TY1211, Tyska, Fortsättningskurs del I, nätkurs, 15,0 högskolepoäng German, Intermediate Course, Part 1, Netcourse, 15.0 higher education credits

Transkript

1 HUMANISTISKA FAKULTETSNÄMNDEN TY1211, Tyska, Fortsättningskurs del I, nätkurs, 15,0 högskolepoäng German, Intermediate Course, Part 1, Netcourse, 15.0 higher education credits Grundnivå/First Cycle 1. Fastställande Kursplanen är fastställd av Humanistiska fakultetsnämnden och senast reviderad Den reviderade kursplanen gäller från och med Utbildningsområde: Humanistiskt 100 % Ansvarig institution: Institutionen för språk och litteraturer 2. Inplacering Kursen är en fortsättningskurs och utgör 15 hp i en kandidatexamen. För en kandidatexamen med tyska som huvudämne krävs ytterligare 45 hp inom ämnet tyska. Kursen ges som fristående kurs. Som fortsättning ges kursen: TY1211, Tyska, Fortsättningskurs, del II, nätkurs, 15 högskolepoäng. Huvudområde Tyska Fördjupning G1F, Grundnivå, har mindre än 60 hp kurs/er på grundnivå som förkunskapskrav 3. Förkunskapskrav För tillträde till kursen krävs godkänt resultat på minst 22,5 hp från kursen TY1110, Grundkurs (30 hp); eller 15 poäng från TY0100, Grundkurs eller motsvarande förkunskaper. 4. Innehåll Kursen hp består av följande tre delkurser: Delkurs 1: Språkvetenskap, 5 högskolepoäng (Linguistics 5 Higher Education Credits) Denna delkurs bygger vidare på de kunskaper och färdigheter som inhämtats under grundkursen. Här ges en fördjupad inblick i grammatisk terminologi, som sedan tillämpas vid sats- och frasanalys. Dessa kunskaper och färdigheter fördjupas och övas bl.a. genom analys av läromedel på målspråket. IKT ingår som ett naturligt inslag vad gäller analys av referensverk och webbapplikationer. Delkursen ger en inblick i det tyska

2 språkets ordbildning och utveckling i ett historiskt perspektiv med fokus på tidig nyhögtyska fram till nutid. Kunskapsinhämtningen tränas genom muntliga dialog- och referatövningar samt genom skriftliga referat- och analysövningar som fokuserar på språkets olika roller i samhället och skolan. Studenterna får arbeta med ett brett spektrum av olika typer av texter: förklarande, argumenterande och berättande. Detta sker både muntligt och skriftligt. Studenternas språkfärdighet utvecklas i delkursen både genom egen textproduktion och genom analys av egna och andras texter. 2/ 4 Delkurs 2: Kulturkunskap, 5 högskolepoäng (German Studies, 5 Higher Education Credits) Delkursen bygger på kulturkursen i grundkursen. I delkursen ges en fördjupning till de tyskspråkiga ländernas historia och deras kultur- och samhällsliv samt en fördjupad inblick i sambanden mellan historisk utveckling och samhälleliga och kulturella fenomen. Studenterna tränas i att inhämta information om dessa med hjälp av digitala medel och lär sig att kritiskt granska och värdera denna. Kunskapsinhämtningen tränas genom muntliga dialog- och referatövningar samt genom skriftliga referat och analysövningar som fokuserar på kulturens roll i samhället för att hos studenten stimulera intresset för och sensibilisera förståelsen av sambandet mellan kultur, samhälle och individ. Studenterna får arbeta med ett brett spektrum av olika typer av texter: förklarande, argumenterande och berättande. Detta sker både muntligt och skriftligt. Studenternas språkfärdighet utvecklas i delkursen både genom egen textproduktion och genom analys av egna och andras texter. Delkurs 3: Litteraturvetenskap, 5 högskolepoäng (Literary Studies (5 Higher EducatioCredits) Delkursen utgör en fördjupning av litteraturkursen i grundkursen. I delkursen ges en översikt av den tyskspråkiga litteraturhistoriens epoker fr.o.m. romantiken till nutid utgående från diskurser inom modernismen. Här diskuteras historiska förändringar både vad gäller kultur- och litteraturhistoria samt berättarsätt och litterära former. Särskild vikt läggs här vid skönlitteraturens roll i den egna bildningsprocessen och hur litteratur kan främja den egna språk- och identitetsutvecklingen. Kunskapsinhämtningen tränas genom muntliga dialog- och referatövningar samt genom skriftliga referat- och analysövningar som fokuserar på litteraturens olika roller i samhället och skolan. Studenterna får arbeta med ett brett spektrum av olika typer av texter: förklarande, argumenterande och berättande. Detta sker både muntligt och skriftligt. Studenternas språkfärdighet utvecklas i delkursen både genom egen textproduktion och genom analys av egna och andras texter. 5. Mål Tillsammans syftar kursens olika delar till att ge studenten ökade kunskaper om och färdigheter i det tyska språket, ökad kunskap om tyskspråkig litteratur och kultur samt att öva sig i att anamma ett vetenskapligt förhållningssätt. Därutöver syftar kursen till att lägga en grund för utveckling av kunskapen om hållbar utveckling och en vidareutveckling av generiska kompetenser. Efter avslutad kurs förväntas studenten kunna: Kunskap och förståelse: - redogöra för och med viss självständighet tillämpa sina kunskaper om det tyska språkets grammatiska struktur med fokus på satslära, ordbildning och språkhistorisk variation, - med hjälp av litteraturvetenskapliga analysinstrument med viss självständighet beskriva och reflektera kring huvuddragen i den tyskspråkiga litteraturhistoriens epoker fr.o.m. romantiken till nutid utgående från diskurser inom modernismen,

3 - med viss självständighet redogöra för och reflektera kring sambanden mellan historisk utveckling och kulturella fenomen, 3/ 4 Färdighet och förmåga - uppnå en förmåga i läs- och hörförståelse, samtal/muntlig interaktion, muntlig produktion och skriftlig färdighet som motsvarar nivå B2-C1 enligt den europeiska referensramen för språk, Värderingsförmåga och förhållningssätt - visa fördjupade insikter i vilken betydelse kunskaperna inom ämnesområdet har i samhället och om människans ansvar för hur dessa används genom att med viss självständighet kunna redogöra för och ta ställning till dem, - förhålla sig kritiskt till referensmaterial och till det egna lärandet 6. Litteratur Se bilaga. 7. Former för bedömning I vilken grad studenten uppnått kursens mål prövas genom skriftliga och muntliga prov samt genom skriftliga inlämningsuppgifter och muntliga referat. Olika examinationsformer tillämpas beroende på momentets innehåll och upplägg. I normalfallet finns det för varje delkurs ett eller flera skriftliga eller muntliga prov som genomförs under kontroll. På processinriktade moment utformas examinationen normalt som löpande bedömning. För bedömning skall underlaget vara sådant att individuella prestationer kan särskiljas. Delkurs 1 examineras med ett skriftligt prov samt genom muntliga och skriftliga fortlöpande examinationer. Delkurs 2 examineras genom en skriftlig slutuppgift samt genom muntliga och skriftliga fortlöpande examinationer. Delkurs 3 examineras genom en skriftlig slutuppgift samt genom muntliga och skriftliga fortlöpande examinationer. Student som blivit underkänd i ett delmoment ges möjlighet till förnyat prov. Den som godkänts i ett delprov får inte undergå förnyat prov för högre betyg. Den studerande har inte heller rätt att återkalla inlämnat prov och på så sätt undgå att betygsättas. Student äger rätt till byte av examinator efter att ha underkänts två gånger på samma examination, om det är praktiskt möjligt. En sådan begäran ställs till institutionen och skall vara skriftlig. I det fall kursen upphör eller genomgår större förändringar garanteras studenten tillgång till tre provtillfällen (inklusive ordinarie provtillfälle) under en tid av ett år med utgångspunkt av kursens tidigare uppläggning. 8. Betyg Betygsskalan omfattar betygsgraderna Underkänd (U), Godkänd (G), Väl godkänd (VG). Kursens lärandemål är tröskelnivåer för de tre kunskapsformerna (Kunskap och Förståelse; Färdighet och Förmåga; Värderingsförmåga och Förhållningssätt). Som tröskel-mål anger lärandemålen gränsen för godkänd. För godkänt betyg på hel kurs krävs att alla lärandemål har uppnåtts. För betyget Godkänd krävs att studenten kan redogöra för det innehåll som diskuterats och analyserats inom föreläsningar, seminarier och i den lästa litteraturen inom ramen för kur-sen, och visar att han/hon med hjälp av denna förstått den huvudsakliga argumentationen i innehållet: Studenten kan diskutera och värdera och i

4 viss mån generalisera kursinnehållet till att gälla andra sammanhang och situationer; Studenten kan diskutera dessa ämnen såväl skriftligt och muntligt med en språklig förmåga utan störande språkliga fel vad gäller uttal, vokabulär och grammatik. 4/ 4 För betyget Väl godkänd krävs att studenten uppfyller kraven för Godkänt såsom lärande-målen anger dem. För Väl godkänd krävs därutöver en förmåga att utifrån ett holistiskt per-spektiv mer självständigt kunna generalisera kursens förvärvade färdigheter och kunskaper för användning i nya sammanhang och situationer, dvs. en mer självständig förmåga till ana-lys, syntes och begreppsbildning; samt att studenten äger en språklig förmåga att därigenom uttrycka mer abstrakta och komplicerade argumentationsmönster utan alltför störande språkliga fel vad gäller uttal, vokabulär och grammatik. 9. Kursvärdering Institutionen ansvarar för att studenternas synpunkter på kursen systematiskt och regelbundet inhämtas. Kursvärderingen ligger till grund för kursens fortsatta utformning. Resultatet av kursvärderingen och eventuella förändringar i kursens upplägg föranledda av kursvärderingen förmedlas både till de studenter som genomförde kursvärderingen och till andra genom digital publicering. 10. Övrigt Undervisningsspråk: tyska och svenska. Kursen TY1211, Tyska, Fortsättningskurs, del I, 15 högskolepoäng, kan tillgodoräknas i en utbildning på grundnivå (kandidatexamen). Denna kurs ersätter fr.o.m. höstterminen 2007 TY2000, Fortsättningskurs del I, nätkurs, allmän inriktning (21-30 poäng) och kan inte ingå i en kandidatexamen tillsammans med denna. Likabehandlingsaspekter skall beaktas i innehåll, litteratur, undervisning och utvärdering. Därutöver skall kursen, i den mån det är relevant, medvetandegöra kring och problematisera ekologiskt, ekonomiskt, kulturellt och socialt hållbar utveckling. 3 (3)

5 Humanistiska Fakulteten TY1211, Tyska, Fortsättningskurs, 30 högskolepoäng TY1211, German, Intermediate Course, 30 Higher Education Credits Grundnivå/First Cycle Litteraturlista Denna litteraturlista är fastställd av institutionsstyrelsen vid Institutionen för språk och litteraturer att gälla fr.o.m. höstterminen Delkurs Språkvetenskap (5 hp) Obligatorisk litteratur Delkurs Språkvetenskap (7,5 hp) Obligatorisk kurslitteratur Andersson, Sven-Gunnar & Brandt, Margareta & Persson, Ingemar & Rosengren Inger (2002). Tysk syntax för universitetsnivå. Lund: Studentlitteratur. 494 s. Brandt, Margareta & Ek, Britt-Marie (2003): Webbövningar i tysk syntax. Lund: Studentlitteratur. 146 s. (säljs som kompendium) + elektroniskt material: Webbövningar i tysk syntax. Brandt, Margareta & Ek, Britt-Marie & Persson, Ingemar & Rosengren Inger & Ålander, Lars (1993). TSHplus : Övningsbok + facit + webbövningar. 65 s. Donalies, Elke (2011). Basiswissen Deutsche Wortbildung. Zweite, überarbeitete Auflage. A. Franke Verlag, Tübingen/Basel (=UTB). 149 s. Stedje, Astrid (2007). Deutsch gestern und heute. 6. Auflage. Paderborn: Wilhelm Fink (=UTB). 277 s. Stencilerat material som delas ut i samband med undervisningen eller finns elektroniskt tillgängligt på lärplattform (ca 50 s.) Referenslitteratur Duden. Universalwörterbuch A-Z (1996 eller senare).

6 Wahrig Deutsches Wörterbuch. (1997 eller senare). Duden. Richtiges und gutes Deutsch, Band 9, (2005). Duden. Grammatik, Band 4 (2005). Delkurs Kulturkunskap (5 hp) Obligatorisk litteratur Tatsachen über Deutschland. Finns på: Därutöver: Material, som läggs ut på GUL. Delkurs Litteraturvetenskap (5 hp) Fontane, Theodor (2002). Effi Briest. Stuttgart: Reclam, 349 s. Hauptmann, Gerhart. Bahnwärter Thiel. Reclam Heine, Heinrich (2006). Die Harzreise Stuttgart: Reclam, 88 s. Droste-Hülshoff, Annette von (2001): Die Judenbuche. Durchgesehene Ausgabe. Stuttgart: Reclam, 69 s. Rothmann, Kurt (2003). Kleine Geschichte der deutschen Literatur Reclam, (valda delar) Därutöver: Material, som läggs ut på GUL.