd mellan studierektorerna utses kursansvariga för kurserna. Det finns ett strävandemål att en lärare från de tre orterna ska vara både kursansvarig och examinator. - Studentinflytande. Studenter bereds plats i institutionsstyrelse, programråd, husråd och arbetsgrupper. Studenternas medverkan är låg, de är främst representerade i programrådet. - Träffar med studenter. Prefekt, biträdande prefekt och studierektorer har informella möten med sjuksköterskestudenterna i Skellefteå, Umeå och Örnsköldsvik en till två gånger per termin. Prefekt och biträdande prefekt har regelbundna lunchmöten med Spums ordförande - Internationalisering. En verksamhetsplan finns framtagen som beskriver mål och aktiviteter för institutionens arbete med internationalisering. Planen skall revideras en gång per år. - Kursutvärderingar. Efter genomförd kurs skall examinator och kursansvarig lärare tillsammans utvärdera kursen som helhet där studenternas utvärdering av kursen skall ha en central plats. Utvärderingar genomförs i enlighet med institutionens särskilda anvisningar. Kursutvärderingar fokuseras på kursernas innehåll och förväntade studieresultat. Utvärdering av kurser som genomförs för första gången skall av kursansvariga lärare återrapporteras till programrådet. När kursen ges nästa gång skall den kursansvarige rapportera kursutvärderingen till bitr prefekt på grund resp avancerad nivå. Bitr prefekter rapporterar från respektive område (grund och avancerad nivå) till ledningsgruppen. - Programutvärderingar genomförs regelbundet.
Sid 3 (7) - Ett projekt för uppföljning av studerandeavhopp planeras och likaså en alumniuppföljning inom i första hand sjuksköterskeprogrammet. Ett arbete om hur institutionen skall kvalitetssäkra platser inom verksamhetsförlagd utbildning har påbörjats och som även omfattar att säkerställa att den verksamhetsförlagda utbildningen uppnår de mål som finns i olika kursplaner. - Mentorskap. Ett system för att ge stöd för professionell utveckling och för att skapa trygghet i lärarrollen för nya lärare vid institutionen. Ett stöd genom att erfarna lärare delger sina kunskaper och erfarenheter av lärarrollen i pedagogiska diskussioner med nya lärare. - Kompetensutveckling. En konferensgrupp bereder frågor kring ansökningar om kompetensutveckling (deltagande i konferenser, studieresor etc) utifrån överenskomna riktlinjer för bedömning av ansökningar. Forskning - Fördelning av forskningstid. Det fakultetsfinansierade forskningsutrymmet fördelas efter ansökan internt till de mest forskningsaktiva lektorerna, vilket innebär att för lektorerna kan forskningstiden skilja mellan 20-50 procent Samtliga lektorer är garanterade 20 procent av arbetstiden till forskning. Den största delen av lärarnas sammantagna forskningstid/kompetenshöjningstid tas från grundutbildningsmedel då institutionens lärare i huvudsak är finansierade av grundutbildningsmedel. - Institutionens forskning diskuteras och granskas vid institutionens forskningsseminarier. Riktlinjer finns framtagna kring förväntningar kring doktoranders medverkan. En omräkningstabell har tagits fram för att beskriva relationen mellan deltagande och de högskolepoäng som rapporteras in till Ladok. Vid ansökningar om anslag kommer ansökningarna att granskas i seminarier för att öka kvaliteten på ansökningar om externa medel som utgår från institutionen. - Forskarseminarier. En gång per månad samlas institutionens professorer och lektorer i seminarier kring forskning och diskussioner om förutsättningar för institutionens forskningsverksamhet. Dessa tider används också för information och diskussion kring forskningsfrågor relaterade till vår egen fakultet eller nationellt (t ex forskningsproppen, svensk klinisk forskning etc). - Strategiska satsningar. Institutionens lärare har under höstterminen 2008 beretts möjlighet att ansöka om medel för forskning (t ex doktorandutrymme, post doc, forskningstid, medel för gästforskare etc). Syftet med denna satsning är att bidra till att klara vår framtida kompetensförsörjning. I beredningen har ingått att samtliga lärare har fått nominera tre lärare till bedömningsgruppen som har fått i uppgift att granska samtliga ansökningar. I bedömningsgruppen har prefekt, administrativ chef, en professor, två lektorer och en universitetsadjunkt ingått. Vad gäller bedömningsprocessen så har samtliga i bedömningsgruppen ingående lärare, oberoende av varandra, bedömt doktorandprojekten utifrån VR kriterier angående frågeställning, metodik och kompetens/genomförbarhet (1-7). Efter diskussion av ansökningarna har gruppen lämnat förslag om eventuell tilldelning och i så fall till vem/vilka. Forskarutbildning Medicinska fakulteten har det övergripande ansvaret för utbildning på forskarnivå vid fakulteten, medan institutionen har ansvaret för den enskilde forskarstuderandes forskarutbildning. - Kvalitetssäkring av forskarutbildningen sker bland annat genom en utvecklad seminarieverksamhet där den forskarstuderande under hela utbildningen diskuterar sitt arbete i seminarieform där samtliga disputerade lärare och institutionens övriga doktorander inbjuds delta. Dessutom ingår sedvanlig handledning av doktorandprojektet. Mittseminarium genomförs av tre opponenter i enlighet med
Sid 4 (7) fakultetens riktlinjer och är obligatoriskt. Inför disputation genomförs kappaseminarium och fördisputation (två särskilt utsedda personer). - En uppföljning av den forskarstuderandes framsteg i relation till den individuella studieplanen görs en gång per år och institutionen svarar för den uppföljningen år 1, 2 och 3. Medicinska fakultetens forskarutbildningsnämnd, FUN, ansvarar för uppföljning år 4. - Egna forskarutbildningskurser genomförs regelbundet. Institutionen har inrättat en forskarutbildningsstab där institutionens professorer och representanter för doktoranderna deltar. Forskarutbildningsstaben skall utveckla forskarutbildningens innehåll vad gäller seminarier, kurser och föreläsningar; initiera internationella kontakter så att utbyte kan ske med andra universitet och att få gästforskare till institutionen; stärka dialogen med grundutbildningen; skapa goda förutsättningar för forskning samt att verka för omvårdnadsämnets utveckling i samverkan med andra. Samverkan med andra - Regelbundna träffar med företrädare för Västerbottens läns landsting och kommuner i Västerbotten kring frågor som rör utbildning, VFU etc. Liknande rutiner skall upprättas vad gäller Västernorrlands läns landsting. - Samverkan med andra institutioner inom medicinska fakulteten för att säkerställa kompetens i det medicinska ämnet för institutionens utbildningar. Samverkan i en försöksverksamhet med hälsomottagning, där studenter från arbetsterapeut-, sjukgymnast-, sjuksköterske-, tandhygienistprogrammet arbetar tillsammans med hälsokontroller av äldre personer. - Samverkan med Universitetsbiblioteket för att ge studenterna kunskaper i litteratursökning. - Företrädare för institutionen för omvårdnad, arbetsterapi och sjukgymnastik träffas inför varje fakultetsnämndsmöte för en diskussion kring frågor som är av gemensamt intresse. Personal och verksamhetsstöd - Separata löne- och medarbetarsamtal genomförs regelbundet. En gemensamt överenskommen skriftlig plan för lärares kompetensutvecklingstid upprättas. Lektorernas forsknings- och kompetensutvecklingstid används främst till forskning. - Krav finns på att institutionens adjunkter skall ha lägst magisterkompetens. - Det är institutionens mål att i första hand rekrytera forskarutbildade lärare som kan anställas som universitetslektorer. Det är eftersträvansvärt med förenad anställning inom landstinget. - Utifrån ny kunskap och nya beslut utbildas grupper av personal eller hela personalen för upprätthålla och vidareutveckla kompetensen inom IKT för att driva nätburen utbildning. - Ett backup-system finns inom institutionens administration för att minska institutionens sårbarhet. Systemet innebär att i mesta möjliga mån undvika att någon administratör ensam har kunskap om rutiner för universitetets olika administrativa processer.
Sid 5 (7) - Attraktiv arbetsplats bl a genom trivselskapande åtgärder. Planer för institutionens verksamhet Institutionen har följande planer för verksamheten: Verksamhetsplan Verksamhetsplan för internationalisering Verksamhetsplan för KTC, kliniskt träningscentra Verksamhetsplan för IKT Plan för introduktion av nyanställd personal Kvalitetsutvecklingsplan Kvalitetspolicy för examinationer och utvärderingar Kompetensförsörjningsplan Jämställdhetsplan Plan för inkluderande universitet Lönekriterier Rehabilitering Ansvar Prefekten har det övergripande ansvaret för institutionens verksamhet. Prefekten samråder med biträdande prefekter, studierektorer samt administrativ chef i en ledningsgrupp som träffas var tredje vecka. Verksamhetsuppdrag Prefekten delar ut skriftliga verksamhetsuppdrag där uppgiften framgår, vilken som är ansvarig och när uppgiften skall rapporteras. Samtliga verksamhetsuppdrag förs upp i en lista som stäms av två gånger per termin. Utdelade verksamhetsuppdrag hösten 2008: KTC-verksamheten i Uå, Skeå, Övik. Att bilda KTC-grupp, ta fram utvecklingsplan för KTC på grund och avancerad nivå. Upprätta ett PM som beskriver hur vi kan vidautveckla simuleringsverksamhet, resursbehov i tid och utrustning för detta samt att upprätta tidplan. Analys av case. Formulera ett PM för hur en anlys av case kan ske med fokus på genus. Analys av skäl till studerandeavhopp. Riktlinjer (studieplan) för c-uppsats vid utlandsstudier. Vårdkurserna En plan för ge stöd till lärare för fortsatt utveckling av omvårdnadsämnet. Handledning för kliniska lärare. PM för hur vi kan erbjuda kliniska lärare med VFU uppdrag handledning. Hur omsätta seminariemedverkan till högskolepoäng i forskarutbildning.
Sid 6 (7) Kvalitetsgranskning av nätburna utbildningar, Att utveckla en strategi och ett underlag (kriterier) för peer review bedömning av institutionens nätburna studier. Övergång till lärplattformen Sakai. Att ge förslag på hur avvecklingen av PingPong och införandet av Sakai skall ske. Plenum för lärare och studenter. Ansvara för planering och utveckling av gemensamma seminarier för lärare studenter med syfte att medvetandegöra teoribildning och stimulera till en pedagogisk modell där teori och praxis vävs samman. Rekrytering, detaljerad kartläggning inom vilka undervisningsområden/program som det kommer att finnas behov av att rekrytera lärare på kort och lång sikt (komplement till vår kompetensförsörjningsplan). Utarbetande av PM angående frånvaro under VFU. Skriva verksamhetsplan för internationaliseringsarbetet. Bilda arbetsgrupp för internationaliseringsfrågor. Biträdande prefekt, grundnivå, har ansvar för att initiera och ansvara för kvalitetsutveckling av utbildning på grundnivå. Biträdande prefekt, avancerad nivå, har ansvar för att initiera och ansvara kvalitetsutveckling av utbildning på avancerad nivå Medverkan/återkoppling Lärarna medverkar i kvalitetssystemet genom lärarlag som sträcker sig över kursorterna (Lycksele, Skellefteå, Umeå, Örnsköldsvik) för sjuksköterskeprogrammet. Detta innebär att för sjuksköterskeprogrammet, där utbildningsplan och kursplaner är desamma, sker kursutveckling i samverkan. En examinator har ansvar för nivå och innehåll. Syftet med samverkan över kursorterna är att säkerställa kvalitet och att studenter får likartad utbildning oavsett kursort. I regelbundna lärarseminarier diskuteras ämnesinnehåll, pedagogik, utvärderingar mm. Informationsspridning och utbyte sker via arbetsplatsträffar, institutionsdagar, lärarseminarier, facklig samverkan, månadsbrev, policydokument mm. Intern information finns tillgänglig på institutionens webbsida för anställda. Uppföljning Vi uppfattar oss själva som en förändringsbenägen institution med ett ständigt pågående samtal kring hur vi kan utveckla kvalitén inom utbildning, forskning och forskarutbildning. Vi har de senaste åren genomfört en genomgripande VOK-analys av all verksamhet, förändrat vår organisation, Bolognaanpassat våra program samt utarbetat ny utbildningsplan för sjuksköterskeprogrammet mm. System för uppföljning är en svårighet i institutionens kvalitetsarbete. Inom definierade områden finns behov av att utveckla utfallsmått som beskriver kvalité. Till exempel har vi arbetet med struktur och processfaktorer för att utveckla kvalitén i den verksamhetsförlagda utbildningen men vi saknar verktyg för att beskriva kvalitén på den enskilda kliniska utbildningsplatsen. Ett arbete pågår inom ramen för UCL inom detta område.
Sid 7 (7) Prioriterade kvalitetsfrågor Kompetensförsörjning för forskning och utbildning på grund och avancerad nivå. Tydliggörande av omvårdnadsämnet, med anledning av den kritik HSV riktat mot sjuksköterskeprogrammet. Även inom utbildningar på avancerad nivå behöver omvårdnadsämnet förtydligas. Kvalitetssäkring av platser för verksamhetsförlagd utbildning Kvalitetsutveckling av institutionens utbildningar på avancerad nivå. Kvalitetssäkring av nätburna utbildningar. Uppföljning av det lokala kvalitetssystemet Institutionens kvalitetssystem består av olika delar som följs upp i enlighet med riktlinjer för respektive verksamhet. Institutionens lokala kvalitetssystem skall följas och upp revideras en gång per år.