LFR110, Grundkurs i franska för blivande lärare, 30 högskolepoäng

Transkript

1 Gäller fr.o.m. vt 11 LFR110, Grundkurs i franska för blivande lärare, 30 högskolepoäng French for Teacher Education and Training I, Introductory course, 30 higher education credits Grundnivå/First Cycle 1. Fastställande Kursplanen är fastställd av Lärarutbildningsnämnden, och därefter reviderad , , samt Kursplanen gäller fr.o.m. vårterminen Ansvarig institution: Institutionen för språk och litteraturer Medverkande institution: Institutionen för pedagogik och specialdidaktik Utbildningsområde: Språk 75 %, Undervisning 25 %. 2. Inplacering Kursen ingår i Lärarprogrammet och utgör första kursen av två inom inriktningen Franska, som totalt omfattar 60 högskolepoäng (hp) (LRF110 + LRF 210). Kursen riktar sig till blivande lärare inom grundskolans senare år (6 9) och gymnasieskolan. (För att undervisa på gymnasienivå krävs även fördjupningskurs 30 högskolepoäng/hp/ i franska). Den kan också utgöra en breddningsspecialisering i en lärarexamen. Kursen kan även ges som fristående kurs. Kursen kan ingå i en generell examen. 3. Förkunskapskrav Inriktningen Franska ges för närvarande endast som andrainriktning inom Lärarprogrammet. För tillträde till kursen krävs förutom grundläggande behörighet och godkänd kurs (betygskrav G/3) från Sv B alt Sv 2 B, godkänd kurs (betygskrav G/3) Franska steg 4 eller motsvarande, alternativt godkänd kurs Franska Grundkurs I (kurserna FR1100, eller FR1000). Sidan 1 av 7

2 4. Innehåll Kursen ger en grundläggande förberedelse för yrkesrollen som lärare i franska. Kursen (1 30 hp) består av följande delkurser: Fonetik och muntlig kommunikation (6 hp), Grammatik och skriftlig språkfärdighet (12 hp), Text och realia (5 hp), Text med muntlig och skriftlig språkfärdighet (7 hp). Som första kurs inom inriktningen Franska syftar kursen till att hos studenterna lägga en grund för utveckling av sådana kunskaper och färdigheter som gör att de kan undervisa i franska i enlighet med intentionerna i de läroplaner och kursplaner som gäller för den svenska skolan. Tillsammans syftar kursens olika komponenter till ökad praktisk förmåga att använda franska och ökade kunskaper om språk och litteratur samt om lärande och undervisning i språk. Under kursen skall studenterna få del av forskningsrön på för yrket relevanta områden som litteraturvetenskap, språkvetenskap och ämnesdidaktik. Delkurs 1. Fonetik och muntlig kommunikation (6 hp, varav 1,5 hp VFU). Phonetics and Oral Communication (6 higher education credits, of which 1.5 higher education credits for school based education). Delkursen innehåller dels praktiska övningar i uttal och muntlig framställning, dels en teoridel. Teoridelen omfattar användbara fonetiska begrepp och ger grundläggande kunskaper i att tyda fonetisk transkription. Den betonar systematiska skillnader mellan franskan och svenskan och tar upp uttalsproblem för inlärare från olika språkgrupper. De didaktiska inslagen omfattar redskap för att i skolan kunna stimulera eleverna till att vilja och våga kommunicera på franska. I detta arbete skall såväl individ som grupperspektivet beaktas i syfte att stärka elevernas självkänsla, då det gäller att kommunicera på målspråket i mindre och större grupper. Ämnesstudierna verksamhetsanknyts genom observationer av hur styrdokumenten förverkligas i svenska klassrum och eventuellt utom Sverige. Dessa observationer redovisas muntligt eller skriftligt. Dessutom genomförs aktivitet med franska som arbetsspråk i en undervisningssituation. Delkurs 2. Grammatik och skriftlig språkfärdighet (12 hp, varav 2,5 hp VFU). Grammar and Written Proficiency (12 higher education credits, of which 2.5 higher education credits for school based education). Delkursen behandlar grunderna i allmän och fransk grammatik. Den syftar dels till att öva upp studenternas förmåga att använda en grundläggande grammatisk begreppsapparat, så att de kan förstå språkvetenskapligt underbyggda förklaringar och anpassa dem till skolans olika målgrupper, dels till att ge studenterna förståelse för de systematiska skillnader som finns mellan språken genom övning i att från svenska till franska översätta för nivån anpassade texter. I kursen betonas de systematiska skillnader mellan franskans och svenskans grammatik som kan innebära speciella svårigheter för inlärare. Sidan 2 av 7

3 Ämnesstudierna verksamhetsanknyts genom att studenten t ex går igenom enklare grammatiska moment i en elevgrupp eller tar del av skriftliga elevprestationer. Delkurs 3. Text och realia (5 hp, varav 1,5 hp VFU). Text, Culture, and Civilization (5 higher education credits, of which 1.5 higher education credits for school based education). Delkursen behandlar kultur och samhällsförhållanden i franskspråkiga länder, främst via studium av franska texter av realiakaraktär och aktuella tidningsartiklar (c:a 250 sidor facktext) men också med stöd av andra medier, t ex film, television och IKTbaserad information. Samhällsperspektivet och genusperspektivet beaktas vid presentationen av stoffet samt vid val av kurslitteraturen. Delkursen tar även upp migrationsfrågor och samhället i förändring. Ämnesstudierna verksamhetsanknyts genom att studenten tar del av och redogör för hur man arbetar med sakprosa och kulturbegreppet i klassrumssituationer. I mån av möjlighet förläggs del av VFU i ett franskspråkigt land, där studenterna besöker utbildnings, kultur och samhällsinstitutioner. Uppföljningar av dessa besök sker i muntlig eller skriftlig form på franska. Delkurs 4. Text med muntlig och skriftlig språkfärdighet (7 hp, varav 2 hp VFU). Text with Oral and Written Proficiency (7 higher education credits, of which 2 higher education credits for school based education). Delkursen baseras på läsning av moderna skönlitterära franska texter (c:a 1000 sidor). Ungefär hälften av texterna är antingen skrivna för barn och ungdom eller fokuserade på barn och ungdomars levnadsvillkor. De didaktiska inslagen betonar läsningens betydelse för elevers språkutveckling och ger redskap för att i undervisningen kunna arbeta med litteratur. Delkursen omfattar även övningar i att på franska diskutera de litterära texterna med utnyttjande av grundläggande litteraturkritisk terminologi. Ämnesstudierna verksamhetsanknyts genom studium av hur texter behandlas i skolsammanhang. Erfarenheterna och uppgifterna redovisas muntligen eller skriftligen. Genomförande Huvuddelen av undervisningen genomförs i form av föreläsningar, lektioner, gruppövningar och seminarier. Kursinnehållet verksamhetsanknyts i samverkan med skolor inom och eventuellt utanför Sverige. I kursen diskuteras och illustreras hur IKT kan användas bl.a. för att söka och strukturera olika typer av information, men också för att öka studenters och elevers språkliga kompetens. Den verksamhetsförlagda delen av utbildningen (VFU) ges som en eller flera sammanhängande perioder. Totalt omfattar VFU 7,5 av ovan redovisade 30 högskolepoäng. Sidan 3 av 7

4 5. MÅL Kursen syftar till att hos studenterna lägga en god grund för utveckling av sådana kunskaper och färdigheter att de efter avslutad utbildning inom inriktningen Franska kan undervisa i franska i enlighet med intentionerna i de styrdokument som gäller för den svenska skolan. Efter avslutad kurs förväntas studenterna ha kommunikativa färdigheter motsvarande B2 nivån enligt Europarådets skala för självbedömning, dvs de ska: 1. kunna föra samtal och diskussioner på franska samt därvid visa förståelse för förhållandet individ/grupp och de sociala processer och inlärningsprocesser som denna relation aktualiserar; 2. kunna läsa samtida litterär prosa och genomföra enklare litterära analyser, samt visa insikt i litteraturläsningens betydelse för språkutvecklingen och kunna redogöra för hur arbete med litteratur i klassrummet kan bedrivas på ett språkutvecklande sätt; 3. kunna redogöra kortfattat för Frankrikes geografi, samhällsförhållanden, politiska liv och aktuella händelser samt för viktiga epoker och personer i Frankrikes historia för att därigenom kunna ge eleverna kännedom om och förståelse för samhällsförhållanden, levnadssätt och kultur i målspråksländerna; 4. vara förtrogna med franskans fonemsystem och med adekvata termer kunna redogöra för centrala fonologiska och fonetiska skillnader mellan franskan och svenskan, kunna uttala franska tydligt och utan störande fel, samt avhjälpa vanliga fel i elevers uttal, liksom kunna läsa fonetisk skrift så att de med hjälp av ordböcker kan ta reda på hur ord uttalas och ge elever vägledning i detta; 5. ha tillägnat sig en grundläggande grammatisk begreppsapparat och ha förvärvat så stor förtrogenhet med den franska grammatikens grundläggande regler att de kan tillämpa dem i såväl tal som skrift, samt ha kännedom om och kunna analysera sambandet mellan systematiska grammatikkunskaper och praktisk språkfärdighet för att stimulera elevers språkutveckling och skapa ett intresse för det franska språket; 6. genom översättning från svenska till franska av för nivån anpassade texter visa förståelse för de systematiska skillnader som finns mellan språken och för de kontrastiva aspekterna av språkinlärning; 7. kunna redogöra för och kritiskt förhålla sig till den ämnes och språksyn som kommer till uttryck i styrdokumenten; kunna kritiskt granska och beskriva språkinlärningsmetoder och processer som observerats i en viss skolmiljö samt utvärdera dessa utifrån grundläggande ämnesdidaktiska kunskaper; kunna observera och kommentera hur den kommunikativa språksynen förverkligas i klassrummet, samt beskriva vad en kommunikativ och funktionell språksyn innebär för lärande, undervisning och bedömning i ämnet; Sidan 4 av 7

5 8. kunna omsätta kursens innehåll i handling vid seminarier och i verksamhetsförlagd utbildning. 6. Kurslitteratur Se separat litteraturlista. 7. Former för bedömning Delkurs 1 examineras dels kontinuerligt under kursens gång (muntlig språkfärdighet), dels med ett uttalsprov samt ett skriftligt prov i fonetik. Delkurs 2 examineras med skriftliga slutprov i allmän och fransk grammatik (9 hp) samt översättning från svenska till franska samt ett skriftligt vokabulärprov (3 hp). Delkurs 3 examineras med skriftligt slutprov samt muntliga redovisningar. Delkurs 4 examineras dels kontinuerligt under kursens gång, dels med muntliga och skriftliga redovisningar. De didaktiska inslagen examineras med muntliga och skriftliga redovisningar. Portfoliodokumentation används. Kursinslag innehållande VFU kräver obligatorisk närvaro. Närvaro på VFU skall styrkas genom intyg från lokal lärarutbildare. För bedömning skall underlaget vara sådant att individuella prestationer kan särskiljas. För varje delkurs finns ett eller flera skriftliga eller muntliga prov som genomförs under kontroll. På processinriktade moment utformas examinationen normalt som löpande bedömning både då det gäller specifikt ämnesinnehåll och didaktiska aspekter. Den som har godkänts i prov får inte delta i nya prov för högre betyg. För student som ej blivit godkänd vid ordinarie provtillfälle ges ytterligare ett examinationstillfälle under terminen. Student äger rätt till byte av examinator efter att ha underkänts två gånger på samma examination, om det är praktiskt möjligt. En sådan begäran ställs till institutionen och skall vara skriftlig. Antalet tillhandahållna examinationstillfällen inom Lärarprogrammets verksamhetsförlagda del (VFU) är begränsat till två tillfällen per kurs. Den student som blivit underkänd vid två tillfällen på samma kurs inom Lärarprogrammet inom den verksamhetsförlagda delen (VFU) kan ansöka om dispens för ytterligare examinationstillfälle/n hos Utbildnings och forskningsnämnden för lärarutbildning (beslut , dnr G /07). Sidan 5 av 7

6 8. Betyg Antalet betygsgrader är tre: Underkänd (U), Godkänd (G) och Väl Godkänd (VG). Det högre betyget ställer högre krav på analys, problematisering och syntes samt språklig förmåga. Då alla delkurser fullgjorts, sätts ett sammanfattningsbetyg som gäller hela kursen. För sammanfattningsbetyget Väl Godkänd krävs minst 15 högskolepoäng med detta vitsord. Betygskriterier: Kursens lärandemål är tröskelnivå för de tre kunskapsformerna (Kunskap och Förståelse; Färdighet och Förmåga; Värderingsförmåga och Förhållningssätt). Som tröskelnivå anger lärandemålen gränsen för Godkänd. För godkänt betyg på hel kurs krävs att alla lärandemål har uppnåtts. För betyget Godkänd krävs att studenten kan redogöra för det innehåll som diskuterats och analyserats inom föreläsningar, seminarier och i den lästa litteraturen inom ramen för kursen, och visar att han/hon med hjälp av denna förstått den huvudsakliga argumentationen i innehållet. Vidare krävs att studenten kan diskutera och värdera och i viss mån generalisera kursinnehållet till att gälla andra sammanhang och situationer och att han/hon kan omsätta sina didaktiska och ämnesteoretiska kunskaper i undervisningssituationer på ett för lärarprofessionen relevant sätt. Studenten skall också kunna diskutera kursinnehållet såväl skriftligt som muntligt med en språklig förmåga utan alltför störande språkliga fel vad gäller uttal, vokabulär och grammatik. För betyget Väl godkänd krävs att studenten uppfyller kraven för Godkänt såsom lärandemålen anger dem. För Väl godkänd krävs därutöver en förmåga att utifrån ett holistiskt perspektiv mer självständigt kunna generalisera kursens förvärvade färdigheter och kunskaper för användning i nya sammanhang och situationer, dvs. en mer självständig förmåga till analys, syntes och begreppsbildning, samt att studenten äger en språklig förmåga att därigenom uttrycka mer abstrakta och komplicerade argumentationsmönster utan störande språkliga fel vad gäller uttal, vokabulär och grammatik. 9. Kursvärdering Varje delkurs skall utvärderas och resultaten skall bli föremål för diskussion mellan lärarna på kursen och representanter för studenterna. Protokoll/minnesanteckningar från denna diskussion skall avrapporteras till kursansvarig nämnd. Utvärderingen skall ske dels efter avslutad kurs och dels vid minst ett tillfälle under kursens gång. Vid planeringen av påföljande kurstillfälle skall det dokumenteras hur resultaten av utvärderingen har tagits till vara. Studievägledaren och studierektor är ansvariga för att resultaten av utvärderingar i olika former ligger till grund för kursens utformning och synliggörs för studenterna. Eventuella åtgärder diskuteras i lärarkollegiet i samråd med studierektor. Sidan 6 av 7

7 10. Övrigt. Kursen LFR110, Grundkurs i franska för blivande lärare, 30 högskolepoäng, ersätter fr.o.m. höstterminen 2007 LFR100, Grundkurs i franska för blivande lärare (20 poäng) och kan därför inte ingå i en lärarexamen tillsammans med denna. Undervisningsspråk är franska (huvudsakligen) och svenska. Kursplanen kompletteras med en kommentardel för inriktningen Franska. Sidan 7 av 7