(Kvalitativa) Forskningsprocessen PHD STUDENT TRINE HÖJSGAARD
Kvalitativ vs. Kvantitativ forskning
Kvalitativ forskning Vissa frågor kan man bara få svar på genom kvalitativa studier, till. Ex studier om människors upplevelser av olika saker eller deras (subjektiva) syn på verkligheten.
Kvalitativ forskning är intresserad av att beskriva, förklara och tolka
Vad är vetenskap Man skulle kunna ställa fem krav, som går in i varandra, på vad som är vetenskap: Vetenskap är ett förhållningssätt, i vilket man alltid är beredd att kreativt och kritiskt ompröva nuvarande "sanningar", uppfattningar och metoder. Det ska finnas en tydlighet om vem eller vilka som ställer frågan. Kunskaper och metoder ska presenteras på ett sådant sätt att de kan ifrågasättas. Kunskaper och metoder ska kunna förkastas, d.v.s. förklaras ogiltiga. Vetenskapliga undersökningar kräveröppenhet ( genomskinlighet), d.v.s. fullständig redovisning av hur man har gått tillväga (d.v.s.metoden ) och vad man har kommit fram till (d.v.s. resultaten).
Vad är Problemet 1. Det börjar ofta med att man har ett problem man vill lösa eller en fråga som man vill ha svar på. 2. Genom att studera rapporter eller texter från andras forskning skapar man sig en tydligare bild av sammanhanget. 3. Själva formuleringen kan ske i form av en hypotes, dvs. ett påstående, eller i form av en fråga. 4. Formuleringen av hypotesen eller frågeställningen kan vara mycket enkel men den ska vara tydlig, konkret och väl definierad. Man ska kunna besvara den, helt enkelt.
Lag en tankekarta vad vet du om. 1. Var finns problemet 2. Vilken forskning finns sedan tidigare (litteratursökning) 3. Vem eller vad är i focus 4. Vilken kunskap har du om problemet 5. Focus på: upplevelse, skillnader, effekter 6. Varför är detta ett problem som är betydningsfullt att studera Svaren på frågorna lägger grunden för problemformuleringen
Därför är problemformuleringen kärnan Utan ett klart begrepp om vad man vill uppnå är det svårt att formulera hur man vill uppnå det. Att välja (teorier), modeller och metoder utan att veta vad man ska ha dem till är som att förbereda sig för en idrottstävling utan att veta i vilken gren. Detta moment kräver både mycket tid och arbete, därför kan några goda råd vara värdefulla.
Vidare kan du tänka över Du känner kanske område omkring det du vill utforska: men du behöver att veta problemområdets kärna problematiken. Vad är problemets sammanhäng, i vilken kontext eksisterar problemet. Vilka delkomponenter ryms inom område. Vilka delfrågor hänger ihop med problemet, och hur hänger dom samman. Vad är det som är överordnat eller underordnat. Vad är det som är mer viktig eller mindre viktig. Vilka begrepp är centrala på detta område, du skall lära dig innebörden av begreppen.
1. Exempel på problemformulering Ett vanligt problem inom vården idag är att en stor del av kroniskt sjuka patienter inte följer ordinationer gällande medicinering och rekommendationer. En svensk studie uppskattar att endast 50 % av långtidsbehandlade patienter följer de ordinationer och anvisningar som givits (Andersson, Melander, Svensson, Lind & Nilsson, 2005). Detta hindrar effektiv behandling liksom bidrar till ökade kostnader, men kan framförallt medföra hinder för patientens upplevelse av hälsa och välbefinnande. Mycket forskning kring orsaker till bristande compliance har gjorts men få konkreta förslag till hur sjuksköterskan och övrig personal kan bemöta problemet har framkommit. En av sjuksköterskans primära uppgifter är att lindra patienters lidande och främja hälsa och välbefinnande utifrån ett livsvärldsperspektiv. För att möjliggöra denna uppgift krävs kunskap utifrån patientens perspektiv kring de faktorer som kan orsaka bristande compliance. Med en ökad förståelse kring detta kan förutsättningarna för en individuellt anpassad vård och medicinering möjliggöras.
Syftet är hur vi gör Syftet är att utifrån patientens perspektiv beskriva faktorer bakom bristande compliance till läkemedelsordination vid kronisk sjukdom. Compliance är en äldre term inom medicin och sjukvård, som indikerar i vilken grad en patient följer medicinska råd, tar sina mediciner, etc. Den term som mest används i dag är "adherence".
Men, vad är ett syfte Man kan säga att i problemformuleringen anges de frågor som utredningen ställer, medan i formuleringen av syftet anges vad man vill göra med dessa frågor.
Några exempel på syften Syftet med en utredning kan delas upp på olika sätt. En vanlig uppdelning i kvalitativ forskning är följande: 1. beskriva 2. Förklara 3. utvärdera 4. förstå
Mindre bra och bra syfte Ett tydligt och avgränsat syfte är det absolut viktigaste i en vetenskaplig undersökning. Utan det är undersökningen dömd att misslyckas. Lägg därför ned mycket tid på att formulera ett bra syfte och ta gärna hjälp av din lärare och andra. Ett syfte ska klart ange vad undersökningens mål är. Syftet med denna undersökning är att undersöka växthuseffekten." Detta syfte är alldeles för brett. Det finns en mängd olika sätt att undersöka växthuseffekten. Inom samhällskunskap är det växthuseffektens påverkan på samhället eller människor som bör stå i centrum. Man skulle också kunna undersöka hur olika debattörer argumenterar för att växthuseffekten är eller inte är ett allvarligt miljöproblem.
Ett bättre syfte skulle kunna vara: "Syftet med denna undersökning är att undersöka vilka vetenskapliga rön som stöder teorin om att klimatförändringen under de senaste 30 åren beror på den ökade förbränningen av fossila bränslen och vilka som stöder teorin om att det bara är en naturlig variation i klimatet."
Välj metod ut ifrån problemformulering och syfte Vilken information ska samlas in? Från vilken modell? När ska information samlas in? Vem eller vad ska undersökas -- population eller urval? Hur får du fram listor på respondenter, eller ska du bara använda sekundärkällor? Var ska respondenter kontaktas, intervjuas o.s.v.? Hur ska information samlas in -- intervjuformulär, telefonintervjuer o.s.v.? Hur ska data behandlas och analyseras -- regressionsanalys, inomfallsanalys? Vilken plan finns -- fältarbetsplan, tidsplan, listor på respondenter o.s.v.? Vad innebär använd metod för slutsatsernas begränsning?
Olika ansatser ger olika svar En kvantitativ och kvalitativ uppläggningen av en studie, den så kallade designen, ger helt olika svar Vill man veta vilka känsloupplevelser människor får då de äter choklad, något kvalitativt? Vill man som forskare veta hur många människor som äter choklad varje dag, något kvantitativt? Det är viktigt att vara medveten om vad den design man väljer att arbeta med faktiskt kan ger för resultat
Primärdata Primära data samlar in förstahandsinformation av en forskare. Det är samlas in genom experiment, undersökningar, enkäter, fokusgrupper, intervjuer och mätningar.
Sekundärdata Sekundär data har redan samlats in och finns tillgänglig för allmänheten. Källorna av sekundära uppgifter inkluderar böcker, tidskrifter, data folkräkning, biografier, artiklar och databaser.
Datainsamlingsmetoder Intervjuer, observationer, enkäter, uppsatser och teckningar. Man kan också kombinera olika datainsamlingsmetoder.
http://www.mdh.se/student/minastudier/examensarbete/omraden/metoddoktorn/problem/pr oblematisering-1.29641
Vetenskaplig artikel
Det finns olika forskningsstrategier Vi talar ofta om kvantitativ kontra kvalitativ forskning. Kvantitativ forskning, då pratar man ofta om att man mäter olika företeelser, man använder sig av kvantifiering. Kvantitativ forskning är oftast deduktiv dvs att man testar en hypotes. Stämmer den eller stämmer den inte. Den ontologiska inriktningen är objektiv och den kunskapsteoretiske inriktning är positivismen. Kvalitativ forskning tar avstånd från den naturvetenskapliga positivismen, och tänker att den sociala världen är ständig föränderlig. Detta kallar man ett konstruktivistisk ontologisk ställningstagande. Kvalitativ forskning bygger på att tolka och har ofta ett induktivt förhållningsätt.
Deduktivt vs induktivt perspektiv Deduktion är den klassiska vetenskapliga metoden som utifrån en referensram, t ex en teori eller en modell, formulera hypoteser som testas mot verkligheten via observationer eller mätningar. Med induktion menar man vanligen att man gör flera observationer, upptäcker ett mönster och därefter formulerar man en generalisering. Ofta är generaliseringar korrekta. Men ibland slår de fel eftersom ingen regel utan undantag.
Vetenskaplig artikel Den vetenskapliga artikeln är en vanlig publiceringsform för forskningsresultat. Andra former är vetenskapliga avhandlingar, böcker (monografier och kapitel i böcker), forskningsrapporter och konferenspublikationer.
Vad kännetecknar en vetenskaplig artikel
Sjuksköterskors magasin
Hur bedömer man artiklars vetenskaplighet? Artikeln är skriven av en forskare verksam vid universitet/motsvarande. Artikeln är granskad av andra forskare inom samma disciplin/ämne, s.k.peer review. Artikeln är publicerad i en vetenskaplig tidskrift. Vetenskapliga tidskrifter ges ut av akademiska förlag, universitet/motsvarande eller vetenskapliga sällskap och har få annonser. Tidskriftens redaktion (editorial board) utgörs av väletablerade forskare. Artikeln redovisar forskning för en akademisk målgrupp och har ett avancerat språk, kan innehålla illustrationer. Artikeln har ofta en viss struktur och innehåller ofta vissa element.
Allt innehåll i en vetenskaplig tidskrift är inte vetenskapligt Var uppmärksam på att alla artiklar i en vetenskaplig tidskrift inte behöver vara vetenskapliga. Ofta förekommer också ledare (editorial), bokrecensioner, referat från konferenser, nyheter från forskningsvärlden och liknande.
Vetenskapliga artiklar kan vara av olika slag: Originalartiklar beskriver resultatet av ett forskningsarbete (i form av empiriska studier) för första gången. Översiktsartiklar (review articles) är kritiska utvärderingar av flera sedan tidigare publicerade studier. Här ingår även metaanalyser där man utifrån resultaten i ett antal studier belyser t.ex. värdet av en behandling vid en viss sjukdom Teoretiska artiklar syftar till att utveckla nya teorier utifrån redan existerande forskning.
http://www.ub.umu.se/skriva/vetenskaplig-artikel
D i s p o s i t i o n Titel Abstract Innehållsförteckning Inledning Problem/bakgrund Teori Syfte och avgränsningar Metoder Resultat/ Empiri Analys Slutsatser Källförteckning Bilagor
Viktigast Var nyfiken