VASA STADS BOKSLUT
INNEHÅLLSFÖRTECKNING Stadsdirektörens översikt 1 I VERKSAMHETSBERÄTTELSEN 1. VASA STADS FÖRVALTNING 3 1.1 Stadens organisation 3 1.2 Stadens förvaltning 4 1.3 Stadens personal 6 2. VÄSENTLIGA HÄNDELSER I VERKSAMHETEN OCH EKONOMIN 8 2.1 Den allmänna ekonomiska utvecklingen 8 2.2 Utvecklingen inom kommunalekonomin 8 2.3 Väsentliga förändringar i Vasas verksamhet och ekonomi 14 2.4 Uppskattning av de mest betydande riskerna och osäkerhetsfaktorerna 17 2.4.1 Skaderisker och risker till följd av verksamhetsavbrott 17 2.4.2 Finansieringsrisker 18 2.4.3 Miljörisker 18 2.5. Bedömning av den sannolika utvecklingen framöver 19 3. ORDNANDE AV DEN INTERN KONTROLL 19 3.1 Stadsstyrelsens redogörelse för ordnandet av den interna kontrollen 19 4. RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTATANALYS 30 4.1 Resultaträkning och nyckeltal 30 4.2 Resultaträkningens intäkter 31 4.2.1 Verksamhetsintäkter 31 4.2.2 Skatteinkomster 31 4.2.3 Statsandelar 32 4.2.4 Finansieringsintäkter 32 4.3. Resultaträkningens kostnader 32 4.3.1 Verksamhetskostnader 33 4.3.2 Finansiella kostnader 33 4.4 Verksamhetsbidrag och årsbidrag 33 5. FINANSIERING AV VERKSAMHETEN 35 5.1 Finansieringsanalys och nyckeltal 35 6. DEN FINANSIELLA STÄLLNINGEN OCH FÖRÄNDRINGAR I DEN 37 6.1 Balansräkning och nyckeltal 37 6.2 Balansräkningens struktur 39 7. TOTALA INKOMSTER OCH UTGIFTER 40 8. KOMMUNKONCERNENS VERKSAMHET OCH EKONOMI 41 9. KOMMUNKONCERNENS BOKSLUT 47 9.1 Koncernresultaträkning och nyckeltal 47 9.2 Finansieringsanalys för kommunkoncern 48 9.3 Koncernbalansräkning och nyckeltal 49 9.4 Väsentliga skillnader mellan stadens balans och koncernbalansen 50 10. BEHANDLING AV RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT 51
II BUDGETUTFALL 1. UPPFYLLANDE AV MÅLEN 52 1.1 Mål för verksamheten som är bindande i förhållande till fullmäktige 52 1.2 Uppnående av målen som ställts på affärsverken 52 Utfallssituationen gällande målen för verksamheten vilka är bindande i förhållande till fullmäktige 31.12. 56 2. EKONOMISKT UTFALL 61 2.1 Driftsekonomidelens utfall 61 Förvaltningarnas verksamhetsberättelser 64 2.2 Resultaträkningsdelens utfall (staden utan affärsverk) 147 2.3 Investeringsutfall (staden utan affärsverk) 151 2.4 Utfallet för finansieringsdelen (staden utan affärsverk) 151 2.5 Sammandrag av utfallet för anslag och inkomstuppskattningar 152 2.5.1 Driftsekonomidelen 152 2.5.2 Investeringsdelen 155 2.6 Nettoenheternas ekonomiska utfall 158 2.7 Sammanfattning av anslagsöverskridningar 165 III BOKSLUTSKALKYLER Resultaträkning 168 Finansieringsanalys 169 Balansräkning 170 Koncernresultaträkning 172 Finansieringsanalys för kommunkoncern 173 Koncernbalansräkning 174 Resultaträknings - sammanställning 176 Finansieringsanalys - sammanställning 177 Balansräknings - sammansättning 178 IV BILAGEUPPGIFTER Noter för uppgörande av bokslutet 183 Resultaträkningens bilageuppgifter 184 Balansräkningens bilageuppgifter 187 Bilageuppgifter angående säkerheter och ansvarsförbindelser 192 Bilageuppgifter angående personalen 195 Koncernbokslutets noter 196 Förteckning över använda bokföringsböcker 206 V AFFÄRSVERKENS BOKSLUT Affärsverkens inverkan på resultatet 208 Affärsverkens inverkan på finansieringen 209 Affärsverkens inverkan på balansräkningen 210 Österbottens räddningsverk Vasa Regionala Företagshälsovård Vasa Hamn Vasa Hussektor Vasa Vatten
1 Stadsdirektörens översikt Staden förmår svara på de ekonomiska utmaningarna De mest synliga temana i Vasa, liksom i hela Finland, var år social- och hälsovårdsreformen och äldreomsorgens strukturförändring. Även inom bildningsväsendet beredde man sig på ett flertal förändringar, och bl.a. utbildningen på andra stadiet kommer att genomgå förändringar inom den närmaste tiden. År gjorde staden investeringar till ett belopp av 46,0 miljoner euro. Av dem gällde de viktigaste kommunaltekniken i nya bostadsområden, genomförandet av investeringsprogrammet för Lillkyro och grundliga reparationer av skolor. Till de objekt som väckte intresse hör Elisa Stadion som började byggas i Sandviken. Staden reparerade även gator, vägar, byggnader samt vatten- och avloppsnätet. Vasa deltog också i Vasa sjukvårdsdistrikts investeringar tillsammans med de andra medlemskommunerna. Stadens skatteinkomster, 278,2 miljoner euro, ökade 1,5 % jämfört med det föregående året. Statsandelarna minskade 0,7 % och stannade på 99,7 miljoner euro till följd av statens sparåtgärder. Verksamhetsutgifterna minskade 0,6 % och sparmålen nåddes. Årsbidraget var 11,5 miljoner euro. Summan är över 8 miljoner euro större än under det föregående året. Lånebeståndet var i slutet av året 247 miljoner euro, vilket innebär en ökning på 16 % under året. Bokslutet för år ger två slags budskap. Å ena sidan visar det att sparåtgärderna har haft inverkan. Obalansen mellan utgifter och inkomster förutsätter kraftfulla åtgärder som staden har genomfört på ett framgångsrikt sätt. Ett stort tack för framgången tillkommer personalen, som genom sin flexibilitet och yrkeskunskap har bidragit till utvecklingen. Förutom framgången innebar året förberedelser inför framtiden. Bokslutet visar att arbetet bör fortsätta och att man i fråga om stora förändringar bör avancera konsekvent. Med tillit in i framtiden Trots de ständiga ekonomiska utmaningarna finns det lovande tecken på en positiv utveckling inom de närmaste åren. Vår egen verksamhet går i rätt riktning och man litar på Vasa även utanför stadens gränser. Vasa är en av sex städer som har valts till att åren 2016 2018 omfattas av Tillväxtavtalet, som ingår i landets regeringsprogram. Vidare gör Vasa ett viktigt arbete i att främja konkurrenskraften och tillväxten för Finlands tillväxtkorridor, bl.a. i fråga om logistiken. Exempelvis det hamnbolag och rederi som Vasa och Umeå äger tillsammans utvecklar Kvarkentrafiken på ett ambitiöst sätt, vilket stärker de internationella kommunikationerna i hela landet. Vasa hör till de mest vitala och konkurrenskraftiga städerna i Finland. Det här visar flera undersökningar om vitalitet och konkurrenskraft. Exempelvis i en undersökning om konkurrenskraften i Finlands ekonomiska regioner år kom Vasa på första plats bland 70 ekonomiska regioner. Våra styrkor är innovationsförmåga, arbetsproduktivitet, sysselsättningsgrad och utbildningsnivå.
2 Vitaliteten syns även som en snabb ökning av regionens folkmängd. Till och med den arbetsföra befolkningen beräknas öka under de kommande åren. Parallellt med folkmängden har antalet arbetsplatser på 2000-talet ökat kraftigt inom nästan alla huvudsakliga verksamhetsområden. I motsats till utvecklingen i hela landet har industriarbetsplatserna ökat betydligt. Ökningen kommer särskilt fram inom energiteknologiindustrin. Energiska Vasas ställning som en stark ekonomisk region i Finland och som ett betydande energiteknologiskt kluster i Europa känns tryggad. Stadsdirektör Tomas Häyry
3 1. VASA STADS FÖRVALTNING 1.1 Stadens organisation år
4 1.2 Stadens förvaltning Stadsfullmäktige är Vasa stads högsta beslutsfattande organ som ansvarar för stadens verksamhet och ekonomi. Till stadsfullmäktige hör 67 fullmäktigeledamöter. Platserna har fördelats mellan de olika partierna enligt följande: SFP 15, Samlingspartiet 15, SDP 14, Sannfinländarna 8, Vänsterförbundet 4, Centern 4, Gröna förbundet 3, Kristdemokraterna 3 och ryhmä Helin 1. Ahlnäs Anna-Lena (RKP) Ahonpää Markku (SDP) Ala-Kokko Laura (Vihr.) Andrejeff Pirjo (SDP) Axell May-Gret (KD) Berg Kim (SDP) Bertills Anna (RKP) Boucht-Lindeman Helena (RKP) Blomfeldt Ragnvald (RKP) Capova Ivanka (Vihr.) Erickson Sture (RKP) Frantz Hans (RKP) Granfors Ulla (RKP) Heinonen Marko (Kok.) Helin Risto (Ryhmä Helin) Hellman Per (SDP) Hokkanen Heimo (KD) Häkkinen Juha (Kok.) Isomöttönen Vesa (Vas.) Jussila Ville (PS) Karhu Pauli (SDP) Karppi Lauri (PS) Kaunismäki Tomi (KD) Kela Vesa (PS) Keskinen Pasi (Kesk.) Kivimäki Jorma (SDP) Kiviranta Marjatta (SDP) Kloo Barbro (RKP) Koski Susanna (Kok.) Kujanpää Raija (Kok.) Kullas Johan (RKP) Kumpula-Natri Miapetra (SDP) Lahti Daniel (Kok.) Lehto Anneli (Vas.) Lehto Taina Inkeri (Vas.) Miettinen Arja (SDP) Moisio Harri (Vas.) Munkki Marianne (Kok.) Mäkynen Jukka (PS) Mäkynen Matias (SDP) Niemi-Iilahti Anita (SDP) Nybacka Mikko (Kesk.) Ollila Mauri (PS) Pastuhov Kari (Kok.) Pääjärvi-Myllyaho Riitta (Kok.) Rapo Seppo (Kok.) Rauhala Raimo (SDP) Rintamäki Anne (Kesk.) Rintamäki Merja (Kesk.) Risberg Pentti (Kok.) Rundgren Salla (Kok.) Ruostetoja Tapio (SDP) Rönn Rune (RKP) Salovaara-Kero Anne (RKP) Silander Juha (Kok.) Simons Eeva (Vihr.) Sorvari Kim (PS) Stenman Kristina (RKP) Strand Joakim (RKP) Teppo Erkki (SDP) Tolppanen Maria (PS) Tulimaa Leena (Kok.) Vahtera Matti (PS) Viinamäki Anne-Marie (Kok.) Välimäki Laura (Kok.) Wägar Lars-Erik (RKP) Öhman Thomas (RKP) Som stadsfullmäktiges ordförande fungerade under år Joakim Strand, som I vice ordförande Arja Miettinen och som II vice ordförande Marko Heinonen. Under året ordnades 9 sammanträden. Bokslutet och utvärderingsberättelsen för år 2014 godkändes 15.6. och budgeten för år 2016 godkändes 16.11.. Stadsstyrelsen har i uppgift att leda Vasa stads förvaltning och verksamhet i enlighet med de grunder som stadsfullmäktige godkänt. Till stadsstyrelsen hör 15 ledamöter: Ahonpää Markku (SDP) Blomfeldt Ragnvald (RKP) Moisio Harri (VAS) Kiviranta Marjatta (SDP)
5 Kloo Barbro (RKP) Kujanpää Raija (Kok.) Mäkynen Jukka (PS) Niemi-Iilahti Anita (SDP) Ollila Mauri (PS) Pastuhov Kari (Kok.) Rapo Seppo (Kok.) Rintamäki Merja (Kesk.) Salovaara-Kero Anne (RKP) Viinamäki Anne-Marie (Kok.) Wägar Lars-Erik (RKP) Som stadsstyrelsens ordförande fungerade Seppo Rapo, som I vice ordförande Anita Niemi-Iilahti och II vice ordförande Lars-Erik Wägar. Föredragande i stadsstyrelsen var stadsdirektör Tomas Häyry, bildningsdirektör Christina Knookala, vård- och omsorgsdirektör Jukka Kentala och teknisk direktör Markku Järvelä. Stadsstyrelsen sammanträdde under året 26 gånger. Underställd stadsstyrelsen fungerar två sektioner: Planeringssektionen och allmänna sektionen. Planeringssektionen sammanträdde 11 gånger under år och allmänna sektionen 10 gånger. Till sektionerna hörde under år följande ledamöter: Planeringssektionen Blomfeld Ragnvald Boucht-Lindeman Helena (RKP) Capova Ivanka (Vihr.) Erickson Sture (RKP) Katajamäki Jorma (VAS) Kujanpää Raija (Kok.), pj Laaksoharju Kalervo (KD) Laine Kari (SDP) Niemi-Iilahti Anita (SDP), vpj Ollila Mauri (PS) Rautonen Markku (Kok.) Allmänna sektionen Ahlnäs Anna-Lena (RKP) Kiviranta Marjatta (SDP), vpj. Kivimäki Jorma (SDP) Kullas Johan (RKP) Mäkynen Jukka (PS) Rintamäki Merja (Kesk.) Rundgren Salla (Kok.) Viinamäki Anne-Marie (Kok.) Wägar Lars-Erik (RKP), pj. Nämndernas och direktionernas uppgift är att leda verksamheten och ekonomin inom sina verksamhetsområden för uppnåendet av de mål som fullmäktige uppställt. År 2014 fanns det sammanlagt 13 nämnder och 9 direktioner inom staden. Nämnder Centralvalnämnden Revisionsnämnden Lillkyros områdesnämnden Social- och hälsovårdsnämnden Nämnden för småbarnsfostran och grundläggande utbildning Utbildningsnämnden för andra stadiet Fritidsnämnden Kultur- och biblioteksnämnden Museinämnden Teater- och orkesternämnden Byggnads- och miljönämnden Tekniska nämnden Vasaregionens avfallsnämnd Direktioner Direktionen för läroavtalsväsendet Direktionen för Vaasan työväenopisto Direktionen för Vasa arbetarinstitut Direktionen för affärsverket Österbottens räddningsverk Direktionen för Työpaja Arpeeti Direktionen för affärsverket Vasa Regionala företagshälsovård Direktionen för affärsverket Vasa Hussektor Direktionen för affärsverket Vasa Vatten Kommittéerna har stadsstyrelsen valt för att sköta och förbereda vissa uppgiftsområden. Utöver ledamöterna i ovan nämnda kommunala organ är även uppgiftsområdenas ledande tjänsteinnehavare samt föredragande tjänsteinnehavare redovisningsskyldiga.
6 1.3 Stadens personal Antalet ikraftvarande anställningsförhållanden den sista dagen år var 6 156 (6 316 år 2014), varav 4 646 (4 697) ordinarie anställda och 1 510 (1 619) visstidsanställda. I antalet ordinarie personal är alla personer i ordinarie anställningsförhållande med, fastän vederbörande personer skulle ha tjänstledighet/arbetsledighet. Till den vissanställda personalen hör alla anställningsförhållanden som ingåtts för en viss tid, inklusive alla timlärare. I de ovan nämnda siffrorna ingår också personer anställda med sysselsättningsmedel. Dessa uppgick i slutet av året till 91 (79). I siffrorna ingår inte Österbottens räddningsverks s.k. halvordinarie brandmän i bisyssla 532 (523). Mängden anställningsförhållanden 31.12. beskriver inte direkt den genomsnittliga personalresursen som har stått till förfogande för serviceproduktionen under hela året. I siffrorna ingår både de vid årets slut på diverse ledigheter varande personerna och deras vikarier. Antalet årsverken, om lärarna inte medräknas, var 4 376 (4 478). I summan ingår sysselsatta. Personalmängden enligt uppgiftsområde 2014- presenteras i bokslutets noter. Det totala antalet anställda 31.12. var 160 personer mindre än i slutet av år 2014. Antalet fast anställda har minskat med 51 och visstidsanställda har minskat med 109. Minskningen bland den ordinarie personalen beror på åtgärder för minskande av personalkostnaderna i enlighet med stadens sparkrav. Dessutom har som en följd av bolagiseringen av affärsverket Vasa Hamn och stadens miljölaboratorium anställda överförts till bolagens tjänst. Personal mängd enligt förvaltning
7 Antalet anställda beskrivs i de vidstående tabellerna enligt förvaltningsområde. Social- och hälsovårdsväsendet består av områdena hälsovårdsservice, hem- och anstaltsvård, socialarbete och familjeservice, förvaltning och ekonomi och Vasa Regionala Företagshälsovårds personal. Till bildningsväsendet hör utbildnings-, biblioteks-, kultur-, fritids-, musei-, orkester- och teaterväsendet. Till tekniska sektorn hörde kommuntekniken, fastighetssektorn, byggnadstillsynen, teknisk service, Vasa Matservice, Logistik, Vasa Städservice, Vasa Hussektor, Vasa Vatten, Vasaregionens avfallsnämnd, Samservicen och miljöväsendet. Till gruppen övriga hör centralförvaltningen, revisionsväsendet och Österbottens räddningsverk. Lönernas och arvodenas totalsumma uppgick år till 253,9 milj. euro, varav driftsekonomidelens löner var 252,9 milj. euro och investeringsdelens löner 1,0 milj. euro. Av den ordinarie personalen var 78,6 % (77,6 % 2014) kvinnor och 21,4 % (22,4 %) män. Av den visstidsanställda personalen var 75,0 % (77,7 %) kvinnor och 25 % (22,3 %) män. Hela personalens genomsnittsålder år var 45,4 år (45,2 år 2014). Den ordinarie personalens genomsnittsålder var 47,8 år (47,7 år) och för den visstidsanställda personalen 39,2 år (39,1 år). En personalrapport uppgörs separat, där bl.a. mängden och kvaliteten vad gäller personalresurserna samt de uppnådda resultaten beskrivs.
8 2. VÄSENTLIGA HÄNDELSER I VERKSAMHETEN OCH EKONOMIN 2.1 Den allmänna ekonomiska utvecklingen. Det ekonomiska läget i Finland är oförändrat och ännu är ingen vändning till det bättre i sikte. På basen av det senaste statistikmaterialet är det svårt att hitta några klara tecken på en ekonomisk vändning. Den ekonomiska tillväxten under år är nära noll. Utvecklingen på Finlands exportmarknad ser svagare ut än vad som tidigare förutspåtts och således får man nästan ingen draghjälp av utrikeshandeln de närmaste åren. Tillväxten vilar alltså på den inhemska efterfrågan. Konsumenternas förtroende har sjunkit under hösten. Konsumenternas förtroende påverkas i första hand av oron för arbetslöshet. Konsumenternas förtroendeindikator är nu 2,4 då den i december 2014 var 4,4. Indikatorns långtidsmedelvärde är 11,7. Den historiskt billiga oljan och världsmarknadspriserna på andra råvaror inom industrin fortsätter att sjunka. De sjunkande priserna på råvaror har avspeglat sig på de inhemska konsumentpriserna och gjort inflationen negativ. Inom euroområdet steg konsumentpriserna 0,2 % jämfört med situationen för ett år sedan, vilket gör att prisnivåskillnaden mellan Finland och euroområdet krymper, men långsamt. De inhemska konsumentpriserna har dock efter finanskrisen stigit snabbare än i euroområdet, och Finland är nu euroområdets dyraste land mätt i konsumentpriser. Jämfört med resten av euroområdet har prisökningen var snabb i synnerhet i fråga om förnödenheter, där andelen arbetskraftskostnader och direkta skatter är hög. Konsumentprisernas förhållande till konkurrenskraftproblemet åskådliggörs av att en arbetstagare i Finland borde få 21 % högre nominell lön än medeltalet i euroområdet för att samma köpkraft ska kunna uppnås. Ökningen av investeringar inom euroområdet stöder en ökad export år 2016. Man får dock inte stopp på försvagningen av Finlands kostnadskonkurrenskraft och Finlands export hänger inte med i tillväxten på exportmarknaden. I nuläget finns inte samma förutsättningar för en snabb återhämtning av exporten som under tidigare tillväxtperioder i den ekonomiska historien, såsom en snabb tillväxt i världshandeln och nya särskilt konkurrenskraftiga exportprodukter. Den snabba ökningen av antalet asylsökande har väckt frågor även om invandringens ekonomiska effekter. De mest centrala faktorerna i fråga om kostnaderna för invandring är sysselsättning av invandrarna och effektiv integration som främjar sysselsättningen. (Källa: Finlands Bank) 2.2 Utvecklingen inom kommunalekonomin Den offentliga ekonomin och även den kommunala ekonomin står inför stora omvälvningar. Avsikten är att drygt häften av kommunernas verksamhet och ekonomi ska överlåtas till nya självstyrande aktörer på landskapsnivå. Ovanligt få kommuner höjer sin kommunskattesats för år 2016. Sammanlagt 45 kommuner höjer skattesatsen, då antalet i fjol var 98. Kommunerna har uthålligt anpassat sin ekonomi under svåra förhållanden. I synnerhet arbetslösheten har förorsakat kommunerna betydligt större utgifter än tidigare, då den ekonomiska utvecklingen varit svag och kommunerna fått större ansvar för arbetslösa. Det är främst små kommuner som höjer sin kommunalskatteskats år 2016. Bland städer med över 50 000 invånare höjer Vasa och Kouvola sin kommunalskattesats. Skillnaden mellan den lägsta och högsta kommunalskattesatsen är sex procentenheter även nästa år.
9 Den kommunala ekonomin förutspås uppvisa ett fortsatt underskott. Takten för höjning av kommunalskattesatserna dämpas år 2016, eftersom tyngdpunkten flyttats till stävjande av tillväxttakten för utgifterna. Besparingar som uppnås via gallring av kommunernas uppgifter och skyldigheter, t.ex. höjning av klientavgifter och fastighetsskatter, är medel som kan användas för att den kommunala ekonomin ska fås närmare balans. En utmaning för i synnerhet tillväxtcentrum är det ökande servicebehovet och de investeringar som en utvidgning förutsätter. I områden med flyttningsunderskott är samordningen av den åldrande befolkningen och det krympande investeringsunderlaget ett problem. Kommunernas kommande skattebeslut påverkas i synnerhet av hur stadsandelssystemet ser ut efter den planerade förvaltningsreformen. Social- och hälsovårdsreformen innebär stora förändringar inte bara i stadsandelarna utan också i skattesystemet. Över hälften av kommunernas skatteinkomster kommer att överföras till de självstyrande områdena. Hur överföringen av statsandelar och skatteinkomster påverkar olika kommuner är helt avgörande för kommunernas bärkraft. (Källa: Finlands Kommunförbund) Vasas ekonomiska utveckling och befolkning Den färskaste statistiken om antalet arbetsplatser är från år 2013, då det fanns 37 837 arbetsplatser i Vasa. Under 2000-talet har antalet arbetsplatser ökat med 5 319, dvs. i genomsnitt med 380 platser per år. Tillväxten har alltså varit relativt kraftig. År 2013 minskade däremot antalet arbetsplatser med 217. I Vasaregionen minskade antalet arbetsplatser med 646. Under de senaste åren har utvecklingen i Vasa dock varit väldigt gynnsam jämfört med övriga städer och regioner i landet. Pendlingsområdesvis var ökningen i antalet arbetsplatser sjätte störst åren 2005-2013. Vasa pendlingsområde är sett till arbetsplatser åttonde störst i landet och av städerna är Vasa stad tionde störst. I Vasa stads arbetsplatsstatistik har Vasas och Lillkyros uppgifter räknats ihop under alla år. Sektorvis granskat har ökningen i antalet arbetsplatser varit störst inom de sektorer som varit störst till antalet arbetsplatser under 2000-talet. Vasa är den enda orten i hela landet, där antalet industriarbetsplatser har ökat anmärkningsvärt (+1177). På de flesta andra orter har antalet industriarbetsplatser minskat. Minskningen i antalet industriarbetsplatser i Vasa åren 2008-2013 beror på konjunkturnedgången år 2009, då antalet industriarbetsplatser minskade med 689. Efter det
10 har antalet industriarbetsplatser ökat med 178 platser. På grund av att statistikcentralen har ändrat näringsgrenarna finns det jämförelseuppgifter för de flesta mindre näringsgrenar först från och med år 2007. Av näringsgrenarna är industribranschen störst (23,1 %), hälso- och sjukvården (sociala tjänster) näst störst (18,5 %), parti- och detaljhandeln tredje störst (9,2 %) och utbildningen fjärde störst (8,2 %). Dessa fyra näringsgrenar står för nästan 60 % av Vasas arbetsplatser.
11 I Vasa ekonomiska region var ökningen i antalet arbetsplatser inom den privata sektorn (+2 786) fjärde störst bland de 20 största ekonomiska regionerna åren 2005-2013. Före Vasa ligger bara Kuopio (+4 098), Tammerfors (+4 251) och Helsingfors (+24 349) ekonomiska regioner. I Vasa ekonomiska region finns tionde flest arbetsplatser inom den privata sektorn. Av den totala ökningen i antalet arbetsplatser i Vasa stad åren 2005-2013 var 81 % nya arbetsplatser som den privata sektorn producerar. Arbetslöshetsgraden i Vasa var i genomsnitt 10,9 % år. Arbetslöshetsgraden steg 0,7 procentenheter jämfört med föregående år. Arbetslöshetsgraden är tredje längst i en jämförelse mellan de 20 största städerna. Österbottens arbetslöshetsgrad är den lägsta i Fastlandsfinland.
12 Inom en radie på 120 km från Vasa bor cirka 530 000 invånare. Till området hör förutom Vasaregionen Seinäjokis, Jakobstads. Karlebys och Umeås stadsregioner. Alla är tillväxtregioner, och deras sammanräknade befolkningstillväxt uppgick till närmare 26 000 invånare åren 2005-2014. Den sammanräknade ökningen i antalet arbetsplatser var nära 16 000 åren 2005-2013. I regionerna finns sammanlagt över 55 500 högskolestuderande, av vilka 32 500 finns i Umeå. Tillsammans utgör regionerna ett mycket betydande och framgångsrikt område. I Finland finns 41 pendlingsområden. Vasaregionen är det tionde största området med sina 113 659 invånare. Regionens befolkningstillväxt var sjätte störst åren 2005-2014. Bland pendlingsområden av samma storlek var Vasaregionens befolkningstillväxt störst. Seinäjokiregionens tillväxt var näst störst. Seinäjoki är till invånarantalet det elfte största pendlingsområdet. Jämförelser av pendlingsområden är meningsfulla, då det inte längre går att jämföra städerna på grund av de kommunsammanslagningar som skett i många regioner.
I Vasa bodde det 67 619 invånare i slutet av år enligt förhandsuppgifter om invånarantalet. Stadens befolkning har ökat kraftigt under de senaste åren. Under de senaste åtta åren har befolkningen ökat med i genomsnitt över 600 invånare per år. Under samma tidsperiod har befolkningen i Vasaregionen ökat med över 800 invånare per år. Språkfördelningen i Vasa är följande (2014): finskspråkiga 46 690 (69,7 %), svenskspråkiga 15 172 (22,7 %) och personer med annat modersmål än finska eller svenska 5 103 (7,6 %). Åren 2000-2014 ökade antalet finskspråkiga invånare med 1 140 personer, antalet svenskspråkiga med 594 personer och antalet invånare som talar ett annat språk än de inhemska språken med 3 767 personer. 13
14 2.3 Väsentliga ändringar i Vasas verksamhet och ekonomi År var med tanke på befolkningsutvecklingen igen ett år med bra tillväxt. Invånarantalet var 31.12. totalt 67 619 invånare, där ökningen var 682, dvs. drygt en procent i förhållande till föregående år. Social- och hälsosektorn Under slutet av år specificerade regeringen sote-reformen samt de riktlinjer som berör landskapen och grunderna för områdesindelningen. Enligt detta kommer det i landet att inrättas 18 landskap, varav 15 själv kommer att ordna social- och hälsotjänsterna i det egna området och i landskapen samlas förutom social- och hälsovården även andra uppgifter. Dessa riktlinjer påverkar förutom centraliseringsriktlinjerna för de enheter som har omfattande dygnet runt jour (12 enheter) även det områdesvisa beredandet, och gör beredandet mer utmanande. Sektorns väntan på förverkligande av social- och hälsovårdsintegrationen fortsätter alltså. En ny utmaning för hela sektorn under förra året medfördes av en stor mängd asylsökande som söker internationellt skydd. I fråga om det ekonomiska utfallet för den egentliga egna verksamheten kan man vara nöjd för årets resultat; även i fråga om personalutgifter uppnåddes de direkta inskränkningar i fråga om ekonomin och årsverkena som staden ställt för sektorn. Samkommunernas utgiftsutveckling (i synnerhet specialsjukvården) kunde delvis korrigeras under verksamhetsåret, men utmaningarna fortsatte vidare i förverkligandet av samjouren och i samband med överföringspatienter. De snabba utvidgningsbesluten i fråga om mottagningscentralen förorsakade behov till täckt tilläggsanslag och ett tilläggsanslag behövdes för en höjd kommunandel i arbetsmarknadsstödet. Bägge av dessa finansieringsändringar är skyldigheter som kommunen riktats genom statliga beslut. I praktiken är det för sektorn mycket svårt att genom egen verksamhet påverka dessa. Stödservicereformen förorsakade en stor ändring i synnerhet inom det tidigare resultatområdet för förvaltning och ekonomi, därifrån allmän-, personal-, informations-, jurist- och ekonomiförvaltningen jämte dess uppgifter överfördes till stadens centralförvaltning. Utvecklingsverksamheten med sina projekt, den s.k. tekniska stödservicen samt vissa gemensamma tjänster hölls dock kvar inom sektorn. Inom socialarbete och familjeservice bereddes en ny serviceorganisation för hela resultatområdet enligt den nya socialvårdslagen och man beaktade även att servicestrukturen kommer att passa ihop med den sote-integrations som kommer att ske i framtiden. Inom barnskyddet och utkomststödet uppnådde man i huvudsak de i lagen stadgade utsatta tiderna p.g.a. förbättrad personalsituation. Inom handikappservicen utvecklades ordnande av personlig assistans genom att ta i bruk servicesedeln. Inom den psykosociala servicen utvecklades serviceorganisationen och missbrukarcentret samt hemträningsteamet för hantering av vardagen fick nya lokaliteter. Inom hem- och anstaltsvården framskred strukturändringen vidare enligt stadsfullmäktiges beslut. Servicehuset Himalaja blev färdigt på hösten enligt planerna och ett skede av ändringen för långvården fortsatte i detta sammanhang. I Lillkyro boendeområde inleddes byggnadsarbete i Fyrrykartano, även det enligt planerna. I fråga om hemvården togs ett nytt verksamhetsledningssystem i bruk och läkarservicen förbättrades genom att man från och med hösten tog i bruk distans-/ansvarsläkarsysten. I fråga om Seniorcentret och hemvården strävade man till att betona upprätthållandet av funktionsförmågan hos de hemmaboende. Inom hälsovårdsservicen fortsatte man effektiveringen av hälsostationsnätverket genom att sammanslå Roparnäs och Brändö hälsostationer som ett mellanskede på vägen mot en större
15 effektivering av servicenätverket och en del av beredandet av en ny hälsostation. Läkarbristen i området var fortfarande ett kritiskt problem ifråga om vårdgarantin. Den medicinska kandidatundervisningen som baserar sig på avtal med Turun yliopisto inleddes med en pilotperiod i slutet av året. I fråga om specialsjukvården effektiverades samplaneringen genom att lägga till regelbundna gemensamma träffar mellan ledningsgrupperna och ansvarspersonerna för verksamheterna. I fråga om samarbetsområdet Laihela fortsätter verksamheten genom de etablerade verksamhetsmetoderna. Bildningssektorn Grunden för verksamheten är Vasa stads strategi Nordens energihuvudstad flöde för ett gott liv. Namnet på sektorns strategi är Nordens mest energiska utbildnings- och kulturstad". Bildningssektorns verksamhet under år kännetecknas av utvecklingsprojekt, strategiarbete och sparåtgärder samt av omorganiseringar och förtätning av servicenätet till följd av organisations- och stödservicereformen. Gemensamma utvecklingsprojekt var eforum, Språkundervisning/språkbad, Konstundervisning, Utbildning för invandrare, Idrottsinriktning, Energiutbildningsstrategin och Läroplansarbete. Samtidigt skapades en grund för utvecklingsarbetet mellan resultatområdena i fråga om undervisning. Färdigställandet av Finlands förmodligen enda energiutbildningsstrategi väckte stor uppmärksamhet när EU:s energikommissionär uppmärksammade denna och förde informationen vidare i stor omfattning på europeisk nivå. I och med att den nya lagen om småbarnspedagogik blev färdig har verksamheten anpassats utifrån denna. Taklagsfest för daghemmet och skolan i Tervajoki firades i slutet av året och lokalerna togs i bruk vid årsskiftet. Inom den grundläggande utbildningen har man förankrat resultaten från servicenätverket som gjordes förra året; beslutet att lägga ner tre finskspråkiga skolor och en svenskspråkig skola var en lång och arbetsam process, trots att man inom den grundläggande utbildningen även i fortsättningen kan erbjuda bra undervisning relativt nära elevernas hem. I slutet av året flyttade förvaltningen för småbarnsfostran och grundläggande utbildning från Vasaesplanaden 16 till Rådhusgatan 29. Den statliga yrkesutbildningsreformen och ekonomiska nedskärningar har påverkat verksamheten även vid Vasa yrkesinstitut och Vasa vuxenutbildningscenter. Nämnden utsåg en arbetsgrupp som fick i uppgift att utreda yrkesutbildningens förvaltning och verksamhetsmodell. Reformarbetet fortsätter under år 2016. I arbetet har stadens mål konkretiserats enligt följande: - konkurrenskraften och dragningskraften hos yrkesutbildningen i Vasaregionen stärks - ekonomin i balans - utbildningsutbudet och utbildningsstigarna utvecklas - samanvändningen av lokaler, datasystem, personal och kompetens effektiveras - överlappningar i fråga om förfaringssätt och mellanskikt i organisationen tas bort, uppgiftsbeskrivningarna görs klarare. På grund av bolagiseringsskyldigheten för den yrkesinriktade näringspolitiska vuxenutbildningen bildades Oy EduVakk Ab, som inledde den egentliga verksamheten 1.1.2016. Gymnasieutbildningen lockade rekordmånga sökande. Utöver bra utbildning är attraktionsfaktorerna sannolikt ett tvåspråkigt gymnasiecampus, idrottsinriktning och gilleklubbar vid sidan av studierna. Det fria bildningsarbetet är lika populärt som tidigare. År förbereddes Vaasan työväenopistos flytt till Rådhusgatan 31. Flytten genomförs sommaren 2016.
16 Österbottens museums, Tikanojas konsthems och Kuntsis museum för modern konsts resultatområden slogs ihop till ett gemensamt resultatområde i början av år, så ibruktagandet av ett nytt förfaringssätt har varit en viktig del av utvecklingsarbetet. Teaterns och orkesterns popularitet var stabil, och antalet besökare ökade till och med en aning. Vaasan kaupunginteatteris pjäs John Wickström var en verklig kulturgärning, som ökade alla åskådares kännedom om Vasas historia. James Lowe valdes till ny överkapellmästare för orkestern. Även för kultur- och biblioteksväsendet valdes en ny direktör, som inledde sitt arbete i slutet av år. Vähänkyrön kirjastos omvandling till självbetjäningsbibliotek togs emot med glädje. Detta gör att servicen även är tillgänglig sent på kvällen. Roparnäs biblioteks verksamhet utvecklas i fortsättningen i samarbete med ungdomsservicen, bl.a. genom sammanslagning av lokaler. Byggandet av den nya fotbollsarenan inleddes sommaren och arenan uppskattas vara färdig sommaren 2016. Staden fick till stånd vimmel i enlighet med strategin tack vare en rekordlivlig evenemangverksamhet; Power cups 10 000 spelare, Suviseurats 70 000 besökare, Football cups 8 000 spelare, Konstens natts, LittFests och Körfestivalens uppträdare och deltagare var ett färggrant inslag i Vasas gatubild. Tekniska sektorn Invånarantalet i Vasa var i slutet av året 67 619. Den årliga ökningen var igen nästan 700 invånare. Regionens invånarantal ser ut att koncentreras allt kraftigare till centralstaden. Vågen av flervåningshusbyggande fortsätter i Vasa och syns som en betoning av bostadsproduktionen till flervåningshusbostäder i centrumområdet. Det gångna året ackompanjerades av en åtstramad driftsekonomi och en sänkt investeringsnivå samt anskaffnings- och rekryteringsförbud, som beslut fattades om ännu i slutet av året. Reparationsskulden i anslutning till byggnader och infrastruktur år på väg uppåt över hela linjen. Sektorn beredde flera åtgärder i anslutning till balanseringen av stadens ekonomi, av vilka flera inriktades på skaffande av tilläggsinkomster. Beredningen av delgeneralplanen för centrum, delgeneralplanen för Lillkyro kyrknejd och delgeneralplanen för Märkenkall vindkraftspark fortsatte. Fastän det under år inte kom lika många detaljplaner till fullmäktige för godkännande som föregående år, framskred flera planprojekt betydligt. Inom planläggningen koncentrerade man sig på utvecklande och planläggande av affärs- och företagsområden, utvecklande av Vasa centrum, utvecklande av Lillkyro kyrkby, utvecklande av centralsjukhusområdet och Sandvikens strandzon samt planering av nya småhusområden i Höstves och Gamla hamnen. Fullmäktige godkände en uppdatering av det markpolitiska programmet. Nya markområden på 89 ha förvärvades. Arrendeavtalen för markområdena var i slutet av året lite över 3700 st. Det såldes 19 st. nya bostadstomter och 43 st. arrenderades ut. Inom bostadsfrågorna sysselsatte vårdhems- och andra specialboendeprojekt, speciellt genomförande av programmet för äldreservicebyggande i samarbete med Pikipruukki. Vid uppdateringen av genomförandeprogrammet för markanvändningen beaktades bland annat bostadsmarknadsöversikten. Arrangemangen med infrastrukturen kring Elisastadion planerades. Projekteringsobjekt var Bockska hörnets rondell, genomförande av II skedet av Björsberget, Himalajagatan och Wasaborgsgränden. Bron i Merikart sanerades liksom Tiklasparken. Principerna för understöd för enskilda vägar förnyades och beslut fattades om införande av dagvattenavgift. Upphandlingen av biogasbaserad materiel inom kollektivtrafiken framskred inte, men det kom löften om ett eventuellt avgörande alldeles i slutet av året.
17 Av de statliga vägprojekten inleddes byggandet av lederna för lätt trafik vid Vanhakylävägen och Näset. Vägplaneringen av Vasa förbindelseväg fortsatte tillsammans med NTM-centralen liksom bedömningen av miljökonsekvenserna av Vasa hamnväg. Av lokalitetsegendomen såldes Sandviksvillan och Officersklubben samt flera bostadsaktier. Tyngdpunkten för planeringen av ny användning för lokaler låg på fastigheterna på Rådhusgatan, Klemetsö anläggningsområde samt Styrelsegården. Planeringen framskrider långsamt och många viktiga avgöranden som främjar lokaleffektivitet och kostnadsbesparingar blev utan beslut. Av nybyggnadsobjekten färdigställdes både Lillkyro hälsostation och Tervajoen koulu. Även utvidgningen av Nummen koulu och Elisastadion framskred enligt planerna. Grundliga renoveringar gjordes i sammanlagt 88 objekt, av vilka det största enskilda var delsaneringen av Keskuskoulu. Vasa Vattens nettoinvesterinar genomfördes planenligt och inriktades i huvudsak på sanerings- och nybyggande av nätverk. Förbättrandet av vattenförsörjningsberedskapen utreddes vidare med samarbetsparterna. Beredningen för förnyande av sektorns organisation inleddes, målsättningsår 2017. I planeringen beaktas ändringar i verksamhetsmiljön och arbetet med förnyandet av förtroendeorganisationen. Utöver ändringen i organstrukturen bedömdes det centrala ändringstrycket bero på reformen inom social- och hälsovårdsområdena samt regionförvaltningen och inriktas på produktionsstödservicen. Tillstånds- och övervakningsuppgifterna fortsatte utifrån de utarbetade planerna och målen. Antalet tillstånd för byggande hölls nästan på samma nivå som föregående år, men tillståndens kvadratmeterantal och inkomstflöde ökade. Utöver tillståndsförfarandet gav man service inriktad på en högklassig verksamhet och man ingrep sakligt i motiverade missförhållanden. Anläggningar som finns under miljötillsynen var ca 70 st. och tillsynsobjekten i anslutning till miljö- och hälsoskyddet inom livsmedels-, hälsoskydds-, tobaks- och konsumentsäkerhetstillsynen totalt 1550 objekt. Den gemensamma avfallsnämnden för regionens kommuner befäste sin verksamhet och i slutet av året kunde man behandla en utredning om bedömningen av transportsystemet. 2.4 Uppskattning av de mest betydande riskerna och osäkerhetsfaktorerna 2.4.1 Allmänt De försvagade globala ekonomiska utsikterna är fortsättningsvis en väsentlig osäkerhetsfaktor även i framtiden. Finlands offentliga ekonomi visar ett underskott och tillväxtutsikterna är svaga under de närmaste åren. Balanseringen av den offentliga ekonomin samt åtgärderna för förbättrande av konkurrensförmågan framskrider mycket långsamt. Lösningarna och deras inverkningar framgår först senare. Den stora ökningen av asylsökande i Europa i fjol har föranlett tvister mellan EU-områdets stater. Storbritannien överväger utträde ur EU. Medlemsstaternas strävanden att stänga gränser samt specialarrangemangen för hindrande av genomfart förorsakar förvirring mellan staterna. Otrygghet, ojämlikhet och polarisering har ökat även i Finland. Globala ekonomiska utsikter och ovan nämnda osäkerhetsfaktorer har stor inverkan på Europas ekonomi. Utöver tidigare nämnda risker och osäkerhetsfaktorer inverkar på stadens egen verksamhet dessutom bl.a. ekonomiska, strategiska och operativa risker samt skaderisker. 2.4.1 Skaderisker och risker till följd av verksamhetsavbrott
18 På skaderisker och risker till följd av avbrott i verksamheten har man berett sig genom att försäkra och fondera. Genom att försäkra bereder man sig på bl.a. brandskador i fastigheter, trafikskador och ansvarsskador. Med hjälp av skadefonden har man berett sig på finansiering av följande skador som är på eget ansvar: Skador som drabbat fast och lös egendom Skador till följd av verksamhetsavbrott Ansvarsskador som staden enligt den gällande rätten är ansvarig att ersätta Ersättningsansvar som eventuellt uppstår utgående från borgensförbindelse Beloppet i skadefonden 31.12. är 7,5 miljoner euro. Fullmäktige har 12.3.2007 fastställt stadgarna gällande minimibeloppet för medlen i fonden, förkovrande av fonden och användningen av fonden. Stadens försäkringar fanns under verksamhetsåret hos försäkringsbolaget Fennia vad gäller lagstadgade försäkringar och hos försäkringsbolaget LokalTapiola vad gäller frivilliga försäkringar. Från och med januari 2011 har staden dessutom till kommuninvånarnas fördel en frivillig olycksfallsförsäkring för verksamhet som staden ordnar, en s.k. kommuninvånarförsäkring. 2.4.2 Finansiella risker Finansiella risker är ränte-, valuta-, likviditets- och kreditrisk, vilka hanteras i enlighet med stadsstyrelsens beslut och riktlinjerna för Vasa stads ekonomi- och ägarstyrning. Hanteringen sker genom att sprida lån och placeringar enligt verkställighetstidpunktens marknadsläge med beaktande av den existerande låne- och investeringsportföljen. Vidare tar man ståndpunkt till räntegrunden, valutan och förfallotidpunkten samt ändrar låneportföljens räntefördelning med hjälp av derivatavtal. Av finansieringsriskerna har under senaste år särskild uppmärksamhet fästs på ränterisken. Stadens låneportfölj är till en del bunden till de rörliga räntorna, vilket på lång sikt har konstaterats vara förmånligast, särskilt vid lågräntetider. Då är prognostiseringen av ränteutgifter dock svårare och ränterisken större. Åtgärder har vidtagits för att öka den skyddade andelen genom att ränteswapavtal ingåtts. I slutet av år var ränteswapavtalen sammanlagt tio. I slutet av år var den skyddade delen av låneportföljen drygt 50 %. Stadens räntesyn är att centralbankens referensräntenivå hålls ungefär vid noll fortsättningsvis under åren 2016 och 2017. Fastän räntenivån hålls låg, är ränterisken en allt viktigare risk för staden i och med lånestockens starka tillväxt. Hanteringen av ränterisken kräver allt mera planenlighet och resurser. Under år 2014 gjordes en låneportföljsanalys, vilken klart visade att skyddsnivån på stadens lånestock måste höjas. 2.4.3 Miljörisker Miljörisker som eventuellt har inverkan på verksamheten och/eller ekonomin är åtgärderna föranledda av stängningen av avstjälpningsplatsen i Sunnanvik. Tillståndet för stängning av avstjälpningsplatsen i Sunnanvik erhölls av miljömyndigheterna under år 2014. Kalkylen vad gäller reserveringen för Sunnanvik avstjälpningsplats har uppdaterats i början av år 2016 och uppgår till 2,2 miljoner euro, vilket ska räcka till för att slutföra landskapsarbetena och eftergranskningen. Till stängningen av avstjälpningsplatsen i Sunnanvik ansluter sig väsentligt även saneringen av de förorenade markområdena på Sunnanviks industriområde. Om de förorenade markområdena på industriområdet gjordes en omfattande utredning år 2014, men först efter en riskbedömning kan en kostnadsberäkning göras för saneringen. En riskbedömning har utförts år, kostnadsberäkningen för saneringen preciseras då åtgärderna har fastställts inom år 2016. Direktionen för Vasa Vatten lämnade in en miljötillståndsansökan 30.6.2013 i anslutning till avloppsvattenrening. Tillståndet är fortfarande under behandling vid regionförvaltningsverket som förrättade syn vid reningsverket 3.12.. Enligt dåvarande uppgifter erhålls en uppdatering 31.3.2016. Förmodligen ansluter sig inga tunga investeringskrav till tillståndet.
19 2.5 Bedömning av den sannolika utvecklingen framöver Med tanke på Finlands ekonomi och kommunekonomin innebär den hälsovårdsreform som nu bereds en stor förändring. Då reformen genomförs kommer den offentliga förvaltningen, som tidigare ha ordnats av två parter, att ändras för att i stället ordnas av tre parter: staten, det självstyrande området och kommunen. Hur reformens förvaltning och finansiering kommer att ordnas är fortfarande under arbete. Förändringen kommer att vända upp och ned på kommunernas verksamhet och finansiering redan under nästa ekonomiplaneringsperiod. Inom stadens beslutsorganisation håller man på och bereder reformen i enlighet med stadsfullmäktiges riktlinjer. Nämndstrukturen förnyas och beslutsstrukturen ändras. En ändring av beslutsorganisationen mitt under budgetåret är en utmaning särskilt ur ekonomiplaneringes synvinkel, i synnerhet i en situation då stadens ekonomi balanseras. I början av sommaren beslöt man om ramen för ekonomin 2016 och skattebesluten fattades i samband med den egentliga budgetbehandlingen. Vid behandlingen av 2016 års budget i november beslöt man även om balanseringsprogrammet för ekonomin. Uppgörandet av balanseringsprogrammet var nödvändigt på grund av den försämrade driftsekonomin samt för att stävja stadens skuldsättning. På basis av bokslutet kan konstateras att det sparmål som fullmäktige satte upp för år uppnåddes inom hela organisationen fastän avvikelser förekom för den egna verksamhetens del. Att balanseringen av social- och hälsovårdsväsendets ekonomi lyckas är avgörande för hela stadens ekonomi. År uppgår bruttoutgifterna i stadens investeringsdel till sammanlagt nästan 46 miljoner euro. En balanserad ekonomi är det viktigaste målet i investeringsdelen och bruttoinvesteringarna ska under planperioden minskas till samma nivå som de planerade avskrivningarna, dvs. till ca 30 miljoner euro. För att uppnå en balanserad ekonomi ska investeringsobjekt omvärderas, gallras och skjutas upp t.o.m. långt in i framtiden. Skuldsättningsutvecklingen stävjas genom balanseringsåtgärder inom driftsekonomin samt genom granskning av investeringarna. Skuldsättningsutvecklingen dämpas också genom försäljning av egendom via ett separat försäljningsprogram. Ekonomins helhetsbild förutsätter fortsättningsvis omfattande åtgärder för främjande av produktiviteten och lönsamheten. Strukturella förändringar är även i fortsättningen nödvändiga. 3. ORDNANDE AV INTERN KONTROLL 3.1. Stadstyrelsens redogörelse för ordnande av den interna kontrollen samt uppskattning av de mest betydande riskerna för år Bakgrund och utvecklingsåtgärder år Stadsfullmäktige beslutar om grunderna för den interna kontrollen och riskhanteringen, medan stadsstyrelsen och stadsdirektören på koncernnivån svarar för ordnandet av och anvisningarna för den interna kontrollen och riskhanteringen. Den interna kontrollen är en del av stadens ledningssystem och ett verktyg för stadens ledning och förvaltning, med hjälp av vilket genomförandet av de uppställda målen, verksamhetsprocesserna och riskerna bedöms. Kontrollen täcker riskbaserat stadskoncernens funktioner och på dess inriktning inverkar organisationsstrukturen, verksamhetens kvalitet, omfattning, mångformighet och förändringssituationer. Målet är att den interna kontrollen är tillräcklig och i rätt förhållande till de risker som ingår i verksamheten. Bestämmelserna i kommunallagen om kommunens och kommunkoncernens interna kontroll och riskhantering förutsätter att kommunens beslutsfattare har åskådliga uppgifter om
20 kommunens ekonomiska läge och riskerna till sitt förfogande. En övergripande riskhantering kan genomföras på följande sätt: bokslutsinformationen förbättras och enhetliga strukturer för intern kontroll och riskhantering skapas i verksamhetsberättelsen ges uppgifter om hur den interna kontrollen och riskhanteringen är ordnade och om de centrala slutsatserna i verksamhetsberättelsen ges en utredning över koncernövervakningen och de mest betydande riskerna och osäkerhetsfaktorerna kontrollen och riskhanteringen synkroniseras till en fast del av den strategiska styrningen och alla enheters sedvanliga operativa verksamhet. Det här förutsätter att stadskoncernen har en enhetlig styr- och rapporteringsmekanism för kontroll och riskhantering. med en effektiv kontrollkedja säkerställs för framtiden en störningsfri sektoröverskridande serviceverksamhet samt förbättras stabiliteten och förutsägbarheten inom ekonomin Huvuduppgiften för den av stadsdirektörens ledda riskhanteringsarbetsgruppen är att skapa ett övergripande system för riskhanteringen som täcker hela staden. Beredningsarbetet har fortsatt under år och våren 2016 ger gruppen sitt förslag på hur riskhanteringen i praktiken integreras till en del av verksamhets- och ekonomistyrsystemet år 2017. Utgångspunkten är att de åtgärder och projekt som förutsätts för utvecklande av riskhanteringen/kontrollen antecknas i och intas i verksamhets- och ekonomiplanen och åtgärdernas mätningseffekter bedöms regelbundet varvid korrigerande rörelser kan utföras som en del av helhetsledningen. Målet är att bilda en övergripande riskhanteringsarbetsgrupp, som sammanställer, bedömer och rapporterar de betydande riskerna för stadens ledning 1. Därtill förenhetligas riskhanteringen för hela staden med hjälp av ett sektorbaserat controllersystem samt främjas styrning och uppföljning av riskhanteringen. Riskhanteringen ordnas på ett enhetligt sätt i hela staden, för koncernsamfundens del i mån av möjligheter med iakttagande av samma modell. Betydande risker är sådana strategiska och ekonomiska risker samt funktionella och yttre risker som är ett hot mot koncernens mål eller som om de förverkligas är omfattande till inverkningarna. Riskernas mångformighet på stads- och koncernnivå framgår av kartbilden nedan. En del av riskerna på koncernnivå kan nödvändigtvis inte hanteras enbart med hanteringsmetoder för en viss sektor, ett resultatområdes affärsverk eller ett koncernsamfund. Verksamhetsmiljö, mål, organisationsstruktur och verksamhetsprocesser ändras och riskhanteringen för tväradministrativa processer får en allt mera betydande ställning. Vid identifieringen av risker och bedömningen av hanteringsåtgärdernas effekt utnyttjas uppgifterna för de risker som sektorerna, resultatområdena, affärsverken och koncernsamfunden har identifierat och bedömt. I bokslutets verksamhetsberättelse rapporteras årligen om hanteringsåtgärderna för betydande risker. 1 Huvudmålen för den övergripande riskhanteringsarbetsgruppen: säkerställer en effektiv och fungerande riskhantering och kontroll, observerar riskändringar i verksamhetsmiljön, organisationen och verksamheten, avvärjer tillbud och misslyckanden, identifierar och bedömer avvikelser och nya risker samt utvecklar kontrollen och riskhanteringen tillsammans med sektorerna, resultatområdena, affärsverken och koncernbolagen.
21 Personalutgifter Fastighetskostn./reparationsskuld Investeringar deras driftsekonomiska inverkningar Inverkningar av utläggande av service Mark-/vattenegendom Fastigheter/andelar/fonder Övrig lös egendom Avtal/uthyrning Infrastruktur och dess livscykel Betydelse/behov för servicenivån Kassahantering Ränterisk Marknads- och finansieringsintrumentrisker Motpartsrisk Borgensrisk Stormar Strömavbrott Storolyckor Trafikolyckor Bränder Miljöskador EGENDOMS- HANTERING FINANSIERING OLYCKOR OCH SKADOR SERVICENS SÄKERHET Verksamhetsintäkter, Skatteink.underlag, Omsättning UTGIFTS- HANTERING INKOMSTFINANSIE- RINGENS TILLRÄCKLIGHET VASA STADS RISKKARTA 2016-2019 EKONOMISKA SKADEMÄSSIGA STRATEGISKA STADENS STRATEGI VERKSAMHETS- MILJÖ OPERATIVA UTVECKLANDE AV VERK- SAMHETEN ICT Kommuninvå narnas välfärd och åldersstruktur Arbetslöshetsläge Utveckling av näringslivet och utbildningsstrukturen Miljöns och samhällsstrukturens hållbarhet Statens ekonomiska läge, styrpolitk och lagstiftnig Internationell och intern flyttningsrörelse LEDNING VERKSAMHET Organisering av serviceproduktionen, inkl. bolagisering/utläggande Kommunsammanslagningar Identifiering av utvecklingsbehovet, Produktutveckling Kundförväntnigar Anseende och image Ledningssystem, Inkl. ledn.gr./styrelsearbete Ledningskultur Ledarskapsfärdigheter Förmåga att fatta beslut Processernas funktionsduglighet, tväradministrativa funktioner, Mål- och ekonomiuppföljning, redovisningskontroller Projektstyrning, Lokaler Miljörisker PERSONAL Arbetarskydd- och arbetshälsa Lokalsäkerhet Maskiner, apparater Personsäkerhet Underleverantörer/leverantörer Brottssäkerhet Nyckelpersonsrisk Personalens kompetens och engagemang Pensionsavgång och tillgången till personal JURIDISKT ANSVAR Avtalsrisk Upphandlingar Iakttagande av bestämmelser och föreskrifter (t.ex. vårdgaranti) /verksamhets i strid med dem Skadeersättningar Servicens kontinuitet Infrastrukturens tillförlitlighet och säkerhet Teknologikunnande och utnyttjandegrad Elektronisk kommunikation 5 Allmänt ordnande av riskhantering, identifiering och bedömning av risker och svarande på dem Enligt förvaltningsstadgan ansvarar stadsstyrelsen och stadsdirektören för ordnandet av den interna kontrollen och riskhanteringen. Stadsstyrelsen ansvarar för genomförandet och samordnandet av riskhanteringen samt beslutar om försäkrandet av stadens tillgångar och ansvar (förvaltningsstadgan 35 ). Uppdateringsarbetet för förvaltningsstadgan har inletts 3/2016. 2 För styrningen av stadskoncernen och ordnandet av den interna kontrollen och riskhanteringen på ett behörigt sätt och för övervakningen av resultatrikheten svarar de till koncernledningen hörande stadsstyrelsen, stadsdirektören, sektordirektörerna, ekonomidirektören och koncernservicechefen (förvaltningsstadgan 41 ). Inverkan av den yttre verksamhetsmiljön på hela stadens nivå, sektorerna eller i serviceprocesserna bedöms regelbundet på stadsstyrelse- och ledningsgruppsnivåerna. I samband med det strategiska beslutsfattandet och styrprocessen bedöms totalverkan, men strömlinjeformande av organisationen, målstyrningen och förankringen av serviceprocesserna samt uppbyggande av jämförbara mätare som beskriver verkningarna förutsätter tillräckligt med arbete. 2 i Kommunförbundets utkast till förvaltningsstadgemall som daterats 26.2.2016 föreslås följande metod för att förnya styrningen av riskhanteringen och den interna kontrollen: I kommunstyrelsen finns en sektion för intern kontroll och riskhantering. Koncernstyrningens samt den interna kontrollens och riskhanteringens uppgifter kan också förenas till uppgifter för samma sektion.
22 Användningen av hjälpmedel och bedömningsblanketter för identifiering och bedömning av risker är inte ännu tillräckligt enhetlig för hela staden, varvid kategoriseringen av risker, dokumentering och konkret mätande av utförda kontrollåtgärder blir bristfälliga. Det elektroniska riskbedömningssystemet Riskipiste har varit i användning i flera år och användningen och utnyttjandet av det gäller i huvudsak grundelementen för riskhantering, bl.a. enheternas fysiska verksamhetslokalsäkerhet och informationssäkerhet. I schemat vid punkt 3 kan man se att utifrån uppföljningen åren 2010-2016 har man kunnat beräkna risknivån för de olika riskslag som finns i Riskipiste och deras sammanräknade risknivå. Varje redovisningsskyldigt organ inom koncernen ger som en del av sin verksamhetsberättelse en redogörelse för hur den interna kontrollen och riskhanteringen är ordnad, brister som upptäckts vid kontrollen och åtgärder för att rätta till dem. För hantering av riskerna ska nämnderna, direktionerna och koncernsamfunden regelbundet följa med hur målen uppnås, vilka risker som ansluter sig till dem samt på förhand överenskomna mätare. De mest betydande riskerna ska bedömas och ansvaret, uppföljningen samt åtgärdernas tidtabell synkroniseras. Beredskap för risker och olika störningssituationen ska finnas på förhand så att sektorerna och enheterna kan förutse störningar i ekonomin och verksamheten, hantera dem samt återställa verksamheten till normalnivå. Ordnandet av den interna kontrollen och riskhanteringen Stadsstyrelsens redogörelse för den interna kontrollen och riskhanteringen för år baserar sig på nämndernas och organens samt koncernbolagens redogörelser för den interna kontrollen och riskhanteringen. Uppnåendet av budgetmålen har rapporterats i den här verksamhetsberättelsen eller genom en riskhanteringsrapport för år som godkänts vid organbehandlingen. Enligt den allmänna anvisningen från bokföringsnämndens kommunsektion har organen ombetts att rapportera om den kontroll som utförts åtminstone på följande grundläggande delområden: 1. Iakttagande av stadganden, bestämmelser och beslut 2. Måluppfyllelse, kontroll av resursanvändningen, kompetens och tillförlitlighet vid resultatkalkylering 3. Ordnande av riskhanteringen 4. Övervakning av egendomsanskaffning, -överlåtelse och -skötsel 5. Avtalsverksamhet I samband med beredningen/godkännandet av budgeten för år har totalt 29 enheter på organ- och resultatområdesnivå antecknat ett eller flera mål för den interna kontrollen och riskhanteringen. Utöver det här har stadens 3 affärsverk i budgeten antecknat ett eller flera mål som gäller den interna kontrollen och riskhanteringen. Målens totalmängd (totalt 30 verksamhetsenheter) är täckande. Med stöd av självutvärderingar som genomfördes på organ- och resultatområdesnivå genomfördes den interna kontrollen och riskhanteringen senaste år i regel planenligt och i sin helhet på skalan nöjaktig bra. Följande figur preciserar resultaten av/ändringen i självutvärderingen sektorvis på skalan 1-4 3 jämfört med åren 2012 och 2014. Medelvärdet för alla bedömningar år 2012 var 3,3, år 2014 var det 3,4 och år nästan samma 3,2. Medelvärdet för koncernbolagen var 3,5, jämförelse med tidigare år saknas. Årsvariationen för självutvärderingsnivån enhetsvis har kunnat variera klart beroende på omständigheterna eller t.ex. utvecklande av kvalitetssystem/uppföljning. Därtill ska de senaste åren organisationsförändringar/bolagiseringsarrangemang beaktas, vilka har minskat antalet resultatenheter. Av sektorerna har vård och omsorg sammanställt resultaten av riskbedömning och övervakningskontroller till ett, medan igen för de övriga sektorerna och 3 Skala 1-4, där 1=försvarlig, 2= nöjaktig, 3=bra, 4=mycket bra.
23 centralförvaltningen ingen sådan helhetsbedömning har gjorts, varvid bedömningen av riskerna och riskhanteringen på sektor-/organnivå inte är i balans. KONCERNBOLAGETS, SEKTORNS/AFFÄRSVERKETS/RESULTATOMRÅDETS SJÄLVUTVÄRDERING OM DEN INTERN KONTROLLENS NIVÅ 2012, 2014 OCH 4 2012 2014 3,5 3,2 3 2,5 2 1,5 1 KONCERNBOLAGEN LILLKYRO ÖSTERBOTTENS MUSEUM PERSONALSERVICEN NÄMNDEN FÖR 2:A KAUPUNGINTEATTERI STADSORKESTERN MILJÖSEKTORN BYGGNADSTILLSYNEN SAMSERVICEN FASTIGHETSSEKTORN EKONOMISEKTORN SMÅBARNSFOSTR/UTBI FRITIDSNÄMNDEN FÖRVALTNINGSSERVICEN SOCIAL- OCH VAASAOPISTO ARBIS MATSERVICEN STÄDSERVICEN REVISIONSVÄSENDET STADSUTVECKLINGEN LÄROAVTALSVÄSENDET KOMMUNTEKNIKEN TEKNISK SERVICE ÖSTERBOTTENS VASA VATTEN FÖRETAGSHÄLSOVÅRDEN PLANLÄGGNINGEN KULTUR/BIBLIOTEKSNÄ MEDELVÄRDE Enligt stadsstyrelsen helhetsuppskattning behövs utvecklande vid förenhetligandet av verksamhetsmodellen för intern kontroll och riskhantering, i systematiseringen, uppställandet av mätare som är kopplade till målet samt omfattningen/ansvaret för kontrollen på kontrollkedjans alla nivåer. Redogörelserna baserar sig på bedömningsmaterial som dokumenterats sedan år 2017, vilket bekräftar bedömningarnas resultat och mätningen av hur riskhanteringen framskridit. Vid planeringen och genomförandet av riskhanteringsmetoder ska följande saker definieras: 1) ansvarspersoner, förfaringssätt, resurser och tidtabeller 2) mätning av hanteringsmetodernas verkningar och effektivitet och 3) dokumentering, uppföljning och rapportering Målet med den planerade övergripande riskhanteringsarbetsgruppen är att skapa en dynamisk stöd- och styrfunktion för riskhantering, vilken under de närmaste åren kan förena riskhanteringen och kontrollen till en mer betydande del av styrningen av verksamheten och ekonomin och balanshanteringen av serviceproduktionen. Följande huvudrisker som framgår av organens (staden och affärsverken) redogörelser år kan procentuellt klassificeras på följande sätt utifrån riskkartsklassificeringen på sidan 2:
24 VASA STAD, DE VÄSENTLIGA RISKTYPERNAS %- ANDEL I REDOGÖRELSEN 60 50 40 30 20 48 10 18 15 19 0 STRATEGISKA RISKER EKONOMISKA RISKER OPERATIVA RISKER SKADERISKER De stora sektorernas/organens redogörelser baserar sig på en dokumenterad riskmatris/- kartläggning, men fortsättningsvis saknas från många organs redogörelser en mål-/åtgärds- /mätarmatris som styrker den skriftliga rapporten. En del av kontrollens/riskhanteringens uppföljningsmätare beskriver inte i tillräcklig omfattning om de uppställda målen har nåtts. Följande tio koncernbolag har för den här redogörelsen inlämnat uppgifter för år samt sin uppskattning av de mest betydande riskerna och osäkerhetsfaktorerna i framtiden: Vasa Elektriska Ab, Stormossen Ab, NLC Ferry Oy Ab, Vasaregionens Utveckling Ab (VASEK), Vasa yrkeshögskola Ab, Brändö Företagscentrum Ab, Brändö campus, Fastighets Ab Vasa Teaterparkering, Vasa Ekovärme Ab, Vähänkyrön Vuokratalot Kiinteistö Oy och Fab Sekahaku. Om koncernbolagens riskhantering på en allmän nivå kan följande konstateras: Beaktansvärt i de små koncernföretagens riskhantering är personalfrågorna och nyckelpersonsriskerna I de största koncernbolagen finns typiskt dokumenterade lednings-/certifierade kvalitetssystem. Riskhanteringen/den interna kontrollen är då systematisk och rapporteringskedjorna fungerande. Vad gäller de här bolagen är riskhanteringsmedvetenheten och kontrollrutinerna allmänt kända I nuläget betonas hanteringen av konkurrenskraften och de ekonomiska riskerna i koncernbolagens riskhantering. Beroende på faktorer sektorvis kan riskerna ansluta sig till exempel till statens eller EU:s åtstramade finansieringspolitik, programperiodsändringar, personalvolym, tillräcklig nyttjandegrad för verksamhetslokaler och bostäder samt hantering av projekt/investeringar. I RISKIPISTE-programmet som används av staden finns uppgifter från närmare 400 verksamhetsenheters riskbedömning, och beskriver i första hand säkerhetsriskerna för
25 enheternas fysiska verksamhetsmiljö/serviceproduktion. I det följande finns en helhetsuppskattning/ett medelvärde för analyserna/poängsättningen vad gäller alla delområden för säkerheten per åren 2010-2016. Medelvärdet får vitsordet nöjaktig på skalan 1-5. I samband med den här redogörelsen hörde man sig för hos sektorerna också om huruvida användandet av RISKIPISTE-programmet ska utvidgas så att det gäller också övergripande riskhantering och intern kontroll? Av svaren framgår att många som svarat inte känner till programmet tillräckligt (45 %) eller att det inte passar som ett bredbasigt verktyg för riskhantering (33 %). Av dem som svarat konstaterar bara 21 % att användandet av programmet skulle kunna utökas så att det gäller också en övergripande riskhantering. VASA STAD, ÄNDRING I DE RISKSLAG SOM ANTECKNATS I RISKIPISTE- PROGRAMMET OCH DEN SAMMANRÄKNADE TOTALRISKPROCENTEN 2010-2016 26,4 27,4 23,5 31,1 30,5 39,9 49,2 2010 26,3 26 22,4 31,3 29,7 40,6 42,7 2011 26,2 23,3 20,9 27,2 25,8 34,9 32,1 2012 26 21,7 20,2 26,9 24,9 34,6 30,9 2013 25,9 21,7 20,1 26,8 24,8 34,5 30,6 2014/1 25,7 21,1 19,8 26,5 24,5 34,2 30,4 2014/2 25,6 20,5 19,5 26 24,3 34 30 2016 Risk % 2010-2016 Säkerhetsledning Arbetssäkerhet Informationssäkerhet Brand- och räddningsväs. Fastighets- och lokalsäkerhet Miljösäkerhet 1. Akttagande av föreskrifter, bestämmelser och beslut Några betydande brister vid iakttagandet av lagar och bestämmelser har inte observerats. Vid beredningen och verkställandet av beslut har dock brister observerats gällande bl.a. tillräckligt rättidig beslutsberedning vid ändrade lagar och föreskrifter. Som exempel nämns ordnandet av verksamheten för det sektorsövergripande servicecentret som främjar sysselsättningen 4, där beslutet fattades några dagar innan kostnadsansvaret inleddes. En sen beredningsprocess av samma typ anslöt sig till förutsägande av inverkningarna av förnyelsen inom elevvården. Staden har bl.a. genom en fortgående förmanspassutbildning gett förmännen utbildning i hur föreskrifter och beslut ska iakttas. I förmanspassgruppen år deltog 37 personer samt fem som fortsatte från tidigare år. Av dessa fick 34 diplom. Vad gäller kommunalbesvär, ställande under åtal eller centrala rättsliga påföljder konstateras följande: 4 ST 21.12. 492: Målet för den sektorsövergripande samservicen som främjar sysselsättningen är att främja sysselsättningen av arbetslösa genom att de erbjuds offentlig arbetskraftsservice i enlighet med sitt servicebehov och därtill social, hälso- och sjukvårdstjänster samt rehabiliteringstjänster. Kostnaderna fördelas från 1.1.2016 enligt Kommunförbundets rekommendation.
26 I hovrätten är ett ersättningsanspråk från Rakennus Vestra Oy:s konkursbo anhängigt, vilket gäller stadens åtgärder på en tomt på bostadsmässområdet i Sunnanvik. Tingsrätten ålade staden att ersätta konkursboet med 200 708. Stadsstyrelsen har överklagat tingsrättens beslut. Vasa stad har väckt talan med ett tjugotal andra städer hos Helsingfors tingsrätt mot bolag som deltagit i den s.k. Skogskartellen. Till EU-kommissionen har en klagan inlämnats i ett statsunderstödsärende gällande avtal mellan Vaasa Parks och staden. Hemserviceföretaget Viola Hemservice Ab:s klagan är anhängig i tingsrätten i ett ärende som gäller servicesedelsföretagande. Bolagets ersättningsanspråk är ca 200 000. I olika besvärsinstanser är tre besvär gällande tjänsteförhållandeärenden anhängiga: uppsägningsärende, tjänstearrangemangsärende inom museiväsendet och jämställdhetsärende gällande lön. I början av år 2016 inleddes en förundersökning gällande misstankar om oegentligheter bland vissa tjänsteinnehavare inom tekniska sektorn. 2. Måluppfyllelse och -uppföljning, kompetens och tillförlitlighet vid resultatkalkylering Uppföljningen av uppfyllelsen av budgetmålen och verksamhetsresultatet för år har presenterats som en sektorvis granskning nedan i verksamhetsberättelsen. Uppföljningen, bedömningen och balanseringen av stadens ekonomi och verksamhet har fortsatt enligt följande schema: Månadsrapporten gällande ekonomin och verksamheten förs fr.o.m. slutet av februari månatligen till stadsstyrelsen. Utvecklingen för personalutgifterna och personalmängden samt utfallet för serviceköp och skatteinkomster samt också investeringar på stadsnivån och stadens affärsverk följs med månatligen. Till stadsstyrelsen och fullmäktige lämnas en uppföljningsrapport om situationen i slutet av april och augusti som är mera omfattande än månadsrapporten. Stadsstyrelsen beslutade 2.3. att i anslutning till behandlingen av dispositionsplanen tillsätta en kommitté som styr balanseringsarbetet. Kommittén bestod av stadsstyrelsen och ordförandena för de fyra största nämnderna. Kommittén analyserade och bedömde nuläget/utvecklingsutsikterna för ekonomin och servicen på försommaren och uppgjorde sitt förslag till sparåtgärder utifrån sektorernas och organens beredning. Stadsfullmäktige fastslog i juni stadens program för balansering av ekonomin 2016-2019. Om verkningsfullheten och tillförlitligheten för bedömningen av resultatet fås årligen en uppskattning genom revisionsnämndens utvärderingsberättelse. Stadens revisor ger också sitt utlåtande om den interna kontrollens och riskhanteringens resultat år i sin revisionsberättelse. 3. Kontroll över anskaffning, överlåtelse och skötsel av egendom samt hantering av medelanvändningen Under räkenskapsperioden har inga betydande förluster, värdeminskningar i anskaffningar, i överlåtelse av eller bruksvärde för egendom konstaterats och inte heller har man råkat ut för ersättningsansvar eller annat rättsligt ansvar. Antalet besvär som inlämnats till marknadsdomstolen har ökat klart. De fall som är anhängiga ökar osäkerheten i verksamheten eftersom man blir tvungen att handla utgående från tillfälliga lösningar. I marknadsdomstolen är besvär gällande distansmedicinska tjänster inom hemvården anhängiga. Vidare har marknadsdomstolens beslut i upphandlingsärende överklagats hos Högsta förvaltningsdomstolen i följande varu- och tjänsteupphandlingar:
27 Samordnad upphandling av städkemikalier och -redskap Anropsbussar, där det i ärendet dessutom har väckts en separat skadeståndstalan Hanteringen av gatubelysningen Vid uppföljningen av upphandlingarna har inte framkommit några oegentligheter och inte heller vid hanteringen av medelanvändning har några brister eller bedräglig verksamhet upptäckts i fråga om stadens egendom. För kontrollen över köpservicen och de tväradministrativa processerna konstateras att: Antalet dagar för fördröjd förflyttning som VCS fakturerar var senaste år 3100 (ökning jämfört med föregående år 29,2 %) och faktureringen 2,3 miljoner. Servicekedjan för äldre har utvecklats, men trots detta fortsätter problemet år efter år. Verksamhetsmässigt har stadens organisation misslyckats med minskningen av patienter med fördröjd flyttning. I slutet av år var beloppet på stadens långfristiga lån 187,6 miljoner och de kortfristiga lånens belopp 55,3 miljoner. Staden har aktivt utnyttjat den låga räntenivån genom att öka beloppet på sina kortfristiga lån. Lånens totalbelopp har ytterligare fortsatt att växa beroende på stora investeringar. En ökning av lånebeloppet innebär en väsentlig risk för staden. För hantering av lånebeloppet och ränterisken har stadsstyrelsen utarbetat en låneportföljsanalys under ledning av en utomstående sakkunnig och med stöd av analysen har ränteswapavtal ingåtts för att hantera ränterisken. Åren 2020 och 2024 finns en återfinansieringsrisk i stadens låneportfölj, då det som ska betalas på årsnivå är 55 miljoner. 4. Avtalsverksamhet Stadsstyrelsen har ingen vetskap om att betydande negativa följder för verksamheten skulle ha föranletts av avtal. Vid utarbetandet av avtal utnyttjas upphandlingsväsendet och stadsjuristen. Det nya systemet för elektronisk dokumentförvaltning Kaarle (Tweb) har tagits i bruk etappvis för att effektivera dokumentförvaltningen och beslutsfattandet. För sin del förbättrar systemet den övergripande avtalshanteringen. 5. Information och kommunikation Stadsstyrelsen leder informationen och kommunikationen utifrån stadskoncernens kommunikationsstrategi. För utvecklande av stadens interna och externa kommunikation har flera satsningar gjorts. Nya webbsidor publicerades våren och samarbetet med Kuntien Tiera Oy fortsätter ytterligare. Ibruktagande av ett nytt intranät är aktuellt i slutet av år 2016. Det nya intranätet är ett socialt arbetsställe och möjliggör ett lätt ibruktagande av behövliga uppgifter eller system. Med hjälp av intranätet främjas en öppen och interaktiv kommunikation i arbetsgemenskapen samt styrprocesser för verksamheten och ekonomin. Det kommer att vara alla anställdas mötesplats, där man arbetar (arbetsytor/databanker på individ- och enhetsnivå), förmedlar information, skapar sammanhållning och gemensamma verksamhetsmodeller. Delområdena i stadens strategi har knutits till informationstidningens ämnesval och innehåll. Kommuninvånarna är i allt större omfattning med i sociala medier, där staden också har varit aktiv. De sociala medierna förbättrar interaktionen med kommuninvånarna. Som nya informationskanaler togs senaste år i bruk Instagram och Linkedln. Pressinfon har ordnats regelbundet i samband med organens möten samt då ändringsprojekt inom serviceproduktionen behandlas eller är aktuella. För kommuninvånare och olika intressentgrupper ordnades 42 informationstillfällen. 6. Ordnande av den interna revisionen Den interna revisionen arbetar underställd stadsdirektören och har som uppgift att granska förvaltnings- och ekonomiprocesserna samt delta i utvecklingen av riskhanteringen, den
28 interna kontrollen och förvaltningen bl.a. genom utbildning. De interna revisorerna stöder förverkligandet av stadens mål genom att granska och utvärdera hur organisationerna och den interna kontrollen fungerar samt att verksamheten och beslutsfattandet sker i enlighet med bestämmelserna. Utifrån de granskningar som utförts konstateras att den interna kontrollen fungerar tillfredsställande. För övervakning, styrning och utveckling av den interna revisionen samt koordineringen av denna och revisionen finns en revisionskommitté. Interna revisionen biträder stadens externa revisor enligt avtal samt säljer sina tjänster också till bl.a. samkommunen för Vasa sjukvårdsdistrikt. 7. Helhetsbedömning av riskhanteringens och den interna kontrollens nuläge samt utvecklingsåtgärder under ekonomiplaneperioden Stadsstyrelsen konstaterar att förvaltningarnas, affärsverkens och dotterbolagens utvärderingar har behandlats i vederbörande beslutsfattande organ, varvid uppgifter om brister och korrigeringsbehov har tagits upp till behandling. Utifrån redogörelserna konstateras att den interna kontrollen i regel når en godtagbar nivå och att ett systematiskt utvecklingsarbete för identifiering, bedömning och hantering av riskerna pågår. Målet är att ta in utvecklingsarbetets resultat som en del av styrsystemet för ekonomin och verksamheten från och med beredningen av budgeten år 2017. Sektorernas, resultatområdenas, affärsverkens och koncernbolagens centrala svar på frågan Hur bedöms verksamhetsmiljön och eventuella risker ändras under ekonomiplaneperioden 2016 2019 finns uppräknade enligt följande: Sparåtgärdernas och strukturförändringarnas inverkan på balansen inom serviceproduktionen och ekonomin (t.ex. arrangemangen i anslutning till verksamhetsmiljön och finansieringsunderlaget är helt öppna, statens sparåtgärder har återverkningar på de kommunala aktörerna, ändringar i lagstiftningen som skulle innebära nedskärning av verksamhet.) Den allt stramare ekonomin skapar större utmaningar än tidigare: svårare att få utomstående finansiering, byte/avslutande av EU-program- och projektperiod Inverkan av ändringar i akutvården och andra social- och hälsovårdsfrågor bekräftas under den här tidsperioden Ovetskapen om den kommande social- och hälsovårdsveksamheten är en stor risk = eventuella ändringar i klientförhållandena Riksomfattande besparingar och reformen inom yrkesutbildningen I och med stödservicereformen ändras verksamhetsmiljön väsentligt och antalet anställda inom Förvaltningsservicen tredubblas nästan Hantering av egendomen: reparationsskulden för den existerande fastighetsmassan i förhållande till nyinvesteringarna Risker i anslutning till långvariga avtal i en förändringssituation Cybersäkerheten ett växande hot/de elektroniska systemens sårbarhet Riksomfattande och regionala lösningar vid ordnandet/producerandet av service Omorganiseringen av räddningsväsendet och utsikterna år 2019 Den stora ökningen av antalet flyktingar föranleder behov av service och ekonomiska resurser För att ovan nämnda risker i framtiden ska kunna hanteras och kontrolleras, ska uppföljningsförfarandet för verksamhetsstyrningen förbättras fortgående. Stadsstyrelsens verksamhetslinjer för intern kontroll och riskhantering och konkreta utvecklingsåtgärder under ekonomiplaneperioden 2017 2019 är följande:
29 1) Riskhanteringen och kontrollen utvecklas under perioden genom en enhetlig integrerad styrmodell, jämförelseutveckling och skräddarsydd utbildning. ÅTGÄRDER: Fortgående arbete i riskhanteringsarbetsgruppen och den övergripande riskhanteringsarbetsgruppen, direkt koppling för riskhanteringen och den interna kontrollen till strategin, budgeten och verksamhetsuppföljningen. En enhetlig riskkartläggningsmodell och mätbara övervakningskontroller skapas för hela stadskoncernen. Modellen är synkroniserad för målstyrning av verksamheten och ekonomin och förutsätter rättidig/tillförlitlig/systematisk rapportering från enhets-/organ-/intressentgrupps-/ och koncernnivån till stadsstyrelsenivån. Organspecifika eller tväradministrativa/processvisa enhetliga kontroll- och riskhanteringssystem tas i bruk i alla organ. 2) Genom fortgående förbättrande av ledningssättet och god förvaltning stärks grunden för riskhanteringen och främjas uppnåendet av målen. ÅTGÄRDER: Ledningsutbildningen stöds och utbildning/konsultering ordnas aktivt samt på beställning. Det nya controllersystemet, med HR- och ekonomicontrollrarna som hjälp för sektordirektörerna, skapar en möjlighet att förankra och skräddarsy utbildning och styrning inom sektorerna. 3) För balanseringen av stadens ekonomi och förbättrande av produktionsstrukturerna inriktas kontrollen och riskhanteringen på tväradministrativa kvalitetssäkringsprocesser. ÅTGÄRDER: Ändamålsenlig användning av och balans i stadskoncernens resurser främjas med regelbunden utvärdering och genom mätaranalyser. I och med omorganiseringen av stödservicen kan man övergå till en enhetlig praxis inom hela förvaltningen speciellt inom personal-, ekonomi- och dokumentförvaltningsservicen och i det sammanhanget säkerställs en fungerande intern kontroll och övervakning av den enligt den nya verksamhetsmodellen.
30 4. RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTATANALYS 4.1 Resultaträkning och nyckeltal Resultaträkningen ska visa hur räkenskapsperiodens intäkter räcker till för att täcka kostnaderna för serviceproduktionen. I Affärsverkens bokslut redovisas utgifter och intäkter som erhållits internt och externt. 2014 1 000 1 000 Verksamhetsintäkter 121 024 119 934 Tillverkning för eget bruk 2 474 2 429 Verksamhetskostnader -500 498-503 274 Verksamhetsbidrag -377 000-380 911 Skatteinkomster 278 217 274 070 Statsandelar 99 697 100 372 Finansiella intäkter och kostnader 0 Ränteintäkter 757 729 Övriga finansiella intäkter 13 094 12 044 Räntekostnader -2 962-3 144 Övriga finansiella kostnader -210-62 Årsbidrag 11 593 3 097 Avskrivningar och nedskrivningar -30 908-30 619 Extraordinära intäkter 0 200 Räkenskapsperiodens resultat -19 316-27 322 Ökning (-) eller minskining (+) av avskrivningsdifferens -965 1 020 Ökning (-) eller minskning (+) av reserver 2 400 420 Ökning (-) eller minskning (+) av fonder 313 201 Tilikauden ylijäämä ( alijäämä) -17 568-25 681 RESULTATRÄKNINGENS NYCKELTAL Verksamhetsintäkter / Verksamhetskostnader 24,3 24 Årsbidrag / Avskrivningar, % 37,5 10 Årsbidrag, euro/invånare 171 46 Invånarantal 67 619 67 001 Verksamhetsintäkter i procent av verksamhetskostnaderna = 100 * Verksamhetsintäkter / (Verksamhetskostnader - Tillverkning för eget bruk) Årsbidraget i procent av avskrivningarna = 100 * Årsbidrag / Avskrivningar och nedskrivningar
31 4.2 Resultaträkningens intäkter Resultaträkningens intäkter uppgick till totalt 512,0 miljoner euro (506,4 milj. år 2014). Skatteinkomsternas andel av intäkterna var 54,3 % och statsandelarnas 19,5 %, dvs. skattefinansieringen utgör 73,8 % av intäkterna. Skattefinansieringens andel ökade 0,2 procentenheter jämfört med det föregående året. RESULTATRÄKNINGENS INTÄKTER 100 % 2,6% Finansiella intäkter 13,1 milj. 2,4% Finansiella intäkter 12,0 milj. 90 % 80 % 19,5% Statsandelar 99,7 milj. 19,8% Statsandelar 100,4 milj. 70 % 60 % 50 % 40 % 54,3% Skatteinkomster 278,2 milj. 54,1% Skatteinkomster 274,1 milj. 30 % 20 % 10 % 23,6% Verksamhetsintäkter 121,0 milj. 23,7% Verksamhetsintäkter 120,0 milj. 0 % 2014 4.2.1 Verksamhetsintäkter Verksamhetsintäkterna var 121,0 miljoner euro, och de ökade med 1,0 % från år 2014, medan den nationella genomsnittliga ökningen var 1,6 %. De största posterna är försäljningsintäkterna 57,7 miljoner euro och avgiftsintäkterna 28,0 miljoner euro. 4.2.2 Skatteinkomster Skatteinkomsterna år var 278,2 miljoner euro och ökningen var 4,1 miljoner euro. Kommunalskattens andel av skatteinkomsterna var 81,0 %, motsvarande nationella nivå var i genomsnitt 86 %. Samfundsskattens andel var 11,9 % och fastighetsskattens 7,1 %. Skatteslagens fördelning Samfundsskatt; 33,2 milj. 11,9 % Fastighetsskatt; 19,6 milj 7,1 % Kommunalskatt; 225,4 milj. 81,0 %
32 Kommunalskatt samlades år sammanlagt 225,4 milj. euro. Ökningen i de kommunalbeskattningsbara inkomsterna i Vasa ökade med ca 0,9 %. Kommunalskatteintäkten år underskred det budgeterade med ca 2,2 miljoner euro och 1,0 %. Samfundsskatt redovisades 33,2 miljoner euro, vilket är cirka 1,4 miljoner euro bättre än föregående år. Samfundsbeskattningsutfallet har försämrats i hela landet. På minskningen inverkade en sänkning av samfundsskattesatsen från 24,5 procent till 20,0 procent år 2014. Å andra sidan har kommunernas fördelningsandel av samfundsskatten höjts med 5 procentenheter fram till år. Redovisningarna av fastighetsskatten var 19,6 miljoner euro. Skattesatserna var: allmän 1,15 %, stadigvarande bostad 0,5 %, kraftverk 2,85 % och obebyggd byggplats 3,0 %. Fastighetsskatten ökade med 2,5 milj. euro jämfört med föregående år och underskred det budgeterade med 0,3 milj. euro. 4.2.3 Statsandelar Statsandelarnas utfall var 99,7 miljoner euro, vilket var 0,08 miljoner euro mindre än det budgeterade. Jämfört med år 2014 minskade statsandelarna med 0,7 milj. euro. Statsandelarna utgör 19,5 % av stadens totala inkomster. Kalkylmässiga statsandelar (milj. ) 2014 förändr. % Basservicen 95,9 85,4-10,9 % Skatteinkomstbaserad statsandelsutj. -18,0-9,8-45,7 % Utjämning till följd av systemändring 0,3 0,3 0,0 % Utbildnings- och kulturväsendets övr. statsa. 22,2 23,8 7,0 % Totalt 100,4 99,7-0,7 % 4.2.4 Finansieringsintäkter Finansieringsintäkterna blev 13,1 miljoner euro och de ökade med 1,1 miljoner euro. Av finansieringsintäkterna är den mest betydande den dividend på 12 miljoner euro som Vasa Elektriska Ab har betalt. 4.3 Resultaträkningens kostnader
33 Resultaträkningens kostnader blev totalt 503,7 milj. euro, varav verksamhetskostnaderna utgjorde 99,4 % och de finansiella kostnaderna 0,6 %. 4.3.1 Verksamhetskostnader Verksamhetskostnaderna var 500,5 miljoner euro; sänkning jämfört med det föregående året var 0,6 %. Ökningen i verksamhetskostander har minskat kraftigt i Vasa. Av verksamhetskostnaderna är den mest betydande posten personalkostnaderna på 253,0 miljoner euro, minskning jämfört med det föregående året är 0,9 %. Kostnadsposten för köp av service var 177,3 miljoner euro. Över hälften av kostnadsposten, dvs. 88,9 milj. euro, är kostnader för specialsjukvården vilka sjönk med 2,6 %. Verksamhetskostnader andel 2014 förändring milj. % milj. % Personalkostnader 253,0 50,5 % 255,2-0,9 Köp av service 177,3 35,4 % 178,7-0,8 Material och förnödenheter 27,1 5,4 % 29,4-7,7 Understöd 32,9 6,6 % 31,3 5,3 Hyror 7,1 1,4 % 6,5 9,3 Övriga verks.kostnader 3,0 0,6 % 2,1 44,1 Totalt 500,5 100 % 503,3-0,6 4.3.2 Finansiella kostnader De finansiella kostnaderna under räkenskapsperioden var 3,2 milj. euro, varav 2,9 milj. euro är räntor på långfristiga lån. 4.4 Verksamhetsbidrag och årsbidrag Verksamhetsbidraget var -377,0 miljoner euro och det ökade från föregående år 3,9 milj. euro och 1,0 %. Skatteinkomster och statsandelar, dvs. skattefinansieringen var 377,9 miljoner euro. Skattefinansieringen räckte för att täcka verksamhetsbidragsbeloppet, varvid det återstod 0,9 miljoner euro av skattefinansieringen för andvändning till investeringar. Verksamhetsbidragets andel av skattefinansieringen var 99,8 %. Årsbidraget var 11,6 miljoner euro; medan det ändrade budgeterade årsbidraget var 0,9 miljoner euro. Skillnaden mot budgeten beror på att skatteintäkterna och verksamhetsbidraget förverkligats över det budgeterade och att statsandelarna och de finansiella intäkterna blev mindre än budgeterat. Poster som förklarar årsbidragsavvikelsen milj. Nettoutgift inom driftsekonomin under budgeten 10,3 Skatteinkomster över budgeten 0,8 Statsandelar under budgeten -0,1 Finansiella inkomster netto under budgeten -0,5 Totalt är årsbidraget bättre än budgeterat 10,6 Minimikravet för ekonomisk balans, nämligen att årsbidraget ska vara lika stort som avskrivningarna, uppfylldes inte längre. Avskrivningarna var 30,9 miljoner euro och årsbidraget täckte 37,5 % av avskrivningarna.
34 ÅRSBIDRAG, AVSKRIVNINGAR OCH KUMULATIVT ÖVER-/UNDERSKOTT 40,0 30,0 20,0 10,0 0,0-10,0 34,1 30,0 30,2 28,9 30,6 26,3 22,4 22,1 28,5 22,0 30,9 20,0 17,1 16,8 24,3 25,9 21,1 17,7 18,8 11,6 17,9 18,9 19,9 24,1 28,7 3,1 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014-3,7 0,0 5,1-20,0-30,0 årsbidrag milj. kumulativt över-/underskott milj. avskrivningar milj. -21,2 En finansieringsbalans inom ekonomin på lång sikt förutsätter att de planenliga avskrivningarna och de egna anskaffningsutgifterna för investeringar är på samma nivå. Räkenskapsperiodens resultat blev -19,3 miljoner euro. Efter inkomstföringen av avskrivningsdifferensen utgjorde räkenskapsperiodens underskott -17,6 miljoner euro.
35 5. FINANSIERING AV VERKSAMHETEN 5.1 Finansieringsanalys och nyckeltal I finansieringsanalysen sammanställs stadens alla penningkällor och användningen av pengar under räkenskapsperioden. Finansieringsanalysen beskriver räkenskapsperiodens affärshändelsers inverkningar på stadens likvida medel. 2014 1 000 1 000 Kassaflödet i verksamheten Årsbidrag 11 593 3 097 Extraordinära poster, netto 0 200 Korrektivposter till internt tillförda medel -3 542-1 681 Kassaflödet för investeringarnas del 0 0 Investeringsutgifter -46 046-46 708 Finansieringsandelar för investeringsutgifter 2 862 721 Försäljningsinkomster av tillgångar bland beståen 4 419 2 105 Verksamhetens och investeringarnas kassaflöde -30 714-42 266 0 0 Kassaflödet för finansieringens del 0 0 Förändringar i utlåningen 0 0 Ökning av utlåningen -21-18 Minskning av utlåningen 208 212 Förändringar i lånebeståndet 0 0 Ökning av långfristiga lån 40 000 55 000 Minskning av lånfristiga lån -24 263-24 354 Förändringar i kortfristiga lån 18 752 5 985 Övriga förändringar i likviditeten -159 608 Kassaflödet för finansieringens del 34 517 37 434 0 0 Förändring av likvida medel 3 803-4 832 0 0 Likvida medel 31.12. 12 529 8 726 Likvida medel 1.1. 8 726 13 558 3 803-4 832 NYCKELTAL FÖR FINANSIERINGSANALYS Verksamhetens och investeringarnas kassaflöde under 5 år, 1000-176 295-156 069 Intern finansiering av investeringar, % 26,8 6,7 Låneskötselbidrag 0,5 0,2 Likviditet, kassadagar 8 6 Invånarantal 67 619 67 001 Intern finansiering av investeringar, % = 100 * Årsbidrag / Egen anskaffningsutgift för investeringar Låneskötselbidrag = (Årsbidrag + Räntekostnader) / (Räntekostnader + Amorteringar på lån) Likviditet, kassadagar = 365 pv * Kassamedel 31.12 / Kassautbetalningar under räkenskapsperioden
36 Verksamheten och investeringarna under räkenskapsperioden uppvisar ett negativt kassaflöde på 30,7 miljoner euro. Med intern finansiering täcktes 26,8 % av investeringsutgifterna. Under räkenskapsperioden ökade det räntebärande främmande kapitalet 15,7 miljoner euro och likvida medlen ökade med 3,8 miljoner euro. Året avslutades på räntemarknaden med låga räntenivåer. Den första noteringen år för 1 mån. euribor var 0,016 %, och vid årets slut var den -0,205 %. Långfristiga lån lyftes 40,0 miljoner euro och amorterades 24,3 milj. euro. Lånestocken vid årets slut var 247,3 miljoner euro. ÅRSBIDRAG OCH SJÄLVFINANSIERINGSUTGIFT FÖR INVESTERINGAR 70 60 Årsbidrag Självfinansieringsutgift gör invest. 50 40 30 20 10 0 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Verksamhetens och investeringarnas kassaflöde, under räkenskapsperioden och fyra tidigare år sammanlagt ger en bild av hur investeringarnas självfinansieringsandel har förverkligats under längre tid. Självfinansieringskravet uppfylls om det kumulativa kassaflödet vid det senaste bokslutet är positivt. Vasas nyckeltal är -176,3 miljoner euro. Inkomstfinansiering av investeringar, % anger hur stor del av de egna anskaffningsutgifterna för investeringar som har finansierats med internt tillförda medel. Nyckeltalet för Vasa 31.12. var 26,8 %. Låneskötselbidraget anger inkomstfinansieringens tillräcklighet för betalning av räntor och amorteringar på främmande kapital. Inkomstfinansieringen räcker till skötseln av lånen, om nyckeltalets värde är 1 eller större. Kommunens låneskötselförmåga är god om nyckeltalets värde är över 2, tillfredsställande om nyckeltalet är 1-2 och svag om värdet stannar under 1. Vasas låneskötselbidrag är på svag nivå 0,5 (0,2 år 2014). Kassans täckning (dagar) visar kommunens likviditet. Nyckeltalet anger antalet kassautbetalningsdagar som kan täckas med kommunens likvida medel. Kassan i Vasa stad hade en täckning på 8 dagar i slutet av året.
37 6. DEN FINANSIELLA STÄLLNINGEN OCH FÖRÄNDRINGAR I DEN 6.1 Balansräkning och nyckeltal Balansräkningen beskriver den ekonomiska ställningen på bokslutsdagen. Balansräkningen innehåller egendoms- och kapitalposterna i slutet av räkenskapsperioden. AKTIVA 2014 PASSIVA 2014 1 000 1 000 BESTÅENDE AKTIVA 1 000 1 000 EGET KAPITAL Immateriella tillgångar Grundkapital 191 910 191 910 Övriga utgifter med lång verkningstid 14 850 14 675 Uppskrivningsfond 122 626 123 152 Förskottsbetalningar och pågående nyanläg 0 447 Övriga egna fonder 10 438 10 751 14 850 15 122 Över-/underskott från tidigare räkenskapsperiod -3 715 21 966 Materiella tillgångar Räkenskapsperiodens över-/underskott -17 568-25 681 Mark- och vattenområden 43 016 42 619 303 691 322 098 Uppskrivningar av mark- och vattenområden 122 012 122 538 AVSKRIVNINGSDIFFERENS Byggnader 186 771 186 420 OCH RESERVER Fasta konstruktioner och anordningar 87 434 87 645 Avskrivningsdifferens 5 988 5 023 Maskiner och inventarier 16 391 17 170 Reserver 60 2 460 Förskottsbetalningar och pågående nyanläg 11 480 3 118 6 048 7 483 467 104 459 511 AVSÄTTNINGAR Placeringar Avsättningar för pensioner 879 1 300 Aktier och andelar 86 836 83 112 Övriga avsättningar 3 565 2 971 Uppskrivningar av aktier och andelar 614 614 4 443 4 271 Övriga lånefordringar 17 603 17 797 FÖRVALTAT KAPITAL Övriga fordringar 2 078 2 072 Statens uppdrag 96 136 Förskottsbetalningar och pågående nyanläg 0 0 Donationsfondernas kapital 22 513 21 238 107 131 103 595 Övrigt förvaltat kapital 434 290 FÖRVALTADE MEDEL 0 0 23 043 21 665 Statens uppdrag 0 6 FRÄMMANDE KAPITAL Donationsfondernas särskilda täckning 22 421 20 912 Långfristigt Övriga förvaltade medel 231 232 Masskuldebrevslån 40 000 0 22 651 21 150 Lån från finansiella institut och försäkringsa 149 163 170 263 RÖRLIGA AKTIVA Lån från offentliga samfund 1 400 1 750 Omsättningstillgångar Anslutningsavgifter och övriga skulder 3 759 3 581 Material och förnödenheter 549 624 194 322 175 594 Varor under tillverkning 1 989 1 773 Färdiga produkter 8 10 Kortfristigt 2 547 2 407 Lån från finansiella institut och försäkringsa 55 300 38 900 Fordringar Lån från offentliga samfund 350 563 Långfristiga fordringar Lån från övriga kreditgivare 1 133 1 381 Kundfordringar 0 0 Erhållna förskott 2 636 2 433 Lånefordringar 0 0 Skulder till leverantörer 20 365 20 355 Övriga fordringar 11 20 Övriga skulder 9 679 9 382 Resultatregleringar 2 008 1 977 Resultatregleringar 38 195 38 532 Kortfristiga fordringar 127 658 111 546 Kundfordringar 15 224 14 260 0 Lånefordringar 5 216 4 820 PASSIVA TOTALT 659 206 642 657 Övriga fordringar 7 432 8 835 Resultatregleringar 2 502 2 235 32 393 32 147 Finansiella värdepapper Placeringar i penningmarknadsinstrument 2 236 2 186 Masskuldebrevsfordringar 0 0 2 236 2 186 Kassa och banktillgodohavanden 10 293 6 540 AKTIVA TOTALT 659 206 642 657
38 BALANSRÄKNINGENS NYCKELTAL Soliditetsgrad, % 47,2 51,5 Relativ skuldsättningsgrad, % 64,0 57,6 Ackumulerat över-/underskott, 1000-21 283-3 715 Ackumulerat över-/underskott, /invåna -315-55 Lånestock 31.12, mn 247 346 212 857 Lånestock 31.12, /invonare 3 658 3 177 Lånefordringar 31.12, mn 17 603 17 797 Invånarantal 67 619 67 001 Soliditetsgrad, % = 100 * (Eget kapita + Avskrivningsdifferens och reserver) / (Hela kapitalet - Erhållna förskott) Relativ skuldsättningsgrad, % = 100 * (Främmande kapital - Erhållna förskott) / Driftsinkomster Lånestock 31.12 = Främmande kapital - (Erhållna förskott + Skulder till leverantörer + Resultatregleringar + Övriga skuljer) Lånefordringar 31.12 = masskuldebrevslånefordringar och övriga lånefordringar som upptagits bland placeringar Soliditetsgraden mäter soliditet, förmåga att bära underskott och kapacitet att klara av åtaganden på lång sikt. En genomsnittlig soliditetsgrad på 70 % kan anses vara ett eftersträvansvärt mål inom den kommunala ekonomin. Vasas soliditetsgrad 31.12. var 47,2 %. Den relativa skuldsättningsgraden anger hur stor del av driftsinkomsterna som skulle behövas för återbetalning av det främmande kapitalet. Ju lägre nyckeltal, desto bättre möjligheter har kommunen att klara av återbetalningen av skulder genom intern finansiering. Vasa stads relativa skuldsättningsgrad steg från 2014 och var 64,0 %. Med lånestock avses främmande kapital som löper med ränta. Vasas lånestock ökade med 34,5 miljoner euro. Lånet/invånare uppgick vid årets slut till 3 656 euro.
39 6.2 Balansräkningens struktur I balansräkningens aktiva ökade omsättnings- och finansieringstillgångarna med 4,2 milj. euro och immateriella och materiella förnödenheter ökade 7,3 milj. euro från föregående år. I passiva ökade främmande kapitalet 18,7 milj. euro och eget kapital minskade 18,4 milj. euro. BALANSRÄKNINGENS STRUKTUR 7 % 4 % 16 % Omsättnings- och finansieringstillg. 47,5 milj. Förvaltade medel 22,7 milj. Placeringar 107,1 milj. 46 % Främmande kapital 322,0 milj. 1 % Förvaltat kapital 23,0 milj. 73 % Immaterialla och materialla förnödenheter 482,0 milj. 1 % Avsättningar 4,4 milj Reserver 6,0 milj. 49 % Eget kapital 303,7 milj. AKTIVA PASSIVA I aktiva är den största posten materiella tillgångar 467,1 miljoner euro. Placeringarna, som består av aktier, utgivna lån och övriga placeringar, bildar den andra i ordningen av betydande poster, 107,1 miljoner euro. De förvaltade medlen är ca 22,7 miljoner euro. Rörliga aktiva, dvs. omsättningstillgångar, kortfristiga fordringar samt kassa och bank uppgår till 47,5 miljoner euro. I passiva förklaras minskningen av eget kapital (303,7 milj. ) med underskottet från den räkenskapsperiod som nu granskas. Det egna kapitalets övriga egna fonder består av skadefonden och läroavtalsväsendets fond, vars sammanlagda värde är 10,4 miljoner euro. Reserverna är avskrivningsdifferensen 6,0 miljoner euro och investeringsreserveringen 0,06 miljoner euro för investeringar i samband med kommunfusionen. Avsättningarna på 4,4 miljoner euro består av följande: Avsättning för pensionsansvar 0,9 miljoner euro Avsättning för landskapsarbeten på Sunnanvik avstjälpningsplats 2,2 milj. euro Skyldigheter att sanera områden 1,0 miljoner euro Skadeståndsansvar 0,3 milj. euroa Borgensansvaren var totalt 140,4 miljoner euro. Största tillväxten har varit för Pikipruukkis, Fab Vaasan Yrittäjänkatu 17 och Brändö Kampus del. Proprieborgen är 136,9 miljoner euro, av vilka borgen som beviljats dotterbolag var 74,4 milj. euro, borgen som beviljats andra än dotterbolag 49,3 milj. euro och fyllnadsborgen 3,7 milj. euro. Vasa stads andel av Kommunernas garanticentrals borgensansvar uppgick till 319,3 miljoner euro år, motsvarande summa år 2014 var 302,6 miljoner euro.
40 7. TOTALA INKOMSTER OCH UTGIFTER Beräkningen över totala inkomster och utgifter uppgörs från resultaträkningen och finansieringsanalysen, vilka innehåller endast externa inkomster, utgifter och finansiella transaktioner. INKOMSTER milj % UTGIFTER milj % Verksamhet Verksamhet Verksamhetsintäkter 121,0 21,0 Verksamhetskostnader 500,5 87,6 Skatteinkomster 278,2 48,3 - Tillverkning för eget bruk -2,5-0,4 Statsandelar 99,7 17,3 Räntekostnader 3,0 0,5 Ränteintäkter 0,8 0,1 Övriga finansiella kostnader 0,2 0,0 Övriga finansiella intäkter 13,1 2,3 Korrigeringsposter i inkomsfinansiering Korrigerinsposter i inkomstfinansiering 0,0 0,0 - Förändring av avsättningar -0,2 0,0 - Överlåtelsevinster på nyttigheter - Överlåtelseförluster för nyttigheter som som hör till beståenden aktiva -3,7-0,6 hör till bestående aktiva 0,0 0,0 Investeringar Investerigar Finansieringsandelar för investeringsutgist 2,9 0,5 Investeringsutgifter 46,0 8,1 Överlåtelseinkomster av nyttigheter som Finansieringsverksamhet hör till bestående aktiva 4,4 0,8 Ökning av utlåningen 0,0 0,0 Finansierigsverksamhet Minskning av långfristiga lån 24,3 4,3 Minskning av utlåningen 0,2 0,0 Minskning av kortfristiga lån 0,0 0,0 Ökning av långfristiga lån 40,0 7,0 Minskning av eget kapital 0,0 0,0 Ökning av kortfristiga lån 18,8 3,3 Totala utgifter sammanlagt 571,3 100,0 Ökning av eget kapital 0,0 0,0 Totala inkomster sammanlagt 575,4 100,0
41 8. KOMMUNKONCERNENS VERKSAMHET OCH EKONOMI Sammanställning av samfund som ingår i koncernbokslutet Koncernbokslutet har upprättats utgående från koncernsamfundens bokslut, dvs. som en sammanställning av balansräkningar och resultaträkningar samt noterna till dessa. I koncernbokslutet inkluderas därtill en finansieringsanalys för koncernen, i vilken kommunkoncernens medelanskaffning och användningen av medlen under räkenskapsperioden utreds. I koncernbokslutet har dotterbolagen som hör till koncernen samt samkommunerna förutom Kova Login Ab sammanförts. De största dottersamfunden är Vasa Elektriska-koncernen, Fab Pikipruukki, Vasa yrkeshögskola Ab och Brändö Företagscentrum Ab. Koncernens andelar i intressebolagens eget och främmande kapital presenteras i koncernbokslutets noter. Styrningen av koncernens verksamhet Stadsfullmäktige fastställer målen för dotterbolagens verksamhet och ekonomi i budgeten. I budgeten har också vissa principer för ägarstyrningen fastställts. Stadsstyrelsen svarar för ordnandet av koncernstyrningen och koncernkontrollen. Stadsstyrelsen ansvarar också för beredningen av de mål som sätts för koncernsamfunden. Stadens koncerndirektiv förnyades av en kommitté som stadsstyrelsen utsåg. Stadsstyrelsen har förlängt mandattiden för kommittén för utvecklandet av koncernstyrningen till år 2016. I arbetet för utvecklande av koncerndirektivet och vid ordnandet av koncernövervakningen beaktades den bolagiseringsskyldighet som ändringen i kommunallagen medförde. År 2014 bolagiserades Vasa stads miljölaboratorium till BotniaLab Ab och affärsverket Vasa Hamns och Umeå Hamn Ab:s verksamhet överfördes till bolaget Kvarken Ports ltd, som Vasa stad och Umeå stad bildade 50/50. År fattades beslut om bolagisering av vissa av Vasa vuxenutbildningscenters funktioner. I Vasa stadskoncern fanns 23 dottersamfund, 12 intressesamfund och 6 samkommuner. Stadsstyrelsen ger med stöd av 23 i kommunallagen vid behov anvisningar som är bindande för dottersamfunden. För koncernens operativa ledning och uppföljning svarar stadsdirektören. Väsentliga händelser som rör koncernen och uppfyllandet av de ekonomiska mål som ställts för dotterbolagen Fab Pikipruukki De principer och ställda krav och mål som överenskommits med Fab Pikipruukki har följts upp för räkenskapsperioden enligt det förfarande som avtalats separat räkenskapsperioden år 2013. Efterfrågan på hyresbostäder har varit livlig under verksamhetsåret och vid avslutande av räkenskapsperioden var 97,6 % (96,3 %) av de bostäder som bolaget äger uthyrda. Bostädernas användningsgrad har hållits på en god nivå under verksamhetsåret. Bolagets ekonomiska läge är också på en rimlig nivå. Bolaget har fortsatt byggandet av servicehus enligt intentionsavtalet som ingåtts med Vasa stad. Under året färdigställdes servicehuset på Himalajagatan. I servicehuset på Himalajagatan finns 81 service- och intervallbostäder. Byggandet av servicehus i Södra Klemetsö och Lillkyro inleddes. Vasa stad överlät byggnader i Lillkyro till bolaget för byggande av ett nytt servicehus. Fab Sekahaku Bolagets verksamhetsområde är uthyrning av bostadslägenheter. Bolagets byggnader finns på följande adresser: Fångstmannagatan 45, Formansgatan 18, 19 och 21, Klemetsögatan 15, Verkstadsgatan 11 och Olympiagatan 3. Lägenheternas användningsgrad har varit 99,3 %. Bolaget har ingen egen personal och bolagets disponentuppgifter har skötts av Luotsi Kiinteistöpalvelut Oy.
42 Målet var att fortsätta den fördelningsutredning som inleddes år 2008, men utredningsarbetet har inte framskridit till förvaltningsbehandling. Vasa Bostadsrätt Ab Vasa Bostadsrätt Ab är ett aktiebolag som ägs i sin helhet av Vasa stad och det enda bolag i Vasaregionen som erbjuder bostadsrättsbostäder. Räkenskapsperiodens verksamhet har varit stabil och bolagets ekonomiska ställning har inte ändrats väsentligt under räkenskapsperioden. Antalet bostäder som bolaget äger var i slutet av räkenskapsperioden 282 och användningsgraden var 88,4 %. Vähänkyrön Vuokratalot Oy Vähänkyrön Vuokratalot Oy har i sin nuvarande form bildats år 1994. Vasa stad blev bolagets nya ägare genom kommunsammanslagningen år 2013. Bolaget äger 173 bostäder och bostädernas användningsgrad var 96,4 % (93,4 %). Bolaget genomgår en frivillig skuldsanering 1.9.2007 31.8.2034. Verksamheten under räkenskapsperioden har varit stabil och bolagets ekonomiska ställning har inte förändrats väsentligt. Bolagets likviditet är god. As Oy Teeriniemenkatu 8 och Vaasan Kråklundinkatu samt Fab Vaasan Mäntyhovi. Bolagens verksamhet har fortgått på sedvanligt sätt. Verksamheten under räkenskapsperioden har varit stabil och bolagens ekonomiska ställning har inte förändrats väsentligt under räkenskapsperioden. Finansierings- och utvecklingscentralen för boendet (ARA) har beviljat As Oy Vaasan Kråklundinkatu befrielse från överlåtelsebegränsningarna under räkenskapsperioden. Klemetsösvängen De byggnader som bolaget äger har byggts på 1940-talet och de finns på Vasa stads tomt på adressen Magasinsgatan 2-4. Fastigheten fungerar i huvudsak som undervisnings-, kontorsoch arkivlokal. Bolaget ägs av Vasa stad och Senatsfastigheter. Verksamheten under räkenskapsperioden har varit stabil och bolagets ekonomiska ställning har inte förändrats väsentligt. Vasa stad och Senatsfastigheter har beslutat att avstå från sitt ägande under räkenskapsperioden. Brändö Företagscentrum Ab Brändö Företagscentrum Ab hyr ut verksamhetslokaler till företag. Bolagets omsättning under räkenskapsperioden var 2,2 (2,3) miljoner euro, rörelseförlusten ca 40 t (6 t ) och räkenskapsperiodens vinst efter bokslutsöverföringar 0 t. De mål för verksamheten och ekonomin som satts upp för Brändö Företagscentrum Ab har uppnåtts under räkenskapsperioden. Verksamheten under räkenskapsperioden har varit stabil. Vasa Parkering Ab och Fab Vaasan Myllynranta Bolagen har inte haft verksamhet under räkenskapsperioden. KiOy Cargo Apron Bolaget har inte haft verksamhet under räkenskapsperioden. NLC Vaasa Oy (Kova Login Ab) Efter investeringarna i logistikområdets första skede (2012 2013) har bolagets verksamhet koncentreras på marknadsföring av logistikområdet. I slutet av år genomfördes en ny betydande etablering på området.
43 Fab Brändö Campus Bolaget har inlett sin affärsverksamhet 2012 genom köp av byggnaderna på Wolffskavägen 33 och Wolffskavägen 30-34. År 2013 har bolaget köpt lokalerna på Wolffskavägen 27 31 av SÖFUK. Bolagets ägarunderlag utökades under räkenskapsperioden och SÖFUK är efter en riktad emission minoritetsägare i bolaget. Renoveringen av Vasa yrkeshögskola (Wolffskavägen 30) slutfördes och saneringsbyggandet på Wolffskavägen 27 31 av Medibothnia inleddes våren. Renoveringsprojektet som till helheten är omfattande blir färdigt i början av år 2017. Fastighets Ab Vasa Teaterparkering Bolagets konstituerande möte hölls 25.6.2013, varefter byggandet av parkeringsanläggningen i det s.k. teaterkvarteret inleddes. Parkeringsanläggningen blev färdig enligt byggtidtabellen och kostnadskalkylen under december 2014. I parkeringsanläggningen finns 348 platser och anläggningen har hyrts till Vasa stad. Visit Vaasa (Vasaregionens Turism Ab) Bolaget inledde sitt andra verksamhetsår under ledning av en ny verkställande direktör. De primära uppgifterna var konkret arbete för att stärka bolagets betydelse i Vasaregionens turismverksamhet samt effektivering av det samarbete som bedrivs med samarbetspartnerna. Åtgärderna har under räkenskapsperioden börjat ge resultat. Bolaget flyttade till nya verksamhetslokaler för att vara närmare kunderna och turisterna. Bolaget utökade samtidigt sitt samarbete med partnerna. Oy Vaasa Parks Ab Till Vaasa Parks-koncernen hörde 31.12. utöver moderbolaget Oy Vaasa Parks Ab de 100 %:iga dotterbolagen Kiinteistö Oy Vaasan Yrittäjänkatu 17 Fastighets Ab (Futura I-IV), Kiinteistö Oy Producta II Vaasa och KOy Energy Lab Vaasa. Situationen för de företag som verkar i Vasa var jämfört med Finlands allmänna ekonomiska situation och företagsklimatet positivare än i genomsnitt. Situationen avspeglades som en ökad efterfrågan på högklassiga verksamhetslokaler i Vasa år. Affärsverksamheten för Vaasa Parks-koncernen som erbjuder och producerar verksamhetslokalsservice var år i huvudsak enligt målen. Koy Vaasan Yrittäjänkatu 17 Fab:s fjärde teknologicenterbyggnad Futura IV togs i bruk i januari. Det ömsesidiga fastighetsaktiebolaget KOy EnergyLab Vaasa bildades i maj och byggnadsarbetena inleddes för Vasa universitets och två andra hyresgästers behov i juni. Utvecklings- och marknadsföringsarbetet för företagsparkerna och logistikområdet som genomförts utgående från ett serviceavtal mellan Vasa stad och Korsholms kommun samt marknadsförings- och företagsserviceuppgiften i anslutning till lediga verksamhetslokaler i Vasa upphörde 30.11.. Wasaline (NLC Ferry Ab Oy) Vasa stad och Umeå kommun har 18.6.2012 genom ett gemensamt beslut av bägges fullmäktige bildat ett gemensamt bolag för att driva fartygstrafiken i Kvarken. Rederiet lyckades för tredje året i rad öka trafikeringsvolymen och förbättra sitt resultat. Omsättningen ökade med nära 9 % och räkenskapsperiodens resultat visade ett överskott på 0,4 miljoner euro. Rederiets fartyg M/S Wasa Express dockades i årsskiftet 2014. Under dockningen gjordes bl.a. ändringsarbeten för att uppfylla kraven i svaveldirektivet. Samtidigt förnyades också fartygets passagerarutrymmen.
44 Rederiet har satsat på en tillförlitlig trafikering. Därtill har det i rederiets strategi ingått satsningar på försäljning och marknadsföring samt på en kundservice som hela tiden förbättras med hjälp av en sakkunnig och motiverad personal. Kvarken Ports (Kvarkenhamnar Ab) Vasa stad och Umeå kommun har 16.6.2014 genom ett gemensamt beslut av bägges fullmäktige bildat ett gemensamt bolag för att upprätthålla hamnarna i Kvarken. År var bolagets första egentliga verksamhetsår. Till bolagets verksamhetsområde hör upprätthållande av hamnfunktionerna i Umeå och Vasa. Bolagets mål är att erbjuda ett omfattande urval service för transport- och sjöfartsbranscherna. Under år trafikerade 1430 fartyg bolagets hamnar och 3,4 miljoner ton fraktgods hanterades. Utöver hamnfunktionerna erbjuder bolaget kompletterande service såsom lagring, administrering (frakt), verksamhetslokalservice. År var bolagets första hela räkenskapsperiod och verksamheten är koncentrerad till marknadsföring, organisering, processer och sökande av synergifördelar mellan de två hamnstäderna. Bolagets omsättning var 8,0 miljoner euro och räkenskapsperiodens resultat var 0,1 miljon euro. Vasa Elektriska Ab Energiförbrukningen sjönk år i och med det exceptionellt varma vädret och effektiveringen av energianvändningen. Lågkonjunkturen fortsatte inom ekonomin och bromsade upp investeringar i näringslivet. Elpriset fortsatte att sjunka både på parti- och detaljmarknaden. Marknadsprisernas låga nivå ledde till avslutanda av både kraftverk som varit i användning och kraftverksprojekt som pågått. Koncernens omsättning blev på nästan samma nivå som föregående år trots minskningen av omsättningen inom elhandeln. Alla affärsverksamhetsområden inom Vasa Elektriska nådde ett gott resultat. Koncernens omsättning år var 140,7 (141,6) miljoner euro. Rörelsevinsten ökade och var 36,6 (27,8) miljoner euro. Investeringarna i elproduktion genom EPV Energi Ab:s projekt fortsatte år. Utbyggandet av Torkkola i Vasa och Rajakiiri vindkraftspark i Torneå blev färdigt under året. Vasa Elektriskas nya hus har vid användningen visat sig vara fungerande. Stadsstyrelsen har avtalat med Vasa Elektriska om avkastningskravet för åren 2013, enligt vilket beloppet på den dividend som ska betalas är 50 % av Vasa Elektriska Ab:s resultat, dock i genomsnitt 12 miljoner euro per år. De överenskomna principerna och de uppställda kraven och målen har uppnåtts under räkenskapsperioden. Vasek (Vasaregionens Utveckling Ab) Vasek är ett av sju kommuner ägt regionalt utvecklingsbolag, vars viktigaste uppgifter är att producera basrådgivningstjänster för företag och utveckla näringslivets verksamhetsförutsättningar, genomföra utvecklingsprojekt som ansluter sig till näringsliv och företagande samt marknadsföra Vasaregionen, koordinera regionkommunikationen och intressebevakningen i samarbete med andra aktörer. I anslutning till bolaget verkar också Vasregionens Nyföretagarcentrum Startia, som är bolagets bifirma. Bolagets verksamhet under räkenskapsperioden utvecklades både operativt och ekonomiskt stabilt enligt planen och verksamhetsprinciperna. Tilltron till bolaget och kundnöjdheten var utifrån en kund- och intressentgruppsenkät som genomförts i september på samma sätt som tidigare räkenskapsperioder på en mycket hög nivå. Vasa Ekovärme Ab
45 Verksamheten under räkenskapsperioden har varit stabil. Efter förvaltningsarrangemang har bolagets resultat förbättrats, men resultatet täcker inte alla avskrivningar. Det finansiella läget är dock måttligt och bolaget kan klara av sina skyldigheter. Vasa stad har köpt bolagets hela aktiestock. Vasa yrkeshögskola Ab De principer som överenskommits med Vasa yrkeshögskola och de krav och mål som ställts har uppnåtts under räkenskapsperioden. Verksamhetsåret var bolagets sjätte. Ab Stormossen Oy Ab Stormossen Oy blev en del av stadskoncernen från början av år 2013 som en följd av sammanslagningen av Vasa och Lillkyro. Dialogen med ägarkommunerna har varit aktiv och speciellt med Vasa stad har man aktivt förberett ett biogasprojekt i syfte att förädla biogas för trafikanvändning. År var bolagets 30:e verksamhetsår. Stormossens verksamhetsprincip är att upprätthålla en kostnadseffektiv avfallshantering med hög servicenivå och att beakta en hållbar utveckling. Stormossen äger knappt en tredjedel av avfallsenergianläggningen Westenergy Ab, som alstrar ånga som används för produktionen av el och fjärrvärme. Företagets omsättning var 13,6 (12,0) miljoner euro och vinsten var 0,4 (0,3) miljoner euro. Stormossen mottog sammanlagt 156 200 ton avfall jämfört med 138 200 ton föregående år. Återvinningsgraden för kommunalt avfall var under räkenskapsperioden 96 %. Det riksomfattande målet är 70 %. Bedömning av den sannolika utvecklingen framöver inom koncernen I Vasa stadskoncern fanns 23 dottersamfund, 12 intressesamfund och 6 samkommuner. Den kommande vårdreformen har stor inverkan speciellt på Vasa stads och Vasa sjukvårdsdistrikts verksamhet. Nationellt bereds bildandet av flera stödservicebolag, varvid reformen utöver den egentliga social- och hälsovårdsverksamheten har väsentliga inverkningar också på stödservicen. Som en del av reformarbetet inom social- och hälsovårdsverksamheten har Vasa stad och Vasa sjukvårdsdistrikt beslutat att förena lager-, logistik- och upphandlingsservicen under de kommande åren. Även ägande och förvaltning av social- och hälsovårdsbyggnader är föremål för utredningsarbete. På grund av en ändring i kommunallagen har en del av Vasa vuxenutbildningscenters verksamhet bolagiserats från början av år 2016. Därtill utreds bolagiseringen av företagshälsovården. Vasa stad och Umeå kommun har bildat projektbolaget Midway Alignment Ab år. En finansieringsansökan som stöds av finska och svenska staten har lämnats in till EUkommissionen i februari 2016 och projektbolagets verksamhet inleds under år 2016. Efter utgången av Brändö Företagscentrums räkenskapsperiod har Vasa universitet sagt upp sitt hyresavtal för andra och tredje våningen i Fabriken. En minskning i omsättningen syns år 2017. Fab Pikipruukki utvidgar boendeserviceutbudet genom att i sin ägo låta bygga servicebostäder för äldre i och med byggandet av nya servicehus. Under räkenskapsperioden inleder bolaget byggandet av ett servicehus på Kaptensgatan.
46 Elproduktion med hjälp av olika stödsystem tillsammans med den långvariga långkonjunkturen har sänkt elens marknadspris så att det är ohållbart lågt. Existerande produktionskapacitet försvinner fortsättningsvis från marknaden och det är inte lönsamt att bygga marknadsbaserad produktionskapacitet under de närmaste åren. Vasa Elektriskas relativa konkurrensläge är starkt på alla koncernens nuvarande affärsverksamhetssektorer, fastän utsikterna för elmarknaden har försämrats ytterligare. Fjärrvärmens konkurrenskraft är bra mätt både enligt kostnaderna och de specifika utsläppen. Satsningar på elnätet och vindkraft medför tillväxtmöjligheter också för nätaffärsverksamheten. År 2014 ingick Stormossen ett samarbetsavtal med Vasa stad, enligt vilket Stormossen levererar fordonsgas för 12 gasbussar. Upphandlingen av Stormossens gasförädlingsanläggning och tankningsplats överklagades i marknadsdomstolen. Marknadsdomstolen gav sitt avgörande i februari 2016 och gasförsäljningen till Vasa stad inleds i slutet av år 2016. V A S A S T A D M O D E R B O L A G BOSTADS-OCH FASTIGHETSBOLAG VERKSAMHETSUTRYMMESBOLAG ÖVRIGA BOLAG Dotterbolag Ägoandel Dotterbolag Ägoandel Dotterbolag Ägoandel Fast. Ab Pikipruukki 100 % Ab Klemetsösvängen 61,9 % Vasa Elektriska Ab 99,9 % som äger Brändö Företagscentrum Ab 100 % som äger: - Bost.Ab Vasa Långviksgatan 31-35 100 % Vasa Parkering Ab 100 % - Ravera Oy 1.1.2006 100 % - Bost.Ab Vaasan Asemakatu 43 100 % Fast. Ab Vaasan Myllynranta 100 % - Vaasan Sähköverkko Oy 100 % Fast. Ab Cargo Apron 80,8 % - VS Vindkraft Ab 100 % Fast. Ab Sekahaku 53 % Kova Login Oy 60 % - EPV Energi Ab 42,6 % Vasa Bostadsrätt Ab 100 % Fast. Ab Brändö Kampus 100 % - Smedsby Värmeservice Ab 20 % As. oy Teeriniemenkatu 8 100 % Fast. Ab Teatteriparkki 100 % As. oy Vaasan Kråklundinkatu 100 % Vasaregionens Utvecling Ab 58,1 % Fast. Ab Vaasan Mäntyhovi 70 % Vasa Ekovärme Ab 100,0 % Vähänkyrön Vuokratalot Ki Oy 100 % Intressebolag Vasa Yrkeshögskolan Ab 74,0 % Stormossen Oy 54,3 % Intressebolag Fast. Ab Formansgatan 14 38,0 % Vasaregionens Turism Ab 54,10 % Oy Vaasa Parks Ab 33,3 % BotniaLab Oy 100 % As. oy Koppelonkatu 2 31,1 % som äger: Oy EduVakk Ab 100 % Bost. ab Styrmansgatan 26 22,2 % - Fast. Ab Vaasan Yrittäjänkatu 17 100 % - Fast. Ab Vaasan Producta II 100 % Intressebolag - Fast. Ab EnergyLab Vaasa 100 % Fast. Ab Brändö laboratorier 43 % Expo Österbotten Ab 30,2 % Fast. Ab Vaasan Ylioppilastalo 50 % Forskningscentrum Conradi Ab 25 % Fast Ab Ritz 25,1 % Oy Merinova Ab 24,6 % Kyrönmaan jätevesi Oy 50 % SAMKOMMUNER NLC Ferry Oy Ab 50 % Eskoon sosiaalipalvelujen kuntayhtymä Kvarken Ports Ltd. 50 % Vasaregionens Arenor Samkommun Kårkulla samkommun Pohjanmaan Liitto - Österbottens förbund Vasa sjukvårdsdistrikts samkommun Sv. Österbottens förbund för utbildning och kultur, - som omfattar Yrkesakademin i Österbotten KulturÖsterbotten Wasa Teater
47 9. KOMMUNKONCERNENS BOKSLUT 9.1 Koncernresultaträkning och nyckeltal 2014 1 000 1 000 Verksamhetens intäkter 387 392 374 433 Verksamhetens kostnader -720 553-717 665 Andel av intressesamfundens vinst (förlust) 5 682 1 093 Verksamhetsförlust -327 478-342 138 Skatteinkomster 276 192 272 561 Statsandelar 122 622 124 536 Finansiella intäkter och kostnader Ränteintäkter 510 422 Övriga finansiella intäkter 3 099 2 907 Räntekostnader -7 932-8 683 Övriga finansiella kostnader -419-240 Årsbidrag 66 593 49 366 Avskrivningar och nedskrivningar Avskrivningar enligt plan -54 952-54 709 Räkenskapsperioden över- och underparivärden 11 0 Extraordinära poster -95 0 Räkenskapsperiodens resultat 10 699-5 343 Bokslutsdispositioner 334 1 324 Minoritetsandelar -5 771-5 078 Ökning (-) eller minskning (+) av asvskrivningsdifferens -353-1 409 Minoritetsandelar -99-143 Räkenskapsperioden överskott (underskott) 4 809-10 650 Verksamhetsintäkter % av verksamhetskostnader 54 52 Årsbidrag % av avskrivningar 119 90 Årsbidrag /invånare 985 737 Kommunens invånarantal 67 619 67 001 Verksamhetsintäkter i procent av verksamhetskostnaderna = 100 * verksamhetsintäkter / verksamhetskostnader Årsbidrag i procent av avskrivningarna = 100 * årsbidraget / (avskrivningar enligt plan + nedskrivningar)
48 9.2. Finansieringsanalys för kommunkoncern Kassaflödet i verksamheten 2014 1 000 1 000 Årsbidrag 66 593 44 087 Räkenskapsperiodens skatter -5 771 0 Extraordinära poster 0 200 Korrektivposter till internt tillförd medel -4 526-69 Ökning/minskning i avsättningar 664-385 Försäljningsvinster av tillgångar bland bestående aktiva -4 613-1 589 Försäljningsförlust av tillgångar bland bestående aktiva 1 52 347 169 42 413 Kassaflödet för nvesteringarnas del Investeringsutgifter -92 717-109 167 Korrigering av investeringsutgifter 5 439 3 070 Försäljningsinkomster av tillgångar bland bestående aktiva 5 590-81 687 3 230-102 866 Verksamhetens och investeringarnas kassaflöde -29 340-60 453 Kassaflödet för finansieringens del Förändringar i utlåningen Ökning av utlåningen 0-7 Minskning av utåningen 319 319 59 52 Förändringar i lånebestpndet Ökning av långfristiga lån 85 852 99 349 Minskning av långfristiga lån -65 910-58 220 Förändring av korfristiga lån 10 008 29 950 5 516 46 645 Förändring av eget kapital 1 894 22 Övriga förändringar i likviditeten Utbetalda dividender 0-7 Förändring av förvaltade medel och förvaltat kapital -105 334 Förändring av omsättningstillgångar -964-440 Förändring av fordningar 821 602 Förändring av räntefria skulder 6 369 6 120-4 326-3 837 Kassaflödet för finansieringens del 38 284 42 882 Förändring av likvida medel 8 944-17 571 Förändring av likvida medel Likvida medel 31.12. 34 619 25 675 Likvida medel 1.1. 25 675 8 944 43 246-17 571 Intern finansiering av investeringar % Intern finansiering av kapitalutgifter % Låneskötselbidrag Likviditet, kassadagar Intern finansiering av investeringar, % = 100 * årsbidraget / egen anskaffningutgift för investeringat Intern finansiering av kapitalutgifter, % = 100 * årsbidraget / (egen anskaffningutgift för investeringar + nettoökning av utgivna lån + amorteringar på lån) Lånskötselbidrag = (årsbidraget + räntekostnader( / (räntekostnader + amorteringar på lån) Likviditet (kassadagar) = 365 dagar * likvida medel 31.12. / kassabetalningar under räkenskapsperioden
49 9.3 Koncernbalansräkning och nyckeltal AKTIVA 2014 PASSIVA 2014 1 000 1 000 1 000 1 000 BESTÅENDE AKTIVA EGET KAPITAL Immateriella tillgångar Grundkapital 191 910 191 910 Immateriella rättigheter 16 196 2 676 Uppskrivningsfond 127 074 127 605 Övriga utgifter med lång verkningstid 1 899 15 066 Övrigt eget kapital 13 138 13 237 Förskottsbetalningar och pågående nya 0 447 Över -/ underskott från tidigare räkenskaps 123 558 134 474 Totalt 18 096 18 189 Räkenskapsperiodens över-/underskott 4 809-10 650 Totalt 460 490 456 577 Materiella tillgångar Mark- och vattenområden 57 348 55 964 MINORITETSANDEL 5 604 3 408 Uppskrivningar av mark- och vattenområ 123 678 125 815 Byggnader 457 834 448 604 AVSKRIVNINGSDIFFERENSER OCH RESERVER Uppskrivningar av byggnader 1 435 1 439 Ackumulerad avskrivningsdifferens 75 090 70 256 Fasta konstruktioner och anordningar 195 054 195 087 Reserver 20 391 19 643 Maskiner och inventarier 27 021 30 117 Totalt 95 481 89 899 Övriga materiella tillgångar 8 203 4 404 Förskottsbetalningar och nyanläggninga 22 905 8 546 AVSÄTTNINGAR Totalt 893 480 869 980 Avsättningar för pensioner 878 1 315 Övriga avsättningar 9 968 8 866 Placeringar Totalt 10 847 10 182 Aktier och andelar i ägointressesamfun 135 639 122 557 Aktier och andelar 250 0 FÖRVALTAT KAPITAL 23 657 23 177 Uppskrivningar av aktier och andelar 54 005 55 191 Övriga lånefordringar 1 346 1 348 FRÄMMANDE KAPITAL Övriga placeringar 3 535 3 625 Långfristigt räntebelagt främmande kapital 433 379 427 072 Förskottsbetalningar 1 228 Långfristigt räntefritt främmande kapital 84 894 88 014 Totalt 194 777 182 951 Kortfristigt räntebelagt främmande kapital 94 590 70 946 Kortfristigt räntefritt främmande kapital 133 859 123 039 FÖRVALTADE MEDEL 23 045 22 459 746 724 709 073 RÖRLIGA AKTIVA PASSIVA TOTALT 1 247 324 1 202 419 Omsättningstillgångar 8 799 7 834 Koncernbalansens nyckeltal 2014 Fordringar Koncernens självförsörjnings % 37,5 38,4 Långfristiga fordringar 4 250 2 828 Relativ skuldsättningsgrad % 94,25 91,50 Kortfristiga fordringar 70 256 72 499 Accumulerat över-/underskott 1000 128 367 123 824 74 506 75 327 Accumulerat över-/underskott /invånare 1 898 1 848 Koncernens lånestock 31.12., 1000 527 970 498 019 Finansiella värdepapper 3 310 17 Koncernens lånestock 31.12., / invånare 7 808 7 433 Koncernens lånefordringar, 1000 3 535 3 626 Kassa och banktillgodohavanden 31 309 25 658 Kommunens invånarantal 67 619 67 001 AKTIVA TOTALT 1 247 324 1 202 419 Soliditetsgrad, % = 100 * (eget kapital + minoritetsantal + koncernreserv + avskrivningsdifferens och reserver) / (hela kapitalet - erhållna förskott) Relativ skuldsättningsgrad, % = 100 * (främmande kapital - erhållna förskott) / driftsinkomster Koncernens lånestock 31.12. = främmande kapital - (erhållna förskott + skulder till leverantörer + resultatregleringar + övriga skulder) Koncernens lånefordringar 31.12. = masskuldebrevsfordringar och övriga lånefordringar som upptagits bland placeringar
50 9.4 Väsentliga skillnader mellan stadens balans och koncernbalansen BALANSRÄKNINGENS STRUKTUR 9 % 2 % 16 % Omsättnings- och finansieringstillg. 117,9 milj. Förvaltade medel 23 milj. Placeringar 194,8 milj. 60 % Främmande kapital 746,7 milj. 1 % Förvaltat kapital 23,6 milj. 73 % Immaterialla och materialla förnödenheter 911,5 milj. 1 % Avsättningar 4,4 milj Reserver 10,8 milj. 37 % Eget kapital 460,5 milj. AKTIVA PASSIVA Materiella förnödenheter, differens 23,5 miljoner euro, varav Pikipruukki 3,6 milj. euro, Brändö Kampus 10,5 milj. euro och Sjukvårdsdistrikt 2,9 milj. euro. Placeringar, differens 11,8 milj. euro, varav stadens andel 1,2 milj. euro och Vasa Elektriskas andel 10,6 milj. euro. Kassa och banktillgodohavanden, differens 5,6 milj. euro, varav stadens andel 1,6 milj. euro, Pikipruukki -1,0 milj. euro och Vasa sjukvårdsdistrikt 4,2 milj. euro. Kortfristiga fordringar, differens 2,2 milj. euro, varav Vasa Elektriska -3,2 milj. euro, Stormossen 0,3 milj. euro och Vasanejderns Arenor -0,9 milj. euro. Främmande kapital; kortfristigt räntebelagt differens 23,6 milj. euro, varav staden 16 milj. euro, Långfristigt räntebelagt främmande kapital differens 6,3 milj. euro varav staden 18,5 milj. euro. Pikipruukki 2,3 miljoner euro, Vasa Elektriska - 10 miljoner euro och Vasa sjukvårdsdistriktet - 1,8 milj. euro.
51 10. BEHANDLING AV RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT Räkenskapsperiodens resultat blev -19 315 552,80 euro. Stadsstyrelsen föreslår gällande behandlingen av räkenskapsperiodens resultat följande: Inkomstförs avskrivningsdifferensreservering som gjorts tidigare räkenskapsperioder 835.186,73 euro. Görs en inkomstföring ur läroavtalsväsendets fond 312.639,21 euro på basen av läroavtalsverksamhetens resultat för räkenskapsperioden. Inkomstförs investeringsreserveringar motsvarande andel av förverkligade investeringar i Lillkyro 2.400.000 euro och görs 1.800.000 euro avskrivningsdifferensreservering. Avskrivningsdifferensreserveringarnas ökningar och minskningar har en nettoinverkan på räkenskapsperiodens resultat om + 1 747 825,94 euro. Räkenskapsperiodens underskott för Vasa stad är efter ovan nämnda underföringar -17 567 726,86 euro, vilket överförs till det egna kapitalet i balansräkningen till kontot för räkenskapsperiodens under-/överskott.
52 II BUDGETUTFALL Under punkten budgetutfall utreds uppfyllandet av de mål som fullmäktige har satt upp för verksamheten och ekonomin. 1. UPPFYLLANDE AV MÅLEN 1.1 Mål för verksamheten som är bindande i förhållande till fullmäktige I budgeten har för åren -2017 uppställts mål för verksamheten, vilka har härletts ur Vasa stads vision och strategi samt kritiska framgångsfaktorer, och mätare och ansvarsparterna år. Utfallssituationen gällande målen för verksamheten vilka är bindande i förhållande till fullmäktige 31.12. presenteras på sidorna 53-59. 1.2 Uppnående av målen som ställts på affärsverken Affärsverkens mål som är bindande i förhållande till fullmäktige och uppnående av målen enligt affärsverk: Vasa Vatten Ursprunglig budget Ändrad budget Bokslut Ersättning från grundkapitalet 1 420 000 1 420 000 1 420 000 Rörelseöveskott utan avskrivningar 6 388 200 6 388 200 7 019 358 Investeringar netto 4 500 000 4 500 000 4 569 164* * investeringar netto 674 686, om man beaktar försäljningen av dagvattennätverket till kommuntekniken Vasa Regionala Företagshälsovård Ursprunglig budget Ändrad budget Bokslut Ersättning från grundkapitalet 23 000 23 000 23 000 Rörelseöveskott utan avskrivningar 92 800 92 800 144 773 Investeringar netto 0 0 0 Vasa Hussektor Ursprunglig budget Ändrad budget Bokslut Ersättning från grundkapitalet 19 644 500 19 644 500 19 644 500 Rörelseöveskott utan avskrivningar 28 756 300 28 756 300 31 760 883 Investeringar netto 21 322 000 21 322 000 19 699 693 Österbottens Räddningsverk Ursprunglig budget Ändrad budget Bokslut Räddningsväsendet Kommunandelarna 11 145 400 11 145 400 10 474 882 Ersättning från grundkapitalet 0 0 0 Rörelseöveskott utan avskrivningar 630 000 630 000 780 855 Investeringar netto 630 000 630 000 508 395 Prehospital akutsjukvård Ersättning från grundkapitalet 0 0 0 Rörelseöveskott utan avskrivningar 350 000 350 000 410 109 Investeringar netto 350 000 350 000 323 838 Utfallet för affärsverkens budgeter samt de av direktionerna uppsatta målen presenteras under punkten V Affärsverkens bokslut.
INTERNATIONELLA VASA NORDENS ENERGIHUVUDSTAD METOD LÖFTE MÅL 7:e placering bland 17 jämförelsestäder för andelen av dem som upplever sin livskvalitet vara bra. De senaste uppgifterna är från år 2013. THL har inte producerat några uppgifter år. Bättre än målet 1,02 % år (preliminära uppgifter) 70 % år 2014 (nyaste uppgifter) 3 179 482 över medeltalet i Fastlands- Finlands kommuner år 2014 (nyaste uppgifter) 4:e största skatteinkomster/ invånare bland de 20 största städerna år 2014 (nyaste uppgifter) 53 Ingen förändring Sämre än målet KOMMUNINVÅNARE FÖRETAG SAMFUND
MÅL GENOMFÖRANDET AV MÄTAREN ÅTGÄRDER ATTRAKTIVITET Utveckling av områdets attraktionskraft Befolkningstillväxt/år/föregående år Nya arbetsplatser som företag genererar/alla nya arbetsplatser Skatteinflöde Samfundsskatteinflöde/skatteinflöde (mål 15 % av hela skatteinflödet) Antalet riksomfattande evenemang Den kraftiga befolkningstillväxten har fortsatt år (+682 inv.) enligt de preliminära uppgifterna om folkmängden. Befolkningstillväxten var i genomsnitt 610 inv./år 2008 2014. Andelen nya arbetsplatser som företagen (privata sektorn + företagen) producerat var 81 % av hela ökningen av antalet arbetsplatser åren 2005 2013. Förändringen i antalet arbetsplatser år 2013 (inom parentes 2005 2013): Totalt -217 (+3 705), privata sektorn +6 (+2 870), företag -26 (+113), kommun och samkommuner -188 (+1 000), staten +25 (-324), aktiebolag med statlig majoritet -32 (+53) och övriga -2 (-7). De nyaste uppgifterna är från år 2013. Skatteinflödet var +4,15 milj. (+1,5 %) högre år än år 2014. Kommunens inkomstskatt +2,13 milj. (+0,9 %), fastighetsskatt +2,5 milj. (+14,9 %) och andel av samfundsskatteintäkterna -0,49 milj. (-1,5 %). Samfundsskatteinflödets andel av hela skatteinflödet var 11,2 % år, när den var 11,6 % år 2014. I Vasa ordnades två stora evenemang sommaren ; i Power Cup deltog 10 000 personer och i Suviseuratsommarmötet 78 000 personer. Betydelsefulla nya musikevenemang var Solar Sound, Polar Sound och Wasa Open Air. I övrigt har antalet internationella evenemang varit på samma nivå som under de senaste åren. Konkurrenskraftig samhällsstruktur Sysselsättningsgrad >75 % VÄLFÄRD Mängden tomt- och planreserv, planernas genomförandegrad Antalet arbetande (18 64 år)/befolkningen Stadens tomt- och planreserv är bra och erbjuder många möjligheter för byggande. Genom en långsiktig markpolitik och planläggning kan man möta utvecklingsbehoven. Kommunteknikens finansiering är i någon mån inne i ett kritiskt skede, vilket på lång sikt kan försvåra utvecklingen och kvaliteten på miljön. Vasas sysselsättningsgrad är 70 % (2014) och 6:e högst bland de 20 största städerna. De nyaste uppgifterna är från år 2014. 54 Befolkningens välfärd Upplevd lycka EKONOMISK BALANS Sjuklighetsindex Tidsfristerna inom basservicen och normerna inom äldrevården förverkligas Antalet besökare vid idrottsanläggningar och kulturinstitutioner Vasaborna upplever att deras välfärd är ganska bra. Hälften av kommuninvånarna upplever att de är lyckliga största delen av tiden, en något större del upplever att deras livskvalitet är bra eller mycket bra. Jämfört med andra städer av samma storlek upplever en större andel 65 år fyllda i Vasa att deras livskvalitet är bra. De nyaste uppgifterna är från år 2013. I sjuklighetsindexet har det inte skett någon betydande förändring. De nyaste uppgifterna är från år 2014. Tidsfristerna inom basservicen överensstämmer med bestämmelserna. Väntetiderna till äldreomsorgens tjänster är under 2 månader och väntetiderna till serviceboende är ca 4 månader. Kulturinstitutionerna: Ökning 11,2 % 8 12/ jämfört med 8 12/2014 (den viktigaste förklaringen är en ökning av de fysiska besöken i biblioteket). Idrottsanläggningarna: Antalet besökare och åskådare i Botniahallen, ishallen (Vaasa Arena) och simhallen minskade 0,5 % 8 12/ jämfört med 8 12/2014. Antalet användningstimmar för inomhusidrottslokaler och gräsplaner ökade 34 % under samma period. Förnuftig och effektiv egendomsförvaltning Lokalmängdens utveckling Lokalkostnader/fria marknaden År är mängden egna lokaler som Hussektorn förvaltar nästan på samma nivå som år 2006. Inverkan på mängden lokaler av kommunsammanslagningen med Lillkyro år 2013 var + 21 000 m² ly. Mätaren slopas som oändamålsenlig. Ökning av inkomsterna Inkomster/år/föregående år, försäljning av egendom, avgifter Genomförs. Optimering av personalstrukturen Personalmängd/producerad service/övriga kommuner Antalet anställda inom staden var ungefär på samma nivå som tidigare 12/2009 11/ (+10 pers./0,22 %). Personalen omfattade 5 952 pers. 11/ (ordinarie brandmän i bitjänst (527 pers.) och sysselsatta (93 pers.) ingår inte). Vasa har mer personal än andra städer av samma storlek. De nyaste uppgifterna är från 11/.
55 Uppnåendet av de mätare som ställts upp i stadsstrategin har grundat sig på ett antal huvudåtgärder (36 stycken) under budgetåret, vilkas nuläge finns uppräknade nedan: ATTRAKTIVITET Etablering av en innovationskoncentration på nationell nivå i Vasa: Häyry, Slotte-Kock: I Vasa finns många affärsverksamhetsenheter, som inom koncernen har ett globalt FoU-ansvar inom vissa energiteknologiområden. Strävan har varit att dessa helheters internationella konkurrensförutsättningar tryggas, men också att en utvidgning av verksamheten möjliggörs. Staden har stött byggandet av konsortiemodeller. Då ansluts storföretagen och de små och medelstora företagen till en större helhet sett ur ett internationellt marknadsperspektiv. INKA-projektet har vidarebearbetats, vid årets slut bereddes ett nytt tillväxtavtalsförslag samt andra helheter som anknyts till AIKO-projektet. Energin synlig i gatubilden, utveckling av Energyland-konceptet: Häyry, Slotte-Kock: Beredningen av energi- och klimatprogrammet framskred som en interaktiv process med olika intressentgrupper. Programmet innehåller konkreta åtgärder, vilka börjar genomföras år 2016. EnergyLabs INKA-finansiering säkerställdes. I oktober deltog man i den nationella energisparveckan. Stärkande av områdets utbildning på bred bas inom energibranschen, utarbetande av utbildningsstrategi inom energibranschen: Knookala: En energiutbildningsstrategi har utarbetats och godkänts i nämnden för andra stadiet och nämnden för småbarnsfostran och grundläggande utbildning och stadsstyrelsen har antecknat ärendet för kännedom. En arbetsgrupp för energiutbildningen har utsetts. Mellan yrkesinstitutet och Vasa yrkeshögskola har en gemensam utbildningsstig skapats. Separatfinansiering för den yrkesinriktade vuxenutbildningen har möjliggjort utvecklande av yrkesinriktat kunnande. Stödande av företagsamhet bland högskolestuderande tillsammans med studentorganisationerna och högskolorna: Knookala: Staden har delfinansierat professurer och utvecklat Brändö campus till exempel vad gäller EnergyLab och Medibotnia. En aktiv dialog har förts med studentorganisationerna och universitetet. Grundande av en insatsgrupp som möjliggör etablering av företag i området, satsningar på företag inom teknologi-, hälso- och välfärdsbranscherna: Slotte-Kock: Den här helheten har inte framskridit, men VASEK har under verksamhetsåret inriktat resurser på utvecklande av hälso- och välfärdsbranschen. Beslut om affärs- och industritomter inom tre månader: Järvelä: Efterfrågan på affärs- och industritomter har på grund av det ekonomiska läget inte varit livlig. Under år har reserveringar av detaljplaneenliga tomter getts till totalt nio företags- eller servicehustomter. Reserveringarna har behandlats från ansökan till beslut i stadsstyrelsen på 2-6 veckor. Då det gäller tomter för allmänna byggnader har överenskommits att de inte tillsvidare överlåts för privat serviceproduktion, varför reserveringsansökningar inte har kunnat föras vidare. Genomförande av näringslivspolitiskt viktiga investeringar i samarbete med olika aktörer Järvelä, Slotte-Kock: Arbetet med ansökan om fortsättning av Midway Alignment-projektet har genomförts i samarbete med många aktörer. Det regionala, nationella och
56 internationella lobbningsarbetet har effektiverats. EnergyLab-projektet slutförs. Förhandlingarna om utvecklandet av Risöområdet har fortsatt ytterligare. Ett fullmäktigebeslut har fattats om ett förbindande till projektet Wasa Station under förutsättning att projektet genomförs i sin helhet. Stärkande av den internationella nåbarheten genom riktade investeringar: Häyry: Förhandlingar har förts med Finavia och flygbolagen om utvecklandet av flygplatsen och flygtrafiken. Stadsdirektörerna och landskapsdirektörerna har utarbetat ett gemensamt ställningstagande till VR:s meddelande om minskande av turerna. Två- och flerspråkiga campus och inlärningsmiljöer Knookala: Inom bildningssektorn har en utvecklingsgrupp för två- och flerspråkighet inrättats. Med finansiering från UKM har språkundervisningen breddats. Syftet är att utarbetandet av ett två- och flerspråkighetsprogram ska inledas. På olika läroanstaltsnivåer har man genomfört tvåspråkiga inlärningsmiljöer. Skapande av HR-nätverk mellan staden och områdets kärnaktörer: Kaunisto: Utbildningssamarbete har genomförts aktivt med aktörer i regionen, till exempel i 2016 års förmanspassutbildning kommer det att delta en grupp representanter för Laihela kommun enligt ett separat avtal. Samarbete på sakkunnignivå har i olika HR-frågor förekommit mellan personalservicen och de stora organisationerna i området. Utvecklande av trivseln i stadens centrum: Järvelä: En torgscen har planerats, genomförandeberedskap finns, brandgator har sanerats, verksamhetsanvisningarna för torgområdet har uppdaterats och en översiktsplan för området är under arbete. På torget har ett serviceställe för cyklister inrättats. Utarbetandet av delgeneralplanen för centrum och ett konkret tillgänglighetsprojekt har inletts. En fasadrenovering av Hartmans hus har fått tillstånd för genomförande. Främjande av en mångsidig stadskultur: åstadkommande av positivt vimmel: Knookala: Ordnandet av evenemang har främjats och deras synlighet också i stadskärnan har ökats. Storevenemang år var bland annat Power Cup, Suviseurat, Football Cup, Vaasa Open Air, Polar Sound. Båda stadionprojekten har förts framåt. Aktiv verksamhet inom VisitVaasa. Guiden för evenemangsarrangörer har uppdaterats. Aktivt främjande av arbetet för att få internationella kongresser och evenemang till Vasa: Knookala: Genomförandet har presenterats i anslutning till den föregående åtgärden. Vitalisering och utnyttjande av skärgården och stränderna: Järvelä: Båtleder har märkts ut och underhåll har utförts, trivseln i strandparkerna har förbättrats. Detaljplaneprojekt på strandområden, såsom fiskstranden, silorna, centralsjukhuset, Sandviksvillan, Brage, Smulterön och Brändö sund är aktuella. Tomtutbud som motsvarar efterfrågan; iakttagande av bostadsprogrammet: Järvelä: Bostadsprogrammet har iakttagits, tomtutbudet grundar sig på bostadsmarknadsöversikten. Servicenätsutredning med beaktande av livscykeln: Kentala, Knookala, Järvelä: Har inte gjorts till alla delar ur livscykelperspektiv, men tänkesättet har utnyttjats i olika servicenätsutredningar. Skolnätsutredningarna som gjorts
57 inom bildningssektorn har godkänts i nämnden. Utvecklingsgrupperna inom undervisningen säkerställer ett inlärningskontinuum mellan olika inlärningsstadier. Fungerande kollektivtrafik: utnyttjande av förnybar energi: Järvelä: Planeringen av följande åtgärder har framskridit: Färjan mellan Vasa och Umeå blir biogasdriven. Höjande av användningsgraden för kollektivtrafiken genom att en ny busslinje anläggs. Beredskap för upphandling av biogasbaserade bussar har bibehållits, upphandlingen förutsätter dock ett beslut i marknadsdomstollen i Stormossens upphandlingsärende. Som en del av tillväxtavtalet inrättande av en kärngrupp som ansvarar för det strategiska samarbetet mellan läroanstalterna och näringslivet och prognostiseringen av utbildningsbehoven: Slotte-Kock: Prognostiseringen av utbildningsbehoven har genomförts som en del av arbetet i Österbottens förbunds arbetsgrupp för prognostisering. Tillväxtavtalsberedningen har genomförts i en bredbasig samarbetsgrupp, där bl.a. näringslivet, högskolorna och utvecklingsbolen finns representerade. Utbildande av kunnig arbetskraft: Knookala: Alla som avslutat den grundläggande utbildningen kan erbjudas en studieplats på andra stadiet. Avhoppen strävar man efter att minska. Den yrkesinriktade utbildningen har för sin del skapat arbetskraft för energiklustret. En grupp som koordinerar utvecklandet av undervisningen har inrättats, vilken följer med utvecklingen av smidiga studiestigar i undervisningen i informations- och kommunikationsteknik, språkundervisning, idrott, konstundervisning, invandrarundervisning och inom energiutbildningsstrategins område. Oy EduVakk Ab grundades. BEFOLKNINGENS VÄLFÄRD Inriktning av servicenätet till kärnfunktioner: Kentala, Knookala, Järvelä: I ett allt stramare ekonomiskt läge har alla resultatområden agerat enligt den här principen. Inom bildningssektorn har servicenätsutredningar för den grundläggande utbildningen och museiväsendet godkänts. Prioritering av förebyggande arbete: Kentala, Knookala, Järvelä: Genomförts på resultatområdena i den skala som det har varit ändamålsenligt. Tryggande av integrationen mellan specialsjukvården och primärvården samt socialvården: Kentala: Integration genomförs via olika arbetsgrupper. Arbete har utförts år och arbetsgrupperna fortsätter ytterligare sin verksamhet. Samarbetsmodeller mellan sektorerna, t.ex. ungdomsgarantin: Kentala, Knookala, Järvelä: Samarbetsmodeller har utvecklats i flera olika arbetsgrupper, men arbetet är fortsättningsvis halvfärdigt. En sektorövergripande myndighetsarbetsgrupp har samlats regelbundet och följt med bland annat hur ungdomsgarantin och myndighetskommunikationen har utfallit. I anslutning till genomförandeprogrammet för markanvändningen har intensiva servicenätsdiskussioner förts. Plattare organisationsstrukturer: Häyry, Laitinen, Kentala, Knookala, Järvelä: Ämbetsverksstrukturerna har upplösts i de största förvaltningarna och på de ställen där de ännu fanns. Organisationsstrukturerna har blivit plattare. Tjänster som ämbetsverkschefer och andra motsvarande tjänster har dragits in. Resultatområden har förenats.
58 Stor hälsostation i centrum: Centralisering av läkarverksamheten och eventuell övrig hälsovårdsverksamhet: Kentala: Konceptplaneringen har genomförts, planläggningen pågår. Sammanslagningen av Brändö och Roparnäs hälsostationer har genomförts liksom också sammanslagningen av Sandvikens och Kyrkoesplanadens hälsostationer. Serviceboende för äldre: ett hus/år: Kentala: Framskrider enligt planen. Servicehemmet Himalaja har färdigställts. Ökande av vårdplatser inom småbarnsfostran i enlighet med ökningen av invånarantalet: Knookala: Enligt lagen ska en vårdplats garanteras för varje barn. Vasa stad uppfyller kraven i lagen. För att förbättra kostnadseffektiviten har större enheter bildats. Kompanjonskapsavtal med tredje sektorn: Kentala, Knookala, Järvelä: Ingåtts med de planerade aktörerna. Därtill har flera andra kompanjonskapsavtal ingåtts. Ökande av kundens delaktighet och eget ansvar; inkluderande demokrati, elektroniska tjänster: Häyry, Laitinen, Kentala, Knookala, Järvelä: En omfattande kartläggning av delaktigheten har genomförts i samband med behandlingen av en fullmäktigemotion. Utarbetandet av ett delaktighetsprogram har inletts. En plattform för elektroniska tjänster och betalning på nätet har färdigställts. Bygglovsförfarandet och reserveringssystemet för båtplatser har elektrifierats. I skolorna (Gerby skola/länsimetsän koulu) har elektroniska inlärningsmiljöer skapats. I Lillkyro har ett självbetjäningsbibliotek öppnats. Utnyttjandet av erfarenhetssakkunniga har fortsatt. EKONOMISK BALANS Förädling av markegendomen: Järvelä, Finne: I planläggningsobjekten har planläggningsekonomikalkyler utförts, transparensen för markanvändningsavgifterna och beredning av användningen av dem har ökat. Tomter som länge varit obebyggda har utvecklats planmässigt, fastighetstekniskt och i en riktning som motsvarar efterfrågan på undantagslov. Utveckling av resursplaneringen: Järvelä, Finne: Lokaleffektiviteten har ökats, man har avstått från onödiga lokaler, medvetenheten om reparationsskulden med tanke på bevarande av egendomens värde har ökat. Investeringarna har minskats. Effektiv och mångsidig användning av verksamhetslokalerna: Järvelä, Finne: Koncentrering av funktionella helheter har genomförts bättre än tidigare. På lokaleffektiviteten har fortsättningsvis fästs uppmärksamhet. Arrendering/hyrning och försäljning av tomter och bostadsaktier: Järvelä: Försäljningen av tomter har genomförts så att den motsvarar behovet. Försäljningen av bostadsaktier pågår. Under året har bostadsaktier som blivit lediga från hyresanvändning sålts. As. Oy Kråklundinkatu har fått befrielse från överlåtelsebegränsningarna. Utveckling av avgiftsbelagda tjänster, höjning av avgifter och taxor: Finne, Kentala, Knookala, Järvelä: Avgifterna för hem- och anstaltsvård har höjts. Kulturoch fritidssidans och det fria bildningsarbetets taxor och avgifter har höjts. Tekniska sektorns taxor och avgifter har höjts, med undantag för den interna servicen.
59 Prognostiserande personalplanering Kaunisto, Kentala, Knookala, Järvelä: Genomförts väl enligt möjligheterna. Inom sektorerna har arbetet genomförts under HR-controllrarnas koordinering. Stadens anställdas totalårsverksmängd har minskat under verksamhetsåret med 93 åv jämfört med det föregående verksamhetsåret. Förnyande av organisationerna, lättare förvaltning och effektivering av tväradministrativa processer: Laitinen, Kaunisto, Finne, Slotte-Kock: Stödservicereformen har framskridit enligt planen. Sektorernas egna organisationsreformer framskrider enligt tidtabellen.
60
61 2. EKONOMISKT UTFALL Budgeten består av en driftsekonomi- och resultaträkningsdel samt en investerings- och finansieringsdel. Tablån över budgetutfallet är uppbyggd på samma sätt. 2.1 Driftsekonomidelens utfall Fullmäktige har i budgeten fastslagit anslag och inkomstuppskattningar på resultatområdesnivå. Resultatområdesvisa anslag enligt den ursprungliga och den ändrade budgeten samt dispositionsplanen och utfallet resultatområdesvis presenteras i förvaltningarnas verksamhetsberättelser på sidorna 62-146. Utfallsjämförelsen är uträknad i förhållande till ändrade budgeten. I verksamhetsberättelserna framförs också motiveringar till de största avvikelserna. Anslagens bindande nivå är i fråga om bruttoenheter organnivå, för nettobudgeteringsenheterna har fastslagits en bindande nettoutgift. Ett sammandrag över utfallet i fråga om anslagen inom driftsekonomin presenteras på sidorna 152-155. I kolumnen Avvikelse har utfallet jämförts med den ändrade budgeten. - avvikelse med + tecken = inkomsterna har utfallit över och utgifterna under budgeten - avvikelse med - tecken = utgifterna har utfallit över och inkomsterna under budgeten
62 DRIFTSEKONOMIDELEN Verksamhetsorgan Resultatområde sida Centralvalnämnden 101 Val 64 Revisionsnämnden 110 Revisionsväsendet 64 Stadsfullmäktige 120 Stadsfullmäktige 65 Stadsstyrelsen 130 Stadsstyrelsen 66 131 Förvaltningsservice 68 133 Personalservice 71 134 Ekonomisektorn 72 135 Stadsutvecklingen 74 136 Planläggningen 76 140 Understöd 77 141 Medlemsavgifter 78 142 Andelar 78 143 Reserverade anslag 78 144 Centralt administrerade kostnader 79 145 Sysselsättning 79 146 Andelar i särredovisade affärsverk samt kostnader som hänför sig till den affärsverksamheten och den avgiftsbelagda serviceverksamheten 81 Lillkyro områdesnämnd 150 Områdesnämnden 82 151 Samserviceenheten 82 152 Arpeeti 83 Social- och hälsovårdsnämnden 84 200 Förvaltning och ekonomi 84 210 Socialarbete och familjeservice 86 220 Hem- och anstaltsvård 90 230 Hälsovårdsservice 92 239 Specialsjukvården 94 240 Samarbetsområdet Laihela 95 Nämnden för småbarnsfostran och 98 grundläggande utbildning 300 Förvaltningen av småbarnsfostran, grundläggande utbildning och Kuula-institutet 98 302 Småbarnsfostran 99 303 Grundläggande utbildning 103 305 Hemkommunsersättningar för förskola och grundläggande utbildning 105 308 Kuula-institutet 106 Utbildningsnämnden för andra stadiet 107 310 Den gemensamma förvaltningen för andra stadiet 108 312 Vaasan Lyseon lukio 108 313 Vasa Gymnasium och Vasa Svenska Aftonläroverk 109 315 Vasa yrkesinstitut 110 318 Vasa vuxenutbildningscenter 111 Direktionen för läroavtalsväsendet 320 Läroavtalsutbildning 113 Direktion för Vaasan työväenopisto 330 Vaasa-opisto 114 Direktionen för Vasa arbetarinstitut 340 Vasa Arbis 116
63 Verksamhetsorgan Resultatområde sida Fritidsnämnden 117 350 Förvaltningen 117 351 Idrottsavdelningen 118 352 Idrottsplatsavdelningen 120 355 Ungdomsavdelningen 121 Museinämnden 123 363 Museiväsendet 123 Kultur- och biblioteksnämnden 125 370 Förvaltnings- och ekonomiserviceenheten 126 371 Kulturcentret 126 372 Biblioteksväsendet 127 Teater- och orkesternämnden 129 380 Vasa stadsorkester 129 381 Vaasan kaupunginteatteri 130 Byggnads- och miljönämnden 132 500 Byggnadstillsynen 132 501 Miljöskydd 133 503 Samarbetsområdet för hälsoövervakningen 134 504 Samarbetsområdet för veterinärvården 134 Tekniska nämnden 135 510 Samservicen 136 511 Fastighetssektorn 137 512 Kommuntekniken 139 514 Logistikutveckling 140 515 Vasa tekniska service 141 516 Vasa Städservice 142 517 Vasa Matservice 144 Vasaregionens avfallsnämn 580 Vasaregionens avfallsnämnd 145
64 CENTRALVALNÄMNDEN 100 VAL Kommunens centralvalnämnd ska utföra de uppgifter som enligt vallagen separat hör till den. Vid statliga val ska centralvalnämnden sköta alla praktiska förberedande arbeten för valen samt förrättandet och kontrollerandet av förhandsröstningen. I kommunalval sköter kommunen även nomineringen av kandidater och fastställandet av valresultatet. Centralvalnämnden ordnade riksdagsval år. Måluppfyllelse Röstningsaktiviteten i valet Röstberättigade Förhandsröstande Röstande på valdagen Röstande totalt Riksdagsvalet Hela landet 4 221 237 1 363 488 (32,3 %) 1 596 000 (37,8 %) 2 959 488 (70,1 %) Vasa 51 098 14 574 (28,5 %) 21 570 (42,2 %) 36 144 (70,7 %) Röstningsprocenten i Vasa var i stort sett samma som i hela landet i allmänhet. Från Vasa blev tre riksdagsledamöter invalda. Det ekonomiska utfallet Staten ersatte de kostnader som uppstod av förhandsröstningen med 107 380, dvs. 2,1 för varje kommuninvånare som fanns i det lagakraftvunna rösträttsregistret för riksdagsvalet år. Ursprunglig budget 1000 Förändringar i budgeten Ändrad budget 1000 Bokslut Avvikelse (inverkan på resultatet) 1000 1000 1000 Verksamhetsinkomster 100-100 107 +7 Verksamhetsutgifter -149 - -149-138 +11 Verksamhetsbidrag -49-49 -31 +18 Personal Centralvalnämnden har inte någon fast anställd personal, utan nämnden utser en sekreterare för valen. Dessutom anställs tillfällig personal för förhandsröstningen och för röstningen på valdagen. REVISIONSNÄMNDEN 110 Revisionsväsendet Verksamhetsidé Revisionsnämnden, som lyder under stadsfullmäktige, sköter om organiseringen av granskningen av förvaltningen och ekonomin under de år som motsvarar fullmäktiges mandattid, och bereder ärenden som gäller granskningen av förvaltningen och ekonomin som fullmäktige ska fatta beslut om. Revisionsväsendet ger sin bedömning om utfallet för de av fullmäktige uppställda målen för verksamheten och ekonomin samt om stadens serviceverksamhet har ordnats på ett ändamålsenligt sätt. Måluppfyllelse Revisionsväsendet bedömer årligen uppnåendet av de av fullmäktige uppställda målen för verksamheten och ekonomin i enlighet med de mål som är bindande i förhållande till revisionsnämnden. De för revisionsväsendet uppställda målen för verksamhetsåret har uppnåtts. Under
65 verksamhetsåret har revisionsnämnden godkänt en fortsättning på köpavtalet för lagstadgade revisionstjänster för åren 2016 och 2017. Mål Utvärderingskriterium/mätare Måluppfyllelse Utvärderingsberättelse för år 2014 Förverkligats Utvärderingsplan Förverkligats Intern kontroll och riskhantering Hantering av personalriskerna Förverkligats Verksamhetsutgifter och -inkomster Ursprunglig budget 1000 Ändringar i budgeten Ändrad budget 1000 Bokslut Avvikelse (inverkan på resultatet) 1000 1000 1000 Verksamhetsinkomster - - - - - Verksamhetsutgifter -266-266 252 + 14 Verksamhetsbidrag -266 -- -266-252 + 14 Verksamhetsåret ordnade revisionsnämnden sammanlagt 9 möten. Driftsekonomiutgifterna har under verksamhetsåret granskats väldigt kritiskt inom revisionsväsendet. Utfallet av verksamhetskostnaderna är 94,5 % av budgeten. Verksamhetsutgifterna för revisionsväsendet, som år 2013 genomgått en kommunsammanslagning, har fram till slutet av år minskat 5,7 %. Lagstadgade revisionstjänster har under år fakturerats 80,05 dagar (avtal fr.o.m. 1.6.2013, 80 dagar). Personal 31.12 Heltidsanställda Deltidsanställda Totalt Ordinarie 2-2 STADSFULLMÄKTIGE 120 STADSFULLMÄKTIGE Verksamhetsidé Stadsfullmäktige fungerar som stadens högsta beslutsfattande organ, fattar beslut om riktlinjerna för Vasas verksamhet samt om mängden och kvaliteten på den service som ordnas för kommuninvånarna. Fullmäktige godkänner i budgeten och ekonomiplanen målen för verksamheten och ekonomin för stadens sektorer samt fattar beslut om finansieringen av verksamheten. Stadsstyrelsen svarar för beredningen och verkställandet av stadsfullmäktiges beslut. De av stadsfullmäktige valda nämnderna och direktionerna ordnar servicen enligt de mål som fullmäktige har satt upp. Fullmäktige har under tiden 12.11.2012 31.5.2017 på grund av kommunsammanslagningen 67 ledamöter. Måluppfyllelse Fullmäktige godkände vid sitt sammanträde i maj en uppdaterad stadsstrategi. Vid sammanträdet i november fastställdes budgeten och ekonomiplanen samt de bindande målen i anslutning till dem för verksamhetsområdena och servicen. Uppföljningen av de strategiska målen finns i bokslutet på sidan 53-59 Centrala ekonomiska nyckeltal Nyckeltal BG 2014 BS 2014 BS Fullmäktigemöten och seminarier, antal 16 14 11 Beslut, antal 180 134 131 Kostnader /sammanträde 23 986 29 844 33 106 Kostnader /invånare 5,84 6,30 5,44
66 Vasa stads strategiska mål 2017 samt de mål, mätare och centrala åtgärder som är bindande i förhållande till stadsfullmäktige för år har framlagts i budgetboken på sidan 2. Verksamhetsutgifter och -inkomster Ursprunglig budget 1 000 Förändringar i budgeten Ändrad budget 1 000 Bokslut Avvikelse (inverkan på resultatet) 1 000 1 000 1 000 Verksamhetsinkomster - - - - - Verksamhetsutgifter -503-3 -506-364 +142 Verksamhetsbidrag -503-3 -506-364 +142 Avskrivningar -26 Fullmäktiges besparing på 142 000 i verksamhetsutgifterna berodde på mötesarvodena, eftersom det ordnades färre fullmäktigeseminarier än vanligt. STADSSTYRELSEN Centralförvaltningens personal 31.12 Personal 31.12 Heltidsanställda Deltidsanställda Totalt Ordinarie 369 31 400 Visstidsanställda 25 4 29 Sysselsatta 1 8 9 130 STADSSTYRELSEN Verksamhetsidé Stadsstyrelsen ansvarar för stadens förvaltning och ekonomi samt för beredningen och verkställigheten av fullmäktiges beslut och för tillsynen över beslutens laglighet. Stadsstyrelsen bevakar stadens intressen samt sköter stadens externa relationer. Stadsstyrelsen reagerar aktivt på förändringar i verksamhetsmiljön. Måluppfyllelse Stadsstyrelsen beredde en uppdatering av strategin för fullmäktige. För stödservicereformen bereddes instruktionsändringar om upplösandet av ämbetsverksstrukturen för fullmäktige. Fullmäktige godkände dessa vid sitt sammanträde i april. Stadsstyrelsen fattade övriga behövliga beslut för genomförandet av stödservicereformen. Stadsstyrelsen var under året tvungen att koncentrera sig på hur man får till stånd ekonomiska besparingar och fattade flera beslut i anslutning till detta och i slutet av året beslutades om ett upphandlingsförbud och ett förbud att tillsätta tjänster och befattningar. I verksamhetsutgifterna kunde besparingar fås till stånd och underskottet minskade. Strukturella ändringar gjordes inom bl.a. skol-, hälsovårds- och biblioteksservicen. Målen genomfördes till största delen som planerat. Minskningen i antalet tillställningar och deltagare inom PRverksamheten stannade upp och var nu på 2014 års nivå. Centrala ekonomiska nyckeltal Nyckeltal BG 2014 BS 2014 BS Antal styrelsesammanträden 60 51 48 Beslut, antal 1000 858 806 Kostnader /invånare 15,27 15,37 18,16 Verksamhetsmål/princip som härletts ur stadens strategiska mål Centrala mål för år Mätare
67 Staden och stadskoncernen leds så att de mål för verksamheten och ekonomin som stadsfullmäktige har satt förverkligas. Utvecklande av koncernstyrningen och ledningen Optimering av personalstrukturen Utvecklande av kommunikationen Vid beslutsfattandet beaktas - målen för verksamheten och ekonomin, - beslutens överensstämmelse med strategin, - utvecklande av huvudprocesserna, - månatlig uppföljning av budgetutfallet, och vid behov vidtas åtgärder - måluppfyllelsen följs upp 2 gånger per år. Styr- och informationssystem som stöder ledarskap utvecklas. Ägarstyrningen utvecklas i förhållande till koncernbolagen, affärsverken och samkommunerna. Koordinering av de mest betydande konkurrensutsättningarna. Datasystemen för budgetarbetet och rapporteringen utvecklas. Förtydligande av koncernstyrningen Sparskyldigheter också för samkommuner och bolag Processledning av utvecklingsprojekt Förnyande av organisationerna, lättare förvaltning och effektivering av tväradministrativa processer Proaktiv personalplanering Utveckling av servicestrukturen Stärkande av regionkommunikationen. Framtagande av Vasas styrkor och marknadsföring av området som en koncentration inom energibranschen. Stadens strategiska mätare och utvecklingsmål har följts upp med 3 månaders mellanrum. Stadsstyrelsen har rapporterats minst månatligen om den ekonomiska situationen. Målen för verksamheten i slutet av juli har inte sammanställts. Exreport ekonomi- och HRsystem har utvecklats och användarna har utbildats. Principerna för ägarstyrningen godkänns. Koncerndirektiven uppdateras. Stadsstyrelsen för kännedom. Datasystemens ibruktagningsgrad. Enhetliga data- och rapporteringssystem Enhetliga anvisningar Godkända instruktioner i fullmäktige 7.4 och verksamhetsstadgor. Antalet anställda /producerad service/övriga kommuner Kommunikationen mäts och följs upp (imageundersökningar, medieuppföljning). kvantitativa uppgifter om PR-verksamheten. Intern kontroll och riskhantering Kvaliteten på ärendeberedningen och besluten Förvaltningens centrala mål för år Mätare Säkerställande av beslutens riktighet Antalet självrättelser 0 Antalet besvär under 1 % av antalet beslut Verksamhetsutgifter och -inkomster Ursprunglig budget 1 000 Förändringar i budgeten Ändrad budget 1 000 Bokslut Avvikelse (inverkan på resultatet) 1 000 1 000 1 000 Verksamhetsinkomster 108 197 305 136-169 Verksamhetsutgifter -1 478-380 -1 858-1 919-61 Verksamhetsbidrag -1 370-183 -1 553-1 782-230 Avskrivningar -45
68 Stadsstyrelsens egentliga verksamhet var mycket nära det budgeterade. Verksamhetsbidraget överskreds endast med 5 000. Överskridningarna beror närmast på kostnader för bolagisering (närmast hamnen) och EU-projekt (Midway Alignment, e-forum), där överskridningarna är totalt 327 000. Besparingar uppkom inom den internationella verksamheten och anslagen för tillfälliga kommittéer. 131 FÖRVALTNINGSSERVICEN Verksamhetsidé Förvaltningsservicen svarar för sekreterarservicen och berednings- och verkställighetsuppgifterna för stadsfullmäktige och stadsstyrelsen samt för stadens ledning och sakkunniga. Förvaltningsservicen har också i uppgift att sköta ordnandet av en del av den centraliserat producerade stödservicen för den allmänna förvaltningen och av den samservice som erbjuds stadsborna. Uppfyllelsen av målen för verksamheten Förvaltningsservicens funktioner har utvecklats bl.a. genom en omorganisering av de allmänna förvaltningsprocesserna och stödprocesserna. Förvaltningsservicen lyckades uppfylla de uppställda målen och mätarna bra. Den mest betydande utvecklingssatsningen under verksamhetsåret gällde genomförandet av stödsservicereformen, som framskred väl. Stadskansliet Stadskansliet svarar för fullmäktiges, stadsstyrelsens, stadsdirektörens, sektordirektörernas och de sakkunnigas sekreterar-, berednings- och verkställighetsuppgifter. Stadskansliet har också i uppgift att utveckla stödservicen för hela stadens förvaltning så att den är så effektiv som möjligt. Genomförandet av stödsservicereformen har varit ett tydligt fokusområde år. Nyckeltal BS 2013 BS 2014 BG BS Ordnade arbetsmöten antal 851 935 870 928 Personer som deltagit i mötena tot. 11 297 12 522 11 000 12 124 Antalet publikationer 3 3 3 3 Antalet presskonferenser 43 45 40 42 Centralregistraturen:registrerade ärenden 943 1 439 1 700 1 362 It-avdelningen It-avdelningen tryggar en tillräcklig verksamhetsnivå och driftsäkerhet för den datateknik- och datanätsservice som förvaltningen och servicesektorn behöver. Planeringen, allokeringen av resurser och påbörjandet av nya utvecklingsprojekt samt användarstöd (help desk) har förverkligats huvudsakligen som planerat. I enlighet med riktlinjerna i servicestrategin har man skaffat service från Tiera Oy, de mest betydande av anskaffningarna i anslutning till webbsidorna och en plattform för elektronisk kommunikation och utvecklande. Nyckeltal BS 2013 BS 2014 BG BS Antalet servrar 108 98 130 112 Antalet virtuella servrar 190 170 200 258 Antalet arbetsstationer 5 034 6 053 7 300 7 600 Ekonomi- och skuldrådgivningen Ekonomi- och skuldrådgivningsservicen i Vasaregionen ordnas som samarbete mellan kommunerna i Vasaregionen. Kötiden har varit i genomsnitt 25,3 dagar, vilket är klart kortare än målet på riksnivå, dvs. 60 dagar, och även än målet i budgeten.
69 Nyckeltal BS 2013 BS 2014 BG BS Kötid 35,8 dagar 22 dagar 36 dagar 25,3 dagar Grafiska tjänster Grafiska tjänster är en produktionsstödserviceenhet, som tillämpar nettobudgetering som sträcker sig över en längre tid än ett år. Verksamhetsidé Grafiska tjänster har i uppgift att producera service inom tryckbranschen och den grafiska branschen, att fungera som sakkunnig och att koordinera upphandlingen av stadens kopierings- och utskrivningsapparater. Mål för ekonomin Resultatet för Grafiska tjänster visade enligt den preliminära nettoberäkningen ett underskott på 8 030 euro. Grafiska tjänster har fått 20 000 euro i ersättning för koordinering och konkurrensutsättning av stadens maskinpark samt för sakkunnigservice. Det kumulativa överskottet är 498 017 euro i slutet av år. Övriga mål Utvärderingskriterium/mätare Måluppfyllelse Ekonomiskt mål Resultaträkningen i balans Resultatet för Grafiska tjänster Balansvillkoret presenteras på sidorna 158 ett underskott på 8 030. Den slutgiltiga nettoberäkningen och det komulativa utfallet blir klara senare. Mål för förvaltningsservicens övriga enheter Övriga mål Utvärderingskriterium/mätare Måluppfyllelse Stödservicen utvecklas så att den är effektiv Telefonväxeln, översättningsbyrån, postningen och dokumentförvaltningen utvecklas så att de bättre svarar mot kärnprocessernas behov. It-avdelningens servicenivå utvecklas. Den centraliserade stödservicen har utvecklats som en del av stödservicereformen. Kundbelåtenheten har hållits på en god nivå och it-stödservicen utvecklas. Stadsfullmäktiges och stadsstyrelsens beredningsprocess utvecklas och smidigheten säkerställs Den elektroniska kommunikationen utvecklas. Ett mångsidigt serviceutbud upprätthålls vid Grafiska tjänster. Produktionen och upphandlingen av tjänsterna inom den grafiska branschen centraliseras och koordineras. Den elektroniska beslutsprocessen, kommunikationen och informationsförmedlingen utvecklas. Plattformen för elektronisk kommunikation och plattformen för näthandel är färdiga. Resultatet visar ett underskott på 8 030. Det elektroniska beslutsfattandet omfattar efter utvidgning största delen av nämnderna och direktionerna. De förtroedevaldas användning av extranätet har utökats och innehållet har utvecklats.
70 En hög funktionsnivå på datateknik säkerställs. Att fortsätta kombinera telefon- och datatrafiken genom en s.k. VoiP-lösning. Målet är principen med en apparat. Instruering och stöd vid införandet av nya datasystem (bl.a. ekonomiförvaltningen, dokumentförvaltningen, hälsosektorn). Datatekniken har fungerat bra. Under verksamhetsåret har det förekommit en större störning i telekommunikationen. Help-desk har fungerat bra. Planerade datasystem togs i bruk. Några mindre projekt flyttades fram på grund av upphandlingsförbudet. Informationen sköts så att kommuninvånarna och olika intressentgrupper får tillräcklig och tidsenlig faktabaserad information om stadens verksamhet och service. I telefontrafiken införs i allt större utsträckning användning av endast en terminal. Informationstidningen utkommer 3 gånger per år och cirka 35 informationsmöten ordnas. Samservicen utvecklas som en del av stödserviceproduktionen. Webbsidorna, intranätet och extranätet förnyas tillsammans med Tiera Oy. En kartläggning har gjorts enhetsvis och en minskning med 554 anslutningar i slutet av året 3 informationstidningar, 98 meddelanden till medierna och 42 informationsmöten. I medieuppföljningen 4 697 Vasa-träffar i rubrikerna. De nya webbsidorna publicerades våren. På vaasa.fi 567 651 unika besökare Antalet kanaler för social media 4, följare/gillare totalt 8602. Beslutskommunikationen utvecklas tillsammans med tjänstemän och förtroendevalda. Specialgrupper tas bättre i beaktande i kommunikationen. Användningen av sociala medier effektiveras och interaktiviteten i nätkommunikationen utvecklas. I artikelserien Vad beslutade stadsstyrelsen skrevs 21 artiklar, av dessa gjordes 17 teckenspråksvideor. Intern kontroll och riskhantering Komptensen hos förvaltningarnas kommunikationsansvariga förbättras. Kriskommunikationen planeras och övas bättre. Säkerhetsriskerna i styrelsegården reduceras och säkerheten i kundserviceutrymmena förbättras. Kommunikationens månadsbrev 5, kommunikationsinfon 2 och kommunikationsdagar 2. Det har inte skett någon väsentlig utveckling i fråga om säkerhetsriskerna i styrelsegården Riskerna gällande datasystem reduceras med hjälp av den datatekniska beredskapsplanen Säkerheten i kundserviceutrymmena har utvecklats med hjälp av olika åtgärder. Datasystemriskerna har reducerats bl.a. med en brandmur och andra infraarrangemang.
71 Förvaltningsservicen Det ekonomiska utfallet för förvaltningsservicen var bättre än budgeterat, trots att tabellen nedan visar något annat. Utgifterna underskreds och inkomsterna överskreds. Ursprunglig budget 1000 Förändringar i budgeten Ändrad budget 1000 Bokslut Avvikelse (inverkan på resultatet) 1000 1000 1000 Verksamhetsinkomster 1 980 32 2 013 2 194 +181 Verksamhetsutgifter -5 373-661 -6 035 6 327-292 Verksamhetsbidrag -3 393-629 -4 022-4 133-111 Avskrivningar -556 Förvaltningsservicens verksamhetsutgifter överskreds på grund av att personal flyttats över till följd av stödservicereformen (lön på totalt 480 440 för en serviceansvarig, 5 controllrar och affärsverkens stödpersonal (10 personer) och en tilläggskostnad på 85 810 för Microsofts EA-licenser som inte täcks) Verksamhetsutgifterna och -inkomsterna inbegriper även enheten Grafiska tjänster som ingår i nettobudgeteringen och vars nettoinverkan är -8 030. Affärsverken har fakturerats 208 000 för stödservicepersonalen. Dessutom orsakar anställandet av sysselsättningsanställda inom förvaltningsservicen ett underskott på 74 000 i verksamhetsbidraget. 133 PERSONALSERVICEN Verksamhetsidé Vasa stad är en rättvis arbetsgivare. Verksamhetsidén för stadens personalservice är att se till att staden har en kompetent, välmående och rätt dimensionerad personal, som producerar och ordnar högklassig och pålitlig HR-service i tillräcklig omfattning och på ett ekonomiskt sätt. Personalservicens sakkunnigservice möjliggör ett väl utfört arbete och stöder en högklassig serviceproduktion för kommuninvånarna. Personalservicens uppgift är att för sin del stöda genomförandet av stadens strategier. Målet är att uppdatera HR-servicehelheten som en del av den nya verksamhetsmodellen för stödservice, uppdatera personalstrategin och utveckla arbetshälsan på ett övergripande sätt: effektivering av stadens utvecklingsgruppers verksamhet, tillämpning av det uppdaterade arbetshälsoprogrammet på stadsnivå. HR-organisationen och processer utvecklas som en del av förnyandet av centralförvaltningens stödservice. Sektorerna stöds vid verkställandet av den förutseende personalplaneringen för att man ska kunna försäkra sig om att Vasa stad har en korrekt dimensionerad och kompetent personal. HR-rapporteringen vidareutvecklas så att den stöder stadens ledningssystem. Måluppfyllelse I tabellen redogörs för måluppfyllelsen. Personalförvaltningens andel av centralförvaltningens besparingar i årsverken: Inom personalförvaltningen har det inte skett pensioneringar eller andra uppsägningar. Personalservicen höll sig inom budgeten och besparingarna togs från andra kostnader. Övriga mål Utvärderingskriterium/mätare Måluppfyllelse Förutseende personalplanering: utveckling och effektivering av verksamheten med hjälp av detta Fungerande personal- och utbildningsplaner som en del av sektorernas budgethandlingar Personalplaner har uppgjorts för största delen av bildningsoch kultursektorns resultatområden och för hela tekniska sektorn, för delar av socialoch hälsosektorn, i samma förhållande har HR-
72 Utvecklande av HRservicestrukturen genom utvecklande av HR-processer Intern kontroll och riskhantering: organisationsreformens inverkan på servicen genom genomförande av servicelöften Upprätthållande av kompetensnivån: stödservicereformen stöds genom utbildning Det ekonomiska utfallet Ibruktagande av ett nytt förfaringssätt Resultaten på kundenkäten Genomförda utbildningar datasystemet utnyttjats och förfaringssättet har förankrats via utbildning och nyckelpersoner Centraliserad rådgivning om anställningsförhållanden inleddes 7/2016, kvalitetsuppföljning inleddes på löneavdelningen; strategisk riktning av personalresurser: arbetsförmågekoordinatorn inledde sitt arbete 10/ Reformen flyttades fram ett halvår från det uppställda målet och man hann inte genomföra enkäten inom centralförvaltningen. (En enkät för respons i mellanskedet om stödservicereformen genomförs för kunder och personal 2-3/2016) a) en personal- och utbildningsplan -2017 på stadsnivå har presenterats i samarbetsarbetsgruppen Det har ordnats 57 utbildningar och deltagande i språkkurser på Arbis och Vaasa-opisto har understötts. b) en separat förändringsstödplan har uppgjorts, 5 dagars förändringscoaching för stödserviceförmännen, teamarbetsträning för personalen; arbetshandledning och mentorskap för förmännen, uppgjorda guider och anvisningar Ursprunglig budget 1000 Förändringar i budgeten Ändrad budget 1000 Bokslut Avvikelse (inverkan på resultatet) 1000 1000 1000 Verksamhetsinkomster 1 755 102 1 891 1 830-61 Verksamhetsutgifter -5 353-164 -5 619-5 503 +116 Verksamhetsbidrag -3 598-62 -3 728-3 673 +55 Avskrivningar -26 Det faktum att utfallet ligger under det budgeterade både för verksamhetsutgifterna och inkomsterna beror till största delen på att efterfrågan på tågbiljetterna som är avsedda för privatbruk för stadens arbetstagare och ordinarie förtroendevalda var mindre än uppskattat. 134 EKONOMISEKTORN Verksamhetsidé Ekonomisektorns verksamhetsidé är att stöda ledandet och styrandet av stadskoncernen, beslutsfattarna och serviceproducenterna genom att svara för skötseln av stadens ekonomistyrning, eko-
73 nomiförvaltnings- och upphandlingsservice, finansiering och investering, koncernstyrning samt att svara för utvecklandet av fungerande styr- och uppföljningssystem. Under året genomfördes en organisationsreform på basis av vilken resultatområdets förvaltningsstruktur ändrades och blev lättare (personalmängden ökade). Verksamhetsstadgan för centralförvaltningen uppdaterades. Verksamhetsmiljö 2017 Ekonomisektorn följde hur det riksomfattande kommunstrukturprojektet framskrider och verkställde för sin del ändringen av kommunallagen (bl.a. bolagiseringsskyldigheten) och strukturreformen inom social- och hälsovården. Beredningen av den nya upphandlingslagen följdes upp, men i och med att lagen blev fördröjd genomfördes inte reformen av stadens upphandlingsverksamhet och uppdateringen av bestämmelserna till denna del. Ekonomisektorn förberedde sig för den nya kommunallagen bl.a. genom att intensifiera samarbetet i stadskoncernen samt med kommunerna och samkommunerna. Inom resultatområdet fortsatte utvecklandet av verksamhetsprocesserna och datasystemen. Måluppfyllelse Arbetet med att förnya förvaltningen fortsatte under året och inom resultatområdet förnyades såväl organisationsstrukturen som verksamhetsprocesserna. Bl.a. ekonomiservicen delas i fortsättningen upp i en bokförings- och betalningsrörelseprocess, en inköpsprocess och en försäljningsprocess. Arbetet med att utveckla datasystemen har fortsatt under verksamhetsåret. Det egentliga projektet med att ta i bruk redovisningssystemet upphörde. Arbetet fortsatte genom färdigställande av redovisningssystemets ibruktagande och genom ytterligare utveckling. Arbetet fortsätter år 2016. Verkställandet av systemreformerna till verksamhetsprocesserna pågår, och från detta perspektiv har nyttan inte uppnåtts än. Förberedelserna för att införa näthandel inleddes under året och dessutom beredde man sig på att ta i bruk elektroniska kultur- och motionssedlar. Arbetet med att utveckla koncernstyrningen har fortsatt. Arbetet med att förnya koncernstyrningen är en del av verkställandet av den nya kommunallagen i stadsorganisationen, och den kommitté som har tillsatts för att utveckla koncernstyrningen fortsätter sitt arbete år 2016. Under året bildade fullmäktige två nya bolag: Oy EduVakk Ab och Midway Alignment Oy. Ekonomiservicen har utvidgat sina ekonomiförvaltningstjänster till att gälla koncernbolagen. Upphandlingsservicecentralen har koncentrerat sig på att öka avtalens omfattning och ge förvaltningarna anvisningar om god upphandlingspraxis. Med sjukvårdsdistriktet har man gjort en samarbetsutredning som gäller lagerfunktionerna, och arbetet med att verkställa utredningen fortsätter år 2016. Centrala prestationer och nyckeltal som beskriver verksamheten Prestation, nyckeltal BS 2011 BS 2012 BS 2013 BS 2014 BS Inköpsfakturor (Rondo) 129 481 125 053 127 873 126 528 122 191 Försäljningsfakturor (Pro 174 301 187 649 194 263 216 992 206 094 elaskutus) Interna fakturor (Rondo/Pro e) 17 306 19 113 23 932 24 819 20 500
74 Det ekonomiska utfallet Ursprunglig budget 1 000 Ändringar i budgeten Ändrad budget 1 000 Bokslut Avvikelse (inverkan på resultatet) 1 000 1 000 1 000 Verksamhetsinkomster 432 5 436 651 +215 Verksamhetsutgifter -4 610-26 -4 635-4 575 +59 Verksamhetsbidrag -4 178-21 -4 199-3 924 +274 Finansiella inkomster 35-35 65 +30 Avskrivningar -394 135 STADSUTVECKLINGEN Verksamhetsidé Stadsutvecklingen fungerar som stöd för stadens ledning för att säkerställa stadens tillväxt, konkurrenskraft och livskraft. Måluppfyllelse Stadsutvecklingens uppgiftsfält blev mångsidigare och personalmängden fördubblades i och med stadens stödservicereform, då sex sakkunniga inom utvecklingsarbetet flyttades över till stadsutvecklingen. Stadens strategiprocess genomfördes planeligt. Stadsfullmäktige godkände stadsstrategin för tidsperioden år 2016 och våren 2017 i maj. Samordningen av strategiprocessen och den ekonomiska processen fortsatte. Hösten genomfördes en uppdatering av sektorernas strategiarbete samt utmanargrupparbete. Stadsutvecklingen deltog även aktivt i utvecklingsarbetet gällande förtroendeorganisationen och i uppgörandet av stadens delaktighetsprogram, som påbörjades i slutet av året. Den särskilda kommunindelningsutredningen för Vasaregionen blev färdig vid årsskiftet. Utredningen ledde inte till kommunsammanslagningar. Via INKA-programmet har Vasaregionen fått över 5 miljoner euro i utvecklingsprojektstöd, vilket är toppklass i en nationell jämförelse. Stadsutvecklingen deltog i utvärderingsförfarandet gällande tillväxtavtal, som genomfördes under ledning av ANM. I slutet av året påbörjades en ny ansökningsprocess gällande tillväxtavtalsförfarandet för åren 2016-2018. Vasas roll som ett beaktansvärt nationellt tillväxtcentrum förstärktes och samarbetet mellan staden, näringslivet, utvecklingsbolagen och universiteten utvecklades. Första fasen i projektet Midway Alignment of the Bothnian Corridor tog slut under verksamhetsperioden och en intensiv beredningsprocss inför ansökan för första delen i den andra fasen påbörjades. Bearbetningen av Vasaregionens livskraftsstrategi fortsatte. Vasaregionens samarbetsdelegation godkände livskraftsstrategin 7.12.. Bearbetandet av strategins åtgärdsprogram inleds våren 2016 när alla kommuner har gett sitt godkännande. Beredningen av energi- och klimatprogrammet framskred som en interaktiv process med olika intressentgrupper. Ansvaret för beredningen av programmet överfördes i och med stödservicereformen från tekniska sektorn till stadsutvecklingen. Programmet innehåller konkreta åtgärder, som staden börjar genomföra år 2016. I oktober deltog man i den riksomfattande energisparveckan, då kommuninvånare och personal utmanades att delta i energispartalkot. Projektverksamheten förstärktes i och med stadsutvecklingens nya personal. Utvecklandet av projektverksamheten som rör hela staden expanderades och en koordinering påbörjades. Kartläggningen av kanaler för direkt EU-finansiering och utnyttjandemöjligheter samt informationsförmedlingen fortsatte på basis av stadens interna utvecklingsbehov. En regional Eu affairs manager inledde sitt arbete i oktober och samarbetar intensivt med stadsutvecklingen. Stadsutvecklingen fungerar som representant för Vasa stad i följande internationella nätverk: Smart Cities and Communities, Covenant of Mayors, Union of Baltic Cities (UBC) och Nordic City Network. Även West Finland European Office (WFEO) är en betydande samarbetspart. Stadsut-
75 vecklingen har representerats på UBC:s årskongress i Gdynia och på Nordic City Networks årsmöte i Aarhus. Vasas energikompetens fick stor synlighet då tillväxtkaravanen anlände till staden 25.9. under ledning av EU-kommissionens vice ordförande Maroš Šefčovič. Programmet under besöket var högklassigt och besöket fick mycket synlighet i medierna. Staden deltog även i tävlingen Access City Award 2016, som ordnades av EU-kommissionen, och kom på fjärde plats. Under verksamhetsperioden stärktes dessutom kunskapen om tillgänglighet och beaktandet av denna både inom stadsorganisationen och bland privata serviceproducenter. Stadsutvecklingen gjorde upp och analyserade aktuell statistik och kartmaterial om stadens och regionens utveckling som stöd för ledarskapet och beslutsfattandet, och informerade i stor utstäckning om detta. Statistikmaterialet som stadsutvecklingen producerade under år (bl.a befolkningsprognoser) var en väsentlig del av stadens genomförandeprogram för markanvändningen, servicenätsutredningar (social- och hälsovården, skolnätet och småbarnsfostran) och Vasaregionens livskraftsstrategiarbete. Övriga mål Utvärderingskriterium/mätare Måluppfyllelse Utveckling av områdets attraktionskraft Optimering av personalstrukturen Intern kontroll och riskhantering Genomförande av näringspolitiskt viktiga investeringar i samarbete med olika aktörer Vasa blir ett innovationscenter på nationell nivå Förnyande och fortsättning av tillväxtavtalet för Vasas stadsregion Godkännande och verkställande av en regional livskraftsstrategi. Riktning mot en kommunstruktur enligt pendlingsområdet Stärkande av den intenrationella tillgängligheten genom riktade investeringar Skapande av internationella och lokala nätverk Förnyande av organisationen tillsammans med förvaltningarna Förnyande av organisationen tillsammans med förvaltningarna Förutseende rekrytering Projekt gällande hållbara energilösningar INKA:s teman för Vasa och andra projekt som är nödvändiga för ett växande innovationscenter kom igång. Regionen fick INKA-finansiering för en rekordsumma. Samarbete med olika aktörer för genomförande av näringspolitiskt viktiga investeringar, t.ex. VEBIC. Stadsutvecklingen deltog i den riksomfattande utvärderingen av tillväxtförfarandet under ledning av ANM. Beredningen av ansökan för en ny tillväxtavtalsperiod inleddes. Den regionala livskraftsstrategin godkändes i samarbetsdelegationen. Verkställandet påbörjas under år 2016. Inga kommunsammanslagningar. Man följde med vård- och landskapsreformen. Deltagande bl.a. i verkställande och slutförande av första fasen i projektet Midway Alignment och beredning av andra fasen. Deltagande i nätverken Smart Cities och NCN:s verksamhet och bildande av ett lokalt nätverk för EU-finansieringskällor. Deltagande i organisationsreformen, uppluckringen av förvaltningen och effektiveringen av tväradministrativa processer. Beslutet om en ny förtroendeorganisation flyttades fram till våren 2016. Uppgörande av ett delaktighetsprogram påbörjades. Personalkontinuiteten kunde tryggas. Det ekonomiska utfallet På resultatområdet antecknas utgifter för stadsutvecklingens egentliga verksamhet, utgifter för utvecklande av näringsgrenar och regionalt utvecklande och medfinansieringskostnader för ut-
76 vecklingsprojekt. Budgetändringarna beror på överföring av anslag från reserveringar för medfinansiering i projekt och för utvecklande av näringsgrenar och regionalt utvecklande. På resultatområdet har man gjort ett målmedvetet arbete för att få ekonomin i balans. Betydande besparingar uppstår direkt från köp av service. Av den egentliga verksamheten sparades 43 000, den största besparingen i personalkostnaderna. I fråga om utvecklande av näringsgrenar sparades 87 000, bl.a. på grund av att verkställandet av livskraftsstrategin sköts upp. Besparingen på 80 000 i fråga om regionalt utvecklande uppnås delvis med minskade personalresurser och avslutade kommunsammanslagningsutredningar. Dessutom är det ännu oklart hur Arbets- och näringsministeriets riksomfattande finansiering för utvecklande av områden kommer att riktas. Av medfinansieringen sparades 431 000. Antalet genomförda projekt som kräver stadens självfinansieringsandel var mindre än planerat på grund av fördröjning av programperiodensstarten och av minskad EU-finansiering för hela västra Finland. Stadsutvecklingens negativa verksamhetsinkomster beror på Tekes återkrav av finaniseringen för INKA-planeringsprojektet. Den omtvistade processen pågår. Ursprunglig budget 1000 Förändringar i budgeten Ändrad budget 1000 Bokslut Avvikelse (inverkan på resultatet) 1000 1000 1000 Verksamhetsinkomster - -118-118 -98 +21 Verksamhetsutgifter - 728-874 -1 601-961 +640 Verksamhetsbidrag -728-992 -1 719-1 059 +661 136 PLANLÄGGNINGEN Verksamhetsidé Planläggningens grundläggande uppgift är att producera program och planer som förverkligar stadens strategiska mål samt utredningar i anslutning till dem. Med en interaktiv planering och riktgivande styrning skapar vi förutsättningar för byggande av ekologiskt hållbara, fungerande, trygga och trivsamma miljöer för stadens och stadsregionens invånare, företag och olika aktörer. Måluppfyllelse Genomförandeprogrammet för markanvändningen uppdaterades år. Vid uppdateringen preciserades de viktigaste stadsbyggnadsobjekten och infrastrukturens genomförandeår. Speciell uppmärksamhet ska fästas på bostädernas genomsnittliga storlek och inverkan av koncentreringen av service. Som underlag för planarbetena skisserades framtidstrenderna inom boendet upp också med en bostadsmarknadsanalys. Därtill deltar planläggningen i ett riksomfattande undersökningsprojekt, där man strävar efter att få fram ytterligare verktyg om utvecklingsområdesstatusen i markanvändnings- och bygglagen bl.a. för ett totalekonomiskt planerande, genomförande och underhåll för markanvändningen på järnvägsområden och glesbebyggda områden. Utkastet och planbeskrivningen för delgeneralplanen för centrum bearbetades så att materialet framskred till översättning under år och planen går vidare så att den föreläggs för sektionen genast i början av år 2016. Delgeneralplanen för Lillkyro framskred till utkastskedet. Förslaget till delgeneralplan för Märkenkall vindkraftpark godkändes för offentligt framläggande. Inom detaljplanläggnigen gick man framåt enligt planläggningsprogrammet. Avtal om inledande av planläggning godkändes för Klemetsö lilla triangel och en del av Klemetsö stora triangel. Detaljplaneändringarna för silorna och Fiskstrandsområdet inleddes. Planläggningen av Långskogen, Brändö sunds område, Centralsjukhuset och Sandviksvillan, Ishallen, Brändö campusområde, områdena vid Skogsbergsgatan och Förbindelsevägen framskred till utkastskedet. Detaljplaneändringar och detaljplaner för gamla busstationsområdet, Höstves, Metviksparken, Klemetsö anläggningsområde, Skolhusgatan 64, Metviksstranden, Vasklottornets område och Evangeliska folkhögskolans tomt var offentligt framlagda. Detaljplanerna/detaljplaneändringarna för Flickskolan, Stenhagavägen 16, Valkolinna, Lassgärdsvägen och Nummen koulu vann laga kraft under år.
77 Godkännandet av detaljplaneändringarna för Mejselvägen och Hiiripeltovägen överklagades till förvaltningsdomstolen. Planerna för tornhuset i Vasklot och Metviksparken väntar på att avtal nås med parterna innan de framskrider till stadsstyrelsens behandling. Av de projekt som programmerats för år har inte utvidgandet av torgparkeringen, Lillkyro centrum, Strandkvarteren, Mejerigatan 2-4 och Minimanis detaljplaner framskridit enligt planerna. Tomtantals- och kvadratmetermålen nåddes inte på grund av utdragna förhandlingar, besvär samt resursbrist. Fastställande av projekten och statistikföringen överförs till år 2016, planreserv finns dock såväl på bostads- som på affärsbyggnadssidan. I slutet av året blev det en förbättring i resurssituationen och de projekt som legat på is kunde igen återupptas. Antalet avgöranden som gäller planeringsbehov och naturinventeringsområdenas storlek överskred det planerade. Övriga mål Utvärderingskriterium/ mätare Måluppfyllelse Interaktiv, smidig och rättvis planlänggningsprocess Trygg, hälsosam, trivsam, särpräglad och ekologiskt fungerande miljö Planreserv som stöder utvecklingen och beredskap för utvecklingsprojekt Deltagande i planprocessen och detaljplaner som inte överklagas Invånar- och arbetsplatsantalet utveckling Iakttagande av genomförandeprogrammet för markanvändningen och planläggningsprogrammet Interaktionssätt som passar med planområdets karaktär används. För marknadsföring av möten förutsätts många olika kanaler. Två detaljplanebesvär. Framskridande enligt det planerade och projektantalet har hållits på samma nivå. Ökningen i invånarantalet har koncentrerats mer än tidigare år till Vasa. Planläggningsobjekten i regel genomförts, i markanvändningsprogrammet dock flera ändringsbehov för de kommande åren, vilka har beaktats vid uppdateringen Planläggningen har sedan år 2013 gjort upp material enligt den modell som används inom tekniska sektorn och som skapats för bedömning av hur den interna kontrollen och riskhanteringen är ordnad. I verkställighetsplanen för planläggningen år framkom tryggandet av resursfördelningen, fortgående utvecklande av förfaringssätt som sparar resurser, överföring av kunskap, främjande av ett elektroniskt arkiveringssystem och elektronisk kommunikation samt öppnande av möjligheter till inflytande för aktörer som utvecklar stadens allmänna funktioner. Under år framskred de andra förutom främjandet av det elektroniska enligt planerna. Det ekonomiska utfallet Ursprunglig budget 1 000 Förändringar i budgeten Ändrad budget 1 000 Bokslut Avvikelse (inverkan på resultatet) 1 000 1 000 1 000 Verksamhetsinkomster 44 4 49 76 +27 Verksamhetsutgifter -2353-8 -2361-1910 +451 Verksamhetsbidrag -2309-4 -2312-1834 +478 Till planläggningen hör två resultatenheter; 1218 planläggning och 1219 planläggningens konsultservice. Den totala besparingen är 527 000 euro, av vilket ca 260 000 euro kommer från lönebesparingar. Besparingar uppkom i och med obesatta tjänster, olika typer av oavlönade ledigheter och långa sjukledigheter. Inom köp av konsulttjänster blev besparingen 230 000 euro. Med de återstående resurserna var det inte möjligt att kvantitativ sköta mera vikariementorskap eller mera köp av service och anskaffningsförbudet gav upphov till besparingar på 57 000 euro i köp av service (översiktsplaner för travbanan och salutorget). Inkomsterna överskreds 27 000 euro, de ökade inkomsterna berodde bl.a. på de planläggningsavgifter som debiterades år. År 2016 fortsätter främjandet av den elektroniska servicen till den del som planläggningen har möjlighet att påverka. 140 UNDERSTÖD Under året utbetalades totalt 1 161 824 euro i understöd. Understödsanslag användes som verksamhetsunderstöd för sammanslutningar och föreningar 534 242 euro samt för donationstjänster och stärkande av kunskapsgrunden 627 582 euro. Understöd som stadsstyrelsen beslutar om är i
78 huvudsak de avtalsliknande understöden, beviljande av andra understöd överfördes till de organ, till vilka understöden hör med avseende på deras verksamhet. Mottagarna av de största verksamhetsunderstöden är Stiftelsen för Vasa universitet 87 000 euro, Högskolestiftelsen i Österbotten 42 000 euro, IB-undervisningen 51 855 euro, Vasa sommaruniversitet 50 000 euro, Vasa Operastiftelse 40 000 euro och Musikfestspelen Korsholm 40 000 euro. Evenemang som ordnats i Vasa under året understöddes med 49 000 euro. För donationstjänster användes i enlighet med gällande beslut 437 600 euro. Stadsstyrelsen beslutade 19.1. om användningen av anslaget som reserverats för stärkande av kunskapsgrunden, 200 000 euro. Högskolekonsortiets rapport om användningen av anslaget för år har varit i stadsstyrelsen 22.2.2016 och i fullmäktige 14.3.2016. Ursprunglig budget 1 000 Förändringar i budgeten 1 000 Ändrad budget 1 000 Bokslut Avvikelse (inverkan på resultatet) 1 000 1 000 Verksamhetsinkomster 40-40 40 Verksamhetsutgifter -1 193 - -1 193-1 162 +31 Verksamhetsbidrag -1 153 -- -1 153-1 122 +31 141 MEDLEMSAVGIFTER Under året betalades medlemsavgifter för 412 295 euro. De största medlemsavgifterna var Finlands Kommunförbund 204 616 euro, Kommunala arbetsmarknadsverket 52 294 euro och Österbottens handelskammare 29 844 euro. Ursprunglig budget 1000 Förändringar i budgeten 2014 1000 Ändrad budget 2014 1000 Bokslut 2014 Avvikelse (inverkan på resultatet) 1000 1000 Verksamhetsutgifter -402 - -402-412 -10 142 ANDELAR I andelarna, totalt 4,442 miljoner euro, ingår som de största Vasaregionens Arenor Samkommun (1,18 miljoner euro), Österbottens förbund (1,19 miljoner euro), Svenska Österbottens förbund för utbildning och kultur (913 245 euro), Vasaregionens Utveckling Ab Vasek (938 126 euro) och Vasaregionens Turism Ab (268 733 euro). Ursprunglig budget Förändringar i budgeten Ändrad budget Bokslut Avvikelse (inverkan på resultatet) 1 000 1 000 1 000 1 000 1 000 Verksamhetsinkomster 47-47 43-4 Verksamhetsutgifter -4 741-40 -4 781-4 778 +3 Verksamhetsbidrag -4 694 - -4 734-4 735 +1 Avskrivningar - - -435 143 RESERVERADE ANSLAG Resultatområdets anslag omfattar huvudsakligen anslag, som med olika beslut överförs till de förvaltningar som utför verksamheten. Ursprunglig budget 1 000 Förändringar i budgeten 1 000 Ändrad budget 1 000 Bokslut Avvikelse (inverkan på resultatet) 1 000 Verksamhetsinkomster 4 652-352 4 301 3 771-529
79 Sjukförsäkringsersättningar 2 910-3 006-96 - - Verksamhetsutgifter (utan sjukförs.ersättningar) -5 572-1 713-4 051-4 891-936 Verksamhetsbidrag 1 990-1 645 346-1 120-1 465 Från verksamhetsutgifterna överförs i enlighet med besluten 1,7 miljoner euro till förvaltningarna, i överföringarna ingår bl.a. - anslag som reserverats för centralförvaltningens utvecklingsprojekt, 670 000 euro, överföring till stadsstyrelsen och centralförvaltningens ämbetsverk - till stadsutvecklingen för INKA-programmet och projekt, bl.a. för medfinansiering i Västra Finlands operativa program under Europeiska regionala utvecklingsfonden (ERUF) 670.000 euro - evenemanget Pop-Up Österbotten på Senatstorget i Helsingfors 80 000 euro - för omplacering av personal 111 200 euro I de förverkligade verksamhetsutgifterna ingår ändringen i semesterperiodiseringen. I budgeten reserverades 500 000 euro för en ökning, den förverkligade ändringen var en minskning på cirka 213 000 euro. Sjukförsäkringsersättningarna budgeteras i budgeten på det här resultatområdet. De ersättningar som erhålls antecknas under året direkt till förvaltningarna, till vilka en motsvarande stor inkomstuppskattning överförs. I de förverkligade verksamhetsinkomster ingår som största post sammanslagningsersättningen i anslutning till kommunsammanslagningen samt ersättningen för en minskning av statsandelen, totalt 1,97 miljoner euro. Utfallet för verksamhetsinkomsterna blir under det budgeterade. I den ursprungliga budgeten budgeterades på resultatområdet försäljnings- och avgiftsintäkter, och utfallet för dessa i bokslutet ingår i förvaltningarnas förverkligade inkomster. 144 CENTRALT ADMINISTRERADE KOSTNADER Ursprunglig budget 1 000 Förändringar i budgeten 1 000 Ändrad budget 1 000 Bokslut Avvikelse (inverkan på resultatet) 1 000 Verksamhetsinkomster - - - 0 Verksamhetsutgifter -9 247-828 -8 419-7 310 +1 109 Verksamhetsbidrag -9 247-828 -8 419-7 310 +1 109 Den största posten i de förverkligade utgifterna är den pensionsbaserade pensionsavgiften 7,24 miljoner euro. Budgetförändringen inbegriper bl.a. överföring av anslag som budgeterats för förtidspensioner (826 000 euro) till budgeterna för de förvaltningar, där de förverkligade kostnaderna har bokförts. 145 SYSSELSÄTTNING Verksamhetsidé Verksamhetsidén är att ordna sysselsättning med lönesubvention för långtidsarbetslösa Vasabor, sommarjobb för ungdomar samt att erbjuda civiltjänstgöringsplatser till Vasabor som ska fullgöra sin civiltjänst. Sysselsättningsåtgärderna riktas mot sysselsättning med lönesubvention och rehabiliterande arbetsverksamhet. En del av åtgärderna genomförs inom stadens förvaltningar och en del som köpservice.
80 Måluppfyllelse Huvudmålgruppen vid sysselsättningen av långtidsarbetslösa år var de arbetslösa arbetssökande Vasabor som omfattas av kommunandelen för FPA:s arbetsmarknadsstöd. I och med lagändringen som trädde i kraft 1.1. finansierar kommunen endera 50 % eller 70 % av arbetsmarknadsstödet. I praktiken innebar förändringen att arbets- och näringsbyråns lönesubvention riktades till arbetssökande som erhållit arbetsmarknadsstöd minst 300 dagar på grund av arbetslöshet. Sysselsättningen av långtidsarbetslösa förverkligades både ur budgetsynvinkel och på månadsnivå. Målet var att sysselsätta arbetslösa 1000 månader/år och utfallet var 1064 månader/år. Tillräckligt lönesubventionsanslag från arbets- och näringsbyråns sida och förvaltningarnas positiva attityd till att sysselsätta arbetslösa med lönesubvention under hela året har haft en positiv inverkan på detta. NTM-centralens lönesubventioner betalas ut i efterskott och fordringarna är ännu cirka 167 000. Sysselsättningsservicen inledde ett mer omfattande samarbete med resultatområdet för social- och familjeservice inom den rehabiliterande arbetsverksamheten. Målet var att ordna rehabiliterande arbetsverksamhet för 300 klienter. Detta mål uppnåddes. Ökningen i antalet klienter inom den rehabiliterande arbetsverksamheten och i antalet verksamhetsdagar var betydande jämfört med år 2014. År uppgick antalet klienter inom den rehabiliterande arbetsverksamheten till 363, och antalet arbetsverksamhetsdagar var 14 788. För jämförelses skull var motsvarande siffror 145 klienter och 8180 arbetsverksamhetsdagar år 2014. Samarbetet har visat sig fungera bra och avsikten är att utveckla det under kommande år. Nyckeltal som rör långtidsarbetslöshet ska i fortsättningen rapporteras till stadstyrelsen fyra (4) gånger om året. I rapporten ingår siffror över sysselsättningsservicens och social- och familjeservicens åtgärder och över arbetsmarknadsstödets kommunandel, som kommunen betalar. Anslaget för sommarjobb för ungdomar hölls inom budgeten. Med anslaget för ungdomars sommarjobb fick ungdomar arbete för 642 månader, och med sommarjobbsedeln fick 51 unga sommarjobb. Antalet civiltjänstgöringsplatser uppgick till 10 st. under året. Köpserviceavtalet mellan Jupiter-stiftelsen och Vasa stad förnyades under år enligt planerna. I stället för verksamhetsdagar köper staden i fortsättningen klientplatser till olika typer av service, t.ex. rehabiliterande arbetsverksamhet och arbetsprövning. I och med klientplatser är det enklare att förutse verksamheten ur stadens synvinkel och stiftelsen kan fördela sina personalresurser i förhållande till stadens köpservice. Jupiter-stiftelsens mätare och uppföljning förnyas under år 2016 i och med det nya avtalet. Jupiter-stiftelens ekonomi har försämrats under år. Den försämrade ekonomin är i första hand en följd av en förändring i verksamhetsmiljön och av förändringar i olika statliga myndigheters verksamhetsriktlinjer. Att stiftelsens verksamhet definieras som näringsverksamhet har bl.a. minskat stödandelarna från staten för stiftelsens verksamhet. Vasa stad har informerats om den förändrade situationen under år, men man har inte lyckats anpassa verksamheten tillräckligt snabbt ur stiftelens ekonomiska synvinkel. Jupiter-stiftelsen höll sig inte inom den givna budgeten på 1 412 212 euro, utan stadsstyrelsen beviljade stiftelsen (ST 2.11.) ett understöd på 100 000 euro som täckt anslagsöverföring. Inom sysselsättningsservicen tog man i bruk ett Vasatillägg som beviljas företag för sysselsättning. Syftet med Vasatillägget för sysselsättning är att göra tröskeln lägre för sm-företag att anställa en ny arbetstagare, och tillägget beviljas utöver arbets- och näringsbyråns lönesubvention. Vasatillägget ses liksom sommarjobb för ungdomar som en förebyggande åtgärd. Vasatillägget beviljades för sammanlagt 13 personer, vilket innebär att målet inte förverkligades. Till detta bidrog att anslaget som arbets- och näringsbyrån beviljar företag tillfälligt tog slut, varvid inga nya lönesubventionsbeslut kunde göras. Man måste också satsa mer på att marknadsföra Vasatillägget och på att göra det mer känt.
81 Övriga mål Utvärderingskriterium/mätare Måluppfyllelse Sysselsättning av långtidsarbetslösa, huvudvikten på personer som omfattas av kommunandelen för FPA:s arbetsmarknadsstöd Månader som använts till de sysselsattas anställningsförhållanden, mål 1000 månader Förverkligats 1056 månader Att i samarbete med social- och familjeservicen satsa på service med s.k. låg tröskel, dvs. rehabiliterande arbetsverksamhet Sommarjobb för ungdomar och sommarjobbssedeln Att trygga civiltjänstgöringsplatser Ett utökat företagssamarbete med Vasatillägget En ändamålsenlig och effektiv användning av köpservice som riktas till långtidsarbetslösa (rehabiliterande arbetsverksamhet och arbetslivsorientering) Det ekonomiska utfallet Ursprunglig budget 1000 Målet är att ordna rehabiliterande arbetsverksamhet för 300 personer, antalet arbetsverksamhetsdagar över 10 000 Att ordna sommarjobb för ungdomar för cirka 500 månader, antal beviljade sommarjobbssedlar (50) Antal civiltjänstgöringsplatser, målet är 10 platser/år Vasatillägget som beviljas arbetsgivarna har reserverats för 50 personer Köpserviceavtalet förnyades, mätarna och uppföljningen förnyas under år 2016 Förändringar i budgeten Ändrad budget 1000 Förverkligats 337 personer påbörjade rehabiliterande arbetsverksamhet och antalet arbetsverksamhetsdagar 14 788. Förverkligats sommarjobb för 642 månader beviljade sommarjobbssedlar 51/50 Förverkligats 10 civiltjänstgöringsplatser Beviljade Vasatillägg 13/50 se stycke 2.2. måluppfyllelse Bokslut Avvikelse (inverkan på resultatet) 1000 1000 1000 Verksamhetsinkomster 600-642 -42 27-69 Verksamhetsutgifter -3 572 1 825-1 747-1 673 +74 Verksamhetsbidrag -2 972 1 182-1 789-1 646 +143 146 ANDELAR I SÄRREDOVISADE AFFÄRSVERK SAMT KOSTNADER SOM HÄN- FÖR SIG TILL AFFÄRSVERKSAMHETEN OCH DEN AVGIFTSBELAGDA SERVICE- VERKSAMHETEN Det ekonomiska utfallet Vasas andel av räddningsväsendets utgifter var 4,8 miljoner euro. Resultatområdet inbegriper ledningscentralens utgifter samt ersättning för anläggande och service av brandvattenanordningar som ska betalas till Vasa Vatten, 40 000 euro. Inkomsterna utgörs av allmänna förvaltningens kostnader och övriga kostnader som hänför sig till affärsverk, produktionsstödserviceeneheter samt normfinansierade läroanstalter. Ursprunglig budget 1 000 Förändringar i budgeten Ändrad budget Bokslut Avvikelse (inverkan på resultatet) 1 000 1 000 1 000 1 000 Verksamhetsinkomster 2 271-2 271 2 482 +211 Verksamhetsutgifter -5 006 - -5 006-4 818 +188 Verksamhetsbidrag -2 735 - -2 735-2 336 +399 Avskrivningar -2
82 LILLKYRO OMRÅDESNÄMND Verksamhetsidé Områdesnämnden övervakar Lillkyroområdets utveckling och iakttagandet av sammanslagningsavtalet. Områdesnämnden tryggar påverkningsmöjligheterna för invånarna i området då det gäller att utveckla närservicen och boendemiljöns funktionsduglighet. Områdesnämnden följer upp, utvärderar och utvecklar servicens funktionsduglighet i området, utbudet på service samt kvaliteten på denna. Måluppfyllelse Verksamhetsmål/princip som härletts ur stadens strategiska mål Kommundelsområdets attraktionskraft utvecklas Förvaltningens centrala mål för år Utökad försäljning av bostadstomter i Lillkyroområdet Mätare Antalet sålda tomter Utveckling av invånarantalet i området Måluppfyllelse Har inte gått framåt Befolkningens välbefinnande Förbättrad närservice Kundbelåtenhet Kan fortfarande främjas Genomförande av investerings- och utvecklingsprogrammet Projekten slutförs inom utsatt tid Delvis Intern kontroll och riskhantering Ekonomiska risker Skaderisker Förvaltningens centrala mål för år Korrekthet och ekonomiskt tänkande Personalens arbetarskydd Kundernas säkerhet Mätare Inget att anmärka på inom den interna kontrollen Inga specialåtgärder Måluppfyllelse Kan fortfarande förbättras Kan fortfarande förbättras Under berättelseåret fortsatte man att utveckla tidigare tillvägagångssätt för att i synnerhet utveckla närdemokratin och närservicen, öka områdets dragningskraft och samordna kommunhelheten och den lokala anknytningen. I anslutning till samservicen utreddes servicebehoven, vilken service kunderna använder och hur de upplever servicen. Tillvägagångssätten inom områdeskommunikationen gjordes mångsidigare. Fokusområden i landsbygdsprogrammet för Lillkyroområdet har varit proaktiv företagsrådgivning och utveckling. LILLKYRO OMRÅDESFÖRVALTNING 150 Områdesnämnden Utfallet för verksamhetskostnaderna är 95,6 %. Som centralt ekonomiskt nyckeltal var Verksamhetsutgifter /invånare (netto) 70 /invånare, varav förvaltningens andel 35 /invånare, utfallet 36,06 /invånare. Dessutom utbetalades en kommunfinansieringsandel på 33 947,70 till Yhyreskehittämisyhdistys ry, kostnaderna för landsbygdsprogrammet för Lillkyroområdet var 752621,41 och regionala understöd beviljades för 112 974,48. 151 Samserviceenheten Samserviceenheten erbjuder kundrådgivning och handledning och, Vähänkyrön Vuokratalot Ki Oy erbjuder disponent- och kundservice. Servicerådgivningen inbegriper assisterande rådgivningsuppgifter för olika sektorer, inklusive användning av elektroniska tjänster. Utfallet för samserviceenhetens verksamhetskostnader är 83,5 %. Utfallet för verksamhetsintäkterna var 101,4 %. Som centralt ekonomiskt nyckeltal Verksamhetsutgifter /invånare (netto) var 70 /invånare, varav samserviceenhetens andel 35 /invånare, utfallet 20,68 /invånare.
83 152 Arpeeti Arpeeti erbjuder rehabiliterande arbetsverksamhet, handledd arbetspraktik och arbetsprövning samt arbetsplatser med lönesubvention. Utöver arbetsverksamhet erbjuds även individuell coachning och gruppcoachning samt olika utbildnings- och informationstillfällen och övningar, regelbunden motion och introduktionsbesök. Under år hade Arpeeti som kvantitativt mål att arbeta med sammanlagt cirka 60 klienter för att främja rehabilitering, sysselsättning eller studier. Omvandlat till arbetsdagar var målet som godkänts i direktionen för Arpeeti cirka 3500-4000 arbetsdagar. Utfallet inklusive sysselsatta var 66 personer och 3372 arbetsdagar. Den rehabiliterande arbetsverksamhetens andel av arbetsdagarna var 85 %. Andelen personer under 29 år var 51,6 %. Utfallet för Arpeetis verksamhetskostnader är 92,5 % (87,6)*. Som centralt ekonomiskt nyckeltal var kostnaden för en arbetsverkstadsdag, under 50 /dag, utfall 47,58 /dag. Verksamhetsutgifter och -inkomster Ursprunglig budget 1000 Ändringar i budgeten Ändrad budget 1000 Bokslut Avvikelse (inverkan på resultatet) 1000 1000 1000 Verksamhetsinkomster 394 3 397 375-22 Verksamhetsutgifter -939-35 -975-896 +79 Verksamhetsbidrag -545-32 -577-551 +57 Områdesnämnden höll sammanlagt tio möten under verksamhetsåret och direktionen för Arpeeti fem möten. Utfallet för verksamhetskostnaderna är 91,9 % från den ändrade budgeten, utfallet för personalkostnaderna är 95,5 %.
84 SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSNÄMNDEN Verksamhetsidé Vasa stads social- och hälsovårdsnämnd har i uppgift att för invånarna i Vasa och i enlighet med samarbetsavtalet även för invånarna i Laihelaområdet ordna sådan social- och hälsovårdsservice som behövs för att uppfylla kraven för ett gott liv samt att tillsammans med kunderna, förvaltningarna och övriga aktörer förebygga uppkomsten av sociala problem och hälsoproblem. Verksamhetsutgifter och -inkomster Ursprunglig budget 1 000 Ändringar i budgeten Ändrad budget Bokslut Avvikelse (inverkan på resultatet) 1 000 1 000 1 000 1 000 Verksamhetsinkomster 36 181 2 320 38 502 38 407-95 Verksamhetsutgifter -254 808-8 326-263 134-264 030-896 Verksamhetsbidrag -218 627-6 006-224 632-225 623-991 Avskrivningar -817 Personal 31.12 Heltidsanställda Deltidsanställda Sammanlagt Ordinarie 1 492 110 1 602 Visstidsanställda 417 86 503 Sysselsatta 8 25 33 200 FÖRVALTNING OCH EKONOMI Verksamhetsidé Serviceområdena förvaltning, ekonomi samt strategiarbete och utveckling har i uppgift att stöda, styra och koordinera resultatområdena i fråga om ledning, utveckling och planering av dessa. Dessa serviceområden sköter enligt sin uppgiftsfördelning om de centraliserade förvaltnings- och övriga stödtjänsterna inom verket. Stödservicereformen överförde en del av uppgifterna till centralförvaltningen fr.o.m. början av juni. Måluppfyllelse Den egentliga förvaltningen, dvs. allmän-, personal-, informations-, jurist- och ekonomiförvaltningen, överfördes med uppgifter och personal till stadens centralförvaltning i och med att stödservicereformen förverkligades fr.o.m. 1.6.. För social- och hälsovårdsväsendet bestod utvecklingsverksamheten jämte projekt samt den s.k. tekniska stödservicen, dvs. tekniskt disponentskap, säkerhet-, underhålls- och specialunderhållsservicen samt kläd- och städservicen. Därtill bevaras vissa gemensamma tjänster jämte utgifter och inkomster inom sektorn. Bland de uppgifter som överfördes till centralförvaltningen överfördes även ansvaret att fortsätta förverkliga de funktionella målen till den nya organisationen; dessa var i synnerhet fortsättande av kvalitetsarbete, satsande på klienttillfredsställelse samt utvecklande av ledningens rapporteringssystem. År har man fortsatt strategiarbetet inom utvecklingsservicen, t.ex. förberedande lokal beredning av sote-lösningen samt utvecklande av den elektroniska välbefinnandeberättelsen. Denna process kommer att ändras inför nästa fullmäktigeperiod och den blir alltmer nätverksbaserad genom att man kommer att införa åsikterna från stadens viktigaste strategiarbetsgrupper i den. Vi-
85 deotolkningstesterna aktiverades igen. Under testen har man skapat en videokontakt mellan hälsostationen i Korsnäståget och Österbottens tolkcentral för att möjliggöra tolkens fjärrtjänst i samband med hälsostationsbesök för invandrare. Videokontakten kan i fortsättningen tillämpas även mer omfattande. Utvecklingsservicen planerade även en teknisk lösning för att framföra info- och utbildningstillfällen direktsända och som sparade filer på webben. Detta har redan under hösten tillämpats i fråga om många evenemang. Som nytt utvecklingsprojekt inleddes projektet En bättre vardag (-2017), som inom området administreras av EPSHP; därtill deltar SONetBOTNIA och SEAMK. Syftet med projektet är att främja den praktiska integrationen mellan social- och hälsovården samt mellan primär- och specialnivån. Enligt STM:s riktlinjer är målgruppen hemmaboende klienter som använder rikligt med service. Inom Vasa och Laihela är den mer specifika målgruppen neuropsykiatriska barn och unga. I projektet strävar man till att åstadkomma kriterier, verksamhetsmodeller och arbetsredskap för att sköta de gemensamma klienterna som använder mycket service. Undervisningshälsovårdscentralsprojektet färdigställde sitt arbete under år, och de första studerandena kom till Vasa under slutet av året. Även Welcome Office- samt Undervisnings- och undersökningskliniksprojekten slutfördes officiellt. Uppföljningen av klienttillfredsställelsen har fortsatt hela året på hälsostationerna och i tandklinikerna genom Happy-or-not apparaterna och systemen. I genomsnitt har 85 90 % varit nöjda med servicen. Den hälsogranskning som sker på webben samt den träning som stöder såväl hälsan som välbefinnandet har funnits till kommuninvånarnas förfogande. I uppgifterna för det tekniska disponentskapet insattes i tillägg till de tidigare uppgifterna administration över sektorns stödbostäder fr.o.m. inledningen av år. Den tekniska disponenten har representerat sektorn tillsammans med socialombudsmannen i tillgänglighetsärenden i staden. Garanterande av säkerheten har fortfarande varit ett av de viktigaste målen år ; säkerhetshoten var även det andra av de största riskerna inom sektorn. Sektorns Säkerhetsteam har centraliserat och inom ramarna för anslagen skött alla upphandlingar i fråga om säkerhet i olika föremål. Kameraövervakningen har ökats, likaså personliga skyddsanläggningar och alarmsystem. Vaktmästarna har ansvarat för säkerheten, i påtvingande situationer har man köpt vakttjänster. En serviceman-vaktmästare har fåtts för att betjäna enheterna i Lillkyroområdet. Till specialunderhållet har man fått en tilläggsresurs, då man slutligen fick en anställa en ordinarie yrkesman som specialiserat sig på reparation av tandvårdens anläggningar och maskiner, efter att ifrågavarande person varit på arbetsprov och haft ett visstidsarbetsförhållande. Från serviceboendet överfördes en vakans till specialunderhållet efter pensionering. Till denna vakans anställdes en specialserviceman, vars huvudarbete är att göra hemmen tillgängliga genom att bl.a. montera hjälpmedel. På detta vis möjliggörs en snabb utskrivning från centralsjukhuset och avdelningarna. Specialunderhållet består nu av ett team på fyra yrkesmän, där know how på ett omfattande sätt tillämpas och vikarieringen lyckas. Inom städservicen har huvudfokus fortfarande varit på upprätthållande av god hygiennivå samt i att fortbilda i fråga om ibruktagningen av nya metoder, medel och redskap inom anstaltsunderhållet. Det har fortfarande varit brist på yrkesskickliga vikarier.
86 Det ekonomiska utfallet Utfallet år inkluderar utgifterna och inkomsterna för förvaltning och ekonomi under hela årets, trots att en del av funktionerna och personalen fr.o.m. 1.6. har flyttats till centralförvaltningens organisation. Ursprunglig budget 1 000 Förändringar i budgeten Ändrad budget 1 000 Bokslut Avvikelse (inverkan på resultatet) 1 000 1 000 1 000 Verksamhetsinkomster 389 54 442 508 +65 Verksamhetsutgifter -6 202-186 -6 388-5 904 +485 Verksamhetsbidrag -5 813-132 -5 946-5 396 +550 Avskrivningar -23 Budgetändringen beror i huvudsak på utgiftsanslagsöverföringar av förtidspensionsavgifter. Verksamhetsinkomster Inkomsterna utföll ungefär 65 000 över det budgeterade. Avvikelserna inkluderar överskridande av utfallet bidrag och understöd för projekt, ca 61 000 och å andra sidan lämnade försäljningsintäkterna från projekten ca 46 000 under det budgeterade. I projekten växte inkomsternas andel från projektutgifterna från 31,2 % till 41,2 % i budgeten. Verksamhetsutgifter I utgifterna uppstod inbesparingar på ca 485 000 i förhållande till den ändrade budgeten. Den största sparsumman, ca 364 000 uppstod inom personalutgifterna och består främst av löneutgiftsbesparingar i fråga om allmän-, personal-, ekonomi- och informationsförvaltningen samt de ordinarie tjänsteinnehavarna och anställda inom städservicen. Orsaken till detta är snarast att inga nya anställda eller vikarier har anställts vid pensionering, längre sjuk- eller andra ledigheter och semestrar. En snäv rekrytering har alltid följts inom ekonomin och förvaltningen, och i synnerhet under de senaste åren. I serviceköpen underskreds det budgeterade anslaget med ca 101 000 ; summan består av service inom olika funktioner, men i synnerhet sparades det inom sakkunnigservicen och de gemensamma utbildningsutgifterna. Därtill sparades ca 21 000 i hyror; summan består av inbesparingar för utomstående lokaliteter samt leasinghyresutgifter för maskiner och anläggningar. Personal 31.12 Heltidsanställda Deltidsanställda Sammanlagt Ordinarie 32 6 38 Visstidsanställda 14 1 15 Sysselsatta 6-6 210 SOCIALARBETE OCH FAMILJESERVICE Verksamhetsidé Resultatområdets uppgift är att stärka individens och familjens livskompetens, delaktighet, egen aktivitet, sociala välfärd, integration och samhörighet genom kundinriktade tjänster och åtgärder.
87 Måluppfyllelse År fokuserades verksamheten i resultatområdet på beredande av organisationsändringen, verkställandet av socialvårdslagen, ändringar i servicestrukturen inom barnskyddet, förstärkande av den rehabiliterande arbetsverksamheten för att sköta långtidsarbetslösheten samt inom den psykosociala servicen på utvecklande av rehabilitering för personer med mentalvårds- och missbrukarproblem. För första gången har man uppnått en situation där det inom alla barnskyddets socialarbetartjänster finns en behörig anställd. Under årets lopp ökade mängden asylsökande som behöver internationellt skydd mycket snabbt. Vi kom närmare de i lagen stiftade utsatta tiderna, men bl.a. inom serviceområdena för barnskydd och socialarbete fanns det ännu problem. Innerluftsproblemen i vissa verksamhetsutrymmen återspeglas fortfarande i serviceproduktionen. Till problemen med innerluften sökte man aktivt lösningar med Vasa Hussektor och Vasa Regionala Företagshälsovård. Klientmängden inom barnskyddet har statistiskt sjunkit till 498 barn (765 år 2014), eftersom barnskyddsbehovet utreds i samband med bedömningen av servicebehov inom socialvården. Socialservice bör ges åt barn utan barnskyddsklientskap, ifall stödbehovet har konstaterats vid bedömningen av servicebehov. Ärenden som berör barn kan inledas utifrån både socialvårdslagen och barnskyddslagen. Ifall servicen enligt socialvårdslagen inte är tillräckliga för att säkra barnets utveckling, inleds klientskap inom barnskyddet för barnet. De inledda ärendena utreds i 97 procent av fallen inom den utsatta tiden och i bedömningen av servicebehov i 77 procent av fallen. De genomsnittliga klientmängderna/anställda är fortfarande avsevärt högt över kvalitetsrekommendationerna inom barnskyddets socialarbete. Under årets lopp startades kortvarig familjevård som ämnas för krissituationer och familjestödscentralens mottagningsavdelning med fyra platser stängdes. I familjerättsliga ärenden förberedde man sig inför den nya faderskapslagen som träder i kraft i början av år 2016. Verksamheten inom serviceområdet för socialarbete utvecklades under årets lopp så att den motsvarar den nya socialvårdslagen. Inom klientarbetet tog man i bruk kontakttagningsanmälningar och bedömningen av servicebehov. Som särskilt fokusområde hade man skötande av långtidsarbetslösheten. Till utvecklandet av sysselsättningsverksamheten söktes lösningar i gott samarbete med personalservicecentralen och TE-förvaltningen. De erhållna tilläggsresurserna, samarbetet mellan förvaltningarna och de ändringar som gjorts i verksamheten möjliggjorde en betydande ökning i mängden deltagande personer i den rehabiliterande arbetsverksamheten, 367 personer år (145 år 2014). Inom utkomststödsarbetet uppnåddes de utsatta tiderna i genomsnitt i 90 procent av fallen, under de bästa månaderna uppnåddes 97 procent. Inom den psykosociala servicen genomfördes en organisationsändring under våren. Syftet med ändringen var att effektivera utskrivningen av personer i mentalvårdsrehabilitering från specialsjukvården till det egna hemmet eller till boendeservicen. Inom serviceområdet inrättades tre serviceenheter: boendeservice för personer i mentalvårds- eller missbrukarrehabilitering, stödservice för hantering av vardagen och missbrukarcentret. I stödservicen för hantering av vardagen inrättades ett hemträningsteam. För missbrukarcentralen ordnades nya lokaliteter i slutet av hösten, detta möjliggjorde att enheten övergick till normal verksamhet efter ett långt mellanskede. Mängden klientplatser blev mindre, men de nya lokaliteterna möjliggör nyktringsvårdsservicen. Rehabiliteringshemmet Maininki inledde sin verksamhet i samarbete med Vasanejden socialpsykiatriska förening. Detta förstärkte utbudet av boendeservice för personer i mentalvårdsrehabilitering. Bristen på platser inom den effektiverade boendeservicen ökade mängden köpservice. Inom handikappservicen ökade mängden arbetsgivare inom personlig assistans. Personlig assistans beviljades i form av servicesedlar mer än tidigare, eftersom skötandet av arbetsgivaruppgifterna bland de flesta klienter inte har fungerat med egna resurser. Vi tog i bruk ett elektroniskt servicesedelprogram, som underlättar uppföljningen av de personliga assistenternas arbetstimmar och penningflöden. Inom färdtjänsten har servicebehovet och kostnaderna ökat. Inom de beviljade färdtjänstbesluten har andelen över 65 åringar redan ökat till 76 procent. År fattades 435 beslut enligt handikappservicelagen och 103 beslut enligt socialvårdslagen för över 75 åringar. De platser som inom den egna produktionen blev lediga inom boendeservicen för personer med utvecklingsstörning fylldes genom att förflytta personer från enheter som skaffas genom köpt service.
88 Helhetsklientmängden inom utlänningsbyrån hölls på samma nivå som år 2014. Som klienter fanns nu fler en personers hushåll än tidigare. Under hösten kom det en mycket stor mängd (2 700 personer) asylsökanden som sökte internationellt skydd i Österbotten och Vasa. Man blev tvungen att öka platsmängden i Vasa mottagningscentral, så att den i slutet av året omfattade 500 platser. I tillägg till detta kan ännu hundra nödboendeplatser ordnas. Även efterfrågan på tolkservice från Österbottens tolkcentral ökade i och med den ökade mängden asylsökande. I synnerhet efterfrågan på arabiska ökade märkbart. Vasanejdens undervisnings- och undersökningskliniksverksamhet inom social- och hälsobranschen fortsattes i samarbete med kompetenscentren för socialbranschen SONetBOTNIA och FSKC samt högskolorna i området. Resultatområdet deltog i de nationella utvecklingsprojekten för Mellanfinland som ingick i Kasteprogrammet (SONetBOTNIA fungerade som administratör): vuxensocialarbete S.O.S. 2 och LasSe-projektet som utvecklar barnskyddsservicen. Projektet avslutades 31.10.. Det mest centrala målet var att utveckla och ta i bruk olika arbetsmetoder som främjar klientens delaktighet och förbättrande av hörande av klienter. Flera studerande från Vasa deltog i socialarbetsutbildningen som ordnades av Kokkolan Yliopistokeskus Chydenius. Helsingfors universitets Svenska social- och kommunalhögskolan startade svenskspråkig utbildning för socialarbete. Vasa stad finansierar bägge utbildningar. Uppgifter om prestationer enligt fokusområden Prestation, nyckeltal BS 2013 BS 2014 BS Psykosocial service Ungdomsstationen Klaara (antal besök) Familjerådgivningen (antal besök) Missbrukarcentralen, akut- och nyktringsvården (dygn) Missbrukarcentralen, kollektiv rehabilitering (vårddygn) Poliklinisk vård (substitutionsbehandling, besök) Håven hjälpstation för missbrukande ungdomar (besök) Boende för mentalvårdens rehabiliteringsklienter (klienter) 4 874 4 718 2 056 1 273 2 796 582 59 4 261 3 918 1 397 1 210 2 954 588 68 4 878 3 483 1 199 1 076 4 151 756 86 Socialarbete Vuxensocialarbete och socialhandledning (besök) Klientplaner inom vuxensocialarbete Hushåll som fått utkomststöd Ansökningar om utkomststöd Utbetalt utkomststöd /invånare Dagar inom rehabiliterande arbetsverksamhet Barnskydd Barnskyddsärenden som inletts Utredning av barnskyddsbehov/ Barnskyddsklienter inom öppenvården (bs-barn) Österbottens socialjour (åtgärder) Handikappservicen Färdtjänst (ikraftvarande beslut) Klienter inom personlig assistans Boendeserviceklienter inom handikappservicen - egen verksamhet - köpservice Dag- och arbetsverksamhetsklienter inom handikappservicen - egen verksamhet - köpservice Utlänningsbyrån - initialkartläggningar - gjorda integrationsplaner - nya klienter under årets lopp - varav kommunplats erhölls av - varav flyktingar - varav asylsökande som fått uppehållstillstånd - antal klienter sammanlagt - hushåll sammanlagt 8 195 733 3 083 19 166 126 e 6 121 1 090 368 682 2 310 1 545 190 88 103 152 58 11 12 124 40 17 20 625 342 9 545 945 3 224 20 118 136 e 8 183 1 071 341 706 2 260 1 681 196 87 84 156 54 9 5 141 49 29 20 539 327 7 792 1 400 3 266 19 572 132 e 14 788 977 365 498 2 234 1 834 229 89 83 161 63 8 8 149 40 20 20 548 382
89 Mottagningscentralen - inkvarteringsdygn - pris per inkvarteringsdygn Tolkcentralen - förverkligade tolkningstimmar - översättningar - månadsavlönade tolkar/freelancertolkar 59 027 33,70 e - 1 500 6/100 47 891 37,53 e 17 500 720 6/100 97 940 29,25 e 21 500 651 6/100 Verksamhetsmål/princip som härletts ur stadens strategiska mål Befolkningens välbefinnande Förvaltningens centrala mål för år Mätare Tidsfristerna inom de i lag fastställda gränserna. Utförande av lokalitetsbehovsutredning för boendeservice åt mentalvårdsklienter De utsatta tiderna har uppnåtts inom utkomststödet genomsnittligen 90 procentigt (bästa månaden 97 %), inom inledande i barnskyddet 97 % och bedömningen av servicebehov 77 %. Lokalitetsutredningen blev klar, behandlats i THR 25.8. Sysselsättningsgrad > 75 % Optimering av personalstrukturen Det ekonomiska utfallet Verksamhetsinkomster Förstärkande av delaktigheten för klienter och erfarenhetssakkunniga Stödande av aktiveringen av unga och långtidsarbetslösa tillsammans med förvaltningarna och arbetsförvaltningen Ordnande och utvecklande av service som främjar sysselsättningen och livshanteringen bland långtidsarbetslösa samt integration av invandrare Personaldimensioneringen i förhållande till rekommendationerna har fastställts Ordnande av fortbildning och arbetshandledning Erfarenhetssakkunniga har utbildats i SOS 2 Kaste-projektet, har deltagit i planeringen och utvecklandet av servicen inom resultatområdet, i enskilda kamratstödsgrupper samt i handledningsgruppen i undervisnings- och undersökningskliniken. Mängden aktiveringsplaner Aktiveringsgrad 1-9/, i genomsnitt 39 14 800 verksamhetsdagar inom rehabiliterande arbetsverksamhet, 367 olika personer. 8 integrationsplaner Inom boendeservicen och anstaltsvården följer dimensioneringarna författningarna. I missbrukarcentralen brist på 1 årsverke Inom barnskyddet är klientmängderna per anställd högt över kvalitetsrekommendationerna Utbildningar och arbetshandledningar har genomförts enligt de anslag som finns Verksamhetsinkomsterna förverkligades 622 000 över den ändrade budgeten. Försäljningsintäkterna överskred det budgeterade med 440 000 euro, varav de största raterna var ersättningar för utkomststöd för flyktingar, övriga ersättningar som erhållits som kompletta ersättningar från staten samt att tolkcentralen sålde mer tjänster än det uppskattade. Inkomsterna inom den rehabiliterande arbetsverksamheten förverkligades 80 000 över den ändrade budgeten.
90 Verksamhetsutgifter Verksamhetsutgifterna underskred den ändrade budgeten med 289 000 euro. Underskridande av personalutgifter uppstod i löneutgifterna för personer i arbetsförhållande. Serviceköpen överskred den ändrade budgeten med 140 000 euro. De största överskridningarna uppstod inom persontransporterna inom handikappservicen 100 000 och tolkningskostnader 180 000, å andra sidan uppstod besparingar på 140 000 inom köp av klientservice. Bidragen förverkligades 120 000 över den ändrade budgeten. Inom handikappservicen överskreds personlig assistans, stödet för närståendevård och servicesedelutgifterna, då igen bidragen till hushållen underskreds. Mottagningscentralens mottagningspenning överskreds med 270 000. Ursprunglig budget 1 000 Förändringar i budgeten Ändrad budget Bokslut Avvikelse (inverkan på resultatet) 1 000 1 000 1 000 1 000 Verksamhetsinkomster 12 911 1 302 14 212 14 833 +622 Verksamhetutgifter -54 714-3 941-58 655-58 365 +289 Verksamhetsbidrag -41 803-2 639-44 443-43 532 +911 Avskrivningar -58 Personal 31.12 Heltidsanställda Deltidsanställda Sammanlagt Ordinarie 306 21 327 Visstidsanställda 90 36 126 Sysselsatta 1 4 5 220 HEM- OCH ANSTALTSVÅRDEN Verksamhetsidé Genom hem- och anstaltasvårdens tjänster stöder man enligt behov ett självständigt, tryggt och gott liv för äldre och funktionshindrade Vasabor. Därtill bidrar man till att de äldres funktionsförmåga upprätthålls och förbättras. I resultatområdet för hem- och anstaltsvård ingår serviceområdena Seniorcenter, Hemvård, Serviceboende och Anstaltsvård. Måluppfyllelse Strukturändringen inom äldreomsorgen har kunnat verkställas enligt stadsfullmäktiges beslut: På hösten år färdigställdes Servicehuset Himalaja och samtidigt avslutades långvården på avdelningarna 4 och H. Från avdelning G flyttades hemträningsenheten till Himalajagatan. Enligt Regionförvaltningsverkets förslag avstod man användningen av C-huset (Klemetsöhemmet), då klienterna och verksamheten flyttades till den tomma avdelningen H. De palliativa platserna flyttades till avdelning 7, därifrån även hemsjukhuset fungerar manuellt. Vården av psykogeriatriska patienter centraliserades till avdelning 10 (tidigare avd. G) På Sjukhemsgatan inleddes byggande av Servicehuset Krannila. I Lillkyro stängdes bäddavdelningen under våren och serviceboendet + omsorgsenheten överfördes till temporära utrymmen vid avdelningarna B och D. Byggnadsarbetet i Fyrrykartano servicecenter inleddes under hösten. Läkarservicen inom hemvården fungerar normalt, från och med augusti påbörjades distans- /ansvarsläkarservice som köpt service. Före semesterperioden förnyades verksamhetsledningssystemet inom hemvården. Arbetets produktivitet och den omedelbara andelen arbetstid har börjat förbättras. Teammodellen har utvecklats, i teamen ingår även ergo- och fysioterapeuter. I hela verksamheten, men i synnerhet inom verksamheten i Seniorcentret och Hemvården betonas upprätthållande av funktionsförmågan samt rehabiliteringen av de åldringar som bor hemma. Vid övergången till den nya servicestrukturen har det visat sig vara utmanande att det är en lång kö av
91 åldringar med mycket nedsatt funktionsförmåga som köar till dygnet runt omsorgsboende. Enligt rekommendationerna borde 91 92 % av de 75 år fyllda i kommunen kunna bo i ett normalt hem (målsättning för år 2017). Detta torde uppnås inom de närmaste åren. Det interna köandet och den omorganiserade samjouren har även återspeglats som en ökad mängd överföringsdagar från specialsjukvården, efter några år av god utveckling. 2010 4947 dagar 2012 3010 2014 2194 3100 Som korrigerande åtgärd inrättades det 10 nya flexplatser på bäddavdelningarna. Som stöd för krävande utskrivningar inrättades ett effektiverat hemträningsteam (6 anställda). En för staden och VCS gemensam arbetsgrupp inrättades för att förbättra smidigheten och samarbetet i vårdkedjorna. Verksamhetsinkomster Resultatområdets inkomster lämnade 265 000 under det budgeterade, främst p.g.a. avgiftsavkastningar (klientavgifter inom anstaltsvården 524 000 ) och försäljningsavkastningar (statsersättning 130 000 ). På grund av strukturändringarna överskreds avgifterna inom hemvårdshjälpen och vårddagsavgifterna (avgifter inom serviceboendet) med 390 000. Den årliga minskningen av statsersättningar fortsätter i takt med att mängden krigsinvalider minskar. Verksamhetsutgifter Resultatområdets utgifter utföll ca 749.000 över den ändrade budgeten. Personalutgifterna var 42,0 M, dvs. 584.000 över de budgeterade 41,4 M. Serviceköpen förverkligades 30 000 under den ändrade budgeten, besparingar uppstod i hemkommunsersättningarna åt kommuner och i måltidsservicen. Köp av klientservice av andra överskreds med 277 000 i den ändrade budgeten, främst p.g.a. köp av läkarservice. Köp av material och tillbehör överskreds med 80 000, främst i fråga om vårdmaterial. Från bidragen som helhet uppstod besparingar på 119 00, stödet för närståendevård överskreds med 90 000 och närståendevikarieringen med 69 000. Servicesedlarna inom hemvården ledde till inbesparingar på 270 000 då produktiviteten av det egna arbetet förbättrades. Ursprunglig budget 1 000 Ändringar i budgeten Ändrad budget 1 000 Bokslut Avvikelse (inverkan på resultatet) 1 000 1 000 1 000 Verksamhetsinkomster 13 093 146 13 238 12 973-265 Verksamhetsutgifter -69 668-349 -70 016-70 765-749 Verksamhetsbidrag -56 575-203 -56 778-57 792-1 014 Avskrivningar -320 Personal 31.12 Heltidsanställda Deltidsanställda Sammanlagt Ordinarie 773 58 831 Visstidsanställda 239 25 264 Sysselsatta 1 18 19
92 230 HÄLSOVÅRDSSERVICE Verksamhetsidé Resultatområdet hälsovårdsservice har i uppgift att producera sakkunnigtjänster inom hälso- och sjukvården som kommuninvånarna behöver och som stöder ett gott liv. Målet är att förebygga och behandla sjukdomar samt förbättra funktionsförmågan tillsammans med patienten, de olika förvaltningarna och övriga aktörer. Måluppfyllelse Tid till husläkare erhölls år i genomsnitt inom 6,8 veckor (vårdgarantins gräns är 12 veckor). Antalet husläkare i arbete varierade från månad till månad på så sätt att läkarbristen i genomsnitt var 8,5 läkare (26,3 %). Totalt fanns 32,5 husläkartjänster. Väntetiden till tandläkare var ca 20 veckor (vårdgarantins gräns är 24 veckor), och väntetiden till munhygienister var 12 veckor. Arbetskraftssituationen inom tandvården var hyffsad, men efterfrågan på servicen ökar hela tiden. Vårdpersonalen räckte till för ordinarie arbetsförhållande. Stadens sparåtgärder försvårade tillgången till vikarier för vårdpersonalen. Vakanserna för en talterapeut och en ergoterapeut för barn ändrades till egen verksamhet från att ha varit köpservice inom medicinsk rehabilitering. Effektiveringen av hälsostationsnätverket inleddes genom att sammanslå Roparnäs och Brändö hälsostationer till Dammbrunnens hälsostation 1.1.. Befolkningsgrunden för den station som finns vid huvudhälsostationen är ca 20 000 invånare. Sammanslagningen av mottagningsverksamheten i de sex hälsostationerna i stadskärnan, undervisningshälsovårdscentralen och diabetesmottagningen till en stor hälsostation bereddes. Den medicinska kandidatundervisningen som baserar sig på avtal med Turun yliopisto inleddes med en 2 veckors pilotperiod 2.11.. Centrala prestationer och nyckeltal som beskriver verksamheten Prestation, nyckeltal BS 2012 BS2013 BS2014 BS Besök på läkarmottagning under dagtid 66 776 60 709 62 917 52 617 Besök på läkarmottagning under jourtid 24 233 23 086 17712 0 Besök på skötares mottagning 134 819 136 651 113 802 134 356 Besök inom tandvården 60 091 60 059 66 881 68 892 Mål som är bindande i förhållande till nämnden 2014 Service av hög kvalitet i rätt tid Bra täckning och god tillgång till service Hälsofrämjande Målnivå för år 2014 Den icke brådskande kön till läkare och tandläkare är 2 4 veckor. (stationsspecifikt minimum 1,4 veckor och maximum 8,5 veckor) Antalet elever med övervikt minskas Måluppfyllelse Väntetiden till läkare var i genomsnitt 6,8 veckor. Väntetiden till tandläkare var över 5 mån. Enligt de uppgifter som man fått från de omfattande hälsoundersökningarna i åk 1, 5 och 8 har övervikten bland barn i skolåldern hållits på samma nivå som tidigare.
93 Fungerande och mångsidig servicestruktur Verksamhet enligt den s.k. rådgivningsförordningen Rökningen bland unga minskas THL:s skolhälsoundersökning år misslyckades tekniskt så att man inte får kommunspecifika resultat. Hälsoundersökningar enligt förordningen Läkarundersökningarna inom studerandehälsovården ökade jämfört med föregående år. Undersökningarna av hälsovårdare fungerar enligt förordningen. Planering av verksamhet i enlighet med den nya hälso- och sjukvårdslagen Balans mellan mål, resurser och verksamhet Invånarnas tillgång till service förbättras Kartläggning av verksamhetsutrymmen inom hälsovårdsservicen för en servicenätverksplan. Kunnig, innovativ och motiverad personal Personalens välmående förbättras Fortbildning för personalen Det ekonomiska utfallet Planen har behandlats i nämnden Invånarnas mängd / husläkarvakans = 1900 Antalet invånare / skötarvakans (hälsostationerna) = 780 Kartläggningen av hälsovårdsservicens utrymmen har gjorts. Resultatet av enkäten om arbetsklimatet är i nivå med stadens genomsnitt. Förordningsenlig fortbildning ordnas enligt rekommendationerna. Stadsstyrelsen har givit utlåtande om Planen för ordnande av hälsovård 2013-2016 24.3.2014 139. En uppdatering av planen är under beredning. 2081 inv. / tjänst 770 inv. / befattning Utrymmeskartläggningen har färdigställts som en del av verkets gemensamma utredning. Personalenkäten utfördes inte år. Utbildning ordnades planenligt. Ursprunglig budget 1 000 Ändringar i budgeten Ändrad budget 1 000 Bokslut Avvikelse (inverkan på resultatet) 1 000 1 000 1 000 Verksamhetsinkomster 3 549 24 3 573 3 495-79 Verksamhetsutgifter -29 484-1 084-30 569-31 341-772 Verksamhetsbidrag -25 935-1 060-26 995-27 846-851 Avskrivningar -361 Verksamhetsinkomster Verksamhetsinkomsterna förverkligades 79 000 under det budgeterade, främst p.g.a. avgiftsavkastning. Avgifterna för läkarservicen inom primärvårdens öppenvård samt intygsavgifterna från hälsovården förblev under det budgeterade och tandvårdsavgifterna överskred det budgeterade. Verksamhetsutgifter Verksamhetsutgifterna överskreds med 772 000. Personalutgifterna förverkligades ca 0,6 M under det budgeterade. I ordinarie tjänsteinnehavares löner var besparingen 594 000 till följd av obesatta läkar- och tandläkarvakanser. Månadslönerna för anställda i arbetsförhållande överskreds
94 med 294 000. Lönerna för sjukledighetsvikarier underskreds med 30 000 och de särskilda ersättningarna med 169 000. Serviceköpen överskreds med ca 950 000. De största överskridningarna var: köp av klientservice från kommuner och samkommuner totalt 204 000 (Vasabornas besök på andra orter) och samjourens andel 347 000. Köp av klientservice från andra överskred budgeten med 412 000, terapiköp inom medicinsk rehabilitering överskreds med 235 000 och köp av läkarservice med 221 000. I underhållsservicen av maskiner och anläggningar uppstod å sin sida besparingar om ca 71 000. Hyrorna överskred det budgeterade med 180 000. 239 SPECIALSJUKVÅRDEN Verksamhetsidé Sjukvårdsdistriktets uppgift är att för samkommunens medlemskommuner ordna i lag stadgad specialiserad sjukvård och i första hand lösa de hälsproblem som kräver specialiserad sjukvård bland befolkningen i det egna området. Kommunerna betalar för den specialiserade sjukvården enligt användningen. Måluppfyllelse Centrala prestationer och nyckeltal som beskriver verksamheten Vasabornas andel i sjukvårdsdistriktets sjukhus Prestation, nyckeltal BS 2011 BS 2012 BS 2013 BS 2014 BS Poliklinikbesök 93 144 100 555 110 529 113 146 114 520 Vårddagar 27 339 25 480 24 238 24 884 19 235 Drg-paket, antal 9 391 10 121 10 427 10 652 10 593 Det ekonomiska utfallet Ursprunglig budget Förändringar i budgeten Ändrad budget Bokslut Avvikelse (inverkan på resultatet) 1 000 1 000 1 000 1 000 1 000 Verksamhetsinkomster 0 796 796 847 +51 Verksamhetsutgifter -88 500-2 810-91 310-91 904-594 Verksamhetsbidrag -88 500-2 014-90 514-91 057-543 Avskrivningar -55 Inkomsterna är ersättningar från f.d. hemkommunerna för patienterna i Gamla Vasa sjukhus. Dessa personer har berättigade av lagförändringen ändrat sin hemkommun till Vasa under åren 2011 2013 och VSVD har till en början fakturerat Vasa för dessa. Den prehospitala akutsjukvårdens andel av Vasa sjukvårdsdistrikts betalningsandel av ca 91 miljoner är 3 098 935.
95 240 SAMARBETSOMRÅDET LAIHELA Verksamhetsidé Inom resultatområdet för Laihela förverkligas Vasa stads och social- och hälsosektorns strategiska mål samt social- och hälsovårdsservice enligt samarbetsavtalet mellan staden och Laihela kommun. Måluppfyllelse Det mest centrala målet under verksamhetsåret har varit att ordna den i lagen stiftade hälsooch sjukvårdsservicen enligt närserviceprincipen på ett högkvalitativt och ekonomiskt sätt och inom de utsatta tiderna. I verksamheten har man betonat klientorienterad verksamhet, vård i korrekt skede samt korrekt upptrappning av vården. Särskild vikt har fästs vid seniorer och i synnerhet i att stöda hemmaboende, service och välbefinnande för barn och unga genom tidigt ingripande och lågtröskelsprincipen. Verkställandet av de till nämnden och områdessektionen bindande funktionella målen har i regel uppnåtts väl. Utifrån den respons som erhållits från klienterna har invånarna varit nöjda med servicen och det har upplevts att närservicen fungerar. Tillgång till läkarmottagningen har funnits inom gränserna för vårdgarantin. Läkarresurser har kunnat ges även för besök i kommunens boendeserviceenheter. Bedömningen av vårdbehov har ökat mottagningsbesöken hos skötarna. Som ny funktion började den psykiatriska sjukskötaren som flyttade till området från specialsjukvården. Dennes arbetsinsats riktar sig till vuxenbefolkningen. Även en s.k. klientansvarigverksamhet inleddes, i denna kartläggs storkonsumenterna av servicen, och för dessa uppgörs en vårdplan och deras situation som helhet granskas. För detta ändamål startades åter en rehabiliteringsarbetsgrupp, där även representanter från kommunen och TEbyrån deltar. Även de i lagen stadgade granskningarna av närståendevårdare inleddes under hösten, till en början med fokus på över 65 åringar. Mängden personer som fött barn var aningen lägre än föregående år, men rådgivningsverksamheten har utmaningar med ett ökat antal stödbehövande. I den av THL nationellt utförda rådgivningsenkäten klarade sig Laihela rådgivning utmärkt. Vuxenrådgivningsverksamheten har under slutet av året sammanförts med skötarverksamheten i läkarmottagningen. Från och med maj har inte tillgången till icke-brådskande tandvård skett inom ramarna för de utsatta tiderna. I januari förkortades köerna genom köpservice och i september anställde man en tandläkare i s.k. orienterande skede för att lappa resursbristen som berodde på deltidspension. I vårdtillgången inom munhälsovården bör fortfarande särskild vikt fästas; målet är att uppnå de utsatta tiderna för vårdgarantin under våren 2016. Hemsjukvårdens förebyggande hembesök hos 75 åringar förverkligades enligt planerna. Samarbetet fortsatta effektivt med kommunens hemservice. Arbetstiden utvidgades under november så att hemsjukvårdaren även kunde nås under vardagkvällar och från morgon till eftermiddag under veckoslut. Överföringsdagarna för patienterna som sjukvårdsdistriktet fakturerar av kommunerna sjunker fortfarande i förhållande till år 2014; på grund av gott samarbete med kommunen har servicekedjorna och funktionerna utvecklats så att de motsvarar patienternas behov. Riktandet av bäddavdelningens verksamhet så att den är en rehabiliteringsavdelning som följer medicinska behov har effektiverats ytterligare. Platsmängden på bäddavdelningen är 14 och belastningsprocenten år har i genomsnitt varit ca 84 %. Under våren har man på Laihela hälsostation inlett en direktmottagning hos fysioterapeuterna, vars mål är att effektivera den konservativa vården av TULE-sjukdomar genom att försnabba rehabiliteringen och förbättra klientens egenvårdsfärdigheter. Inom fysioterapin har köpservice för vuxna
96 minskat tydligt (- 27 %) och besöksantalen hos fysioterapeuterna har motsvarande ökat med 19 %. Gruppterapin har fortsatt öka, i synnerhet har Pysy Pystyssä grupperna varit populära. Dessa har inrättats för att lappa bristerna för specialgrupper inom kommunens motionssektor. Det har varit utmanande att lyckas köpa talterapiservice för barn, och behovet har fortsatt öka. Hälsocentralspsykologens arbetstid fördelar sig så att 62 % går åt i Laihela (ca 3 dagar/vecka) och 38 % i Lillkyro stadsdel i Vasa. Fokusområdena för verksamheten är rådgivningsarbete, men största enskilda klientgruppen har dock varit över 25 åringarna. Därtill ingår organisering (debriefing) av krisarbetet i Laihela i arbetsbeskrivningen. Den psykosociala service som köps av Vasa har kalkylerats utifrån invånarantal (socialjour och socialombudsmannaverksamheten) eller enligt verkligt bruk. Hopräknat har kostnaderna år förverkligats enligt budgeten (ca 85 000 ). År har en tydlig ökning skett i fråga om Laihelabornas besök i Klaara (218 st. år / 144 st. år 2014). Familjerådgivningsbesöken däremot har minskat väldigt mycket (166 st. år / 424 st. år 2014); orsaken till detta är bristen på personalresurser i verksamhetsenheten. I förvaltningsservicen påverkade den i staden 1.6.2016 förverkligade stödservicereformen, då resultatområdets direktör byttes. Områdessektionen tog ställning i bevarandet av servicen på nuvarande nivå och som närservice, trots reformen. Från inledningen av år 2016 gjordes dock en överenskommelse att förvaltningssekreterarens uppgifter sköts av stadens stödservicepersonal. Instrument- och städvården samt underhålls- och säkerhetsservicen fungerar likt andra resultatenheter inom ramarna för respektive enhet som nettoenheter. För att underlätta ordnandet av uppgifterna och vikariering placerades anstaltsvårdarna från stödservicen år till att lyda under samma förman, avdelningsskötaren för mottagningsservicen. Den egentliga arbetshandledningen inom anstaltsvården förverkligas genom servicehandledaren för städservicen inom social- och hälsosektorn. Det ekonomiska utfallet Ursprunglig budget 1 000 Förändringar i budgeten Ändrad budget 1 000 Bokslut Avvikelse (inverkan på resultatet) 1000 1 000 1 000 Verksamhetsinkomster 6 240 0 6 240 5 751-489 Verksamhetsutgifter -6 240-44 -6 196-5 751 +445 Verksamhetsbidrag 0-44 -44 0 +44 I sin helhet är resultatområdets utfall för budgetutgifter 5.751.366,83 enligt situationen 15.2.2016. Detta under skrider budgeten med ca 445.000. För Vasa stad är resultatområdets kostnadsinverkan 0. Kommunandelen enligt situationen 15.2.2016 (resultatenheternas nettoutgifter sammanlagt) är ca 5 123 015. I tillägg till detta har investeringar förverkligats om totalt ca 94 847. Under verksamhetsåret har man av kommunen på förhand månatligen debiterat kommunandelar på sammanlagt 5 628 981,80 M. Således bör åt kommunen returneras för kommunandelar som fakturerats på förhand. Från dessa minskas investeringarna. Storleken på den summa som skall återbördas är ca 411 000. Den slutliga kommunandelssumman specificeras då bokslutet färdigställs. Enligt avtalet för samarbetsområdet ska kommunfaktureringens utjämningsfaktura faktureras eller ifall av för mycket debiteringar återbördas kommunen före utgången av juni månad följande år. Verksamhetsinkomster Verksamhetsinkomsterna motsvarar till sin storlek verksamhetsutgifterna, eftersom man efter att ha beaktat andra inkomster täcker de förverkligade nettoutgifterna med kommunandelarna. Verksamhetsintäkterna exkl. kommunandelar överskreds med ca 29 800 (utfall ca 105 %). Betal-
97 ningsintäkterna förverkligades enligt budgeten och i försäljningsintäkterna uppstod sammanlagt en överskridning om ca 45 000. Denna består främst av hemkommunsersättningar, dvs. försäljning av olika tjänster åt Vasaborna (Lillkyroborna) samt för fakturering av andra kommuner för läkaroch skötarbesök. Verksamhetsutgifter Utgifterna utföll sammanlagt 92 % av det budgeterade. Inbesparingar i budgeten uppstod i samband med personalutgifterna, sammanlagt ca 175 000. I lönerna sparades utgifter främst i lönerna för personer i arbetsförhållande, ca 151 000, å andra sidan överskreds vikarieanslagen med ca 142 000. Utgifterna i samband med semesterlöneperiodiseringen förverkligades som ca 12 400 stor, dvs. den underskred budgetsumman med ca 37 600. I användningen av anslagen kan ses att de ordinarie vakanserna på grund av olika orsaker delvis sköttes av vikarier. Användningen av samjouren som övergick till sjukvårdsdistriktet fr.o.m. 1.10.2014 fakturerades direkt av kommunen å sjukvårdsdistriktets vägnar, så det anslag om 245 000 som reserverats i samarbetsområdets budget förblev oanvänt. Anslagen för serviceköp underskreds i sin helhet främst p.g.a. detta med ca 306 000. Köpen av sakkunnigtjänster av andra överskreds med ca 34 000, i synnerhet p.g.a. köp av terapiservice. Personal 31.12 Heltidsanställda Deltidsanställda Sammanlagt Ordinarie 63 5 68 Visstidsanställda 15 4 19 Sysselsatta - - -
98 NÄMNDEN FÖR SMÅBARNSFOSTRAN OCH GRUNDLÄGGANDE UTBILDNING Verksamhetsidé Enligt instruktionen har nämnden för småbarnsfostran och grundläggande utbildning hand om de uppgifter som i lagen om barndagvård och lagen om stöd för hemvård och privat vård av barn samt i lagen om grundläggande utbildning och till dessa anslutna lagar och förordningar har stadgats höra till kommunens uppgifter. Dessutom ansvarar nämnden för musikinstitutets musik- och dansundervisning. Sektionerna har självständig beslutanderätt vid behandling av ärenden hörande till den egna språkgruppen gällande utbildningsfrågor inom ramen för de resurser som stadsfullmäktige och nämnden har gett. I fråga om förskoleundervisningen behandlar sektionerna den egna språkgruppens ärenden gällande undervisningen och utvecklandet av den samt godkänner läroplanen och därtill hörande andra planer. Nämndens mål är att skapa förutsättningar för en resultatgivande och ekonomisk verksamhet och att följa upp att målen nås. Nämnden har regelbundet följt upp utvecklingen gällande verksamheten och ekonomin. Ytterligare utvärderas verksamheten med nyckeltal. Underställt nämnden finns verket för fostran och utbildning. I och med stödservicereformen demonterades ämbetsverksstrukturen och från 1.6. leder sektordirektören sektorerna direkt och resultatområdesdirektörerna leder sina enheter, men budgeten och kontouppbyggnaden bibehölls oförändrad hela året. Verksamhetsutgifter och inkomster Ursprunglig budget 1000 Förändringar i budgeten Ändrad budget 1000 Bokslut Avvikelse (inv. på resultatet) 1000 1000 1000 Verksamhetsinkomster 9 305 733 10 038 10 086 +48 Verksamhetsutgifter 109 434-539 -109 974-108 876 +1 097 Verksamhetsbidrag -100 130 +194-99 936-98 790 +1 146 Avskrivningar -906 Försäljningsinkomster och erhållna understöd är större än budgeterat. Personalkostnaderna har minskat i och med centraliseringen av stödservicereformen. Utgifterna för material och förnödenheter är betydligt mindre än budgeterat, en följd av stadens upphandlingsförbud i slutet av året. Personal Heltid Deltid Totalt År 2014 * 2014 * 2014 * Ordinarie anställda 1 144 1113 112 105 1 256 1218 Visstidsanställda 242 264 198 182 440 446 Sysselsatta 1 1 6 9 7 10 *Organisationsändringen trädde i kraft 1.6. och personal överfördes till centralförvaltningen 300 FÖRVALTNINGEN AV SMÅBARNSFOSTRAN, GRUNDLÄGGANDE UTBILDNING OCH KUULA-INSTITUTET Verksamhetsidé Verket har en gemensam förvaltnings- och ekonomienhet, som består av allmänna förvaltningen samt personal och ekonomienheterna. Gemensamma tjänster erbjuder även serviceenheten som är placerad under finska grundläggande utbildningen och utvecklingsenheten som finns under svenska grundläggande utbildningen. Den gemensamma förvaltningens uppgifter är att bistå verkets direktör och avdelningsdirektörerna i ledandet och utvecklandet av verksamheten.
99 Måluppfyllelse Verksamhetsmål/princip som härletts från en kritisk framgångsfaktor för staden Garantera tillräcklig kvalitativ, mångsidig och jämlik service inom småbarnsfostran och den grundläggande utbildningen, samt trygga en positiv, framstegsvänlig uppväxtmiljö. Trygga tillgången på personal Utveckling av personalens kompetens Resultatområdets centrala mål för år Förverkligande av utvecklingsplanen 2013-2016. Kvalitetskriterier och utvärderingen tas i bruk Fortsatt effektivering av personalplaneringen och vikariesystem Utvecklande och ibruktagande av en förutseende personalplanering Kompetenskartläggning och personliga utbildningsplaner Förverkligande av målen Utvecklingsplanen har delvis genomförts, med beaktande av omorganiseringen av bildningsväsendet och stödservicetjänsterna. Genomförts. Tagits i bruk. Trygga personalens välmående Intern övervakning och riskhantering Staden är en rättvis, ansvarsfull och konkurrenskraftig arbetsgivare Utredning av orsaker till sjukfrånvaro Utbildning som stöder personalens välmående i arbetet Lönerna för småbarnsfostrans och grundläggande utbildningens förvaltning fås på en jämförbar nivå med andra förvaltningar samt på riksomfattande nivå. Genomförts. I och med omorganisering av bildningsväsendet och stödservicetjänsterna har administrationen för småbarnsfostran och grundläggande utbildning demonterats och blivit en del av bildningsväsendets administration. Det ekonomiska utfallet Ursprunglig budget 1000 Förändringar i budgeten Ändrad budget 1000 Bokslut Avvikelse (inv. på resultatet) 1000 1000 1000 Verksamhetsinkomster 0 1 1 4 +3 Verksamhetsutgifter -972 1-971 -806 +165 Verksamhetsbidrag -972 2-970 -802 +168 302 SMÅBARNSFOSTRAN Verksamhetsidé Den subjektiva rätten av dagvårdsplats ordnad av kommun börjar efter att föräldrapenningen upphör, och fortsätter tills barnet inleder sin läroplikt i grundskolan. Den ger barn under läropliktsålder rätt till småbarnsfostran och föräldrarna rätt till att få en dagvårdsplats till sitt barn. I mån av möjlighet ska vårdplatsen ordnas i den form föräldrarna önskar. De verksamhetsformer som familjerna kan välja mellan är daghem, familjedagvård, lekverksamhet eller stöd för hemvård och privat vård.
100 Småbarnsfostran är indelad i fyra geografiska områden: Centrumområdet, Norra området, Östra området och Lillkyro. (Från och med 2013 innehåller de statisktiska uppgifterna även Lillkyro). I Vasa fungerar förskoleundervisningen i småbarnsfostrans enheter. Den avgiftsfria förskoleundervisningen är avsedd för 6-åringar: 4 h/dag och 724 h/år, sammanlagt 181 arbetsdagar 2016. Specialdagvården ger det stöd som barn med behov av stöd behöver. Trestegsmodellen är indelad i tre delar: allmänt, intensifierat och särskilt stöd. Därtill bör undervisning i finska/svenska som andra språk inom småbarnsfostran/förskoleundervisning beaktas. År utbetalades fortsättningsvis stöd till de föräldrar som skötte sitt barn hemma (det selektiva tillägget). Det selektiva tillägget utbetalas tills barnet är 2 år och det belopp som betalas är 200 euro i månaden. Utgångspunkten är familjens val. Klubbverksamheten i de öppna daghemmen samt den övriga verksamheten stöder föräldrar i deras fostringsarbete för de barn som vårdas hemma. Efterfrågan på kommunal dagvård/0 6-åringar 2012 2013 2014 0 6-åringar i kommunal dagvård i förhållande till 61 61 62 61 åldersgrupp (%) - varav i daghem (%) 85 85 85 85 - varav i familjedagvård (%) 15 15 15 15 0 6-åringar i kommunal dagvård i förhållande till vårdbehov - i heldagsvård (%) 93 93 93 94 - i deltidsvård (%) (- enbart förskoleundervisning (4 h) 3,6 %) 7 7 7 6 0 6-åringar i dagvård 31.12 totalt 2 932 3 188 3 281 3 264 0 6-åringar i daghem 31.12 - varav i köptjänstdaghem Barn med behov av stöd (resurs)* 2502 387 169 2703 392 101 2798 374 87 2777 415 74 0 6-åringar i familjedagvård 31.12 Barn med behov av stöd (resurs)* 430 16 485 6 483 5 487 5 Familjedagvårdare -varav familjedagvårdare som sköter hemma 123 70 144 83 121 82 135 83 Barn i förskoleundervisning 622 715 720 735 Barn med behov av stöd (resurs)* Barn inom specialdagvården ** -varav barn som omfattas av trestegsstödet sammanlagt: -allmänt stöd -intensifierat stöd -särskilt stöd Barn inom lekverksamheten - i lekparker (barn i medeltal/verksamhetsdag) - i klubbverksamhet - i öppet daghem (barn i medeltal/dag) - (vuxna i medeltal/dag) 28 27 22 18 445 402 422 566 216 46 124 46 25 52 50 40 14 133 60 39 11 136 59 39 0 114 66 44 Antal familjer som i genomsnitt har erhållit stöd för hemvård 843 958 954 934 och privatvård/mån. - varav familjer som erhållit stöd för privatvård 5 11 9 5 - varav familjer som erhållit deltidsstöd - antal familjer som fått selektivt tillägg i medeltal/mån. 177 228 200 234 238 225 239 *Kräver tilläggsresurser; antalet barn som behöver stöd beaktas genom att minska gruppstorleken **Innehåller så kallade uppföljningsbarn som ännu inte omfattas av trestegsstödet Obs! Under verksamhetsperioden varierar antalet barn, flest barn är i dagvård under tiden januari-maj. På grund av semesterperioden sjunker antalet barn under sommaren (juni, juli och augusti). På hösten (september till december) ökar antalet barn, men når vanligtvis inte riktigt upp till samma antal som på våren. Statisktiken 31.12 visar situationen som den är just den dagen, men inte variationerna i antalet barn som är i dagvård under året. Från och med år 2013 ingår även Lillkyros uppgifter i siffrorna.
101 Måluppfyllelse Verksamhetsmål/princip som härletts från en kritisk framgångsfaktor för staden Att trygga välmåendet hos barn som är bosatta i Vasa med högklassig basservice nära hemmet i enlighet med lagen. Småbarnsfostran och förskoleundervisning erbjuds enligt behov i hela staden och med beaktande av det finska och svenska språket. Till alla sökande ordnas ovannämnda tjänster inom lagstadgad tid och i enlighet med familjens behov. Resultatområdets centrala mål för år Tillgång till småbarnsfostran; En dagvårdsplats ordnas områdesvis inom lagstadgad tid och i mån av möjlighet enligt familjens önskemål. Förskoleundervisning ges områdesvis enligt närserviceprincipen i lagen om grundläggande utbildning 6. Som ett alternativ till dagvård stöds hemvård genom utbetalning av selektivt tillägg till familjerna (200 euro/månad) fram till dess att barnet fyller 2 år. Öppen lekverksamhet erbjuds som ett alternativ till dagvård i olika bostadsområden.klubbverksamheten vid öppna daghem utökas och utvecklas enligt behov, även för 2-3- åringar. Förverkligande av målen Platsen ordnad åt samtliga sökanden inom lagstadgad tid. Finns inte tillräckligt med platser, de motsvarar inte heller behovet inom samtliga områden. Förskoleundervisning ordnas områdesvis enligt närserviceprincipen i lagen om grundläggande utbildning 6. Kommuntillägget dvs. det selektiva tillägget utbetalades fortsättningsvis under år. Sammanlagt 10 klubbar, varav avgiftsfri verksamhet i 3 klubbar; avgiftsfriheten påbörjades som ett försök. Dessa klubbar har varit mycket populära. Att trygga varje barns rätt till en kvalitativt god och mångsidig småbarnsfostran och förskoleundervisning samt jämlika möjligheter att utvecklas enligt egna förutsättningar. Att varje barn ska ha möjlighet att utgående från sina förutsättningar få stöd för växande och lärande och att utveckla sina förutsättningar för lärande. Fungerande fostrarsamverkan; ömsesidigt förtroende och delaktighet i verksamheten. Resultatet på kundutvärderingen 2,8 eller högre. Utveckling av informationsgivningen till familjerna. Utveckling av lärmiljön och verksamhetskulturen så att smågruppsverksamhet är möjlig. Utveckling av stödformer för barn som behöver stöd i fråga om dagvård, fostran och lärande samt utveckling av dokumenteringen av dessa inom småbarnsfostran och förskoleundervisningen. Elevvårdstjänster i enlighet med den nya lagen tillsammans med den grundläggande utbildningen (kuratorstjänster) Att stöda tillväxt, utveckling och lärande hos barn med invandrarbakgrund. Att stöda integrationen med olika medel inom dagvården. Barnets språkliga utveckling stöds. (F2/S2-språk) Fostrarsamverkan är en naturlig del av småbarnsfostrans verksamhet. Resultatet på kundutvärderingen 3,67. Smågruppsverksamheten är en naturlig del av småbarnsfostrans verksamhet. Utvecklingen av stödformer för barn som behöver stöd samt utvecklingen av dokumentationen har förverkligats genom att ta i bruk det riksomfattande trestegsstödet i förskoleundervisningen och i småbarnsfostran för barn under 6 år. Psykolog- och kuratorstjänsterna är inte tillräckliga. Stöd för tillväxt, utveckling och lärande hos barn med invandrarbakgrund samt stöd för lärande och barnets språkliga utveckling (F2/S2-språk) förverkligas inom småbarnsfostran.
102 Att trygga en utbildad, tillräcklig personal i enlighet med förordningen. Att satsa på prognostiserande personalplanering och rekrytering. Att förnya organisationen genom att rikta resurserna på ett ändamålsenligt och ekonomiskt sätt. Utveckling av statistikföring /uppföljning inom specialdagvården Uppföljning av antalet anställda /pensioneringar och planering av personalstrategin. Överföring av tyst kunskap. Satsning på rekrytering. Effektivering av verksamheten Statistiken förverkligas genom modellen för trestegsstödet. Kontinuerlig uppföljning och på basis av den sker planeringen av personalstrategin. Kontakten till läroanstalt. Direktören för småbarnsfostran deltar i andra stadiets delegationer. Effektivering samt ändamålsenlig användning av resurser uppföljs och utvecklas kontinuerligt. Att utveckla personalens yrkeskompetens och upprätthålla personalens välmående i arbetet. Att utveckla informationsteknologin inom småbarnsfostran och förskoleundervisning. Framtagning av utvecklings- och utbildningsplaner utifrån kompetenskartläggningarna. Personalen ges möjlighet till arbetshandledning. Regelbundna utvecklingssamtal Att utarbeta småbarnsfostrans och förskoleundervisningens IKT-strategi utifrån strategin för bildningsväsendet Utökad användning av undervisningsprogram inom småbarnsfostran och förskoleundervisning. Elektronisk uppföljning av Läsnä - barnens närvaro Enheterna har ändamålsenlig och tillräcklig utrustning både för förvaltningen och för barnen. Fortbildning har arrangerats på basis av kartläggningen. Strategin utarbetad. Via IKT-projektet utvecklas personalens IKT-kunskaper samt användningen av undervisningsprogram. Mobilapplikationen Läsnä har tagits i bruk i samtliga daghemsgrupper och grupper inom gruppfamiljedaghemmen. IKT-utrustning skaffats till varje förskoleundervisningsgrupp. P.g.a. upphandlingsförbudet har arbetstelefoner inte kunnat skaffas till familjedagvårdarna. Det ekonomiska utfallet Ursprunglig budget 1000 Förändringar i budgeten Ändrad budget 1000 Bokslut Avvikelse (inv. på resultatet) 1000 1000 1000 Verksamhetsinkomster 5 705 158 5 863 5 705-158 Verksamhetsutgifter -45 689-157 -45 846-46 030-184 Verksamhetsbidrag -39 984 1-39 983-40 325-342 Avskrivningar -164 Verksamhetsinkomsterna för småbarnsfostran är ca 150 000 mindre än ursprungliga budgeten. Sysselsättningsstödet och ersättningar till fulla belopp från staten är 100 000. Utgifterna för material och förnödenheter är betydligt mindre än budgeterat, en orsak är stadens upphandlingsförbud i slutet av året.
103 Stöd för hemvård och privat vård utbetalades 3 841 807,20 (3 342 929 år 2014) och vårdstödets kommuntillägg (det selektiva tillägget) 499 700 (674 400 år 2014), sammanlagt 4 341 507,20 (4 617 329 år 2014). Till denna del underskred budgeten med sammanlagt 44 492,80. I fråga om daghemmen och gruppfamiljedaghemmen har kartläggningen av dagvårdsplatserna fortsatt. Strukturella förändringar har gjorts i en del grupper under på grund av utrymmena eller personalmängden. För att effektivera verksamheten omflyttades förskoleundervisningsgruppen som fungerade på Tinurintie (i höghus) i Lillkyro till Villin lännen päiväkoti fr.o.m. 1.1. och gruppfamiljedaghemmen Tahmatassut och Vara-Vilperi lades ned 31.5. och gruppfamiljedaghemmet Mustikkamaa i Melmo lades ned 30.6.. Lekparksverksamheten upphörde helt som stadens egen verksamhet sommaren 2014 p.g.a. låg användningsgrad. Klubbverksamheten i de öppna daghemmen har erbjudit 10 grupper i de öppna daghemmen under år, varav 7 har serverat varm mål och 3 klubbar har varit helt avgiftsfria. De nya avtalen i köptjänstdaghemmen trädde i kraft fr.o.m. 1.8.2014. I konkurrensutsättningen var tyngdpunkten på anskaffning av platser för barn under 3 år. Totalt anskaffades 367 nya avtalsenliga platser. Antalet anskaffade platser är något färre än under den föregående avtalsperioden eftersom tyngdpunkten var på småbarnsplatser som kräver mera resurser jämfört med platser för 3 6-åringar. De anskaffade platserna räknat i anslag är dock på nästan samma nivå som under den tidigare avtalsperioden. Kiillekujan päiväkoti inled sin verksamhet 3.8. som ett nytt köpservicedaghem. Daghemmet underlättar dagvårdssituationen närmast i Böle området. De avgiftsfria sommarmånaderna förverkligades på samma sätt som föregående år under juni, juli och dessutom i augusti under tiden 1 15.8. Möjligheten utnyttjades för sammanlagt 1 806 barn. I december erbjöds vårdnadshavarna möjlighet till 7 dagars gottgörelse för dagvårdsavgiften under en försöksperiod under den grundläggande utbildningens jullov (21 31.12.). Om barnet inte alls behövde dagvård under ifrågavarade tid gottgjordes 7 dagar i dagvårdsavgiften för december. Möjligheten till gottgörelsen under jullovet utnyttjades för 2 420 barn. 303 GRUNDLÄGGANDE UTBILDNING Verksamhetsidé Den grundläggande utbildningens målsättning är att erbjuda högklassig basservice inom fostran, inlärning och undervisning och att se till att tjänsterna är tillgängliga för både finsk- och svenskspråkiga invånare. Till den grundläggande utbildningens egen verksamhet hör undervisning och pedagogiska tjänster, förberedande undervisning och stödundervisning för invandrare, internationell verksamhet, morgon- och eftermiddagsverksamhet, elevvård, underhåll av fastigheter, intern förvaltning samt tjänster åt utomstående. Elevantal/år BS 2010 BS 2011 BS 2012 BS 2013 BS 2014 BS Elever i åk 1-6 och förskolelever 3266 3286 3344 3779 3827 3852 Elever i åk 7-9 och tilläggselever 1687 1656 1644 1803 1823 1861 Sammanlagt (utan förberedande undervisning) 4953 4942 4988 5582 5650 5713 - varav elever som fått beslut om särskilt stöd, ej förlängd läroplikt 453 378 294 253 223,5 230 - därav gravt handikappade, förl. läropl. 30 33 30 31 31,5 28 - därav övriga handikappade, förl. läropl. 103 109 113 128 135 138 Förberedande undervisning för invandrare 69 76 67 61 69 69 Siffrorna är medeltal. BS 2013 = elevantalet inom Vasa stad och området Lillkyro 20.9.2012 och 20.9.2013
104 Genomsnittliga pedagogiska resurser/elev År BS 2010 BS 2011 BS 2012 BS 2013 BS 2014 BS Allmän undervisning, åk 1-6 1,69 1,70 1,68 1,77 1,63 1,69 Allmän undervisning, åk 7-9 2,18 2,21 2,41 2,5 2,42 2,13 Klassb. specialundervisning 3,06 3,50 3,88 3,96 4,48 4,9 Handikappundervisning 4,52 4,24 4,37 4,71 4,92 5,25 Grundläggande undervisning medeltal 1,96 1,99 2,03 2,09 2,0 1,91 Resurserna innehåller med utbildningsstyrelsens understöd finansierade timmar för indelning i mindre undervisningsgrupper. Klubbtimmar samt de klubb- och stödtimmar som har finansierats med avkastning från grundskolornas stipendie- och utvecklingsfond är inte längre med i statistiken från och med 2014. Sjukhusundervisningen har inte beaktats. Morgon- och eftermiddagsverksamhet Vår 2012 Höst 2012 Vår 2013 Höst 2013 Vår 2014 Höst 2014 Vår Höst Antal skolelever Stadens egna enheter - Den grundl. utbildningens enheter 711 691 695 693 652 646 615 570 - Småbarnsfostrans enheter Arrangerad av samarbetspartners 122 130 133 141 137 202 200 284 Totalt 833 821 828 834 789 848 815 854 Måluppfyllelse Verksamhetsmål/princip som härletts från en kritisk framgångsfaktor för staden Stärkande av ledarskapet. Personalens välmående Undervisning och undervisningsarrangemang. Stöd för lärande, växande och välmående. Resultatets centrala mål för år Rektorerna/biträdande rektorernas uppgiftsbeskrivning och tidsanvändning kartläggs. Utveckling av organisationen Kartläggningen av kunnande/ uppföljning görs för lärare och skolgångbiträden. En modell för utvecklandet av kunnandet uppgörs, som innehåller, kartläggning, utvecklingssamtal och individuella utbildningsplaner. Ordnandet av fortbildning, på basen av kartläggningen Timresurs för grundläggande utbildningen 1,91 åvh/ elev (enligt 3.9.2014 55 2 åvh/elev) Läroplansarbete Utvecklandet elevvården och ordnandet av elevvårdstjänster enligt den nya lagen. Förverkligande av målen Delvis kartlagt, vakanserna för de biträdande rektorerna inrättade (2 stycken). IKT-kartläggningarna genomförda (lärarna), fortbildningarna genomförda under vårterminen (vikarieförbud från oktober). Timresurs 1,91 åvh/elev. Pågår och färdigställs under våren 2016. Utvecklingsarbetet fortsätter.
105 Utveckling av lärmiljöer Utveckling av samarbete mellan hemmet och skolan Det ekonomiska utfallet Gemensam utvärdering med hussektorn angående de fysiska förhållandena i enheterna, samt vid kartläggningar framkomna olägenheter, renoveringsåtgärder samt årsrenoveringar. Förverkligandet av planerna för nya byggnadsprojekt. Utveckling och ibruktagande av nya informations- och kommunikationstekniska lärmiljöer 2013-2020. Implementering av skolfredspaketet. Tydliga verksamhetsformer Genomfört under år. Genomfört under år. Enligt IKT-strategin. Genomfört under år. Ursprunglig budget 1000 Förändringar i budgeten Ändrad budget 1000 Bokslut Avvikelse (inv. på resultatet) 1000 1000 1000 Verksamhetsinkomster 1 916 567 2 483 2 700 +217 Verksamhetsutgifter -56 047-360 -56 406-55 299 +1 107 Verksamhetsbidrag -54 131 207-53 923-52 599 +1 324 Avskrivningar -679 Verksamhetsinkomsterna blev mera än vad som budgeterats.verksamhetsutgifterna underskrider klart den ursprungliga budgeten. Personalkostnaderna blev mindre än budgeterat. Köp av kundtjänster underskrider klart det budgeterade. De finskspråkiga grundskolorna har utnyttjat stipendie- och utvecklingsfondens avkastning för skolornas verksamhet. Under året har fondens avkastning täckt utgifter för verksamheten med 167 175,43. Den svenska stipendiefondens avkastning har täckt utgifter för 3 714,04 och har i första hand använts till stipendier och rekreation. Projektmedel har använts totalt cirka 926 326,99. Dessutom har övriga bidrag erhållits, totalt 146 252,95.Verksamheten har alltså finansierats med externa inkomster om totalt 1 072 579,94 305 HEMKOMMUNERSÄTTNINGAR FÖR FÖRSKOLA OCH GRUNDLÄGGANDE UTBILDNING Som utgift på detta resultatområde bokförs ersättningar för elever från Vasa som studerar i andra än stadens för- och grundskolor, och som inkomst bokförs ersättningar för andra kommuners elever som studerar i stadens grundskolor. Det ekonomiska utfallet Ursprunglig budget 1000 Förändringar i budgeten Ändrad budget 1000 Bokslut Avvikelse (inv. på resultatet) 1000 1000 1000 Verksamhetsinkomster 976 0 976 976 0 Verksamhetsutgifter -4 414 0-4 414-4 414 0 Verksamhetsbidrag -3 437 0-3 437-3 437 0
106 308 KUULA-INSTITUTET Verksamhetsidé Kuula-institutet är en konstläroanstalt som har i uppgift att ordna undervisning i musik och dans samt i konstformer i anslutning till dem. Undervisningen skall utveckla färdigheter att skapa samt utöva och framföra musik och dans på ett mångsidigt sätt samt för yrkesstudier inom branschen. Ett centralt mål är att skapa ett positivt förhållande till musik och dans. Förverkligandet av målen Under Kuula-institutets 63:e verksamhetsår har stabiliseringen av den inre verksamheten fortsatt. I arbetet med att effektivera verksamheten får eleven en lektionslängd som svarar mot dennes motivation och målsättning. Försöket med spelstart fick utvecklingspengar av utbildningsstyrelsen. Genom starten kan 6-9-åriga sökanden pröva på instrumentspelning utan tester. Det livliga samarbetet med daghem och skolor har fortsatt. Hur man kan tillgodoräkna institutets kurser på andra stadiet har förnyats under namnet Taikonakademin. I samarbete med Korsholms musikinstitut har anställts en gemensam barndanslärare. Kuula-institutets dansundervisning koncentreras på balett och barndans. Elevantalet har hållits på en godkänd nivå trots hård konkurrens. Kuula-institutet tog det nationella utvärderingssystemet Virvatuli i användning och spelelever och deras föräldrar har svarat på enkäten. Såväl föräldrarnas som elevernas feedback var positiv. På basen av svaren har valts ut 5 utvecklingsområden. Måluppfyllelse Kritiska framgångsfaktorer Nämndens mål Eleverna Nöjda och kunniga elever Musik och dans En levande musik- och danskultur Personalen En kunnig, lojal, motiverad och sporrande personal. Organisation En fungerande organisation Samarbete Ett fruktbart samarbete med olika aktörer Resultatområdets centrala mål för år Elevrekrytering Utveckling av musikens grunder Utvecklande av spelstarten Utvecklandet av konsert- och uppvisningar Riktad skolning samt temadiskussioner Förtydligande av arbetsbeskrivningar och ansvarsområden Uppgörande av arbetsskyddsprogram Inskolning Utveckling av programmet Wilma Ibruktagande av Virvatuli-utvärderingsinstrument Musiklekskolor i daghem Utvecklande av den kommunala dansundervisningen Verksamhet i Lillkyro Samarbetsformer med Korsholm Utveckla rytmmusiken i Vasa Förverkligande av målen Spelstarten ersätter testen för mindre barn. Projekt i samarbete med MI Legato Buranat-orkesterns termin. Tillsättning av konsertarbetsgrupp 2 mästarkurser, 3 temadiskussioner Precisering av det övriga arbetet Arbetsgrupp sammanträtt 2 gånger Mentorskap Byråsekreterare utvecklar programmet som del av sina studier 2 enkäter gjorda Påbörjas under 2016 Har inte genomförts p.g.a. resursbrist 13 gemensamma lärare Samarbetsprojekt med Rokkikoulu
107 Ekonomi En hållbar och stabil ekonomi Utrymmen Ändamålsenliga utrymmen En bra image och uppskattad verksamhet Det ekonomiska utfallet En måttfull avgiftspolitik Extern finansiering för olika projekt Utnyttjande av kapaciteten av utrymmen Uppdatering av informations- och marknadsföringsstrategin samt hemsidor Avgifterna indexhöjdes. Frielevsplatser Erhållit utvecklingspengar från Utbildningsstyrelsen samt fått Vuoriostiftelsens understöd Arrangerandet av olika evenemang Nya hemsidor i bruk. De engelskspråkiga sidorna öppnas i början av 2016 Ursprunglig budget 1000 Förändringar i budgeten Ändrad budget 1000 Bokslut Avvikelse (inv. på resultatet) 1000 1000 1000 Verksamhetsinkomster 708 1 715 701-14 Verksamhetsutgifter -2 313-24 -2 337-2 327 +10 Verksamhetsbidrag -1 605-17 -1 622-1 626-4 Avskrivningar -63 Kuula-institutets verksamhetsinkomster underskrider det budgeterade. De har lyckats spara in på köp av kundtjänster och verksamhetsutgifterna underskrider budgeten. UTBILDNINGSNÄMNDEN FÖR ANDRA STADIET Verksamhetsidé Verksamhetsområdet innefattas av de uppgifter som definierats i gymnasielagen, i lagarna och förordningarna i anknytning till dem gällande yrkesutbildningen och den yrkesinriktade vuxenutbildningen. Verksamhetsutgifter och -inkomster Ursprunglig budget 1000 Ändringar i budgeten Ändrad budget 1000 Bokslut Avvikelse (inverkan på resultatet) 1000 1000 1000 Verksamhetsinkomster 8 899 1 164 10 063 12 626 +2 563 Verksamhetsufgifter -42 233-958 -43 191-42 231 +960 Verksamhetsbidrag -33 334 206-33 128-29 605 +3 523 Avskrivningar -750 Personal 31.12. Heltidsanställda Deltidsanställda Sammanlagt Ordinarie Gymnasierna 56 Gymnasierna 4 Yrkesinstitutet, 158 Yrkesinstitutet, 18 320 Vuxenutbildningscentret 78 Vuxenutbildningscentret 6 Visstidsanställda Gymnasierna 15 Yrkesinstitutet 30 Vuxenutbildningscentret 62 Sysselsatta Totalt 399 Gymnasierna 5 Yrkesinstitutet, 11 Vuxenutbildningscentret 11 Gymnasierna 2 Yrkesinstitutet 2 59 134 4 458
108 310 DEN GEMENSAMMA FÖRVALTNINGEN FÖR ANDRA STADIET Verksamhetsidé Läroanstaltens gemensamma förvaltning på andra stadiet har en koordinerande funktion från vilken hela andra stadiets informations-, marknadsförings- och kommunikations-, biblioteks-. adb-, lager- och förvaltningstjänster leds. Hela andra stadiets gemensamma funktioner har budgeterats i andra stadiets gemensamma förvaltning. Måluppfyllelse Den gemensamma förvaltningen erbjuder på ett effektivt sätt andra stadiet olika centraliserade tjänster. Andra stadiets gemensamma förvaltning lades fr.o.m. 01.06. ned i samband med Vasa stads reform av stödtjänsterna. Det oaktat bokfördes fortfarande hela årets samtliga lönekostnader för personer som flyttats över till centralförvaltningen på resultatområdet. Övriga mål Utvärderingskriterium/mätare Måluppfyllelse Verksamheten vid andra stadiets förvaltning och stödtjänster effektiveras Antalet årsverken i förhållande till verksamhetens omfattning Utfallet kan inte mätas. Reform av stödtjänsterna fr.o.m.1.6. Intern kontroll och riskhantering Förändringar i förvaltnings- och stödtjänsterna och ett kontrollerat genomförande av dem. Förvaltnings- och stödtjänsterna producerar de tjänster som resultatområdet behöver rättidigt och effektivt Vasa stads reform av stödtjänsterna fr.o.m. 1.6. Det ekonomiska utfallet Ursprunglig budget 1000 Ändringar i budgeten Ändrad budget 1000 Bokslut Avvikelse (inverkan på resultatet) 1000 1000 1000 Verksamhetsinkomster 0 0 0 +1 +1 Verksamhetsutgifter -1 472 +10-1 462-905 +557 Verksamhetsbidrag -1 472 +10-1 462-904 +558 312 VAASAN LYSEON LUKIO Verksamhetsidé Syftet med gymnasiestudier är avgångsbetyg från gymnasiet och studentexamensbetyg. Som en allmänbildande skola ger gymnasiet behörighet för fortsatta studier i universitet eller högskola. Vuxenlinjen erbjuder alternativa studieformer för att tillfredsställa vuxenbefolkningens studiebehov. Måluppfyllelse I daggymnasiet har studerandeantalet vänt till tillväxt. För vuxenlinjens del har den årliga växlingen varit liten. De studerandes deltagande styrktes genom att man grundade ett elevkårsråd och välmåendet befrämjades genom att man startade kilta-verksamhet. Antalet studerande med invandrarbakgrund har ökat en smula, i likhet med antalet studerande som är i behov av särskilt stöd.
109 Övriga mål Utvärderingskriterium/mätare/norm Måluppfyllelse Utgifter enligt statsandelsnormen Daggymnasium 5 478,50 /studerande Vuxengymnasium 3 252,13 /studerande Antal studerande Nuvarande studerandevolym på rekryteringsområdet tryggas Genomströmning Gymnasiekursen genomförs på högst 3 år fr.o.m. att gymnasiestudierna har inletts Elevtrivseln Elevvården Minst 763 + 50 studerande 90 % av dem som inlett studier vid daggymnasiet genomför gymnasiekursen på tre år Utvärdering som bör ske årligen. Mål 3,7 Varje studerande på andra stadiet garanteras minst ett besök per läsår vid elevhälsovården 5 386,19 /studerande 3 606,83 /studerande 769,75+ 53,1 studerande 88,3 % Intern kontroll och riskhantering Tillgång på behörig personal Behörig undervisningspersonal 95 % 94,4 % Förändring i studerandeunderlag Antalet som lider av inlärningssvårigheter (med IP) 3,8 Varje studerande som inlett gymnasiestudier har erbjudits hälsogranskning under det första läsåret Inga med individuell studieplan (IP) Det ekonomiska utfallet Budgeten för Vaasan lyseon lukio tillrättalades av andra stadiets utbildningsnämnd 3.2. 6, då normpriset för år fastslagits av UBS. I och med ekonomins anpassningsåtgärder och en ökning av studerandeantalet fick man som ett resultat av ökade verksamhetsintäkter ekonomin i balans. De mest betydande inbesparingarna åstadkoms genom att man förstorade grupperna, indragning av andra stadiets gemensamma förvaltning, minskning av centralförvaltningens kostnader samt att den andra biträdande rektorn övergick till lektors tjänst. Ett överskott uppkom då förvaltningens slutliga rörliga kostnader visade sig vara mindre än beräknat. Ursprunglig budget 1000 Ändringar i budgeten Ändrad budget 1000 Bokslut Avvikelse (inverkan på resultatet) 1000 1000 1000 Verksamhetsinkomster 126 1 127 707 +579 Verksamhetsutgifter -5 595-282 -5 877-5 488 +390 Verksamhetsbidrag -5 469-281 -5 750-4 781 +969 Avskrivningar -83 313 VASA GYMNASIUM OCH VASA SVENSKA AFTONLÄROVERK Verksamhetsidé Vasa gymnasium erbjuder ungdomarna en god allmänbildande teoretisk utbildning i en trygg miljö som stöder dem i deras fortsatta studier på tredje stadiet. Vasa svenska aftonläroverk erbjuder vuxna och ungdomar att läsa gymnasiekurser per distans med en individuell plan, utgående från egna behov och egen tidsram, enligt läroplanen för vuxengymnasier, med tillgång till närstudieträffar.
110 Måluppfyllelse Verksamheten har uppnått sina mål i de flesta hänseenden. Utmaningen år har varit att planera verksamheten med ett lägre normpris, det har krävt ändringar i verksamheten såsom större grupper och alterneringar (alla kurser erbjuds inte varje år). Elevtrivselutvärderingen visar att de studerande trivs i skolan. Studerandeantalet är stabilt och undervisande lärare är behöriga. Övriga mål Utvärderingskriterium/mätare/norm Måluppfyllelse Normpris, statsandel/ studerande Gymnasium 6 201,47 / studerande Aftonläroverk 3 252,13 / studerande 6 299,58 /studerande 3 087,51 /studerande Antal studerande Gymnasium 148 Aftonläroverk 78 150 74,3 Genomströmning, studerande 90 % av de studerande 95 % genomför examen på 3 år Elevtrivseln 4,2 3,95 Elevvården Intern kontroll och riskhantering Varje studerande garanteras minst ett besök per läsår vid elevhälsovården 100 % Tillgång på behörig personal Behörig personal, 100 % 100 % Kursutbud till studerande Kursutbudet uppfyller nationella läroplanen Kursutbudet uppfyller de nationella kraven Det ekonomiska utfallet Trots sänkta enhetspriser har båda gymnasierna klarat budgetmålet. De planerade ändringarna i verksamheten har gett resultat och när vi räknar samman VG och VSA blir resultatet mycket bra. Skolans planerade nedskärningar har gällt under hösten och gett således en inverkan på budgeten enbart till 50 %, inverkan torde ses även i budgeten 2016. Ursprunglig budget 1000 Ändringar i budgeten Ändrad budget 1000 Bokslut Avvikelse (inverkan på resultatet) 1000 1000 1000 Verksamhetsinkomster 158 3 160 290 +129 Verksamhetsutgifter -1 574-134 -1 708-1 626 +83 Verksamhetsbidrag -1 416-131 -1 548-1 336 +212 Avskrivningar -29 315 VASA YRKESINSTITUT Verksamhetsidé Verksamhetsidén och det allmänna utbildningsmässiga målet för Vasa yrkesinstitut är att utbilda yrkeskunnig personal som har en övergripande kompetens inom arbets- och näringslivet samt för samhällets snabbt föränderliga behov. Förutom detta är syftet att ge de studerande förutsättningar för fortsatta studier på det högre utbildningsstadiet. Vasa yrkesinstitut är en tvåspråkig läroanstalt som ger undervisning på finska, svenska och engelska.
111 Måluppfyllelse Sysselsättningen för ungdomarna har varit sämre än vad man hoppats på. Studerandenas avbrott är färre än föregående år och satsningen för förhindrande av avbrott har gett resultat. Man bör fortfarande satsa på fortsatta studier med tanke på sysselsättningen. I åtgärderna för att förbättra genomströmningen syns en klar förbättring. Beträffande elevtrivseln, studerandehälsovården och en kompetent personal uppnådde vi våra mål. Övriga mål Utvärderingskriterium/mätare Måluppfyllelse Enhetsprisnorm /studerande Enligt statsandelsnormen kostnader 9 684,07 /studerande 9 803,67 /studerande. I kostnader ingår 250 000 garantisumma. Mätare för sysselsättning 75% 66 % Mätare för avhopp 6% 4,85 % Mätare för fortsatta studier 15% 11,6 % Genomströmningsmätare 70% 69,52 % Elevtrivsel 3,8 (skala 1-5) 3,81 Elevhälsovård Varje studerande på andra stadiet garanteras ett besök per år. Skolan har Årliga hälsogranskningar har verkställts. egen läkare. Intern kontroll och riskhantering Att få behörig personal till vissa utbildningsområden Behörig undervisningspersonal, 80 % 88,4 % Det ekonomiska utfallet För verksamheten vid Vasa yrkesinstitut ställs resurser till förfogande på basen av enhetspris. Vasa yrkesinstitut har gjort strukturella förändringar i sin verksamhet under innevarande år för att uppnå ett nollresultat. Den nya organisationen tas i bruk fr.o.m.1.1.2016. För att kunna genomföra detta har planmässiga lösningar gjorts under hela innevarande år. Förutom detta har de studerandes inlärning i arbete utökats, undervisningsgrupper har i mån av möjlighet sammanslagits, undervisningspersonalens övertidstimmar kapats och investeringsutgifter skurits ner. Personalens pensioneringar och visstidsanställdas återrekrytering har noggrant övervägts. Anpassningen till knappare resurser har gjorts stegvis, utan att därför pruta på kvaliteten.resultatet av en långvarig planering har realiserats såsom man tänkt. Resultatet är gott då man beaktar de riksomfattande nedskärningarna i enhetspris och studieplatser. Ursprunglig budget 1000 Ändringar i budgeten Ändrad budget 1000 Bokslut Avvikelse (inverkan på resultatet) 1000 1000 1000 Verksamhetsinkomster 1 916 10 1 926 3 053 +1 127 Verksamhetsutgifter -21 670 +326-21 343-20 930 +414 Verksamhetsbidrag -19 754 +336-19 417-17 877 +1 541 Avskrivningar -404 318 VASA VUXENUTBILDNINGSCENTER Verksamhetsidé Vaasan aikuiskoulutuskeskus Vasa vuxenutbildningscenter läroanstaltens uppgift är enligt lagen om yrkesinriktad utbildning, att producera utbildning och arbetslivets utvecklingstjänster som stöder den. Dess uppgift är att utbilda praktiskt kunnigt folk för regionens behov samt åt företag och andra samfund producera de utbildnings- och utvecklingstjänster som de behöver. Vuxenutbildningscentrets verksamhetsidé grundar sig på kompanjonskap.
112 Måluppfyllelse Verksamheten vid Vasa vuxenutbildningscenter riktade sig fortfarande år enligt de centrala näringsgrenarna, vilkas arbetskraft Vasaregionen har behov av, på el-, metall-, social- och hälsovårds- samt handelsbranschens vuxenutbildning samt invandrarutbildning. Rekryteringen av studerande år lyckades över förväntningarna. Målet beträffande antalet elevarbetsdagar överstegs klart (utfall: 232 545 ead, mål: 211 844 ead). Elevtrivseln var god, men stannade en aning under målet. Målet uppnåddes nästan vad beträffar avhopp från utbildningen och avhoppsprocenten blev klart lägre än föregående år. Antalet avlagda examina ökade i jämförelse med år 2014. Också antalet partiella examina ökade, vilket kan ses som en positiv utveckling med tanke på den förnyade finansieringsmodellen. Antalet elevarbetsdagar BS 2012 BS 2013 BS 2014 BS Arbetskraftspolitisk utbildning 94 647 93 216 92 659 89 298 Yrkesinriktad fortbildning 41 884 43 469 38 991 40 660 Yrkesinriktad grundutbildning Kompetensprogram för unga vuxna Stärkande av vuxnas kompetensbas Annan utbildning (läroavtal, personalutbildning vid företag, kortkurser) Yrkesinriktad grundutbildning studerandeantal 68 421 - - 9 032 71 877 - - 12 170 79 387 5 805-12 302 74 689 11 491 5 243 11 164 360 436,5 508,67 478,92 Övriga mål Utvärderingskriterium/mätare Måluppfyllelse Avlagda examina Avlagda examina1800 325 hela examina 1475 examensdelar 2722 examina, varav 391 hela examina 2331 examensdelar Avbrott Avbrottsprocenten högst 7,5% 7,9% Elevtrivsel Medeltalet för elevfeedback OPAL 4,2 AIPAL 4,2 Företagsutbildningar 4,5 Den avgiftsbelagda serviceverksamhetens del Personalutveckling Intern kontroll och riskhantering, Anpassning av verksamheten för yrkesinriktad vuxenutbildning till finansieringsnedskärningar Omsättning för avgiftsbelagd serviceverksamhet 7% av utbildningsverksamhetens omsättning Utbildningsutgifter 2,8% av personalkostnaderna Personal-, utrymmes- och anordningsresurser i balans med i bruk varande finansiering, %-andel av omsättningen OPAL 4,1 AIPAL 4,3 Företagsutbildningar 4,1 3 % 1,6 % Verksamhetens kostnader i balans med erhållen finansiering: Personalkostnader 57,37 % av omsättningen Hyror 7,8 % av omsättningen Avskrivningar 1,67 % av omsättningen.
113 Det ekonomiska utfallet Utbildningsverksamhetens totala omsättning realiserades större än budgeterat. Orsaken till ökningen var speciellt ett större antal grundexamensstuderande än vad som planerats samt den separata finansieringen, som erhållits för kompetensprogrammet för unga vuxna och stärkandet av vuxnas kompetensbas, vars användning realiserades i full skala. Målet gällande den avgiftsbelagda serviceverksamheten blev orealiserat. Den ökade omsättningen ökade inte i samma proportion utbildningsverksamhetens kostnader, vilket syns som ackumulerat överskott. Ursprunglig budget 1000 Förändringar i budgeten Ändrad budget 1000 Bokslut Avvikelse (inverkanpå resultatet) 1000 1000 1000 Verksamhetsinkomster 6 699 1 150 7 849 8 574 +726 Verksamhetsutgifter -11 922-878 -12 800-13 283-483 Verksamhetsbidrag -5 223 +272-4 951-4 708 +243 Avskrivningar -235 DIREKTIONEN FÖR LÄROAVTALSVÄSENDET 320 LÄROAVTALSUTBILDNING Verksamhetsidé Vasa stads läroavtalsväsende har i uppgift att leda och övervaka utbildning som baserar sig på läroavtal inom verksamhetsområdena för Vasa stad, Svenska Österbottens förbund för utbildning och kultur enligt det samarbetsavtal som trätt i kraft 1.7.1999 och ändrats 1.1.2009. Måluppfyllelse Tyngdpunkten under år har varit att stöda studerandena att uppnå sina mål, avlägga examen och sysselsätta sig. Av den till utbildningsanordnarna anvisade maximiantalet läroavtal i Österbotten, har 30 % anvisats främst för svenskspråkig läroavtalsutbildning. Mål som är bindande i förhållande till fullmäktige Målet är att ordna utbildning på arbetsplatsen i kombination med teoretiska studier, så att studeranden blir en yrkeskunnig arbetstagare i det yrke som han/hon via läroavtal utbildar sig till. Mål/målnivå för budgetåret Målsättningen är, att största delen av de studerande avlägger examen och sysselsätts. Förverkligande av målen Under året fanns 666 läroavtalsstuderande, av vilka 240 ingick läroavtal under år. Finskspråkiga studerande var 407 och svenskspråkiga 213 (32,0%) samt övriga språk 46. 165 studerande avlade examen. Av alla som avslutade sina studier under år ca 88,5 % sysselsattes efter sina studier. Under hölls ca. 60 informationstillfällen på läroavtalsbyrån och för våra samarbetspartners åt nästan 800 personer.
114 Det ekonomiska utfallet Ursprunglig budget 1000 Förändringar i budgeten Ändrad budget Bokslut Avvikelse (inverkanpå resultatet) 1000 1000 1000 1000 Verksamhetsinkomster 17 +17 Verksamhetsutgifter -2 398 5-2 393-2 242 +151 Verksamhetsbidrag -2 398 5-2 393-2 225 +168 Statsandelen per elev antecknas i finansieringsdelen. Personal 31.12 Heltidsanställda Deltidsanställda Totalt Ordinarie 7-7 DIREKTIONEN FÖR VAASAN TYÖVÄENOPISTO 330 VAASA-OPISTO Verksamhetsidé Vaasa-opisto har som mål att främja ett aktivt och bra liv i medborgar- och informationssamhället för invånarna i sitt verksamhetsområde. I enlighet med sitt mål erbjuder institutet kvalitativ och mångsidig undervisning till ett rimligt pris på det sätt som lagen förutsätter. Grundtankarna för verksamheten är ett livslångt lärande och jämlikhet. Från dessa härleds värdena kreativitet, frivillighet och delaktighet som institutet omhuldar i sin verksamhet. Måluppfyllelse Vaasa-opistos verksamhetsområde omfattar fr.o.m. 1.8.2014 även Lillkyro, Storkyro och Laihela. År innebar en övergångstid när två läroanstalter utformades till ett läroanstaltssamfund. Då uppstod även en kommungränsöverskridande syn på regionala mål för fritt bildningsarbete och man skapade strukturer och förfaringssätt för diskussion och genomförande av dessa mål, i den omfattning som dokumenteras i avtal. Under planperioden genomfördes en finansierings- och strukturreform inom det fria bildningsarbetet. Reformen träder i kraft i början av år 2016. Den förberedande utbildningen Eteenpäin!, som riktar sig till invandrare som är 17 år eller äldre och som genomfördes med ungdomsgarantins statsbidrag, blev fr.o.m. hösten ordinarie som förberedande utbildning inför den grundläggande utbildningen. Övriga mål Utvärderingskriterium/mätare Måluppfyllelse Välbefinnande åt alla Tillträde till kurserna garanteras under Av de som anmälde sig kom läsåret/antal personer på reservplats 170 på reservplats, 13 569 Medborgarinstitutet Kyrolands pärla En fungerande och framgångsrik institutionsorganisation/antalet kurser och deltagare kursdeltagare fick en plats 960 kurser, 13 569 kursdeltagare: i medeltal 14 deltagare/kurs Färdighet är hållbar utveckling Intern kontroll och riskhantering Filialernas säkerhet Program för en hållbar utveckling/ uppgörs Säkerhets-/räddningsplaner för lokalerna i Lillkyro, Laihela och Storkyro Arbetet har påbörjats, en som leder arbetsgruppen har utsetts och utbildats Under arbete. Utbildning i första hjälpen och säkerhetsinfon har ordnats.
115 Fastighetens säkerhet och hälsosamhet förbättras Säkerhetsbrister i utrymmen för tekniskt arbete Opistotalos ventilationsrenovering framskrider Förhållandena åtgärdas enligt föreskrifterna Flytt till nya lokaler blev aktuell under år -> man avstod från investeringar Flytt till nya lokaler blev aktuell under år -> man avstod från investeringar Prestation, nyckeltal BS 2014 BG BS Antalet kurser 733 800 960 Antalet undervisningstimmar 18 902 22 000 24 296 Antal undervisningstimmar som berättigar till statsandel 17 195 19 310 21 510 Beviljade statsandelstimmar 15 622 17 369 17 369 Antalet kursdeltagare 10 694 15 000 13 569 BS 2014 I antalet undervisningstimmar ingår 1 485 timmar grundläggande utbildning för invandrarungdomar och 222 timmar Eteenpäin-utbildning. Medborgarinstitutverksamheten i Lillkyro, Storkyro och Laihela ingår i siffrorna fr.o.m. 1.8.2014. BS I antalet undervisningstimmar ingår 2 263 timmar grundläggande utbildning för invandrarungdomar och 423 timmar Eteenpäin-utbildning med separat statlig finansiering. Det ekonomiska utfallet - Det av utbildningsstyrelsen beviljade studiesedelsunderstödet på 11 000 användes för rabatter på kursavgifter m.m. för pensionärer/seniorer och studerande med invandrarbakgrund. 540 ombudgeterades för år 2016 - Övriga kursrabatter (arbetslösa, studerande) var sammanlagt cirka 6 000 Ursprunglig budget 1000 Förändringar i budgeten Ändrad budget Bokslut Avvikelse (inverkan på resultatet) 1000 1000 1000 1000 Verksamhetsinkomster 392 134 526 718 +192 Verksamhetsutgifter -2 459-159 -2 618-2 633-15 Verksamhetsbidrag -2 067-25 -2 092-1 915 +177 Avskrivningar -65 Centrala ekonomiska nyckeltal Nyckeltal BS 2014 BG BS Statsandel Statsandel (grundläggande utbildning för unga invandrare) Totalt 804 970 252 590 1 057 560 954 526 252 593 1 206 119 904 494 237 734 1 142 228 Nettoutgifter, statsandelen har beaktats 460 100 886 119 756 171 Nettoutgifter /invånare 5,76 11,0 9,4 Nettoutgifter / kursdeltagare 43,0 59,0 55,7 I siffrorna för år 2014 ingår Kyrönmaan kansalaisopistos verksamhet fr.o.m. 1.8.2014. I sifforna för år, hela året. Personal 31.12 Heltidsanställda Deltidsanställda Totalt Ordinarie 14 1 15 Visstidsanställda 115 1 116 Sysselsatta - 1 1
116 DIREKTIONEN FÖR VASA ARBETARINSTITUT 340 VASA ARBIS Verksamhetsidé Verksamheten syftar till att med lagen om fritt bildningsarbete som grund förverkliga uppdraget att: - vara ett svenskspråkigt och mångkulturellt utbildningscentrum och en plats för samvaro - ge målgrupperna möjlighet att ta del av en mångsidig och kvalitativ verksamhet som stöder den personliga utvecklingen och bidrar till livskvalitet - vara en samhällsaktör som verkar i ett välfungerande nätverk med andra aktörer Verksamhetsidén förverkligas genom tre verksamhetsformer: Egentlig verksamhet: kurser och föreläsningar som berättigar till statsandelar för fritt bildningsarbete Grundläggande konstundervisning: för barn och unga planerad konstundervisning som bedrivs i nära samarbete med Vaasa-opisto och Kuula institutet under marknadsföringsnamnet TaiKon. Avgiftsbelagd serviceverksamhet: projektverksamhet med extern finansiering, uppdragsutbildning, extern hyresverksamhet. Fokusområden för år och måluppfyllelse av dem: Den egentliga verksamheten utvecklas för att bättre möta de växande målgrupperna invandrare och seniorers intressen och behov. Budgeten balanseras och den elektroniska servicen förbättras. Intresset för finska- och svenskakurser har varit väldigt stort hos invandrarmålgruppen. En del språkkurser har dubblerats p.g.a. långa väntelistor. Också seniorkurserna drar väldigt mycket kursdeltagare. I och med stora inbesparningskrav blev det svårt att balansera budgeten. Planen på att införa elektronisk betalning via nätet i samband med kursanmälan införlivades inte. Utvärderingsprojekt har genomförts och marknadsföringssatsningar via sociala medier har ökat. Projektverksamheten upprätthålls för att tillföra extern finansiering och utvecklingsmöjligheter. Måluppfyllelse Enhetens centrala mål Utvärderingskriterium/mätare Uppnående av målet Att hålla deltagarantalet på samma nivå som tidigare trots inbesparningar. Att deltagarna i utvärderingen ska uppge ökad livskvalitet och välmående. Förbättrade hemsidor. Elektronisk kursbetalning i samband med kursanmälan. Intern kontroll och riskhantering Inbesparningskrav leder till minskat antal lektioner, vilket i sin tur minskar statsunderstöd och avgiftsinkomster. Deltagarstatistik, utvärderingsstatistik. Genomförande av de planerade målsättningarna. Antal erbjudna lektioner. Inkomster från kursavgifterna. Deltagarantalet har sjunkit något jmf. med 2014. Under våren uppger 81 % av de som fyllt i kursutvärdering att de upplevt förbättrat livskvalitet genom kursdeltagandet. Vasa stads nya hemsidor togs i bruk under. Den planerade elektroniska kursbetalningen i samband med kursanmälan blev uppskjuten till hösten 2016. Det till statsunderstöd berättigade lektionsantalet har minskat något år.stabiliseras från år 2016 p.g.a. lagändringar (7978). Inkomsterna har ökat jämfört med år 2014.
117 Det ekonomiska utfallet Ursprunglig budget 1000 Förändringar i budgeten Ändrad budget Bokslut Avvikelse (inverkan på resultatet) 1000 1000 1000 1000 Verksamhetsinkomster 268 45 313 356 +43 Verksamhetsutgifter -1 027-49 -1 076-1 131-55 Verksamhetsbidrag -759-4 -763-775 -12 Avskrivningar -6 Vasa Arbis uppfyller inte de målsättningar för verksamhetens omfattning som fastslagits i budgeten för år. Personal 31.12. Heltidsanställda Deltidsanställda Totalt Ordinarie 6-6 Visstidsanställda 45 1 46 Sysselsatta 1-1 FRITIDSNÄMNDEN Verksamhetsidé Utgångspunkten för fritidsnämndens verksamhet är att trygga invånarnas välmående, tillväxt, lärande och utveckling med idrotts- och ungdomspolitiska medel. Målet är att sörja för invånarnas välmående, deras delaktighet samt förstärkande av Vasaregionens dragningskraft genom att skapa förutsättningar för mångsidiga aktiviteter för invånarna i Vasa. Upplevelser, bra tillgänglig service samt en riktad service är de viktigaste delområdena i fritidsnämndens verksamhetsstrategi. Kulturell mångfald och tväradministrativ verksamhet samt ett vittomfattande samarbete mellan serviceanvändarna, tredje sektorn och företag har nu en ännu viktigare roll i nämndens verksamhetsmiljö. Verksamhetsutgifter och -inkomster Ursprunglig budget 1 000 Ändringar i budgeten Ändrad budget 1 000 Bokslut Avvikelse (inverkan på resultatet) 1 000 1 000 1 000 Verksamhetsinkomster 1 966 200 2 167 2 132-34 Verksamhetsutgifter -8 973-329 -9 303-9 375-73 Verksamhetsbidrag -7 007-129 -7 136-7 243-107 Avskrivningar -588 Personal 31.12 Heltidsanställda Deltidsanställda Sammanlagt Ordinarie 62 5 67 Visstidsanställda 11 5 16 Sysselsatta - 4 4 350 FÖRVALTNINGSAVDELNINGEN Verksamhetsidé Förvaltningsavdelningens uppgift var att sköta fritidsverkets byrå-, personal- och ekonomiadministrativa byråtjänster samt koordinera och utveckla dessa i nära samarbete med tre verksamhetsområdens avdelningar. Förvaltningsavdelningen fungerar som fritidsnämndens allmänna berednings- och verkställighetsorgan. Dess viktigaste kunder är det egna ämbetsverkets personal samt idrotts- och ungdomsföreningar. Förvaltningsavdelningen drogs in 1.6. som en del av stadens stödservicereform och personalen flyttades att ingå som en del av centralförvaltningens stödservice.
118 Det ekonomiska utfallet Ursprunglig budget 1 000 Förändringar i budgeten Ändrad budget 1 000 Bokslut Avvikelse (inverkan på resultatet) 1 000 1 000 1 000 Verksamhetsinkomster 0 2 2 6 +4 Verksamhetsutgifter -504-7 -511-462 +49 Verksamhetsbidrag -504-5 -509-456 +53 År delades totalt 204 715 ut i understöd till 71 idrotts- och ungdomsföreningar. I personalutgifter uppstod inbesparingar i samband med de uppgiftsarrangemang som gjordes till följd av indragningen av resultatområdet. 351 IDROTTSAVDELNINGEN Verksamhetsidé Idrottsavdelningen producerar idrotts- och fritidstjänster och beaktar särskilt att idrotts- och motionsmöjligheter också erbjuds dem som blir utanför föreningsverksamheten samt skapar förutsättningar för den verksamhet som bedrivs av idrottsföreningar och andra aktörer som ordnar idrotts- och fritidsverksamhet. Verksamhetens fokusområden: - Ordnande av hälsomotionsverksamhet för att aktivera invånare i olika åldrar - Organisering av idrott och motion för specialgrupper så att de motsvarar behoven inom handikapp- och annan anpassad idrott samt utvecklande av idrotts- och motionstjänster för äldre och invandrare - Samarbete med idrottsföreningar, riksomfattande och regionala idrottskampanjer - Administrering av motionslokal- och områdesreserveringar - Upprätthållande och utvecklande av gymverksamhet - Tryggande av tillgången på idrotts- och motionsverksamhet för barn och ungdomar och effektivering av eftermiddagsverksamheten - Organisering av simundervisningen för målgrupper i olika åldrar Måluppfyllelse Övriga mål Producera idrottstjänster för målgrupperna inom fokusområdena Utvärderingskriterium/ mätare Antalet motionsgrupper Antalet deltagare och besökare Måluppfyllelse Vid olika skolor fanns sammanlagt 19 Action idrottsklubbar tot. 68 grupper. Antalet deltagare 1 263. I samarbete med föreningar 13 grenskolor, med 236 deltagande barn. Idrottsläger under skollov 13 st. med 322 deltagande barn. I det största enskilda evenemanget, motionsjippot för hela familjen, ca 5 000 deltagare. Grupper för anpassad motion ordnades ca 60 och i dem deltog ca 1 000 personer. I Välmående Vasa motionsgruppers verksamhet deltog ca 400 personer/vecka. Hälsomotionskort såldes 506 st. I olika evenemang deltog cirka 4 500 personer. Av Konditionshusets årskort såldes 301 st., 29 st. 6 månaders kort, 150 st. 3 månaders kort och 800 st. månadskort. I simhallen antecknades 269 613 besök och i simskolornas 20 grupper deltog 320 barn.
119 Målet är simkunnighet enligt den nordiska simkunnighetsdefinitionen. Simundervisning ordnas för åk 1-6, så att 90 % av eleverna är simkunniga vid övergången till åk 7 9. Utrymmesanvändningen maximeras och behövliga tilläggsutrymmen och -områden byggs och tas i användning. Närmotionsplatserna utvecklas Intern kontroll och riskhantering Personalmängdens och arbetsmängdens rätta proportion: Organisering av arbetsuppgifterna i samarbete med personalen, satsningar har gjorts på arbetshälsan. Instruktörsverksamhetens kvalitet och säkerhet: Rekrytering av yrkeskunniga instruktörer. Procentuell andel simkunniga vid övergången till åk 7-9. Uppföljning av antalet överlåtelser av idrottsoch motionsutrymmen och områden. Sjukfrånvaron, behov av vikarier Deltagarantal och respons På våren var andelen simkunniga 91,2 % vid övergången till åk 7-9. I Timmi bokningsprogrammet gjordes tot. 75 585 h bokningar. Simhallens utrymmen (banorna, bastun samt mötesutrymmen) reserverades under året 23 037 h. Sjukfrånvaron har inte ökat, fortfarande svårt att få vikarier, några funktioner har man varit tvungen att annullera då det inte har funnits vikarier. Förverkligades nästan enligt målet. Deltagarantalet ökade inom flera funktioner. Verksamheten förverkligades i huvudsak i enlighet med de planer som uppgjorts. Man kunde erbjuda mångsidiga fritids- och tävlingsmöjligheter inom idrott tämligen omfattande för alla Vasabor och alla som bor i Vasa och på så sätt kunde man på många sätt främja ett bra liv för Vasaborna i olika skeden av deras livscykel. Idrottsavdelningen producerade med sina instruktörer och i samarbete med föreningar mångsidiga motionsmöjligheter. Om Vasas mästerskap tävlades i friidrott, skidning, bågskytte och boccia. Action Power-verksamheten riktades till barn och ungdomar i åk 1-9. Målet är att aktivera skolelever som rör på sig för lite med tanke på sin hälsa och som inte deltar i någon idrottsförenings verksamhet eller som rör på sig för ensidigt. Verksamheten ordnas i samarbete med verket för fostran och utbildning. Andra samarbetsparter är social- och hälsovårdsservicen, lokala idrottsföreningar och läroanstalterna. I samarbete med idrottsföreningar ordnades grenskolor, där barnen fick prova på olika idrottsgrenar. Under skoldagarna ordnades skolmotionsverksamhet som omfattade ledd motion under rasterna, ledd pausgymnastik och motionsjippon under lektionerna. Om verksamheten gjordes ingen noggrannare statistik. På skolelevernas sportlovsläger deltog sammanlagt 55 barn, på sommarlägren sammanlagt 234 barn och på höstlägren sammanlagt 33 barn. Under den anpassade motionens verksamhetsperiod genomfördes regelbundet motionsverksamhet för alla målgrupper som ingår i specialgrupperna. Dessa målgrupper består av olika handikapp- och sjukdomsgrupper. Verksamhet finns för alla åldrar, från barn till åldringar. En del av grupperna inom den anpassade motionen organiseras av idrottsavdelningen och en del av grupperna ordnas i samarbete med idrottsföreningar samt andra föreningar. Syftet med hälsomotionsprogrammet Välmående Vasa är att aktivera Vasa stads arbetstagare och alla Vasabor samt närkommunernas invånare i arbetsför ålder att motionera aktivt samt främja kunskapen om hälsomotion. Simhallen hade 269 613 kunder och det var simhallens tredje bästa år i fråga om besökarantalet. Simhallsveckans veckoprogram innehöll 20 ledda vattengympan, en stretchgrupp, fyra gånger ledd gymverksamhet samt en simklinik. Utöver dessa har för krigsveteranerna hållits egen ledd vattengymnastik en gång i veckan. Vidare ordnades i simhallen under året sammanlagt 3 ledda tyky-evenemang. Vattendiscon för barn har ordnats två gånger; en gång på sportlovet och en
120 gång i december samt en vattenmotionsklubb för barn fyra gånger. En viktig verksamhetsform för simhallen är också simundervisningen för Vasaelever i åk 1-6 och förskolebarnen. Simhallen deltog 1-31.3 i den riksomfattande simkampanjen (Ui kesäksi kuntoon). Under kampanjen ordnades olika tillställningar i simhallen. Vasas simhall placerade sig i den riksomfattande kampanjen på elfte plats i de s.k. stora simhallarnas klass. Det ekonomiska utfallet Ursprunglig budget 1 000 Förändringar i budgeten Ändrad budget 1 000 Bokslut Avvikelse (inverkan på resultatet) 1 000 1 000 1 000 Verksamhetsinkomster 1 588 34 1 622 1 595-27 Verksamhetsutgifter -4 302-50 -4 352-4 402-50 Verksamhetsbidrag -2 714-16 -2 730-2 807-77 Avskrivningar -69 352 IDROTTSPLATSAVDELNINGEN Verksamhetsidé Idrottsplatsavdelningen har skött om att idrottsplatser är i tränings- och tävlingsdugligt skick. Målet är att idrottsplatserna är i kommuninvånarnas och föreningars användning året runt, med beaktande av väderleksförhållandena. Måluppfyllelse Vintern var snöfattig under hela vintern kunde traditionella spår inte dras. I Lillkyro i Saarenpää var situationen bättre för skidspårens del. Öjbergets vintersportcentrum var öppet 67 dagar, dvs. det öppnades 22.1. och stängdes 29.3.. Skidspår på isen kunde inte dras på grund av den dåliga vintern. Man var tvungen att bearbeta isområdena tre olika gånger då det periodvis var mildare väder. Isarna var i bra skick för skrinning endast i knappt en månads tid. Sommaren var följande representationsplaner i bra skick: Sandvikens fotbollsstadion, Karlsplanen och Travbanans plan. På Sandvikens stadion inleddes i mitten av augusti den nya stadions byggnadsarbeten med solläktardelen. Allaktivitetsplanens gräsmattor tog ganska mycket skada av volleybollsturneringen Power cup i början av sommaren. På Storviken konsgräsplan spelades bolldistriktets nästan alla matcher på våren. Simstränderna sköttes med sommarvikarierna och den egna personalen. I Storviken gjordes grundarbeten på skridskoområdet, massabyten och asfaltering av ytor. Jordbyggnadsarbetena på speedwaybanan i Runsor utfördes, arbetet fortsätter på våren 2016. Spårunderlagets grundstruktur i början av Öjberget (3 km) genomfördes, ytmaterialet sommaren 2016. Övriga mål Utvärderingskriterium/ mätare Måluppfyllelse Idrottsplatserna hålls i skick på så sätt att de tryggt kan användas av kommuninvånarna och föreningarna inom ramen för de resurser som finns till förfogande. Kundrespons Konditionsutvärderingar Intern kontroll och riskhantering Personalrisker Idrottsplatsavdelningspersonalens medelålder är relativt hög, närmare 50 år. Den grundliga renoveringen av friidrottsplanen i Lillkyro blev färdig. Anställande av nya unga utbildade idrottsplatsskötare i stället för dem som blir pensionerade.
121 Det ekonomiska utfallet Verksamhetsutgifterna för skötseln av idrottsplatser underskreds i budgeten. Besparingar erhölls på grund av anskaffningsförbudet vad gäller köp av material och varor samt i personalutgifter, då man inte fick tillstånd att besätta vakanser som blivit lediga. Av verksamhetsutgifterna var personalkostnadernas andel ca 40,8 %, hyrornas 34,9 %. I fråga om verksamhetsintäkterna uppnåddes inte målet på grund av Öjbergets korta säsong. Ursprunglig budget 1 000 Förändringar i budgeten Ändrad budget 1 000 Bokslut Avvikelse (inverkan på resultatet) 1 000 1 000 1 000 Verksamhetsinkomster 89 6 95 74-21 Verksamhetsutgifter -2 263-26 -2 288-2 249 +39 Verksamhetsbidrag -2 174-20 -2 193-2 175 +18 Avskrivningar -519 355 UNGDOMSAVDELNINGEN Verksamhetsidé Syftet med ungdomsavdelningens verksamhet är att stöda ungdomar i deras uppväxt och utveckling, förebygga utslagning, främja ungdomars delaktighet i förverkligandet av de egna målen samt i att växa in i samhället. Måluppfyllelse Största delen av Vasaungdomarna mår bra och de använde aktivt den service som ungdomsservicen producerade. De mål som uppställts för verksamheten har i regel förverkligats. Projektfinansiering erhölls för sex olika projekt totalt 364 850, av vilket 282720 för år. Med projekten producerades i form av individuell handledning samt handledning i grupp livskompetens samt handledning i anslutning till utbildning och arbete. Med projektfinansiering producerades temaklubbar, handledning i mångkulturellt ungdomsarbete, service inom det uppsökande ungdomsarbetet samt lokala och regional informations- och rådgivningsarbetsservice. Vidare förverkligades med hjälp av det regionala Ohjaamo-projektet service för ungdomars välmående och livslång handledning samt service för förebyggande av utslagning bland ungdomar. Servicen förverkligades som individuell service eller gruppservice och i dem ingick social rehabilitering, hantering av ekonomi samt verksamhet i anslutning till ensamhet. I ungdomsgårdarna utökades den öppna verksamheten för eleverna i åk 5-6 till tre gånger/vecka. Till följd av ekonomiska sparåtgärder minskade klubbverksamheten betydligt och man avstod från en ungdomsgård. Övriga mål Utvärderingskriterium/ mätare Måluppfyllelse Främjande av ungdomars sociala färdigheter och delaktighet samt förebyggande av marginalisering genom att erbjuda tidsenliga aktivitetsoch verksamhetsmöjligheter med låg tröskel, lokaler och handledning samt specialungdomsarbetets service. Antal besökare: - ungdomsgårdarna - skeithallen - Walkers-ungdomscafét - ungdomsevenemang - klubbar, kurser, läger - Ungdomsinformations- och rådgivningstjänster i Reimari - mångkulturellt ungdomsarbete - ungdomsfullmäktige (påverkan) - familjecenterservice; Helmi, utvecklande av samhörigheten - uppsökande ungdomsarbetet - antal besök i ungdomsgårdarna var 32 213, ungdomsgårdarna var öppna 3-4 dagar/vecka - antal besökare i skeithallen: under 15-åringar i genomsnitt 93 / mån. över 15-åringar i genomsnitt 219 / mån. - antal besökare i ungdomscafét i genomsnitt 645/mån., cafét var öppet må-fr - antal besökare i ungdomsevenemang 4670 - i klubbar, på läger, ungdomar tot. 826.
122 Intern kontroll och riskhantering Stängning av ungdomsgårdar temporärt så lite som möjligt på grund av personalens sjukfrånvaro (anslag för vikarier 0 ). Tillräckligt med yrkeskunnig personal. Personalomsättningen 3 %. Det ekonomiska utfallet Andelen avbrott i ungdomsgårdars och i annan ungdomsserviceverksamhet. Uppföljning av hur mycket personalen arbetar ensam samt nära ögat situationer som riktas mot dem. Den yrkeskunniga personalens andel i förhållande till personalen som saknar utbildning, sjukfrånvarons, personalomsättningens och utbildningsdagarnas andel. - Reimari individuell handledning och handledning i grupp erhöll 4164 ungdomar, antalet besökare på internetsidor 35 323. - mångkulturellt ungdomsarbete omfattade både individuell handledning samt separata och integrerade klubbar ingick, evenemang besöktes av tot. 513 ungdomar. - ungdomsfullmäktige sammanträdde 9 gånger, yttrande- och närvarorätt i sju nämnder och representation i en områdeskommitté samt en kontaktperson i en områdeskommitté - familjecentret (samserviceenheten för sociala tjänster och ungdomstjänster) på bostadsområden ordnade evenemang, verksamhet samt för alla öppen utbildning och utfärder mm., i genomsnitt 1000 deltagare. I Helmi finns en öppen mötesplats särskilt för kvinnor och barn,besökare i genomsnitt 217/mån. - Inom det uppsökande ungdomsarbetet 398 kunder (67 % har nåtts), största åldersgruppen är 18-20-åriga ungdomar. Tre arbetspar inom det uppsökande ungdomsarbetet; 1 ungdomsservicen, 1 Jupiter- Stiftelsen och 1 Föregångarna. Man har varit tvungen att stänga ungdomsgårdar tillfälligt (1-3 dagar/gång). Personalen arbetar ensam tidvis. Den yrkeskunniga personalens andel 70 % /arbetsskift. Personalomsättningen över 3 %, -mycket visstidsanställd personal; med sysselsättningsstöd anställda, personer i arbetsförsök, praktikanter mm. Ursprunglig budget 1 000 Förändringar i budgeten Ändrad budget 1 000 Bokslut Avvikelse (inverkan på resultatet) 1 000 1 000 1 000 Verksamhetsinkomster 289 158 448 456 +9 Verksamhetsutgifter -1 905-246 -2 151-2 262-111 Verksamhetsbidrag -1 616-87 -1 703-1 805-102
123 Av verksamhetsinkomsterna är extern projektfinansiering viktigast, som man år erhöll för sex olika projekt totalt 352 521. Verksamhetsutgifterna överskreds, vilket berodde på ändringen i motiveringarna för beviljande av ett med inkomster täckt tilläggsanslag för ungdomsservice i december. Om anslagen skulle ha beviljats enligt tidigare praxis skulle överskridningen inte ha uppstått. Ungdomsservicen största verksamhetsutgiftsposter var personalkostnaderna 52,6 % och hyrorna 27,5 %. MUSEINÄMNDEN Verksamhetsidé Museinämnden fungerar som förvaltningsorgan för Vasa stads museer. Vasa stads museer och samlingar lyder under nämnden. Nämnden handhar i enlighet med Ft. Tikanojas gåvobrev Tikanoja konsthems direktions uppgifter. 363 MUSEIVÄSENDET Verksamhetsidé Vasa stads museer värnar om Vasa stads och Österbottens historiska kultur- och naturarv med målsättningen att upprätthålla och stärka befolkningens förståelse för sin kultur, historia och omgivning. Till museiväsendets verksamhetsenheter hör Kuntsis museum för modern konst, Österbottens museum, Tikanojas konsthem, Vasa konsthall och Gamla Vasa museum. Vasa stads museer är Österbottens landskapsmuseum och regionkonstmuseet, vilka tillsammans svarar för den byggda kulturmiljön och myndighetsuppgifter i anslutning till fornminnen i enlighet med samarbetsavtalet som ingåtts med Museiverket. Terranova Kvarkens naturcentrum, som är en del av Österbottens museum, upprätthålls i samarbete med Forststyrelsen. Museernas verksamhet förverkligas och utvecklas utgående från det som stadgas i Museilagen och förordningen om yrkesmässigt skötta museers uppgifter. Måluppfyllelse Under Vasa stads museers verksamhetsår låg tyngdpunkten på ibruktagandet av museernas organisationsreform samt utvecklande av verksamheten. Två förvaltningsenheter har sammanslagits, vilket märks på många sätt i verksamheten och ekonomin. Undervisnings- och kulturministeriet har godkänt museernas nya organisationsstruktur fr.o.m. 1.1.. Budgetmålen har dock utarbetats för att motsvara organisationsstrukturen som gällde år 2014. En utredning över måluppfyllelsen finns nedan. På grund av organisationsreformen presenteras inga jämförelseår för måluppfyllelsens del. Verksamhetsmålen har förverkligats utan några stora avvikelser. För utställningarnas del har antalet utställningar minskats som en del av balanseringsprogrammet för ekonomin. Den museipedagogiska verksamheten och den till allmänheten riktade servicen genomfördes planenligt. Museiväsendets service nådde under året nästan 50 000 personer, vilket överskrider det uppställda tillväxtmålet. Samlingsverksamheten utvecklades i enlighet med planen, visserligen överskreds särskilt digitaliseringens volymmässiga mål. I regionkonstmusei- och landskapsmuseiverksamheten har de avtal som ingåtts med Museiverket för fyra år följts. Myndighetsuppgifterna ökade i volym kraftigt. Centrala prestationer och nyckeltal som beskriver verksamheten Prestation, nyckeltal BG BS -objekt som digitaliserats i 4 000 samlingshanteringssystemen (antal) -konserverade objekt -årsverken som använts till samlingsarbetet 115 7 6 200 391 9,3
124 -beviljade lån ur samlingarna 120 53 -utlåtanden -resultatet av projekt inom landskaps- och regionkonstmuseiverksamheten enligt en fyraårsplan -kulturmiljöinvesteringar 120 5 5 215 investeringar och projekt tot.12 -antalet utställningar -antalet museibesök, ökning % -museipedagogisk verksamhet och publikevenemang antal -deltagarantal Mediesynlighet, antal träffar: -tryckta medier -elektroniska medier -besök på webbsidor 19 47 220, 1 % 530 3 000 17 49 534, 16 % 546 19 876-139 st. - 428 st. -140 971 st. Intern kontroll och riskhantering Verksamhets- och personalrisker: Eventuell inverkan av museiväsendets organisationsändring på organiseringen av verksamheten och personalen. Brist på säkerhetskompetens. Risker i anslutning till egendomshantering: Samlingars förvaring, kondition och användning. Förvaltningens centrala mål för år Ombesörjande av arbetshälsan och - gemenskapen samt förändringsstöd. Säkerställande av kärnverksamheten vid förändring. Ordnande av säkerhetsutbildningar och uppdatering av åtgärdsprogram för säkerhet. Förbättrande av samlingarnas förvaringsförhållanden. Uppdateringen av samlingarnas försäkringsvärde inleds. Mätare Intern utvärdering: Organisationsreformen genomfördes planenligt. Rätten till statsandel kvarstod och statsandelarna för år 2016 ökade något. Kärnverksamheten har man kunnat genomföra planenligt, med undantag av mindre avvikelser och verksamheten har utvecklats kraftigt. Personalen har erbjudits förändringsstöd och utbildning. Personalen har deltagit i arbetssäkerhetsutbildningar. Uppdateringen av riskkartläggningar och säkerhetsprogram har i huvudsak uppskjutits till år 2016. Samlingarnas förvaringsutrymmesprojekt framskred inte under verksamhetsåret. Samlingarnas förvaringsutrymmen har omorganiserats och hanteringen av samlingarna har förbättrats i mån av möjlighet. Förverkligats i samband med enskilda utlåningar samt annan användning.
125 Det ekonomiska utfallet Ekonomin förverkligades på så sätt att de anslag som riktats till museiväsendet underskreds betydligt. De största faktorerna som inverkade på underskridningen var att året var ett förändringsår beträffande verksamheten, underskridningen i personalkostnaderna samt att den externa finansieringens roll växte. Även anskaffningsförbudet inverkade på det ekonomiska utfallet i slutet av året. År iakttogs i museernas ekonomi i stort försiktighetsprincipen, eftersom det inte fanns något jämförbart budgetår för den nya organisationen. Personalbesparingarna förklaras i stor utsträckning med att i budgeten har reserverats ett anslag för personalkostnaderna i enlighet med arbetsgivarens ansvar, vilket ändå underskrids på grund av deltidsanställda, vikarier och andra orsaker. I utfallet syns även museiväsendets besparing i årsverken för tre vakansers del. Även användningen av tillfällig arbetskraft har man kunnat minska jämfört med det planerade. Underskridningen i verksamhetsanslag förklaras delvis med att man under förändringsåret har koncentrerat sig på att förnya och utveckla verksamheten. Då genomförandet av ändringen har krävt personalresurser, dvs. arbetstid, har den externa serviceproduktionens volym minskat något. Bland annat minskningen i antalet utställningar märks även i det ekonomiska utfallet särskilt vad gäller sakkunnig- och köpservice. Vidare överförs projektfinansieringen till följande verksamhetsår, liksom kostnaderna som täcks med extern finansiering. Ursprunglig budget 1 000 Förändringar i budgeten Ändrad budget 1 000 Bokslut Avvikelse (inverkan på resultatet) 1 000 1 000 1 000 Verksamhetsinkomster 382 61 443 322-121 Verksamhetsutgifter - 4 082-186 - 4 268-3 654 + 614 Verksamhetsbidrag - 3 700-125 - 3 825-3 332 + 493 Avskrivningar -2 Personal 31.12 Heltidsanställda Deltidsanställda Totalt Ordinarie 28 2 30 Visstidsanställda 4 2 6 Sysselsatta - 5 5 KULTUR- OCH BIBLIOTEKSNÄMNDEN Verksamhetsidé Att utveckla det regionala, lokala och riksomfattande samarbetet inom kultur- och bibliotekssektorn att hitta glädjen i det gemensamma utförandet genom överskridande av fysiska och virtuella gränser. Verksamhetsutgifter och -inkomster Ursprunglig budget 1000 Ändringar i budgeten Ändrad budget 1000 Bokslut Avvikelse (inverkan på resultatet) 1000 1000 1000 Verksamhetsinkomster 670 99 769 742-27 Verksamhetsutgifter -5 886-162 -6 048-5 886 +162 Verksamhetsbidrag -5 216-63 -5 279-5 144 +135 Avskrivningar -126 Personal 31.12 Heltidsanställda Deltidsanställda Totalt Ordinarie 55 5 60 Visstidsanställda 5 5 10 Sysselsatta - 6 6
126 370 FÖRVALTNINGS- OCH EKONOMISERVICEENHETEN Verksamhetsidé Förvaltnings- och ekonomiserviceenheten producerar stödservice inom förvaltning och ekonomi för kulturcentret och stadsbiblioteket. I resultatområdet ingår bibliotekets expeditionsvaktsservice och administrativa uppgifter i anslutning till fastigheter. Resultatområdet drogs in fr.o.m. 1.6. som en del av stadens stödservicereform. Servicen inom förvaltning och ekonomi flyttades över till centralförvaltningens stödservice och bibliotekets expeditionsvaktsservice till biblioteksväsendet. Administrativa uppgifter i anslutning till fastigheter fördelades mellan kulturcentret och biblioteksväsendet. Det ekonomiska utfallet Ursprunglig budget 1000 Förändringar i budgeten Ändrad budget 1000 Utfall Avvikelse (inverkan på resultatet) 1000 1000 1000 Verksamhetsinkomster 0 0 0 0 0 Verksamhetsutgifter -273 5-268 -247 +21 Verksamhetsbidrag -273 5-268 -247 +21 Besparingar uppstod i personalutgifterna till följd av uppgiftsarrangemangen som gjordes i samband med att resultatområdet drogs in. 371 KULTURCENTRET Verksamhetsidé Kulturcentrets uppgift är att via allmän kulturverksamhet utveckla, genomföra och koordinera kulturupplevelser med låg tröskel och på detta sätt göra kulturen till en del av människornas vardag. Kulturcentret är med och ökar stadsbornas välmående genom kulturservice och genomför verksamheten i samarbete med olika aktörer. Till kulturcentrets centrala verksamhetsformer hör att genomföra de lagstadgade uppgifterna för kommunens kulturverksamhet genom att skapa förutsättningar för ett mångsidigt kulturarbete och genom att främja ett mångsidigt kulturutbud. I och med att aktörer inom tredje sektorn stöds, får staden liv genom många evenemang och mötesmöjligheter. Måluppfyllelse Målen för verksamheten förverkligades huvudsakligen i enlighet med planerna. Antalet understöd som utdelades var 47 st. (67 900 ). Procenten beviljade understöd i förhållande till antalet ansökningar var 51 % och i förhållande till den ansökta summan 50,6 %. Dessutom delades års Kulturpris (2 000 ) och Kulturutövare-stipendiet (1 000 ) ut på självständighetsfesten. På Vasas XXIII Körfestival deltog i år 67 körer och sånggrupper, av vilka sex var huvudartister; cirka 1 700 uppträdde och publiken uppgick till cirka 18 500 personer. På festivalen förevisades även ett beställningsverk från Vasa. Körfestivalen var även på tapeten under evenemanget Pop- Up Österbotten på järnvägsstationen i Helsingfors 12.6. Konstens natt var fortsättningsvis populär bland vasaborna och närområdets invånare. Antalet besök under evenemanget år var cirka 110 000, antalet besökare uppgick till cirka 35 000. Annan verksamhet som kulturcentret ordnat var bl.a. kulturverksamhet riktad till seniorer via Kulturkarusellen samt Barnens Kulturvecka och Dokkino för skolelever. Även filmvisningar, Supé vid senaten, sommarevenemanget Vaasa Picnic som ordnas varje vecka och evenemanget Vaasa By Light har berikat Vasa stads kulturutbud.
127 Verksamheten vid Kulturhuset Fanny, som fr.o.m. 1.2. lyder under kulturcentret, och Kulturhusets praxis har planerats och utvecklats. Även administreringen av Kasern 13 och Stadshuset har förlöpt som planerat. Övriga mål Utvärderingskriterium/mätare Måluppfyllelse Utvecklande av Kulturhuset Fanny Praxisen utvecklas för att man ska få uthyrningen att fungera för alla Vasabor 45 olika evenemang och utöver detta ungdomsavdelningens grupper för unga Externa finansieringskällor Mängden externt understöd som fåtts 32 000 har erhållits i extern finansiering Producerande och stödande av Antalet evenemang Producent eller delproducent kulturevenemang Hyressubventioner för konstnärer och konstsamfund Kasern 13 och Lotshuset Främjande av kulturtänkandet, kulturfostran och ökande av välmåendet Hyror som kulturcentret betalar för fastigheter versus hyresinkomster Kulturkarusellens verksamhet, utvecklande av kulturläroplanen för 33 evenemang Subventioner totalt i fråga om de två fastigheterna är 60 600 Kulturkarusellen har erbjudit kulturverksamhet för seniorer, 27 tillställningar, deltagarantal 3150 personer. I Barnens kulturvecka deltog totalt 350 elever. Intern kontroll och riskhantering Yrkeskunnig personal Utbildning Personalen har deltagit i olika interna och externa utbildningar och i möten på nätet Det ekonomiska utfallet Ursprunglig budget 1000 Förändringar i budgeten Ändrad budget 1000 Bokslut Avvikelse (inverkan på resultatet) 1000 1000 1000 Verksamhetsinkomster 236 7 242 259 +16 Verksamhetsutgifter -1 104-7 -1 112-1 093 +19 Verksamhetsbidrag -869 0-869 -834 +35 Avskrivningar -25 I verksamhetsutgifterna uppstod besparingar i fråga om köp av material, förnödenheter och tjänster. På detta inverkade bl.a. upphandlingsförbudet i slutet av året, minskade kostnader för Konstens natt och Kulttour-tidningens övergång till ekologiskt papper, som gjorde att tryckkostnaderna blev lägre. De största posterna gällande kulturcentrets verksamhetsutgifter var hyrorna 40 % och köp av service 26,5 %. Verksamhetsinkomsterna överskred budgeten i synnerhet i fråga om avgiftsintäkter, då inträdesavgifterna för Körfestivalen överskred målet i budgeten med 27 870 (sammanlagt 76 380 ). Verksamhetsunderstöd erhölls för 32 000 och allt beviljades för ordnande av Körfestivalen. Kulturhuset Fannys hyresinkomster utföll 6 118 över uppskattningen. Av verksamhetsintäkterna utgjordes 34,7 % av hyresintäkter och 30,9 % av avgiftsintäkter. 372 BIBLIOTEKSVÄSENDET Verksamhetsidé Biblioteket överraskar positivt via ett mångsidigt material, högklassig service och personalens specialkompetens. Biblioteket garanterar alla medborgare ett jämlikt tillträde till kunskapens och upplevelsernas källor, såväl till informationsresurser som till olika typer av avgiftsfria evenemang. Det är lätt att vända sig till biblioteket för att få råd och vägledning i olika skeden i livet, från sagotimmar till studier, arbetsliv och fritid. Biblioteket stöder stadens strategi på många nivåer.
128 Måluppfyllelse Bibliotekets centrala verksamhetstal visar att antalet besök och fysiska lån har ökat en aning jämfört med föregående år. Evenemangen som ordnades i biblioteket var också populära. 2014 Biblioteksbesök 635 149 602 158 Fysiska lån 1 255 011 1 217 094 Endast stadsbiblioteket och skolbiblioteken ingår (inte VYI) Nätbesök 342 025 351 774 Sidöppningar 1 874 743 1 833 143 E-lån 12 304 33 901 Antalet besökare under publikevenemang 17 472 13 146 Öppethållningstimmar 16 801* 16 059 * innehåller meröppetbibliotekets 661 timmar självbetjäningstid Övriga mål Utvärderingskriterium/mätare Måluppfyllelse Bibliotekstjänsterna är tillgängliga för alla kommuninvånare. Minst 80 % av invånarna har max 1,5 km till ett bibliotek eller till bokbussens hållplats Invånarnas avstånd till bibliotekstjänsterna mäts Hösten har en utredning av biblioteksnätet gjorts: som avstånd 2 km till en fast verksamhetslokal och 1 km till en hållplats. Utan bokbussens hållplatser inbegrips 74 % av Vasas område och 97 % om hållplatserna räknas med. I Lillkyroområdet är omfattningen 55 % med servicenätet hösten Biblioteknätets verksamhet utreds i förhållande till förväntningar och behov hos befolkningen i området. En jämförelse av bl.a. bibliotekets användardata och områdets demografiska data Biblioteket stöder stadens historiska särprägel genom att utveckla digitaliseringen av regionalt specialmaterial samt nätservicen En utredning görs ja/nej Regionalt nätinnehåll som biblioteket producerar En utredning har delvis gjorts och den fortsätter år 2016 Biblioteket producerar tjänsten vasaensis.vaasa.fi, som fokuserar på regional information. Tjänsten publicerar digitaliserat gammalt material, bl.a. böcker, brev, fotografier och annat regionalt betydande material. Material 262 st. (items), utställningar 6 st. Externa finansieringskällor Mängden extern finansiering UKM: landskapsbiblioteket107 000, utvecklingsprojekt 45 000 RFV: utvecklingsprojekt 76 500 Littfest: 9 800 Totalt 238 300 Intern kontroll och riskhantering Av landskapsbibliotekets personal måste åtminstone 70 % var biblioteksfacklig och 45 % utbildad enligt biblioteksförordningen Personalens utbildningsnivå 98,1 % av personalen biblioteksfacklig och 54,7 % har högskoleut - bildning. Informations-,it-,sekreterar -och ekonomipersonalen flyttades över till stadens stödservice 1.6.
129 Det ekonomiska utfallet Ursprunglig budget 1000 Ändringar i budgeten Ändrad budget 1000 Bokslut Avvikelse (inverkan på resultatet) 1000 1000 1000 Verksamhetsinkomster 434 93 527 483-44 Verksamhetsutgifter -4 508-159 -4 668-4 546 +122 Verksamhetsbidrag -4 074-66 -4 141-4 063 +78 Avskrivningar -101 I verksamhetsutgifterna erhölls en besparing på 122 000, huvudsakligen i personalutgifterna till följd av vakanser som inte tillsattes. Även upphandlingsförbudet i slutet av året minskade i synnerhet material- och förnödenhetsköpen. De största posterna i fråga om biblioteksväsendets verksamhetsutgifter är personalkostnader 47 % och hyror 30 %. I verksamhetsinkomster erhölls 44 000 mindre än uppskattat och målet för exempelvis försäljningsintäkterna uppnås inte. Av bilioteksväsendets verksamhetsinkomster är 54 % olika verksamhetsunderstöd. TEATER- OCH ORKESTERNÄMNDEN Ursprunglig budget 1 000 Förändringar i budgeten Ändrad budget 1 000 Bokslut Avvikelse (inverkan på resultatet) 1 000 1 000 1 000 Verksamhetsinkomster 1 329 104 1 433 1 452 +20 Verksamhetsutgifter -6 779-108 -6 887-6 944-57 Verksamhetsbidrag -5 450-4 -5 454-5 492-37 Avskrivningar -149 380 VASA STADSORKESTER Verksamhetsidé Vasa stadsorkester producerar konstnärligt högklassiga och mångsidiga musikupplevelser, och som en av de centrala kulturinrättningarna bidrar orkestern till att skapa bilden av Vasa som en attraktiv och betydande kulturstad. Orkesterns verksamhet styrs av arbetet som konstinrättning. Måluppfyllelse Stadsorkestern har under året haft mångsidig och högklassig konsertverksamhet samt samarbetsoch publikprojekt: - Symfoni-, kammar-, kyrko-, populär- och punkmusikkonserter samt skolkonserter och konserter på daghem och åldringshem. - Samarbete med Seinäjoen kaupunginorkesteri, Jyväskylä Sinfonia, Musikfestspelen Korsholm samt Vaasan kaupunginteatteri och Vasa Operastiftelse. - Uppträdanden vid musikfestspelen i Korsholm och Ilmajoki, Lohtaja kyrkomusikfestival samt Vasa Körfestival. - Ordnandet av VI Internationella Jorma Panula Kapellmästartävling i samarbete med Viljo och Maire Vuorio Stiftelse. - Jorma Panula-kapellmästarkurs - Mångsidigt publikarbete, beställningsframträdanden, streaming till åldringshem och sjukhus samt regional verksamhet. Uppföljningen av ekonomin fastställer verksamhetens omfattning. På verksamhetens omfattning har för sin del inverkat även utomstående understöd totalt 230 797 (kapellmästartävlingen ingår).
130 Övriga mål Utvärderingskriterium/ mätare Måluppfyllelse Utökande av besökarantalet på konserter Antalet åhörare och uppträdanden 30 780 åhörare (ökning 39,3 % från år 2014) 85 uppträdanden Utvecklande av publikarbetet För utvecklande beviljade understöd Publikfostransprojekt Intern kontroll och riskhantering Ekonomiska risker / anslagen räcker inte till Det ekonomiska utfallet Mångsidig verksamhet med konserter och uppträdanden på hög nivå. Ursprunglig budget 1 000 Förändringar i budgeten Ändrad budget 1 000 Specialunderstöd 24 000 (UKM). Projekt för utvecklande av publikarbetet. Södra Österbottens kulturfond/ Bravos understöd 20 000 för utvecklande av Vasas och Seinäjokis stadsorkestrars publikarbete. Publikarbetsprojekt: konserter för olika målgrupper med programledare, konsertpresentationer och möten med artister. Målet har förverkligats med extern finansiering, ökade biljettinkomster samt i och med ökade inkomster från beställda uppträdanden. Biljettinkomsterna har förverkligats 91 728 (152,9 %). Bokslut Avvikelse (inverkan på resultatet) 1 000 1 000 1 000 Verksamhetsinkomster 307 100 407 446 +39 Verksamhetsutgifter -2 153-107 -2 260-2 341-81 Verksamhetsbidrag -1 846-7 -1 853-1 895-42 Avskrivningar -12 Personal 31.12 Heltidsanställda Deltidsanställda Sammanlagt Ordinarie 31-31 Visstidsanställda 6-6 Sysselsatta - 1 1 381 VAASAN KAUPUNGINTEATTERI Verksamhetsidé Vaasan kaupunginteatteri producerar konstnärligt högklassiga och mångsidiga teaterföreställningar, och teatern bidrar för sin del som en av de centrala kulturinrättningarna till att skapa en bild av Vasa som en attraktiv och betydande kulturstad. Teaterns verksamhet styrs av arbetet som konstinrättning. Måluppfyllelse Teatern uppnådde de mål som den uppställt för sin verksamhet för år. Antalet premiärer var sju och i programutbudet har man satsat på musikteater för hela familjen, nya pjästexter, talpjäser och barnteater. Teatern har också haft operasamarbete med stadsorkestern och Vasa Operastiftelse.
131 Övriga mål Utvärderingskriterium/ mätare Måluppfyllelse Teatern producerar högklassiga finskspråkiga yrkesteater föreställningar för stadsborna. Antalet premiärer Mål 7 premiärer Premiärer 7: Viidakkokirja, John Wickströmin elämä, Espanjankärpänen, Hirmu jätkä Remix, Maukka Väykkä ja Karhu Murhinen, Candide,Gubbrockarna show fifty-sixty. Intern kontroll och riskhantering Antal föreställningar, mål 226 Antal besökare, mål 52 000 besökare Föreställningar totalt 245 Besökare totalt 50 518 Risker som ansluter till personalen. Förverkligande av personalbudgeten. Personalbudgeten överskreds med 1,6 % (en del av pjäsernas upphovsrättsersättningar har utbetalats som löner). Verksamhetslokalerna och - utrustningen föråldras Det ekonomiska utfallet Lokalbehovsutredningen och anskaffningarna har förverkligats planenligt. Sidoscenen som varit föremål för lokalbehovsutredningen har inte förverkligats. Anskaffningarna har förverkligats planenligt. Teaterns verksamhetsbidrag visade överskott. Besparing uppstod i köp av tjänster: i gästande konstnärers rese- och boendekostnader, postnings- och tryckkostnader (ändrad marknadsföringskommunikation) samt i hyror (maskin- och apparathyror, leasinghyror). I verksamhetsintäkter inflöt igen över en miljon euro: överskridningar förekom i understöd och hyresintäkter, underskridningar i förhållande till budgeten i avgifts-, försäljnings- och i övriga verksamhetsintäkter. Ursprunglig budget 1 000 Förändringar i budgeten Ändrad budget 1 000 Bokslut Avvikelse (inverkan på resultatet) 1 000 1 000 1 000 Verksamhetsinkomster 1 022 4 1 026 1 006-20 Verksamhetsutgifter -4 626-1 -4 627-4 603 +24 Verksamhetsbidrag -3 604 3-3 601-3 597 +4 Avskrivningar -136 Personal 31.12 Heltidsanställda Deltidsanställda Totalt Ordinarie 68-68 Visstidsanställda 43 1 44 Sysselsatta - 1 1
132 BYGGNADS- OCH MILJÖNÄMNDEN Ursprunglig budget 1000 Förändringar i budgeten Ändrad budget 1000 Bokslut Avvikelse (inverkan på resultatet) 1000 1000 1000 Verksamhetsiiinkomster 1 126-1 126 1 302 +177 Verksamhetsutgifter -2 105 111-2 216-2 239-23 Verksamhetsbidrag -979-111 -1 090-937 +154 Avskrivningar -1 500 BYGGNADSTILLSYNEN Verksamhetsidé Byggnadstillsynen betjänar stadsborna och ser till att det allmänna intresset beaktas samt behandlar de tillstånd som behövs för byggande, utför syneförrättningar som ansluter sig till tillstånden och ger anvisningar till byggarna. Byrån stöder tekniska sektorn genom att främja, styra och övervaka att ett högklassigt byggnadsbestånd och en trivsam miljö skapas och bevaras. Måluppfyllelse Behovet av byggnadstillsynstjänster är bundet till byggnadsproduktionens, nybyggandets och reparationsbyggandets volym och således till den rådande ekonomiska situationen. Antalet beviljade tillstånd var 780 st. och våningsytan 92 766 m 2 (år 2014: 790 st. och 73 508 m 2 ) av vilka 8 st. var nya våningshus (2014: 8 st.), 13 st. radhus (2014: 6 st.) och 69 st. egnahemshus (2014: 93 st.). Uppfyllelsen av målen för verksamheten Övriga mål Utvärderingskriterium/mätare Måluppfyllelse Anhängiggjorda tillståndsansökningar 800 st. 778 st. Genomsnittlig tid för behandling 20 arbetsdagar 18,2 arbetsdagar av tillstånd Syneförrättningar och granskningar 2700 syneförrättningar 2727 syneförrättningar Förverkligande av den interna kontrollen Mål Utvärderingskriterium/mätare Måluppfyllelse Intern kontroll och riskhantering Riskkartläggningsrapport Förverkligandet av riskhanteringen och den interna kontrollen konstateras årligen i samband med rapporteringen Ekonomin i balans Självfinansieringsandelen som ett medeltal för tre år är 85-90 % Självfinansieringsandelen som ett medeltal för tre år är 103,9 % (år 2013: 98,6 %, 2014: 105,9 %, : 107,2 %) Byggnadstillsynen har inlett ett samarbete med grannkommunerna vid ett gemensamt möte 20.11. med personalen vid Korsholms kommuns byggnadstillsyn. Samtidigt kom man överens om att grannkommunerna bjuds in till ett gemensamt möte i början av år 2016. Förutseende kvalitetsstyrning för nya egnahemshusbyggare fortsatte.
133 Det ekonomiska utfallet Ursprunglig budget 1000 Förändringar i budgeten Ändrad budget 1000 Bokslut Avvikelse (inverkan på resultatet) 1000 1000 1000 Verksamhetsinkomster 754-754 889 134 Verksamhetsutgifter -838 12-850 -853-3 Verksamhetsbidrag -84-12 -96 36 131 Personal 31.12 Heltidsanställda Deltidsanställda Totalt Ordinarie 9-9 Visstidsanställda 1-1 MILJÖSEKTORN Verksamhetsidé Verksamhetsidén är att främja en hälsosam och trivsam livsmiljö samt ekologisk mångfald i naturen och en hållbar utveckling. Till verksamhetsområdet hör miljöskydds- och hälsotillsyn samt veterinärvård. Personal 31.12 Heltidsanställda Deltidsanställda Totalt Ordinarie 18-18 Visstidsanställda 1-1 501 MILJÖSKYDD Verksamhetsidé Miljöskyddet har hand om de miljöskyddsuppgifter som påförts kommunen, såsom uppgifter i enlighet med miljöskyddslagen, avfallslagen och vattenlagen. Måluppfyllelse Enheten fattar beslut i tillstånds- och anmälningsärenden, utför inspektioner samt ger råd och handledning enligt tillsynsplanen för miljöskyddet. Uppföljningen av luftkvaliteten fortsatte tillsammans med verksamhetsutövarna. Mål Utvärderingskriterium/mätare Måluppfyllelse Miljöskyddsövervakningen genomförs Tillsynsplanens genomförande- Genomförandegrad 90 % planenligt grad Stadens miljörapport görs årligen Rapporten är gjord Rapporten är gjord Intern kontroll och riskhantering Myndighetsuppgifterna sköts på det sätt som lagstiftningen förutsätter. Det ekonomiska utfallet Utvärderingskriterium/mätare Tillsynsplanens genomförandegrad Måluppfyllelse Genomförandegrad 90 %
134 Ursprunglig budget 1000 Förändringar i budgeten Ändrad budget 1000 Bokslut Avvikelse (inverkan på resultatet) 1000 1000 1000 Verksamhetsinkomster 110-110 130 20 Verksamhetsutgifter -420 - -420-405 15 Verksamhetsbidrag -310 - -310-275 35 503 SAMARBETSOMRÅDET FÖR HÄLSOÖVERVAKNINGEN Verksamhetsidé Hälsoövervakningen svarar för de uppgifter som påförts kommunen enligt hälsoskyddslagen, livsmedelslagen, produktsäkerhetslagen, tobakslagen och kemikalielagen på samarbetsområdet som utgörs av Vasa och Laihela. Måluppfyllelse Verksamheten baserar sig på tillsynsplanen för miljö- och hälsoskyddet som uppgörs årligen och som utgår från de tillsynsmål som staten fastställt. Av planen utföll 62 %, målet var ett utfall på 75 %. Till uppgifterna hör utöver den planenliga tillsynen bl.a. behandling av anmälningar och ansökningar, givande av utlåtanden, behandling av klagomål, utredning av epidemier, behandling av frågor som gäller boendehälsa samt rådgivning och handledning av kunder. Mål Utvärderingskriterium/mätare Måluppfyllelse Hälsotillsynen genomförs planenligt Tillsynsplanens genomförandegrad Genomförandegrad 62 % Intern kontroll och riskhantering Myndighetsuppgifterna sköts på det sätt som lagstiftningen förutsätter. Hotfulla kundsituationer Det ekonomiska utfallet Utvärderingskriterium/mätare Tillsynsplanens genomförandegrad Dokumentering av fall, uppföljning och eventuella tilläggsåtgärder Måluppfyllelse Genomförandegrad 62 % Inga hotfulla situationer Ursprunglig budget 1000 Förändringar i budgeten Ändrad budget 1000 Bokslut Avvikelse (inverkan på resultatet) 1000 1000 1000 Verksamhetsinkomster 134-134 127-6 Verksamhetsutgifter -504-1 -503-535 -32 Verksamhetsbidrag -370-1 -369-407 -38 Avskrivningar -1 504 SAMARBETSOMRÅDET FÖR VETERINÄRVÅRDEN Verksamhetsidé
135 Veterinärvården svarar för att basveterinärservice är tillgänglig dygnet runt. Under jourtiden (kl. 16-08) ordnas tjänsterna i jourområdet som utgörs av Vasa, Korsholm, Vörå och Laihela. Veterinärvården svarar också för övervakningen av djurskyddslagen, för det förebyggande veterinärarbetet, för motverkande av smittosamma sjukdomar och för kommunens skyldighet att ordna tillfällig skötsel av herrelösa sällskapsdjur som påträffas. Måluppfyllelse Antalet smådjursbesök på verksamhetsenheten i Vasa var 2593 och antalet vårdade patienter var 2663. Till bondgårdar och stall gjordes 76 sjukbesök. Totalt 35 st. djurskyddsinspektionsbesök gjordes vid enheter, av vilka 31 grundades på misstanke och var övriga s.k. rutininspektioner till djuraffärer, djurpensionat osv. Antalet vilda skadade djur som kontrollerades eller avlivades på mottagningen var 4 st. Antalet smådjursbesök vid mottagningen i Laihela var 1265 och antalet vårdade patienter var 1289, antalet besök av stora djur var 248 och antalet vårdade patienter 333 st. Djurskyddsinspektionsbesöken var 11 till antalet. Övriga mål Utvärderingskriterium/mätare Måluppfyllelse Basveterinärservicens tillgänglighet Avvikelser Inga avvikelser dygnet runt Intern kontroll och riskhantering Samtidig frånvaro bland veterinärerna, t.ex. på grund av sjukdom Hotfulla kundsituationer Det ekonomiska utfallet Utvärderingskriterium/mätare Avvikelser i tillgången på service Dokumentering av fall, uppföljning och eventuella tilläggsåtgärder Måluppfyllelse Inga avvikelser Inga hotfulla situationer Ursprunglig budget 1000 Förändringar i budgeten Ändrad budget 1000 Bokslut Avvikelse (inverkan på resultatet) 1000 1000 1000 Verksamhetsinkomster 127-127 153 +26 Verksamhetsutgifter -342 - -342-342 - Verksamhetsbidrag -215 - -215-189 +26 TEKNISKA NÄMNDEN Verksamhetsidé Tekniska nämnden sköter, om inte annat föreskrivits eller bestämts, förutsättningarna för samhällsbyggande i staden, såsom besittning, anskaffning och överlåtelse av mark- och vattenområden, lägesdataservice och fastighetsingenjörsservice samt bostadsärenden. Tekniska nämnden sköter planering, byggande och underhåll av stadens allmänna områden, trafik-, jord- och vattenanläggningar samt anordningar i anslutning till dem, planering, anläggande och underhåll av stadens grönområden samt stadens myndighetsuppgifter i anslutning till avfallshantering, vattenförsörjning och kollektivtrafik, centraliserad matservice samt centraliserad städservice. Tekniska nämnden fungerar även som vägnämnd.
136 Måluppfyllelse Resultatområdena har presenterat sina fokusområden och måluppfyllelsen i de egna boksluten. Nämndens gemensamma fokusområden år var följande: Mål En balanserad ekonomi och ökad produktivitet med beaktande av kvaliteten Klarläggande av kärnfunktionerna och strukturerna samt utvecklande av verksamhetssätten över förvaltningsgränserna Optimering av personalstrukturen och -mängden genom förebyggande åtgärder och planering samt organisering av förvaltningen enligt linjedragningarna i stödserviceutredningen Stöd så att personalen orkar i arbetet och minskad sjukfrånvaro Mål för den interna kontrollen Fokusområdet för riskhanteringen och den interna kontrollen var säkerställande av beslutens riktighet. Måluppfyllelse En balanserad ekonomi och produktivitet framgår av de resultatområdesvisa utfallen. Arbetet med tekniska sektorns organisationsändring inleddes, målet enligt projektplanen är att genomföra organisationsändringen 2017. Resultatområdena gör upp personalplanerna i anslutning till budgeten. Tillsättningstillstånden behandlades i tekniska sektorns personalplaneringsgrupp. Resultatområdena deltog i stödservicereformen; organiseringen av förvaltningen är alltjämt oavslutad till vissa delar. Förverkligande av de utvecklingsplaner som gjorts upp på basis av resultaten av arbetsgemenskapsenkäten. Sjukfrånvaron inom de enheter som lyder under tekniska nämnden/årsverken var år totalt 21,5 dagar (2014: 19,6). Etablerande av användningen av Kaarle i tjänsteinnehavarbeslut och skapande av beslutsunderlag. Riskhanteringen och anvisningarna för personalförvaltningen behandlades vid tekniska sektorns förmansseminarium 12.11.. Verksamhetsutgifter och -inkomster Avvikelserna har utretts i de resultatområdesvisa verksamhetsberättelserna. I siffrorna ingår både de resultatenheter som ingår i ramen och de som inte ingår i den. Den största avvikelsen är att inkomsterna från dagvattenavgifterna inte förverkligades. Ursprunglig budget 1 000 Ändringar i budgeten Ändrad budget 1 000 Bokslut Avvikelse (inverkan på resultatet) 1 000 1 000 1 000 Verksamhetsinkomster 41 988 1 207 43 195 43 779 +583 Verksamhetsutgifter -41 026-2 144-43 170-43 603-433 Verksamhetsbidrag 962-937 25 176 +150 Avskrivningar -10 510 SAMSERVICEN Verksamhetsidé Samservicen utvecklar och koordinerar funktionerna för förverkligande av tekniska sektorns vision och de strategier som stöder den samt ger högklassig förvaltningsservice. Måluppfyllelse Mål Anpassar sin verksamhet när det gäller centralförvaltningens stödser- Måluppfyllelse Förverkligades i huvudsak. Samservicens verksamhet som resultatområde har dragits in fr.o.m. 1.6. i enlighet med stadsstyrelsen
137 viceprocesser enligt de linjedragningar som bör göras (ST 19.12.2013 577). beslut 8.12.2014 476. Ursprunglig budget 1 000 Ändringar i budgeten Ändrad budget 1 000 Bokslut Avvikelse (inverkan på resultatet) 1 000 1 000 1 000 Verksamhetsinkomster 100 0 100 91-9 Verksamhetsutgifter -801-5 -806-599 207 Verksamhetsbidrag -702-5 -706-508 198 Avskrivningar -7 Personal 31.12 Heltidsanställda Deltidsanställda Totalt Ordinarie 2-2 511 FASTIGHETSSEKTORN Verksamhetsidé Fastighetssektorns verksamhetsidé är att skapa förutsättningar för en funktionellt och samhällsekonomiskt konkurrenskraftig stadsstruktur genom att sköta utvecklandet av stadens markpolitik och bostadsförhållandena i staden, besittningen, anskaffningen och överlåtelsen av mark- och vattenområden, utvecklandet av lägesdatahanteringen och kartverksuppgifterna, fastighetsbildnings- och mätningsuppgifterna samt förandet av fastighetsregister. Fastighetssektorn är indelad i följande resultatenheter: Tomtservice Fastighets- och mätningsservice Lägesdataservice Boendeservice Måluppfyllelse Fullmäktige godkände uppdateringen av det markpolitiska programmet 26.1.. Programmet har förverkligats inom delområdena markanskaffning, tomtöverlåtelse och övrig markpolitik. Vid sidan om sina grundläggande uppgifter har fastighetssektorn aktivt deltagit också i pågående omfattande stadsutvecklingsprojekt, såsom Wasa Station, travbanan, Södra Klemetsö m.fl. Staden ägde i slutet av året markområden på 6100 ha och vattenområden på ca 2084 ha. Nya markområden på 89 ha förvärvades. Arrendeavtalen för markområden ägda av staden var i slutet av året 3717 st. Antalet småhustomter som kunde sökas under året var totalt ca 130 st., av vilka ca 45 st. i Lillkyro. Antalet bostadstomter som såldes var 19 st. och 43 st. nya arrendeavtal för bostadstomter ingicks. Reserveringar för flervånings- och radhustomter gavs 11 st., för företags- och servicehustomter 9 st. Nya markanvändningsavtal undertecknades 3 st., andra samarbetsavtal som utarbetades i anslutning till planläggningen var ca 10 st. Förorenade markområden undersöktes eller iståndsattes vid 10 olika objekt. När det gäller bostadsärendena medförde vårdhems- och andra specialboendeprojekt sysselsättning. Hissprojektet framskrider bra och 5 st. nya hissar byggdes under året. Vasa är fortsättningsvis med i det riksomfattande hissprojektet och har med sin fina verksamhet blivit en förebildsstad. Tjänsteinnehavarbesluten i anslutning till boende-, reparations- och energibidrag, hissunderstöd samt annan boendeservice var närmare 400 st. under året. I anslutning till uppdateringen av ge-
138 nomförandeprogrammet för markanvändningen har också en omfattande bostadsmarknadsutredning utarbetats. I samband med uppdateringen av stadens lägetsdatasystem (Trimble Locus, tidigare Xcity) togs riksomfattande permanenta byggnadsbeteckningar i bruk. Dessa används för precisering av uppgifter vid ett projekt för granskning av fastighetsskatteunderlaget som inletts under sommaren. På våren gjordes flygfotograferingar, där man fotograferade hela fastlands-vasa (förutom Lillkyro) och skärgården. Flygfotografier används vid förnyadet av produktionsprocessen för baskartan, för vilket tre anställda fick undervisning vid en intern utbildning. Laserskanningsmaterial togs i operativ användning i flera projekt som förutsätter 3D-vyer, såsom vid illustreringen av detaljplaneobjektet i Höstves. Med ArcGIS Online, Story Maps och Collector-verktygen, som hör till Esrikommunlicensen, genomfördes flera webb- och mobilkartprojekt. Fastighetsbildningen har vid sidan om den traditionella fastighetsbildningen koncentrerats på åtgärder som siktar på förbättrande av fastighetsregistrets kvalitet såsom bildande av outbrutna områden, allmänna områden och avslutade landsvägar till fastigheter. Mätningsservicen har utfört byggnadstillsynsmätningar, tomtmätningar och kartläggningar samt under våren signalering och stödytekartläggning för flygfotograferingen. Uppfyllelsen av målen för verksamheten Övriga mål Utvärderingskriterium/ mätare Måluppfyllelse Markreserver En markpolitik som stöder stadsstrategin och den kommunala ekonomin En bostadspolitik som stöder stadsstrategin Ett effektivt lägesdatasystem som främjar utvecklingsförutsättningarna Effektiv stadsmätning i rätt tid som möjliggör stadsbyggande Intern kontroll och riskhantering. Tomtutbud som motsvarar efterfrågan Utredning över metodurvalet vid främjande av energi- och klimatmålen med markpolitiska medel Bostadsmarknadsöversikt 2 ggr/år Antal nya efterinstallerade hissar Omfattningen och effekten av utnyttjandet av applikationerna vid ibruktagandet av nya teknologier. Tidsenligheten för en plans baskarta. Antalet ostyckade outbrutna områden. Mätningsprocessen kvalitet och snabbhet. Utredning över områden som används utan tillstånd. Markanskaffning 89 ha, markegendom 6100 ha Genomförts (för Y-tomternas del beslut att de inte tillsvidare överlåts för privat servicebyggande) Metodurvalet utretts i anslutning till klimat- och energiprogrammet. En omfattande bostadsmarknadsutredning har genomförts. Antalet färdigställda nya hissar 5 st. Bl.a. mobilkartsapplikation som grundar sig på ArcGIS Collector som stöd för insamling av data. Användning av kartläggningsmetoder som grundar sig på stereoflygfotopar och lasermoln. Nya höjdkurvor producerades på baskartan. Alla outbrutna områden skiftade. Utmärkande av byggnadsplats genomförs åt kunden 3 dagar från beställningen. En utredning har gjorts om övertagande av olovlig användning. Det ekonomiska utfallet Av de budgeterade utgifterna för resultatområdet förverkligades ca 94 % och av inkomsterna ca 112 %. Det ekonomiska resultatet var sålunda mycket bra. Inkomstmålen överskreds inom alla resultatenheter. De största inkomstposterna, arrendeinkomsterna (7,48 miljoner ) och försäljningsvinsterna för fast egendom (2,82 miljoner ) genomfördes ungefär enligt budgeten.
139 Av besparingarna i verksamhetsutgifterna bestod över 100 000 av personalutgifter, ca 100 000 av hissunderstöd och resten i huvudsak av köp av service. Besparingen i personalutgifterna berodde på pensioneringar och studie- och tjänstledigheter. På grund av anskaffningsförbudet blev besparingarna i investeringarna nästan 885 000. Ursprunglig * budget 1 000 Förändringar i budgeten Ändrad * budget 1 000 Bokslut * Avvikelse (inverkan på resultatet) 1 000 1 000 1 000 Verksamhetsinkomster 11 817 51 11 817 13 232 1 363 Verksamhetsutgifter -2 696-305 -3 001-2 814 187 Verksamhetsbidrag 9 122-254 8 868 10 418 1 550 Avskrivningar -221 *) ingår ett anslag på 245 000 euro som reserverats för sanering av förorenad mark och kostnader samt inkomster. Personal 31.12 Heltidsanställda Deltidsanställda Sammanlagt Ordinarie 25 2 27 Visstidsanställda 2 2 512 KOMMUNTEKNIKEN Verksamhetsidé Kommuntekniken sköter planeringen, jordmånsundersökningarna, projekteringen, byggandet och organiseringen av underhållet när det gäller trafik, trafikleder, grönområden, skogar, torg och andra allmänna områden och båthamnar. Kommuntekniken har även hand om myndighetsuppgifter i anslutning till både kollektivtrafiken och vattentjänsterna. Underställd chefen för polisdistriktet sköter sektorn den kommunala parkeringsövervakningen. Sektorn har också till uppgift att hyra ut gatuområden för byggnadsändamål och att bevilja grävningstillstånd. Kommuntekniken är en bruttobudgeteringsenhet. Kommuntekniken är uppdelad på följande resultatenheter: - Trafikplanering - Kommunalteknisk planering - Byggande - Underhåll av områden - Myndighets- och specialuppgifter - Grönområdesenheten Måluppfyllelse Övriga mål Mätare Måluppfyllelse Iakttagande av trafiksäkerhetsplanen Personskador Uppgifterna fås i maj 2016. Olyckor Iakttagande kollektivtrafikplanen Mängden passagerare 1 058 048 st. () 1 037 657 st. (2014) Åtgärder i enlighet med skötselklasserna Enkät om infrastrukturen Enkätresultaten har erhållits. Intern kontroll och riskhantering Beräkning av reparationsskulden Beräkningen gjord Beräkningen genomförd och beräkningsområdet utvidgas. Det ekonomiska utfallet
140 De interna utgifterna inom Kommunteknikens ram uppfylldes till 103 % och inkomsterna till 86 %. Det som budgeterats som inkomster för dagvattenavgifterna, 1 145 100, förverkligades inte till följd av besvär hos förvaltningsdomstolen. Till investeringar användes 8,6 miljoner (9,7 miljoner år 2014), varav nyinvesteringar 5,3 miljoner, saneringar 2,6 miljoner och övriga 0,7 miljoner. Gatutillgångarnas värde är 219,8 miljoner och det kalkylmässiga eftersatta underhållet 68,8 miljoner. Ursprunglig budget 1 000 Ändringar i budgeten Ändrad budget 1 000 Bokslut Avvikelse (inverkan på resultatet) 1 000 1 000 1 000 Verksamhetsinkomster 7 688 147 7 835 6 755-1 081 Verksamhetsutgifter -15 888-975 -16 863-17 410-546 Verksamhetsbidrag -8 200-828 -9 028-10 655-1 627 Avskrivningar -9 471 Personal 31.12 Heltidsanställda Deltidsanställda Totalt Ordinarie 95 8 103 Visstidsanställda 5 1 6 Sysselsatta 2 10 12 514 LOGISTIKUTVECKLING Verksamhetsidé Resultatområdet utvecklar Vasaregionens logistik så att det för områdets industri finns ekonomiskt och funktionellt sett konkurrenskraftiga logistikalternativ till nuvarande gummihjulstransporter. Utvecklingen bör ske så att endera sjö- eller järnvägstransporter används vid transport av råvaror för industrin och färdiga komponenter. Transporternas effektivitet och totala lönsamhet granskas alltid i första hand när logistiken planeras. Verksamhet i enlighet med avtalet Kvarkenhamnar Aktiebolag & Vasa stad (landlord). Måluppfyllelse Järnvägen Avtalen mellan bannätsförvaltarna har uppdaterats. En effektiveringsutredning har utarbetats med fokus på effektivare utrymmesanvändning när det gäller Vasklot hamn, effektivare utnyttjande av bannätet samt placeringen av järnvägsterminalen. (NDPTL = Northern Dimensions Partnership of Transportation and logistics) Industrispårutredning V2 är klar. Hamnområdet Planerna för reparation av spåren i hamnområdet är delvis gjorda.-det södra hamnfältsområdet och ytvattenrören (ytavloppsrören) har reparerats. Ombyggandet av passagerarterminalen från f.d. Kotipizzas lokaler till passagerarlokaler. Effektivare rörlighet för passagerare och frakt i hamnområdet. Rapport (NDPTL) Farleden och Vasklots hamnbassäng Den preliminära planen och kostnadsberäkningen för en fördjupning av Vasa hamnområde blev klar år.
141 Planer om en förflyttning av farleden på 3,8 meter i Inre hamnen har inletts med Trafikverket. PIMA-undersökningar har genomförts i hamnbassängen. Kvarken Ports LTD-samarbetet (landlord) Kort- och långfristiga investeringar har planerats, som staden genomför utgående från bolagsavtalet. Det ekonomiska utfallet Av de budgeterade utgifterna för resultatområdet förverkligades 62 % och av inkomsterna 95 %. Ursprunglig budget 1 000 Ändringar i budgeten Ändrad budget 1 000 Bokslut Avvikelse (inverkan på resultatet) 1 000 1 000 1 000 Verksamhetsinkomster 910 910 868-42 Verksamhetsutgifter -750-750 -465 285 Verksamhetsbidrag 160 160 404 244 Personal 31.12 Heltidsanställda Deltidsanställda Totalt Ordinarie 1-1 515 VASA TEKNISKA SERVICE Verksamhetsidé Resultatområdet ansvarar för anskaffning, hantering och uthyrning, service och reparation av fordon och arbetsmaskiner som ägs av Vasa stad. Därtill har resultatområdet fått uppdraget att sköta elevskjutsar för specialgrupper och lagerverksamhet. Den grundläggande idén är att producera sakkunnig och prismässigt konkurrenskraftig verkstads-, transport- och lagerservice som stöder kundens process. Resultatområdet är uppdelat på följande enheter: centralverkstaden, transportbyrån, centrallagret och förvaltningen. Måluppfyllelse Det bindande ekonomiska målet i förhållande till fullmäktige var en ekonomi i balans. Resultatområdet fungerar med nettobudgetering som sträcker sig över fler än ett år och finansierar materielinvesteringarna med sitt resultat. Med investeringsanslaget skaffades fem minibussar, tre flakbilar och två paketbilar. Verksamhetsåret var bra med tanke på sysselsättningsgraden. Övriga mål Utvärderingskriterium/ mätare Måluppfyllelse Bevarande av maskinparkens ekonomiska och tekniska värde Investeringsskuld ( ) Reparationskostnader ( /à) Investeringsskuld 1,74 milj. Reparationskostnader 0,44 milj. Medvetenhet om energieffektiva Beaktande av energieffektivitet i Ja transportlösningar och tillämpande på stadens materielanskaffningar investeringsplanen (ja/nej) Intern kontroll och riskhantering Säkerställande av en rätt dimens- Likvärdiga rekryteringsbestäm- Ja ionerad personalstruktur Minskande av trafikskador Det ekonomiska utfallet melser (ja/nej) Trafikskador ( /à) Trafikskador, antal Trafikskador 15 813 (2014: 196 413 ) Trafikskador 17 st. (2014: 13 st.)
142 Mål som är bindande i förhållande till fullmäktige Ekonomin i balans Utvärderingskriterium/ mätare Resultaträkning och finansieringsanalys Måluppfyllelse Årsbidrag 507 723 Räkenskapsperiodens resultat 97 208 Materielinvesteringar 468 497 Finansieringsrest 39 226 (kumulativt 119 970 ) Nettoberäkningar presenteras på sidorna164-165 Ursprunglig budget 1 000 Ändringar i budgeten Ändrad budget 1 000 Bokslut Avvikelse (inverkan på resultatet) 1 000 1 000 1 000 Verksamhetsinkomster 4 165 10 4 175 4 351 176 Verksamhetsutgifter -3 619-19 -3 638-3 685-47 Verksamhetsbidrag 546-9 -536-666 129 Avskrivningar -411 De interna lokalhyrorna steg 1.1., men för höjningen beviljades understöd i fråga om kapitalhyran. Det här framkommer som en överskridning i såväl verksamhetsutgifterna som verksamhetsinkomsterna. När det gäller verksamhetsutgifterna har det varit möjligt att spara bl.a. i personaloch materielutgifterna. Till underhåll och reparation av materielen har det under verksamhetsåret gått mer än det som budgeterats. Resultatområdet nådde det sparmål som hade satts. De ekonomiska målen förverkligades. Uppgifter om personalen Personal 31.12 Heltidsanställda Deltidsanställda Totalt Ordinarie 34-34 Visstidsanställda 3-3 Sysselsatta - 1 1 516 VASA STÄDSERVICE Verksamhetsidé Vasa Städservice ansvarar för städningen av Vasa stads fastigheter och verksamhetslokaler genom att producera städservice och därtill anslutande service som eget arbete och köpservice åt olika förvaltningar. Målet är att sörja för fastigheternas skick under hela deras livscykel. Måluppfyllelse Vasa Städservice är en nettoenhet som tillämpar nettobindning över en längre tid än ett år. Rest området satsade år på personalens arbetsbelåtenhet i genomförandet av ändringar, på utvecklande av kommunsamarbetet samt på kostnadseffektivitet. Överföringen av dimensioneringarna av städarbetsmängden vid de olika objekten till det nya dimensioneringsprogrammet fortsatte. Att koppla programmet för dimensionering av städarbetsmängden och faktureringsprogrammet till stadens system var den största utmaningen inom Städservicen år. Ett annat fokusområde var ibruktagandet av lättare städarbetsmetoder i alla objekt så att bl.a. sjuk frånvaron skulle fås att minska. Utmaningen var att genomföra besparingar, eftersom en sparmöjlighet inom Städservicen är att spara i fråga om arbetstiderna för vikarierna under städarnas sjukledigheter och semestrar.
143 Med daghemmen inom småbarnsfostran har samarbetet i fråga om renhållningen fortsatt, och under verksamhetsåret överfördes städningen av daghemmen i sin helhet till att lyda under Städservicen. Vasa Städservice är en konkurrenskraftig enhet jämfört med utomstående serviceanbudsgivare, i och med att realistisk städeffektivitet upprätthålls och lokalanvändarnas välmående och utmaningarna beträffande inomhusluften i fastigheterna beaktas. Samarbetet med utomstående städserviceföretag har fortsatt genom att arbete har beställts från serviceföretag när det ur stadens perspektiv har varit förnuftigt med tanke på ekonomin och verksamheten. Städservicen har ett nära samarbete med läroanstalterna och deltar i POMO -gruppen, som fungerar över kommungränserna och dit städserviceförmän från Storkyro, Laihela, Kauhava, Lappo, Vasa, Jakobstad och Korsholm hör. Städservicen deltog i det riksomfattande projektet Arbetsliv 2020 i samarbete med SSTL och Filosofian Akatemia. Centrala prestationer och nyckeltal som beskriver verksamheten Övriga mål Utvärderingskriterium/mätare Måluppfyllelse Att utveckla säkerheten, trivseln och miljöns kvalitet. Städservicens servicestrategi poängterar betydelsen av en ren och trygg miljö, där stadens anställda och invånare arbetar och uträttar sina ärenden. Till städarnas uppgiftsbeskrivning i läroanstalterna och daghemmen hör utöver renhållningen även rollen som medfostrare. Servicen produceras kostnadseffektivt. Servicebeskrivningarna, städavtalen och dimensioneringen av städarbetsmängden utvecklas. Jämförelse av städkostnaderna nationellt och inom regionen. Alla serviceavtal med kunderna har uppdaterats. En del av städobjekten är dimensionerade enligt det nya programmet, dimensioneringen fortsätter. Resultatet av kundnöjdhetsenkäten 4,34 (max. 5,0) Kostnader per kvadratmeter ( /m²/år) - skolor (allmänbildande) 18,16 /m²/år - yrkesläroanstalter 8,53 /m²/år - kontor 12,68 /m²/år - daghem 38,52 /m²/år Personalplanen är gjord. Intern kontroll och riskhantering Uppdaterad personalstrategi, baseras på dimensioneringen av städarbetsmängden Städeffektivitet (våningsyta m²/h) - skolor (allmänbildande) 242 m²/h (basstädning medräknad) - yrkesläroanstalter 424 /m²/h - kontor 303 m²/h - daghem 122 m²/h Från vuxenutbildningscentret kom praktikanter till olika städobjekt, och samarbete utförs för att utveckla examina. Läroavtalsutbildning år : 6 städare avlägger yrkesexamen för anstaltsvårdare, 4 städare avlägger specialyrkesexamen för ledare av städningsarbete och 1 serviceförman avlägger specialyrkesexamen för städtekniker. En gemensam tillställning för personalen ordnades på våren och en tyky-eftermiddag i juni. Utbildningar om lättare städmeto-
144 der genomfördes i grupper på hösten. Grupperingen har utvecklats. Riskplanen har uppdaterats. Det ekonomiska utfallet Mål som är bindande i förhållande till fullmäktige Ursprunglig budget 1 000 Ändringar i budgeten 1 000 Ändrad budget 1 000 Bokslut 1 000 Avvikelse (inverkan på resultatet) 1 000 Verksamhetsinkomster 5 382 35 5 417 5 540 123 Verksamhetsutgifter -5 362-57 -5 419-5 782-363 Verksamhetsbidrag 20-22 -2-242 -240 Inkomsterna överskred det budgeterade. Köp av servicen överskred nästan med 300.000 euro. Personal 31.12 Heltidsanställda Deltidsanställda Totalt Ordinarie 103 23 126 Visstidsanställda 7 2 9 517 VASA MATSERVICE Verksamhetsidé Vasa Matservice producerar på ett ändamålsenligt och ekonomiskt sätt god, smaklig och hälsofrämjande mat för sina kunder i enlighet med Statens näringsdelegations näringsrekommendationer. Matservicen ger energi dagligen för att Vasaborna ska ha en bra vardag. Till Vasa Matservices värden hör säkerhet och pålitlighet. Vasa matservice erbjuder smaklig energi på tallrik. Måluppfyllelse Utfallet för verksamhetsmålen Utvärderingskriterium/ mätare Måluppfyllelse Ekonomin i balans Resultaträkning Utfallet är -198 544. Nettoberäkningar presenteras på sidorna163-164 Matservicens verksamhetsmål har nästan förverkligats. En kundbelåtenhetsenkät gjordes just efter att pannkakan hade strukits från matlistan. Antalet prestationer är svårt att bedöma i samband med utarbetandet av budgeten, dessutom har man utvecklat uppföljningen av prestationer, vilket delvis förtydligar den betydliga skillnaden. På årsverken inverkar stödservicepersonalen -1,5 årsverken samt att två kök inom småbarnsfostran överfördes till matservicen + 2 årsverk. I och med stängningen av Fyrrykartano minskade behovet av vikarier -2,5 årsverken. De ekonomiska talen har balanserats och enhetskostnaderna förverkligats bättre än vad man väntade sig vid utarbetandet av budgeten. Övriga mål Utvärderingskriterium/ mätare Måluppfyllelse
145 Kundbelåtenhet (på skalan 1-5) Arbetstrivsel (på skalan 1-5) Medeltalet i kundbelåtenhetsenkäten är 3,8 eller bättre på skalan 1-5. Medeltalet för resultatet av arbetsgemenskapsenkäten är 3,71 eller bättre på skalan 1-5. Antalet måltider, kalkylmässigt 3 268 254 3 601 384 Antalet måltider kalkylmässigt /årsv. 19 570 24 399 Årsverken 167 147,6 Antalet anställda, hel- och deltid i 170 175 genomsnitt Kök sammanlagt - varav tillredningskök Köpservicekök 52 18 2 50 16 1 Omsättning / årsverken 76 863 87 327 Materialkostnader / måltid (kalkylm.) Verksamhetskostnader utan hyror/måltid /(kalkylm.) Verksamhetskostnader/måltid (kalkylm.) Intern kontroll och riskhantering -1,39-1,16-3,55-3,05-3,88-3,52 Medeltalet i kundbelåtenhetsenkäten var 1-5 på skalan 3,33. Ingen arbetsgemenskapsenkät gjordes år Personalens ork i arbetet Sjukfrånvaro 29,5 kalenderdagar/årsverken Gradvis överföring av den interna Hälsocentralens och Bruksgårdens Hälsocentralens, Bruksgår- fakturering via Aromi och dens och även Himalajas köks faktureringen i elektronisk form (Aromi) ProE till Rondo. fakturering överförs till Rondo elektroniskt. Bindande mål i förhållande till fullmäktige är en ekonomi i balans. Matservicen har fått sin ekonomi i balans genom förändringar i verksamheten, effektivare semesterplanering och personalminsk-ningar. Matservicens resultat visade ett överskott på 118.198. Nettoberäkningar har presenteras på sidan 163. Ursprunglig budget 1 000 Ändringar i budgeten 1 000 Ändrad budget 1 000 Bokslut 1 000 Avvikelse (inverkan på resultatet) 1 000 Verksamhetsinkomster 12 836 52 12 889 12 942 53 Verksamhetsutgifter -12 660-32 -12 692-12 848-156 Verksamhetsbidrag 177 20 197 94-103 Ränteutgifter -2 - -2-2 Avskrivningar -35-35 25 Personal 31.12 Heltidsanställda Deltidsanställda Totalt Ordinarie 112 41 153 Visstidsanställda 10 13 23 VASAREGIONENS AVFALLSNÄMND 580 VASAREGIONENS AVFALLSNÄMND Verksamhetsidé Vasaregionens avfallsnämnd är en gemensam nämnd för följande kommuner: Korsholm, Korsnäs, Malax, Storkyro, Vasa och Vörå. Enligt avfallslagen ska de kommuner som har ett gemensamt
146 avfallshanteringsbolag ha ett gemensamt organ som sköter avfallshanteringsmyndighetens uppgifter. Avfallsnämndens uppgift är att sköta kommunernas i lag fastställda myndighetsuppgifter på sitt verksamhetsområde. Kommunerna på verksamhetsområdet har med ett samarbetsavtal bildat en gemensam avfallsnämnd. Till avfallsnämndens uppgifter hör t.ex. godkännande av avfallshanteringsföreskrifterna, beslut om avvikelser från avfallshanteringsföreskrifterna, beslut om avfallstransportsystem, godkännande av avfallstaxan, behandling av avfallsavgiftsanmärkningar, beslut om justering av avfallsavgifter, upprätthållande av avfallshanteringsregister, beslut om servicenivå och avfallsinsamlingsplatser. Måluppfyllelse Avfallsnämnden satte inte ännu ifjol upp några konkreta mål. Verksamheten inleddes i början av år 2014 och den ordinarie personalen inledde sitt arbete under år. År har präglats av introduktionsutbildning och utvecklande av verksamheten. Under året har transportutredningar gjorts om hur avfallstransporterna har ordnats på området. Avfallsnämnden har inte ännu fattat beslut om hur avfallstransporterna ordnas i framtiden. De nya gemensamma avfallshanteringsföreskrifterna för avtalskommunerna fastställdes och de trädde i kraft 1.5.. Av avfallstransportbolagen har uppgifter begärts för det transportregister som upprätthålls av avfallshanteringsmyndigheten. Avfallsnämnden har år också delegerat en del av beslutanderätten till avfallshanteringschefen. I november deltog en del av avfallsnämndens medlemmar i avfallsnämndernas diskussionsdagar i Jyväskylä. En egen hemsida har gjorts under året och den publicerades vid årsskiftet. Verksamhetsutgifter och -inkomster samt det ekonomiska utfallet Nämndens utgifter täcks i enlighet med avtalet med de s.k. ekoavgifterna som Oy Stormossen Ab fakturerar. Ursprunglig budget 1 000 Förändringar i budgeten Ändrad budget 1 000 Bokslut Avvikelse (inverkan på resultatet) 1 000 1 000 1 000 Verksamhetsutgifter 160-160 185 25 Verksamhetsinkomster -160 - -160-185 -25 Verksamhetsbidrag 0 0 0 0 Personal 31.12 Heltidsanställda Deltidsanställda Sammanlagt Ordinarie 2 2
147 2.2. Resultaträkningens utfall (staden utan affärsverken) De budgeterade inkomsterna och utgifterna inom driftsekonomin räknas samman i resultaträkningsdelen. Poster som budgeteras och följs upp i resultaträkningsdelen är skatteinkomster, statsandelar och finansieringsinkomster och -utgifter samt extraordinära poster. Utfallstabellen nedan innehåller tillverkning för eget bruk till den del den ingår i budgeten. Tabellen innehåller inte affärsverkens inkomster eller utgifter. Affärsverkens bokslut med utfallsjämförelse presenteras i punkt V Affärsverkens bokslut. Ersättningar för grundkapital som affärsverken har inkomstfört till staden ingår i resultaträkningsdelens finansieringsintäkter. Resultaträkning Den Budgeten staden utan affärsverk ursprungliga Budget- med budgeten ändringar ändringar BS Avvikelse utgifter: +under, -över inkomster: +över, -under Verksamhetens intäkter 115 090 300 5 333 848 120 424 148 123 759 181 3 335 033 Försäljningsintäkter 56 470 900 2 050 300 58 521 200 56 897 603-1 623 597 Avgiftsintäkter 27 740 300 81 886 27 822 186 27 935 948 113 762 Understöd och bidrag 10 839 300 2 564 044 13 403 344 17 880 660 4 477 316 Hyresintäkter 12 395 100 228 900 12 624 000 12 724 429 100 429 mvriga verksamhetsintäkter 7 644 700 408 718 8 053 418 8 320 541 267 123 Verksamhetens kostnader -529 944 100-14 001 129-543 945 229-540 919 044 3 026 186 Lönekostnader -232 295 600-3 210 881-235 506 481-231 009 897 4 496 584 Löner och arvoden -180 308 200-2 498 779-182 806 979-179 289 208 3 517 771 Lönebikostnader -51 987 400-712 102-52 699 502-51 720 690 978 812 tensionskostnader -41 916 300-444 384-42 360 684-41 490 002 870 682 mvriga lönebikostnader -10 071 100-267 718-10 338 818-10 230 688 108 130 Köp av tjänster -195 906 800-6 758 235-202 665 035-202 494 901 170 135 aaterial, förnödenheter och varor -19 951 600-550 197-20 501 797-18 090 667 2 411 130 Understöd -30 115 700-2 366 699-32 482 399-37 300 710-4 818 311 Hyror -47 646 000-625 184-48 271 184-48 476 072-204 888 mvriga verksamhetskostnader -4 028 400-489 933-4 518 333-3 546 797 971 536 Driftsbidrag -414 853 800-8 667 281-423 521 081-417 159 863 6 361 218 Skatteinkomster 277 400 000 0 277 400 000 278 216 964 816 964 Statsandelar 99 477 000 300 000 99 777 000 99 696 760-80 240 Finansiella intäkter och kostnader 32 157 500-5 068 32 152 432 31 772 359-380 073 Ränteintäkter 803 000 0 803 000 831 486 28 486 mvriga finansiella intäkter 34 447 600 0 34 447 600 34 173 892-273 708 Räntekostnader -3 009 100 0-3 009 100-3 041 514-32 414 mvriga finansiella kostnader -84 000-5 068-89 068-191 505-102 437 Årsbidrag -5 819 300-8 372 349-14 191 649-7 473 780 6 717 869 Avskrivningar och nedskrivningar -12 510 200-2 986 000-15 496 200-15 520 818-24 618 Avskrivningar enligt plan -12 510 200-2 986 000-15 496 200-15 520 818-24 618 Periodens resultat -18 329 500-11 358 349-29 687 849-22 994 598 toistoeron lisäys (-) tai vähennys (+ 0 0 0-964 813 Varausten lisäys (-) tai vähennys (+ 0 0 0 2 400 000 Rahastojen lisäys (-) tai vähennys ( 0 0 0 312 639 Periodens underskott -18 329 500-11 358 349-29 687 849-21 246 772
148 Verksamhetsinkomster och -utgifter Verksamhetsberättelserna enligt organ och resultatområde har presenterats på sidorna 62-146. Där har utfallet av verksamhetsutgifterna och -inkomsterna i förvaltningarna år klargjorts närmare. Stadsstyrelsen behandlade 2.3. dispositionsplanen, varvid förvaltningarnas dispositionsplaner som uppgjorts på budgetnivå godkändes. Stadsstyrelsen tillsatte en kommitté för att styra balanseringsarbetet gällande ekonomin. En del av förvaltningarna hade i sina dispositionsplaner framlagt överskridningstryck och ändringsbehov i fråga om anslagen, och dessa behandlades i fullmäktige 9.3.. Av de överskridningsbehov som förvaltningarna framförde fanns största delen inom social- och hälsovården, störst var behovet inom specialsjukvården 5,8 miljoner euro. I det sammanhanget fattades ännu inget beslut om tilläggsanslagen, utan man beslutade återgå till täckandet senare under budgetåret. I fråga om verksamhetsutgifterna fattades under året beslut om tillägg på totalt 14,0 miljoner euro och i fråga om verksamhetsinkomsterna 5,33 miljoner euro. En stor del av tilläggsanslagen täcktes med inkomster och de anslöt sig till extern beställningsarbets- eller projektfinansiering som erhållits under året. Under året beslutade man om bl.a. följande tilläggsanslag och anslagsändringar: - För resultatområdena under social- och hälsovårdsnämnden 6,6 miljoner euro fördelat enligt följande: a) Socialarbete och familjeservice 4,19 miljoner euro, av vilket 1,9 miljoner euro täcks med inkomster. Tilläggen gällde de anställdas löner, 0,4 miljoner euro; för mentalvårdsservice som överförts från sjukvårdsdistriktet till staden 0,45 miljoner euro; för arbetsmarknadsstödets kommunandel 1,6 miljoner euro, för persontransporter och understöd enligt handikappservicelagen 0,34 miljoner euro och för kostnader som medförs av ökningen av mottagningscentralens antal platser 1,4 miljoner euro. b) Hem- och anstaltsvård 0,32 miljoner euro, som inriktades på upphandlingen av läkarservice och på stöd för närståendevård. c) Hälsovårdsservice 1,3 miljoner euro för täckande av överskridningen av utgiftsposten för primärvårdens samjour. d) Specialsjukvård 2,8 miljoner euro, av vilket 0,8 miljoner euro täcks med inkomster. Verksamhetsbidraget i den ursprungliga budgeten är 414,9 miljoner euro, i den ändrade budgeten 423,5 miljoner euro. Det verkliga verksamhetsbidraget 416,5 miljoner euro var 7,0 miljoner euro bättre än det budgeterade. Att utfallet var bättre än budgeten påverkades både av att verksamhetsintäkterna utföll över det beräknade (3,6 miljoner euro) och av att verksamhetsutgifterna utföll under det budgeterade (3,4 miljoner euro). I verksamhetsintäkterna gällde den största avvikelsen försäljningsintäkterna, bl.a. förverkligades inte inkomstuppskattningen för dagvattenavgiften 1,1 miljoner euro. I verksamhetsintäkterna och verksamhetskostnaderna förverkligades understöden över det budgeterade, eftersom kompenseringen av kostnadsverkningarna för ändringen av det interna hyressystemet till de bruttobudgeterade enheterna genomfördes som ett riktat internt understöd. Verksamhetskostnaderna förverkligades, bortsett från de nämnda understöden och en mindre överskridning på 0,2 miljoner euro av hyreskostnaderna, under den ändrade budgeten. Den största besparingen gällde personalkostnaderna, 4,5 miljoner euro, vilket nästan överensstämmer med det ekonomiska balanseringsmålet (5 miljoner euro/besparingar på 100 årsverken i personalkostnaderna). Verksamhetsbidraget ökade ca 11,8 miljoner euro och 2,9 % jämfört med året innan. Beräkningsprinciperna för de interna hyrorna ändrades från och med början av år och budgetinverkan av ändringen innebar för staden drygt 15 miljoner euro. Med beaktande av ändringen av hyressystemet minskade verksamhetsbidraget ca 4 miljoner euro och 0,9 %. Verksamhetsutgifterna ökade 20,0 miljoner euro (3,8 %), verksamhetsinkomsterna ökade 4,2 miljoner euro (3,6 %). Ökningen av verksamhetskostnaderna förklaras genom den nämnda ändringen av hyressystemet och besparingarna i personalkostnaderna.
149 En sammanställning av driftsekonomidelens budgetutfall enligt den bindande nivån presenteras på sidorna 152-155 Verksamhetsinkomsterna och -utgifterna funktionsvis (externa och interna utgifter och inkomster) miljoner euro samt andelen av stadens verksamhetsinkomster och -utgifter presenteras i följande tabell: verksamhetsutgiftekomster andel verksamhetsin- andel mn % mn % 22,9 4,2 5,3 4,3 Centralförvaltningen (fg, st, revisionsenheten, centralförvaltningens ämb.verk, områdesnämnden) 24,7 4,6 6,4 5,2 Reserverade anslag, centralt administrerade kostnader, andelar, understöd, medlemsavgifter, sysselsättning 264,0 48,8 38,4 30,9 Social- och hälsovårdsnämnden, inkl. specialsjukvård 108,9 20,1 10,1 8,1 Nämnden för småbarnsfostran och grundläggande utbildning, inkl. hemkommunsersättningar 44,5 8,2 12,6 10,2 Utbildning på andra stadiet och läroavtal 9,7 1,8 1,8 1,5 Kultur- och biblioteksnämnden samt arbetarinstituten 9,4 1,7 2,1 1,7 Fritidsnämnden 10,6 2,0 1,8 1,5 Kaupunginteatteri, stadsorkestern och museerna 46,0 8,5 45,6 36,7 Byggnads- och miljönämnden, tekniska nämnden, avfallsnämnden 540,6 100,0 124,1 100,0 Funktionerna totalt Specifikation av skatteinkomsterna BS 2014 BG BS Avvikelse Ändring % +över/-under 2014 Kommunalskatt 225 524 179 229 900 000 227 656 230-2 243 770 0,9 Fastighetsskatt 16 777 766 19 600 000 19 279 174-320 826 14,9 Andel av samfundsskatten 31 767 869 27 900 000 31 281 559 +3 381 559-1,5 Totalt 274 069 814 277 400 000 278 216 963 +816 963 1,5 Inga budgetändringar gjordes under året. Skattesatsen har sedan år 2010 varit 19,50. Fastighetsskatt togs år ut för permanenta bostäder 0,50 % och för andra bostadshus 1,10 %, den allmänna fastighetsskatten var 1,15 %, för kraftverk 2,85 % och för obebyggd byggmark 3,0 %. År var kommunernas utdelning av samfundsskatteintäkterna 36,87 %. Den debiterade kommunalskatten och de beskattningsbara inkomsterna som motsvarar den debiterade kommunalskatten i Vasa 2010 2014: År beskattningsbar inkomst som motsvarar debiterad kommunalskatt mn ändring % skattesats % debiterad kommunalskatt mn ändring % 2010 946,8 0,8 19,5 184,6 3,4 2011 985,4 4,1 19,5 192,2 4,1 2012 1 016,9 3,2 19,5 198,3 3,2 2013 1 128,8 4,2 19,5 220,1 3,7 2014 1 148,7 1,8 19,5 224,0 1,8
150 Den beskattningsbara inkomsten år 2014 som motsvarar den debiterade kommunalskatten ökade i hela landet 1,8 %. Ändringen av den debiterade kommunalskatten år 2014 jämfört med året innan var 3,7 % i hela landet. De beskattningsbara inkomsterna per invånare, vilka motsvarar den debiterade kommunalskatten åren 2007 2014, presenteras i följande tabell: År /invånare Vasa ändring Vasa % /invånare hela landet ändring hela landet % 2007 15 075 + 7,6 14 608 + 6,8 2008 16 102 + 6,8 15 404 + 5,4 2009 16 032-0,4 15 260-0,9 2010 16 000-0,2 15 413 + 1,0 2011 16 538 + 3,4 15 964 + 3,6 2012 16 836 +1,8 16 385 +2,6 2013 17 188 + 2,1 16 819 + 2,6 2014 17 320 + 0,8 17 043 + 1,8 Specifikation av statsandelarna Reformen av statsandelssystemet trädde i kraft i början av år. Då ändrades beräkningsgrunderna för statsandelen från det tidigare, vilket inverkar på siffrornas jämförbarhet mellan de olika åren. BS 2014 Ursprunglig budget Budgeten med ändringar BS Avvikelse +över/ -under Ändring 2013 2014 % Statsandel för basservice 95 872 322 85 548 000 85 698 000 85 408 717-289 283-10,9 Rättelse av statsandelarna på basis av skatteinkomster -18 018 698-9 771 000-9 771 000-9 779 832 8 832-45,7 Utjämning av systemändringen 274 344 0 0 274 344 274 344 0,0 Undervisnings- och kulturväsendets övriga statsandelar 22 243 867 23 700 000 23 850 000 23 793 531-56 469 7,0 Totalt 100 371 835 99 477 000 99 777 000 99 696 760-80 240-0,7 Statsandelar erhölls för totalt 99,7 miljoner euro. Summan är 0,7 miljoner euro, dvs. 0,7 % mindre än år 2014. Den sammanlagda skattefinansieringen (skatteinkomsterna och statsandelarna) år var 377,9 miljoner euro. Verksamhetsbidraget (staden och affärsverken) var 376,4 miljoner euro, vilket innebär att skattefinansieringen inte helt räckte till för att täcka nettoutgiften för verksamheten. Skattefinansieringen år var ca 3,5 miljoner euro större än året innan, verksamhetsbidraget minskade 4,5 miljoner euro. Finansieringsinkomster och -utgifter I de andra finansieringsintäkterna ingår som den största externa posten Vasa Elektiska Ab:s dividendintäkt, total 12 miljoner euro. Avkastningskraven som affärsverken har inkomstfört till staden är 21,1 miljoner euro. Av detta var den mest betydande delen Vasa Hussektor-affärsverkets andel, som ökade betydligt till följd av ändringen av det interna hyressystemet. Räntekostnadernas utfall är 3,2 miljoner euro, utfallet överskred det budgeterade 0,16 miljoner euro. Nettoupplåningen i den ursprungliga budgeten var 26 miljoner euro (ökningen av lånen 50,5 miljoner euro, minskningen 24,5 miljoner euro). Lånebeståndet i bokslutet för år är 247,4 miljoner euro.
151 2.3 Utfallet av investeringsdelen (staden utan affärsverken) Utfallet av investeringarna presenteras objektvis på sidorna 155 157. Ursprunglig Budget- Budgeten Utfall Avvikelse efter ändringar INVESTERINGSUTGIFTER budget ändringar +över/-under Fasta konstruktioner och anordningar 9 525 000 5 405 941 14 930 941 14 618 872 312 069 Avskrivningsbar lösegendom 6 501 000 60 000 6 561 000 5 089 659 1 471 341 Fast egendom 1 500 000-29 100 1 470 900 706 599 764 301 Aktier och andelar 2 514 000 727 000 3 696 000 3 697 533-1 533 Husbyggnadsobjekt 120 000 119 992 8 Grundkapitalinvesteringar i egna affärsverk 13 494 000 13 494 000 13 019 300 474 700 UTGIFTER TOTALT 33 989 000 6 283 841 40 272 841 37 251 956 3 020 886 Fullmäktige behandlade investeringarnas dispositionsplan 7.4. 38. Under året godkändes bl.a. följande ändringar i den fastställda budgeten: - Överföringen av dagvattennätet från affärsverket Vasa Vatten till stadens Kommunteknikresultatområde 5,3 miljoner euro. - 0,3 miljoner euro i investeringsanslag för resultatområdet utvecklingsenheten Logistik, som bildats efter bolagiseringen av Vasa Hamn-affärsverket inom stadens organisation för att ansvara bl.a. för egendomen, beloppet inkomstförs som kapitalhyra från hamnbolaget. - Till den bolagiserade vuxenutbildningens, Oy Edu Vakk Ab:s aktiekapital 0,25 miljoner euro. Grundkapitalinvesteringarna i de egna affärsverken är 13,5 miljoner euro. INVESTERINGSINKOMSTER Ursprunglig Budget- Budgeten Utfall Avvikelse budget ändringar efter ändringar under/+över Fasta konstruktioner och anordningar 100 000 0 +100 000 Avskrivningsbar lösegendom 1 050 000 0 1 050 000 1 135 931 +85 931 Fast egendom 1 500 000 0 1 500 000 317 563-1 182 437 Aktier och andelar 0 0 0 1 067 +1 067 Grundkapitalinv. i egna aff.verk 5 455 043 +5 455 043 INKOMSTER TOTALT 2 550 000 0 2 550 000 7 009 604 +4 259 604 Försäljningsinkomst från fast egendom budgeterades totalt 4,1 miljoner euro i den ursprungliga budgeten, av vilket försäljningsvinstens andel uppskattades till 3,0 miljoner euro och balansvärdets andel som bokförs i investeringsdelen till 1,1 miljoner euro. Försäljningsinkomsten var 5,1 miljoner euro, av vilket försäljningsvinsten uppgick till 3,7 miljoner euro och balansvärdets andel som bokförs i investeringsdelen till 1,4 miljoner euro. 2.4. Utfallet av finansieringsdelen Finansieringsanalysen (staden med affärsverken) har utretts på sidorna 35 38.
152 I utfallsjämförelsen nedan ingår av finansieringskalkylens poster lånegivning och låntagning, vilkas belopp har planerats i budgeten. I gruppen övriga förändringar i likviditeten ingår flera poster, såsom förändringar i förvaltade medel och kapital, omsättningstillgångar, fordringar och räntefria lån, vilkas förändringar är svåra att förutsäga i budgeten. Budget Ändringar Ändrad bg Utfall Ändringar i utlåningen 200 000 200 000 187 517 Ökning av utlåningen -50 000 - -50 000-20 656 Minskning av utlåningen 250 000-250 000 208 173 Ändringar i låntagningen 26 000 000 27 500 000 15 737 026 Ökning av långfristiga lån 50 500 000 1 500 000 52 000 000 40 000 000 Minskning av långfristiga lån -24 500 000-24 500 000-24 262 974 Fullmakten för lyftande av långfristiga lån höjdes under året med 1,5 miljoner euro (fg 7.4. 38). Nettolåningen enligt den ändrade budgeten är 27,5 miljoner euro, utfallet 15,7 miljoner euro. Ökningen av de långfristiga lånen var 16,0 miljoner euro. Lånebeståndet var i slutet av året 247,4 miljoner euro, dvs. 3 656 euro/invånare (3 177 euro/invånare år 2014). Lånefordringarna uppgick vid årets slut till 17,6 miljoner euro. (17,8 miljoner euro år 2014). Penningtillgångarna i bokslutet uppgick till 12,5 miljoner euro, år 2013 till 8,7 miljoner euro. Förändringen i penningtillgångarna uppskattades i budgeten till ca -7,2 miljoner euro, utfallet till +3,8 miljoner euro. Den största avvikelsen i budgeten gällde investeringarnas penningflöde, där försäljningsinkomsterna av tillgångar bland bestående aktiva underskred det som förutsetts i budgeten. 2.5 Sammandrag av utfallet för anslag och inkomstuppskattningar 2.5.1 Driftsekonomidel I de resultatområdesvisa verksamhetsberättelserna på sidorna 62-146 har utretts utfallet för förvaltningarnas ekonomi. Avvikelse: utgifter över och inkomster under - / utgifter under och inkomster över + DRIFTSEKONOMIDELEN Bind- Ursprunglig Förändringar Budget efter Utfall Avvikelse ning budget förändringar Centralvalnämnden Utgifter B 148 800 0 148 800 138 345 10 455 Inkomster 100 000 0 100 000 107 381 7 381 Revisionsnämnden Utgifter B 266 300-88 266 212 252 002 14 210 Stadsfullmäktige Utgifter B 502 700 3 216 505 916 364 173 141 743 Inkomster 200 0 200 171-29 Stadsstyrelsen Stadsstyrelsen Utgifter B 1 477 500 380 314 1 857 814 1 918 623-60 809 Inkomster 107 800 197 232 305 032 136 377-168 655
153 Centralförvaltningens ämbetsverk (utan grafiska tjänster) Utgifter B 18 003 000 1 828 370 19 831 370 18 972 040 859 330 Inkomster 3 799 800 58 247 3 858 047 4 357 582 499 535 Finansieringsinkomster och-utgifter 35 000 0 35 000 59 424 24 424 Grafiska tjänster N (2 Utgifter 413 400 6 039 419 439 304 366 115 073 Inkomster 411 300 1 895 413 195 296 336-116 859 Netto -2 100-4 144-6 244-8 030 0 Understöd, medlemsavgifter, andelar, centralt administrerade kostnader. Andelar i särredovisade affärsverk samt kostnader som hänför sig till affärsverken och den avgiftsbelagda serviceverks. Utgifter B 20 588 400-787 993 19 800 407 18 479 951 1 320 456 Inkomster 2 358 100 0 2 358 100 2 564 047 205 947 Reserverade anslag B Utgifter 5 572 400-1 713 486 3 858 914 4 890 714-935 566 Sjukförsäkringsersättningar 2 910 000-3 006 234-96 234 0 0 x) Inkomster 4 652 600-351 919 4 300 681 3 771 142-529 539 x) utfallet ingår i förvaltningarnas utfall, dit också motsvarande anslag har överförts. Sysselsättning N Utgifter 3 571 500-1 824 939 1 746 561 1 673 003 0 Inkomster 600 000-642 463-42 463 26 981 0 Netto -2 971 500 Sysselsättningsanslag, utgifter och sysselsättningsersättningar har överförts till vb förvaltningar. En utredning över Sysselsättningens utfall i punkt 2.6. Nettoenheternas ekonomiska utfall. Lillkyro områdesnämnd Utgifter B 939 500 35 648 975 148 896 242 78 906 Inkomster 394 300 3 352 397 652 375 446-22 206 Social- och hälsovårdsnämnden Utgifter B 254 808 400 8 326 030 263 134 430 264 029 732-895 302 Inkomster 36 181 700 2 320 510 38 502 210 38 407 009-95 201 Nämnden för småbarnsfostran och grundläggande utbildning Utgifter B 109 434 400 539 389 109 973 789 108 876 413 1 097 376 Inkomster 9 304 800 732 932 10 037 732 10 086 000 48 268 Utbildningsnämnden för andra stadiet Den gemensamma förvaltningen för andra stadiet Utgifter 1 472 100-9 663 1 462 437 905 263 557 174 Inkomster 0 0 0 1 462 1 462 Gymnasieutbildningen, yrkesinstitutet och vuxenutbildningscentret täcker utgifter inom ramen för sina bildande mål Gymnasieutbildning normen 1) Utgifter 7 169 800 415 853 7 585 653 7 113 066 472 587 Inkomster 284 100 3 993 288 093 996 427 708 334 Vasa yrkesinstitut normen 1) Utgifter 21 669 700-326 591 21 343 109 20 930 276 412 833 Inkomster 1 916 000 9 743 1 925 743 3 053 433 1 127 690
154 Vasa vuxenutbildningscenter N (2 Utgifter 11 921 800 878 458 12 800 258 13 282 297-482 039 Inkomster 6 698 900 1 150 000 7 848 900 8 574 500 725 600 Finansieringsutgifter 184 Netto -5 222 900 0-4 951 358-4 707 981 243 377 Avskrivningar 0 0 0 234 787 0 Statsandel(i finansieringsandelen) 0 0 0 6 006 127 0 Direktionen för läroavtalsväsendet Utgifter N 2 397 900-5 022 2 392 878 2 241 544 151 334 Bindning: självfinansiering (inkl. statsandelen) 16 652 Statsandel(i finansieringsandelen) 2 425 210 Direktionen för Vaasan työväenopisto Utgifter B 2 459 000 159 016 2 618 016 2 632 716-14 700 Inkomster 392 500 133 673 526 173 718 096 191 923 Direktionen för Vasa arbetarinstitut Utgifter B 1 027 100 49 391 1 076 491 1 131 781-55 290 Inkomster 268 300 44 745 313 045 356 188 43 143 Fritidsnämnden Utgifter B 8 973 300 329 354 9 302 654 9 375 240-72 586 Inkomster 1 966 100 200 607 2 166 707 2 132 012-34 695 Museinämnden Utgifter B 4 082 000 186 088 4 268 088 3 653 681 614 407 Inkomster 381 900 60 804 442 704 322 091-120 613 Kultur- och biblioteksnämnden Utgifter B 5 885 700 162 323 6 048 023 5 885 773 162 250 Inkomster 669 600 99 675 769 275 741 581-27 694 Direktionen för stadens teater och orkester Kaupunginteatteri N (2 Utgifter 4 626 000 824 4 626 824 4 602 758 24 066 Inkomster 1 022 000 3 931 1 025 931 1 006 213-19 718 Netto -3 604 000-3 107-3 600 893-3 596 545 4 348 Stadsorkestern Utgifter B 2 153 100 106 983 2 260 083 2 340 964-80 881 Inkomster 306 900 99 788 406 688 445 905 39 217 Byggnads- och miljönämnden Utgifter B 2 104 700 111 394 2 216 094 2 238 989-22 895 Inkomster 1 125 600 0 1 125 600 1 302 258 176 658 Tekniska nämnden Samservice, fastighetssektorn, kommuntekniken Utgifter B 19 384 900 1 285 140 20 670 040 20 822 580-152 540 Inkomster 19 605 300 198 500 19 803 800 20 077 382 273 582 Nettoenheter: Logistikutveckling N Menot 750 000 750 000 464 648 285 352 Tulot 910 000 910 000 868 486-41 514 Netto 160 000 160 000-403 838 243 838
155 Vasa tekniska service N (2 Utgifter 3 618 900 19 584 3 638 484 3 685 083-46 599 Inkomster 4 164 500 10 462 4 174 962 4 350 607 175 645 Finansieringsutgifter 70 600 0 70 600 72 482-1 882 Årsbidrag (nettoinkomst) 475 000-9 122 465 878 593 043 127 165 Vasa Matservice N (2 Utgifter 12 659 700 32 383 12 692 083 12 848 466-156 383 Inkomster 12 836 400 52 862 12 889 262 12 942 368 53 106 Finansieringsutgifter 1 500 0 1 500 2 328-828 Årsbidrag (nettoinkomst) 175 200 20 479 195 679 91 574 0 Vasa Städservice N (2 Utgifter 5 362 100 56 880 5 418 980 5 781 974-362 994 Inkomster 5 381 600 35 279 5 416 879 5 539 635 122 756 Verksamhetsbidrag 19 500-21 600-2 101-242 339 Vasaregionens avfallsnämnd N Utgifter 160 000 0 160 000 185 414-25 414 Inkomster 160 000 0 160 000 185 414 25 414 1) I driftsekonomidelens utfallstablå har i fråga om läroinrättningar, för vilka anslagens bindande nivå utgörs av statsandelsnormen, presenterats utfallet för anslagen i bruttobelopp samt inkomsterna. Dessa statsandelsnormenliga kostnader utföll enligt följande: Gymnasier, bindande norm 5 607,12 euro/studerande, utfall 5 543,25 euro / studerande Grundläggande yrkesutbildning, bindande norm 9 803,67 euro / studerande, utfall 9 684,07 euro / studerande Nettoberäkningarna för gymnasieutbildning och grundläggande yrkesutbildning har presenterats på sidorna 159-163. 2). Nettoenheternas utfall i förhållande till den bindande nettoutgiften har presenterats i nettoberäkningarna på sidorna 158-165. 2.5.2 Investeringsdelen INVESTERINGSUTGIFTER Bind- Ursprunglig Förändringar Budget Utfall Avvikelse + under/- ning budget i budgeten efter för- över ändringar budgeten Fasta konstruktioner och anläggningar Tekniska nämnden 8200 Ny kommunalteknik B 4 040 000-14 909 4 025 091 4 003 002 22 089 8201 Övrig kommunalteknik B 1 650 000 0 1 650 000 1 806 384-156 384 8202 Statliga vägprojekt B 680 000 0 680 000 603 849 76 151 8203 Uppsnyggning av stadsbilden B 750 000 0 750 000 65 062 684 938 8209 Planeringsuppdrag B 90 000 0 90 000 95 237-5 237 8210 Sanering av gatubelysningen B 600 000 0 600 000 595 908 4 092 8211 Båthamnar B 120 000 0 120 000 98 344 21 656 8212 Grönområden B 340 000 0 340 000 540 816-200 816 8213 Dagvattenarbeten B 340 000 5 270 850 5 610 850 5 974 373-363 523 8214 Metviken B 50 000 0 50 000 28 083 21 917 Totalt 8 660 000 5 405 941 14 065 941 13 922 919 143 022 Fritidsväsendet / Fritidsnämnden 8250 Fritidsväsendets investeringar B 630 000 0 630 000 516 933 113 067 Totalt 630 000 0 630 000 516 933 113 067
156 Centralförvaltningen / Stadsstyrelsen 8270 Datatrafiknätet B 235 000 0 235 000 179 021 55 979 Totalt 235 000 0 235 000 179 021 55 979 Fasta konstruktioner och anläggn. totalt 9 525 000 5 405 941 14 930 941 14 618 872 312 069 Avskrivning underkastad lösegendom Stadsstyrelsen 8309 St:s reserverade anslag för investeringar 2 170 000 0 2 170 000 2 047 224 122 776 8310 Stadskansliet, anordningar och inventarier 40 000 0 40 000 34 456 5 544 8311 Utvecklande av telefonsystem 40 000 0 40 000 23 506 16 494 8312 Förnyande av datasystem 264 000 0 264 000 33 054 230 946 8313 It-avdelningen/förbättr.av maskinrummets säkerhet 100 000 0 100 000 97 804 2 196 8314 Stadskortssystemet 15 000 0 15 000 0 15 000 8315 It-avdelningen/program och licenser 30 000 0 30 000 29 820 180 8321 Personalservicen informationssystem 110 000 0 110 000 44 007 65 993 Ekonomisektorn avskrivning underkastad lösegendom 8325 20 000 0 20 000 0 20 000 8326 Förnyande av ekonomidatasystemet 200 000 0 200 000 69 518 130 482 Totalt B 2 989 000 0 2 989 000 2 379 388 609 612 Social- och hälsovårds nämnden 8350 Första inredning 535 000 0 535 000 740 871-205 871 8351 Förvaltning och ekonomi/anordn.och inventarier 15 000 0 15 000 10 541 4 459 8353 Hem- och anstaltsvård / anordn.och inventarier 60 000 0 60 000 0 60 000 8354 Hälsovårdsservice / anordningar och inventarier 78 000 0 78 000 24 845 53 155 8355 Adb-apparatur och datasystem 337 000 0 337 000 192 377 144 623 8356 Samarbetsområdets anläggningar och inventarier 0 0 0 94 847-94 847 Totalt B 1 025 000 0 1 025 000 1 063 481-38 481 Nämnden för småbarnsfostran och grundläggande utbildning 8381 Grundläggande utbildning/inventarier och program 200 000 0 200 000 132 558 67 442 8382 Första inredning för grundläggande utbildning 440 000 0 440 000 213 579 226 421 8384 Första inredning för småbarnsfostran 90 000 0 90 000 11 863 78 137 Totalt B 730 000 0 730 000 358 000 372 000 Utbildningsnämnden för andra stadiet 8406 Vasa yrkesinstitut 424 000 0 424 000 108 653 315 347 8410 Vuxenutbildningscenter 50 000 0 50 000 29 920 20 080 Totalt B 474 000 0 474 000 138 573 335 427 Direktion för Vaasan työväenopisto 8434 Inventarieinvesteringar 20 000 0 20 000 0 20 000 Totalt B 20 000 0 20 000 0 20 000 Fritidsnämnden 8451 Idrottsväsendets anordningar 50 000 0 50 000 51 190-1 190 Totalt B 50 000 0 50 000 51 190-1 190 Kultur- och biblioteksnämnden 8472 Huvudbibliotekets inventarier och apparatur 135 000 0 135 000 128 000 7 000 8473 Förnyande av bibliotekssystem 38 000 0 38 000 25 088 12 912 Totalt B 173 000 0 173 000 153 089 19 911
157 Direktionen för stadens teater och orkester 8480 Stadsteater, inventarier och anordningar 200 000 0 200 000 201 822-1 822 8485 Stadsorkester, instrument 10 000 0 10 000 9 840 160 Totalt B 210 000 0 210 000 211 662-1 662 Tekniska nämnden 8500 Samservice, inventarier och anordn. 30 000 0 30 000 0 30 000 Fastighetssektorn, avskrivn. underkastad lösegendom 8501 35 000 0 35 000 0 35 000 8502 Fastighetssektorn, datasystem 60 000 0 60 000 29 999 30 001 8510 Parkeringsmätare 20 000 0 20 000 0 20 000 8511 Styranordningar för trafikljus 40 000 0 40 000 39 778 222 8519 Kommuntekniken, inventarier och apparater 140 000 60 000 200 000 171 036 28 964 8540 Matservicen/inventarier och anordningar 30 000 0 30 000 24 968 5 032 Tekniska servicen/maskiner och transportmedel 8520 N 475 000 0 475 000 468 497 6 503 Totalt B 830 000 60 000 890 000 734 277 155 723 Avskrivning underkastad lösegend. totalt 6 501 000 60 000 6 561 000 5 089 659 1 471 341 Fast egendom 8600 Anskaffning av fast egendom B 1 500 000-29 100 1 470 900 706 599 764 301 Fast egendom totalt 1 500 000-29 100 1 470 900 706 599 764 301 Aktier och andelar 8700 Aktier B 265 000 727 000 992 000 994 223-2 223 8710 Samkommuner B 2 704 000 0 2 704 000 2 703 310 690 8720 Placeringar av grundkapital i affärsverk B 13 494 000 0 13 494 000 13 019 300 474 700 Aktier och andelar totalt 16 463 000 727 000 17 190 000 16 716 834 473 166 Byggnader 8850 Hamnområdets byggnader B 0 120 000 120 000 119 992 8 Byggnader totalt 0 120 000 120 000 119 992 8 UTGIFTER TOTALT 33 989 000 6 283 841 40 272 841 37 251 956 3 020 886 INVESTERINGSINKOMSTER Fasta konstruktioner och anläggningar avvikelse + över/ - under 8250 Fritidsväsendets investeringar 0 0 0 100 000 100 000 Totalt 0 0 0 100 000 100 000 Avskrivning underkastad lösegendom 8309 St:s reserverade anslag för investeringar 1 050 000 0 1 050 000 1 008 750 41 250 8520 Tekniska servicen/maskiner och transportmedel 0 0 0 32 334-32 334 Totalt 1 050 000 0 1 050 000 1 135 931-85 931 Fast egendom och aktier 8600 Försäljning av fast egendom 1 500 000 0 1 500 000 317 563 1 182 437 8700 Aktier 0 0 0 1 067-1 067 Totalt 1 500 000 0 1 500 000 5 773 673-4 273 673 INKOMSTER TOTALT 2 550 000 0 2 550 000 7 009 604-4 259 604
158 2.6. Nettoenheternas ekonomiska utfall år Sysselsättning Den bindande nettoutgiften, den ursprungliga budgeten -2 971 500 - Tilläggsanslag, fge 9.3. -600 000 - Tilläggsanslag, st allmänna sektion 17.12. -160 000 Den förändrade bindande nettoutgiften -3 731 500 Utfallet Verksamhetsinkomster - resultatområde 145 Sysselsättning 26 981 - förvaltningsområdena 895 463 Verksamhetsinkomster 922 443 Verksamhetsutgifter - resultatområde 145 Sysselsättning -1 673 003 - förvaltningsområdena -2 835 567 Verksamhetsutgifter -4 508 570 Bindande nettoutgift -3 731 500 Utfallet -3 586 127 Utfallet under den bindande nettoutgiften 145 373 Grafiska tjänster Finansierar driftsutgifterna och investeringarna med inkomstfinansiering. Balansen granskas under en treårsperiod. Bindande mål är täckande av verksamhetsutgifterna med verksamhetsinkomster, verksamhetsbidrag 0. Utfallet år Verksamhetsinkomster 296 336 Verksamhetsutgifter -304 366 Finansiella utgifter 0 Resultaträkenskapensunderskott -8 030 År Årligt utfall Kumulativt utfall 2003-22 506-63 385 2004-22 138-85 523 2005-33 576-119 099 2006 28 210-90 889 2007 55 910-34 979 2008 66 741 31 762 2009 88 306 120 068 2010 102 670 222 738 2011 131 761 354 499 2012 91 072 445 571 2013 42 363 487 934 2014 18 113 506 047-8 030 498 017
159 Utfallet för år visar ett underskott på 8 030. Det totala överskottet i slutet av år är 498 017. Kaupunginteatteri Den bindande nettoutgiften i den ursprungliga budgeten är 3 604 000. I den förändrade budgeten är nettoutgiften 3 600 893, vilket fastställs som bindande nettoutgift. Utfallet år Verksamhetsinkomster 1 006 213 Verksamhetsutgifter -4 602 758 Finansieringsutgifter -1 355 Nettoutgift -3 597 900 Bindande nettoutgift -3 600 893 Utfallet år under den bindande nettoutgiften 2 993 År Årlig finansieringsrest Kumulativ finansieringsrest 2011 12 088 12 088 2012 24 822 36 910 2013 7 201 44 111 2014 59 414 103 525 2 993 106 518 Enligt stadsstyrelsen beslut 19.3.2012 inleds uppföljningen av netto som sträcker sig över mer än ett år från år 2011. Utfallet för år visar 2 993 i överskott. Överskottet 31.12. är 106 518. Utbildningsnämnden för andra stadiet Gymnasier, undervisningsverksamhet Bindande mål: kostnaderna enligt statsandelsnormen är högst lika stora som statsandelsnormen. Utfallet år Totalt Kostnaderna, driftsekonomin - 5 559 116 Inventarier och apparater 0 Kostnaderna totalt - 5 559 116 Statsandelen, 5 624 953 + under/ - över statsandelen - 65 837 Det antal studerande som ligger till grund för statsandelsnormen: under 18 år. 942 + över 18 v.(105,52 x 0,58) 61,20 sammanlagt 1 003,20 Statsandelnormen /studer. 5 607,12 Kostnaderna /studer. 5 543,25
160 Kumulativt utfall 2007- Årligt utfall Kumulativt utfall 2007 0 28 824 2008 295 737 324 561 2009 141 310 465 871 2010 149 378 615 248 2011-488 021 127 227 2012 185 344 312 571 2013 29 482 342 053 korrigeringar år : -gymnasiernas andel av inbesparingar täcks med det kumulativa överskottet - ändring av elevvårdslagen, (kuratorerna) - 87 802 + 20 408 2014 134 455 409 114 65 837 474 951 År 2011 användes för en första inredning av gymnasierna efter den grundliga renoveringen 603 074 euro, vilket ledde till att resultatet 2011 visade ett underskott på 488 021 euro. Underskottet täcktes med tidigare års överskott. Innehåller utbildningsersättning 1871 euro som en minskning av utgiften. Utfallet för visar ett överskott på 65 837. Det kumulativa överskottet i slutet av är 474 951. Gymnasier, avgiftsbelagd serviceverksamhet Bindande mål: täckande av verksamhetskostnaderna med verksamhetsintäkterna. Utfallet år Verksamhetsintäkter 275 447 Verksamhetskostnader -275 193 Räkenskapsperiodens 254 underskott Kumulativt utfall 2007- Årligt utfall Kumulativt utfall 2007 2 001 9 311 2008 147 9 458 2009-8 356 1 102 2010 385 1 487 2011-16 090-14 603 2012-17 343-31 946 2013 34 920 2 974 2014-33 236-30 262 254-30 008 Utfallet för år visar 254 euro i överskott. Det kumulativa underskottet i slutet av är 30 008 euro. Vasa yrkesinstitut, undervisningsverksamheten Bindande mål: kostnaderna enligt statsandelsnormen är högst lika stora som statsandelsnormen. I kostnaderna ingår 250 000 fakturering av garantisumman. Innehåller utbildningsersättning 5 075,39 euro som en minskning av utgiften.
161 Utfallet år Kostnaderna enligt statsandelsnormen - 18 027 447 Statsandelen 18 255 211 Överskott 227 764 Antal studerande 1 862,08 Statsandelsnormen /stud. 9 803,67 förverkligade kostnader /stud. 9 681,34 Överskott /stud. 122,31 För yrkesinriktad grundutbildning har erhållits statsandelar om totalt 2340 stud. x 9 664,30 /stud., 22 614 494 euro. Av summan har hänvisats 18 255 211 euro åt Vasa yrkesinstitut och åt vuxenutbildningscentrat 4 359 283 euro. Kumulativt utfall 2004- Årligt utfall Kumulativt utfall 2004 93 188 392 120 2005 (innehåller täckande av underskottet i den avgiftsbelagda serviceverksamheten) -170 427 221 793 2006 381 744 603 537 2007-501 785 101 752 2008 724 408 826 160 Fg 30.11.2009 168, förvaltningskorridorprojektet finansieras - 102 500 med överskottet 2009 1 104 455 1 828 115 förvaltningskorridorprojektets finansiering - 56 308 2010 2010 298 627 2 070 434 2011 685 647 2 756 081 2012 593 481 3 349 562 2013 4 889 3 354 451 Korrigeringar 2014: - sparkravet för 2014 för yrkesutbildningen täcks med kumulativa överskottet - ändring av elevvårdslagen (kuratorerna) -230 640 59 626 2014-151 534 3 031 903 227 764 3 259 667 Utfallet för år visar 227 764 i överskott, kumulativt överskott efter korrigeringar 3 259 667. Genom det kumulativa överskottet bereder man sig på eventuella kommande nedskärningar i enhetspriserna och andra sparåtgärder som staten fastställer. Vasa yrkesinstitut, avgiftsbelagd serviceverksamhet Bindande mål: täckande av verksamhetskostnaderna med verksamhetsintäkterna Utfallet år Verksamhetsintäkter 833 356 Verksamhetskostnader -722 466 Finansieringskostnader -81 Avskrivningar - Räkenskapsperiodens överskott 110 810
162 Kumulativt utfall 2007- Årligt utfall Kumulativt utfall 2007-25 834-40 331 2008 35 866-4 465 2009 12 565 8 100 2010 3 901 12 001 2011 43 386 55 387 För täckande av restaurang Silverias underskott (x - 40 125 15 262 2012 38 831 54 093 För täckande av restaurang Silverias underskott (x -50 000 4 093 2013 22 998 27 091 För täckande av restaurang Silverias underskott (x - 13 388 13 703 2014-90 408-76 705 110 810 34 105 Utfallet för år visar 110 810 i överskott, det kumulativa överskottet i slutet av år är 34 105 euro. x) I enlighet med fullmäktiges beslut 15.8.2011 avslutades Restaurang Silverias verksamhet som kommunalt affärsverk 1.9.2011 och verksamheten fortsätter som en del av läroinrättningens verksamhet. Restaurang Silverias underskott i slutet av 2011 var 207 026 euro. Av underskottet täcks hälften, dvs. 103 513 euro, under tre års tid med överskottet från den avgiftsbelagda serviceverksamheten. Underskottet har täckts i slutet av 2013. Vasa vuxenutbildningscenter Resultatet följs upp genom en resultaträkning och finansieringskalkyl. Resultaträkning Verksamhetsintäkter 8 574 500 Verksamhetskostnader -13 280 437 Andel I den gem. förvaltningens kostnader -237 869 Verksamhetsbidrag -4 943 806 Finansiella kostnader -184 Statsandel 6 006 127 Årsbidrag 1 062 137 Avskrivningar -234 787 Räkenskapsperiodens resultat 827 350 Finansieringskalkyl Årsbidrag 1 062 137 Investeringar, netto -29 920 Finansieringsrest 1 032 217 Disponibel självfinansiering 31.12.2014 4 663 675 Räkenskapsårets finansieringsrest 1 032 217 Disponibel självfinansiering 31.12. 5 695 892 För yrkesinriktad grundutbildning har erhållits statsandelar om totalt 2340 stud. x 9 664,36 /stud., 22 614 494 euro. Av summan har hänvisats 18 255 211 euro åt Vasa yrkesinstitut och åt vuxenutbildningscentrat 4 359 283 euro. Vuxenutbildningscentrets statsandel omfattar dessutom en statsandel på 1 646 844 euro för yrkesriktad tilläggsutbildning. Av statsandelen för kompetensprogrammet för unga vuxna 696 000 euro och för stödande och uppsökande verksamhetet för dessa 69 900 euro. Kompetensprogrammet för vuxna 270 000 euro och för sökande och uppsökande verksamhet för dessa 40 000 euro. I kalkylen har beaktats utbildningsersättning på 2 872,65 euro som en minskning av utgiften.
163 Finansieringsresten för visar ett överskott på 1 032 217 euro. Den kumulativa finansieringsresten i slutet av år uppgår till + 5 695 892 euro. Med överskottet bereder man sig på de finansieringsnedskärningar som kan förutspås inom yrkesutbildningen och arbetskraftsutbildningen. Vasa Matservice Finansierar avskrivningarna med sitt resultat. Balansen granskas under en treårsperiod. Nyckeltal 2014 Kalkylerat måltidsantal 3 597 815 3 601 384 Personalen i genomsnitt 183 175 Årsverken (utan sysselsatta) 156,6 147,6 Omsättning/årsverk,, 79 052 87 685 Antal måltider/årsverk 22 975 24 399 Verksamhetskostnader/ måltid, 3,44 3,55 Utfallet år Verksamhetsinkomster 12 942 368 Verksamhetsutgifter -12 777 049 Sparskyldighet år -20 000 Verksamhetsbidrag 145 319 Finansiella utgifter -2 328 Avskrivningar -24 793 Räkenskapsperiodens resultat 118 198 I de förverkligade verksamhetsutgifterna enligt bokslutet ingår förtidspensionsavgifter 69 903 euro, som i budgeten budgeteras under resultatområdet centralt administrerade kostnader och i bokslutet överförs till förvaltningarna enligt utfallet. Utgiften har i nettokalkylen dragits av från verksamhetsutgifter. Utbildningsersättning 1 514,67 euro har beaktats som en minskning av utgiften. I kalkylen har beaktats sparskyldihhet 20 000 euro för år. I bokslutet för år 2013 avskrevs det dåvarande kumulativa underskottet om 540 399 och beslöts att uppföljningen av netto som sträcker sig över flera år inleds fr.o.m. 2014. År Årligt utfall Kumulativt utfall 2014-557 555-557 555 118 198-439 357 Utfallet för visar ett överskott på 118 198. Det kumulativa underskottet i slutet av är 439 357. Vasa Städservice Resultaträkningen och finansieringskalkylen i balans under en treårsperiod.
164 Utfallet år Verksamhetsinkomster 5 539 635 Verksamhetsutgifter -5 718 179 Sparskyldighet år -20 000 Räkenskapsperiodens resultat -198 544 I de förverkligade verksamhetsutgifterna enligt bokslutet ingår förtidspensionsavgifter 63 569 euro, som i budgeten budgeteras under resultatområdet centralt administrerade kostnader och i bokslutet överförs till förvaltningarna enligt utfallet. Utgiften har i nettokalkylen dragits av från verksamhetsutgifter. Skolningsersättning 226,33 euro har beaktats som minskning av utgifter. I kalkylen har beaktats årets sparskyldighet. År Årligt utfall Kumulativt utfall 2004-13 913-41 754 2005 55 849 14 095 2006 31 119 45 214 2007 17 142 62 356 2008-106 299-43 943 2009 34 595-9 348 2010 17 100 7 752 2011 77 309 85 061 2012 159 196 244 257 2013 263 053 507 310 2014 39 700 547 010-198 544 348 466 Utfallet för år visar ett underskott på 198 544. Det totala överskottet i slutet av år är 348 466. Vasa tekniska service Finansierar med sitt resultat inventarieinvesteringarna. Resultatet följs upp med resultat- och finansieringsanalysen. Netto som sträcker sig över en längre tid än ett år tillämpas fr.o.m. år 2009. Resultaträkning Verksamhetsinkomster 4 350 607 Verksamhetsutgifter -3 670 402 Sparskyldighet år -100 000 Verksamhetsbidrag 580 205 Finansiella utgifter -72 482 Årsbidrag 507 723 Avskrivningar -410 515 Räkenskapsperiodens resultat 97 208 I de förverkligade verksamhetsutgifterna enligt bokslutet ingår förtidspensionsavgifter 14 682 euro, som i budgeten budgeteras under resultatområdet centralt administrerade kostnader och i bokslutet överförs till förvaltningarna enligt utfallet. Utgiften har i nettokalkylen dragits av från verksamhetsutgifter. Sparskyldighet för år har beaktats i kalkylen. (tn 25.2. 108/) Investeringsanslagen i den ursprungliga budgeten för maskiner och transportmedel var 475 000.
165 Finansieringskalkyl Årsbidrag 507 723 Investeringsutgifter -468 497 Investeringsinkomster - Finansieringsrest 39 226 År Årlig finansieringsrest Kumulativ finansieringsrest 2009 14 493 14 493 2010 265 120 279 613 2011-63 825 215 788 2012-146-156 69 632 2013-4 462 65 170 2014 15 574 80 744 39 226 119 970 Finansieringsöverskott år är 39 226.. Det kumulativa finansieringsöverskottet i slutet av åren är 119 970. 2.7 Sammanfattning av anslagsöverskridningar Driftsekonomin 1. Bruttoförvaltningar Överskridning Bindande verkan, organnivå Social- och hälsovårdsnämnden 895 303 Förvaltning och ekonomi +484 650 Socialarbete och familjeservice +289 308 Hem- och anstaltsvård -748 815 Hälsovårdsservice -771 848 Specialiserad sjukvård -593 808 Nettoöverskridningen av verksamhetsorganens anslag är 0,99 miljoner euro. Stadsfullmäktige godkände på sitt möte 14.12. 114 ett med inkomster delvis täckt anslag på 6,6 miljoner för social- och hälsovårdsnämnden. Överskridningarna förklaras till största delen av att sjukförsäkringsersättningarnas inverkan på resultatet inte har beaktats vid ansökandet av tilläggsanslag. Utfallet för den specialiserade sjukvården inkluderar återbetalningar på totalt 4,06 miljoner för åren 2014 och. Det anslag som reserverats för patienter med fördröjd förflyttning överskred det uppskattade med 1,54 miljoner. Direktionen för Vaasan työväenopisto 14 700 Verksamhetsorganets inkomstuppskattning överskreds med 191 924, utgiftsöverskridningen kan täckas med en överskridning av inkomsterna. Direktionen för arbetarinstitutet 55 291 Verksamhetsorganets inkomster överskreds med 43 143, utgiftsöverskridningen kan delvis täckas med en överskridning av inkomster. Överskridningen beror på en kostnad av engångsnatur inom personalkostnaderna. Fritidsnämnden 72 586 Verksamhetsorganets inkomstuppskattning överskreds med 34 695, utgiftsöverskridningen kan delvis täckas med en överskridning av inkomsterna. Teater- och orkesternämnden Stadsorkestern 80 882 Stadsorkesterns inkomster överskrids med 39 217,
166 utgiftsöverskridningen kan delvis täckas med en överskridning av inkomsterna. Byggnads- och miljönämnden 22 895 Överskridningen finns till största delen i anslagen för hälsoövervakningens samarbetsområde. Verksamhetsorganets inkomster överskrider med 176 658 det budgeterade, anslagsöverskridningen kan täckas med en överskridning av inkomsterna. Tekniska nämnden, bruttoenheter 152 540 Inkomsterna för verksamhetsorganets bruttobudgeterade enheter överskred det uppskattade med 273 582, anslagsöverskridningen kan täckas med en överskridning av inkomstuppskattningen. 2. Nettoenheter Grafiska tjänster 8 030 Överskridningen kan täckas med det tidigare överskottet. Vasa Städservice 192 122 Överskridningen kan täckas med det tidigare överskottet. Investeringar 1. Avskrivningsbar lösegendom Överskridning Bindande verkan, organnivå Social- och hälsovårdsnämnden 38 481 Investeringsanslagen för samarbetsområdet Laihela hade inte beaktats i budgeten. Kostnaderna, 94 847, har täckts med motsvarande inkomst. Fritidsnämnden 1 190 Direktionen för stadsteatern och stadsorkestern 1 662
167 BOKSLUTSKALKYLER
168 RESULTATRÄKNING 01.01.-31.12. 01.01.-31.12.2014 Verksamhetsintäkter Försäljningsintäkter 57 712 502,56 61 017 209,76 Avgiftsintäkter 27 950 914,64 26 738 615,27 Understöd och bidrag 14 702 005,12 15 204 946,94 Hyresintäkter 12 967 972,18 11 965 834,50 Övriga verksamhetsintäkter 7 690 645,14 121 024 039,64 5 007 638,53 119 934 245,00 Tillverkning för eget bruk 2 473 928,38 2 428 662,05 Verksamhetskostnader Personalkostnader Löner och arvoden -196 634 926,78-198 954 340,62 Lönebikostnader Pensionskostnader -45 145 504,67-45 637 164,24 Övriga lönebikostnader -11 193 269,91-10 643 488,35 Köp av service -177 340 080,42-178 748 997,59 Material, förnödenheter och varor -27 130 515,83-29 402 447,87 Understöd -32 944 756,34-31 299 720,94 Hyror -7 117 203,25-6 512 060,90 Övriga verksamhetskostnader -2 991 419,09-500 497 676,29-2 076 007,98-503 274 228,49 Verksamhetsbidrag -376 999 708,27-380 911 321,44 Skatteinkomster 278 216 963,84 274 069 812,83 Statsandelar 99 696 760,00 100 371 835,00 Finansiella intäkter och kostnader Ränteintäkter 756 775,86 728 859,94 Övriga finansiella intäkter 13 093 982,00 12 044 049,16 Räntekostnader -2 962 099,51-3 144 418,49 Övriga finansiella kostnader -210 088,48 10 678 569,87-61 630,36 9 566 860,25 Årsbidrag 11 592 585,44 3 097 186,64 Avskrivningar och nedskrivningar Avskrivningar enligt plan -29 864 234,44-30 613 510,95 Avskrivningar av engångsnatur -993 843,25-5 344,68 Nedsskrivningar -50 060,55-30 908 138,24 0,00-30 618 855,63 Extraordinära poster Extraordinära intäkter 0,00 0,00 200 000,00 200 000,00 Räkenskapsperiodens resultat -19 315 552,80-27 321 668,99 Ökning (-) eller minskining (+) av avskrivningsdifferens -964 813,27 1 020 100,36 Ökning (-) eller minskning (+) av reserver 2 400 000,00 420 000,00 Ökning (-) eller minskning (+) av fonder 312 639,21 200 566,40 Räkenskapsperiodens över-/underskott -17 567 726,86-25 681 002,23
169 FINANSIERINGSANALYS 01.01.-31.12. 01.01.-31.12.2014 Kassaflödet i verksamheten Årsbidrag 11 592 585,44 3 097 186,64 Extraordinära intäkter 0,00 200 000,00 Försäljningsvinster av tillgångar bland bestående aktiva -3 715 322,35-1 486 038,98 Försäljningsförluster av tillgångar bland bestående aktiva 821,77 168 563,40 Ökning/minskning i avsättningar 172 648,31-368 484,27 Korrektivposter till internt fillförda medel 0,00 8 050 733,17 4 922,03 1 616 148,82 Kassaflödet för investeringarnas del Investeringsutgifter 46 046 412,64 46 707 579,69 Finansieringsandelar för investeringsutgifter -2 862 161,75-720 762,59 Försäljningsinkomster av tillgångar bland bestående akt -4 419 158,75-38 765 092,14-2 104 872,94-43 881 944,16 Verksamhetens och investeringarnas kassaflöde -30 714 358,97-42 265 795,34 Kassaflödet för finansieringens del Förändringar i utlåningen Ökning av utlåningen -20 656,00-17 506,00 Minskning av utlåningen 208 172,53 187 516,53 211 796,78 194 290,78 Förändringar i lånebeståndet Ökning av långfristiga lån 40 000 000,00 55 000 000,00 Minskning av lånfristiga lån -24 262 973,96-24 353 741,56 Förändringar i kortfristiga lån 18 752 000,00 34 489 026,04 5 985 400,00 36 631 658,44 Övriga förändringar i likviditeten Förändringar i förvaltade medel och förvaltat kapital -123 612,42 232 482,32 Förändringar i omsättningstillgångar -139 954,41-297 699,59 Förändring av fordringar -246 547,74 4 044 190,11 Förändring av räntefria skulder 351 067,36-159 047,21-3 371 231,46 607 741,38 Kassaflödet för finansieringens del 34 517 495,36 37 433 690,60 Förändring av likvida medel 3 803 136,39-4 832 104,74 Förändring av likvida medel Likvida medel 31.12. 12 528 923,10 8 725 786,71 Likvida medel 1.1. 8 725 786,71 3 803 136,39 13 557 891,45-4 832 104,74
170 VASA STADS BALANSRÄKNING AKTIVA 2014 A I II III B C I II III BESTÅENDE AKTIVA Immateriella tillgångar Övriga utgifter med lång verkningstid 14 850 160,26 14 675 063,38 Förskottsbetalningar och pågående nyanläggningar 0,00 447 063,76 14 850 160,26 15 122 127,14 Materiella tillgångar Mark- och vattenområden 43 016 091,64 42 619 297,96 Uppskrivningar av mark- och vattenområden 122 011 521,43 122 537 919,74 Byggnader 186 771 452,44 186 419 586,34 Fasta konstruktioner och anordningar 87 433 761,41 87 645 460,81 Maskiner och inventarier 16 391 052,76 17 170 252,97 Förskottsbetalningar och pågående nyanläggningar 11 480 064,94 3 118 439,29 467 103 944,62 459 510 957,11 Placeringar Aktier och andelar 86 836 137,77 83 112 102,23 Uppskrivningar av aktier och andelar 613 999,63 613 999,63 Övriga lånefordringar 17 602 719,99 17 796 885,86 Övriga fordringar 2 078 465,09 2 071 815,75 Förskottsbetalningar och pågående nyanläggningar 0,00 0,00 107 131 322,48 103 594 803,47 FÖRVALTADE MEDEL Statens uppdrag 0,00 5 721,70 Donationsfondernas särskilda täckning 22 420 528,80 20 912 386,18 Övriga förvaltade medel 230 682,21 231 589,76 22 651 211,01 21 149 697,64 RÖRLIGA AKTIVA Omsättningstillgångar Material och förnödenheter 548 924,11 623 828,67 Varor under tillverkning 1 989 387,01 1 772 553,10 Färdiga produkter 8 446,68 10 421,62 2 546 757,80 2 406 803,39 Fordringar Långfristiga fordringar Kundfordringar 0,00 0,00 Lånefordringar 0,00 0,00 Övriga fordringar 11 135,35 19 881,97 Resultatregleringar 2 007 994,54 1 977 087,00 Kortfristiga fordringar Kundfordringar 15 223 529,28 14 259 879,78 Lånefordringar 5 216 218,08 4 820 000,00 Övriga fordringar 7 432 332,97 8 835 044,04 Resultatregleringar 2 502 015,82 2 234 785,51 32 393 226,04 32 146 678,30 Finansiella värdepapper Placeringar i penningmarknadsinstrument 2 236 283,71 2 186 099,44 Masskuldebrevsfordringar 0,00 0,00 2 236 283,71 2 186 099,44 IV Kassa och banktillgodohavanden 10 292 639,39 6 539 687,27 AKTIVA TOTALT 659 205 545,31 642 656 853,76
171 PASSIVA 2014 A EGET KAPITAL I Grundkapital 191 910 065,82 191 910 065,82 II Uppskrivningsfond 122 625 521,06 123 151 919,37 III Övriga egna fonder 10 438 370,87 10 751 010,08 IV Över-/underskott från tidigare räkenskapsperioder -3 715 085,84 21 965 916,39 V Räkenskapsperiodens över-/underskott -17 567 726,86-25 681 002,23 303 691 145,05 322 097 909,43 B C D E I II AVSKRIVNINGSDIFFERENS OCH RESERVER Avskrivningsdifferens 5 988 203,37 5 023 390,10 Reserver 60 000,00 2 460 000,00 6 048 203,37 7 483 390,10 AVSÄTTNINGAR Avsättningar för pensioner 878 600,00 1 299 567,27 Övriga avsättningar 3 564 700,14 2 971 084,56 4 443 300,14 4 270 651,83 FÖRVALTAT KAPITAL Statens uppdrag 96 139,31 136 412,06 Donationsfondernas kapital 22 512 519,79 21 238 458,13 Övrigt förvaltat kapital 434 158,89 290 046,85 23 042 817,99 21 664 917,04 FRÄMMANDE KAPITAL Långfristigt Masskuldebrev 40 000 000,00 0,00 Lån från finansiella institut och försäkringsanstalter 149 162 514,20 170 262 988,16 Lån från offentliga samfund 1 400 000,00 1 750 000,00 Anslutningsavgifter och övriga skulder 3 759 381,80 3 580 660,47 194 321 896,00 175 593 648,63 Kortfristigt Lån från finansiella institut och försäkringsanstalter 55 300 473,96 38 900 473,96 Lån från offentliga samfund 350 000,00 562 500,00 Lån från övriga kreditgivare 1 133 000,00 1 381 000,00 Erhållna förskott 2 636 449,62 2 433 478,34 Skulder till leverantörer 20 364 726,74 20 355 083,61 Övriga skulder 9 678 990,88 9 381 724,85 Resultatregleringar 38 194 541,56 38 532 075,97 127 658 182,76 111 546 336,73 PASSIVA TOTALT 659 205 545,31 642 656 853,76
172 KONCERNRESULTATRÄKNING 2014 Verksamhetens intäkter 387 392 547,61 374 433 421,59 Verksamhetens kostnader -720 553 995,02-717 665 463,50 Andel av intressesamfundens vinst (förlust) 5 682 507,88 1 093 951,84 Verksamhetsförlust -327 478 939,53-342 138 090,07 Skatteinkomster 276 192 939,95 272 561 901,20 Statsandelar 122 622 585,93 124 536 115,58 Finansiella intäkter och kostnader Ränteintäkter 510 209,62 422 394,49 Övriga finansiella intäkter 3 099 090,18 2 907 933,53 Räntekostnader -7 932 921,21-8 683 684,09 Övriga finansiella kostnader -419 389,79-240 213,05 Årsbidrag 66 593 575,15 49 366 357,59 Avskrivningar och nedskrivningar Avskrivningar enligt plan -54 952 559,33-54 709 480,28 Räkenskapsperioden över- och underparivärden 11 000,00 0,00 Extraordinära poster -952 455,00 0,00 Räkenskapsperiodens resultat 10 699 560,82-5 343 122,69 Bokslutsdispositioner 334 454,04 1 324 419,61 Minoritetsandelar -5 771 738,00-5 078 570,91 Ökning (-) eller minskning (+) av asvskrivningsdifferens -353 155,60-1 409 539,27 Minoritetsandelar -99 870,40-143 989,13 Räkenskapsperioden överskott (underskott) 4 809 250,86-10 650 802,39
173 Finansieringsanalys för kommunkoncern 2014 Kassaflödet i verksamheten Årsbidrag 66 593 575,15 44 087 786,68 Räkenskapsperiodens skatter -5 771 738,00 0,00 Extraordinära poster 0,00 200 000,00 Korrektivposter till internt tillförd medel -4 526 318,37-69 202,31 Ökning/minskning i avsättningar 664 489,92-385 768,36 Försäljningsvinster av tillgångar bland -4 613 765,42-1 589 407,01 Försäljningsförlust av tillgångar bland b 821,77 52 347 065,05 169 634,00 42 413 043,00 Kassaflödet för nvesteringarnas del Investeringsutgifter -92 717 967,07-109 167 447,46 Korrigering av investeringsutgifter 5 439 260,62 3 070 503,41 Försäljningsinkomster av tillgångar bla 5 590 865,77-81 687 840,68 3 230 234,56-102 866 709,49 Verksamhetens och investeringarnas kassaflöde -29 340 775,63-60 453 666,49 Kassaflödet för finansieringens del Förändringar i utlåningen Ökning av utlåningen 0,00-7 158,46 Minskning av utåningen 319 148,40 319 148,40 59 902,16 52 743,70 Förändringar i lånebestpndet Ökning av långfristiga lån 85 852 561,72 99 349 495,56 Minskning av långfristiga lån -65 910 754,91-58 220 981,02 Förändring av korfristiga lån 10 008 597,79 29 950 404,60 5 516 563,04 46 645 077,58 Förändring av eget kapital 1 894 133,21 22 149,42 Övriga förändringar i likviditeten Utbetalda dividender 0,00-7 220,00 Förändring av förvaltade medel och för -105 081,17 334 219,58 Förändring av omsättningstillgångar -964 642,16-440 866,11 Förändring av fordningar 821 234,39 602 630,47 Förändring av räntefria skulder 6 369 274,92 6 120 785,98-4 326 125,72-3 837 361,78 Kassaflödet för finansieringens del 38 284 472,19 42 882 608,92 Förändring av likvida medel 8 943 696,56-17 571 057,57 Förändring av likvida medel Likvida medel 31.12. 34 619 373,16 25 675 676,60 Likvida medel 1.1. 25 675 676,60 8 943 696,56 43 246 734,17-17 571 057,57
174 VASA STADS KONCERNBALANSRÄKNING 31.12. AKTIVA 2014 BESTÅENDE AKTIVA Immateriella tillgångar Immateriella rättigheter 16 196 404,80 2 676 195,45 Övriga utgifter med lång verkningstid 1 899 640,53 15 066 184,67 Förskottsbetalningar och pågående nya 0,00 447 063,76 Totalt 18 096 045,33 18 189 443,88 Materiella tillgångar Mark- och vattenområden 57 348 482,19 55 964 616,00 Uppskrivningar av mark- och vattenomr 123 678 148,75 125 815 978,00 Byggnader 457 834 219,80 448 604 038,73 Uppskrivningar av byggnader 1 435 308,33 1 439 277,22 Fasta konstruktioner och anordningar 195 054 351,23 195 087 420,85 Maskiner och inventarier 27 021 195,47 30 117 677,52 Övriga materiella tillgångar 8 203 006,69 4 404 576,30 Förskottsbetalningar och nyanläggning 22 905 518,44 8 546 486,16 Totalt 893 480 230,90 869 980 070,78 Placeringar Aktier och andelar i ägointressesamfun 135 639 532,69 122 557 973,11 Aktier och andelar 250 000,00 0,00 Uppskrivningar av aktier och andelar 54 005 800,51 55 191 382,75 Övriga lånefordringar 1 346 901,81 1 348 056,54 Övriga placeringar 3 535 036,03 3 625 915,70 Förskottsbetalningar 382,00 228 650,73 Totalt 194 777 653,04 182 951 978,83 FÖRVALTADE MEDEL 23 045 453,21 22 459 592,77 RÖRLIGA AKTIVA Omsättningstillgångar 8 799 309,85 7 834 667,69 Fordringar Långfristiga fordringar 4 250 338,31 2 828 467,07 Kortfristiga fordringar 70 256 055,50 72 499 161,13 74 506 393,81 75 327 628,20 Finansiella värdepapper 3 310 364,96 17 362,04 Kassa och banktillgodohavanden 31 309 008,20 25 658 314,56 AKTIVA TOTALT 1 247 324 459,30 1 202 419 058,75
175 PASSIVA 2014 EGET KAPITAL Grundkapital 191 910 065,82 191 910 065,82 Uppskrivningsfond 127 074 358,52 127 605 881,45 Övrigt eget kapital 13 138 893,60 13 237 409,96 Över -/ underskott från tidigare räkenskaps 123 558 158,89 134 474 946,56 Räkenskapsperiodens över-/underskott 4 809 250,86-10 650 802,39 Totalt 460 490 727,69 456 577 501,40 MINORITETSANDEL 5 604 311,76 3 408 503,10 AVSÄTTNINGAR Avsättningar för pensioner 878 600,00 1 315 787,67 Övriga avsättningar 9 968 436,41 8 866 758,82 Totalt 10 847 036,41 10 182 546,49 FÖRVALTAT KAPITAL 23 657 946,39 23 177 167,12 FRÄMMANDE KAPITAL Långfristigt räntebelagt främmande kapital 433 379 628,15 427 072 751,69 Långfristigt räntefritt främmande kapital 84 894 132,83 88 014 646,94 Kortfristigt räntebelagt främmande kapital 94 590 869,83 70 946 718,25 Kortfristigt räntefritt främmande kapital 133 859 806,24 123 039 223,76 746 724 437,05 709 073 340,64 PASSIVA TOTALT 1 247 324 459,30 1 202 419 058,75
176 RESULTATRÄKNINGS-sammanställning Österbottens Regionala före- Stadens räddningsverk Vasa vatten tagshälsovården Vasa Hussektor Icke eliminerad resultaträkning resultaträkning resultaträkning resultaträkning resultaträkning resultaträkning Verksamhetsintäkter Försäljningsintäkter 30 825 901,31 17 243 396,51 15 181 594,21 4 558 447,98 550 308,97 68 359 648,98 Avgiftsintäkter 27 838 742,38 327 888,00 0,00 31 124,70 0,00 28 197 755,08 Understöd och bidrag 14 403 262,82 274 181,30 0,00 20 941,67 999 693,25 15 698 079,04 Hyresintäkter 11 240 523,23 4 239,12 6 025,20 0,00 48 156 874,31 59 407 661,86 Övriga verksamhetsintäkter 7 598 527,52 138 266,70 73 863,34 101 324,67 1 041,17 7 913 023,40 Tillverkning för eget bruk 476 708,44 0,00 381 682,59 0,00 626 657,36 1 485 048,39 Verksamhetskostnader Personalkostnader Löner och arvoden -179 289 207,86-9 743 623,34-2 346 094,46-2 334 800,58-2 921 200,54-196 634 926,78 Lönebikostnader Pensionskostnader -41 490 001,71-1 781 804,74-671 738,52-421 588,32-780 371,38-45 145 504,67 Övriga lönebikostnader -10 232 503,42-539 982,86-131 288,22-125 896,30-163 599,11-11 193 269,91 Köp av service -176 719 574,47-1 955 878,80-2 724 301,61-1 245 754,62-4 320 112,12-186 965 621,62 Material, förnödenheter och varor -18 067 743,88-1 253 917,35-2 551 451,50-135 328,51-5 672 083,54-27 680 524,78 Understöd -33 823 312,57-117 517,69 0,00 0,00 0,00-33 940 830,26 Hyror -47 152 221,65-1 377 888,41-107 516,29-289 447,79-4 562 019,02-53 489 093,16 Övriga verksamhetskostnader -2 715 442,94-35 737,66-91 417,17-14 250,06-154 306,01-3 011 153,84 Verksamhetsbidrag -417 106 342,80 1 181 620,78 7 019 357,57 144 772,84 31 760 883,34-376 999 708,27 Skatteinkomster 278 216 963,84 0,00 0,00 0,00 0,00 278 216 963,84 Statsandelar 99 696 760,00 0,00 0,00 0,00 0,00 99 696 760,00 Finansiella intäkter och kostnader Ränteintäkter 756 775,86 9 387,40 8 093,73 3 240,13 0,00 777 497,12 Övriga finansiella intäkter 34 173 891,62 0,00 7 590,38 0,00 0,00 34 181 482,00 Räntekostnader -2 966 804,04 0,00 0,00 0,00-16 016,73-2 982 820,77 Övriga finansiella kostnader -191 504,94-70,81-1 420 089,97-23 039,54-19 662 883,22-21 297 588,48 Årsbidrag -7 420 260,46 1 190 937,37 5 614 951,71 124 973,43 12 081 983,39 11 592 585,44 Avskrivningar och nedskrivningar Avskrivningar enligt plan -15 520 817,66-675 071,85-3 853 231,93-65 194,70-9 749 918,30-29 864 234,44 Avskrivningar av engångsnatur 0,00 0,00 0,00 0,00-993 843,25-993 843,25 Nedsskrivningar 0,00 0,00-10 650,00 0,00-39 410,55-50 060,55 Extraordinära poster Extraordinära kostnader 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 Räkenskapsperiodens resultat -22 941 078,12 515 865,52 1 751 069,78 59 778,73 1 298 811,29-19 315 552,80 Ökning (-) el. minskin. (+) av avskrivningsdiff. -964 813,27 0,00 0,00 0,00 0,00-964 813,27 Ökning (-) eller minskning (+) av reserver 2 400 000,00 0,00 0,00 0,00 0,00 2 400 000,00 Ökning (-) eller minskning (+) av fonder 312 639,21 0,00 0,00 0,00 0,00 312 639,21 Räkenskapsperiodens över-/underskott -21 193 252,18 515 865,52 1 751 069,78 59 778,73 1 298 811,29-17 567 726,86 Eliminerings- och korrigeringsregistreringar Stadens Östrbottens Regionala före- resultaträkning Staden räddningsverk Vasa vatten tagshälsovården Vasa Hussektor i bokslutet Verksamhetsintäkter Försäljningsintäkter 1) -2 310 212,17-4 673 930,69-751 981,78-2 667 916,29-243 105,49 57 712 502,56 Avgiftsintäkter 1) -19 530,44-227 310,00 27 950 914,64 Understöd och bidrag 1) -2 230,67-993 843,25 14 702 005,12 Hyresintäkter 1) -1 167 916,47-45 271 773,21 12 967 972,18 Övriga verksamhetsintäkter 1) -162 511,38-7 333,54-52 533,34 7 690 645,14 Tillverkning för eget bruk 1) 147 769,72 695 727,86 0,00 145 382,41 2 473 928,38 Verksamhetskostnader Personalkostnader Löner och arvoden -196 634 926,78 Lönebikostnader Pensionskostnader -45 145 504,67 Övriga lönebikostnader -11 193 269,91 Köp av service 1) 7 803 637,81 297 748,93 500 978,55 155 597,96 867 577,95-177 340 080,42 Material, förnödenheter och varor 1) 106 018,77 29,78 4 853,14 180,00 438 927,26-27 130 515,83 Understöd 1) 996 073,92-32 944 756,34 Hyror 1) 44 628 155,98 383 587,83 21 492,34 228 204,52 1 110 449,24-7 117 203,25 Övriga verksamhetskostnader 1) 2 080,74 757,58 5 102,91 4 244,40 7 549,12-2 991 419,09 Verksamhetsbidrag -376 999 708,27 Skatteinkomster 278 216 963,84 Statsandelar 99 696 760,00 Finansiella intäkter och kostnader Ränteintäkter 2) -9 387,40-8 093,73-3 240,13 756 775,86 Övriga finansiella intäkter 3) -21 087 500,00 13 093 982,00 Räntekostnader 2) 20 721,26-2 962 099,51 Övriga finansiella kostnader 3) 1 420 000,00 23 000,00 19 644 500,00-210 088,48 Årsbidrag 11 592 585,44 Avskrivningar och nedskrivningar Avskrivningar enligt plan -29 864 234,44 Avskrivningar av engångsnatur -993 843,25 Extraordinära poster -50 060,55 Extraordinära kostnader 0,00 Räkenskapsperiodens resultat -19 315 552,80 Ökning (-) eller minskining (+) av -964 813,27 avskrivningsdifferens Ökning (-) eller minskning (+) av reserver 2 400 000,00 Ökning (-) eller minskning (+) av fonder 312 639,21 Räkenskapsperiodens över-/underskott -17 567 726,86 1) Eliminering av interna inköp och försäljningar 57 563 248,73 2) Eliminering av intern ränta 20 721,26 3) Eliminering av avkastning av affärsverkets grundkapital 21 087 500,00
177 FINANSIERINGSANALYS- Stadens Österb.räddn.v. Vasa vatten Regionala före- Icke eliminerad sammanställning finansierings- finansierings- finansierings- tagshälsovården Vasa Hussektor finansieringskalkyl kalkyl kalkyl finansierings- finansierings- kalkyl kalkyl kalkyl Kassaflödet i verksamheten Årsbidrag -7 420 260,46 1 190 937,37 5 614 951,71 124 973,43 12 081 983,39 11 592 585,44 Extraordinära kostnader 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 Försäljningsvinster av tillgångar bland bestående aktiva -3 693 522,35-12 800,00-9 000,00 0,00 0,00-3 715 322,35 Försäljningsförlust av tillgångar bland bestående aktiva 0,00 0,00 821,77 0,00 0,00 821,77 Ökning/minskning i avsättningar 172 648,31 0,00 0,00 0,00 0,00 172 648,31 Korrektivposter till internt fillförda medel 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 Verksamheten totalt -10 941 134,50 1 178 137,37 5 606 773,48 124 973,43 12 081 983,39 8 050 733,17 Kassaflödet för investeringarnas del Investeringsutgifter -37 251 955,62-1 094 236,85-4 769 963,63 0,00-21 220 406,91-64 336 563,01 Finansieringsandelar för investeringsutgifter 1 203 596,73 262 004,21 169 715,36 0,00 1 226 845,45 2 862 161,75 Försäljningsinkomster av tillgångar bland bestående aktiva 9 554 448,76 12 800,00 5 283 934,76 0,00 293 868,31 15 145 051,83 Investeringar totalt -26 493 910,13-819 432,64 683 686,49 0,00-19 699 693,15-46 329 349,43 Verksamhetens och investeringarnas kassaflöde -37 435 044,63 358 704,73 6 290 459,97 124 973,43-7 617 709,76-38 278 616,26 Kassaflödet för finansieringens del Förändringar i utlåningen Ökning av utlåningen -7 119,00 0,00-2 334,00 0,00-29 633,00-39 086,00 Minskning av utlåningen 194 165,87 0,00 0,00 0,00 59 769,93 253 935,80 Förändringar i utlåning totalt 187 046,87 0,00-2 334,00 0,00 30 136,93 214 849,80 Förändringar i lånebeståndet Ökning av långfristiga lån 40 000 000,00 0,00 0,00 0,00 0,00 40 000 000,00 Minskning av lånfristiga lån -24 257 762,00 0,00 0,00 0,00-5 211,96-24 262 973,96 Förändringar i kortfristiga lån 19 001 827,97 0,00 0,00 0,00 0,00 19 001 827,97 Förändringar i lånebeståndet totalt 34 744 065,97 0,00 0,00 0,00-5 211,96 34 738 854,01 Förändringar i eget kapital 0,00 0,00-5 455 043,00 0,00 13 019 300,29 7 564 257,29 Övriga förändringar i likviditeten Förändringar i förvaltade medel och förvaltat kapital -123 612,42 0,00 0,00 0,00 0,00-123 612,42 Förändringar i omsättningstillgångar -143 083,23 0,00 3 128,82 0,00 0,00-139 954,41 Förändring av fordringar 7 045 492,29 605 331,32-865 377,26-186 732,42 439 506,57 7 038 220,50 Förändring av räntefria skulder -471 728,46-964 036,05 29 165,47 61 758,99-5 866 022,07-7 210 862,12 Övriga förändringar i likviditeten 6 307 068,18-358 704,73-833 082,97-124 973,43-5 426 515,50-436 208,45 Kassaflödet för finansieringens del 41 238 181,02-358 704,73-6 290 459,97-124 973,43 7 617 709,76 42 081 752,65 Förändring av likvida medel 3 803 136,39 0,00 0,00 0,00 0,00 3 803 136,39 Förändring av likvida medel Likvida medel 31.12. 12 528 923,10 0,00 0,00 0,00 0,00 12 528 923,10 Likvida medel 1.1. 8 725 786,71 0,00 0,00 0,00 0,00 8 725 786,71 Förändring 3 803 136,39 0,00 0,00 0,00 0,00 3 803 136,39 Eliminerings- och korrigeringsregistreringar Stadens Österbottens Regionala före- finansierigskalky Staden räddningsverketvasa vatten tagshälsovården Vasa Hussektor i bokslutet Kassaflödet i verksamheten Årsbidrag 1) 28 956 787,74-4 238 068,18 1 835 545,95-2 259 929,54-24 294 335,97 11 592 585,44 Extraordinära kostnader 0,00 Försäljningsvinster av tillgångar bland bestående aktiva -3 715 322,35 Försäljningsförlust av tillgångar bland bestående aktiva 821,77 Ökning/minskning i avsättningar 172 648,31 Korrektivposter till internt fillförda medel 0,00 Verksamheten totalt 8 050 733,17 Kassaflödet för investeringarnas del Investeringsutgifter 2)4) 18 290 150,37-46 046 412,64 Finansieringsandelar för investeringsutgifter 2 862 161,75 Försäljningsinkomster av tillgångar bland bestående aktiva 2)4) -5 455 043,00-5 270 850,08 4 419 158,75 Investeringar totalt -38 765 092,14 Verksamhetens och investeringarnas kassaflöde -30 714 358,97 Kassaflödet för finansieringens del Förändringar i utlåningen Ökning av utlåningen 5) 18 430,00-20 656,00 Minskning av utlåningen 5) -45 763,27 208 172,53 Förändringar i utlåning totalt 187 516,53 Förändringar i lånebeståndet Ökning av långfristiga lån 40 000 000,00 Minskning av lånfristiga lån -24 262 973,96 Förändringar i kortfristiga lån 3) -249 827,97 18 752 000,00 Förändringar i lånebeståndet totalt 34 489 026,04 Förändringar i eget kapital 2) 5 455 043,00-13 019 300,29 0,00 Övriga förändringar i likviditeten Förändringar i förvaltade medel och förvaltat kapital -123 612,42 Förändringar i omsättningstillgångar -139 954,41 Förändring av fordringar 3) -7 534 596,21-725 931,23 789 929,59 185 829,61-246 547,74 Förändring av räntefria skulder 3)5) 27 333,27 7 534 596,21 351 067,36 Övriga förändringar i likviditeten -159 047,21 Kassaflödet för finansieringens del 34 517 495,36 Förändring av likvida medel 3 803 136,39 Förändring av likvida medel Likvida medel 31.12. 12 528 923,10 Likvida medel 1.1. 8 725 786,71 Förändring 3 803 136,39 1) Eliminering av interna inköp och finansieringsposter 57 563 248,73 2) Eliminering av ökning i eget kapital 7 564 257,29 3) Eliminering av förbindelsekonto 7 784 424,18 4) Eliminering av interna investeringar 5 270 850,08 5) Eliminering av interna anslutningsavgifter 45 763,27
178 BALANSRÄKNINGS-sammanställning Österbottens Regionala före- Stadens räddningsverk Vasa vatten tagshälsovården Vasa Hussektor Icke eliminerad balansräkning balansräkning balansräkning balansräkning balansräkning balansräkning AKTIVA A BESTÅENDE AKTIVA I Immateriella tillgångar Övriga utgifter med lång verkningstid 13 123 244,12 6 195,38 443 699,07 0,00 1 277 021,69 14 850 160,26 Förskottsbetalnigar och pågående nyanläggningar 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 13 123 244,12 6 195,38 443 699,07 0,00 1 277 021,69 14 850 160,26 II Materiella tillgångar Mark- och vattenområden 42 914 768,14 0,00 0,00 0,00 101 323,50 43 016 091,64 Uppskrivningar av mark- och vattenområden 122 011 521,43 0,00 0,00 0,00 0,00 122 011 521,43 Byggnader 1 077 901,33 37 510,29 5 828 306,14 0,00 179 827 734,68 186 771 452,44 Fasta konstruktioner och anordningar 64 267 868,77 28 286,17 23 137 606,47 0,00 0,00 87 433 761,41 Maskiner och inventarier 11 056 959,38 4 839 664,12 463 777,64 21 491,28 9 160,34 16 391 052,76 Förskottsbetalnigar och pågående nyanläggningar 124 816,00 139 617,42 834 927,47 0,00 10 380 704,05 11 480 064,94 241 453 835,05 5 045 078,00 30 264 617,72 21 491,28 190 318 922,57 467 103 944,62 III Placeringar Aktier och andelar 276 191 857,35 0,00 0,00 0,00 5 212 201,96 281 404 059,31 Uppskrivningar av aktier och andelar 613 999,63 0,00 0,00 0,00 0,00 613 999,63 Övriga lånefordringar 17 602 719,99 0,00 0,00 0,00 0,00 17 602 719,99 Övriga fordringar 297 150,09 1 200,00 193 756,61 0,00 1 705 292,50 2 197 399,20 Förskottsbetalnigar och pågående nyanläggningar 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 294 705 727,06 1 200,00 193 756,61 0,00 6 917 494,46 301 818 178,13 B FÖRVALTADE MEDEL Statens uppdrag 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 Donationsfondernas särskilda täckning 22 420 528,80 0,00 0,00 0,00 0,00 22 420 528,80 Övriga förvaltade medel 230 682,21 0,00 0,00 0,00 0,00 230 682,21 22 651 211,01 0,00 0,00 0,00 0,00 22 651 211,01 C RÖRLIGA AKTIVA I Omsättningstillgångar Material och förnödenheter 391 194,93 0,00 157 729,18 0,00 0,00 548 924,11 Varor under tillverkning 1 989 387,01 0,00 0,00 0,00 0,00 1 989 387,01 Färdiga produkter 8 446,68 0,00 0,00 0,00 0,00 8 446,68 2 389 028,62 0,00 157 729,18 0,00 0,00 2 546 757,80 II Fordringar Långfristiga fordringar Kundfordringar 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 Lånefordringar 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 Övriga fordringar 0,00 0,00 0,00 0,00 11 135,35 11 135,35 Resultatregleringar 2 007 994,54 0,00 0,00 0,00 0,00 2 007 994,54 Kortfristiga fordringar Kundfordringar 10 283 552,57 712 069,36 3 836 471,83 199 389,77 192 045,75 15 223 529,28 Lånefordringar 4 717 000,00 3 603 667,73 2 460 701,65 1 653 830,49 499 218,08 12 934 417,95 Övriga fordringar 18 166 443,65 741 766,51 0,00 13 168,70 22 661,65 18 944 040,51 Resultatregleringar 2 422 389,09 75 865,55 0,00 3 761,18 0,00 2 502 015,82 37 597 379,85 5 133 369,15 6 297 173,48 1 870 150,14 725 060,83 51 623 133,45 III Finansiella värdepapper Placeringar i penningmarknadsinstrument 2 236 283,71 0,00 0,00 0,00 0,00 2 236 283,71 Masskuldebrevsfordringar 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 2 236 283,71 0,00 0,00 0,00 0,00 2 236 283,71 IV Kassa och banktillgodohavanden 10 292 639,39 0,00 0,00 0,00 0,00 10 292 639,39 AKTIVA TOTALT 624 449 348,81 10 185 842,53 37 356 976,06 1 891 641,42 199 238 499,55 873 122 308,37 Eliminerigs- och korrigeringsregistreringar Stadens AKTIVA Österbottens Regionala före- balansräkning Staden räddningsverk Vasa vatten tagshälsovården Vasa Hussektor i bokslutet A BESTÅENDE AKTIVA I Immateriella tillgångar Övriga utgifter med lång verkningstid 14 850 160,26 Förskottsbetalnigar och pågående nyanläggningar 0,00 14 850 160,26 II Materiella tillgångar Mark- och vattenområden 43 016 091,64 Uppskrivningar av mark- och vattenområden 122 011 521,43 Byggnader 186 771 452,44 Fasta konstruktioner och anordningar 87 433 761,41 Maskiner och inventarier 16 391 052,76 Förskottsbetalnigar och pågående nyanläggningar 11 480 064,94 467 103 944,62 III Placeringar Aktier och andelar 1) -194 567 921,54 86 836 137,77 Uppskrivningar av aktier och andelar 613 999,63 Övriga lånefordringar 17 602 719,99 Övriga fordringar 3) -5 000,00-113 934,11 2 078 465,09 Förskottsbetalnigar och pågående nyanläggningar 0,00 107 131 322,48 B FÖRVALTADE MEDEL Statens uppdrag 0,00 Donationsfondernas särskilda täckning 22 420 528,80 Övriga förvaltade medel 230 682,21 22 651 211,01 C RÖRLIGA AKTIVA I Omsättningstillgångar Material och förnödenheter 548 924,11 Varor under tillverkning 1 989 387,01 Färdiga produkter 8 446,68 2 546 757,80 II Fordringar Långfristiga fordringar Kundfordringar 0,00 Lånefordringar 0,00 Övriga fordringar 11 135,35 Resultatregleringar 2 007 994,54 Kortfristiga fordringar Kundfordringar 15 223 529,28 Lånefordringar 2) -3 603 667,73-2 460 701,65-1 653 830,49 5 216 218,08 Övriga fordringar 2) -11 511 707,54 7 432 332,97 Resultatregleringar 2 502 015,82 32 393 226,04 III Finansiella värdepapper Placeringar i penningmarknadsinstrument 2 236 283,71 Masskuldebrevsfordringar 0,00 2 236 283,71 IV Kassa och banktillgodohavanden 10 292 639,39 AKTIVA TOTALT 659 205 545,31
179 BALANSRÄKNINGS-sammanställning Österbottens Regionala före- Stadens räddningsverk Vasa vatten tagshälsovården Vasa Hussektor Icke eliminerad balansräkning balansräkning balansräkning balansräkning balansräkning balansräkning PASSIVA A EGET KAPITAL I Grundkapital 191 910 065,82 220 000,00 23 838 876,88 355 000,00 170 154 044,66 386 477 987,36 III Uppskrivningsfond 122 625 521,06 0,00 0,00 0,00 0,00 122 625 521,06 IV Övriga egna fonder 10 438 370,87 0,00 0,00 0,00 0,00 10 438 370,87 V Över-/underskott från tidigare räkenskapsperioder -28 591 918,98 6 589 677,82 7 100 424,72 759 041,25 10 427 689,35-3 715 085,84 VI Räkenskapsperiodens över-/underskott -21 193 252,18 515 865,52 1 751 069,78 59 778,73 1 298 811,29-17 567 726,86 275 188 786,59 7 325 543,34 32 690 371,38 1 173 819,98 181 880 545,30 498 259 066,59 B AVSKRIVNINGSDIFFERENS OCH RESERVER Avskrivningsdifferens 5 988 203,37 0,00 0,00 0,00 0,00 5 988 203,37 Reserver 60 000,00 0,00 0,00 0,00 0,00 60 000,00 6 048 203,37 0,00 0,00 0,00 0,00 6 048 203,37 C AVSÄTTNINGAR Avsättningar för pensioner 878 600,00 0,00 0,00 0,00 0,00 878 600,00 Övriga avsättningar 3 564 700,14 0,00 0,00 0,00 0,00 3 564 700,14 4 443 300,14 0,00 0,00 0,00 0,00 4 443 300,14 D FÖRVALTAT KAPITAL Statens uppdrag 96 139,31 0,00 0,00 0,00 0,00 96 139,31 Donationsfondernas kapital 22 512 519,79 0,00 0,00 0,00 0,00 22 512 519,79 Övrigt förvaltat kapital 434 158,89 0,00 0,00 0,00 0,00 434 158,89 23 042 817,99 0,00 0,00 0,00 0,00 23 042 817,99 E FRÄMMANDE KAPITAL I Långfristigt Masskuldebrev 40 000 000,00 0,00 0,00 0,00 0,00 40 000 000,00 Lån från finansiella institut och försäkringsanstalter 147 648 166,00 0,00 0,00 0,00 1 514 348,20 149 162 514,20 Lån från offentliga samfund 1 400 000,00 0,00 0,00 0,00 0,00 1 400 000,00 Anslutningsavgifter och övriga skulder 1 094 810,42 0,00 2 783 505,49 0,00 0,00 3 878 315,91 190 142 976,42 0,00 2 783 505,49 0,00 1 514 348,20 194 440 830,11 II Kortfristigt Lån från finansiella institut och försäkringsanstalter 55 295 262,00 0,00 0,00 0,00 5 211,96 55 300 473,96 Lån från offentliga samfund 8 068 199,87 0,00 0,00 0,00 0,00 8 068 199,87 Lån från övriga kreditgivare 1 133 000,00 0,00 0,00 0,00 0,00 1 133 000,00 Erhållna förskott 2 614 295,62 0,00 0,00 0,00 22 154,00 2 636 449,62 Skulder till leverantörer 16 276 716,10 416 292,61 766 852,02 117 384,96 2 787 481,05 20 364 726,74 Övriga skulder 8 467 773,14 403 491,78 591 888,41 92 019,91 11 635 525,18 21 190 698,42 Resultatregleringar 33 728 017,57 2 040 514,80 524 358,76 508 416,57 1 393 233,86 38 194 541,56 125 583 264,30 2 860 299,19 1 883 099,19 717 821,44 15 843 606,05 146 888 090,17 PASSIVA TOTALT 624 449 348,81 10 185 842,53 37 356 976,06 1 891 641,42 199 238 499,55 873 122 308,37 Eliminerigs- och korrigeringsregistreringar Stadens PASSIVA Österbottens Regionala före- balansräkning Staden räddningsverk Vasa vatten tagshälsovården Vasa Hussektor i bokslutet A EGET KAPITAL I Grundkapital 1) -220 000,00-23 838 876,88-355 000,00-170 154 044,66 191 910 065,82 III Uppskrivningsfond 122 625 521,06 IV Övriga egna fonder 10 438 370,87 V Över-/underskott från tidigare räkenskapsperioder -3 715 085,84 VI Räkenskapsperiodens över-/underskott -17 567 726,86 303 691 145,05 B AVSKRIVNINGSDIFFERENS OCH RESERVER Avskrivningsdifferens 5 988 203,37 Reserver 60 000,00 6 048 203,37 C AVSÄTTNINGAR Avsättningar för pensioner 878 600,00 Övriga avsättningar 3 564 700,14 4 443 300,14 D FÖRVALTAT KAPITAL Statens uppdrag 96 139,31 Donationsfondernas kapital 22 512 519,79 Övrigt förvaltat kapital 434 158,89 23 042 817,99 E FRÄMMANDE KAPITAL I Långfristigt Masskuldebrev 40 000 000,00 Lån från finansiella institut och försäkringsanstalter 149 162 514,20 Lån från offentliga samfund 1 400 000,00 Anslutningsavgifter och övriga skulder 3) -80 719,23-38 214,88 3 759 381,80 194 321 896,00 II Kortfristigt Lån från finansiella institut och försäkringsanstalter 55 300 473,96 Lån från offentliga samfund 2) -7 718 199,87 350 000,00 Lån från övriga kreditgivare 1 133 000,00 Erhållna förskott 2 636 449,62 Skulder till leverantörer 20 364 726,74 Övriga skulder 2) -11 511 707,54 9 678 990,88 Resultatregleringar 38 194 541,56 127 658 182,76 PASSIVA TOTALT 659 205 545,31 1) Eliminering av grundkapitalsinvetering 194 567 921,54 2) Eliminering av förbindelsekonto 19 229 907,41 3) Eliminering av anslutningsavgifter 118 934,11
180
181 BILAGEUPPGIFTER
182
183 NOTER FÖR UPPGÖRANDET AV BOKSLUTET 1. VÄRDERINGS- OCH PERIODISERINGSPRINCIPER SAMT METODER Värdering av bestående aktiva Bestående aktiva har antecknats i balansräkningen i anskaffningsutgiften med finansieringsandelar och planenliga avskrivningar avdragna. De planenliga avskrivningarna har räknats enligt den av stadsfullmäktige 6.11.2006 130 godkända avskrivningsplanen. Stadsfullmäktigve har godkänt en ändring av avskrivningsplanen 17.3.2014 31, vilken har beaktats i de planenliga avskrivningarna från 1.1.2013 vid beräkningen av avskrivningen på nya förnödenheter. Den ändrade avskrivningsplanen har tillämpats från början av räkenskapsperioden 2014 vid beräkningen av avskrivningarna på alla förnödenheter. Anskaffningar under 10 000 euro har bokförts som årskostnad. Uppskrivningar av markområden har gjorts i enlighet med stadsfullmäktiges beslut 6.11.2006 130. En uppskrivning har gjorts med en andel som motsvarar höjningen av grundkapitalet i samkommunen Eskoon sosiaalipalvelujen kuntayhtymä. Österbottens museums och Tikanojas konsthems konsttillgångar har förtecknats i respektive inrättningar, och de har inget bokföringsvärde i balansräkningen. Värdering av placeringar Aktier och andelar inom bestående aktiva har antecknats i balansräkningen enligt anskaffningsutgiften eller ett lägre värde än den. Poster av placeringskaraktär inom bestående aktiva har antecknats i balansräkningen enligt det anskaffningsutgifter eller ett lägre sannolikt överlåtelsepris. Värdering av omsättningstillgångar Omsättningstillgångarna har antecknats i balansräkningen antingen enligt medelprisprincipen, en lägre sannolik anskaffningsutgift eller till ett belopp som motsvarar det sannolika överlåtelsepriset. Värdering av fordringar och finansiella värdepapper Fordringarna har antecknats i balansräkningen till ett nominellt värde eller till ett lägre sannolikt värde. De finansiella värdepappren har antecknats i balansräkningen enligt anskaffningsutgiften värdet eller till ett lägre sannolikt värde. Finansiella värdepapper som erhållits vederlagsfritt förtecknas separat. Behandling av derivatavtal I derivatavtal ingår ränte- och valutaswapavtal. Alla ränte- och valutaswapavtal har ingåtts i skyddssyfte.
184 RESULTATRÄKNINGENS BILAGEUPPGIFTER 2. VERKSAMHETSINTÄKTER UPPGIFTSVIS 2014 Social- och hälsovårdsväsendet 37 211 203,44 37 502 503,95 Småbarnsfostran och grundläggande utbildning 9 860 392,48 10 136 841,38 Yrkesläroanstalter 7 309 623,71 7 625 062,59 Övrig kultur- och bildningsverksamhet 5 305 511,27 4 922 110,40 Räddningsväsendet 13 077 166,73 13 383 367,50 Tekniska sektorn 20 422 691,71 15 986 261,82 Stödservice 4 813 630,06 4 697 256,84 Affärsverksamhet 16 500 890,36 19 756 880,21 Övriga 6 522 929,88 5 923 960,31 Sammanlagt 121 024 039,64 119 934 245,00 3. SPESIFIKATION AV SKATTEINKOMSTER 2014 Kommunens inkomstskatt 227 656 230,33 225 524 178,59 Andel av samfundsskatteintäkter 31 281 559,76 31 767 868,61 Fastighetsskatt 19 279 173,75 16 777 765,63 Sammanlagt 278 216 963,84 274 069 812,83 4. SPECIFIKATION AV STATSANDELAR 2014 Statsandel för kommunal basservice (utan utjämningar) 85 408 717,00 95 872 322,00 Utjämningen av statsandelar på basis av skatteinkomster -9 779 832,00-18 018 698,00 Utjämning till följd av systemändringen 274 344,00 274 344,00 Övriga statsandelar för undervisnings- och kulturverksamhet 23 793 531,00 22 243 867,00 Sammanlagt 99 696 760,00 100 371 835,00 5. SPECIFIKATION AV EXTRAORDINÄRA INTÄKTER 2014 Extraordinära intäkter Bolagisering av hamnverksamheten 0,00 200 000,00 6. REDOGÖRELSE FÖR GRUNDERNA FÖR AVSKRIVNINGAR ENLIGT PLAN Avskrivningarna för de tillgångar som avskrivningarna gäller har fastställts på basis av en på förhand upprättad avskrivningsplan. Avskrivningarna enligt planen beräknas på anskaffningsutgiften för materiella och immateriella tillgångar enligt den uppskattade ekonomiska brukstiden. Uppskattade avskrivningstider och mot dem svarande årliga avskrivningsprocenter samt avskrivningsmetoder Immateriella rättigheter 4-5 år Jämnstora avskrivningar Övriga utgifter med lång verkningstid 5-20 år Jämnstora avskrivningar Byggnader 15-60 år Uutgiftsrestavskrivningar 5-20 % Byggnader / Vasa Hamn 20-30 år Jämnstora avskrivningar Fasta konstruktioner och anordningar 15-30 år Uutgiftsrestavskrivningar 10-20 % Avskrivning underkastad lösegendom 4-20 år Jämnstora avskrivningar Små anskaffningar av bestående aktiva, vilkas anskaffningsutgift är mindre än 10.000 euro har kommunen bokförats som årskostnader.
185 7. ÖVERENSSTÄMMELSE MELLAN GENOMSNITTLIGA 2014 AVSKRIVNINGAR OCH INVESTERINGAR v. 2013-2017 v. 2012-2016 Genomsnittliga avskrivningar 28 965 949,08 27 146 461,76 Genomsnittliga egna anskaffningsutgifter 35 017 630,42 40 443 010,07 Avvikelse -6 051 681,34-13 296 548,31 Avvikelse % -17,28-32,88 Investeringsnivån under planeperioden är hög. Den genomsnittliga självfinansieringskostnaden sjunker ändå 5 425 379,65 euro (13,4 %) jämfört med bokslutet 2014. Avskrivningsplanen har ändrats under räkenskapsperioden 2013 för att förbättra motsvarigheten i avskrivningar och investeringar. Som mål för balanseringen av stadens ekonomi är att höja årsbidraget till 30 miljoner euro och att begränsa investeringsnivån till 40 miljoner euro så att stadens finansieringsunderskott minskar och behovet att lyfta lån minskar till en hållbar nivå i relation till en växande stads behov. 8. FÖRÄNDRINGAR I AVSÄTTNINGAR 2014 Avsättning för pensionsansvar 1.1. 1 299 567,27 1 519 100,00 Ökningar under räkenskapsperioden 0,00 0,00 Minskningar under räkenskapsperioden -420 967,27-219 532,73 Avsättning för pensionsansvar 31.12. 878 600,00 1 299 567,27 Avsättning för landskapsvårdande arbeten på 1 870 789,97 2 019 741,51 avstjälpningsplatsen i Sunnanvik 1.1. Ökningar under räkenskapsperioden 466 243,84 0,00 Minskningar under räkenskapsperioden -137 003,81-148 951,54 Avsättning för landskapsvårdande arbeten på 2 200 030,00 1 870 789,97 avstjälpningsplatsen i Sunnanvik 31.12. Områdens rengörningsskyldigheter 1.1 1 100 294,59 1 100 294,59 Ökningar under räkenskapsperioden 0,00 0,00 Minskningar under räkenskapsperioden -57 095,44 0,00 Områdens rengörninsskyldigheter 31.12 1 043 199,15 1 100 294,59 Skadeståndansvar 1.1 0,00 Ökningar under räkenskapsperioden 321 470,99 Minskningar under räkenskapsperioden 0,00 Skadeståndansvar 31.12 321 470,99 9. FÖRSÄLJNINGSVINSTER OCH FÖRSÄLJNINGSFÖRLUSTER 2014 AV TILLGÅNGAR BLAND BESTÅENDE AKTIVA Övriga verksamhetsintäkter Aktier och andelar 227 976,50 119 966,03 Markområden 2 884 522,05 1 209 319,21 Byggnader 542 469,91 0,00 Lösa anläggningstillgångar 60 353,89 156 753,74 Sammanlagt 3 715 322,35 1 486 038,98
186 Övriga verksamhetskostnader Markområden 0,00 36 856,97 Byggnader 0,00 105 954,62 Lösa anläggningstillgångar 821,77 25 751,81 10. FÖRTROENDEPERSONAVGIFTER TILL PARTIER OCH PARTIFÖRENINGAR PUOLUEYHDISTYKSILLE Förtroendepersonavgifter som debiterats och redovisats gällande förtroendevaldas arvoden luottamushenkilömaksut 821,77 168 563,40 Centerns kommunorganisation i Vasa 6 070,89 Samlingspartiets kommunorganisation i Vasa 19 691,32 Laihian Perussuomalaiset 60,00 SDP:s kommunorganisation i Vasa 24 954,50 Finlands kristliga förbund 90,00 Svenska Folkpartiet 15 572,48 Sannfinländarna i Vasa 9 979,71 Vasanejdens gröna 2 751,58 Vänsterförbundet 9 206,53 Kristdemokraterna i Vasa 1 639,50 90 016,51 11. SPECIFIKATION AV DIVIDENDINTÄKTER OCH 2014 RÄNTA PÅ GRUNDKAPITAL Dividendintäkter från andra samfund 12 207 366,80 11 208 824,10 Ränta på grundkapital från samkommuner 380 956,97 363 955,81 Sammanlagt 12 588 323,77 11 572 779,91
187 BALANSRÄKNINGENS BILAGEUPPGIFTER 12. UPPSKRIVNINGAR I uppskrivningarna följs de av stadsfullmäktige (fge 6.11.2006 130) godkända principerna. Värderingen av markområden baserar sig på ett uppskattat områdesspecifikt sannolikt överlåtelsepris. 2014 Markområden Uppskrivningar 1.1. 122 537 919,74 121 644 469,74 Minskning av uppskrivningar / försäljningar -526 398,34-169 832,00 Förändring i uppskrivningar 0,00 1 063 282,00 Uppskrivningar 31.12. 122 011 521,40 122 537 919,74 Aktier och andelar Uppskrivningar 1.1. 613 999,63 613 999,63 Uppskrivningar 31.12. 613 999,63 613 999,63 Uppskrivningar totalt 122 625 521,03 123 151 919,37 13. ÄNDRINGAR I VÄRDET PÅ SAMKOMMUNANDELAR Kommunens andel Balansvärde Öknigar under Balansvärde i samkommunens Differens 1.1. räkensk.per. 31.12. grunkapital Vasa sjukvårdsdistrikts sam- 30 895 634,39 2 703 309,96 33 598 944,35 32 971 361,47 627 582,88 kommun Eskoon sosiaalipalvelujen ky 316 437,84 316 437,84 930 437,47 0,00 - Uppskrivning 613 999,63 613 999,63 Österbottens Förbund 55 095,53 55 095,53 75 707,17-20 611,64 Svenka Österbottens förbund 2 599 553,70 2 599 553,70 2 525 250,00 74 303,70 för utbildning och kultur Samkommunen Vasaregionens 4 245 918,73 4 245 918,73 4 245 918,72 0,01 arenor Kårkulla samkommun 521 265,13 521 265,13 521 265,13 0,00 14. TILL RÖRLIGA AKTIVA HÖRANDE FORDRINGAR PÅ SAMFUND INOM SAMMA KONCERN 2014 Långfristiga fordringar Fordringar på dottersamfund Övriga fordringar 11 135,35 19 881,97 Kortfristiga fordringar Fordringar på dottersamfund Kundfordringar 1 014 430,66 969 380,41 Lånefordringar 513 000,00 500 000,00 Övriga fordringar 28 895,47 68 436,45 Resultatregleringar 115 329,58 16 947,38 Fordringar på samkommuner, där kommunen är medlem Kundfordringar 1 005 221,25 916 455,64 Lånefordringar 0,00 0,00 Övriga fordringar 3 857,77 26 184,99 Resultatregleringar 61 016,02 441 257,88
188 Fordringar på intressesamfund samt andra ägarintressesamfund Kundfordringar 136 941,13 180 053,75 Lånefordringar 4 000 000,00 4 000 000,00 Övriga fordringar 81 646,68 335 796,39 Resultatregleringar 0,00 83 850,61 15. RESULTATREGLERINGAR, FORDRINGAR 2014 Långfristiga Markanvändningsavtal 2 007 994,54 1 977 087,00 2 007 994,54 1 977 087,00 Kortfristiga Periodisering av räntor 5 614,11 5 833,16 Förskottsbetalningar 451 836,12 585 123,09 Övriga resultatregleringar, fordringar 2 044 565,59 1 643 829,26 2 502 015,82 2 234 785,51 16. FINANSIELLA VÄRDEPAPPER ERHÅLLNA UTAN VEDERLAG 2014 Marknadsvärde Marknadsvärde 31.12. 31.12. Aktia-aktier 12 845 st. 132 431,95 125 495,65
17. ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR OCH ÖVRIGA PLACERINGAR MED LÅNG VERKNINGSTID Anläggningstillgångar Immateriella tillgångar Materiella tillgångar Immateriella Övriga utgifter Sammanlagt Markområden Byggnader Fasta konstruktione Maskiner och Förskottsbetalningar Sammanlagt rättigheter med lång verk- och anordningar inventarier och pågående ningstid nyanläggningar Icke-avskriven anskaffningsutgift 1.1. 14 675 063,38 447 063,76 15 122 127,14 42 619 297,96 186 419 586,34 92 916 310,89 17 170 252,97 3 118 439,29 342 243 887,45 Ökningar under räkenskapsperioden 3 235 001,60 35 588,98 3 270 590,58 714 356,63 11 085 657,92 12 678 098,75 3 481 594,57 11 028 773,76 38 988 481,63 Finans.andelar under räkenskapsperioden -1 103 596,73 0,00-1 103 596,73 0,00-976 845,45-269 715,36-213 004,21-299 000,00-1 758 565,02 Minskningar under räkenskapsperioden -19 205,67-10 650,00-29 855,67-317 562,95-231 630,09 0,00-72 954,57-39 410,55-661 558,16 Överföringar mellan posterna 424 987,49-472 002,74-47 015,25 0,00 1 761 682,19 598 318,29 0,00-2 328 737,56 31 262,92 Avskrivning under räkenskapsperioden -2 362 089,81 0,00-2 362 089,81 0,00-11 286 998,47-13 218 401,08-3 990 588,33 0,00-28 495 987,88 Icke-avskriven anskaffningsutgift 31.12. 14 850 160,26 0,00 14 850 160,26 43 016 091,64 186 771 452,44 92 704 611,49 16 375 300,43 11 480 064,94 350 347 520,94 Uppskrivningar 122 011 521,43 122 011 521,43 Bokföringsvärde 31.12. 14 850 160,26 0,00 14 850 160,26 165 027 613,07 186 771 452,44 92 704 611,49 16 375 300,43 11 480 064,94 472 359 042,37 Placeringar bland bestående aktiva Masskuldeabrevslånefordringar, Aktier och andelar övriga lånefordringar och andra fordringar Aktier/dotter- Aktier/intresse- Samkommun- Övriga aktier Sammanlagt Fordringar på Fordringar på Sammanlagt samfund och övriga ägar- andelar och andelar dottersamfund övriga samfund intressesamfund 189 Anskaffningsutgift 1.1. 32 694 088,71 5 740 659,28 41 319 038,12 3 358 316,12 83 112 102,23 16 279 050,04 3 589 651,57 19 868 701,61 Ökningar 1 029 807,00 54 223,47 2 703 309,96 0,00 3 787 340,43 20 656,00 0,00 20 656,00 Överföringar mellan posterna 0,00-27 014,18 27 014,18 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 Minskningar 0,00-22 102,52-40 135,70-1 066,67-63 304,89-208 172,53 0,00-208 172,53 Anskaffningsutgift 31.12. 33 723 895,71 5 745 766,05 44 009 226,56 3 357 249,45 86 836 137,77 16 091 533,51 3 589 651,57 19 681 185,08 Uppskrivningar 613 999,63 613 999,63 Bokföringsvärde31.12. 33 723 895,71 5 745 766,05 44 623 226,19 3 357 249,45 87 450 137,40 16 091 533,51 3 589 651,57 19 681 185,08
190 18. EGET KAPITAL 2014 Grundkapital 1.1. 191 910 065,82 191 910 065,82 Förändringar under räkenskapsperioden 0,00 0,00 Grundkapital 31.12. 191 910 065,82 191 910 065,82 Uppskrivningsfond 1.1. 123 151 919,37 122 258 469,37 Ökningar av uppskrivningar under räkenskapsperioden 0,00 1 063 282,00 Minskningar av uppskrivningar under räkenskapsperioden -526 398,31-169 832,00 Uppskrivningar 31.12. 122 625 521,06 123 151 919,37 Övriga egna fonder Skadefonden 1.1. 7 491 480,05 7 491 480,05 Överföringar från fonden under räkenskapsperioden 0,00 0,00 Överföringar till fonden under räkenskapsperioden 0,00 0,00 Skadefonden 31.12. 7 491 480,05 7 491 480,05 Läroavtalsväsendets fond.1.1 3 259 530,03 3 460 096,43 Överföringar till fonden under räkenskapsperioden -312 639,21-200 566,40 Överföringar till fonden under räkenskapsperioden 0,00 0,00 Läroavtalsväsendets fond 31.12. 2 946 890,82 3 259 530,03 Över-/underskott från tidigare räkenskapsperioder 1.1. 21 965 916,39 28 858 226,25 Ökning/minskning under räkenskapsperioden -25 681 002,23-5 706 738,38 Rättelse av fel från föregående räkenskapsperiod 0,00-1 185 571,48 Över-/underskott från tidigare räkenskapsperioder 31.12. -3 715 085,84 21 965 916,39 Räkenskapsperiodens över-/underskott 1.1-25 681 002,23-5 706 738,38 Överföring till över-/underskott från tidigare räkenskapsperioden 25 681 002,23 5 706 738,38 Räkenskapsperiodens över-/underskott -17 567 726,86-25 681 002,23 Räkenskapsperiodens över-/underskott 31.12-17 567 726,86-25 681 002,23 Eget kapital totalt 303 691 145,05 322 097 909,43 19. AVSÄTTNINGAR 2014 Avsättning för pensionsansvar 878 600,00 1 299 567,27 Avsättning för landskapsvårdande arbeten på avstjälpningsplatsen 2 200 030,00 1 870 789,97 Reserverig för skyldigheter att rengöra områden 1 043 199,15 1 100 294,59 Avsättning för skadeståndsansvar 321 470,99 0,00 4 443 300,14 4 270 651,83 20. SKULDER TILL SAMFUND INOM SAMMA KONCERN 2014 Långfristigt främmande kapital Skulder till dottersamfund Övriga skulder 53 971,88 35 093,87 Skulder till samkommuner, där kommunen är medlem Övriga skulder 888 541,74 728 698,42 Skulder till intresse- och andra ägarintresssamfund Övriga skulder 56 199,00 56 199,00 Kortfristigt främmande kapital Skulder till dottersamfund Lån 1 133 000,00 1 181 000,00 Erhållna förskott 22 154,00 0,00 Skulder till leverantörer 1 738 094,72 1 219 256,45 Resultatregleringar, skulder 455,31 50 487,12
191 Skulder till samkommuner Lån 0,00 200 000,00 Erhållna förskott 0,00 272 437,51 Skulder till leverantörer 7 674 723,54 8 153 748,53 Övriga skulder 0,00 747 825,90 Resultatregleringar, skulder 1 280,03 182 205,44 Skulder till intresse- och andra ägarintresssamfund Skulder till leverantörer 25 332,52 3 072,32 21. LÅNGFRISTIGT FRÄMMANDE KAPITAL, SOM FÖRFALLER SENARE ÄN EFTER 5 ÅR TILL BETALNING 2014 Lån från finansinstitut och försäkringsinrättningar 66 235 000,00 77 800 000,00 Lån från offentligrättsliga samfund 0,00 250 000,00 Sammanlagt 66 235 000,00 78 050 000,00 22. CHECKLIMIT 2014 Checklimiten för checkräkning med kredit 31.12. 3 522 818,90 3 522 818,90 23. ANSLUTNINGSAVGIFTER OCH ÖVRIGA SKULDER 2014 Anslutningsavifter 2 872 394,81 2 853 516,80 Övriga skulder 886 986,99 727 143,67 Sammanlagt 3 759 381,80 3 580 660,47 24. RESULTATREGLERINGAR, SKULDER 2014 Periodisering av semesterlöner 32 247 120,39 32 737 976,19 Lönebikostnader 681 311,35 565 746,40 Periodisering av räntor 237 844,74 296 938,24 Resultatregleringar / inköpsfakturor 497 579,80 792 916,83 Inkomstförskott och andra kortfristiga resultatregleringsskulder 4 530 685,28 4 138 498,31 Sammanlagt 38 194 541,56 38 532 075,97 25. FÖRVALTADE MEDEL 2014 Social- och hälsovårdsväsendet Kundernas kontanta medel 11 144,53 8 334,50
192 BILAGEUPPGIFTER ANGÅENDE SÄKERHETER OCH ANSVARSFÖRBINDELSER 26. LEASINGANSVAR 2014 Förfaller under följande räkenskapsperiod 244 950,28 554 822,48 Förfaller senare 33 356,56 676 488,61 Sammanlagt 278 306,84 1 231 311,09 27. ANSVARSFÖRBINDELSER 2014 Beviljade för dottersamfund Borgensförbindelser Ursprungligt kapital 98 652 765,66 92 422 512,89 Resterande kapital 88 789 459,78 74 397 933,78 Fyllnadsborgensförbindelser Ursprungligt kapital 4 804 769,13 4 804 769,13 Resterande kapital 3 461 820,15 3 590 044,39 Beviljade för intressesamfund och ägarinteressesamfund Borgensförbindelser Ursprungligt kapital 21 301 000,00 21 301 000,00 Resterande kapital 17 068 978,00 17 564 993,20 Beviljade för övriga Borgensförbindelser Ursprungligt kapital 42 167 040,69 42 326 735,13 Resterande kapital 31 117 188,98 31 709 188,15 Övriga ansvar Kommunernas garanticentral Andel av garantiansvaret 31.12 319 349 338,19 302 644 367,97 Andel som täcker eventuellt ansvar ur garanticentralens fond 31.12-227 570,18-209 239,73 Avtalsansvar Hyresgaranti, social- och hälsovårdsväsendet 134 568,82 142 062,34 Hyresgaranti, Jupiter-stiftelsen 138 033,06 130 817,52 ansvaret i kraft t.o.m. 31.5.2021. Borgen för hyresrisk, Oy Vaasa Parks Ab 0,00 200 000,00 Skyldighet att bygga parkeringsplatser, Strandkvarnen 841 000,00 841 000,00 I anslutning till detaljplanläggningen av teaterkvarteret har ett ramavtal ingåtts, där de obligatoriska bilplatserna enligt planen anvisats i den av staden ägda parkeringsanläggningen. Limit för kassalån beviljade åt dotterbolagen 31.12 4 820 000,00 4 820 000,00 Förpliktelser som markanvändningsavtal förosakar staden 2 479 034,84 2 479 034,84 Resultatbonusens summa enligt avtalen Med Stormossen Ab ingångna samarbetsavtal och leveransavtal för biogas för tio år. Derivatavtal Ränteswapavtal I Återstående kapital för lånet 31.12 0,00 10 000 000,00 Avtalets utgångsdatum 23.7.2017 Rörlig ränta: 3 mån. euribor (banken utför) Fast ränta: 1,48 % (staden utför) Verkligt värde (enligt bankens meddelande) 0,00 386 450,00 Ränteswapavtal II Återstående bullet-kapital för lånet 31.12 15 000 000,00 15 000 000,00 Avtalets utgångsdatum 16.10.2017 Rörlig ränta: 6 mån. euribor (banken utför)
193 Fast ränta: 2,4 % (staden utför) Verkligt värde (enligt bankens meddelande) -740 112,55-1 000 308,75 Ränteswapavtal III Återstående bullet-kapital för lånet 31.12 7 500 000,00 9 000 000,00 Avtalets utgångsdatum 11.11.2020 Rörlig ränta: 1 mån. euribor +0,49 % (banken utför) Fast ränta: 2,64 % (staden utför) Verkligt värde (enligt bankens meddelande) -473 470,00 Ränteswapavtal IV Återstående bullet-kapital för lånet 31.12 10 500 000,00 12 000 000,00 Avtalets utgångsdatum 25.9.2022 Rörlig ränta: 3 mån. euribor (banken utför) Fast ränta: 1,223 % (staden utför) Verkligt värde (enligt bankens meddelande) -391 100,93-460 560,07 Ränteswapavtal V Återstående kapital för lånet 31.12 20 000 000,00 20 000 000,00 Avtalets utgångsdatum 15.3.2023 Rörlig ränta: 3 mån. euribor (banken utför) Fast ränta: 1,595 % (staden utför) Verkligt värde (enligt bankens meddelande) -1 601 006,00-1 809 511,00 Ränteswapavtal VI Återstående kapital för lånet 31.12 12 500 000,00 12 500 000,00 Avtalets utgångsdatum 2.1.2027 Rörlig ränta: 3 mån. euribor (banken utför) Fast ränta: 1,164 % (staden utför) Verkligt värde (enligt bankens meddelande) -97 608,00-198 263,00 Ränteswapavtal VII Återstående kapital för lånet 31.12 12 500 000,00 12 500 000,00 Avtalets utgångsdatum 2.1.2028 Rörlig ränta: 3 mån. euribor (banken utför) Fast ränta: 1,332 % (staden utför) Verkligt värde (enligt bankens meddelande) -26 244,00-207 244,00 Ränteswapavtal VIII Återstående kapital för lånet 31.12 30 000 000,00 Avtalets utgångsdatum 12.5.2030 Rörlig ränta: 3 mån. euribor (banken utför) Fast ränta: 1,442 % (staden utför) Verkligt värde (enligt bankens meddelande) 874 199,00 Ränteswapavtal IX Återstående kapital för lånet 31.12 10 000 000,00 Avtalets utgångsdatum 25.5.2037 Rörlig ränta: 3 mån. euribor (banken utför) Fast ränta: 1,29 % (staden utför) Verkligt värde (enligt bankens meddelande) 493 541,00 Ränteswapavtal X Återstående kapital för lånet 31.12 20 000 000,00 Avtalets utgångsdatum 13.5.2030 Rörlig ränta: 3 mån. euribor (banken utför) Fast ränta: 1,21 % (staden utför) Verkligt värde (enligt bankens meddelande) 21 360,00
194 Ränte- och valutaswapavtal I Återstående kapital för lånet 31.12 6 000 000,00 7 000 000,00 Avtalets utgångsdatum 10.10.2021 Fast ränta: 1 mån. stibor + 0,58 % (banken utför) Fast ränta: 6 mån. euribor + 0,28 % (staden utför) Kapital för valutaswapen: SEK (banken utför) 55 440 000,00 64 680 000,00 Kapital för valutaswapen: EUR (staden utför) 7 000 000,00 7 000 000,00 Verkligt värde (enligt bankens meddelande) 5 293,00-188 474,00 Återbetalningsansvar gällande statsandel för anläggnings- 5 769 526,00 5 769 526,00 projekt år 2013-2023 Returneringsansvar gällande mervärdesskatter 5 315,32 5 315,32
195 BILAGEUPPGIFTER ANGÅENDE PERSONALEN 28. PERSONALKOSTNADER 2014 Personalkostnader Löner och arvoden 196 634 926,78 198 954 340,62 Lönebikostnader Pensionskostnader 45 145 504,67 45 637 164,24 Övriga lönebikostnader 11 191 454,39 10 642 506,09 Sammanlagt enligt resultaträkningen 252 971 885,84 255 234 010,95 Personalkostnader som har aktiverats i anläggningstillgångarna 1 222 507,24 1 359 604,03 Avsättningar har inkomstförts i personalkostnaderna 422 378,49 288 647,76 Personalkostnader sammanlagt 254 616 771,57 256 882 262,74 29. PERSONALMÄNGD ENLIGT UPPGIFTSOMRÅDE 2014 Social- och hälsovårdsväsendet 2 115 2 186 Socialtjänster / medhjälpare 3 4 Småbarnsfostran och grundläggande utbildning* 1 605 1 704 Yrkesläroanstalter 472 502 Övrig kultur- och bildningsverksamhet* 524 508 Räddningsväsendet* 210 189 Tekniska sektorn 182 223 Stödservice 451 489 Affärsverksamhet 116 140 Övriga 331 239 Sammanlagt 6 009 6 184 * brandmän i bisyssla i deltidsarbete 511 510 * på grund av organisationsändringar är ären inte jämförbara sinsemellan. 30. REVISORNS ARVODEN 2014 BDO Audiator Oy Revisionsarvoden 33 631,95 38 226,65 Revisorns utlåtanden 2 816,00 7 384,50 Arvoden sammanlagt 36 447,95 45 611,15
196 KONCERNBOKSLUTETS NOTER 31.12. 1. PRINCIPER FÖR UPPGÖRANDET Koncernbokslutets omfattning I koncernbokslutet har alla samkommuner och dottersamfund sammanställts med undantag av EduVakk Ab, dit en del av stadens utbildningsservice överförs i början av år 2016. Aktierna i EduVakk Ab, som skaffades år, presenteras i koncernbalansräkningen under aktier och andelar i dotterbolag. Till koncernbokslutet har som nytt dottersamfund anslutits Botnialab Oy, dit stadens miljölaboratorieverksamhet överfördes i början av år. Av intressesamfunden har tidigare sammanställda Asunto Oy Perämiehenkatu utelämnats ur koncernbokslutet samt nya Kvarkenhammar Ab, dit stadens hamnaffärsverksamhet överfördes i början av år. Att dessa inte sammanställts i koncernbokslutet har bara liten betydelse för räkenskapsperiodens överskott och eget kapital samt tidigare räkenskapsperioders jämförbarhet Principer för uppgörandet av koncernbokslutet Koncernsamfundens och de av kommunen ägda samkommunernas ömsesidiga intäkter, kostnader samt fordringar, skulder och fastighetsskatter har avdragits. De väsentliga interna bidrag som ingår i bestående aktiva har avdragits. Gällande intressesamfunden har sammanställts ett belopp som motsvarar kommunens ägarandel av intressesamfundens vinst eller förlust samt ändring i det egna kapitalet. Eliminering av ömsesidigt ägande Elimineringen av kommunens, samkommunernas och dottersamfundens ömsesidiga ägande har gjorts enligt anskaffningsmetoden. Korrigering av planenliga avskrivningar Som avskrivningskorrigering för de dottersamfund som år 2014 började göra planenliga avskrivningar i bokföringen används när det gäller de föregående åren den i bokslutet för år 2003 bokförda avskrivningen, som avskrivs under de kommande åren med samma procent som bolaget använder vid planenliga avskrivningar. Avskrivningarna av immateriella och materiella tillgångar för de dottersamfund som inte gör planenliga avskrivningar har korrigerats så att de överensstämmer med planen och restvärdenas skillnad har bokförts i koncernresultaträkningen som korrigering i dottersamfundens avskrivningar och skillnaden som influtit för tidigare räkenskapsperioder i koncernbalansräkningen som korrigering i de föregående räkenskapsperiodernas över- eller underskott. Intressesamfund Intressesamfunden har sammanställts i koncernbokslutet med kapitalandelsmetoden. Kiinteistö Oy Vaasan Ylioppilastalos avskrivningar har korrigerats så att de är planenliga. Avskrivningsdifferens och reserver Avskrivningsdifferens och reserver har i koncernresultaträkningen indelats i förändring i kalkylerade skatter och räkenskapsperiodens överskott samt i koncernbalansräkningen i eget kapital och kalkylerad skatteskuld. Värderings- och periodiseringsmetoder Vid uppgörandet av koncernbokslutet har samma värderings- och periodiseringsprinciper iakttagits som i Vasa stads bokslut. Tidigare räkenskapsperioders jämförbarhet I koncernresultaträkningen och koncernbalansräkningen samt i koncernens noter för räkenskapsperioden 2014 presenterade jämförelseuppgifter har till väsentliga delar korrigerats så att de motsvarar principerna för upprättande av koncernbokslutet för räkenskapsperioden. De i koncernens finansieringsanalys för räkenskapsperioden 2014 presenterade jämförelseuppgifterna har inte korrigerats.
197 2. Dottersamfund, samkommunandelar samt intressesamfund Kommunkoncernsandel (1000 ) Namn Hemort Kommunens ägarandel Koncerns ägarandel av eget kapital av främm. kapital av räkensk. vinst/ förlust Dottersamfund Fast. Ab Klemetsösvängen Vasa 61,90 % 61,90 % 501 1 552 0 Fastighets Ab Myllynranta Vasa 100,00 % 100,00 % 0 67 0 Fast. Ab Cargo Apron Vasa 80,80 % 80,80 % 725 0-2 Brändö Företagscentrum Ab Vasa 100,00 % 100,00 % 3 918 3 522 0 Fast. Ab Pikipruukki -koncern Vasa 100,00 % 100,00 % 6 301 148 614 0 Bostads Ab Pitkälahdenkatu 31-35 Vasa 100,00 % 534 3 477 0 Bostads Ab Vaasan Asemakatu 43 Vasa 100,00 % 339 1 517 0 Fastighets Ab Sekahaku Vasa 53,00 % 53,00 % 51 3 717 0 Fastighets Ab Teerinimenkatu 8 Vasa 100,00 % 100,00 % 1 493 5 0 Vähänkyrön vuokratalot Oy Vasa 100,00 % 100,00 % 477 4 143 0 Vasa Bostadsrätt -koncern Vasa 100,00 % 100,00 % 2 405 15 894 0 Bostads Ab Kråklundinkatu Vasa 100,00 % 100,00 % 173 804 0 Fastighets Ab Mäntyhovi Vasa 70,00 % 70,00 % 8 556 0 Vaasan Ekolämpö Oy Ab Vasa 65,00 % 82,49 % 316 7-13 Vasa Elektriska -koncern Vasa 99,93 % 99,94 % 176 307 174 060 30 241 Vaasanseudu Kehitys Oy Vasa 58,10 % 58,10 % 296 261 7 Vasa yrkeshögskola Ab Vasa 74,00 % 74,00 % 3 766 2 124-848 Brändö Kampus Ab Vasa 100,00 % 100,00 % 3 596 25 685-12 Kova Login Ab Vasa 60,00 % 60,00 % 2 136-11 17 Vasa Parkering Ab Vasa 100,00 % 100,00 % 2 0 0 Stormossen Ab Korsholm 54,35 % 54,35 % 1 298 5 045 317 Teaterparkering Ab Vasa 100,00 % 100,00 % 9 113 101 9 Vasaregionens Turism Ab Vasa 54,07 % 54,07 % 8 49-12 BotniaLab Oy Vasa 100 % 100 % 466 273-49 Icke sammanställda dottersamfund Oy EduVakk Oy Vasa 100 % 100 % Samkommuner Eskoon sosiaalipalvelujen Seinäjoki kuntayhtymä 15,58 % 15,58 % 1 315 1 646-66 Vasaregionens Arenor samkommun Korsholm 70,77 % 70,77 % 4 498 290-11 Kårkulla samkommun Pargas 5,92 % 5,92 % 647 1 056 3 Österbottens Förbund Vasa 40,85 % 40,85 % 192 238-39 Vasa sjukvårdsdistrikts samkommunvasa 54,07 % 54,07 % 42 147 35 477 3 107 Svenska österbottens Förbund för utbildning och kultur Vasa 21,81 % 21,81 % 6 722 3 273 49 Intressesamfund NLC Ferry Ab Vasa 50,00 % 50,00 % 904 4 866 197 Tutkimuskeskus Conradi Oy Vasa 50,0 % 50,00 % 7 0 0 Expo Österbotten Ab Vasa 30,20 % 30,20 % 193 51 0 Fab Formansgatan 14 Vasa 38,00 % 38,00 % 82 1-1 As.oy Koppelonkatu 2 Vasa 31,11 % 31,11 % 316 1 0 Oy Merinova Ab (koncern) Vasa 22,47 % 39,64 % 677 127 74 Oy Vaasa Parks Ab (koncern) Vasa 33,30 % 40,78 % 4 421 9 980 451 Fast.Ab Brändö Laboratorier Vasa 43,01 % 43,01 % 5 511 25 30 Fast. Ab Vaasan Ylioppilastalo Vasa 50,00 % 2 434 49-88 Fast. Ab Ritz Vasa 19,50 % 25,07 % 838 254 14 Kyrönmaan jätevesi Ab Vasa 50,00 % 50,00 % 892 771-26 Icke sammanställda intressesamfund Bost.ab Styrmansgatan 26 Vasa 22,18 % 22,18 % 12 0 0 Kvarkenhamnar Ab Umeå 50,00 % 50,00 % 1 681 709 68 Totalt 287 720 450 276 33 415
198 KONCERNBOKSLUTETS BILAGEUPPGIFTER 3. UPPSKRIVNINGAR 2014 Mark- och vattenområden Värde 1.1. 124 204 547,06 123 311 097,06 Uppskrivningar 0 1 063 282,00 Återförda -526398,34-169 832,00 Värde 31.12. 123 678 148,72 124 204 547,06 Byggnader Värde 1.1. 1 439 277,22 1 439 277,22 Återförda -3 968,89 0,00 Värde 31.12. 1 435 308,33 1 439 277,22 Aktier och andelar Värde 1.1. 1 348 057,54 1 348 057,54 Uppskrivningar 0,00 0,00 Återförda -1 155,73 0,00 Värde 31.12. 1 346 901,81 1 348 057,54 Uppskrivningar totalt 126 460 358,86 126 991 881,82 4. SPECIFIKATION AV MARK- OCH VATTENOMRÅDEN Mark- och vattenområden Fastigheternas anslutningsavgifter 1 060 236,92 1 038 452,62 Övriga mark- och vattenområden 56 288 245,56 54 926 163,38 Mark- och vattenområden totalt 57 348 482,48 55 964 616,00 5.VÄSENTLIGA POSTER SON INGÅR I RESULTATREGLERINGS- 2014 FORDRINGAR Långfristiga resultatregleringar Markanvändningsavtal 2 007 994,54 1 977 087,00 Övriga avtal 2 980,91 0,00 Långfristiga resultatregleringar totalt 2 010 975,45 1 977 087,00 Kortfristiga resultatregleringar Periodisering av försäkringsavgift 68 304,60 10 912,91 Hyresfordringar 40 626,37 28 284,25 Försäljningsinkomster 0,00 2 420 920,00 Löneresultatregleringar 64 768,63 40 018,48 Räntefordringar 9 940,07 30 366,02 Skattefordringar 5 812,44 5 812,46 Understödsansökningar och periodiseringar 1 500 149,52 1 847 767,68 FPA.s företagshälsovård 35 393,26 30 792,33 Förskottsbetalningar 2 012 293,45 2 311 756,05 Övriga resultatsregleringsfordringar 4 963 392,42 3 576 981,58 Kortfristiga resultatregleringar totalt 8 700 680,76 10 303 611,76 2014 6. VÄSENTLIGA POSTER SOM INGÅR I RESULTATREGLERINS- 0 0 SKULDER Kortfristiga resultatregleringar Inkomstförskott 5 497 336,98 1 858 914,55 Obetalda utgifter 0,00 0,00 Periodisering av löner och lönebikostnader 46 263 480,24 47 266 700,13
199 Ränteperiodisering 1 032 587,84 1 138 261,97 Skatter 2 183 107,00 521 323,95 Övriga obetalda utgifter 12 586 787,82 6 405 358,66 Kortfristiga resultatregleringar sammanlagt 62 065 962,90 55 331 644,71 Resultatreglefingar sammanlagt 67 563 299,88 57 190 559,26 7. AVSÄTTNINGAR Pensionsansvar 878 600,00 1 315 787,67 Skadeståndsansvarsreservering 321 470,99 0,00 Patientskadeförsäkringsavgiftsansvar 3 659 948,01 3 315 851,49 Avsättning för landskapsvårdande arbeten på avstjälpningsplatsen 2 200 030,00 1 870 789,97 Skyldighet till iståndsättande av områden 1 043 199,15 1 100 294,59 Avstjälpningsplatsens eftervård 2 721 088,26 2 579 822,77 Övriga avsättningar 22 700,00 0,00 Övriga avsättningar sammanlagt 10 847 036,41 10 182 546,49 8. ÄNDRINGAR I AVSÄTTNINGAR Pensionsansvar 1.1. 1 315 788,27 1 535 320,40 Ökningar under räkenskapsperioden 0,00 0,00 Minskningar under räkenskapsperioden -437 188,27-219 532,73 Pensionsansvar 31.12. 878 600,00 1 315 787,67 Patientskadeförsäkringsavgiftsansvar 1.1. 3 315 974,14 3 046 112,18 Ökningar under räkenskapsperioden 343 973,87 269 739,30 Minskningar under räkenskapsperioden 0,00 0,00 Patientskadeförsäkringsavgiftsansvar 31.12. 3 659 948,01 3 315 851,48 Skyldighet till iståndsättande av områden 1.1 1 100 294,59 1 100 294,59 Ökningar under räkenskapsperioden 0,00 0,00 Minskningar under räkenskapsperioden -57 095,44 0,00 1 043 199,15 1 100 294,59 Skyldighet till iståndsättande av områden 31.12. Avsättning för landskapsförvårdande på avstjälpningsplatsen 1 870 789,97 2 019 741,51 Ökningar under räkenskapsperioden 329 240,03 0,00 Minskningar under räkenskapsperioden 0,00-148 951,54 Avsättning för landskapsförvårdande på avstjälpningspl. 31.12. 2 200 030,00 1 870 789,97 Avsättninf för eftervård av vstjälpningsplatsen1.1. 2 579 822,77 2 866 846,17 Ökningar under räkenskapsperioden 141 265,49 87 284,00 Minskningar under räkenskapsperioden 0,00 374 307,40 Avsättninf för eftervård av vstjälpningsplatsen 31.12. 2 721 088,26 2 579 822,77 Skyldighet till vahingonkorvausvastuu 1.1. 0,00 0,00 Ökningar under räkenskapsperioden 321 470,99 0,00 Minskningar under räkenskapsperioden 0,00 0,00 Skyldighet till vahingonkorvausvastuu 31.12. 321 470,99 0,00 Övriga skyldighet, Vasa Elektriska 1.1 0,00 0,00 Ökningar under räkenskapsperioden 22 700,00 0,00 Minskningar under räkenskapsperioden 0,00 0,00 Övriga skyldighet, Vasa Elektriska 31.12 22 700,00 0,00
200 9. SPECIFIKATION AV ÖVRIGA SKULDER 2014 Övriga skulder Anslutningsavgifter 54 770 174,47 57 185 027,56 Övriga skulder 11 232 729,83 3 260 976,02 Övriga skulder totalt 66 002 904,30 60 446 003,58 10. KALKYLERADE SKATTESKULDER Latenta skatteskulder som ingår i räntefritt främmande kapital Långfristiga främmande kapital 18 891 228,53 17 560 435,08 11. FÖRSSÄLJNINGSVINSTER OCH -FÖRLUSTER AV TILL- 0 0 GÅNGAR BLAND BESTÅENDE AKTIVA Övriga verksamhetsintäkter Försäljning av mark- och vattenområden 2 983 606,65 1 215 104,80 Försäljning av byggnader 1 339 954,79 2 924,28 Övriga försäljningsvinster 290 204,00 371 377,93 Försäljningsvinster totalt 4 613 765,44 1 589 407,01 Övriga verksamhetskostnader Förlust från försäljning av fastighet 0,00 143 288,30 Övriga försäljningsförluster 821,77 26 345,70 Försäljningsförluster totalt 821,77 169 634,00 12.VERKSAMHETSINTÄKTER UPPDELADE PÅ INKOMSTSLAG Social- och hälsovårdsväsendet 118 043 057,73 113 697 319,61 Småbarnfostran och grundläggande utbildning 9 860 392,48 10 136 841,38 Yrkesutbildning och gymnasiet 7 621 562,11 9 244 127,83 Övrig kultur- och bildningsverksamhet 7 630 754,98 6 573 283,67 Räddningsväsendet 13 077 166,73 13 383 367,50 Tekniska sektorn 17 285 996,92 12 737 963,80 Stödverksamhet 4 753 126,34 4 647 715,32 Affärsverksamhet 198 835 818,44 194 116 221,79 Övriga tjänster 10 284 671,88 9 896 580,69 Verksamhetsintäkter totalt 387 392 547,61 374 433 421,59 0 0 NOTER ANGÅENDE SÄKERHETER OCH ANSVARSFÖRBINDELS 2014 0 0 13. SKULDER FÖR VILKA FASTIGHETSTECKNING STÄLLTS FÖR SÄKERHET Lån från kreditinstitut och försökringsanstalter 55 821 905,59 62 918 842,60 Som säkerhet beviljade inteckningar i fastigheter 52 279 999,61 92 688 729,61 Som säkerhet beviljade företagsinteckningar 36 018 339,63 840 939,63 Lån från offentliga samfund 87 742 402,67 92 044 340,83 Inteckningar som ställts som säkerhet 207 783 914,67 210 614 114,67 Lån från övriga kreditgivare 0,00 0,00 Inteckningar som ställts som säkerhet 0,00 408 600,00 Inteckningar som ställts som säkerhet sammanlagt 296 082 253,91 304 552 383,91
201 SÄKERHETER 2014 14. SÄKERHETER FÖR EGEN DEL 32 911 198,08 40 260 659,08 Inteckningar som ställts som säkerhet 32 911 198,08 40 260 659,08 Sammanlagt Säkerheter som ställts för övriga Inteckningar som ställts som säkerhet 4 000 000,00 4 000 000,00 Sammanlagt 4 000 000,00 4 000 000,00 Säkerheter totalt 36 911 198,08 44 260 659,08 0 0 15. DE SAMMANLAGDA BELOPPET AV LEASINGANSVAR Förfaller under följande räkenskapsperiod 698 243,21 937 185,37 Förfaller senare 611 304,80 1 354 238,67 Sammanlagt 1 309 548,01 2 291 424,04 16. ANSVARSFÖRBINDELSER Borgensförbindelser till förmån för övriga Ursprungligt kapital 50 327 074,69 50 618 485,13 Återstående kapital 39 277 222,98 39 869 222,15 Kommunernas garantiecentral Andel av garantiansvaret 31.12. 319 349 338,19 302 644 367,97 Andel som täcker eventuellt ansvar ur garantiecentralens fond 31.12. -227 570,18-209 239,73 17. ÖVRIGA EKONOMISKA ANSVAR Förpliktelse som markanvändningsavtal förorsakar staden 2479034,84 2479034,84 Hyresgaranti 272601,88 272879,86 Limit för kassalån beviljade åt dotterbolag 31.12. 4820000 4820000 Inlösningsplikt på basis av avtal 150456,92 186991,42 Återbetalningsansvar gällande statsandel för anläggningsprojekt 5769526 5769526 Strandkvarnen, skyldigheten att bygga parkeringsplatser 841000 841000 Återbetalningsansvar gällande mervärdesskatt 7273828,96 3838994,32 Övriga ansvar 24754629 24876983 Avtalsansvar sammanlagt 46361077,6 43085409,44 Ränte- och valutaderivat Derivatavtal Vasa Elektriska Ränteswapavtal Återstående kapital för lånet 31.12 25 387 703,00 22 700 000,00 Verkligt värde (enligt bankens meddelande) -955 532,00-695 234,00 0,00 0,00 Ränte- och valutaderivat 0,00 0,00 Återstående kapital för lånet 31.12 5 600 000,00 16 669 231,00 Verkligt värde (enligt bankens meddelande) -391 352,00 89 804,00 Derivatavtal Vasa Elektriska 30 987 703,00 39 369 231,00 Derivatavtal Vasa Staden Ränteswapavtal I Återstående kapital för lånet 31.12 0,00 10 000 000,00 Avtalets utgångsdatum 23.7.2017
202 Rörlig ränta: 3 mån. euribor (banken utför) Fast ränta: 1,48 % (staden utför) Verkligt värde (enligt bankens meddelande) 0,00 386 450,00 Ränteswapavtal II Återstående bullet-kapital för lånet 31.12 15 000 000,00 15 000 000,00 Avtalets utgångsdatum 16.10.2017 Rörlig ränta: 6 mån. euribor (banken utför) Fast ränta: 2,4 % (staden utför) Verkligt värde (enligt bankens meddelande) -740 112,55-1 000 308,75 Ränteswapavtal III Återstående bullet-kapital för lånet 31.12 7 500 000,00 9 000 000,00 Avtalets utgångsdatum 11.11.2020 Rörlig ränta: 1 mån. euribor +0,49 % (banken utför) Fast ränta: 2,64 % (staden utför) Verkligt värde (enligt bankens meddelande) -473 470,00 Ränteswapavtal IV Återstående bullet-kapital för lånet 31.12 10 500 000,00 12 000 000,00 Avtalets utgångsdatum 25.9.2022 Rörlig ränta: 3 mån. euribor (banken utför) Fast ränta: 1,223 % (staden utför) Verkligt värde (enligt bankens meddelande) -391 100,93-460 560,07 Ränteswapavtal V Återstående kapital för lånet 31.12 20 000 000,00 20 000 000,00 Avtalets utgångsdatum 15.3.2023 Rörlig ränta: 3 mån. euribor (banken utför) Fast ränta: 1,595 % (staden utför) Verkligt värde (enligt bankens meddelande) -1 601 006,00-1 809 511,00 Ränteswapavtal VI Återstående kapital för lånet 31.12 12 500 000,00 12 500 000,00 Avtalets utgångsdatum 2.1.2027 Rörlig ränta: 3 mån. euribor (banken utför) Fast ränta: 1,164 % (staden utför) Verkligt värde (enligt bankens meddelande) -97 608,00-198 263,00 Ränteswapavtal VII Återstående kapital för lånet 31.12 12 500 000,00 12 500 000,00 Avtalets utgångsdatum 2.1.2028 Rörlig ränta: 3 mån. euribor (banken utför) Fast ränta: 1,332 % (staden utför) Verkligt värde (enligt bankens meddelande) -26 244,00-207 244,00 Ränteswapavtal VIII Återstående kapital för lånet 31.12 30 000 000,00 Avtalets utgångsdatum 25.5.2037 Rörlig ränta: 3 mån. euribor (banken utför)
203 Fast ränta: 1,442 % (staden utför) Verkligt värde (enligt bankens meddelande) 874 199,00 Ränteswapavtal IX Återstående kapital för lånet 31.12 10 000 000,00 Avtalets utgångsdatum 12.5.2030 Rörlig ränta: 3 mån. euribor (banken utför) Fast ränta: 1,442 % (staden utför) Verkligt värde (enligt bankens meddelande) 493 541,00 Ränteswapavtal X Återstående kapital för lånet 31.12 20 000 000,00 Avtalets utgångsdatum 13.5.2030 Rörlig ränta: 3 mån. euribor (banken utför) Fast ränta: 1,442 % (staden utför) Verkligt värde (enligt bankens meddelande) 21 360,00 Ränte- och valutaswapavtal I Återstående kapital för lånet 31.12 6 000 000,00 7 000 000,00 Avtalets utgångsdatum 10.10.2021 Fast ränta: 1 mån. stibor + 0,58 % (banken utför) Fast ränta: 6 mån. euribor + 0,28 % (staden utför) Kapital för valutaswapen: SEK (banken utför) 55 440 000,00 64 680 000,00 Kapital för valutaswapen: EUR (staden utför) 7 000 000,00 7 000 000,00 Verkligt värde (enligt bankens meddelande) 5 293,00-188 474,00 Derivatavtal Vasa Staden 144 000 000,00 98 000 000,00 Derivatavtal Pikipruukki Ränteswapavtal 1 Återstående kapital för lånet 31.12 547 514,69 Verkligt värde (enligt bankens meddelande) -8 477,00 Ränteswapavtal 2 Återstående kapital för lånet 31.12 25 301 353,00 Verkligt värde (enligt bankens meddelande) -38 741,00 Derivatavtal Pikipruukki sammanlagt 25 301 353,00 547 514,69 Derivatavtal Asemakatu 43 Ränteterminer Återstående kapital för lånet 31.12 1 505 625,00 1 546 875,00 Verkligt värde (enligt bankens meddelande) -48 590,00-78 167,00 Derivatavtal Asemakatu 43 sammanlagt 1 505 625,00 1 546 875,00 Derivatavtal Stormossen Ab Ränteswapavtal Återstående kapital för lånet 31.12 961 040,00 Verkligt värde (enligt bankens meddelande) -89 636,00 Derivatavtal Stormossen Ab sammanlagt 961 040,00 1 021 109,00
204 Derivatavtal SÖFUK Ränteswapavtal I Återstående kapital för lånet 31.12 778 257,82 Verkligt värde (enligt bankens meddelande) 91 080,72 Ränteswapavtal II Återstående kapital för lånet 31.12 139 673,40 Verkligt värde (enligt bankens meddelande) 19 447,89 Ränteswapavtal III Återstående kapital för lånet 31.12 104 415,89 Verkligt värde (enligt bankens meddelande) 14 538,69 Ränteswapavtal IV Återstående kapital för lånet 31.12 33 449,29 Verkligt värde (enligt bankens meddelande) 4 760,64 Ränteswapavtal V Återstående kapital för lånet 31.12 1 008 934,50 Verkligt värde (enligt bankens meddelande) 53 912,01 Derivatavtal SÖFUK sammanlagt 2 064 730,90 2 190 448,28 0,00 Derivavtalens återstående lånekapital 31.12. totalt 204 820 451,90 142 675 177,97 Derivavtalens gängse värden totalt -3 275 259,52-4 169 984,82 Elderivat Vasa Elektriska Forwarder Köp Inte intäktsförda vinster/förluster 1 951,00-16 359,00 Försäljningar Inte intäktsförda vinster/förluster 1 736,00 13 786,00 Elderivat Vasa Elektriska sammanlagt 3 687,00-2 573,00 18. SPECIFIKATION AV DET EGNA KAPITALET Grundkapital 1.1. 191 910 065,82 191 910 065,82 Grundkapital 31.12. 191 910 065,82 191 910 065,82 Uppskrivningsfond 1.1. 127 605 881,45 126 712 431,45 Ökningar uder räkenskapsperioden 0,00 1 063 282,00 Minskningar under räkenskapsperioden -531 522,93-169 832,00 Uppskrivningsfond 31.12. 127 074 358,52 127 605 881,45 Övriga egna fonder totalt 31.12. Reservfonden 722 601,77 722 601,77 Fondens kapital 31.12. 722 601,77 722 601,77 Skadefonden 7 491 480,05 7 491 480,05 Fondens kapital 31.12. 7 491 480,05 7 491 480,05 Läroavtalsfonden 1.1. 3 259 530,03 3 460 096,43 Överföringar från fonden -312 639,21-200 566,40 Fondens kapital 31.12. 2 946 890,82 3 259 530,03 Övriga egna fonder 1 763 798,12 1 763 798,11 Överföringar till fonden 254 922,18 0,00
205 Överföringar från fonden -40 799,34 0,00 Fondens kapital 31.12. 1 977 920,96 1 763 798,11 Övriga egna fonder totalt 31.12. 13 138 893,60 13 237 409,96 Överskott från tidigare räkenskapsperioder 1.1 123 824 144,17 133 018 629,18 Rättelse av fel från tidigare räkenskapsperioder -265 985,28 1 456 317,38 Överskott från tidigare räkenskapsperioder 31.12 123 558 158,89 134 474 946,56 Räkenskapsperiodens över-/underskott 4 809 250,86-10 650 802,39 Eget kapitalet totalt 31.12 460 490 727,69 456 577 501,40
206 FÖRTECKNING ÖVER ANVÄNDÄ BOKFÖRINGSBÖCKER Bokslut Dagbok Huvudbok Inköpsreskontra Försäljningsreskontra Bokföring av bestående aktiva Lönebokföring Betalningsrörelse Beviljade och upptagna lån Koncernbokföring Lagerbokföring Balansspecifikationer Kontantkassor 18 st. Kontantkassor 16 st. separat inbundna elektronisk arkivering mikrokort elektronisk arkivering elektronisk arkivering adb-utskrift elektronisk arkivering elektronisk arkivering adb-utskrift adb-utskrift adb-utskrift separata blanketter elektronisk arkivering kassaremsor/redovisningsblanketter
207 AFFÄRSVERKENS BOKSLUT
208 Affärsberkens inverkan på resultatet 1.000 Resultaträkningar Elimineringar och Eliminerade resul- Stadens re- Staden Affärsver- Icke elimi- korrigeringar taträkningar sultaträkken nerad tot. Staden Affärs- Staden Affärsver- ning i bokverken ken slutet Verksamhetsintäkter Försäljningsintäkter 30 826 37 534 68 360 1) -2 310-8 337 28 516 29 197 57 713 Avgiftsintäkter 27 839 359 28 198 1) -20-227 27 819 132 27 951 Understöd och bidrag 14 403 1 295 15 698 1) 0-996 14 403 299 14 702 Hyresintäkter 11 241 48 167 59 408 1) -1 168-45 272 10 073 2 895 12 968 Övriga verksamhetsintäkter 7 599 314 7 913 1) -163-60 7 436 255 7 691 Tillverkning för eget bruk 477 1 008 1 485 1) 148 841 624 1 849 2 474 Verksamhetskostnader Personalkostnader Löner och arvoden -179 289-17 346-196 635-179 289-17 346-196 635 Lönebikostnader Pensionskostnader -41 490-3 656-45 146-41 490-3 656-45 146 Övriga lönebikostnader -10 233-961 -11 193-10 233-961 -11 193 Köp av service -176 720-10 246-186 966 1) 7 804 1 822-168 916-8 424-177 340 Material, förnödenheter och varor -18 068-9 613-27 681 1) 106 444-17 962-9 169-27 131 Understöd -33 823-118 -33 941 1) 996-32 827-118 -32 945 Hyror -47 152-6 337-53 489 1) 44 628 1 744-2 524-4 593-7 117 Övriga verksamhetskostnader -2 715-296 -3 011 1) 2 18-2 713-278 -2 991 Verksamhetsbidrag -417 106 40 107-377 000-367 083-9 917-377 000 Skatteinkomster 278 217 0 278 217 278 217 0 278 217 Statsandelar 99 697 0 99 697 99 697 0 99 697 Finansiella intäkter och kostnader Ränteintäkter 757 21 777 2) 0-21 757 0 757 Övriga finansiella intäkter 34 174 8 34 181 3) -21 088 13 086 8 13 094 Räntekostnader -2 967-16 -2 983 2) 21 0-2 946-16 -2 962 Övriga finansiella kostnader -192-21 106-21 298 3) 21 088-192 -19-210 Årsbidrag -7 420 19 013 11 593 21 537-9 944 11 593 Avskrivningar och nedskrivningar Avskrivningar enligt plan -15 521-14 343-29 864-15 521-14 343-29 864 Avskrivningar av engångsnatur 0-994 -994 0-994 -994 Nedskrivningar 0-50 -50 0-50 -50 Extraordinära poster Extraordinära intäkter 0 0 0 0 0 0 Räkenskapsperiodens resultat -22 941 3 626-19 316 6 016-25 331-19 316 Ökning (-) eller minskining (+) av -965 0-965 -965 0-965 avskrivningsdifferens Ökning (-) eller minskning (+) av reserver 2 400 0 2 400 2 400 0 2 400 Ökning (-) eller minskning (+) av fonder 313 0 313 313 0 313 Räkenskapsperiodens över-/underskott -21 193 3 626-17 568 7 764-25 331-17 568 1) Eliminering av interna inköp och försäljningar 57 563 2) Eliminering av intern ränta 21 3) Eliminering av avkastning av affärsverkets grundkapital 21 088
209 Affärsverkens inverkan på finansieringen 1.000 Stadens Affärsver- Icke elimine- Elimineringar och Eliminerade finan- Stadens fifinansie- ken totalt rad finansie- korrigeringar sieringsanalyser nansieringsringsanalys ringsanalys Staden Affärs- Staden Affärs- analys i verken verken bokslutet Kassaflödet i verksamheten Årsbidrag -7 420 19 013 11 593 1) 28 957-28 957 21 537-9 944 11 593 Extraordinära intäkter 0 0 0 0 0 0 Försäljningsvinster av tillgångar bland bestående aktiva -3 694-22 -3 715-3 694-22 -3 715 Försäljningsförluster av tillgångar bland bestående aktiva 0 1 1 0 1 1 Ökning/minskning i avsättningar 173 0 173 173 0 173 Korrektivposter till internt fillförda medel 0 0 0 0 0 0 Verksamheten totalt -10 941 18 992 8 051 18 016-9 965 8 051 Kassaflödet för investeringarnas del Investeringsutgifter -37 252-27 085-64 337 2)4) 18 290-18 962-27 085-46 046 Finansieringsandelar för investeringsutgifter 1 204 1 659 2 862 1 204 1 659 2 862 Försäljningsinkomster av tillgångar bland bestående aktiva 9 554 5 591 15 145 2)4) -5 455-5 271 4 099 320 4 419 Investeringar totalt -26 494-19 835-46 329-13 659-25 106-38 765 Verksamhetens och investeringarnas kassaflöde -37 435-844 -38 279 4 357-35 071-30 714 Kassaflödet för finansieringens del Förändringar i utlåningen Ökning av utlåningen -7-32 -39 5) 18-7 -14-21 Minskning av utlåningen 194 60 254 5) -46 194 14 208 Förändringar i utlåning totalt 187 28 215 187 0 188 Förändringar i lånebeståndet Ökning av långfristiga lån 40 000 0 40 000 40 000 0 40 000 Minskning av lånfristiga lån -24 258-5 -24 263-24 258-5 -24 263 Förändringar i kortfristiga lån 19 002 0 19 002 3) -250 18 752 0 18 752 Förändringar i lånebeståndet totalt 34 744-5 34 739 34 494-5 34 489 Förändringar i eget kapital 0 7 564 7 564 2) -7 564 0 0 0 Övriga förändringar i likviditeten Förändringar i förvaltade medel och förvaltat kapital -124 0-124 0-124 0-124 Förändringar i omsättningstillgångar -143 3-140 0-143 3-140 Förändring av fordringar 7 045-7 7 038 3) -7 535 250-489 243-247 Förändring av räntefria skulder -472-6 739-7 211 3)5) 27 7 535-444 795 351 Övriga förändringar i likviditeten 6 307-6 743-436 -1 200 1 041-159 Kassaflödet för finansieringens del 41 238 844 42 082 33 481 1 036 34 517 Förändring av likvida medel 3 803 0 3 803 37 838-34 035 3 803 Förändring av likvida medel Likvida medel 31.12. 12 529 0 12 529 12 529 0 12 529 Likvida medel 1.1. 8 726 0 8 726 8 726 0 8 726 Förändring 3 803 0 3 803 3 803 0 3 803 1) Eliminering av interna inköp och finansieringsposter 57 563 2) Eliminering av ökning i eget kapital 7 564 3) Eliminering av förbindelsekonto 7 784
210 Affärverkens inverkan på balansräkningen 1 000 Staden ba- Affärsverk- Icke elimi- Elimineringar oc Eliminerade Stadens balansräkning ken totalt nerad balans- korrigeringar balansräkningar lansräkning AKTIVA räkning Staden Affärs- Staden Affärs- i bokslutet verken verken A I II III B C I II III BESTÅENDE AKTIVA Immateriella tillgångar Övriga utgifter med lång verkningstid 13 123 1 727 14 850 13 123 1 727 14 850 Förskottsbetalningar och pågående nyanläggningar 0 0 0 0 0 0 13 123 1 727 14 850 13 123 1 727 14 850 Materiella tillgångar Mark- och vattenområden 42 915 101 43 016 42 915 101 43 016 Uppskrivningar av mark- och vattenområden 122 012 0 122 012 122 012 0 122 012 Byggnader 1 078 185 694 186 771 1 078 185 694 186 771 Fasta konstruktioner och anordningar 64 268 23 166 87 434 64 268 23 166 87 434 Maskiner och inventarier 11 057 5 334 16 391 11 057 5 334 16 391 Förskottsbetalningar och pågående nyanläggningar 125 11 355 11 480 125 11 355 11 480 241 454 225 650 467 104 241 454 225 650 467 104 Placeringar Aktier och andelar 276 192 5 212 281 404 1) -194 568 81 624 5 212 86 836 Uppskrivningar av aktier och andelar 614 0 614 614 0 614 Övriga lånefordringar 17 603 0 17 603 17 603 0 17 603 Övriga fordringar 297 1 900 2 197 3) -5-114 292 1 786 2 078 Förskottsbetalningar och pågående nyanläggningar 0 0 0 0 0 0 294 706 7 112 301 818 100 133 6 999 107 131 FÖRVALTADE MEDEL Statens uppdrag 0 0 0 0 0 0 Donationsfondernas särskilda täckning 22 421 0 22 421 22 421 0 22 421 Övriga förvaltade medel 231 0 231 231 0 231 22 651 0 22 651 22 651 0 22 651 RÖRLIGA AKTIVA Omsättningstillgångar Material och förnödenheter 391 158 549 391 158 549 Varor under tillverkning 1 989 0 1 989 1 989 0 1 989 Färdiga produkter 8 0 8 8 0 8 2 389 158 2 547 2 389 158 2 547 Fordringar Långfristiga fordringar Kundfordringar 0 0 0 0 0 0 Lånefordringar 0 0 0 0 0 0 Övriga fordringar 0 11 11 0 11 11 Resultatregleringar 2 008 0 2 008 2 008 0 2 008 Kortfristiga fordringar Kundfordringar 10 284 4 940 15 224 10 284 4 940 15 224 Lånefordringar 4 717 8 217 12 934 4 717 499 5 216 Övriga fordringar 18 166 778 18 944 2) -7 718 6 655 778 7 432 Resultatregleringar 2 422 80 2 502 2) -11 512 2 422 80 2 502 37 597 14 026 51 623 26 086 6 308 32 393 Finansiella värdepapper Placeringar i penningmarknadsinstrument 2 236 0 2 236 2 236 0 2 236 Masskuldebrevsfordringar 0 0 0 0 0 0 2 236 0 2 236 2 236 0 2 236 IV Kassa och banktillgodohavanden 10 293 0 10 293 10 293 0 10 293 AKTIVA TOTALT 624 449 248 673 873 122 418 365 240 841 659 206
211 1 000 Staden ba- Affärsverk- Icke elimi- Elimineringar ocheliminerade Stadens balansräkning ken totalt nerad balans- korrigeringar balansräkningar lansräkning räkning Staden Affärs- Staden Affärs- i bokslutet verken verken PASSIVA A EGET KAPITAL I Grundkapital 191 910 194 568 386 478 1) -194 568 191 910 0 191 910 III Uppskrivningsfond 122 626 0 122 626 122 626 0 122 626 IV Övriga egna fonder 10 438 0 10 438 10 438 0 10 438 V Över-/underskott från tidigare räkenskapsperioder -28 592 24 877-3 715-28 592 24 877-3 715 VI Räkenskapsperiodens över-/underskott -21 193 3 626-17 568-21 193 3 626-17 568 B C D E I II 275 189 223 070 498 259 275 189 28 502 303 691 AVSKRIVNINGSDIFFERENS OCH RESERVER Avskrivningsdifferens 5 988 0 5 988 5 988 0 5 988 Reserver 60 0 60 60 0 60 6 048 0 6 048 6 048 0 6 048 AVSÄTTNINGAR Avsättningar för pensioner 879 0 879 879 0 879 Övriga avsättningar 3 565 0 3 565 3 565 0 3 565 4 443 0 4 443 4 443 0 4 443 FÖRVALTAT KAPITAL Statens uppdrag 96 0 96 96 0 96 Donationsfondernas kapital 22 513 0 22 513 22 513 0 22 513 Övrigt förvaltat kapital 434 0 434 434 0 434 23 043 0 23 043 23 043 0 23 043 FRÄMMANDE KAPITAL Långfristigt Masskuldebrev 40 000 0 40 000 40 000 0 40 000 Lån från finansiella institut och försäkringsanstalter 147 648 1 514 149 163 147 648 1 514 149 163 Lån från offentliga samfund 1 400 0 1 400 1 400 0 1 400 Anslutningsavgifter och övriga skulder 1 095 2 784 3 878 3) -81-38 1 014 2 745 3 759 190 143 4 298 194 441 190 062 4 260 194 322 Kortfristigt Lån från finansiella institut och försäkringsanstalter 55 295 5 55 300 55 295 5 55 300 Lån från offentliga samfund 8 068 0 8 068 8 068 0 8 068 Lån från övriga kreditgivare 1 133 0 1 133 2) -7 718-6 585 0-6 585 Erhållna förskott 2 614 22 2 636 2 614 22 2 636 Skulder till leverantörer 16 277 4 088 20 365 16 277 4 088 20 365 Övriga skulder 8 468 12 723 21 191 2) -11 512 8 468 1 211 9 679 Resultatregleringar 33 728 4 467 38 195 33 728 4 467 38 195 125 583 21 305 146 888 117 865 9 793 127 658 PASSIVA TOTALT 624 449 248 673 873 122 616 650 42 555 659 206 1) Eliminering av grundkapitalsinvetering 194 568 2) Eliminering av förbindelsekonto 19 230 3) Eliminering av anslutningsavgifter 119
212
Affärsverket Österbottens räddningsverks direktion Liikelaitos Pohjanmaan pelastuslaitoksen johtokunta Bilaga / Liite: 2-3 / 23.3.2016 - Nr/Nro 4 Affärsverket Österbottens räddningsverk BOKSLUT medlemskommuner Kaskö stad Korsholms kommun Korsnäs kommun Kristinestads stad Laihela kommun Malax kommun Nykarleby stad Närpes stad Pedersöre kommun Storkyro kommun Vasa stad Vörå kommun
AFFÄRSVERKET ÖSTERBOTTENS RÄDDNINGSVERK 1. Räddningsdirektörens översikt Inrikesministeriet tillsatte en styr- och arbetsgrupp för att bereda räddningsväsendets strategi 2025. Beredningen av regeringsprogrammet kopplades jämsides med strategiarbetet. Regeringens linjedragningar skapade ett nytt sätt att närma sig Sote och organiseringen av övriga regionförvaltningsmyndigheter. Landet indelas i 18 självstyrande områden vars uppgifter bl.a. skulle vara social- och hälsovården samt räddningsväsendet. Det är inte ett självändamål för utvecklingen att minska antalet räddningsområden, men sannolikheten är tydlig. Räddningsväsendets utvecklingsprojekt och strategiarbete eftersträvar tillsammans att skapa förnyade tjänster av räddningsväsendet antingen på de självstyrande områden eller samarbetsområden de bildar. Syftet är enligt regeringsprogrammet att öka statens koordination och på det viset förenhetliga tjänsterna av räddningsväsendet i hela landet. Räddningsverkets ekonomi har utvecklats gynnsamt enligt medlemskommunernas förväntningar. Antalet uppdrag i räddningsverksamheten var mindre jämfört med medeltalet tidigare år. Vasas åtstramade ekonomi och styrningen av personalresurserna påverkade dessutom räddningsverkets resultat, så att kommunernas betalningsandel år var 4,5 mindre per invånare än planerat. Förnyandet av stödtjänsterna i Vasa framskred och förverkligades, vilket betydde att 6 personer fick en ny förman. Ändringen har fördröjt utvecklandet av räddningsverkets organisering, som för sin del framkommer i räddningsverkets stödfunktioner. Det gångna året har varit dystert i uppdragen för räddningsverksamheten när det gäller antalet branddödsfall. Tre personer omkom i bränder. Medianen för aktionsberedskapstiden på olycksplatsen var cirka 12 minuter i brådskande uppdrag. Vi nådde en ny nivå med oljebekämpnings- och släckvattenplanerna. I tillsynsuppgiften har egen kontroll visat sig vara rätt val, vilket syns i att kunderna nås bättre i tillsynen av bostadsbyggnader. Svarsprocenten för egen kontroll steg till 88 % under det andra året. Brandsyner i specialobjekt slutade på 91 % och man håller fortfarande på att ta auditerande brandsyn i användning. Kampanjen Röd väg som inriktar sig på att förbättra ungdomars beteende i trafiken var en framgång för säkerhetskommunikationen. När det gäller prehospitala akutsjukvården har samarbetet med Vasa sjukvårdsdistrikt fungerat klanderfritt. Den enorma minskningen av antalet första insatsen uppdrag utjämnades från föregående år. Organiseringen av Sote-områden kommer att påverka ordnandet av prehospitala akutsjukvården inom räddningsverket på ett eller annat sätt. Det framkommer noggrannare under det kommande året. Tero Mäki, räddningsdirektör 2
2 Förvaltning 2.1 Verksamhetsidé Österbottens räddningsverk sköter om förebyggandet av olyckor och räddningsverksamheten på området med mål att uppnå en bra säkerhetskultur, färre olyckor och mindre skador, en snabb och effektiv hjälp vid olyckor och i undantagsförhållanden samt ett aktivt samarbete. 2.2 Visionen är För ett bra liv i en trygg vardag Enligt räddningsverkets vision råder det en bra säkerhetskultur inom Österbotten, där var och en tar ansvar för verksamhetsomgivningens säkerhet och förebygger olyckor med hjälp av samhällets stödnät. 2.3. Räddningsverkets organisation Österbottens räddningsverks medlemskommuner har i ett samarbetsavtal kommit överens om att sköta de lagstadgade uppgifterna inom räddningsverksamheten och oljebekämpningen, vilka är på kommunernas ansvar från år 2004. Detta har även möjliggjort att räddningsverket skött om preshopital akutsjukvård och förstadelvårdsverksamhet. Från år 2013 har räddningsverket haft ett avtal med Vasa sjukvårdsdistrikt om att sköta den prehospitala akutsjukvården på hela området, förutom i Storkyro och Pedersöre. Förutom detta har man några avtal om att delta i trygghetstelefontjänsten. Räddningsverkets verksamhet är uppdelat på fyra resultatområden: räddningsverksamheten, oljebekämpningen, den avgiftsbelagda serviceverksamheten samt den prehospitala akutsjukvården. Räddningsverkets organisation är uppdelad på två verksamhets-/ ansvarsområden samt en stödfunktion: - verksamhetsområde 1: Storkyro, Laihela, Korsholm och Vasa, - verksamhetsområde 2: Pedersöre, Nykarleby, Vörå, Kaskö, Korsnäs, Kristinestad, Malax, Närpes samt av Korsholm Solf och Helsingby brandkårer. - stödfunktionerna, bla. direktionen, personal- och ekonomiförvaltning, samt upphandling och service. 2.4. Affärsverket Österbottens räddningsverks direktion 2013-2016 Inom Vasa stads organisation är räddningsverket placerat i stadens centralförvaltning, under stadsdirektör Tomas Häyry. Stadsstyrelsens representant vid direktionens möten år har varit Anne-Marie Viinamäki. Ordförande för affärsverket Österbottens räddningsverks direktion är Anita Niemi-Iilahti från Vasa samt viceordförande Tapani Nyysti från Laihela. Föredragande är räddningsdirektör Tero Mäki och sekreterare Peter Dahlström. Räddningsverkets direktion har sammankommit fyra gånger och behandlat 21 paragrafer. Kommunrundan förverkligades i år under juni-september med möten i alla medlemskommuner. I affärsverket Österbottens räddningsverks direktion ingår 15 medlemmar. Kommun Ordinarie medlem Ersättare Pedersöre: Guy Käcko Eivor Back Nykarleby: Gunnar Backlund Gustav Rönnqvist Vörå: Karita Ohlis Sigfrid Hannus Vasa: Anita Niemi-Iilahti Harri Hyvönen Stefan Asplund Robert Grönblom 3
Leena Tulimaa Helena Nurmikoski Terttu Harakka Heikki Pienimäki Laihela: Tapio Nyysti Heikki Latva-Nikkola Korsholm: Torbjörn Lang Anders Svahn Storkyro: Mauno Hölsö Päivi Komsi Kaskö: Timo Onnela Meri Markkanen Malax: Carola Bengs-Lattunen Sture Skinnar Korsnäs: Olli Uotinen/Lars-Erik Nylund Annika Nyfors Närpes: Carola Backholm Olav Sjögård Kristinestad: Nicklas Pärus Sebastian Ingves För Vasa stads, liksom för räddningsverkets revision har ansvarat BDO Audiator Ab, med Minna Ainasvuori som ansvarig OFR-revisor. 2.5. Personal Personaltabellen finns i bilagan, under punkt 11. I tabellen har angetts tillsatta tjänster och befattningar, ordinarie, tidsbestämda och personer med bisyssla. Pga balanserandet av ekonomin, personalomsättningen och tillgången på personal så har en del tjänster tidvis varit obesatta Personer I bisyssla avser räddningsverkets räddningspersonal i bisyssla, som har arbetsavtal med räddningsverket. I personalresursen ingår även ca 308 medlemmar i de frivilliga brandkårsföreningarna, med vilka räddningsverket har brandkårsavtal. Dessa FBK-föreningar finns i Pedersöre (Esse och Purmo), Vörå, Kristinestad (Lappfjärd), Korsholm samt Vasa. Dessutom har räddningsverket ett avtal med ABB industribrandkår. 2.6. Verksamhetsutrymmen Räddningsverket hyr sina utrymmen av kommunerna samt dessutom av några privata hyresvärdar. Antalet hyresobjekt var i slutet på året 56 st, med sammanlagt 19.848 m 2. En del av dessa är förråd närmast för oljebekämpningen. Under året tog man Petalax nya branddepå i användning i Malax, i samband med Malax namnsdag. 3. Väsentliga förändringar i verksamheten och ekonomin Under år skedde inga väsentliga förändringar i verksamheten. Kommunfinansieringen för år förblev på samma nivå som 2014 och 2013. För tredje året i följd fakturerades brandsyneavgifter för anstalt- och specialobjekt. Inom den prehospitala akutsjukvården fortsätter samarbete med sjukvårdsdistriktet. Enligt avtalet sköter räddningsverket om förstavården på sitt eget område. 3.1. En uppskattning av den sannolika utvecklingen Kommunfinansieringens tillväxt har avstannat och kommer antagligen inte att stiga under de närmaste åren, inte på räddningsverksamhetens sida och inte på förstavårdens sida. När kommunekonomin blir sämre så minskar även räddningsväsendets och förstavårdens finansiering minska. Situationen underlättas av att även kostnadsutvecklingen har saktat ner. Den kommande organisationsförändringen förorsakar sannolikt det, att from år 2019 kommer räddningsverkena att fungera under en ny regional organisation, dvs räddningsverket skulle inte längre fungera inom Vasa stad. 4
4. Räkenskapsperiodens resultatanalys 4.1. Räddningsverkets resultaträkning 2014 1 000 1 000 Omsättning 17 197 17 455 Övriga rörelseintäkter 789 840 Understöd och bidrag från kommunen 2 0 Material och tjänster Material förnödenheter och varor -1 254-1 370 Köpta tjänster -1 956-2 021 Personalkostnader Löner och arvoden -9 744-9 727 Pensionskostnader -1 782-1 840 Övriga lönebikostnader -540-657 Avskrivningar och nedskrivningar Avskrivningar enligt plan -675-612 Hyreskostnader -1 378-1 397 Övriga rörelsekostnader -153-113 Rörelseöverskott (-underskott) 507 559 Finansiella intäkter och kostnader Ränteintäkter 9 68 Övriga finansiella intäkter 0 0 Till kommunen betalda räntekostnader 0 0 Till övriga betalda räntekostnader 0 0 Övriga finansiella kostnader 0 0 Räkenskapsperiodens överskott (underskott) 516 627 4.2. Resultaträkningens nyckeltal 2014 Avkastning på placerat kapital, % 7,30 9,65 Avkastning på kommunens placerade medel 7,30 9,65 Vinst, % 3,00 3,59 Avkastning på placerat kapital, % = 100 * (Över-/underskott före extraordinära poster + till kommunen betalda räntekostnader + till andra betalda räntekostnader + ersättning för grundkapitalet) / (Eget kapital + placerat räntebelagt främmande kapital + avskrivningsdifferens och frivilliga reserveringar). Avkastning på kommunens placerade kapital,% = 100 * (Över-/underskott före extraordinära poster + till kommunen betalda räntekostnader + ersättning för grundkapitalet) / (Eget kapital + lån från kommunen + avskrivningsdifferens och frivilliga reserveringar) Vinst, % = 100 * (Över-/underskott före reserveringar / Omsättning) 4.3. Resultaträkningens innehåll Resultaträkningens visar hur räkenskapsperiodens intäkter räcker till för att täcka kostnaderna man haft för producerandet av tjänsterna. Största delen av räddningsväsendets intäkter är kommunernas betalningsandelar och inom den prehospitala akutsjukvården 5
samarbetsersättningen från Vasa sjukvårdsdistrikt. Räddningsverkets största kostnader är personal- och fastighetskostnaderna. Den sammanlagda summan av räddningsverkets intäkter var: 17.987.971,63 (18.295.720,81 ). Intäkterna sjönk från föregående räkenskapsperiod med: -307.749,18 (-1,68 %). Motsvarande var kostnadernas totala summa 17.481.422,70 (17.736.899,47 ), vilka steg med 255.476,77 (+1,44%). Räkenskapsperiodens resultat för Affärsverket Österbottens räddningsverk (finansiella kostnader och intäkter medräknade) visar ett överskott om 515.865,52 (627.106,71 ). 5. Finansiering av verksamheten 5.1. Räddningsverkets finansieringsanalys 2014 1 000 1 000 Kassaflödet i verksamheten Rörelseöverskott (-underskott) 507 559 Avskrivningar och nedskrivningar 675 612 Finansiella intäkter och kostnader 9 68 Försäljningsvinster av tillgångar bland bestående aktiva -13-65 Kassaflödet för investeringarnas del Investeringskostnader -1 094-1 332 Finansieringsandelar för finansieringsutgifter 262 126 Försäljningsvinster av tillgångar bland bestående aktiva 13 75 Verksamhetens och investeringarnas kassaflöde 359 43 Kassaflödet för finansieringens del Förändringar i lånebeståndet Förändringen i kkortfristiga lån från andra 0 0 Övriga förändringar i likviditeten Förändring av fordringar på kommunen 726-474 Förändring i fordringar på övriga -121 578 Förändring av räntefria skulder till övriga -964-147 Kassaflödet för finansieringens del -359-43 Förändring av likvida medel 0 0 2014 1 000 1 000 Sambandskontots saldo Saldo 31.12 3 604 4 330 Saldo 1.1 4 330 3 855 6
5.2. Finansieringsanalysens nyckeltal 2014 Verksamhetens och investeringarnas ackumulerade kassaflöde 5 senaste år, 1 960 275,96 2 317 059,70 Intern finansiering av investeringar, % 143,10 102,79 Likviditet, (dgr) 73 86 Quick ratio 1,79 1,61 Current ratio 1,79 1,61 Intern finansiering av investeringar, % = 100 * (Överskott/underskott före extraordinära poster + avskrivningar och nedskrivningar - inkomstskatter) / Egen anskaffningsutgift för investeringar Intern finansiering av kapitalutgifter, % = 100 * (Överskott/underskott före extraordinära poster + avskrivningar och nedskrivningar - inkomstskatter) / (Egen anskaffningsutgift för investeringar + Nettoökning av utgivna lån + Amorteringar på lån) Likviditet (kassadagar) = 365 pv * Sambandskontots saldo / Kassabetalningar under räkenskapsperioden Quick ratio = (Sambandskontots saldo 31.12. + Finansiella värdepapper + Kortfristiga fordringar ) / ( Kortfristigt främmande kapital Erhållna förskott) Current ratio = (Omsättningstillgångar + Kortfristiga fordringar + Finansiella värdepapper + Sambandskontots saldo 31.12) / (Kortfristigt främmande kapital Erhållna förskott) 5.3. Finansieringsanalysens innehåll I finansieringsanalysen samlas affärsverkets alla penningkällor och användning av pengar under räkenskapsperioden. Finansieringsanalysen beskriver räkenskapsperiodens transaktioners inverkan på affärsverkets penningtillgångar. Affärsverkets penningtillgångar ingår i stadens tillgångar och de inbördes fordringarna/skulderna uppföljs via ett sambandskonto. Verksamhetens och investeringarnas penningflödes inverkan på penningtillgångarna var ca 359 t (43 t ). Under räkenskapsperioden minskade sambandskontots saldo från 4.330 t till 3.604 t. 5.4. Utvecklingen av räddningsverkets finansieringsläge under åren 2004- Uppföljningen av räddningsverkets finansieringsutveckling beskriver hur intäkterna räcker till för att täcka kostnaderna. Under de första åren hade verksamheten ett finansiellt underskott. From år 2008 har räddningsverkets finansiering räckt till att täcka kostnaderna för verksamheten och år 2010 var underskottet täckt. Den avgiftsbelagda serviceverksamheten har likaså visat ett överskott from år 2008. År 2012 fick man underskottet från de tidigare åren täckt. Överskottet, 2.290,15, överfördes till räddningsväsendets resultat i samband med att ansvaret för den prehospitala akutsjukvården överfördes från de enskilda kommunerna till sjukvårdsdistrikten.. Affärsverket Österbottens räddningsverk finansieringsöverskott är efter år sammanlagt 1.949.049,50, för räddningsväsendets resultatområde. Den prehospitala sjukvården är efter år 2013 ett eget resultatområde. Enligt dess samarbetsavtal är det finansiella resultatet 0. 7
Åren Ingående Totalfinan- 2004-2012 Saldon 2013 2014 siering totalt 1.1.2013 31.12. RÄDDNINGSVÄSENDE Över-/underskott för verksamhetens finansiering (+/-) 984 425,44 986 715,59 1 158 333,58 101 148,63 150 855,32 2 397 053,12 Över-/underskott för investeringarnas finansiering (+/-) -166 953,45-166 953,45-239 665,13-162 990,10 121 605,06-448 003,62 Räkenskapsperiodens verksamhetspåverkan på 817 471,99 819 762,14 918 668,45-61 841,47 272 460,38 1 949 049,50 finansieringen PREHOSPITAL AKUTSJUKVÅRD Över-/underskott för verksamhetens finansiering (+/-) 1 510 576,06 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 Över-/underskott för investeringarnas finansiering (+/-) -1 508 285,91 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 Räkenskapsperiodens verksamhetspåverkan på 2 290,15 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 finansieringen VERKSAMHETEN SAMMANLAGT Över-/underskott för verksamhetens finansiering (+/-) 2 495 001,50 986 715,59 1 158 333,58 101 148,63 150 855,32 2 397 053,12 Över-/underskott för investeringarnas finansiering (+/-) -1 675 239,36-166 953,45-239 665,13-162 990,10 121 605,06-448 003,62 Räkenskapsperiodens verksamhetspåverkan på 819 762,14 819 762,14 918 668,45-61 841,47 272 460,38 1 949 049,50 finansieringen 6. Balansöversyn 6.1. Räddningsverkets balansräkning AKTIVA 2014 PASSIVA 2014 1000 1000 1000 1000 BESTÅENDE AKTIVA EGET KAPITAL Immateriella tillgångar Grundkapital 220 220 Övriga utgifter med lång verkningstid 6 13 Över-/Underskott tidigare räkensk. 6 590 5 963 6 13 Räkenskapsperiodens över-/underskott 516 627 7 326 6 810 Materiella tillgångar Byggnader 38 47 FRÄMMANDE KAPITAL Fasta konstruktioner och anläggninga 28 35 Kortfristigt Maskiner och transportmedel 4 840 4 799 Erhållna förskott 0 270 Förskottsbetalningar och pågående 140 0 Leverantörsskulder 416 654 5 045 4 881 Övriga skulder 403 400 Resultatregleringar 2 041 2 500 Placeringar 2 860 3 824 Övriga fordringar 1 1 1 1 PASSIVA SAMMANLAGT 10 186 10 634 RÖRLIGA AKTIVA Fordringar Kortfristiga fordringar Försäljningsfordringar 712 670 Fordringar på kommunen 3 604 4 330 Övriga fordringar 742 707 Resultatregleringar 76 32 5 133 5 739 AKTIVA SAMMANLAGT 10 186 10 634 6.2. Balansräkningens nyckeltal 2014 Soliditetsgrad, % 71,92 65,70 Relativ skuldsättningsgrad, % 15,90 19,43 Ackumulerat överskott, 1 000 7 106 6 590 Soliditetsgrad, % = 100 * (Eget kapital + Avskrivningsdifferens och reserver) / (Hela kapitalet - Erhållna förskott) 8
Relativ skuldsättningsgrad, % = 100 * (Främmande kapital Erhållna förskott) / Driftsinkomster Ackumulerat överskott (underskott) = Överskott/underskott från tidigare räkenskapsperioder + Räkenskapsperiodens överskott /underskott 6.3. Balansräkningens innehåll Balansräkningen beskriver affärsverkets ekonomiska ställning på bokslutsdagen. Balansräkningen innehåller affärsverkets egendoms- och kapitalposter vid räkenskapsperiodens utgång. På balansräkningens aktiva sida minskade Immateriella tillgångar med ca 7.t, Materiella tillgångar ökade långsammare med ca 164 t (590 t ) och Fordringar minskade med ca 606 t. På balansräkningens passiva sida ökade Eget kapital med räkenskapsperiodens resultat, ca 516 t och Främmande kapital minskade med ca 964 t (148 t ). 7. Behandling av räkenskapsperiodens resultat Räkenskapsperiodens överskott, 515.865,52 (627.106,71 ), överförs till kontot för räkenskapsperiodens över-/underskott under eget kapital i balansräkningen. 8 Utfallsjämförelser 8.1. Mål för verksamheten för år som är bindande i förhållande till fullmäktige Mål som är bindande i förhållande till fullmäktige Mätare / uppföljning Utfall Ekonomiska, effektiva och regionalt optimala basservicetjänster Räddningsväsendet: Räddningsväsendets i förhållande till fullmäktige bindande nettokostnad är 11.145.400, i vilken ingår som investeringarnas bindande nettokostnad minst 630.000. Nettokostnaden fördelas på räddningsväsendets avtalskommuner enligt invånarantalet 1.1.2014 i kommunvisa betalningsandelar. Räddningsväsendet: Av kommunandelarna lät man bli att fakturera 670.518. Räddningsväsendets finansiella överskott var efter detta: 272.460,38. Personalens förfaringssätt inom administrationen och ekonomikunnandet är gott. Den prehospitala akutsjukvården: Verksamheten är egenfinansierad så att verksamhetsutgifterna och nettoinvesteringarna skall täckas med inkomstfinansiering. Det finns få felaktiga åtgärder Den prehospitala akutsjukvården: Det finansiella resultatet är 0. Målet har kunnat uppnås. 9
Österbottens räddningsverk Räddningsväsendet Ursprunglig budget, Ändrad budget, Bokslut, Kommunandelar 11 145 400 11 145 400 10 474 882,00 Ersättning för grundkapitalet 0 0 0 Rörelseöverskott + avskrivningar 630 000 630 000 780 855,32 Investeringar netto 630 000 630 000 508 394,94 Prehospital akutsjukvård Ersättning för grundkapitalet 0 0 0 Rörelseöverskott + avskrivningar 350 000 350 000 410 082,05 Investeringar netto 350 000 350 000 323.837,70 8.2. Räddningsväsendet och bekämpning av oljeskador 8.2.1. Resultatområdena: Räddningsväsendet och bekämpning av oljeskador, inkl trygghetstelefonverksamheten och förstdelvårdsverksamheten Enligt räddningslagen (379/2011) ansvarar kommunerna för räddningsväsendet i samarbete på ett område (regionens räddningsverk) som bestäms av statsrådet så som det stadfästs i 4 i lagen om bildande av räddningsområden (1214/2001). Räddningsverket ska inom sitt område sörja för 1) den styrning, upplysning och rådgivning inom räddningsväsendet som syftar till att förebygga eldsvådor och andra olyckor, ha beredskap att avvärja olyckor och ändamålsenlig verksamhet i olyckssituationer och tillbud och när följderna av olyckor begränsas, 2) räddningsväsendets tillsynsuppgifter, 3) varning av befolkningen vid tillbud och olyckor samt det larmsystem som behövs för detta, 4) de uppgifter som hör till räddningsverksamheten. Utöver detta kan räddningsverket ha följande uppgifter: 1) det kan handha uppgifter i anknytning till den prehospitala akutsjukvården, om det lokala räddningsväsendet och en samkommun för ett sjukvårdsdistrikt i enlighet med 39 2 mom. i hälso- och sjukvårdslagen (1326/2010) kommit överens om att ordna denna vård i samarbete, 2) det ska stödja beredskapsplaneringen i en kommun som hör till räddningsområdet, om detta har överenskommits med kommunen, 3) det ska sörja för oljebekämpning och även andra uppgifter som ålagts det lokala räddningsväsendet i någon annan lag. Närmare bestämmelser om det lokala räddningsväsendets och räddningsverkets uppgifter får utfärdas genom förordning av statsrådet. Österbottens räddningsverk upprätthåller räddningsväsendets tjänster I Österbotten. Räddningsverkets medlemskommuner var år : Pedersöre, Nykarleby, Vörå, Korsholm, Vasa, Storkyro, Laihela, Malax, Korsnäs, Närpes, Kaskö och Kristinestad. 8.2.2. Österbottens räddningsverks betalningsandelar år Räddningsverket verkar i enlighet med ett samarbetsavtal i Vasa stads organisation som ett bokföringsmässigt avskilt affärsverk som finansieras via skattemedel. I enlighet med samarbetsavtalet betalar medlemskommunerna räddningsväsendets kostnader som 10
betalningsandelar baserade på invånarantalet. Investeringarnas finansieringsdel ingår i kommunernas betalningsandelar. Räddningsverket kan skaffa andra intäkter genom att producera och sälja tjänster, som lämpar sig till verksamheten. Räddningsverkets budget och kommunernas betalningsandelar till räddningsverket bestäms av affärsverket Österbottens räddningsverks direktion och fastställs av Vasa stads stadsfullmäktige. Räddningsväsendets medlemskommuners betalningsandel år var: 11.145.400. Betalningsandelarna fördelades mellan medlemskommunerna i förhållande till invånarantalet året före budgetåret (1.1.2014). Betalningsandelen för år var enligt budgeten 74,80 /invånare med ett invånartal om 149 004 invånare. I samband med bokslutsbehandlingen har räddningsdirektören, med direktionens bakgrundsbeslut, beslutat låta bli att fakturera 4,50 /invånare, dvs 670.518 av betalningsandelarna. Med returen beaktad så var kommunernas slutliga betalningsandel till räddningsväsendet 70,30 /invånare. Asukkaita/Invånare 2014 - Kuntaosuus / Kommunandel: 148351 75,13 /as 11 145 386 Muutos / Förändring 653-0,33 /as 14 - Kuntaosuus / Kommunandel: 149004 74,80 /as 11 145 400 Palautus / Retur -670 518 10 474 882 4,5 /asukas-inv Kunta Asukasluku* Osuus %:ssa Osuus /asukas Kommun Invånarantal* Andel i % Andel / inv. Isokyrö Storkyro 4 854 3,25763 % 341 233,00 70,30 Kaskinen Kaskö 1 350 0,90602 % 94 905,00 70,30 Mustasaari Korsholm 19 153 12,85402 % 1 346 443,50 70,30 Korsnäs Korsnäs 2 218 1,48855 % 155 924,00 70,30 Kristiinankaupunki Kristinestad 7 001 4,69853 % 492 165,50 70,30 Laihia Laihela 8 007 5,37368 % 562 886,50 70,30 Maalahti Malax 5 580 3,74487 % 392 271,00 70,30 Uusikaarlepyy Nykarleby 7 524 5,04953 % 528 932,00 70,30 Närpiö Närpes 9 335 6,26493 % 656 244,50 70,30 Pedersöre Pedersöre 10 970 7,36222 % 771 184,00 70,30 Vaasa Vasa 66 321 44,50954 % 4 662 320,50 70,30 Vöyri Vörå 6 691 4,49048 % 470 372,50 70,30 149 004 100,00000 % 10 474 882,00 70,30 Asukasluku / Invånarantal * = 1.1.2014 8.2.3. Mål som är bindande i förhållande till direktionen 8.2.3.1. Process: Förebyggande av olyckor 8.2.3.1.1. Verksamhetsidé Med förebyggande av olyckor avser man åtgärder, vilkas syfte är att minska sannolikheten, att en olycka sker, och genom förebyggande åtgärder minska skador orsakade av olyckor. 8.2.3.1.2. Uppnående av de operativa målsättningarna De operativa målsättningarna har i huvudsak förverkligats. Företags- och anläggningsobjektens granskningar i enlighet med tillsynsplanen har förverkligats till 91% trots att kravet i servicenivåbeslutet är 100 %, bostadsbyggnaders brandsyner har förverkligats till 68% när kravet är 70 %. Småhus egentillsynsåtgärder har förverkligats till 88% när målet är 70%, vilket kan anses som mycket bra. 11
Övriga mål Utvärderingskriterium/mätare Uppnående av målet Olyckornas antal och följder i förhållande till invånarantalet minskar på Österbottens räddningsverks område. Utvecklingen av antalet olyckor/ PRONTO Räddningsväsendets resurs- och uppdragsstatistik. Informationen jämförs med medeltalet från fem föregående år. Målsättningen har förverkligats. Totalantalet olyckor år var 2455 stycken när de i medeltar är 2954 på vårt område under åren. Antalet byggnadsbränder och hot om byggnadsbrand var 157 stycken när medeltalet är 200. Olyckstyperna granskning/gardering av brandvarnare och handräckningsuppdrag var över I verkställande av servicenivåbeslutet (SNB 2014 17) granskar man kraven för processen förebyggande av olyckor och hanteringen av ändringar i verksamhetsmiljön ur följande synvinklar: Organisering, personalresurser, planering och tillsynsarbetets mängd och kvalitet. För att utveckla resultatrika samarbetsprocesser görs följande åtgärder: - Man strävar efter att öka samarbetet med social- och hälsovårdsmyndigheterna i förebyggande av olyckor, till exempel med att stöda olika projekt som handlar om att säkra brandsäkerheten för personer med nedsatt funktionsförmåga som bor hemma. Åtgärderna gällande implementerandet av tjänstenivåbeslutet till förebyggande arbetets process och att till processen riktade kraven, och verksamhetsmiljöns förvaltning är ändamålsenliga. Man jämför de planerade åtgärderna med de förverkligade. medeltalet. Målsättningen har förverkligats. I anslutning till organisationsutvecklingen har förebyggande arbetets process och dess utvecklingsbehov analyserats. Arbetet har överlåtits åt räddningsdirektören 04/. Räddningsdirektören har behandlat utvecklingsstrategin för hela verkets organisation; både i samband med ledningsgruppsmöten, samt under förmansseminariet 24.4.. Målsättningen har i huvudsak förverkligats. - man deltog i utredningen vars målsättning var ett tilläggsprojekt till Kotona paras Hemma bäst -projektet inom tre räddningsverks områden. Projektet förverkligades inte. Vi deltar i en utredning om i vilket det förutnämnda projektet skulle omfatta Österbottens räddningsverks område. Ännu finns ingen information om projektet kommer att förverkligas. - Inom ramen för programmet för den inre säkerheten fungerar man i samarbete med kommunerna och regionförvaltningsverket. - begärda representanter har utnämnts till nätverk och arbetsgrupper som fungerar inom programmet för kommunernas interna säkerhet. Personer har utnämnts till Västra Finlands Regionförvaltningsverks helhetssäkerhetsarbetsgrupp och sekretariat samt till begärda temanätverk/-grupper. RFV har meddelat om förnyandet av organisationen inom helhetssäkerhetens samarbete (utnämningsbrev 15.5.), till vars följd räddningsverket utser sina 12
representanter till nätverk och arbetsgrupper i enlighet med utnämningsbrevet. - Följer uppkomsten av s.k. regionala byggnadstillsyner och ser till att räddningsmyndigheternas andel i tillsynen av byggandet utgår från kraven om tillsyn i räddningslagen och speciell sakkunskap. - Stöder utvecklingen av byggnadstillsynens tillsynsprocess beträffande tätheten för brandtekniskt sektionerande konstruktioner. Säkerhets och beredskapsutbildning ordnas för säkerhetspersonalen i företag, inrättningar och husbolag. Gransknings- och tillsynsuppgifter görs enligt den fastställda tillsynsplanen. Granskningarna grupperas jämnt så att granskningarna huvudsakligen har gjorts före slutet av oktober. För att utveckla dokumenttillsynen görs följande åtgärder före slutet av år : - Uppföljning och utveckling Säkerhets- och beredskapsutbildning ordnas i samarbete med SPEK Pohjanmaa Österbotten, I SPEK s utbildningskalender har det på Österbottens räddningsverks område planerats följande utbildningar våren : Bostadsfastigheters säkerhetskurser 2 st finskspråkiga och 2 st svenskspråkiga samt befolkningsskyddsskötares kurser 2 st finskspråkiga. Förverkligandet av granskningsdokumenten och övriga tillsynsuppdrag jämförs med målsättningarna i tillsynsplanen. (Informationen fås från Merlot brandsynssystemet). Det förverkligade jämförs med gällande målsättningar. - vi har följt med miljöministeriets i frågavarande arbetsgrupps arbete. Utnämningsbrevet YM012:00/2014, Kommunförbundets mellanrapport 2014 samt uppskattningen av för- och nackdelar. Inga beslut är vad vi vet ännu gjorda. - I samarbete med Vasas byggnadstillsyn har det planerade projektet inte framskridit. Räddningsverket har meddelat sin beredskap, att delta i projektet. Alla säkerhets- och beredskapsutbildningar har inhiberats för första och andra kvartalet år på grund av för litet antal deltagare. Föregående år inhiberades cirka en tredjedel av utbildningarna för samma tid. En klar orsak till minskad deltagarandel har inte erhållits. Nationellt är läget likadant när SPEK s säkerhetsoch beredskapsutbildare diskuterade situationen den 12.5. under ett tillfälle för utbildare inom Beredskap på eget initiativ i Seinäjoki. Vid tillfället funderade man som arbetsgrupp i ämnet Vad motiverar till att komma på utbildning? Finns det möjligen hinder? Gruppernas tankar samlades och vidarebefordras till SPEK. Målsättningen har i huvudsak förverkligats. De allmänna brandsynerna har för-verkligats. I företags- och industriobjekt har allmänna brandsynerna förverkligats till 91%(kravet är 100%) och i bostadsbyggnader till 68%(kravet är 70%). Egen tillsyn av småhus har registrerats som utfört till 88%(kravet är 70%). Målsättningen har förverkligats. - Verksamhetsmodellen via egen tillsyn har tagits täckande i bruk i tillsynen av småhus. - vi har följt med informationen 13
av den verksamhetsprocess som tagits i bruk för egenkontroll, så att tillsynsformen används täckande vid tillsyn av småhus. - Man utreder om egenkontroll kan tas i bruk för andra bostadsbyggnader än småhus. Granskning av processen för att behandla dokument i anslutning till förebyggande av olyckor färdigställs. Räddningsmyndigheten deltar i rådslag som kräver räddningsväsendets sakkunskap, ger utlåtanden enligt servicenivåbeslutet och deltar i myndighetstillsyner i den omfattning som förutsätts i servicenivåbeslutet och tillsynsplanen. För övervakning av skyldigheten att granska oljecisterner under jord på viktiga grundvattenområden kommer man att fortsätta med utvecklandet av ett uppföljningssystem i samarbete med miljömyndigheterna och kommunerna, och det kommer att implementeras i tillsynsåtgärderna före slutet av år. Brandutredningen utvecklas på räddningsverkets område av brandutredningsgruppen. Samarbetet med polisen utvecklas. Man strävar efter att bedöma brandorsaken för alla byggnads- och terrängbränder. Vi följer nationellt givna anvisningar och temautredningar. Räddningsplanernas planeringsprocess uppdateras år. Deltagaraktiviteten i rådslag och utlåtanden jämförs med målsättningen i tjänstenivåbeslutet och tillsynsplanen. Förverkligande av målsättningarna och åtgärderna. Pronto. I brandutredningen har man följt räddningsverkets interna brandutredningsdirektiv. Brandutredningsarbetsgruppen - 2014 har beslutat att för år 2014 givna temautredningar fortsätter även år. Förverkligande av målsättningarna och åtgärderna. från räddningsverkens kompanjonsnätverk gällande utvecklandet av egen tillsyn även i tillsynen av andra objekt än småhus. Dokumenthanteringsprocessen har beskrivits och behandlats i arbetsgruppen Förebyggande av olyckor, i ledningsgruppen samt i förmanspalavern den 24.4.. Behandlingsprocessen för vissa dokument har redan ändrats. Den slutliga implementeringen väntar på eventuella förändringar som ibruktagandet av räddningsväsendets botten för datahanteringstjänster år 2016 eller 2017 för med sig. Målsättningen har förverkligats. Vi har deltagit i evenemangen i fråga och gett ifråga varande utlåtanden inom utsträckning som servicenivåbeslutet och tillsynsplanen kräver. Målsättningen har delvis förverkligats. I Merlot brandsyneprogrammet har det skapats (anskaffats) en kartversion som kan utnyttjas på basen av registeruppgifterna, om aktuella, och därvid lokalisera underjordiska oljecisterner på viktiga grundvattenområden. Man håller på att utveckla en blankett som bifogas till egen tillsyndokumenten då när det är fråga om ett småhusområde som skall övervakas enligt tillsynsplanen. Blanketten är ej ännu i produktionsbruk. Rapporterna är noggrant ifyllda inom utsatt tid. För tiden 1.1-31.12 har sammanlagt 13 st brandutredningsrapporter gjorts, varav fem anknyter till temautredningar och sex till räddningsverkets egna direktiv (i vilka betydande egendomsskador har funnits). Under rapporteringstiden har tre branddödsfall skett. Målsättningen har delvis förverkligats. Under dokumentbehandlingsprocessens utveckling har 14
Ibruktagandet av hanteringsprocessen för räddningsplaneringen av offentliga tillställningar följs upp. Skyldigheten att utarbeta utredning om utrymningssäkerheten övervakas och följs upp med bl.a. följande åtgärder: - Med periodiska tillsynsåtgärder (tillsynsplanen ). - Genom att följa upp utarbetade utredningar för åren 2013 2014 om hur interna behandlingsprocessen har etablerats och förverkligats, så att behandlingarna och bedömningarna görs på ett enhetligt sätt. - Deltar i ett projekt där man får en riksomfattande lägesbild om säkerhetsläget i objekt med utredning om utrymningssäkerheten. Säkerhetskommunikationen utvecklas på basis av områdets riskbild. - I säkerhetskommunikationen strävar man efter att använda nya former, bl.a. genom att utnyttja sociala medier och beakta riksomfattande evenemang. En säkerhetsoch kommunikationsplan görs årligen. Sotningstjänster: - Ordnas enligt servicenivåbeslutet som distriktssotarsystem och utvecklas som en del av tillsynen. - Uppföljning om nationella Förverkligande av målsättningarna och åtgärderna. Förverkligande av målsättningarna och åtgärderna. Trygghetsinformationsstatistiken PRONTO. Av Facebook erbjudna statistik över besöks, gillare- och kommentarantalet Informationen jämförs med förverkligandet av föregående år och förverkligande av årsplanens på tyngdpunktsområden. Förverkligande av målsättningarna och åtgärderna. behandlingsprocessen för räddningsplaner vägletts, beskrivits och effektiverats. Det kräver dock ännu engagemang och vägledning. Målsättningen har förverkligats. I samband med utvecklingsarbetet av Behandlingsprocessens direktiv har preciserats och är i produktionsbruk. Planernas behandling uppföljs. Räddningsverkens kompanjonsnätverk publicerade sina direktiv och blanketter 31.12. och dessa överförs till en del av vårt räddningsverks direktiv i början av år 2016. Målsättningen har förverkligats. - Förverkligandet av ålägganden har följts i samband med objektens brandsyn i enlighet med tillsynsplanen. - Arbetsgruppen för förebyggande av olyckor har följt implementeringen av behandlingsprocessen vid sina möten. - Brandinspektör Mikko Ahola deltar som verkets representant i kompanjonsnätverkets ifråga varande projekt/arbetsgrupp. - Tyngdpunktsområdet för år, andra nivåns studerande, förverkligades i form av Röda Vägen kampanjen. - Den årliga NouHätä! kampanjen förverkligades till 50%. De svenskspråkiga skolorna bör aktiveras mer. - Österbottens stormässa, Österbottens byggnadsmässa, Kristinestads sommarmarknad, och Juthbackamarknaden var områdets största evenemang, i vilka man deltog. Målsättningen har förverkligats. - Sotningstjänsterna har ordnats enligt beslut via distriktssotarsystemet. I anslutning till sotningssystemet har sotningstjänsterna anskaffats (konkurrenssatts) i 15
sotningsutredningen ger upphov till ett lagstiftningsprojekt som kan inverka på sättet att ordna sotningstjänsterna. enlighet med sotningstjänstavtal eller via sotningsdistrikt som har blivit lediga - I anslutning till det nationella sotningsprojektet ordnades det ett delgivande åt direktionen(12/2014) och de lokala distriktssotarna sammankallades till möte 2/. I förutredningen till projektet gavs ett utlåtande 1/. Ifråga varande projekt framskrider eventuellt till ett lagstiftningsprojekt år 2016. 8.2.3.2. Process: Räddningsverksamhet 8.2.3.2.1. Verksamhetsidé Räddningsverket ansvarar för de uppgifter som hör till räddningsverksamheten när en eldsvåda, någon annan olycka eller risk för en eldsvåda eller olycka kräver skyndsamma åtgärder för att skydda eller rädda människors liv eller hälsa, egendom eller miljö och åtgärderna inte kan vidtas på egen hand av den som drabbats av olyckan eller risken för den eller inte ankommer på någon annan myndighet eller organisation. Enligt 32 i räddningslagen hör det till räddningsverksamheten att: 1. ta emot larm, 2. varna befolkningen, 3. avvärja överhängande olyckor, 4. skydda och rädda offer för olyckor samt människor, miljö och egendom som är i fara, 5. släcka eldsvådor och begränsa skador, och 6. ha hand om ledning, kommunikation, underhåll och andra stödfunktioner i anslutning till de ovan nämnda uppgifterna. 8.2.3.2.2. Uppnående av de operativa målsättningarna De operativa målsättningarna har i huvudsak förverkligats. Övriga mål Utvärderingskriterium/mätare Uppnående av målet Räddningsberedskapens nuläge och utvecklingsbehov i en verksamhet som förändras utvärderas på basis av räddningsområdets riskanalys och stationsklassificeringen. I servicenivåbeslutet 2014 17 planeras räddningsväsendets beredskap så att den motsvarar områdets riskbild och räddningslagens anda. Räddningsverksamheten och dess beredskap bedöms från rapporter som görs över alla räddningsuppdrag. På basis av stationsklassificeringen granskas och utvecklas bl.a. följande delfaktorer: Rätt placering/kvalitet på materiel genom att beakta Antalet räddningsuppdrag från början av år är 2455, som är -6,28% mindre än nivån från 2014. Antalet olyckor är mindre (fara för byggnadsbränder och markbränder är mindre) än år 2014. Myndighetshjälp, samt handräckning till övriga funktionärer, samt oljeskade- och förstavårdsuppdrag var motsvarande flera. 16
regionala hotbilder. Att det finns tillräckligt med personal, utbildningsnivå och utbildningsbehov med att beakta regionala hotbilder. Tyngdpunktsområden i utbildningen år kommer att vara ledarskaps fortbildning för enhetschefer och kommunikationstrafik för brandkårer. Vi utvecklar verksamhetssätten genom att utnyttja teknologi och informationsledning. Stationernas beredskapsstyrka under olika tider av dygnet/stationernas beredskapsbehov. Vid planeringen av brandstationernas beredskap beaktar man jour- och beredskapsarrangemangen samt brandkårsavtalen som är i kraft. Behovet av ändringar i larmresponserna genom att beakta stationernas verksamhetsförutsättningar samt samarbete med grannräddningsverken. Stationernas specialiseringar och utbildningsbehovet i anslutning till det. Uppföljning av hur räddningspersonalen deltar i övningar/utbildning med personalresursprogrammet. Samarbete med andra räddningsområden enligt räddningslagen beträffande beredskapen. Målet för uppdrag på riskrutorna I III är 80 % och dessutom förverkligas räddningsverksamhetens aktionsberedskap till 80 %, emellertid så att båda målen förverkligas till 50 %. Det genomsnittliga målet för aktionsberedskapstiden i alla Med hjälp av information från PRONTO bedöms resursernas tillräcklighet. Utbildningsnivån och -behoven bedöms på basen av stationsklassificeringen och under räddningsuppdrag gjorda observationer. Tillgänglighet och bruk av system som kan utnyttjas i räddningsverksamheten. Stationsklassificeringen skall uppdateras till att tjäna denna målsättning. Aktionsberedskapstiden och resursernas tillräcklighet. Utvecklingsbehoven under en egen punkt. Stationsklassificeringens specialiseringsbehov skall utredas. Kvartalsrapporteringen av gjorda övningar och utbildningen i enlighet med utbildningsplanen. Larmresponsen och information från PRONTO. Första enhetens och räddningsverksamhetens aktionsberedskapstid. Enligt information från PRONTO har resurserna i början av situationen varit tillräckliga under 1852, överdimensionerade under 42 och personalen otillräcklig under 11 fall av totalt 1914 brådskande räddningsuppdrag. Inga utbildningar i enlighet med tyngdpunktsområden har rapporterats. Kommunikationstekniken har förbättrats men det finns mera att utveckla. Effektivt ledarskap har gynnats med nya systemer och teknik. Uppdateringen av stationsklassificeringen har inletts. Förändringar i larmresponsen registreras på våren 2016 i det nya ERICA-systemet. ERICAs tagning i bruk sker enligt besluten i Nödcentralverket. Kartläggningen av specialiseringen/planeringen av enkäten framskrider. Uppföljningen av personaladministrationsprogrammet Promeron har till största delen förverkligats. Antalet samordnade uppdrag har varit 60 stycken, varav Österbottens räddningsverk har varit den hjälpgivande 21 gånger och erhållande part 39 gånger. Larmresponsen motsvarar behovsläget just nu. Diskussionen har öppnats gällande ytterligare utveckling av samarbetet mellan Mellersta Österbottens och Jakobstads områdes samt Södra Österbottens räddningsverk. För första enhetens del har målsättningen för aktionsberedskapstiden uppfyllts till 87% (mätt från 948 uppdrag). Målsättningen för räddningsverksamhetens aktionsberedskapstid har uppfyllts till 96% (mätt från 562 uppdrag). 17
brådskande uppdrag är 15 min oberoende av riskklass. Infrastrukturen i räddningsverkets kommunikations- och ledningscentral uppdateras för att motsvara behovet vid störningssituationer och storolyckor. Räddningsväsendets beredskapsplan uppdateras till de delar som förutsätts i räddningsväsendets planer. Följer upp och deltar i MIRGverksamheten under handledning av riksomfattande styrgruppen. Följer upp kommunernas planläggning och byggplaner och vad de har för inverkan på riskbilden. Byggandet av räddningsverkets ledningscentral (RRP JOKE) är nästan färdigt. Direktiv för användandet av JOKE. Aktualiteten och innehållet av planerna för räddningsverksamhet. Ingen MIRG-verksamhet har förekommit. Samarbete gällande förhindrande av olyckor och räddningsverksamheten. RRP JOKE är färdigt och har tagits i bruk. Planer har uppdaterats för vissa stora olyckor. Ingen MIRG-verksamhet har förekommit, en övning med gränsbevakningens helikopter har hållits. Samarbetet måste ytterligare utvecklas. Övriga mål Utvärderingskriterium/mätare Uppnående av målet Räddningsverkets oljebekämpningsplan upprätthålls och uppdateras regelbundet för att motsvara förhållandena. Oljeskyddsplanens aktualitet och förverkligande. huvudsak förverkligas. Man stöder bildandet av frivilliga grupper på området. Försvarsutbildningsföreni ngen rf bildar inom ramen av den egna verksamheten olika grupper för att stöda oljebekämpningen (stora olyckor). Möte/utbildning hålls med kommunernas kontaktpersoner. Antal prestationer. Antal prestationer. Den nya oljebekämpningsplanen för åren -2019 blev färdig i början av år. Föregående plan kunde i De oljebekämpningsuppgifter man blivit alarmerad till har omskötts. Räddningsverket har skött med sin utrustning och sitt övningsmateriel MPK rf:s utbildningsverksamhet. Räddningsverket har styrt beredskapen på sitt område för hamnars och stora oljebehandlares del. Uppgifterna om kommunernas kontaktpersoner har erhållits och listan har uppdaterats. Räddningsväxter uppgifter per år 2010 2011 2012 2013 2014 Sammanlagt 3 036 2 984 2 819 3 312 2619 2455 8.2.3.3. Process: Beredskap 8.2.3.3.1. Verksamhetsidé Med beredskap syftar man på verksamhet, med vilken man säkerställer en möjligen störningsfri skötsel av uppgifterna i alla säkerhetssituationer, vilka är normala förhållanden, störningssituationer, undantagsförhållanden samt specialsituationer. Befolkningsskyddet är skyddande av människor och egendom och skötande av räddningsväsendets uppgifter i undantagssituationer samt beredskap för dem. Beredskapsåtgärder är bland annat: beredskapsplanering, förhandsförberedelser, utbildning samt beredskapsövningar. Den materiella beredskapen syftar på problemen i samband med materialtillgänglighet. Beredskapsplaneringen är planering av beredkap under normala förhållanden. Vad beträffar uppgifterna i anslutning till beredskapen så skall räddningsverket ombesörja på sitt område stödandet av kommunernas beredskapsplanering och för skyddandet av kontinuiteten av sin egen verksamhet göra planer för beredskap i olika 18
störningssituationer och specialsituationer. Dessutom sköter räddningsverket varnandet av befolkningen i faro- och olyckssituationer samt sköter om alarmsystem som behövs till detta. 8.2.3.3.2. Uppnående av de operativa målsättningarna De för år uppsatta målsättningarna har i huvudsak nåtts. Samarbetet för stödande av kommunernas beredskapsplandering fortsätter och uppdateringen av räddningsverkets egna planer fortgår. Övriga mål Utvärderingskriterium/mätare Uppnående av målet Enligt planen för störningssituationer Kan inte bedömas. och storolyckor grundas en räddningssammanslutning och dess ledningssystem inom två timmar efter att första enheten har tagit emot larmet. P30 eller P20 grundar en situations-/ledningscentral inom en timme enligt situationen enligt planen som utarbetats för verksamheten i ledningscentralen. På basen av användningen av ledningscentralen (olyckor och övningar). Enligt nya lagstiftningen ska räddningsverken ha intensivare samarbete i anslutning till beredskapen. Utvecklande av samarbetet mellan kommunerna och räddningsverken. Man ordnar s.k. kartövningar med kommunernas ledningsgrupper som hänför sig till olika typer av störningssituationer. Överföring av lägesbilden mellan kommunernas ledningscentral och räddningsverket genom att utnyttja förbindelsekanalerna. Vi stöder kommunerna i beredskapsplaneringsuppgifter. Räddningsverket ordnar årligen 2 3 övningar för storolyckor och störningssituationer. Skyldigheten omfattar även att vart tredje år ordna en övning i objekten med säkerhetsutredning. Handräckning till en annan Man följer upp och deltar i det nationella samarbetet om beredskapen Man fortsätter med att stöda och vägleda kommunerna i uppgörandet av beredskapsplaner och förverkligandet av beredskapsåtgärder. Räddningsverket deltar i Kommunförbundet rf:s koordineringsprojekt (KUJA) för att få det implementerat i kommunerna. Det praktiska övandet påbörjas i det skede när kommunerna har bedömt sin egen beredskapsnivå och uppdaterat sin beredskapsplan. Utbildningsplanen och övningarnas årsklocka. Planeringen av direktiv samt övningar har inletts. Man är med i arbetsgruppen för beredskap, som grundades i januari inom det nationella partnerskapsnätverket, var ett mål är att utveckla olika verksamhetsmodeller för räddningsverkena för att kunna stöda kommunala och samkommunala funktionärer inom beredskap. Denna grupp har hållit tre möten under år vari arbetsgruppens målsättningar har utarbetats. Inom KUJA-projektet utvecklar man arbetsredskap för kommunerna och en guide i identifierandet av hotbilder och nyckelfunktioners kontinuitetsadministrering och krisledarskap. På hösten inleddes en serie om tre till kommunerna riktade arbetsmöten och som anknyter till projektet, vilka fortsätter till våren 2016. I samband med varje arbetsmöte ger man till kommunerna praktiska uppföljningsuppdrag. I november hölls ett första arbetsmöte inom KUJAprojektet, var man gick igenom grunderna för beredskap med kommunernas representanter och KUJA-projektets innehåll. Arbetsmötena fortsätter i mars 2016. I säkerhetsutredningsobjekten har övats planenligt. Antalet handräckningsuppdrag var 23 st 19
myndighet ges enligt vad som räddningslagen förutsätter. Räddningsverket deltar med personal och materiel i handräckningsuppdrag enligt det som lagen förutsätter genom att noggrannare komma överens om det med samarbetsmyndigheterna. Samarbetet för planering av räddningsverksamheten och dess beredskap och verkställandet av den ökas med grannräddningsverken. Räddningsverket utarbetar verksamhetsanvisningar med samarbetsmyndigheter. Beredskapsplaner i anslutning till undantagsförhållanden, andra störningssituationer och storolyckor i kommunerna uppdateras. Planerna uppdateras omedelbart ifall omständigheterna eller riskbedömningen väsentligt ändrar. Räddningsverket upprätthåller riskanalys som en evakuering förutsätter och planer och beredskap för att förflytta befolkningen som är i fara från faroområdet. Evakueringsplanen integreras med i kommunerna utarbetade planer eller planer som ska utarbetas för underhållet av den evakuerade befolkningen. Nyckelpersonerna i kommunerna inskolas i evakueringsplanens ändrade innehåll samt för att upprätthålla kunskapen i samband med personbyten. Räddningsverket gör nödvändiga avtal om villkoren och förfaringssätten beträffande räddningsväsendets samarbete med olika samfund och uppdaterar samarbetsavtalen som är i kraft. Räddningsverket sköter om räddningsverkets beredskap inför undantagsförhållanden och utbildning i anslutning till det samt reserverar personal för hela räddningsverkets område. Reservationen av personer till formationerna och reservationen av byggnader granskas. Räddningsverket stöder och vägleder kommunerna i att uppdatera åtgärder som hör till beredskapsplanerna och beredskapen. Räddningsverket deltar i implementerandet av Kommunförbundet rf:s koordineringsprojekt (KUJA). Inrikesministeriets anvisning om planerandet och förverkligandet av befolkningens evakuering är under uppdatering. Noggranna uppgifter om tidtabellen för när den nya anvisningen blir färdig finns ej. Räddningsverkets evakueringsplan uppdateras enligt den nya anvisningen. Ärendet har beaktats i samband med stödandet av kommunernas beredskapsplaner och beredskap. och steg från år 2014 med 91,6% Utvecklingen av samarbetet mellan Mellersta Österbottens och Jakobstads räddningsverk har inletts. Verksamhetssätten mellan grannräddningsverken har integrerats. Inom KUJA-projektet utvecklar man arbetsredskap åt kommunerna och en guide i identifierandet av hotbilder och nyckelfunktioners koordinering och krisledarskap. På hösten påbörjades en serie om tre till kommunerna riktade arbetsmöten och som anknyter till projektet. Detta fortsätter till våren 2016. Förberedelserna för uppdaterandet av räddningsverkets evakueringsanvisning och insamlandet av bakgrundsuppgifter är under arbete. Arbetet fortsätter. Stöd och vägledning ges hela tiden. Ruinbanan för hundar blev färdig, för utbildandet av räddningshundgrupper och upprätthållandet av deras färdigheter. Räddningshundgrupperna ingår i de av räddningsverket planerade BFSformeringarna. 20
Fördelningen av skyddsavsnitten på räddningsverkets område granskas, vid behov görs ändringar i områdesindelningen. Uppdateras räddningsverkets beredskapsplan med tanke på beredskapen för undantagsförhållanden. Uppdateras reserveringarna av personer, byggnader och arbetsmaskiner samt fordon på hela räddningsverkets område. I uppdateringsarbetet beaktas de nya anvisningarna. Arbetet fortsätter. Förstadelvårds- och trygghetstelefonverksamhet Övriga mål Utvärderingskriterium/mätare Uppnående av målet Förstadelvårdsverksamheten produceras och utvecklas på basis av riskidentifiering tillsammans med sjukvårdsdistriktet. Första delvårdsenheternas totalantal inom hela verksamhetsområdet. Inga förändringar under år, förverkligas av 25 avtalsenheter. Underhålls- och tilläggsutbildning ordnas för förstadelvårspersonalen av räddningsverket. Trygghetstelefontjänsterna fortsätter på de nuvarande områdena enligt avtalen. Trygghetstelefonverksamheten skall bedömas och utvecklas i samarbete med avtalsparterna. Förverkligande av utbildningen i enlighet med årsklockan två gånger/år Beställare-/ producentavtal mellan Vasas samt övriga städers och kommuners hälso- och socialvård. Gemensamma möten med avtalsparterna. Har förverkligats enligt planen på södra och norra området. Det mellersta området kommer efter. Inga förändringar i trygghetstelefon-verksamheten. Avtalsenlig verksamhet sker i Vasa, Korsholm, Malax, Kaskö och Närpes. Har förverkligats. Förstadelvårds- och trygghetstelefonverksamhetens uppgiftsantal 2010 2011 2012 2013 2014 2014 Trygghetstelefoner vi administrerar 660 681 750 780 844 840 Trygghetstelefonuppgifter* 970 1112 1102 1316 1442 1340 Förstadelvården 818 755 792 1214 504 560 *i trygghetstelefonuppdragen har beaktats endast operativa av ambulansen utförda uppdrag 8.2.4. Förverkligandet av resultatet för räddningsväsendets och bekämpningen av oljeskadors resultatenhet Målet är att inkomsterna räcker till att förverkliga verksamheten enligt med den i servicenivåbeslutet uppställda nivån. Bokslut 2014 Ursprunglig Förändringar i budget budgeten Ändrad budget Utfall Avvikelse Verksamhetsutgifter -11 238 452,22-11 391 020,00 0,00-11 391 020,00-11 056 514,98 334 505,02 Verksamhetsinkomster 11 592 184,36 11 731 020,00 0,00 11 731 020,00 11 413 854,37-317 165,63 Verksamhetsbidrag 353 732,14 340 000,00 0,00 340 000,00 357 339,39 17 339,39 21
8.3. Resultatenhet: Prehospitala akutsjukvårdstjänster 8.3.1. Process: Prehospital akutsjukvård 8.3.1.1. Verksamhetsidé Österbottens räddningsverk producerar förstavårdstjänsterna kvalitativt, patienttryggt samt effektivt i samarbete med Vasa sjukvårdsdistrikt. Inom förstavårdstjänsterna strävar man till att vara en mänsklig och läraktig organisation, som beaktar förändringarna i verksamhetsomgivningen. 8.3.1.2. Uppnående av de operativa målsättningarna I huvudsak nåddes de fastställda operativa målsättningarna år. En del av de operativa målsättningarna är ännu under arbete. 8.3.2. Mål som är bindande i förhållande till direktionen Övriga mål Utvärderingskriterium/mätare Uppnående av målet Österbottens räddningsverk fungerar som en pålitlig och kvalitativ producent av prehospital akutsjukvård, som uppfyller kraven som ställs på en producent i hälso- och sjukvårdslagen och förordningen för prehospital akutsjukvård samt de krav som VSVD:s servicenivåbeslut för år 2014 17 ställer på en producent. PTP procenter när patienten nås på basen av riskområden 8min, 15min ja 30min. VCS Haipro-programmet VCS administrativa överläkares utredningar Patientskadecentralens utredningar. Valviras / Avis utredningar. VCS akutmedicinska enhetens responser. Elektroniska Love-tentamen (trygg medicinvård) Kvalitetskontrollplanen/självbedöm ning VSVD:s fullmäktiges, styrelsens och de ledande tjänstemännens respons i samband med rapporteringen. Intressentgruppernas respons. Direkta kundresponser Förverkligandet av procentenheter när patienten har nåtts månaderna 1-10 år hela VSVD:s område; A/B 8 min A/B 15 min Riskområde 1 91% 98% Riskområde 2 67% 96% Riskområde 3 34% 76% VSVD s PTP-målsättning A/B 8 min A/B 15 min Riskområde 1 90% 99% Riskområde 2 70% 95% Riskområde 3 40% 80% Nationellt riktvärde (SHM/RFV) A/B 8 min A/B 15 min Riskområde 1 80% 90% Riskområde 2 65% 80% Riskområde 3 45% 80% Områdesmässigt har målsättningarna uppnåtts tillräckligt bra. På kommunnivån lämnar man efter för ett par små kommuners del på riskområde 3. Rapporten har överlåtits till RFV i samband med ett inspektionsbesök. De var nöjda med resultatet, inga åtgärdskrav. Förstavårdsuppdrag sammanlagt 18.284 st: - 17 st Haipro-anmälningar (egna/övriga) - 3 st utredningsbegäran från VCS - 3 st utredningsbegäran till Patientskadecentralen LOVE-tenten förverkligas En självbedömning enligt EFQMkvalitetsmodellen har utförts 22
Prehospitala akutsjukvården produceras, bedöms och förbättras även i fortsättningen i samarbete med Vasa sjukvårdsdistrikt. Servicestrukturen utvecklas på basis av behovet och totala nyttan i samarbete med sjukvårdsdistriktet och kommunernas social- och hälsovårdsenheter. Samarbetsavtalet. Det operativa och ekonomiska samarbetet. Ökningen och avslutande av utomstående tjänstestrukturer och samarbetsformer i verksamheten. 06/. För Österbottens räddningsverksdel förverkligas 51% av påståenden. Tillförlitligheten är inte den bästa möjliga. Utvecklingstillfällena har inte hållits. förverkligas 02/2016. VSVD s fullmäktige och styrelse har inte gett någon respons över verksamheten. Samarbetet löper bra mellan ledande tjänstemän. Den negativa kundresponsen är marginell i förhållande till antalet uppdrag och på samma nivå. Samarbetsavtalet är i kraft tillsvidare med en uppsägningstid på ett år. Det operativa och ekonomiska samarbetet förverkligas. En utmaning är förutseendet och trovärdigheten av ekonomin. Vasas och VSVD s budgettekniska differenser. Distansläkartjänsterna via Doctagon har utvidgat sin verksamhet på området. Detta stöder förstavårdssystemet bra. Ett samarbete sker med dem. Verksamheten är förenhetligt på hela akutvårdsområdet och svarar mot de linjedragningar och mål som arbetsgivaren och den instans som har ansvar för organiserandet av verksamheten har. Utvärderingen och utvecklandet av förmanssystemet fortsätter samtidigt med räddningsverkets organisationsförändring. Man upprätthåller en tillräcklig personalstruktur inom ekonomins ramar så, att verksamheten inte äventyras och att TNB t förverkligas. Vårdnivåns förstavård skall tryggas med en tillräcklig styrka. Personalen sporras i bemästrande av utvecklingen av självinitiativa kunnandet. Arbetsgivaren tillsammans med VSVD t skapar förutsättningar till De planerade målens förverkligande på redskaps-, utrustnings-, verksamhets- och kulturnivå. Organisationsförändringen och förverkligandet av förmanssystemet under höstperioden. Personal- och ekonomiplanerna; planering, förverkligande, bedömning och sammandrag. Personalens självinitiativa studier vid yrkeshögskolenivån, specialiserings-utbildningar. VSVD-simuleringen/kunskaps- Har konsekvent förverkligats. På södra området råder ännu en skild kultur och ett skilt arbetssätt. Pågår fortsättningsvis till en del i helheten. Förstavårdens förmanssystemsförändringen har förverkligats. Personalantalet; 82 ordinarie och 12,5 tillfälliga/vikarier. Sammanlagt 94,5 årsarbetsenheter. Dessutom producerar räddningssidan elva årsarbetsenheter till förstavården. Totalantalet är väldigt optimalt. En del av personalen vidareutbildar sig inom högskolenivån samt en del utför vårdnivåns specialiseringsutbildningar. VSVD s utbildningsverksamhet har 23
kompletterande utbildningar. Särskild uppmärksamhet vid kunskapshanteringen fästs vid räddare som är i användning i förstavården. Man upprätthåller tidsenliga och aktiva samhällskontakter med målsättningen att få ett tillräckligt antal kompetenta ersättare och vid behov ny ordinarie personal till ansvarsenheten. Den av Vasa stad centraliserade enheten för stödverksamhet betjänar prehospitala akutsjukvårdstjänsterna flexibelt. Stärkandet av stödtjänsterna i den egna organisationen sker i takt med det. Man strävar efter att utveckla och ta i bruk nya kvalitativa mätare. bedömningstillfällen två gånger/år. VSVD s teoridagar inom förstavården två gånger/år. Övriga yttre studier och kurser i branschen. Förverkligandet av den interna skiftesskolningen i enlighet med månadsplanen. Lyckande/misslyckande av rekryteringen. Responsen från den nya personalen. Vasa stads centraliserade stödtjänstenhet. EFQM-kvalitetsprismodells självbedömning jämte dess mätare. förverkligats fyra gånger per år.. Deltagande i yttre utbildningar är minimalt inom personalen. Skolning inom arbetarskyddet har förverkligats en gång: polisens föreläsningsdagar. Arbetstursskolningen har planenligt börjat och förverkligas på våren. Rekryteringarna har lyckats berömligt. Engagemanget inom ordinarie personalen är bra. Under arbete inom Vasa stad fortsättningsvis. EFQM förverkligas tillsammans med ansvarig part med ett par års intervaller + utveckling. Uppdrag inom prehospital akutsjukvård 2010 2011 2012 2013* 2014 Prehospital akutsjukvård 16 790 17 096 16 631 19 765 19 111 18254 *Siffran from år 2013 är inte direkt jämförbar med de tidigare åren. Den prehospitala akutsjukvården utvidgades då till Korsholm, Malax, Korsnäs och Kristinestad när ansvaret för verksamheten överfördes till sjukvårdsdistrikten. Storkyro övergick samtidigt till Södra Österbottens sjukvårdsdistrikt. 8.3.3. Förverkligandet av resultatet för den prehospitala akutsjukvården Enligt samarbetsavtalet deltar Vasa sjukvårdsdistrikt i täckandet av de planerade kostnaderna, till den del intäkterna från verksamheten inte räcker till detta. Bokslut 2014 Ursprunglig Förändringar i budget budgeten Ändrad budget Utfall Avvikelse Verksamhetsutgifter -6 498 472,83-6 656 030,00 0,00-6 656 030,00-6 424 978,53 231 051,47 Verksamhetsinkomster 6 771 847,40 6 761 030,00 0,00 6 761 030,00 6 583 504,66-177 525,34 Verksamhetsbidrag 273 374,57 105 000,00 0,00 105 000,00 158 526,13 53 526,13 24
8.4. Investeringarnas förverkligande Räddningsväsendet och oljebekämpning Budget Utfall Avvikelse Intäkter sammanlagt 144 000,00 262 004,21 118 004,21 Utgifter sammanlagt -774 000,00-770 399,15 3 600,85 Nettoutgift -630 000,00-508 394,94-121 605,06 Förstavården Budget Utfall Avvikelse Intäkter sammanlagt 0,00 0,00 0,00 Utgifter sammanlagt -350 000,00-323 837,70 26 162,30 Nettoutgift -350 000,00-323 837,70-26 162,30 Investeringarna sammanlagt Budget Utfall Avvikelse Intäkter sammanlagt 144 000,00 262 004,21 118 004,21 Utgifter sammanlagt -1 124 000,00-1 094 236,85 29 763,15 Nettoutgift -980 000,00-832 232,64 147 767,36 25
BOKSLUTSKALKYLER 26
Affärsverket Österbottens räddningsverks resultaträkning Hela verksamheten 01.01.-31.12. 01.01.-31.12.2014 Omsättning 17 196 895,44 17 455 397,56 Övriga rörelseintäkter 788 845,52 840 323,25 Understöd och bidrag från kommunen 2 230,67 0,00 Material och tjänster Aineet, tarvikkeet ja tavarat -1 253 917,35-1 369 577,15 Palvelujen ostot -1 955 878,80-3 209 796,15-2 020 909,65-3 390 486,80 Personalkostnader Palkat ja palkkiot -9 743 623,34-9 726 823,07 Henkilösivukulut Eläkekulut -1 781 804,74-1 839 953,39 Muut henkilösivukulut -539 982,86-12 065 410,94-657 207,75-12 223 984,21 Avskrivningar och nedskrivningar Suunnitelman mukaiset poistot -675 071,85-612 274,97 Hyreskostnader -1 377 888,41-1 397 347,35 Övriga rörelsekostnader -153 255,35-112 806,14 Rörelseöverskott (-underskott) 506 548,93 558 821,34 Finansiella intäkter och kostnader Korkotuotot 9 387,40 68 305,92 Muut rahoitustuotot 0,00 5,03 Kunnalle maksetut korkokulut 0,00 0,00 Muille maksetut korkokulut 0,00 0,00 Muut rahoituskulut -70,81 9 316,59-25,58 68 285,37 Räkenskapsperiodens överskott (underskott) 515 865,52 627 106,71 Räddningsväsendet och oljebekämpning 01.01.-31.12. 01.01.-31.12.2014 Omsättning 10 774 948,78 10 828 002,80 Övriga rörelseintäkter 627 287,52 695 875,64 Understöd och bidrag från kommunen 2 230,67 0,00 Material och tjänster Aineet, tarvikkeet ja tavarat -962 812,96-1 061 917,16 Palvelujen ostot -1 700 394,72-2 663 207,68-1 786 442,69-2 848 359,85 Personalkostnader Palkat ja palkkiot -5 290 228,47-5 217 115,98 Henkilösivukulut Eläkekulut -989 183,23-1 062 896,16 Muut henkilösivukulut -295 185,85-6 574 597,55-351 353,07-6 631 365,21 Avskrivningar och nedskrivningar Suunnitelman mukaiset poistot -423 515,93-377 416,49 Hyreskostnader -1 268 797,57-1 277 536,24 Övriga rörelsekostnader -126 352,56-103 748,85 Rörelseöverskott (-underskott) 347 995,68 285 451,80 Finansiella intäkter och kostnader Korkotuotot 9 387,40 68 305,92 Muut rahoitustuotot 0,00 0,00 Kunnalle maksetut korkokulut 0,00 0,00 Muille maksetut korkokulut 0,00 0,00 Muut rahoituskulut -43,69 9 343,71-25,58 68 280,34 Räkenskapsperiodens överskott (underskott) 357 339,39 Räddningsväsendets resultatområde innehåller oljebekämpning samt trygghetstelefon och 353 732,14 förstadelvårdsverksamheten. 27
Prehospital akutsjukvård 01.01.-31.12. 01.01.-31.12.2014 Omsättning 6 421 946,66 6 627 394,76 Övriga rörelseintäkter 161 558,00 144 447,61 Understöd och bidrag från kommunen 0,00 0,00 Material och tjänster Aineet, tarvikkeet ja tavarat -291 104,39-307 659,99 Palvelujen ostot -255 484,08-546 588,47-234 466,96-542 126,95 Personalkostnader Palkat ja palkkiot -4 453 394,87-4 509 707,09 Henkilösivukulut Eläkekulut -792 621,51-777 057,23 Muut henkilösivukulut -244 797,01-5 490 813,39-305 854,68-5 592 619,00 Avskrivningar och nedskrivningar Suunnitelman mukaiset poistot -251 555,92-234 858,48 Hyreskostnader -109 090,84-119 811,11 Övriga rörelsekostnader -26 902,79-9 057,29 Rörelseöverskott (-underskott) 158 553,25 273 369,54 Finansiella intäkter och kostnader Korkotuotot 0,00 Muut rahoitustuotot 0,00 5,03 Kunnalle maksetut korkokulut 0,00 Muut rahoituskulut -27,12-27,12 5,03 Räkenskapsperiodens överskott (underskott) 158 526,13 273 374,57 Affärsverket Österbottens räddningsverks finansieringsanalys 01.01.-31.12. 01.01.-31.12.2014 Kassaflödet i verksamheten Rörelseöverskott (-underskott) 506 548,93 558 821,34 Avskrivningar och nedskrivningar 675 071,85 612 274,97 Finansiella intäkter och kostnader 9 316,59 68 285,37 Försäljningsvinster av tillgångar bland bestående aktiva -12 800,00 1 178 137,37-65 260,47 1 174 121,21 Kassaflödet för investeringarnas del Investeringskostnader 1 094 236,85 1 332 266,71 Finansieringsandelar för finansieringsutgifter -262 004,21-126 488,00 Försäljningsvinster av tillgångar bland bestående aktiva -12 800,00-819 432,64-74 970,90-1 130 807,81 Verksamhetens och investeringarnas kassaflöde 358 704,73 43 313,40 Kassaflödet för finansieringens del Förändringar i lånebeståndet Förändringen i kkortfristiga lån från andra 0,00 0,00 0,00 0,00 Övriga förändringar i likviditeten Förändring av fordringar på kommunen 725 931,23-474 145,83 Förändring i fordringar på övriga -120 599,91 578 225,62 Förändring av räntefria skulder till övriga -964 036,05-358 704,73-147 393,19-43 313,40 Kassaflödet för finansieringens del -358 704,73-43 313,40 Förändring av likvida medel 0,00 0,00 Sambandskontots saldo Saldo 31.12 3 603 667,73 4 329 598,96 Saldo 1.1 4 329 598,96-725 931,23 3 855 453,13 474 145,83 28
Affärsverket Österbottens räddningsverks balansräkning VASTAAVAA 2014 A I II III C II BESTÅENDE AKTIVA Immateriella tillgångar Övriga utgifter med lång verkningstid 6 195,38 12 953,95 6 195,38 12 953,95 Aineellinen Byggnader 37 510,29 46 887,86 Fasta konstruktioner och anläggningar 28 286,17 35 357,71 Maskiner och transportmedel 4 839 664,12 4 798 913,07 Förskottsbetalningar och pågående nyannläggningar 139 617,42 0,00 5 045 078,00 4 881 158,64 Placeringar Övriga fordringar 1 200,00 1 200,00 1 200,00 1 200,00 RÖRLIGA AKTIVA Fordringar Kortfristiga fordringar Försäljningsfordringar 712 069,36 669 942,76 Fordringar på kommunen 3 603 667,73 4 329 598,96 Övriga fordringar 741 766,51 707 010,91 Resultatregleringar 75 865,55 32 147,84 5 133 369,15 5 738 700,47 AKTIVA SAMMANLAGT 10 185 842,53 10 634 013,06 PASSIVA 2014 A EGET KAPITAL I Grundkapital 220 000,00 220 000,00 IV Över-/underskott tidigare räkenskapsperioder Räddningsväsende 5 886 399,81 5 532 667,67 Förstavården 703 278,01 429 903,44 V Räkenskapsperiodens över-/underskott Räddningsväsende 357 339,39 353 732,14 Förstavården 158 526,13 273 374,57 7 325 543,34 6 809 677,82 D FRÄMMANDE KAPITAL II Kortfristigt Erhållna förskott 0,00 269 750,87 Leverantörsskulder 416 292,61 654 413,02 Övriga skulder 403 491,78 400 477,92 Resultatregleringar 2 040 514,80 2 499 693,43 2 860 299,19 3 824 335,24 PASSIVA SAMMANLAGT 10 185 842,53 10 634 013,06 1) Räddningsväsendets överskott är 6.243.739,20. Av detta är investeringarnas finansieringsandelar 3.547.086,28. Verksamhetens överskott i slutet av år är 2.696.652,92. 29
NOTER 30
Noter som gäller uppgörandet av bokslutet 1. Värderings- och periodiseringsprinciper samt metoder Värdering av bestående aktiva Bestående aktiva har antecknats i balansräkningen till anskaffningsutgiften minskad med finansieringsandelar och planenliga avskrivningar. De planenliga avskrivningarna har beräknats enligt en på förhand uppgjord avskrivningsplan. Beräkningsgrunderna för planenliga avskrivningar har presenterats i noterna till resultaträkningen. Anskaffningar under 10.000 euro har antecknats som årskostnad. Värdering av finansieringstillgångar Fordringar har antecknats i balansräkningen till det nominella värdet eller ett lägre sannolikt värde. Resultaträkningens bilageuppgifter 2. Verksamhetsintäkter enligt verksamhetsområde 2014 2013 Räddningsväsende 10 740 008,75 10 895 122,01 11 159 706,92 Prehopsital alkutsjukvård 6 522 488,64 6 771 842,37 6 976 056,08 Oljebekämpning 275 070,70 275 961,80 494 777,62 Trygghetstelefonverksamhet 252 307,52 244 694,63 230 860,54 Första delvård 137 080,00 108 100,00 279 220,00 Övrig avgiftsbelagd serviceverksamhet 0,00 0,00 0,00 Verksamhetsintäkter sammanlagt 17 926 955,61 18 295 720,81 19 140 621,16 3. Utredning över grunderna för planmässiga avskrivningar De planenliga avskrivningarna har beräknats enligt en på förhand uppgjord plan. Avskrivningarna enligt plan beräknas på anskaffningsutgiften för immateriella och materiella tillgångar enligt den uppskattade ekonomiska brukstiden. De uppskattade avskrivningstiderna och motsvarande avskrivningsprocenterna samt avskrivningsmetoderna är: Immateriella rättigheter 4-5 år jämnstora avskrivnin 30-35 % Övriga utfifter med lång verkningstid 5-20 år jämnstora avskrivnin 15-30 % Byggnader 15 år utgiftsrestavskrivning 20 % Fasta konstruktioner och anläggningar 15 år utgiftsrestavskrivning 20 % avskrivningsbelagd lös egendom 8-20 år jämnstora avskrivnin 15-27 % Småa anskaffningar av bestående aktiva, vilkas anskaffningsutgifter är under 10.000 euro, har bokats som årskostnader 31
4. Förtroendevaldas arvoden till partier och partiföreningar Av förtroendevalda avdragna och redovisade förtroendemannarvoden Keskustan Vaasan kunnalisjärjestö 60,00 Kokoomuksen Vaasan kunnallisjärjestö 60,00 SDP Vaasan kunnallisjärjestö 180,00 Suomen Kristillinen liitto 30,00 Svenska Folkpartiet 168,00 Vaasan Perussuomalaiset 15,00 Sammanlagt 513,00 5. Genomsnittliga avskrivningars och investeringars motsvarighet 2014 Genomsnittlig avskrivning 636 269,36 551 029,78 Egen finansieringsandel för investeringarna i medeltal 1 040 802,27 1 191 572,62 Differens -404 532,91-640 542,84 Differens % -38,87-53,76 6. Bestående aktiva Anläggningar bland bestående aktiva Immateriella anläggningar Materialla anläggningar Immateriella Sammanlagt Byggnader Fasta byggnademaskiner och FörskottsbetalningSammanlagt rättigheter och anläggningainventarier och halvfärdiga anskaffningar Oavskriven anskaffningsutgift 1.1. 12 953,95 12 953,95 46 887,86 35 357,71 4 798 913,07 0,00 4 881 158,64 Ökningar under anskaffningsperioden 0,00 0,00 0,00 0,00 905 619,43 188 617,42 1 094 236,85 Finansieringsandelar under räk.per. 0,00 0,00 0,00 0,00-213 004,21-49 000,00-262 004,21 Minskningar under räk.per. 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 Transporter melllan grupper 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 Räkenskapseriodens avskrivning -6 758,57-6 758,57-9 377,57-7 071,54-651 864,17 0,00-668 313,28 Värdenedsättningar och retur av dessa Oavskriven anskaffningsutgift 31.12. 6 195,38 6 195,38 37 510,29 28 286,17 4 839 664,12 139 617,42 5 045 078,00 Värdeförhöjningar Bokföringsvärde 31.12. 6 195,38 6 195,38 37 510,29 28 286,17 4 839 664,12 139 617,42 5 045 078,00 Placeringar bland bestående aktiva Msb-, övriga låne- och övriga fordringar Fordringar övriga Sammanlagt samfund Anskaffningsutgift 1.1. 1 200,00 1 200,00 Ökningar 0,00 0,00 Minskningar 0,00 0,00 Anskaffningsutgift 31.12. 1 200,00 1 200,00 Värdeförhöjningar Bokföringsvärde 31.12. 1 200,00 1 200,00 32
7. Fordringar på rörliga aktiva från samfund inom samma koncern 2014 Fordringar från dotterbolag Kortfristiga Försäljningsfordringar 288,40 897,08 Fordringar från samkommuner Kortfristiga Försäljningsfordringar 774 782,18 36 603,75 Resultatregleringar 61 016,02 0,00 8. Resultatregleringar 2014 Kortfristiga Förskottsbetalningar 0,00 3 561,09 Övriga resultatregleringar 75 838,43 28 586,75 75 838,43 32 147,84 9. Eget kapital 2014 Grundkapital 1.1 220 000,00 220 000,00 Förändringar under räkenskapsperioden 0,00 0,00 Grundkapital31.12 220 000,00 220 000,00 Över-/Underskott från tidigare perioder 1.1 5 962 571,11 4 048 647,17 Minskning/Ökning under räkenskapsperioden 627 106,71 1 913 923,94 Över-/Underskott från tidigare perioder 31.12 6 589 677,82 5 962 571,11 Räkenskapsperiodens över-/underskott 1.1. 627 106,71 1 913 923,94 Överföring till tidigare räkenskapsperioders över-/underskott -627 106,71-1 913 923,94 Räkenskapsperiodens över-/underskott 515 865,52 627 106,71 Räkenskapsperiodens över-/underskott 31.12. 515 865,52 627 106,71 Eget kapital sammanlagt 7 325 543,34 6 809 677,82 10. Skulder till samfund inom samma koncern 2014 Kortfristiga Erhållna förskott Samkommuner 0,00 269 750,87 Kontoskulder Dottersamfund 2 269,31 1 772,94 Intressebolag 132,00 Samkommuner 128,34 159,97 33
11. Resultatregleringar 2014 Kortfristiga Semesterlöneperiodiseringar 1 634 981,59 1 663 263,56 Personalbikostnader 208 561,89 234 688,08 Övriga resultatregleringar 196 971,32 601 741,79 2 040 514,80 2 499 693,43 12. Personal Personalkostnad 2014 Löner och arvoden 9 743 623,34 9 726 823,07 Personalbikostnader Pensionskostnader 1 781 804,74 1 839 953,39 Övriga personalbikostnader 539 982,86 657 207,75 Sammanlagt enligt resultaträkningen 12 065 410,94 12 223 984,21 Personalantal Antal 31.12. Ordinarie Tidsbundna Bisyssla Sammanla Verksamhetsområde 1 Storkyro, Laihela, Korsholm och Vasa 1.1. 53 7 90 150 förändringar 2 4-28 -22 31.12. 55 11 62 128 Verksamhetsområde 2 Pedersöre, Nykarleby, Vörå, Kaskö, Kristinestad, Korsnäs, Malax och Närpes 1.1. 19 6 393 418 förändringar 4-3 -6-5 31.12. 23 3 387 413 Förstavårdstjänsten 1.1. 82 8 90 förändringar 1 5 0 6 31.12. 83 13 96 Stödfunktionen 1.1. 18 1 19 förändringar 1 0 0 1 31.12. 19 1 20 Sammanlagt 1.1. 172 22 483 677 förändringar 8 6 0 14 Sammanlagt 31.12. 180 28 483 691 34
13. Använda bokföringsböcker Bokslut Dagbok Huvudbok Försäljningsreskontra Inköpsreskontra Betalningsrörelse Bestående aktiva Lönebokföringen inbunden elektronisk arkivering mikrokort elektronisk arkivering elektronisk arkivering elektronisk arkivering adb-utskrift elektronisk arkivering 35
Affärsverket Österbottens räddningsverks direktion och räddningsdirektör I Vasa, 23.3.2016 Anita Niemi-Iilahti, pj Harri Hyvönen Timo Onnela Meri Markkanen Nicklas Pärus Sebastian Ingves Lars-Erik Nylund Annika Nyfors Carola Bengs-Lattunen Sture Skinnar Carola Backholm Olav Sjögård Torbjörn Lang Anders Svahn Tapio Nyysti, vpj Heikki Latva-Nikkola Leena Tulimaa Helena Nurmikoski Stefan Asplund Robert Grönblom Terttu Harakka Heikki Pienimäki Mauno Hölsö Päivi Komsi Gunnar Backlund Gustav Rönnqvist Guy Käcko Eivor Back Karita Ohlis Sigfrid Hannus Tero Mäki räddningsdrektör 36
REVISIONSANTECKNNG Vi har granskat bokslutet Vasa,..2016 BDO Audiator Oy Ab OFR-samfund ------------------------------------------- Minna Ainasvuori OFR 37
VAASAN ALUETYÖTERVEYS VASA REGIONALA FÖRETAGSHÄLSOVÅRD VASA STAD AFFÄRSVERKET VASA REGIONALA FÖRETAGSHÄLSOVÅRD BOKSLUT
Innehållsförteckning 1. Överläkarens översikt och väsentliga händelser 2 2. Förvaltning och redovisningsskyldighet 4 3. Personal och nyckeltal 5 3.2. Resultatbildning och nyckeltal 6 3.3. Finansiering av verksamheten och nyckeltal 7 3.4. Granskning av balansräkningen och nyckeltal 8 4. Budgetutfall 9 Utfall av anslag och inkomstuppskattningar 10 Uppgifter om verksamheten 11 5. Intern kontroll och riskhantering 12 Bokslutskalkyler Resultaträkning 14 Finansieringsanalys 15 Balansräkning 16 Noter Noter gällande uppgörande av bokslutet Resultaträkningens noter Balansräkningens noter Noter gällande personalen Använda bokföringsböcker 20 1
ÖVERLÄKARENS ÖVERSIKT OCH VÄSENTLIGA HÄNDELSER År var Vasa Regionala Företagshälsovårds tionde verksamhetsår som affärsverk. Verksamhetsåret präglades av utmaningar i den ekonomiska utvecklingen, vilka pågår redan för fjärde året i rad. Likaså försämrades den kommunala ekonomin och ledde för Vasa stads del till krav på ytterligare personalbesparingar. Stödservice- och servicestrukturreformen genomfördes, för Vasa Regionala Företagshälsovård innebar detta inga inverkningar på personalen. Kommunallagen ändrades år 2013, det centrala innehållet i ändringen var för Vasa Regionala Företagshälsovård att då kommunen sköter en uppgift i ett konkurrensläge på marknaden, bör den enligt huvudregeln överföra uppgiften till ett aktiebolag, ett andelslag, en förening eller en stiftelse. Ärendet diskuterades i olika omgångar år 2014. SHM framlade i slutet av år 2014 ett förslag om ändring av kommunallagen och förlängning av övergångsperioden. Detta förslag hann man behandla först under år. I och med att förslaget var anhängigt ansågs det inte vara ändamålsenligt att göra ändringar i Vasa Regionala Företagshälsovårds organisationsform, i synnerhet då hela social- och hälsovårdens organiseringslagstiftning också var i beredningsskedet. Till den delen ansågs det vara bäst att invänta och följa med hur organiseringslagstiftningen och finansieringsgrunden för social- och hälsovården utformas i fortsättningen. I skrivande stund var detta ärende fortfarande öppet. Vid granskning av finansieringsgrunden hösten förutspådde statsmakten att debatten om finansieringsgrunden börjar våren 2016. Vasa Regionala Företagshälsovård har fortsättningsvis deltagit som medlemsorganisation i Arbete och Hälsa rf:s verksamhet, och den vägen har bl.a. lagberedningen och konsekvenserna av lagstiftningen följts med. Företagsöverläkaren drog sig i början av år tillbaka från styrelsen för Arbete och Hälsa rf efter att ha fungerat som ordförande de fyra föregående åren. I början av år har han deltagit i några möten i syfte att trygga informationsöverföringen till den nya styrelsen. Arbete och Hälsa rf:s värdegrund är fortsättningsvis etiskhet och ändamålsenlighet i verksamheten och erbjuder ett alternativ till andra aktörer i branschen. Nätverket fungerar på mer än 120 orter och det betjänar ca 530 000 arbetstagare och företagare inom ett verksamhetsområde som täcker hela landet. Hela personalen arbetade med kvalitetshandboken under år och den färdiga handboken kunde tas i bruk 1.1.2016. Kvalitetshandboken är webbapplikationsbaserad, syftet är enkel och lätt hantering, i synnerhet så att den snabbt och enkelt kan nås av personalen. Kvalitetshandboken innehåller en beskrivning av verksamhetssystemet och är en beskrivning av hela organisationens sätt att verka. I kundenkäterna (utdelats till kundföretag och klienter) lyftes kunnig personal fram, vilket stöder målet om att utbilda personalen kontinuerligt. Det råder fortfarande brist på läkar- och psykologtider, vilket också kom tydligt fram i responsen. Direktionen beslutade på sitt möte 6.11.2014 om en prishöjning på i genomsnitt cirka 2,5 %. Höjningarna har varit måttliga och motsvarar den förverkligade kostnadsutvecklingen. Vasa Regionala Företagshälsovårds budget för år uppgjordes med ett litet överskott. Bokslutet visar ett överskott på 59 778,73 och det planerade målet nåddes 2
Det är emellertid skäl att fortsättningsvis fästa uppmärksamhet på förbättring av produktiviteten, det blir aktuellt med strukturella förändringsbehov, i synnerhet bör verksamhetsenhetsnätet granskas ur produktivitetssynvinkel. Den nuvarande ledningen håller på att uppnå pensioneringsålder och man bör förbereda sig på personalbyten och ändringar i ledningssystemet. Utsikterna för år 2016 är fortfarande osäkra, lagstiftningen gällande organisering av socialoch hälsovården är fortfarande på hälft, inte heller har man på riksnivå ännu börjat diskutera finansieringsgrunden. Dessa bör dock beaktas i Vasa Regionala Företagshälso-vårds verksamhet vid den fortsatta planeringen. Numera finansieras företagshälsovården med arbetsinkomstförsäkring, som är en del av sjukförsäkringen. Finansieringen av sjukförsäkringen delades år 2006 upp, så att arbetsinkomstförsäkringen lösgjordes från sjukvårdsförsäkringen. Ur arbetsinkomstförsäkrings-delen betalas sjuk-, föräldra- och rehabiliteringsdagpenningarna samt företagshälsovårdens ersättningar. Målet för år 2016 är att öka företagshälsovårdssamarbetet med arbetsplatserna samt att fortsätta med kvalitetsutvecklingen. Därtill är avsikten att modernisera webbsidorna, så att de bättre motsvarar dagens krav. Asko Martikainen företagsöverläkare 3
2. AFFÄRSVERKET VASA REGIONALA FÖRETAGSHÄLSOVÅRDS FÖRVALTNING Social- och hälsovårdsnämnden Direktionen Överläkare Team I Team II Team III Byrå Laihela Lillkyro Korsholm DIREKTIONEN FÖR VASA REGIONALA FÖRETAGSHÄLSOVÅRD Direktionen för affärsverkets Vasa Regionala Företagshälsovård bestod sju (7) medlemmar och deras ersättare. Vasa sjukvårdsdistrikt, Laihelas och Korsholms kommuner samt stadsstyrelsen hade egna representanter i direktionen. Ordinarie medlemmar Pentti Paloniemi, ordförande Helena Boucht Kai Kleemola Maija Alasalmi Tuija Kuivinen Joonas Kevari Leena Kaunisto Vasa sjukvårdsdistrikts representant Olle Gull, vice ordförande Laihela kommuns representant Raimo M J Kinnari Korsholms kommuns representant Mikael Gädda Stadsstyrelsens representant Anne-Marie Viinamäki Ersättare Matti Raudaskoski Marianne Buss Susanna Jokinen Christer Westerback Sirpa Suonperä till 10.8. och Liisa Wahlström från 11.8. Vesa-Matti Rantanen Tapio Lehto Ann-Charlott Gröndahl Pauli Ylihärsilä Ulla-Maj Salin Som ordförande för direktionen för affärsverket Vasa Regionala Företgashälsovård fungerade Pentti Paloniemi och vice ordförande Olle Gull. Som föredragande för ärendena fungerade Asko Martikainen och som direktionen sekreterare Anneli Huhtala och i reserv Marjo Ala-Reini. Under år sammanträdde direktionen fem (5) gånger. REDOVISNINGSSKYLDIGHET Vasa Regionala Företgashälsovårds redovisningsskyldighet vilar på företagsöverläkare Asko Martikainen. 4
SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSNÄMNDEN Social- och hälsovårdsnämndens medlemmar år Ordinarie medlemmar Ersättare Bernt Fagerroth (Saml) Milla Paunula (Saml) Susanna Koski (Saml) Laura Välimäki (Saml) Thomas Öhman (SFP) Reinhold Klockars (SFP) Gun Väkeväinen (SFP) Helena Boucht (SFP) Patrik Ehnström (SFP) Kenneth Haglund (SFP) May-Gret Axell (KD) Jussi Perttola (Saml) Toivo Ikonen (Centern) Juha Tuomikoski (Gröna) Virve Airaksinen (SDP) Erik Cederholm (SDP) Kurt Jäntti (SDP) Markku Saari (SDP) Raimo Mäenpää (Sannf) Rauno Niemi (Sannf) Tea Laaksoharju-Elpren (Sannf) Marja-Leena Mäkynen (Sannf) Liisa Laaksonen (Vf) Marketta Semi (Vf) Laihela kommuns representant Päivi Lapiolahti (Centern) Pirjo Vessonen (Saml) Ungdomsfullmäktiges representant Atte Hautala Lotta Storbacka Stadsstyrelsens representant Marjatta Kiviranta Som ordförande för social- och hälsovårdsnämnden fungerar Thomas Öhman, som vice ordförande Virve Airaksinen ja som sekreterare Christine Nyholm 3. PERSONAL Situationen 31.12. 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Ordinarie/Heltidsanställda 29 31 38 41 43 31 32 32 32 Ordinarie/ Deltidsanställda 1 3 4 4 5 17 17 21 20 Visstidsanställda./ På heltid 2 3 1 1 1 1 1 4 3 Visstidsanställda./På deltid 1 1 3 2 3 2 1 1 3 Årsverken/ÅV 25,74 30,92 40,80 39,42 43,60 45,94 44,3 47,0 47,5 Personalens medelålder 47,2 46,9 50,3 47,9 49,0 50,1 51,6 50,2 51,4 Sjukledigheter/drg/pers. 10 14 11 9 5 7 10,7 8,0 11,8 Utbildning/drg/pers 4,5* 7,5 6,5 7 7 6 6,5 4,7 4,0 Utbildningskostander/ 38500 49168 63850 69386 54650 43363 55827 42714 58676 *)I utbildningsdagarna år 2007 endast extern utbildning. Löner och arvoden totalt uppgick år till 2 334 800,58. 5
3.2. RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTATANALYS Resultaträkning och dess nyckeltal 2014 1 000 1 000 Omsättning 4 558 4 438 Affärsverksamhetens övriga intäkter 153 167 Material och service Material, förnödenheter och varor -135-163 Köp av service -1 246-1 090 Personalkostnader Löner och arvoden -2 335-2 350 Pensionskostnader -422-432 Övriga lönebikostnader -126-130 Avskrivningar och nedskrivningar Avskrivningar enligt plan -65-98 Hyror -289-350 Affärsverksamhetens övriga kostnader -14-19 Rörelseöverskott(-underskott) 80-28 Finansiella intäkter och kostnader Ränteintäkter 3 25 Övriga finansiella intäkter 0 0 Ersättningar för grundkapital -23-22 Övriga finansiella kostnader 0 0 Räkenskapsperiodens över- (under-)skott 59-25 RESULTATRÄKNINGENS NYCKELTAL Avkastning på placerat kapital, % 7,16-0,26 Avkastning på av komm.pl.kap., % 7,16-0,26 Vinst, % 1,31-0,56 Avkastning på placerat kapital % = 100 * (Över-/underskott före extraordinära poster + Till kommunen betalda räntekostnader + Till övriga betalda räntekostnader + Ersättning för grundkapital)/(eget kapital + Placerat räntebärande främmande kapital + Avskrivningsdifferens och reserver) Avkastning på av kommunen placerat kapital % = 100 * (Över-/underskott före extraordinära poster + Till kommunen betalda räntekostander + Ersättning för grundkapital)/(eget kapital + Lån från kommunen + Avskrivingsdifferens och reserver) Vinst % = 100 * (Över-/underskott före reserveringar/omsättning) Resultaträkningens innehåll Resultaträkningens uppgift är att visa hur räkenskapsperiodens intäkter räcker till för att täcka kostnaderna som föranletts av serviceproduktionen. I affärsverkets resultaträkning presenteras intäkter som erhållits från utomstående samt stadens andra enheter och kostnader som betalats till dessa. Vasa Regionala Företagshälsovårds intäkter uppgick år till 4,7 milj.euro. Intäkterna ökade jämfört med föregående räkenskapsperiod med 0,1 milj.euro (2,3%). Vid motsvarande tidpunkt var de totala kostnaderna 4,57 milj. euro och ökningen från föregående år 0,03 milj. euro (0,73 %). Vasa Regionala Företagshälsovårds resultat för räkenskapsperioden var ett överskott på 60 tusen euro. (25 tusen euro underskott år 2014). Räkenskapsperiodens resultat förbättrades med 85 tuseneuro (336,0 %) jämfört med föregående räkenskapsperiod. 6
3.3. FINANSIERING AV VERKSAMHETEN Finansieringsanalys och dess nyckeltal 2014 1 000 1 000 Kassaflödet i verksamheten Rörelseöverskott (-underskott) 80-28 Avskrivningar och nedskrivningar 65 98 Ersättning för grundkapital -23-22 Finansiella intäkter och kostnader 3 25 Investeringarnas kassaflöde Investeringsutgifter -31-31 Verksamhetens och investeringarnas kassaflöde 125 41 Finansieringens kassaflöde Övriga förändringar i likviditeten Förändringar i fordringar hos kommunen -186 63 Förändringar i fordringar hos andra -1-43 Förändringar i räntefria skulder till andra 62-62 Finansieringens kassaflöde -125-41 Förändring av likvida medel 0 0 Samlingskontots saldo Saldo 31.12 1 654 1 468 Saldo 1.1 1 468 1531 FINANSIERINGSANALYSENS NYCKELTAL Verksamhetens och investeringarnas kassaflöde under 5 år, -25 311,92 46407,92 Intern finansiering av 232,33 investeringar, % Likviditet, kassadagar 132 118 Quick ratio 2,61 2,57 Current ratio 2,61 2,57 Intern finansiering av investeringar, % = 100 * (Överskott före extraordinära poster + Avskrivningar och nedskrivingar - Inkomstskatter) / Egen anskaffningsutgift för investeringar Likviditet (kassadagar) = 365 dgr * Samlingskontots saldo 31.12 / Kassautbetalningar under räkenskapsperioden Quick ratio = (Samlingskontots saldo 31.12 + Finansiella värdepapper + Kortfristiga fordringar) / (Kortfristigt främmande kapital - Erhållna förskott) Current ratio = (Omsättningstillgångar + Kortfristiga fordringar + Finansiella värdepapper + Samlingskontots saldo 31.12) / (Kortfristigt främmande kapital - Erhållna förskott) Finansieringsanalysens innehåll I finansieringsanalysen sammanställs affärsverkets alla penningskällor och all penninganvändning under räkenskapsperioden. Finansieringsanalysen beskriver räkenskapsperiodens transaktioners inverkningar på affärsverkets likvida medel. Affärsverkets likvida medel ingår i stadens medel och ömsesidig fordran/skuld följs upp med hjälp av samlingskontot. Verksamhetens och investeringarnas kassaflödes inverkan på de likvida medel år var +125 tusen euro. År 2014 var motsvarande belopp +41 tusen euro. Under räkenskapsperioden ökade affärsverkets fordran hos staden som följs upp på samlingskontot med 186 tusen euro. 7
43.4. BALANSANALYS Balansräkning och dess nyckeltal AKTIVA 2014 PASSIVA 2014 1 000 1 000 1 000 1 000 BESTÅENDE AKTIVA EGET KAPITAL Immateriella tillgångar Grundkapital 355 355 Övr.utgifter med lång verkn. tid 0 55 Över-/undersk.från föreg. räk. per. 759 784 0 55 Räkensk.per.över-/undersk. 60-25 1 174 1 114 Materiella tillgångar FRÄMMANDE KAPITAL Maskiner och inventarier 21 31 Kortfristigt 21 31 Skulder till leverantörer 117 79 RÖRLIGA AKTIVA Övriga skulder 92 94 Fordringar Resultatreglingar 508 483 Kortfristiga fordringar 717 656 Försäljningsfordringar 199 199 Fordringar hos kommunen 1 654 1 468 PASSIVA TOTALT 1 892 1 770 Övriga fordringar 13 16 Resultatreglingar 4 0 1 870 1 683 AKTIVA TOTALT 1 892 1 770 BALANSRÄKNINGENS NYCKELTAL Självförsörnjningsgrad, % 62,05 62,94 Relativ skuldsättning, % 15,23 14,25 Ackumulerat överskott, 1 000 819 759 Självförsörjningsgrad, % = 100 * (Eget kapital + Avskrivningsdifferens och reserver) / ( Hela kapitalet - Erhållna förskott) Relativ skuldsättning, % = 100 * (Främmande kapital - Erhållna förskott) / Driftsinkomster Ackumulerat överskott = Överskott (Underskott) från tidigare räkenskapsperioder + Räkenskapsperiodens överskott (underskott) Lånestock 31.12 = Främmande kapital - (Erhållna förskott + Skulder till leverantörer + Resultatregleringar + Övriga skulder) Lånefordringar 31.12 = I placeringar antecknade masskuldebrevlånefordringar och andra lånefordringar Balansräkningens innehåll Balansräkningen beskriver affärsverkets ekonomiska ställning på bokslutsdagen. Balansräkningen innehåller affärsverkets egendom och kapitalposter i slutet av räkenskapsperioden. De mest betydande förändringarna i balansräkningen aktiva skedde i bestående aktiva, -65 tusen euro och i fordringar + 185 tusen euro. I balansräkningens passiva minskade det egna kapitalet med beloppet för räkenskapsperiodens resultat +60 tusen euro och det främmande kapitalet ökade +61 tusen euro. FÖRSLAG OM BEHANDLING AV RESULTATET Affärsverkets direktionen föreslår att överföra räkenskapsperiodens överskott 59 778, 73 till räkenskapsperiodens över- / underskott. 8
4. BUDGETUTFALL Vasa Regionala Företagshälsovård fungerar som särredovisat affärsverk, som med sina inkomster finansierar alla sina utgifter. Vasa Regionala Företagshälsovårds uppgift är att producera och utveckla kvalitativ sakkunnigservice inom företagshälsovården utbildning, sjömanshälsovårdstjänster samt olika inspektioner som förutsättas i lagstiftingen. År var affärsverkets tionde verksamhetsår. Företagshälsovården anslöt sig till det nationella hälsoarkivet (Kanta). Beredningen av ett skriftligt kvalitetssystem har inletts, lagstiftningen förutsätter ett sådant fr.o.m. början av år 2016. Företagshälsovårdssamarbetet har accentuerats kraftigt i verksamheten, detta kommer fram i de förändrade verksamhetsplanerna för företagshälsovården och i de ökande företagshälsovårdsförhandlingarna. Måluppfyllelse Mål som är bindade i förhållande till fullmäktige Bindade mål Mål gällande inkomstföring av placerat kapital Mätnings-- /uppföljningssätt Ersättning för grundkapitalet Verksamhetens överskott (rörelseunderskott + avskrivningar) Mål/målnivå för år 31.12. Skillnad 23 000 23 000-92 800 59 778,73 + 65 194,70 = 124 973.43 32 173,43 Investeringarnas totalbelopp Investeringar netto - - - Mål som är bindande i förhållande till direktionen för affärsverket Vasa Regionala Företagshälsovård Mål Rättidig och kvalitativ service Fungerande och månsidig servicestruktur Balans mellan mål, resurser och verksamhet Kunnig,innovativ och motiverad Målnivå under budgetåret Servicenöjdhet Fortgående utveckling av regionala företagshälsovårdens verksamhet: Framhävande av samarbetet inom företagshälsovården i enlighet med god företagshälsovårdspraxis. 1300-1500 arbetstagare/läkare 800-1000 arbetstagare/skötare Vasa stads arbetsgemenskapsenkät gjordes inte år. Måluppfyllelse Enkät bland kunderna och särskild enkät till företagen. Skriftligt kvalitetssystem i bruk. Regionala företagshälsovårdens verksamhet är befäst och regional. Strukturen för företagshälsovårdens verksamhetsplaner har förnyats. 1300-1500 arbetstagare/läkare 700-1000 arbetstagare/läkare En utvecklingsplan har utarbetats och på basis av den har de tre viktigaste utvecklingsobjekten valts. 9
UTFALL FÖR ANSLAG OCH INKOMSTUPPSKATTNINGAR BSP Urspr. Budgetför- Ändrad Utfall Avvikelse budget ändring budget Driftsekonomi Verksamhetsutgifter 4 632 466 5 368 800 0 5 368 800 4 632 261 736 539 Verksamhetsinkomster 4 604 585 5 391 100 0 5 391 100 4 711 839-679 261 Verksamhetsbidrag -27 881 22 300 0 22 300 79 578 57 278 Verksamhetsutgifterna och -inkomsterna har förverkligats under det uppskattade. I synnerhet i fråga om läkarservicen blev serviceutbudet mindre än beräknat. Finansiering BS Finansiella utgifter 22 161 23 100 0 23 100 23 040 60 Finansiella inkomster 24 986 20 000 0 20 000 26 558 6 558 Finansiering totalt 2 825-3 100 0-3 100 3 519 6 619 De finansiella inkomsterna överskreds i fråga om räntor som erhölls från samlingskontot. Investeringar Investeringar utgifter 31 451 0 0 0 0 0 10
VASA REGIONALA FÖRETAGSHÄLSOVÅRD UPPGIFTER OM VERKSAMHETEN 2014 - Specifikation per verksamhetspunkt Verksamhet inriktad på arbetsmiljön och arbetsgemenskapen Verksamhet inriktad på arbetstagaren Arbetsplatsutredningar (h) Information och rådgivning (h) Hälsogranskningar (st) 2014 2014 2014 Vasa Laihela Lillkyro Korsholm Tillsammans Vasa Laihela Lillkyro Korsholm Tillsammans Vasa Laihela Lillkyro Korsholm Tillsammans Yrkespersoner Läkare 418,00 27,30 10,45 9,00 464,75 171,15 11,00 3,00 12,00 197,15 2108 218 109 76 2511 Hälsovå rdare 768,15 129,45 100,30 88,30 1086,20 919,00 66,15 43,00 136,00 1164,15 3849 561 326 854 5590 Sakkunniga Fys ioterapeuter 730,15 84,30 39,15 100,45 954,05 204,30 36,15 7,30 39,45 287,20 2306 517 131 468 3422 Ps ykolog 12,15 12,15 113,30 113,30 888 888 Specialläkare 60 4 1 65 (köpservice) Övriga sakkunniga 18.30 agrolog 40 opt. (köpservice) Vasa Laihela Lillkyro Korsholm Tillsammans Vasa Laihela Lillkyro Korsholm Tillsammans Vasa Laihela Lillkyro Korsholm Tillsammans Yrkespersoner Läkare 410 6 3 14 433 260 4 5 11 280 2543 167 41 83 2834 Hälsovå rdare 726 163 168 134 1191 752 87 16 213 1068 3990 642 216 1022 5870 Sakkunniga Fys ioterapeuter 699 94 39 82 914 176 23 7 2 208 2100 567 131 559 3357 Ps ykolog 26 26 146 146 854 854 Specialläkare 128 3 1 132 (köpservice) Övriga s akkunniga 6 agrolog 63 opt 1 opt (köpservice) 1 näringster. A. Lagstadgad företagshälsovård B. Sjukvård med betoning på företagshälsovård Tel + kons. EK I (st) Sjukvårdbesök (st) Tel + kons. EK II (st) 2014 2014 2014 Vasa Laihela Lillkyro Korsholm Tillsammans Vasa Laihela Lillkyro Korsholm Tillsammans Vasa Laihela Lillkyro Korsholm Tillsammans Yrkespersoner Läkare 836 103 49 14 1002 4818 567 715 286 6386 4305 256 247 200 5008 Hälsovå rdare 2528 40 94 826 3488 7902 1506 872 561 10841 7128 368 476 1252 9224 Sakkunniga Fysioterapeuter Psykolog Specialläkare 723 74 131 31 959 (köpservice) Vasa Laihela Lillkyro Korsholm Tillsammans Vasa Laihela Lillkyro Korsholm Tillsammans Vasa Laihela Lillkyro Korsholm Tillsammans Yrkespersoner Läkare 1031 64 43 26 1164 4656 623 354 74 5707 4475 227 171 92 4965 Hälsovå rdare 2477 112 86 809 3484 7743 1388 696 645 10472 6922 330 413 906 8571 Sakkunniga Fysioterapeuter Psykolog Specialläkare 765 124 58 10 957 (köpservice) 3 psyk. C. Undersökningar (st) Företagshälsovårdsavtal 2014 Avtal (st) Vasa Laihela Lillkyro Korsholm Tillsammans 2014 Laboratorium 28463 5052 2865 2573 38953 Vasa Laihela Lillkyro Korsholm Tillsammans Radiologi 1448 62 100 75 1685 Acute Nya avtal 32 2 9 24 67 118 Pegasos Alla avtal tillsammans 236 140 87 179 642 Vasa Laihela Lillkyro Korsholm Tillsammans Laboratorium 31837 5205 2080 3212 42334 Vasa Laihela Lillkyro Korsholm Tillsammans Radiologi 1909 172 95 30 2206 Nya avtal 37 18 8 29 92 Alla avtal tillsammans 258 150 86 198 692 11
5. INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING Vasa Regionala Företagshälsovårds övervakande organ är direktionen, som regelbundet får information om verksamhetens och ekonomins nuläge (varannan månad), verksamhetens lagenlighet och produktivitet samt förverkligandet av god förvaltningspraxis. Genomförandet övervakas regelbundet. Olika personer fungerar som sakgranskare och godkännare av fakturor. Särskilt fördjupade man sig i förbättrande av produktiviteten år 2014. Som självvärderingsverktyg har Vasa stads blankett använts och Vasa Regionala Företagshälsovårds ledningsgrupp anser att den interna kontrollen är på en bra nivå. Utveckling behövs i att uppleva den interna kontrollen som en del av ledningen och i att beakta åtgärder för riskhantering i den dagliga verksamheten. I synnerhet har beaktats: - iakttagande av god förvaltningspraxis - uppsättande och förverkligande av mål - riskkartläggning - informationshantering och -förmedling - uppföljningens kontinuitet I riskkartläggningen lyfts i synnerhet personrisker fram, speciellt viktigt är kontinuitet bland personalen och överföring av s.k. tyst information. I riskkartläggningen har beaktats: - strategiska risker - operativa risker - ekonomiska risker - skaderisker Bevakning har ordnats och alla i personalen har ett personligt larmsystem som testats på sakenligt sätt. En plan för läkemedelsvård har uppgjorts och den uppdateras årligen. Ansvarspersoner och deras ersättare har utsetts. Föråldrade mediciner förstörs i enlighet med direktiven. Kartläggning av säkerhetsrisker år 12
BOKSLUTSKALKYLER 13
VASA REGIONALA FÖRETAGSHÄLSOVÅRDS RESULTATRÄKNING 01.01.-31.12. 01.01.-31.12.2014 Omsättning 4 558 447,98 4 437 633,33 Övriga intäkter av affärsverksamhet 153 391,04 166 951,39 Material och service Material, förnödenheter och varor -135 328,51-162 720,32 Köp av tjänster -1 245 754,62-1 381 083,13-1 090 280,55-1 253 000,87 Personalkostnader Löner och arvoden -2 334 800,58-2 350 267,68 Lönebikostander Pensionskostnader -421 588,32-432 148,10 Övriga lönebikostander -125 896,30-2 882 285,20-129 765,02-2 912 180,80 Avskrivingar och nedskrivningar Avskrivningar enligt plan -65 194,70-98 124,02 Hyror -289 447,79-349 737,12 Affärsverksamhetens övriga kostnader -14 250,06-19 422,95 Rörelseöverskott/(-underskott) 79 578,14-27 881,04 Finansiella intäkter och kostander Ränteintäkter 3 240,13 24 960,95 Övriga finansiella intäkter 25,00 Ersättning för grundkapital -23 000,00-22 100,00 Övriga finansiella kostnader -39,54-19 799,41-60,81 2 825,14 Räkenskapsperiodens över-/ (underskott) 59 778,73-25 055,90 14
VASA REGIONALA FÖRETAGSHÄLSOVÅRDS FINANSIERINGSANALYS 01.01.-31.12. 01.01.-31.12.2014 Verksamhetens kassaflöde Rörelseöverskott (-underskott) 79 578,14-27 881,04 Avskrivningar och nedskrivningar 65 194,70 98 124,02 Ersättning av grundkapitalet -23 000,00-22 100,00 Finansiella intäkter och kostnader 3 200,59 124 973,43 24 925,14 73 068,12 Investeringarnas kassaflöde Investeringsutgifter 0,00 31 450,64-31 450,64 Versamhetens och investeringarnas kassaflöde 124 973,43 41 617,48 Finansieringens kassaflöde Övriga förändringar i likviditeten Förändringar i fordringar hos kommunen -185 829,61 62 807,48 Förändringar i fordringar hos andra -902,81-42 566,79 Förändringar i räntefria skulder till andra 61 758,99-124 973,43-61 858,17-41 617,48 Finansieringens kassaflöde -124 973,43-41 617,48 Förändringar i likvida medel 0,00 0,00 Samlingskontots saldo Saldo 31.12 1 653 830,49 1 468 000,88 Saldo 1.1 1 468 000,88 185 829,61 1 530 808,36-62 807,48 15
VASA REGIONALA FÖRETAGSHÄLSOVÅRDS BALANSRÄKNING AKTIVA 2014 A I II C II BESTÅENDE Immateriella tillgångar Övriga utgifter med lång verkningstid 0,00 55 267,46 0,00 55 267,46 Materiella tillgångar Maskiner och inventarier 21 491,28 31 418,52 21 491,28 31 418,52 RÖRLIGA AKTIVA Fordringar Kortfristiga fordringar Försäljningsfordringar 199 389,77 198 785,88 Fordringar hos kommunen 1 653 830,49 1 468 000,88 Övriga fordringar 13 168,70 16 143,12 Resultatregleringar 3 761,18 487,84 1 870 150,14 1 683 417,72 AKTIVA TOTALT 1 891 641,42 1 770 103,70 PASSIVA 2014 A EGET KAPITAL I Grundkapital 355 000,00 355 000,00 IV Över-/underskott från tidigare räkenskapsperioder 759 041,25 784 097,15 V Räkenskapsperiodens över-/underskott 59 778,73-25 055,90 1 173 819,98 1 114 041,25 D VIERAS PÄÄOMA II Kortfristigt Skulder till leverantörer 117 384,96 78 760,13 Övriga skulder 92 019,91 94 333,64 Resultatregleringar 508 416,57 482 968,68 717 821,44 656 062,45 PASSIVA TOTALT 1 891 641,42 1 770 103,70 16
NOTER 17
NOTER ANGÅENDE TILLÄMPADE BOKSLUTSPRINCIPER 1. VÄRDERINGS- OCH PERIODISERINGSPRINCIPER SAMT METODER Värdering av anläggningstillgångar Anläggningstillgångarna har antecknats i balansräkningen och anskaffningsutgiften minskat med planenliga avskrivningar. Avskrivningarna enligt plan har beräknats i enlighet med en på förhand uppgjord avskrivningsplan. Beräkningsgrunderna för avskrivningarna enligt avskrivningsplanen har presenterats i resultaträkningens noter. Värdering av finansieringstillgångar Fordringarna har antecknats i balansräkningen till nominellt värde eller ett lägre sannolikt värde. NOTER TILL RESULTATRÄKNINGEN 2. REDOGÖRELSE FÖR GRUNDERNA FÖR AVSRIVNINGAR ENLIGT PLAN För bestämmande av avskrivningarna på avskrivningsbara tillgångar ha en på förhand upprättad avskrivningsplan använts. Planavskrivningarna har beräknats på anskaffningspriset för immateriella och materiella tillgångar enligt den uppskattade ekonomiska livslängden. De uppskattade avskrivningstiderna och motsvarande årliga avskrivningsprocenterna samt anskrivningsmetoderna är: Immateriella rättigheter 4-5 år jämnstora avskrivningar Övriga utgifter med lång verkningstid 5 20 år jämnstora avskrivningar Avskrivning lös egendom 4-20 år jämnstora avskrivningar Små anskaffningar av bestående aktiva, vars anskaffningsutgift är under 10.000 euro, har bokförts som årskostnad. 3. FÖRTROENDEPERSONAL TILL PARTIER OCH PARTIFÖRENINGAR Förtroendepersonalavgifter som debiterats och redovistas gällande förtroendevaldas arvoden SDP Vasas kommunaolrganisation 160,00 Svenska Folkpartiet 19,20 Vänsterförbund 24,00 Totalt 203,20 4. TILL RÖRLIGA AKTIVA HÖRANDE FORDRINGAR HOS SAMFUND INOM SAMMA KONCERN 2014 Kortfristiga fordringar Fordringar hos dottersamfund Försäljningsfordringar 11 089,97 6 772,22 Fordringar hos samkommuner, där kommunen är medlem Försäljningsfordringar 72 356,50 58 332,95 Fordringar hos intresse- och andra ägarsammansslutningar Försäljningsfordringar 581,80 0,00 18
5. BESTÅENDE AKTIVA OCH ÖVRIGA LÅNGFRISTIGA PLACERINGAR Immateriella tillgångar Materiella tillgångar Övriga utg. med lång Maskiner och verkn. tid. inventarier Oavskriven anskaffningsutgift 1.1. 55 267,46 31 418,52 Ökningar under räkenskapsperioden 0,00 0,00 Räkenskapsperiodens avskrivningar -55 267,46-9 927,24 Oavskriven anskaffningsutgift 31.12 0,00 21 491,28 Bokföringsvärde 31.12 0,00 21 491,28 6. EGET KAPITAL 2014 Grundkapital 1.1. 355 000,00 355 000,00 Förändringar under räkenskapsperioden 0,00 0,00 Grundkapital 31.12. 355 000,00 355 000,00 Över-/underskott från tidigare räkenskapsperioder 1.1. 784 097,15 895 171,66 Ökning/minskning under räkenskapsperioden -25 055,90-111 074,51 Över-/underskott från tidigare räkenskapsperioder 31.12 759 041,25 784 097,15 Räkenskapsperiodens över-/underskott 1.1. -25 055,90-111 074,51 Överf. till tid.räkenskapsper. över-/underskott 25 055,90 111 074,51 Räkenskapsperiodens över-/underskott 59 778,73-25 055,90 Räkenskapsperiodens över-/underskott 31.12 59 778,73-25 055,90 Eget kapital totalt 1 173 819,98 1 114 041,25 7. SKULDER TILL SAMFUND INOM SAMMA KONCERN 2014 Kortfristigt främmande kapital Skulder till samkommuner Skulder till leverantörer 18 264,45 19 686,90 8. RESULTATREGLERINGAR 2014 Lönebikostnader 4 837,06 6 583,55 Periodisering av semesterlöner 497 341,23 468 476,14 Övriga resultatregleringar 6 238,28 7 908,99 508 416,57 482 968,68 NOTER ANGÅENDE PERSONALEN 9. PERSONALKOSTNADER 2014 Personalkostnader Löner och arvoden 2 334 800,58 2 350 267,68 Lönebikostnader Pensionskostnader 421 588,32 432 148,10 Övriga lönebikostnader 125 896,30 129 765,02 Totalt enligt resultaträkningen 2 882 285,20 2 912 180,80 Personalkostnader aktiverats i anläggningstillgångarna 0,00 0,00 Personalkostnader sammanlagt 2 882 285,20 2 912 180,80 19
FÖRTECKNING ÖVER ANVÄNDA BOKFÖRINGSBÖCKER Bokslut Dagbok Huvudbok Försäljningsreskontra Inköpsreskontra Bestående aktiva Lönebokföring inbundet elektronisk arkivering mikrokort elektronisk arkivering elektronisk arkivering adb-utskrift elektronisk arkivering 20
21
22
Vasa Hussektor -affärsverk Bokslut
INNEHÅLLSFÖRTECKNING Verksamhetsberättelsen 1 Lokalitetsdirektörens översikt 2 2 Affärsverket Vasa Hussektors förvaltning 3 2.1 Förvaltning och redovisningsskyldighet 3 2.2 Organisation 3 2.3 Personal 4 3 Väsentliga ändringar i verksamheten och ekonomin 4 3.1 Det finansiella läget för affärsverket Vasa Hussektor 4 3.2 Bevarande av fastighetsegendomens värde 5 3.3 Utvecklingen i fråga om byggnadernas värde och reparationsskuld 5 3.3 Ändringar i grundkapitalet inom affärsverket Vasa Hussektor år 2013 6 3.4 Verksamhetslokaler som förvaltas av affärsverket Vasa Hussektor 6 4 Uppskattning av den sannolika kommande utvecklingen 7 5 Ordnande av intern kontroll och riskhantering 7 6 Resultatbildning och nyckeltal under räkenskapsperioden 8 7 Finansieringen av verksamheten och nyckeltal 10 8 Balansräkning och nyckeltal 12 9 Förslag till hantering av resultatet 13 Förverkligandet av budgeten 10 Budgetutfall 14 10.1 Måluppfyllelse 14 10.2 Driftsekonomins utfall 15 10.3 Resultaträkningsdelens utfall 15 10.4 Finansieringsdelens utfall 16 10.5 Investeringarnas utfall 17 Bokslutskalkyler Resultaträkning 20 Finansieringsanalys 21 Balansräkning 22 Noter Noter för uppgörande av bokslutet 24 Noter till resultaträkningen 24 Noter till balansräkningen 25 Noter gällande säkerheter och ansvarsförbindelser 27 Noter gällande personalen 27 Förteckning över använda bokföringsböcker 28 1
1. Lokalitetsdirektörens översikt Vasa Hussektors ekonomiska resultat år visade en vinst på 1,3 miljoner euro. Det driftsekonomiska budgetmålet, som är bindande i förhållande till fullmäktige, överskreds med 3,0 miljoner euro. Med denna interna finansiering kunde man täcka också den ökning på 1,2 miljoner euro i avskrivningsnivån som föranletts av en ändring i avskrivningsplanen, vilken inte fanns i kännedom i budgetskedet. Investeringsprogrammets utfall år var 21,1 miljoner euro, av vilket nybyggnadsandelen var 14,2 miljoner euro och renoveringarna 6,9 miljoner euro. Med statliga investeringsunderstöd täcktes ca 1,2 miljoner euro. Nettoinverkan av investeringskostnaderna som uppkommer av fonderingen från försäljning av anläggningstillgångar och kapitalvederlag för aktielägenheter var en inkomst på ca 0,2 miljoner euro. Nettoinvesteringarna blev alltså 19,7 miljoner euro. Vasa Hussektor har i flera år deltagit i riksomfattande jämförande undersökningar inom sin bransch. Dessa olika jämförande undersökningar fungerar som ett redskap för ledningen av lokalitetsegendomen. Hussektorn deltar i bl.a. följande jämförelser: kundnöjdhet, effektivitet i rumsanvändningen, fastigheternas driftskostnader, byggnadernas skick och reparationsskuld samt nivån på de interna hyrorna. Med undantag för det sist nämnda har resultatet fåtts från alla jämförelser under år. Med hjälp av reparationsskulden beskrivs byggnadsbeståndets ekonomiska läge. Reparationsskulden för det byggnadsbestånd som staden äger har i slutet av år 2014 per rumskvadratmeter (rum 2 ) ökat från föregående år med ca 11 %, men är fortsättningsvis klart minst bland jämförelsestäderna (13 st.). Reparationsskuldbeloppet kan påverkas genom investeringar i grundliga renoveringar i rätt tid och genom att byggnadsbestånd som är i dåligt skick säljs/rivs. Upprätthållande av en god nivå är fortsättningsvis ett av de centrala målen för Hussektorn. Nöjdheten som helhet bland Vasa Hussektors kunder (2014:3,48) har ökat något jämfört med den föregående jämförelsen (2013: 3.42). Ökningen skedde speciellt i skolornas nöjdhet totalt, medan nöjdheten för daghemmens del sjönk. I en jämförelse mellan städerna var Vasa på fjärde plats. Energieffektiviteten är ett delområde där Vasa har placerat sig speciellt bra i olika jämförelseundersökningar såsom analysen av nyckeltalen för energiförbrukningen i kommunerna och KTIjämförelsen. Resultaten från KTI-jämförelsen var även till övriga delar uppmuntrande; i fråga om kostnadseffektivitet för underhåll av skolor var Vasa den effektivaste bland jämförelsematerialet och även bland de bästa vad gäller daghemmen. Från början av år trädde de interna hyrorna enligt de nya beräkningsprinciperna i kraft. De mest betydande ändringarna är övergång från hyresutjämningssystemet till fastställande av objektvis hyra samt ändring av kapitalhyrans beräkningsprinciper. Beaktas bör att ändringen inte ökar stadens externa utgifter, utan dess inverkan syns i stadskoncernens interna redovisning. Inom Vasa Hussektor har enligt sparåtgärderna i stadens driftsekonomi årsverken minskats årligen. Årsverkena uppgick år till totalt 91,3 (2014: 99,6, 2013: 105,5 och 2012: 105,7). I och med stadens stödservicereform övergick från Hussektorn fem personer till den nya organisationen. Genomförandet av balanseringsåtgärderna för ekonomin medförde också kostnadsbesparingar inom andra delområden. Petteri Väkelä Tf lokalitetsdirektör 2
2. Affärsverket Vasa Hussektors förvaltning 2.1 Förvaltning och redovisningsskyldighet Till direktionen för affärsverket Vasa Hussektor hör nio medlemmar. Ordinarie medlemmar Parti Ersättare Parti Johanna Ahopelto, ordf. Saml Salla Rundgren Saml Pasi Keskinen, v.ordf. C Pekka Heinola Vänst Kaj Smeds SFP Roy Syring SFP Nina Stubb SFP Elisabet Rantschkoff SFP Peter Remahl Saml Katariina Pukkila-Palmunen Saml Kai Kleemola SDP Helinä Jyrkiäinen SDP Maarit Kujala SDP Kristian Toikka SDP Kullervo Ketolainen Sannf Risto Dufva Sannf Pirjo Hokkanen KD Tomi Kaunismäki KD Direktionen har sammanträtt åtta gånger under året och behandlat 54 paragrafer. Stadsstyrelsens representant i direktionen har varit Lars-Erik Wägar (SFP). Tekniska direktören Markku Järvelä och tekniska sektorns jurist Sebastian Rönnlund har deltagit i mötena i mån av möjlighet. Lokalitetsdirektören har fungerat som föredragande och fastighetsutvecklingschefen som sekreterare. Redovisningsskyldiga i affärsverket Vasa Hussektor är medlemmarna i direktionen samt lokalitetsdirektören. 2.2.Organisaatio 3
2.3 Personal Personalmängd Ordinarie Visstidsanställda Totalt 1.1. 99 1 100 Nettoändringar -11 +1-10 31.12. 88 2 90 Personalens fördelning vad gäller de olika funktionerna har presenterats i noterna. Årsverkena uppgick år till totalt 91,3 (år 2014: 99,6). Den totala summan för personalkostnaderna år var 4,4 miljoner euro, vilket inkluderar den andel som aktiverats i investeringar (år 2014: 4,6 miljoner euro). Minskande av årsverken har varit möjligt genom omorganisering av arbeten och uppgifter såväl inom Hussektorn som i hela stadsorganisationen. Tillsättandet av vissa vakanser har också skjutits upp. Under år gick fem personer i pension. Fem personer övergick från Hussektorn till stödserviceenheten. Sjukfrånvaron var 9,6 dagar per person (år 2014: 12,5 dagar per person). Andelen arbetsolycksfall av sjukfrånvaron var 2,6 dagar per person (år 2014: 2,9 dagar per person). 3. Väsentliga ändringar i verksamheten och ekonomin 3.1. Det finansiella läget för affärsverket Vasa Hussektor Vasa Hussektors finansiella läge har förbättrats och beloppet på den räntefria skulden till staden minskade år. Samlingskontots saldo var 11,5 miljoner euro 31.12. (19 miljoner euro 31.12.2014). År låg fokus i investeringsprogrammet på nybyggande finansierat av staden, vilket för sin del inverkade på den positiva förändringen i samlingskontots saldo. Renoveringsinvesteringarna var på en anspråkslös nivå på 6,9 miljoner euro och de kunde finansieras med inkomstfinansiering. De största faktorerna var penningflödet för verksamheten 12,1 miljoner euro och investeringarna -19,7 miljoner euro. Därtill var stadens placering i grundkapitalet ca 13,0 miljoner euro De nya beräkningsgrunderna för interna hyror togs i bruk 1.1.. De mest betydande ändringarna vid förnyandet är övergången från ett hyresutjämningssystem till fastställande av objektvis hyra samt ändring av beräkningsprinciperna för kapitalhyran. Tack vare nya beräkningsprinciper har affärsverket Vasa Hussektor möjlighet att iaktta en grundprincip för verksamheten: självfinansiering av renoveringsinvesteringarna på lång sikt. Största delen av Hussektorns inkomster består av interna hyror, och därför är det viktigt att det av den kapitalhyresandel som ingår i de interna hyrorna räcker finansiering till årliga renoveringsinvesteringar. Förnyelsen av hyresprinciperna syns i Hussektorns bokslut i form av en ökning av hyresinkomsterna beroende på en höjning av kapitalhyran. Hyresinkomsterna var 48,5 miljoner euro (2014 32,5 miljoner euro). Den ersättning för grundkapitalet som betalas till staden steg också och var ca 19,6 miljoner euro (4,7 miljoner euro 2014). 4
3.2. Bevarande av fastighetsegendomens värde Enligt ledningsstrategin för stadens verksamhetslokalsegendom ska egendomen skötas på så sätt att dess värde bevaras. Fastighetsegendomens skick kan mätas med reparationsskulden. Reparationsskulden uppgick i slutet av år till 28,8 miljoner euro, dvs. 80 /m². Jämfört med år 2014 sjönk reparationsskuldsbeloppet 2,2 miljoner euro. På reparationsskuldbeloppet kan man inverka genom renoveringsinvesteringar i rätt tid samt genom att byggnadsbestånd i dåligt skick säljs/rivs. För att reparationsskulden ska hållas på en bra nivå, borde den årliga nivån på renoveringsinvesteringar på lång sikt vara ca 15 16 miljoner euro. 3.3. Utvecklingen i fråga om byggnadernas värde och reparationsskuld 5
3.4. Ändringar i grundkapitalet inom affärsverket Vasa Hussektor år 2014 Nettoändringen i Vasa Hussektors grundkapital ökade grundkapitalet med 13 miljoner euro. Vasa stad finansierar nybyggnadsinvesteringar genom grundkapitalplaceringar i Hussektorn. Hussektorn betalade åt staden ersättning på 19,6 miljoner euro för placeringen i grundkapitalet enligt det som fastställts i budgeten. Av det här grundar sig 12,6 miljoner euro på räntan på det placerade kapitalet som beräknats enligt det nya hyressystemet och 7 miljoner euro är en separat fastställd tilläggsersättning. Den här tilläggsersättningen är möjlig då renoveringsinvesteringsnivån är lägre än målnivån (15 16 miljoner /år). Den ränta som betaldes år 2014 var 4,7 miljoner euro. 3.5. Verksamhetslokaler som förvaltas av affärsverket Vasa Hussektor I slutet av år förvaltade Vasa Hussektor totalt 389 817 rum² verksamhetslokaler. Av dessa lokaler är ca 88 % i användning för stadens egen serviceproduktion, till utomstående uthyrda lokaler ca 6 % och ca 6 % andra lokaler (bl.a. lediga lokaler, lokaler som inte går att hyra ut eller lokaler som genomgår renovering). Förändringen totalt för det lokalbestånd som förvaltas var mycket litet år. År var det mest betydande tillägget till det egna lokalbeståndet färdigställandet av Lillkyro hälsostation i oktober (1 972 rum 2 ). Av objekt som förvaltats av Hussektorn såldes/överläts under år totalt ca 4 640 rum². De objekt som såldes/överläts var Officersklubben, Sandviksvillan samt servicecentret Fyrrykartanos byggnader. Lokaler hyrda av utomstående ökade under år (1 477 rum²). De mest betydande lokaler som hyrdes av utomstående kom till social- och hälsovårdens förfogande bl.a. H- och C-husen på Roparnäs sjukhus område (1 168 rum²) samt Handelsesplanaden 8 & 11 (1 106 rum²). Utöver dessa hyrdes lokaler för VYI med ett tidsbestämt hyresavtal på Mejerigatan 7 (660 rum²). Delvis ersätter de lokaler som hyrs av utomstående hyreslokaler som har sagts upp under år. Minskningen i de uthyrda lokalerna förklaras med uppsägningen av de lokaler (4 276 rum²) som VAMK hyrt (Rådhusgatan 29 & 31). I övriga lokaler ingår lediga lokaler som kan hyras, lokaler som inte uthyrs samt lokaler som genomgår renovering. Antalet lediga lokaler som kan hyras ökade år med ca 3000 rum 2, då VAMK flyttade från Rådhusgatan 31. De här lokalerna är tillfälligt lediga, men de kommer att tas i stadens eget bruk efter en renovering som genomförs år 2016. Renoveringen av UK-flyglarna på Sampo-campus ökar för sin del de övriga lokalernas andel med ca 2 600 rum 2. BS2014 (rum²) BS (rum²) Ändring Förvaltade verksamhetslokaler Egna lokaler 367 461 365 324-2 137 På marknaden inhyrda lokaler 23 016 24 493 1 477 Förvaltade lokaler totalt 390 477 389 817-660 Användningen av förvaltade verksamhetslokaler För stadens eget bruk hyrda utrymmen 345 921 344 392-1 529 Till utomstående hyrda utrymmen 29 393 23 620-5 763 Andra utrymmen 15 173 21 805 6 632 Lokaler totalt 390 477 389 817-660 6
4. Uppskattning av den sannolika kommande utvecklingen Hussektorns grundläggande uppgift är en högklassig fastighetshållning för byggnads- och lokalbeståndet i stadens ägo. I fastighetshållningen ingår bl.a. producerande av underhåll av fastigheter, hyrning av och disponentskap för verksamhetslokaler samt byggherreverksamhet för separatinvesteringar. De verksamhetslokaler som behövs för stadens serviceproduktion kan erbjudas bland det egna byggnadsbeståndet eller i utifrån hyrda lokaler. En betydande del av kostnaderna för fastighetshållningen utgörs av utgiftsposter, vilkas prishöjningar det inte går att inverka på. Sådana utgifter är bl.a. fjärrvärme, eluppvärmning, fastighetsel, vatten och avloppsvatten. Däremot kan oförutsedda kostnadshöjningar minimeras med långfristiga avtal bl.a. inom avfallshantering, underhåll av utomhusområden. Ökande av verksamhetslokalseffektiviteten och ökande av en mångfunktionell användning av lokalerna är centrala mål för Vasa stad. Ju effektivare man i framtiden kan utnyttja det existerande egna byggnadsbeståndet och minska de utifrån hyrda verksamhetslokalerna desto större ekonomisk nytta nås. En utmaning för hela stadskoncernen är att skapa en process som förbättrar behandlingen av lokaler som blir lediga så att lokalerna antingen kan utnyttjas effektivt i eget bruk eller att utomstående användare eller köpare hittas för dem. Ett centralt mål för de nya beräkningsprinciperna för interna hyror är också att stadens sektorer uppfattar de verkliga kostnader som uppkommer av de verksamhetslokaler som de använder. Det här för sin del motiverar och styr sektorerna till att effektivera lokalanvändningen. Genom övergången till den nya objektsvisa hyran styr man sektorerna till en kritisk granskning av kostnaderna för investeringsprojekt samt klarläggs ansvarsfrågor i anslutning till stadens verksamhetslokalbestånd och beslutsprocessen. En betydande utmaning under de kommande åren är utvecklandet av verksamheten så att Husssektorn kan svara på de strukturförändringar som bl.a. vårdreformen och balanseringen av stadens ekonomi medför på ett flexibelt och effektivt sätt. Under de närmaste åren måste man också söka nya finansieringslösningar då det gäller anskaffande av verksamhetslokaler. Även den här utvecklingen medför ändringar i framtiden i Hussektorns verksamhet såväl inom byggverksamheten som fastighetsunderhållet samt ekonomin. 5. Ordnande av intern kontroll och riskhantering Riskhanteringen och den interna kontrollen är en av tyngdpunkterna och ett av de strategiska målen för affärsverket Vasa Hussektors verksamhet. Inom Hussektorn baserar sig riskhanteringsprocessen på Vasa stads riskhanteringspolicy samt på den egna riskhanteringspolicyn som definierats år 2009. Riskbedömningen är en del av organisationens interna kontroll. Under år 2013 var Hussektorn med i ett utvecklingsprojekt inom tekniska sektorn, där en gemensam riskkartläggningsmodell för sektorn genomfördes. Den här modellen har fortsättningsvis iakttagits vid utvärderingen år. För ordnandet av den interna kontrollen och dess lämplighet och tillräcklighet svarar stadsstyrelsen inom Vasa stad. Utöver detta har direktionen för affärsverket Vasa Hussektor ansvaret för ordnandet av den interna kontrollen och riskhanteringen. Inom Vasa Hussektor svarar lokalitetsdirektören för genomförandet av den interna kontrollen och riskhanteringen för hela organisationens del. Målet med den interna kontrollen är att få en rimlig säkerhet för att de mål som ställts för organisationen uppnås. Den interna kontrollen är ingen separat process utan inom Hussektorn är den ansluten som en del av den normala dagliga verksamheten och det inverkar på varje nivå av organisationen. Ordnandet av den interna kontrollen och bedömningen av dess situation baserar sig på COSO-referensramen, som anses vara en allmängiltig begreppsmodell för intern kontroll. 7
I rapporten om den interna kontrollen för år bedömdes att kontrollen har förverkligats. I rapporten konstaterades bl.a. att både bokförings- och verksamhetsstyrsystemens innehåll och rapportering har förbättrats och vidareutvecklingen görs nu mer systematiskt. Som utvecklingsobjekt för den interna kontrollen nämndes bl.a. kommunikations- och dokumentförvaltningssystemen samt uppdateringsutbildning i anslutning till intern kontroll och riskhantering för personalen. Hussektorns måluppställning och uppföljning baserar sig på enhetsvisa styrkort. Mål, åtgärder och mätare är uppbyggda så att de stöder också genomförandet av riskhantering och intern kontroll. Den interna kontrollen utvecklas vidare inom Hussektorn följdenligt som en del av den dagliga organisationsstyrningen. I rapporten om riskhanteringen och riskhanteringsplanen 2016 inom affärsverket Vasa Hussektor kom vid riskhanteringen fram två kännbara risker: inomhusklimatnivån / byggnadsdugligheten i normskick och av personalriskerna allvarliga arbetsolycksfall. Sannolikheten för att risker i anslutning till den ekonomiska utvecklingen och tillräcklig finansiering förverkligas har ökat något. Hussektorns risker har i huvudsak varit de samma sedan år 2009. På riskerna svarar man från fall till fall antingen genom att undvika, minska, dela eller bära risken. Viktigt är att identifiera riskerna och att hanteringen av dem utgör en del av Hussektorns dagliga verksamhet. 6. Resultatbildning och nyckeltal under räkenskapsperioden Resultaträkningens uppgift är att visa hur räkenskapsperiodens intäkter räcker till för att täcka kostnaderna som föranletts av serviceproduktionen. I affärsverkets resultaträkning presenteras intäkter som erhållits från utomstående samt från stadens andra enheter och kostnader som betalats till dessa. Hussektorns intäkter var totalt 50,7 miljoner euro, av vilket omsättningens andel var 49,1 miljoner euro. Av omsättningen utgjordes ca 92 % av interna hyresintäkter 1 000 2014 Ändring Ändring -% Verksamhetsintäkter 50 733 33 463 17 270 51,6 % Material och service 9 992 10 187-195 -1,9 % Personalkostnader 3 865 3 967-102 -2,6 % Avskrivningar och nedskrivningar 10 783 10 232 551 5,4 % Hyreskostnader 4 961 4 413 548 12,4 % Affärsverksamhetens övriga 154 170 kostnader -16-9,4 % Finansiella intäkter och kostnader 19 679 4 688 14 991 319,8 % I verksamhetsinkomsterna har bokförts också ett understöd på 993 843 från staden, med vilket har täckts en nedskrivning av motsvarande storlek bokförd i samband med försäljningen av Fyrrykartanos fastighet, vilken syns som en avskrivning av engångsnatur i resultaträkningen. De interna hyrorna för Hussektorns egna enheter (398 555 ) ingår här i hyresinkomsterna och -utgifterna. 8
Resultaträkning och nyckeltal 2014 1 000 1 000 Omsättning 48 706 32 784 Tillverkning för eget bruk 627 658 Affärsverksamhetens övriga intäkter 8 20 Stöd och understöd från kommunen 994 0 Material och service Material, förnödenheter och varor -5 672-5 801 Köp av service -4 320-4 386 Personalkostnader Löner och arvoden -2 921-2 975 Pensionskostnader -780-823 Övr. personalbikostnader -164-169 Avskrivningar och nedskrivningar Avskrivningar enligt plan -9 750-10 232 Avskrivningar av engångs natur -1 033 0 Hyror -4 562-4 413 Affärsverksamhetens övriga kostnader -154-170 Rörelseöverskott (-underskott) 20 978 4 494 Finansiella intäkter och kostnader Övr. finansiella intäkter 0 0 Till övr. betalda räntekostnader -16-21 Ersättning för grundkapitalet -19 645-4 667 Övriga finansiella kostnader -18 0 Räkenskapsperiodens överskott (underskott) 1 299-194 RESULTATRÄKNINGENS NYCKELTAL Avkastning på placerat kapital, % 11,89 2,68 Avkastning på kommunens placerade kapi 11,99 2,69 Vinst, % 2,67-0,59 Avkastning på placerat kapital, % = 100 * (Över-/underskott före extraordinära poster + Till kommunen betalda räntekostnader + Till övriga betalda räntekostnader + Ersättning för grundkapital) / (Eget kapital + Placerat räntebärande främmande kapital + Avskrivningsdifferens och reserver) Avkastning på kommunens placerade kapital, % = 100 * (Över-/underskott före extraordinära poster + Till kommunen betalda räntekostnader + + Ersättning för grundkapital) / (Eget kapital + Lån från kommunen + Avskrivningsdifferens och reserver) Vinst, % = 100 * (Över-/underskott före reserver / Omsättning) 9
7. Finansieringen av verksamheten och nyckeltal I finansieringsanalysen sammanställs affärsverkets alla penningkällor och penninganvändningen under räkenskapsperioden. Finansieringsanalysen beskriver räkenskapsperiodens transaktioners inverkningar på affärsverkets penningmedel. Affärsverkets penningmedel ingår i stadens medel och den ömsesidiga fordran/skulden följs upp med hjälp av ett samlingskonto. Verksamhetens kassaflöde år var 12,1 miljoner euro. Penningflödet i verksamheten visar i vilken mån Vasa Hussektor under räkenskapsperioden via sin verksamhet kan alstra penningmedel för bevarande av verksamhetsförutsättningarna, betalning av ersättning för grundkapitalet, genomförande av renoveringsinvesteringar och eventuell återbetalning av lån från utomstående. Investeringarnas penningflöde var 19,7 miljoner euro. Investeringarnas penningflöde visar den användning av penningmedel som Vasa Hussektor använder för ordnande av förutsättningar för serviceproduktionen och för ackumulering av det kommande penningflödet på lång sikt. I summan ingår den andel på 13 miljoner euro för nyinvesteringar och andra kapitalplaceringar som staden finansierar. Kassaflödet för verksamheten och investeringarna visade ett underskott på totalt 7,6 miljoner euro. Underskottet visar att investeringsutgifterna i sin helhet var större än kassaflödet för verksamheten år. Finansieringens penningflöde var 7,6 miljoner euro. Finansieringens penningflöde visar ändringar i utlånings- och andra fordringar, medel och kapital för uppdrag samt eget och främmande kapital under räkenskapsperioden. Staden placerade grundkapital på 13 miljoner euro som placering i Hussektorn år. Det räntefria lånebeloppet av Vasa stad minskade 7,5 miljoner euro. 10
Finansieringsanalys och dess nyckeltal 2014 1 000 1 000 Kassaflödet i verksamheten Rörelseöverskott (-underskott) 20 978 4 494 Avskrivningar och nedskrivningar 10 783 10 232 Ersättning för grundkapital -19 645-4 667 Finansiella intäkter och kostnader -34-21 Korrektivposter till internt tillförd medel 0 5 Försäljningsinkomster av tillgångar bland bestående aktiva 0 0 Kassaflödet för investeringarnas del Investeringsutgifter -21 220-9 975 Finansieringsandelar för investeringsutgifter 1 227 465 Försäljningsinkomster av tillgångar bland bestående aktiva 294 14 Verksamhetens och investeringarnas kassaflöde -7 618 546 Kassaflödet för finansieringens del Förändringar i utlåningen Ökning av utlåningen från övriga -30-10 Minskning av utlåningen från övriga 60 0 Förändringar i lånebeståndet Ökning av långfristiga lån från övriga 0 0 Minskning av långfristiga lån från övriga -5-5 Förändringar av eget kapital 13 019 3 118 Övriga förändringar av likviditeten Förändring av fordringar på övriga 440-395 Förändring av räntefria skulder till kommunen -7 535-2 560 Förändring av räntefria skulder till övriga 1 669-693 Kassaflödet för finansieringens del 7 618-546 Förändring av likvida medel 0 0 Samlingskontots saldo Saldo 31.12-11 512-19 046 Saldo 1.1-19 046-21 607 FINANSIERINGSANALYSENS NYCKELTAL Verksamhetens och investeringarnas kassaflöde under 5 år, -40 614 342-41 027 817 Intern finansiering av investeringar, % 60,70 105,55 11
8. Balansräkning och nyckeltal Balansräkningen beskriver affärsverkets ekonomiska ställning på bokslutsdagen. Balansräkningen innehåller affärsverkets egendoms- och kapitalposter i slutet av räkenskapsperioden. Nettoökningen för byggnadernas balansvärde var efter avskrivningar ca 0,9 miljoner euro. Av de pågående husbyggnadsprojekten färdigställdes år Lillkyro hälsostation (4,2 miljoner euro) och Tervajoen koulu (ca 4,2 miljoner euro) samt investeringar inom renoveringsprogrammet för ca 4,9 miljoner euro; den största var 4:e skedet av delsaneringen av Keskuskoulu (0,8 miljoner euro) och daghemmet i Tervajoki (0,6 miljoner euro). Hussektorns eget kapital ökade med 14,3 miljoner euro. Grundkapitalet som ingår i det egna kapitalet ökade 13 miljoner euro. Det främmande kapitalet minskade 5,9 miljoner euro. AKTIVA 2014 PASSIVA 2014 1 000 1 000 1 000 1 000 BESTÅENDE AKTIVA EGET KAPITAL Immateriella tillgångar Grundkapital 170 154 157 135 Övriga utgifter med lång verkningstid 1 277 1 404 Över-/underskott från tidigare räkenskapsperioder 10 428 10 622 Förskottsbetalningar och pågående Räkenskapsperiodens över-/underskott 1 299-194 nyanläggningar 0 0,00 181 881 167 562 1 277 1 404 FRÄMMANDE KAPITAL Materiella tillgångar Långfristigt Mark- och vattenområden 101 94 Lån från fin.institut och försäkringsanstalter 1 514 1 520 Byggnader 179 828 178 898 1 514 1 520 Maskiner och inventarier 9 10 Kortfristigt Förskottsbetalningar och pågående Lån från fin.institut och försäkringsanstalter 5 5 nyanläggningar 10 381 2 302 Erhållna förskott 22 5 190 319 181 303 Leverantörskulder 2 787 1 667 Placeringar Räntefria skulder till kommunen 11 512 19 046 Aktier och andelar 5 212 5 185 Övriga skulder 124 137 Övriga fordringar 1 705 1 735 Resultatregleringar 1 393 849 6 917 6 920 15 844 21 710 RÖRLIGA AKTIVA PASSIVA TOTALT 199 238 190 792 Fordringar Långfristiga fordningar Övriga långfristiga fordringar 11 20 11 20 Kortfristiga fordringar Kundfordringar 192 181 Resultatregleringar 499 963 Övriga fordringar 23 0 714 1 145 AKTIVA TOTALT 199 238 190 792 BALANSRÄKNINGENS NYCKELTAL Soliditetsgrad, % 91,30 87,83 Relativ skuldsättningsgrad, % 34,88 70,80 Ackumulerat överskott, 1000 11 727 10 428 Soliditetsgrad, % = 100 * (Eget kapital + Avskrivningsdifferens och reserver) / ( Hela kapitalet Erhållna förskott) Relativ skuldsättningsgrad, % = 100 * (Främmande kapital Erhållna förskott) / Driftsinkomster Ackumulerat överskott = Över-/underskott från tidigare räkenskapsperioder+räkenskapsperiodens över-/underskott 12
9. Förslag till hantering av resultatet Direktionen föreslår att räkenskapsperiodens resultat 1 298 811,29 överförs till kontot för räkenskapsperiodens över-/underskott. 13
10. Budgetutfall Direktionen för Vasa Hussektor har 16.12.2014 fastställt budgeten för år, vilken är enligt den i stadsfullmäktige 10.11.2014 godkända budgeten. 10.1 Måluppfyllelse Mål som är bindande i förhållande till fullmäktige Mål BUD Förändringar Ändrad Bokslut Avvikelse budget Ersättning för 19 644 500-19 644 500 19 644 500 0 grundkapitalet Rörelseöverskott + 28 756 300-28 756 300 31 760 883 3 004 583 avskrivningar Investeringar * 21 322 000-21 322 000 19 706 191-1 615 809 *Investeringar (netto) Beslut om budgetändringar under år Stadsstyrelsen godkände 31.8. för de pågående husbyggnadsprojekten vid årsskiftet 2014 anslagsöverföringar på 0,734 miljoner euro på årsnivå mellan projekten. Det här hade ingen inverkan på det totala investeringsbeloppet år liksom inte heller på totalfinanseringen projektvis. Mål för verksamheten Målen och mätarna på kort sikt fastställs inom Hussektorn årligen resultatområdesvis med hjälp av styrkort. Målen och mätarna härleds från Vasa Hussektors strategiska mål. Fokusområdena år var: Fokusområden Utvärderingskriterium / mätare Kostnadseffektivt producerade och hälsosamma verksamhetslokaler Bevarande av fastighetsegendomens värde Kunnig och motiverad personal Måluppfyllelse Underhållsutgifter / m² Underhållsutgifter : ca 3,74 /m²/mån (2014: 3,75 ) Ändring i reparationsskuldsindexet Arbetsgemenskapsenkätens resultat Reparationsskuld : 28,8 miljoner, 80,2 /m² Ändring i reparationsskulden 2014->: - 2,2 miljoner, - 7,3 /m² Arbetsgemenskapsenkätens totala genomsnitt 2014: 3,45 (2011: 3,72) Inom Hussektorn är ett särskilt fokusområde målet för hela staden att förbättra en effektiv användning av verksamhetsutrymmen. För att uppnå detta mål förutsätts samarbete speciellt med stadens högsta ledning. Inverkningarna av de nya beräkningsprinciperna för interna hyror kommer för sin del att styra en effektiv användning av verksamhetslokalerna. Det nya systemet trädde i kraft från början av år Vad gäller resultatenheternas verksamhet ska nämnas den gynnsamma utvecklingen för energieffektivitetssiffrorna och den goda förverkligandenivån (huvudsakligen över 90 %) i förhållande till målet i service- och reparationsprogrammen och investeringsprogrammen trots den svåra resurssituationen. 14
10.2. Driftsekonomins utfall I driftsekonomi- och resultaträkningsdelarna ingår Hussektorns interna inkomster och utgifter för säkerställande av budgetens och utfallets jämförbarhet. Ursprunglig budget Förändringar i budgeten Ändrad budget Bokslut Avvikelse Verksamhetsutgifter 48 876 000,00 0,00 48 876 000,00 50 733 129,66 1 857 129,66 Verksamhetsinkomster -20 119 700,00 0,00-20 119 700,00-18 972 246,32 1 147 453,68 Verksamhetsbidrag 28 756 300,00 0,00 28 756 300,00 31 760 883,34 3 004 583,34 10.3. Resultaträkningsdelens utfall Av Hussektorns personalkostnader aktiverades i anskaffningsutgiften för husbyggnadsobjekt 0,13 miljoner euro mera än budgeterat. Hyresintäkterna för stadens interna hyror som ingår i omsättningen överskred budgeten med 0,46 miljoner euro beroende på nya hyresobjekt och i budgetskedet oförutsebara hyreshöjningar i objekt som hyrs utifrån. Den nedskrivning på 993 843,25 euro som gjordes i samband med ägarbytet i Fyrrykartanos fastighet har bokförts på ett sätt som försämrar Hussektorns resultat vid punkten avskrivningar och nedskrivningar. Staden har gett Hussektorn ett understöd av motsvarande storlek, vilket höjer verksamhetsinkomsterna. Verksamhetsinkomsterna överskrider budgeten med 1,9 miljoner euro. I verksamhetskostnaderna i sin helhet uppkom besparingar i förhållande till det budgeterade beloppet 1,1 miljoner euro. Utfallet för material och service var totalt 10 miljoner euro. De verkliga kostnaderna underskred de budgeterade med 1,0 miljoner euro. Vad gäller material, förnödenheter och varor var utfallet betydligt mindre än budgeterat (-14,4 %). Besparingarna i material, förnödenheter och varor uppkom i huvudsak från energikostnaderna. Uppvärmningskostnaderna var ca 15