Gäller fr.o.m. vt 10 LTY210, Tyska, Fortsättningskurs för blivande lärare, 30 högskolepoäng German for Teacher Education and Training, Intermediate Course, 30 Higher Education Credits Grundnivå/First Cycle 1. Fastställande Kursplanen är fastställd av Utbildnings och forskningsnämnden för lärarutbildning 2007 10 10 och därefter reviderad 2008 07 01, 2008 08 26, 2009 02 18 samt 2009 12 10. Kursplanen gäller fr.o.m. vårterminen 2010. Ansvarig institution: Institutionen för språk och litteraturer Medverkande institution: Institutionen för pedagogik och didaktik Utbildningsområde: Språk 75 %, Undervisning 25 % 2. Inplacering Kursen ingår i Lärarprogrammet och utgör andra kursen av inriktningen Tyska som totalt omfattar 60 hp. Kursen riktar sig mot en lärarexamen avsedd för undervisning i grundskolans senare år (6 9) och gymnasieskolan. (För att undervisa på gymnasienivå krävs även fördjupningskurs 30 högskolepoäng i tyska). Kursen kan också ges som fristående kurs. Kursen kan även ingå i en generell examen. 3. Förkunskapskrav För tillträde krävs godkänt resultat på minst 22,5 högskolepoäng från grundkursen LTY110 eller på minst 15 poäng från LTY100 (varav minst 7,5 hp resp. 5 p måste bestå av VFU), eller motsvarande kunskaper. 4. Innehåll Kursen bygger vidare på inriktningens grundkurs och ger fördjupade ämnesteoretiska och ämnesdidaktiska kunskaper i tyska. Den består av följan Sidan 1 av 6
de fyra delkurser: Språkvetenskap (7,5 hp), Kulturkunskap (7,5 hp), Litteraturvetenskap (7,5 hp), Skriftlig och muntlig språkfärdighet (7,5 hp). Den verksamhetsförlagda utbildningen omfattar totalt 7,5 högskolepoäng och är integrerad i de ovanstående delkurserna. Delkurs 1. Språkvetenskap B (7,5 hp, varav 2 hp VFU) Subcourse 1. Linguistics B (7.5 higher education credits, of which 2 higher education credits for school based education) Denna delkurs bygger vidare på de kunskaper och färdigheter som inhämtats under LTY 110. I delkursen behandlas i föreläsningar och seminarier tysk morfologi (formlära) och syntax (satslära) i ett kontrastivt perspektiv där skillnader mellan det tyska och svenska språket behandlas. Delkursen ger en fördjupad inblick i grammatisk terminologi, som sedan tillämpas vid sats och frasanalys. Delkursen ger en inblick i det tyska språkets utveckling i ett historiskt perspektiv med fokus på tidig nyhögtyska fram till nutid. Utgående från språkvetenskaplig forskning fördjupas analysen av begrepp som situation, generation, klass, etnicitet, kön och genus, för att beskriva språklig variation. I den verksamhetsförlagda delen av kursen och vid didaktikseminarier sker en fördjupad undersökning ur såväl ett språkvetenskapligt som ämnesdidaktiskt perspektiv av grammatikens roll i ett kommunikativt perspektiv. Här ingår också metakognitiva inslag och metodiska frågeställningar som tar upp planering, genomförande och utvärdering av lektioner. Bedömning och betygssättning uppmärksammas särskilt, liksom de skilda förutsättningar som har att göra med social bakgrund och flerspråkighet. Delkurs 2 Kulturkunskap B (7,5 hp, varav 2 hp VFU) Subcourse 2. German Studies B (7.5 higher education credits, of which 2 higher education credits for school based education) Delkursen behandlar de tyskspråkiga ländernas historia och deras kultur och samhällsliv samt ger en fördjupad inblick i sambanden mellan historisk utveckling och samhälleliga och kulturella fenomen. En fördjupad diskussion och analys om begreppen inter, multi och transkulturalitet förs, med tonvikt på frågeställningar kring kulturbegreppets och genus, etnicitets, klass och generationsperspektivets betydelse. Som förberedelse för och uppföljning av VFU ges seminarier i kulturdidaktik som skall resultera i en praktisk övning i att arbeta med kulturella frågeställningar i klassrummet. Delkurs 3 Litteraturvetenskap B (7,5 hp, varav 1,5 hp VFU) Subcourse 3. Literary Studies (7.5 higher education credits, of which 2 higher education credits for school based education) Delkursen utgör en fördjupning av grundkursens litteraturkurs. I föreläsningar och seminarier behandlas grunddragen i den tyskspråkiga litteraturhistoriens epoker fr.o.m. romantiken till nutid utgående från temat: Diskurse der Moderne där histo Sidan 2 av 6
riska förändringar både vad gäller kulturhistoria samt berättarsätt och litterära former diskuteras. Här konkretiseras och fördjupas den diskussion av olika kultur och estetikbegrepp, som diskuteras inom kurserna språkvetenskap och kulturkunskap. Vid textanalyserna läggs tonvikt på frågeställningar kring genus, etnicitets, klass och generationsperspektivets betydelse. För att möjliggöra att studenten får verktyg till att genomföra sådana analyser introduceras ett urval grundprinciper inom berättar och litteraturteori samt inom litteraturdidaktik. Delkursen verksamhetsanknyts genom studium av hur arbete med litteratur och litteraturhistoria sker och kan ske i klassrummet. Särskild vikt läggs här vid skönlitteraturens roll i den egna bildningsprocessen och hur litteratur kan främja elevers språk och identitetsutveckling. Delkurs 4. Muntlig och skriftlig språkfärdighet B (7,5 hp, varav 2 VFU) Subcourse 4. Oral and Written Proficiency B (7.5 higher education credits, of which 1.5 higher education credits for school based education) Arbetet med den europeiska referensramen fortskrider med fokus på och analys av det egna lärandet, sett som en process från grundkurs till nuläge. I delkursen övas samtidigt systematiskt hörförståelse samt tal och skrivfärdighet med hjälp av uttalsövningar i inlärningsstudio, genom muntliga dialog och referatövningar samt genom skriftliga referat och översättningsövningar som fokuserar språkets, litteraturens, kulturens och lärandets olika roller i människors liv. Studenterna får arbeta med ett brett spektrum av olika typer av texter: förklarande, argumenterande och berättande. Detta sker både muntligt och skriftligt. Studenternas språkfärdighet utvecklas i delkursen både genom egen textproduktion och genom analys av egna och andras texter. Inom den verksamhetsförlagda delen av utbildningen och inom didaktikseminarier sker en fördjupad undersökning av hur språkfärdighet kan utvecklas i interaktion med andra. Genomförande: Huvuddelen av undervisningen genomförs i form av föreläsningar, lektioner, gruppövningar och seminarier. Kursinnehållet verksamhetsanknyts i samverkan med skolor. 5. Mål Efter avslutad kurs ska studenten: 1. behärska nivå C1 (enligt den europeiska referensramen för språk) i läs och hörförståelse, samtal/muntlig interaktion, muntlig produktion och skriftlig färdighet, 2. ha fördjupad kännedom om och använda sig av regler och terminologi inom tysk morfologi och syntax för att utifrån denna kunskap analysera det tyska språkets uppbyggnad gällande ordformer, fraser och satser och redogöra för grunddragen i det tyska språkets struktur ur ett historiskt perspektiv, Sidan 3 av 6
3. kunna redogöra för grunddragen i tyskspråkig litteraturhistoria fr.o.m. romantiken fram till nutid för att utgående från denna kunskap förhålla sig kritisk till litteraturhistoriska koncept såsom t ex genre och epok, 4. kunna problematisera litterära och kulturella frågeställningar med hänsyn till samhälleliga och etiska aspekter, 5. kunna läsa och förstå tyskspråkig skönlitteratur från 1800 talet och självständigt visa i en litterär text vad man grundar sin tolkning på genom att använda sig av litteraturvetenskaplig terminologi i redogörandet för grundläggande textstrukturer, 6. självständigt kunna påvisa samband mellan de tyskspråkiga ländernas historia och deras kultur och samhällsliv, 7. visa på förtrogenhet med målen för skolans språkundervisning enligt läroplaner och kursplaner genom att kunna tillämpa inhämtade kunskaper i klassrummet och känna till och kunna tillämpa olika teorier och metoder för bedömning och betygsättning och genom detta kunna utvärdera och bedöma den språkliga kvaliteten i elevers muntliga och skriftliga produktion, 8. visa fördjupad förmåga att med viss handledning använda språkvetenskapliga, litteraturvetenskapliga, kulturvetenskapliga och ämnesdidaktiska kunskaper i ett språkutvecklande arbete med elever i skolan, 9. kunna inhämta information från olika medier och kritiskt värdera och reflektera kring den 6. Kurslitteratur Se separat litteraturlista. 7. Former för bedömning I vilken grad studenten uppnått kursens mål prövas genom skriftliga och muntliga prov samt genom skriftliga inlämningsuppgifter och muntliga referat. Olika examinationsformer tillämpas beroende på momentets innehåll och upplägg. I normalfallet finns det för varje delkurs ett eller flera skriftliga eller muntliga prov som genomförs under kontroll. På processinriktade moment utformas examinationen normalt som löpande bedömning. De didaktiska inslagen kräver aktivt deltagande och examineras med muntliga och skriftliga redovisningar. Kursinslag innehållande VFU kräver obligatorisk närvaro och dessa inslag ingår i kursens examination. Lärandemål 1 examineras genom ett skriftligt prov i översättning och sammanfattning av sakprosatext samt genom muntliga och skriftliga fortlöpande redovisningar inom delkursen muntlig och skriftlig språkfärdighet. Det didaktiska inslaget examineras genom skriftliga och muntliga uppgifter i anknytning till den verksamhetsförlagda delen (t ex portfolio). Sidan 4 av 6
Lärandemål 2 examineras genom ett skriftligt prov i grammatik och språkhistoria i slutet av terminen. Det didaktiska inslaget examineras genom skriftliga och muntliga uppgifter i anknytning till den verksamhetsförlagda delen (t ex portfolio). Lärandemål 3 examineras genom en skriftlig tentamen i litteraturhistoria. Lärandemål 4 examineras genom fortlöpande skriftliga och muntliga inlämningsuppgifter samt vid ett muntligt prov om de lästa texterna. Lärandemål 5 examineras genom ett muntligt prov i slutet av terminen om de lästa litterära texterna och genom muntliga och skriftliga fortlöpande redovisningar inom delkursen muntlig och skriftlig språkfärdighet. Det didaktiska inslaget examineras genom skriftliga och muntliga uppgifter i anknytning till den verksamhetsförlagda delen (t ex portfolio). Lärandemål 6 examineras genom en muntlig tentamen i slutet av terminen och genom muntliga och skriftliga fortlöpande redovisningar. Det didaktiska inslaget examineras genom skriftliga och muntliga uppgifter i anknytning till den verksamhetsförlagda delen (t ex portfolio). Lärandemål 7 8 examineras t ex genom portfoliodokumentation, kommentering av en kamrats portfolio samt redovisning av uppgifter skriftligt och muntligt i anslutning till seminarier. Lärandemål 9 examineras genom muntliga och skriftliga redovisningar inom delkursen muntlig och skriftlig språkfärdighet samt genom muntliga redovisningar inom delkurserna kulturkunskap och litteraturvetenskap. För bedömning skall underlaget vara sådant att individuella prestationer kan särskiljas. Student som blivit underkänd i prov ges möjlighet till förnyat prov. Den som godkänts i prov får inte delta i nya prov för högre betyg. Student äger rätt till byte av examinator efter att ha underkänts två gånger på samma examination, om det är praktiskt möjligt. En sådan begäran ställs till institutionsstyrelsen och skall vara skriftlig. Antalet tillhandahållna examinationstillfällen inom Lärarprogrammets verksamhetsförlagda del (VFU) är begränsat till två tillfällen per kurs. Den student som blivit underkänd vid två tillfällen på samma kurs inom Lärarprogrammet inom den verksamhetsförlagda delen (VFU) kan ansöka om dispens för ytterligare examinationstillfälle/n hos Utbildnings och forskningsnämnden för lärarutbildning (beslut 2007 11 28, dnr G217 4913/07). För de studenter som läser kursen inom första inriktningens andra termin görs en särskild VFU bedömning, Steg 2. 8. Betyg Antalet betygsgrader är tre: Underkänd (U), Godkänd (G) och Väl Godkänd (VG). Det Sidan 5 av 6
högre betyget ställer högre krav på analys, problematisering och syntes samt språklig förmåga. Då alla delkurser fullgjorts, sätts ett sammanfattningsbetyg som gäller hela kursen. För sammanfattningsbetyget Väl godkänd krävs minst 15 högskolepoäng med detta vitsord. 9. Kursvärdering Varje delkurs skall utvärderas och resultaten skall bli föremål för diskussion mellan lärarna på kursen och representanter för studenterna. Protokoll/minnesanteckningar från denna diskussion avrapporteras till studenter och lärare. Utvärderingen skall ske dels efter avslutad kurs och dels vid minst ett tillfälle under kursens gång. Vid planeringen av påföljande kurstillfälle skall det dokumenteras hur resultaten av utvärderingen har tagits till vara. Studievägledare och studierektor är ansvarig för att resultaten av utvärderingar i olika former ligger till grund för kursens utformning och synliggörs för studenterna. Eventuella åtgärder diskuteras i lärarkollegiet i samråd med studierektor. 10. Övrigt Kursen LTY210, Tyska, Fortsättningskurs för blivande lärare, 30 högskolepoäng, ersätter fr.o.m. höstterminen 2007 LTY200 Fortsättningskurs i tyska för blivande lärare, 20 poäng, och kan därför inte ingå i en lärarexamen tillsammans med denna. Kursplanen kompletteras med en kommentardel för inriktningen Tyska. Undervisningsspråk är tyska (huvudsakligen) och svenska. Sidan 6 av 6