FTEA21:3 Språkfilosofi Föreläsning III Martin Jönsson
Att lära Fyra argument mot tanken att mening är någonting mentalt. En semantisk princip (principen att mening fixerar referens) En ny filosofisk fråga (utöver Vad är mening? ): Hur fixeras referens? M. Jönsson (Lund University) Språkfilosofi 1 2 / 15
Argument 1 och 2 Mycket traditionell kritik mot meningsteorier i termer av mentala tillstånd är bara applicerbar på teorier som utgår från en väldigt begränsad del av de mentala tillstånden. T.ex. - Meningar kan inte vara mentala bilder eftersom t.ex. isomorfism är ett meningsfullt uttryck som inte svarar mot någon mental bild som kan vara dess mening. T.ex. - Meningar kan inte vara mentala bilder eftersom mentala bilder är mer detaljerade än meningar. Det finns dock mer generella argument mot meningsteorier i termer av mentala tillstånd som, vid första anblicken, också verkar träffa t.ex. Grice analys av mening. M. Jönsson (Lund University) Språkfilosofi 1 3 / 15
Argument 3, Freges Argument The [mental] image thereby differs essentially from the connotation [/meaning] of a sign, which latter may well be common property of many and is therefore not a part or mode of the single person s mind; for it cannot well be denied that mankind possess a common treasure of thoughts which is transmitted from generation to generation - Läsning i termer av kvalitativ identitet: Frege (1892, s.201) Vi kan meddela andra vad vi menar. Men olika människors mentala tillstånd är aldrig exakt likadana och kan därför inte till fullo delas. På den här läsningen av argumentet så förutsätts att de mentala tillstånd som ingår i den mentalistiska teorin (I Grice fall avsikter av olika slag) är mer finkorniga än meningar, vilket inte är uppenbart sant. M. Jönsson (Lund University) Språkfilosofi 1 4 / 15
Argument 3, Freges Argument The [mental] image thereby differs essentially from the connotation [/meaning] of a sign, which latter may well be common property of many and is therefore not a part or mode of the single person s mind; for it cannot well be denied that mankind possess a common treasure of thoughts which is transmitted from generation to generation - Läsning i termer av numerisk identitet: Frege (1892, s.201) Två människor kan inte ha (numeriskt sett) samma mentala tillstånd. Men två människor kan mena (numeriskt sett) samma sak. Det här har visst stöd i vårt språkbruk: Ta t.ex. svar på frågan Vem menar du? För att vi skall säga att två personer menar samma person med t.ex. Vian så måste de prata om numeriskt sett samma person. M. Jönsson (Lund University) Språkfilosofi 1 5 / 15
Argument 4: Inledande Observationer om Referens Vi kan prata om världen vi lever i. - Många ord ( Kim, Vatten Kaniner, Demokrati ), är kopplade till specifika entiteter i världen, deras referenser (/denotationer). Vissa filosofer tänker sig att dessa ords meningar är deras referenter. Men om detta inte stämmer och meningar är något mentalt, hur förhåller sig då mening och referens? Ett rimligt svar är att meningen hos en term fixerar dess referens. M. Jönsson (Lund University) Språkfilosofi 1 6 / 15
Argument 4, en princip (MR) Ett ords mening fixerar dess referens - (MR) tolkas vanligen som att den inbegriper en supervenienstes: Om två uttryck har samma mening så måste de också ha samma referens. - (MR) har starkt intuitivt stöd; att jag associerar katt med en viss mening måste rimligen vara kopplat med faktumet att jag pratar om katter när jag använder katt. - Notera att om mening är referens så är (MR) trivialt sann. - (MR) formulerades ursprungligen av Frege (1892). M. Jönsson (Lund University) Språkfilosofi 1 7 / 15
Argument 4, Putnams Argument Vi måste överge ett av följande två antaganden: 1) Mening är någonting mentalt. 2) Ett ords mening fixerar dess referens. M. Jönsson (Lund University) Språkfilosofi 1 8 / 15
Argument 4, Putnams Argument Tänk dig tvillingjorden, en planet som vid första anblicken ser ut som en exakt kopia av jorden. I synnerhet så ser vatten ut och smakar likadant på jorden och tvillingjorden, det beter sig likadant och finns på samma ställen. Enda skillnaden mellan jorden och tvillingjorden är att vatten på tvillingjorden faktiskt inte är H 2 O utan XYZ (en helt annan kemisk sammansättning). Tänk dig nu en tid på jorden respektive tvillingjorden innan vattens kemiska sammansättning är känd, och tänk på hur vi intuitivt skulle beskriva två personer, Sarah (på jorden) och Tvilling-Sarah (på tvillingjoden) och deras yttrande: Det här är vatten (om ett glas vatten i deras respektive värld). Vilken av följande beskrivningar är mest intuitiv? (1) De menar samma sak och refererar till samma sak. (2) De menar samma sak men refererar till olika saker. (3) De menar olika saker men refererar till samma sak. (4) De menar olika saker och refererar till olika saker. M. Jönsson (Lund University) Språkfilosofi 1 9 / 15
Argument 4, Putnams Argument: Konsekvenser (1) De menar samma sak och refererar till samma sak (idealism). - Allt som ser ut som vatten är vatten. - Vårt vatten är likadant är sant för både Sarah och Tvilling-Sarah! - Vatten är H 2 O, liksom alla andra kemiska generaliseringar, är falskt! (2) De menar samma sak men refererar till olika saker. - Mening fixerar inte referens. (3) De menar olika saker men refererar till samma sak. - Mening är inte något mentalt. (4) De menar olika saker och refererar till olika saker (Putnams position). - Mening är inte något mentalt. M. Jönsson (Lund University) Språkfilosofi 1 10 / 15
En ny filosofisk fråga Putnams tvillingjordsexempel (tillsammans med Putnam s andra exempel) genererar frågan: Hur fixeras ett ords referens? Frågan är speciellt angelägen för den som biter sig fast vid mentalism, för det enda sättet att göra det och samtidigt undvika idealism är att ge upp tanken att mening fixerar referens. Putnamn beskriver två faktorer som bidrar med att fixera generella termers referens: 1) En sorts indexikalitet ( kontextberoende) där referensen fixeras av vilken sorts saker du de facto har använt termerna om och saker som liknar (på ett avsikts-relativt sätt) dessa. 2) En sorts socialt beroende på en språkgemenskaps experter. En konsekvens av detta verkar vara att man oftast inte vet vad man pratar om. M. Jönsson (Lund University) Språkfilosofi 1 11 / 15
En ny filosofisk fråga Frågan om referensfixering är angelägen eftersom den är kopplad till sanning genom generaliseringar av det här slaget: generalisering - Ett yttrande är sant om det yttrandets subjekt refererar till är del av det predikatet refererar till (/denoterar). konkret exempel - Ett yttrande av [Solen] S [skiner] P. är sant om det yttrandet av Solen refererar till är del av det yttrandet av skiner refererar till (/denoterar). M. Jönsson (Lund University) Språkfilosofi 1 12 / 15
En ny filosofisk fråga Notera att frågan om vad x är och vad som fixerar x är två olika frågor och att det finns en assymetri mellan de centrala frågorna (i fetstilt) kopplade till mening och referens. Vad är mening? Vad fixerar mening? Vad är referens? Vad fixerar referens? M. Jönsson (Lund University) Språkfilosofi 1 13 / 15
Återkoppling till Grice analys av talarmening Givet en talare T, en lyssnare L och en proposition p, i) T menar (genom att yttra x) att p omm 1) T har för avsikt att få en lyssnare L att tro att p. 2) T har för avsikt att L skall förstå att 1). 3) T har för avsikt att L skall börja tro att p delvis på basis av att L förstår 1). Notera att Grice inte explict säger att mening är något mentalt. Han identifierar vad som menas med innehållet i en viss trosföreställning. Men om innehållet i trosföreställningar utgörs av t.ex. referenser så utgörs meningar av dessa också. Och då är mening inte något mentalt. En sådan analys skulle undvika både Freges och Putnams problem, bibehålla principen att mening bestämmer referens OCH bevara det mycket attraktiva system av analyser som Grice förspråkade. Men kan mening förstås i termer av referens? M. Jönsson (Lund University) Språkfilosofi 1 14 / 15
Bra om externalism Farkas, Katalin. (2006) Semantic Internalism and Externalism in: Oxford Handbook of Philosophy of Language, ed. by Ernest Lepore and Barry C. Smith, Oxford University Press 2006: 323-40. Farkas ger en bra överblick över vad som hänt efter Putnam och hennes artikel innehåller en mycket tydlig genomgång av semantisk externalism. M. Jönsson (Lund University) Språkfilosofi 1 15 / 15