Framtida kompetenser inom småbarnspedagogiken Jan-Erik Mansikka, universitetslektor i pedagogik 13.09.2016 Institutionen för beteendevetenskaper
Pedagogik (pedagogen) i gapet mellan det förgångna och framtiden Pedagogiken är alltid korselden av vad som varit, vad som är och vad som kan bli => innefattar värdeomdömen och ideal Styrdokumentens uppgifter: Att skapa ett gemensamt sätt att tänka, målstyrning Att ge impulser till förändring i verksamheten Att skapa jämn och god kvalitet på nationell nivå
Hurdana utmaningar har vi i det moderna samhället? Det är inte bara vår jord som löper risk att bli en öken utan även vår livsvärld (Hannah Arendt, 1958) Vi har en benägenhet att försöka fly från vår gemensamma värld så som den är given flykt bort från det naturgivna med hjälp av tekniken flykt in i sig själv bort från det gemensamma Vi har också svårt att möta oss själva, vi fyller våra liv med olika impulser vi bekämpar tystnad, långtråkighet och långsamhet Lars H. Svendsen (2005) Långtråkighetens filosofi
Osäkerheten i den moderna teknologiska världen? Vår tidsålder genomsyras av ett teknologiskt tänkande, vi ser (tänker) på vår tillvaro genom en teknologisk ram (Ty. Gestell, M.Heidegger) o Vi tar vår utgångspunkt i att se på vår omvärld som någonting som kan kontrolleras, och som en resurs Teknologin tränger djupt in i vardagens livsvärld Vi behöver betydligt mera forskningsresultat kring teknikens inverkan på barns och ungas utveckling (HS 7.9)
Orientering mot framtiden Tekniken är inte en fiende, utan en realitet => utnyttja den konstruktivt, men också utveckla en motkraft, och eftersträva jämvikt Framtidsforskning lyfter fram kvalitet i samverkan, som en av de avgörande utvecklingsbegreppen för framtiden Wilenius, M. (2015) Tulevaisuudenkirja - metodi seuraavan aikakauden ymmärtämiseen. Otava
Ser på samtiden genom tre ekologier Stöder mig på begreppet ekologi i en utvidgad betydelse (Felix Guattari, 1989 talar om tre ekologier) Eko- i den ursprungliga betydelsen oikos (grek.) = hem eller naturlig miljö Tre ekologier: Människans subjektivitet Samverkan mellan människor Människans förhållande till naturen
Värdegrunden i den nya planen barndomens egenvärde att växa som människa barnets rättigheter likvärdighet, jämlikhet och mångfald mångfald av familjer hälsosam och hållbar livsstil
I. Subjektivitetens ekologi: bejaka individen En av pedagogikens målsättningar är att fostra ansvarsfulla, skapande och fria subjekt Utgångspunkten är att varje människa är unik, och har en möjlighet att göra något oväntat, att hämta helt nya impulser till världen Att se till det individuella, att bejaka den inre värld alla bär med sig Trygghet, självkänsla och självaktivitet står i nära samband med att bli sedd och bekräftad Pedagogikens klassiska paradox => Hur kan vi fostra frihet med tvång?
Örebro småbarnskola 1865
Herrgärdets barnträdgård 1942
På vilket sätt kan pedagogen hjälpa subjektiviteten att framträda? Tid att möta barnen, som individ (= odelbar helhet) Barns delaktighet o ta tillvara barns impulser o skapa en kultur av att alla inkluderas Pedagogisk dokumentation o ett lyssnande som inbegriper alla sinnen, inte bara hörseln, utan känslighet för alla slags uttryck => kräver närvaro och flexibilitet o multi-litteracitet => hänvisar till olika sätt där barnen kan producera material ( spår ) som kan nyttjas i verksamheten
II. Samhällelig ekologi: bejaka samverkan och mångfald Samhällelig ekologi (Socius) syftar på jämvikten och dynamiken i människorelationerna på alla samhällsnivåer Man skall inte bara söka efter samstämmighet (konsensus), utan i framtiden också uppskatta oenighet (dissensus) som gör det möjligt att vara skapande Olika minoritetskulturer måste få utrymme, liksom det unika, olika undantag och det ovanliga Ett homogent samhälle är inte ett idealsamhälle Mångkulturell pedagogik => en process i två riktningar, kulturell samverkan
Utveckling av relationer inom småbarnspedagogik Pedagogernas omsorg om relationer utgör grunden och bör integreras i all annan aktivitet o fostringsgemenskap o flexibel och kreativ arbetsgemenskap Många teman våra studenter vill o Att upprätthålla goda relationer med föräldrarna o Hur kan fördomsfritt bemöta samkönade par inom dagvården o etc
III. Naturens ekologi Idag har vi en allt ökad medvetenhet om att de nuvarande levnadsvanorna inte är hållbara i längden Genom befolkningstillväxten och konsumtionskulturen framträder jordens begränsningar tydligare för varje år Att skapa ett ansvarsfullt och intresserat förhållande till naturen => en framtidsfråga Hur kan småbarnspedagogen bidra till till ett sunt och hållbart naturförhållande?
Naturtillvändhet som grundvärdering Fröbel etablerade naturförhållandet som helt centralt i hans pedagogik. Genom att vända oss till naturen, kommer vi i kontakt med dess skapande krafter => väcker barnens förundran och intresse Största hindren för enskilda btl-lärare att skapa ett beteende som stöder en hållbar utveckling i framtiden (Salonen & Tast 2013): tid, ansträngning, attityd brist på information saknar möjligheter för t.ex. återvinning kan inte påverka finns inte allmänvilja
Att väcka INTRESSE Barnens erfarenhet skall vara i centrum av pedagogiken (John Dewey) Inter-esse = det mellanliggande Intresse är en som en brygga mellan jaget och världen => jaget utvidgar sig i förhållande till omvärlden och blir ett med sitt objekt Barnet har denna underbara förmåga i leken Som småbarnspedagoger skall vi vara förebilder i att fostra denna attityd => att bry oss om (vara intresserade av) världen och bära ansvar över den
amor mundi intresse för de tre ekologierna Vi kan alltid bli bättre på att bemöta barnen som subjekt och unika individer => skapar god självkänsla och stimulerar till självaktivitet Pluralism och mångfald är inte ett hot eller problem, utan en möjlighet => en fungerande gemenskap Att väcka intresse för naturens mångfald, skapar förutsättningar för att naturen har ett egenvärde och inte kan reduceras till en resurs.