Praktikfall Stockholmsakuten Analys och handlingsplanering

Praktikfall Stockholmsakuten Analys och handlingsplanering Syfte Ni ska i en grupp genomföra ett mindre projektarbete. Arbetet går ut på tre saker: 1. Göra en problemalanys. 2. Göra ett åtgärdsförslag. 3. Redovisa på ett examinationsseminarium vad ni kommit fram till. Genom det här arbetet ska ni utveckla en förståelse för hur man på ett systematiskt sätt kan göra problemanalys av ett fall samt presentera konkreta förslag till förändring, för att på så sätt utveckla förståelse kring hur man planerar och genomför ett förändringsarbete inom hälso- och sjukvården. Metod Ni utgår i era uppgifter från beskrivningar av det fall som varje grupp har blivit tilldelade (fall 1-3), kolla på rubrik Meddelanden. Fallen finns sist i detta häfte. Där informationen är knapphändig eller saknas kan ni själva fylla ut luckorna genom egna antaganden eller möjliga scenarios. Ert arbete skall presenteras i PowerPoint (PP). Läs igenom fallet. Besvara frågorna med hjälp av litteraturen. Flera av frågorna kan ni besvara om ni utgår från: Gör och lär Ett smakprov på förbättringskunskapens teori och praktik i hälso och sjukvården. Analys verktyg pdf (Dessa dokument finns på kurswebben under Mer material, övrigt material, Material till Ledarskap och förändringsarbete ) Några viktiga punkter att komma ihåg inför examinationsseminariet: 1. För examinationsseminariet vill vi att alla på bästa sätt ska kunna förbereda sig inför examinationen och redovisningen. Detta görs genom att en av deltagarna i varje grupp mailar gruppens arbete till samtliga studenter i de övriga grupperna som samtidigt ska delta i examinationsseminariet. Respektive grupp har gemensamt ansvar för att samla in relevanta mailadresser. 2. Det är viktigt att varje grupp maila sitt arbete i god tid så att övriga gruppmedlemmarna hinner läsa varandras texter för att kunna ge en muntlig återkoppling till gruppkamraterna vid examinationstillfället. I detta sammanhang ska ni använda er av den tilldelade bedömningsmallen. För att få givande feedback är det avgörande att åhörargrupperna engagerar sig i den redovisande gruppens presentation och diskussion. 3. Varje grupp kommer också att särskilt tilldelas en examinationsuppgift + en bedömningsmall via mail från Saga, fredag den 28/5 på eftermiddag, detta för att förbereda en skriftlig feedback till respektive examinationsuppgift. För att gruppen ska kunna ge ett samlade omdöme om examinationsarbetet ska gruppen: på en djup nivå läsa igenom det tilldelade arbetet, granska den efter bedömningsmallen och de beskrivna bedömningskriterierna, fylla i bedömningsmallen, förbereda en skriftlig återkoppling underrubrik samlat omdöme och maila den till Saga enligt tiden som framgår av aktuellt schemat. 1

4. Ni ska maila er PP-presenationer till Saga så de kan i god tid förberedas i datorn inför examinationstillfället. 5. Träna gärna innan och tänk på att hålla tiden eftersom det är flera grupper som ska redovisa samma dag. Det är viktigt att ni gör ert framförande på ett pedagogiskt och verklighetstroget sätt. Använd er kreativitet i framförandet men försök ändå redovisa på ett strukturerat sätt. Varje grupp har total 30 min på sig att både presentera och diskutera sitt arbete. Övriga gruppdeltagare har total 10 min på sig att ge sin muntliga återkoppling till respektive gruppen. 6. Presentationerna skall vara korta och koncisa och syfta till att ge en saklig, kortfattad och överskådlig information om ämnesuppgiften. Presentera kort bakgrund av fallet, era analyser och åtgärder muntligen med hjälp av PowerPoint för andra grupper samt lärare. Det är viktigt att i mån av tid få igång en dialog med åhörarna om förändringsarbete. Studenterna förväntas vara beredda på att besvara frågor och kunna föra resonemang kring innehållet i texten. 7. Det är den redovisande gruppens ansvar att leda diskussionen vid seminariet dvs. se till så att alla blir hörda och att diskussionen är relevant för uppgiften samt att hålla tiden. Tänk er att det är ett verkligt möte där åtgärdsförslag ska presenteras för ledningen. Omfattning: Beräknad omfattning på arbetet är 6-8, A4 sidor. (exkl. försättsblad och litteraturlista). Ange referenser i texten. Glöm ej bifoga litteraturlista. - Var noga med att ange källan därifrån ni hämtat er information och beakta även i övrigt de regler som gäller vid vetenskapligt skrivande. (Se formalia och instruktioner för samtliga skriftliga inlämningar i studieanvisningen). Bedömning Examination och bedömning görs av både muntlig och skriftlig seminarieredovisning. Betygsgraderna väl godkänd (VG), godkänd (G) eller underkänd (U) tillämpas. 2

Följande aspekter utgör grunden för bedömning: - Uppgiftens samtliga delar, - aktivt deltagande av alla i gruppen till diskussion och analys, - gruppens förmåga att identifiera problem, resonera kring lösningar, beskriva relevant faktainnehåll, samband och sammanhang, - vid examinations seminarietillfälle ska minst två kurs/resursliteratur/grupp integreras i den muntliga framställningen, - tydliga egna reflektioner i texten som är underbyggda med argument, djup och klarhet i resonemang, - formalia vad gäller skrivsätt, struktur, röd tråd i text och innehåll, referenser, samt referenslista. Bedömningskriterier För att få betyget godkänd krävs att: uppgiften innehåller samtliga ovanstående grundaspekter för bedömningen, För att få betyget Väl godkänd krävs att: gruppen uppfyller kriterierna för betyget godkänd gruppen har en väl strukturerad framställning som visar att studenter har goda kunskaper och djup förståelse av de frågor momentet omfattar gruppen speglar olika teorier i förhållande till varandra och uppvisar förståelse för centrala begrepp gruppen problematiserar, fördjupar, ge förslag på olika lösningar och granskar kritiskt sitt ämne. Dessa relateras till teorier i resurs/kurslitteratur, ev. artiklar och andra perspektiv. Bedömningen av uppgiften görs med avseende på Väl godkänd, Godkänd och Icke godkänd (vilket innebär skriftlig komplettering). Varje grupp meddelas kort via mail någon/några dagar efter examinationsseminarietillfället om de blivit väl godkända, godkända eller ev. behöver komplettera uppgiften. Inlämning: 1. Märk rapporten med gruppens nummer och alla deltagares namn och e-postadress på första sidan. Märk även resterande sidor med sidonummer och gruppens nummer. 2. Skriv gruppnummer och benämningen på inlämningsuppgiften i rubrikraden på mailet. 3. Maila din examinationsuppgift till Saga Ansari samt en kopia till URKUND i (CC-fältet) enligt tiden i schemat. Min Urkundsadress är; saga.ansari.ki@analys.urkund.se 4. När ni mailar er examinationsuppgift till oss är det viktigt att samtliga gruppmedlemmarnas mailadress framgår av det inskickade mailet vilket underlättar vårt arbete vid svar att göra en Replay All. Tack på förhand & lycka till! Saga Ansari 3

Uppgifter Steg 1) Analys av situationen - Vad handlar det om? Vilka olika aspekter behöver beaktas? 1) Vilka problemområden finner ni i fallet? Ta gärna hjälp av ett flödesdiagram (se Gör och lär sid 52). 2) Välj ett eller två problem som ni vill arbeta vidare med, förklara varför ni väljer detta problem. 3) Om ingenting görs åt problemet vilka konsekvenser kan detta få för individ och organisation? (konsekvensanalys) 4) Vilka möjliga faktorer kan ha orsakat alternativt ha påverkat detta problemområde? Återfinns dessa på individ, grupp och/ eller organisatorisk nivå? a) Använd er av ett orsak/verkan diagram även kallat fiskbensdiagram för att identifiera orsakerna (Gör och lär sid 56) b) Vilka/vilken av dessa orsaker finner ni vara de/den största? Rangordna orsakerna (gärna i ett paretodiagram se Gör och lär sid 58). Utifrån detta välj vilka orsaker ni vill jobba vidare med och resonera kring varför. Steg 2) Åtgärdsplanering Hur hantera situationen? 1) Vad vill ni åstadkomma med ert projekt? a) Formulera syfte (varför) och mål (vad) med ert projektarbete. Hur kommer ni att veta att en förändring är en förbättring? b) Vad skulle ni vilja uppnå med åtgärderna på kort och lång sikt? Tänk på att era mål ska vara S.M.A.R.T.A (Specifika, Mätbara, Relevanta, Tidsatta och Användbara) (se Att mäta för att veta sid 11). 2) Vilka förändringar kan ni göra som leder till en förbättring? a) Vilka åtgärder tänker ni er? b) Resonera kring varför de åtgärder ni valt är de bästa för att lösa problemet. Vilka konsekvenser kommer era åtgärder att få? Kommer man att stöta på några hinder? (konsekvensanalys)? c) Resonera kring vilka förutsättningar som krävs för att ni ska kunna genomföra projektet. 4

d) Resonera kring hur ni ska genomföra åtgärderna. Hur ska ni få de berörda att engagera sig? Kan man använda sig av några pedagogiska modeller? 3) När ska detta genomföras? a) Gör en tidsplan för projektet. b) Utse ansvariga för de olika delarna. 4) Vad säger lagen? (Ta endast upp 1-2 relevanta lagar), Vilka befogenheter, rättigheter och skyldigheter har man? Litteraturstöd Urval av följande litteratur ska stödja er i analyser och diskussioner: Edström A, Svensson C, Olsson J (2005). Att mäta för att veta, praktiska råd och tips om mätning och uppföljning i samband med utvecklings- och förbättringsarbete i hälso- och sjukvården. Sveriges Kommuner och Landsting. (Finns på kurswebben under mer material ) Rahm C, Linder C, Olsson J. Sveriges Kommuner och Landsting (1998) gör och lär, ett smakprov på förbättringskunskapens teori och praktik i hälso och sjukvården. Landstingsförbundet. (Finns på kurswebben under mer material ) Thor J (2002) Förbättringskunskap bör tillämpas i förändringsarbetet i vården. Läkartidningen, nr 34, Volym 99. (Finns på kurswebben under mer material ) Granström,Kjell, Dynamik i arbetsgrupper : om grupprocesser på arbetet2., [rev.]uppl. : - Lund : Studentlitteratur, 2006 Analy verktyg pdf (Finns på kurswebben under mer material ) Främst skriften: Gör och lär Ett smakprov på förbättringskunskapens teori och praktik i hälso och sjukvården. - Författningshandboken. De lagar som främst är aktuella är: Arbetsmiljölag (1977:1160 s.673) Arbetsmiljöförordningen (1977:1166) (Wilow 2004, s. 683) Lag (1998:531) om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område (Wilow 2004, s. 35) SOSF 1996:24 lag om kvalitetssystem i hälso- och sjukvården (Wilow 2004, s. 142) Arbetstidslag (1982:673, s. 671) Lag om offentlig anställning (1994:260 s. 686) Lag (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet (MBL) (Wilow 2004, s. 671-673, 686-700). Sekretesslagen (1980:100) (Wilow 2004 s 701). 5

Praktikfall Stockholmsakuten Förutsättningar Den organisation praktikfallet är uppbyggd kring bygger delvis på verkliga förutsättningar, dock utan att alla detaljer stämmer överens med verkligheten. Alla personer, patienter och situationer är dock påhittade och vissa yttre förutsättningar anpassade därefter. Organisation Den aktuella organisationen med Landstinget som huvudman är en fingerad akutmottagning vid en av Stockholms större universitetssjukhus. Landstinget genomgår för närvarande en större organisationsförändring med stora nedskärningar och besparingar. För närvarande håller det aktuella sjukhuset på att slås ihop med ett annat sjukhus med mycket osäkerhet och förändringar som följd. Organisationsöversikt Verksamhetschef Gunnar, 55 år överläkare Stab Controller, Harald, 52 år IT-samordnare, Tore, 29 år Bemanningsassistent Elisabeth, 52 år Undersköterska Chefssjuksköterska Sofia, 36 år Ssk + chefsutb Chefssjuksköterska Iréne, 47 år Ssk Chefssjuksköterska Lena, 40 år Ssk + yrkesmilitär Chefssekreterare Lotta, 33 år Adm. utb Sjuksköterskor(totalt 30, 6 per pass) Eva, 50 år Inga-Lill, 53 år Anders, 33 år Jenny, 28 år Johan, 29 år Lisa, 24 år Undersköterskor(totalt 40, 6 per pass) Pirjo, 58 år Siv, 47 år Carmen, 34 år Mats, 28 år Maria, 27 år Samira, 36 år Receptionister (tot 14, 2 per pass) Inger, 55 år, läkarsekreterare Anna, 31 år, undersköterska Läkare (minst 6 per pass) Lars, 45 år, Överläkare, medicin Svetlana, 38 år, ST-läkare, medicin Knuud, 32 år, ST-läkare, ortopedi Sara, 29 år, AT-läkare, ortopedi Magnus, 35, ST-läkare, kirurgi Christine, 27 år, AT-läkare, kirurgi 6

Akuten är indelad i tre kliniker; medicin, kirurgi och ortopedi. Totalt 90 personer är knutna mer permanent till akuten. Utöver detta tas läkare in från med- ort och kirurgkliniken efter ett schema, där personerna varierar utifrån klinikernas beslut och resurser. På denna akutmottagning finns inga permanenta akutläkare. På mottagningen arbetar man tre-skift: förmiddag (kl 7:00-15:00), eftermiddag (14:00-21:30) och natt (21:00-07:15). I praktikfallet utgår vi från en viss del av personalstyrkan som då kan arbeta flera olika pass. Varje chefssjuksköterska arbetar endast dagtid på vardagar och ansvarar personalmässigt, ekonomiskt och arbetsmiljömässigt för ca 23 sjuksköterskor/undersköterskor. På varje pass utses en ledningssjuksköterska som har ett visst arbetsledaransvar (t.ex. vid olika personalincidenter). På medcinakuten arbetar 2 läkare, 3 ssk (varav en är ledningssk) samt 2 usk. På ortopedakuten arbetar 2 läkare, 1 ssk och 2 usk. På kirurgakuten arbetar 2 läkare, 2 ssk och 2 usk. Personalen Verksamhetschef Gunnar, (överläkare) 55 år. Har varit verksamhetschef i tre år och har tidigare arbetat på kirurgkliniken vid samma sjukhus som läkare. Controller, Harald, 52 år. Utbildad civilekonom, anställd sedan 4 år. Kommer närmast från Vattenfall men har även arbetet inom produktionsindustrin och kommunen. IT-samordnare, Tom, 29 år. Systemvetare. Arbetade tidigare vid IT-bolaget Framfab och en kortare tid vid IT-avdelningen i en mindre kommun. Bemanningsassistent Elisabeth, (undersköterska) 52 år. Har arbetat länge vid akuten som undersköterska. Blev omplacerad till denna tjänst efter en förslitningsskada. Chefssjuksköterskor Sofia, (sjuksköterska, chefsutbildning) 36 år. Har arbetet som chef i 5 år och upplevs som en mjuk, lugn och trygg chef. Tidigare biträdande chefssjuksköterska vid infektionskliniken. Irené, (sjuksköterska) 47 år. Har arbetat som chefssjuksköterska på akutmottagningen i 15 år. En trogen medarbetare som följt utvecklingen vid akuten under en lång tid. Upplevs som kunnig men ej så lyhörd för nya idéer. Är gift med överläkare Lars sedan 15 år. Lena, (sjuksköterska, yrkesmilitär) 40 år. Har arbetat som chefssjuksköterska på akuten i två år. Har tidigare arbetat som sjuksköterska och som lärare för plutonsjukvårdare vid K4 i Arvidsjaur. Upplevs som en tydlig men något auktoritär chef. Chefssekreterare Lotta, (administratör) 38 år. Har arbetat på denna post i 3 år. Är i grunden barnskötare men efter en tids arbetslöshet skolade hon om sig och har då gått ett antal administrativa AMS- och Komvuxutbildningar. 7

Sjuksköterskor Eva 50 år, sjuksköterska sedan 70-talet. Har arbetat på akuten 25 år. Inga-Lill 53 år, sjuksköterska sedan 30 år dessförinnan vårdbiträde och undersköterska. Har arbetat på akuten 17 år. Anders 33 år, sjuksköterska sedan 7 år dessförinnan byggnadsarbetare. Har arbetat på akuten 4 år. Jenny 28 år, sjuksköterska sedan 2 år dessförinnan undersköterska. Har arbetat på akuten 1,5 år. Johan 29 år, sjuksköterska sedan 1,5 år dessförinnan steward på SAS. Har arbetat på akuten 1 år Lisa 24 år, sjuksköterska sedan 2 år direkt från gymnasiet. Har arbetat på akuten 5 månader. Undersköterskor Pirjo 58 år, undersköterska sedan 40 år. Ursprungligen från Åbo, Finland. Har arbetat på akuten 20 år. Siv 47 år, undersköterska sedan 25 år. Har arbetat på akuten 11 år. Carmen 34 år, undersköterska sedan 14 år. Ursprungligen från Chile. Har arbetet på akuten 6 år. Mats 28 år, undersköterska sedan 8 år. Har arbetat på akuten 3 år. Maria 27 år, undersköterska sedan 7 år. Arbetar som timanställd på akuten sedan 2 år, studerar till sjuksköterska. Samira 36 år, undersköterska sedan 13 år. Ursprungligen från Iran. Har arbetat på akuten 4 år. Receptionister Inger 55 år, sekreterare sedan 40 år. Har arbetat i akutens reception 10 år. Anna 31 år, undersköterska sedan 10 år. Arbetar på akuten och i receptionen sedan 4 år. Läkarna som ofta arbetar på akutmottagningen 1. Lars 45 år, Överläkare på Medicinkliniken. Kommer ursprungligen från Dalarna men har bott i Stockholm sedan studietiden. Är gift med chefssjuksköterskan Iréne sedan 15 år. 2. Svetlana 38 år, ST-läkare på medicinkliniken. Kommer ursprungligen från Ryssland. Kom hit via en rekryteringskampanj som Landstinget bedrivit. Läste då svenska i ett år och fick svensk läkarlegitimation. Har nu bott i Sverige i 2 år. 3. Knuud, 32 år, ST-läkare på Ortopeden. Kommer ursprungligen från Danmark och har arbetat och bott i Sverige i 6 år. 4. Sara 29 år, AT-läkare på Ortopeden. Kommer från Kalix och har alldeles nyligen påbörjat sin AT-tjänstgöring på Stockholmsakuten. Före detta vikarierade hon som underläkare på psykiatriska kliniken vid Jönköpings regionssjukhus. 5. Magnus 35 år, ST-läkare på Kirurgen. Kommer från Stockholm och har två år kvar på sin ST-tjänstgöring. 6. Christine, 27 år. AT-läkare på Kirurgen. Kommer från Uppsala och har nyligen börjat med sin AT-tjänstgöring. 8

Fall 1 Arbetsrutiner för MRSA på Stockholmsakuten Meticillinresistenta Staphylococcus aureus (MRSA) är en vanlig bakterie som finns hos många friska personer i främre delen av näsan och ibland på huden. Ibland ger bakterien varbildande infektioner. MRSA är stafylokocker som är resistenta mot våra vanliga stafylokockantibiotika, tex penicilliner samt ett flertal andra antibiotika. De flesta som blir smittade får inte någon infektion, men kan bli bärare av bakterien under lång tid. Om MRSA får en större spridning får detta stora konsekvenser för sjukvården. Spridning av MRSA gynnas av bristande hygienrutiner, dess antibiotikaresistens samt av att MRSA-bärarskap upptäcks för sent. På akutmottagningen har nyligen nya arbets- och hygienrutiner tagits fram för att förhindra MRSA-spridning. Information har lagts ut på intranätet och anslagits på mottagningens anslagstavla. Rutinerna togs även upp på en arbetsplatsträff som andra punkt efter informationen om den stora organisationsförändringen som skulle genomföras. En patient Kweesi Abogetli som tidigare vårdats utomlands har kommit in till sjukhuset via akutmottagningen och vårdas nu för dubbelsidig pneumoni på medicinkliniken. Man upptäcker på vårdavdelningen att han smittats av MRSA och en av två troliga smittkällor är akutmottagningen. Anmälan om MRSA-smittan har nått sjukhusledningen. Kweesi anmäler dessutom att han upplever att han behandlats annorlunda på grund av sitt etniska ursprung och upplever att han inte tagits på allvar. Avvikelserapporter har dessutom inkommit gällande utebliven provtagning vid två tillfällen på akutmottagningen, ett vid fallet Kweesi och en annan gällande en återvändande svensk biståndsarbetare. En utredning startas genast av chefssjuksköterskan Iréne. Fem av akutens personal träffade Kweesi vid det aktuella vårdtillfället. Enligt de allra flesta var belastningen på medicinakuten oerhört hög den aktuella dagen och personalens arbetsmiljö och tidspress var sannerligen märkbar. Anna i receptionen tog först emot Kweesi när han kom gåendes till akuten. Därefter träffade patienten Jenny (ssk) som tog ett ankomstsamtal och genomförde rutinmässiga kontroller, såsom puls, blodtryck och temp. Läkaren Lars som var jour på medicinakuten denna dag undersökte Kweesi och ordinerade prover samt beställde en lungröntgen. Blodproverna, framförallt infektionsparametrar, togs av Siv (usk) och skickades till kemlab för analys. Därefter transporterades Kweesi till röntgenavdelningen och när han återvände var det Johan (ssk) som satte nål och dropp på patienten. Kweesi lades in på medicinkliniken. Chefssjuksköterskan Iréne finner att Lars har slarvat, han har inte dikterat på patienten vid det aktuella vårdtillfället ingen information finns att tillgå. Då Lars och Iréne är gifta bryter en vild diskussion loss i deras gemensamma hem, varpå deras tonårsbarn får höra mer än nödvändigt och man bryter sekretessen. På arbetet utgjuter sig Iréne för Sofia (chefssk) om Lars okänslighet när det gäller kritik och nämner det inträffade under förutsättningarna du får inget säga om det här men.. Samverkansgruppen får ta del av händelsen och diktatet vid det aktuella Kweesifallet återfinns inte. Det finns med andra ord en osäkerhet om vem som bär ansvaret för det inträffade. Ni har nu blivit inkallade som en extern stödgrupp för att hjälpa till med en objektiv analys och komma med ett åtgärdsförslag. 9

Fall 2 Personalproblem vid Stockholmsakuten Efter en första personalinformation där sjukhusledningen informerat om krav på nedskärningar och effektivisering via anställdas e-post är osäkerheten stor på Stockholmsakuten. Man vet att man på något sätt kommer att bli drabbade av den stora sammanslagningen. Man vet dock inte om det kommer att bli en nedläggning och förflyttning för att man vill förstärka den andra akutavdelningen eller om båda avdelningarna blir kvar på båda sjukhusen och det då blir nedskärningar och besparingar inom befintlig verksamhet. Osäkerhet om vem som kommer att få vara kvar och vem som får sluta eller flytta är i båda fallen stora. Det är en frustrerande situation där man upplever att arbetet går på halvfart och man sköter det allra viktigaste men inte längre prioriterar utvecklingsuppgifter mm. Alla chefssjuksköterskorna utom Iréne (chefssk) hänger också löst då många chefssk med lång erfarenhet arbetar på det andra sjukhuset. Personalen klagar och vill veta vad som sker eller ska ske och många har börjat se sig om efter annat jobb och några har redan fått napp. Harald har som kontroller fått i uppdrag att se hur pengarna fördelas över verksamheten och föreslå besparingar. Många är nu rädda för att han som inte förstår verksamheten ska hitta på något som får negativa konsekvenser för vårdarbetet. I detta svåra läge accelererar dessutom andra problem som pågått under en tid. I en arbetsmiljöenkät har man fått klagomål på den psykosocial arbetsmiljö. Dessutom gör arbetsmiljöinspektionen ett besök och genomför en systeminspektion. Man upptäcker brister i det systematiska arbetsmiljöarbetet och kräver åtgärder när det gäller både fungerande rutiner för uppföljning och åtgärder för att förhindra mobbing och kränkande särbehandling En rad konflikter har pågått en tid i personalgruppen. Samira (usk) har under en tid upplevt att speciellt Anders (ssk) och Pirjo (usk) är på henne hela tiden och klagar på allt hon utför. Hon har påtalat detta för Iréne men inte fått gehör utan kommentarer som: det är väl inte så farligt, du får stå på dig lite. Hon har nu vänt sig till facket för att få hjälp och nämner detta för den arbetsmiljöinspektör som kommer på besök. Iréne påtalar för facket att det är många som tycker att Samira slarvar och inte fullgör sitt arbete på ett riktigt sätt. En morgon denna vecka kommer dessutom Maria (usk) som är visstidsanställd för tredje ggr bakfull till arbetet. Denna gång beslutar Lena (chefssk) att skicka hem henne då hon tycker att det gått för långt. Hon pratar med Sofia (chefssk) som dock har en mildare inställning. Lena söker men finner ingen utarbetad alkoholpolicy för sjukhuset. Hon funderar över vad som är möjligt att göra. Ska man försöka hjälpa Maria eller ska man avskeda henne nu när så många av personalen riskerar att sluta? Vem kan man vända sig till för att diskutera detta fall? Gunnar som verksamhetschef får reda på att dessa saker pågår även om han dock är väldigt belastad med planeringen av den stora sammanslagningen. Han kallar till krismöte med alla tre chefssjuksköterskorna. Det är nu denna grupp ni representerar och frågan är vad svårigheterna egentligen handlar om och hur kan och skall man hantera dem? 10

Fall 3 Kvalitetsbrister i vården vid Stockholmsakuten Sen en längre tid sitter det stora affischer ute i väntrummen på Stockholmsakuten. De förklarar för väntande patienter att detta är en akutmottagning och att väntetiden blir lång på grund av att många som söker vård här egentligen inte är i behov av akut vård utan skulle få mer adekvat hjälp i primärvården. Patienterna uppmanas rannsaka sig själva och överväga om de istället för att sitta här skulle kunna vända sig till sin vårdcentral. Affischerna sattes upp i samband med den senaste besparings- och effektiviseringsperioden med avsikt att minska andelen primärvårdsfall på akuten. De flesta i personalen säger sig stå bakom budskapet men en minoritet med Sara och Johan i spetsen tycker att det är orimligt med tanke på hur primärvården fungerar. Huruvida kampanjen har haft någon effekt är det ingen som vet, kanske lite bättre och det kan ju inte skada är de vanligaste kommentarerna i fikarummet. Alla är dock överens om att väntetiden på akuten är för lång. Tyvärr är det inte bara de patienterna som ej träffat akutens personal och fått en bedömning som får vänta. Efter sitt senaste arbetspass vänder sig sjuksköterskan Jenny till Sofia (chefssk) och berättar frustrerat att hon fått ägna större delen av de senaste två timmarna till att försöka ordna en plats åt en patient som behövde läggas in med telemetriövervakning. Ingen avdelning sade sig ha plats och en avdelningssköterska ifrågasatte om patienten verkligen behövde telemetri. Det hela slutade med att Jenny bad Svetlana, den läkare som hade ordinerat inläggningen, om hjälp. Svetlana fick fram en plats åt patienten efter några mycket ilskna telefonsamtal. Jenny påpekar att detta bara är det senaste exemplet på ett alltför ofta förekommande problem med att få patienter inlagda på sjukhuset. Det tar inte bara en massa tid för personalen utan det innebär också en ökad väntetid och i värsta fall ökade risker för patienterna. Sofia säger att hon känner igen problematiken och att hon ska ta upp det med ledningsgruppen. Hon ber också Jenny att skriva en avvikelserapport på händelsen. När Jenny går för att byta om suckar hon uppgivet och undrar om det någonsin blir någon ändring? Även för patienter där inläggning inte är aktuellt kan vistelsen på akutmottagningen bli lång, även efter det att de har blivit omhändertagna. Patienterna väntar på att få genomgå röntgen, på att få svar från röntgen, på provsvar, på att sys, på en tetanusspruta, på att gipsas, på recept, på besked om fortsatt handläggning etc. Förra veckan blev en äldre kvinnlig patient, som av allt att döma skulle ha kunnat åka hem, liggandes efter det hon kommit tillbaka från röntgen så länge att hon blev ordentligt dehydrerad. Hennes allmäntillstånd försämrades så pass att hon fick läggas in. Det hela ledde till en anmälan och ärendet är under utredning. Både Eva, som var ledningssjuksköterska och Lisa (ssk) som hade hand om patienten har fått skarpa tillsägelser av verksamhetschefen. Sofia (chefssk) tar upp Jennys upplevelse med de andra chefsjuksköterskorna och det blir en allmän diskussion där ovan nämnda aspekter och vårdkvalitet kommer upp. De är överens om att ta upp detta med Gunnar men eftersom han som verksamhetschef är så upptagen med sammanslagningen så bestämmer de sig för att först utarbeta ett förslag. Ni representerar nu denna grupp (chefsjuksköterskorna) när de tar fram sitt förslag. 11