Trafikförslag för detaljplanearbete Dunkavlemyren, Skärhamn.
Dokumentinformation Titel: TRAFIKFÖRSLAG FÖR DETALJPLANEARBETE DUNKAVLEMYREN, SKÄRHAMN Version: 2009-10-20 Beställare: Åsa Jönsson, Tjörns kommun SWECO: Foto och ill.: Framsida: Anna-Sofia Sjööquist, uppdragsledare, SWECO Josefin Andersson, trafikspecialist och granskning trafik, SWECO Anna-Sofia Sjööquist, SWECO Snitt ur grundkarta över området Projektnummer: 2391 824 000 2
INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING 4 GEOGRAFISK INDELNING 5 OMRÅDE 1 7 GATOR 7 GÅNG- OCH CYKELVÄGAR 9 ÖVRIGT 9 KOMMENTARER 9 OMRÅDE 2 11 GATOR 11 GÅNG- OCH CYKELVÄGAR 11 ÖVRIGT 12 KOMMENTARER 12 OMRÅDE 3 13 GATOR 13 GÅNG- OCH CYKELVÄGAR 14 ÖVRIGT 15 KOMMENTARER 15 3
Inledning Tjörns kommun har gett SWECO i uppdrag att utföra en trafikutredning, i samband med detaljplanearbete, för Dunkavlemyren i centrala Skärhamn. I arbetet har ingått att i ett första skede ta fram PM innehållande synpunkter, konsekvenser, samt geometriska förutsättningar för trafiken i området. I ett andra skede har ett trafikförslag, samt en kort förklarande PM tagits fram, som skall ligga till grund för kommunens förslag till detaljplan. 4
Geografisk indelning Detaljplaneområdet har i denna utredning delats in i tre delar, område 1, 2 resp. 3, för att lättare åskådliggöra förslaget i denna PM. Fastigheterna, indelas per område och vägarna benämns Gata, resp. GC-väg, 1-3 (se bilder nedan). 5
1 Illustration av trafikförslag - Område 1, 2, respektive 3 6
Område 1 2 Illustration av område 1 Område 1 ligger längst norrut och angränsar till befintligt bostadsområde utmed Kroksdalsliden. Detta område är så gott som obebyggt idag. Närmast Kroksdalsliden i norr, samt västerut förekommer befintliga hus. I väster ligger en plan obebyggd yta. I detaljplanen föreslås att området bebyggs med ett flertal enfamiljsbostäder, där hus 1.1, 1.2, samt 1.3 blir radhus. Den plana ytan omvandlas till ett rekreationsområde med bla boulebana. Gator Matningen till detta område föreslås ske via Kroksdalsliden. Gatan bör vara dimensionerad för möte mellan personbil och större fordon, som exempelvis renhållningsfordon och räddningstjänst. Med en hastighet på 30 km/h blir då gatan 5,3 m bred, på raksträcka, med breddökning i kurva. Gatan leds från Kroksdalsliden söderut och vidare norrut tillbaka till Kroksdalsliden, via det nya rekreationsområdet (se Gata 1 i bild 2). Gatan kommer att stiga med ca 5,5 % mot radhusen i söder, vilket är god standard 7
för fordonstrafik. Vidare västerut kommer gatan luta nedåt, fram till radhus 1.3. med ca 10 %, vilket är låg standard. Därefter kommer gatan endast att ha en svag lutning för avvattningen. Där gatan är brant, med en lutning på 10 %, måste uppfarterna till radhus 1.1 och 1.2 anslutas med en mindre ramp, som tar upp den kraftiga sidolutningen. Ramperna bör ej överstiga 5 % in mot fastigheten och ytan framför fastigheten bör ej ha en sidolutning på mer än 4 %. Mur e dyl. bör anläggas mellan uppfarterna för att ta upp nivåskillnaden som uppkommer när gatan lutar (se illustration 3 nedan). 3 Illustration av lutning på gatan som tas upp av ramper och lutning på parkering Ca 70 m innan gatan ansluter igen mot Kroksdalsliden, föreslås vägen smalnas av och skyltas som Motortrafik förbjuden, med tilläggstavla Gäller ej räddningsfordon och renhållningsfordon. Åt andra hållet föreslås att endast tillåta de boende att köra in, detta för att förhindra möte i största möjliga mån. Denna gata blir då ingen genomfartsgata. Befintlig gata som nyttjas av tre befintliga fastigheter rustas upp till samma standard och den nya gatan ansluts via denna till Kroksdalsliden. En vändzon med parkeringsförbud, anläggs strax innan gatan smalnas av, vilket gör det möjligt för större fordon, (exempelvis flyttfordon), att backvända. Vändzonen måste ha god sikt och utrymmet intill vändzonen måste därför hållas fritt från skymmande föremål eftersom backvändning av stora fordon är en trafiksäkerhetsrisk. 8
Den delen av gatan som smalnas av föreslås bli 3 m bred med körbar stödremsa, eller gräskant, på 0,5 m, vilket ger räddningsfordon och renhållningsfordon möjlighet att använda denna väg. Gång- och cykelvägar Parallellt med Gata 1, från Kroksdalsliden, anläggs en 3 m bred gång- och cykelväg, som fortsätter vidare söderut mot område 2. (GC-väg 1 se illustration 2 på sid 7 samt sektion i bild nedan). Resterande sträcka av Gata 1 kan utnyttjas av fotgängare och cyklister men de måste där samsas med övrig trafik. 4 Illustration av sektion på GC-väg 1 och Gata 1 Gång- och cykelvägen inom område 1 kommer att luta max 5,5 %, vilket är låg standard för fotgängare. Övrigt Utmed gatan och gång- och cykelbanan föreslås en stödremsa på 0,25 m. Avvattningen sker till grunda diken med ev. dränering. Stödremsa och dikeskrön är illustrerade med heldragna respektive streckade linjer i planen. Detta är dock en illustration och därför kan avståndet och djupet på diken komma att justeras efter projektering. Kommentarer Lutningen på Gata 1 är något för brant i vissa partier. God standard för biltrafik på gator i lokalnät är 6 %. För att åstadkomma detta krävs dock längre gator och större intrång i naturen. Gatan bör åtminstone inte överstiga 10 % vilket är max lutning för ett tungt fordon vid halt väglag. 9
Rörelsehindrade och rullstolsburna gångtrafikanter kommer att ha svårt att röra sig utmed hela gatan i området, då den blir brantare än 3,5 %. Vid snäva kurvor och skärning är det viktigt att sikten beaktas. I planen har vägområdet ett minsta breddmått på 6,8 m (gator) respektive 4,5 m (gång- och cykelvägar). Gatorna kan komma att bli bredare beroende på hur banker och skärningar utbreder sig. 10
Område 2 5 Illustration av Område 2 Område 2 är beläget i mitten av detaljplaneområdet. Här finns idag ingen bebyggelse utan det består till största delen av berg. I detaljplanen föreslås att tre gång- och cykelvägar anläggs, som knyter samman område 1, område 2, samt Nötsätersvägen. Gator I detta område planeras inga gator. Gång- och cykelvägar Gång- och cykelvägen som kommer från område 1 (se GC-väg 1 i bild 5), fortsätter dels söderut, som enbart gångväg med trappor, dels ansluter den till en gång- och cykelväg som fortsätter österut. På grund av den branta lutningen anläggs trappor i tre etapper utmed gångvägen. Trappstegen föreslås bli 0,3 m djupa och 0,15 m höga. Gångvägen ansluter i söder till en vändplan i område 3, för att sedan övergå i blandtrafik. För att möjliggöra för cyklister att ta sig mellan område 1 och 3 krävs även en cykelväg (GC-väg 2 i bild 5). Från område 1, mellan radhusen, föreslås en 3 m bred gång- och cykelväg vidare ned mot område 2. Cykelvägen kommer att slingra sig något, för att den inte skall bli för brant Den största lutningen blir ca 8 % och innebär mindre god standard för friska gående. Gång- och cykelvägen från Nötsätersvägen upp till område 1 (GC-väg 3 i bild 5) föreslås bli 3 m bred. Den brantaste lutningen blir ca 9 %, vilket är mindre god standard för friska gående men den är flackare och har god standard utmed större delen av sträckan. 11
Övrigt Utmed gång- och cykelvägarna föreslås en stödremsa på 0,25 m. Avvattningen sker till grunda diken med ev. dränering. Stödremsa och dikeskrön är illustrerade med heldragna respektive streckade linjer i planen. Detta är dock en illustration och därför kan avståndet och djupet på diken komma att justeras efter projektering. Utmed gång- och cykelvägar kan räcken komma att behövas Kommentarer Lutningar utmed GC-väg 2, samt GC-väg 3 är något för branta. Rekommendationen är max 6-7 % för cyklister. Skall lutningen bli lägre krävs att cykelvägarna blir längre. Detta får till följd att intrånget i befintlig naturmiljö blir större. Om gång- och cykelvägarna skall vara tillgängliga även för rullstolsburna och rörelsehindrade, krävs en längslutning på mindre än 3-3,5 %. Denna lutning är dock inte möjlig att åstadkomma i detta område. I planen har vägområdet ett minsta breddmått på 6,8 m (gator) respektive 4,5 m (gång- och cykelvägar). Gatorna kan komma att bli bredare beroende på hur banker och skärningar utbreder sig. 12
Område 3 6 Illustration av Område 3 Område 3 planeras längst söderut och kommer att ansluta,till Hamngatan via befintlig gata. Utmed befintlig gata ansluter idag två fastigheter, där den ena är en större parkeringsplats, och den andra inhyser Skärhamns kommunhus. I detaljplanen föreslås byggnation av fyra flerfamiljshus i området. Två bostadshus, 3.1 och 3.5, föreslås väster om befintlig gata och tre bostadshus, 3.2-4 öster om gatan. Under hus 3.1 byggs ett parkeringshus i två plan, som skall förse hela området med parkeringar. I det minsta bostadshuset, 3.4, längst söderut, kommer sophanteringen att finnas. Gator I området planeras två nya gator, varav den ena blir en förlängning på befintlig gata och den andra blir en stickgata som skall försörja de två fastigheterna längst österut. Korsningen vid Hamngatan föreslås rustas upp och bli upphöjd och/eller i avvikande material, för att fungera som hastighetsdämpning. 13
Befintlig gata rustas upp och förlängs fram till det nya området (Gata 2 i bild 6) Gatan blir ca 5,3 m bred fram till korsningen med Gata 3, där den smalnas av till 4,5 m. Förslagsvis anläggs gatan utan kantsten mellan gata och gångbana från hus 3.4 och norrut (ses som streckad linje i bild 6). För att avvattningen skall fungera läggs en ränndal med smågatsten mellan gatan och gångbanan. Gatan och gångbanan föreslås utföras med avvikande beläggning. Gatan avslutas med vändzon för bilar. Stora fordon måste backa fram till korsningen med Gata 3 för att kunna vända. Gatan upp mot hus 3.2 och 3.3 (Gata 3 i bild 6) föreslås bli 4,5 m bred och dimensioneras så att räddningsfordon och enstaka flyttbilar kan framföras. Gatan blir mycket brant (10 %). I slutet av gatan anläggs en vändzon där större fordon kan backvända och personbilar kan köra runt. Räddningsfordon kan utnyttja vändzonen för att backvända och sedan köra in till respektive hus. På grund av att stora fordon sveper utanför markerad vändzon, föreslås en låg kantsten och ett område på mellan 0,5-2,5 utmed vändzonen, som skall vara fritt från föremål (streckade yttre linjer i bild 6). Vanligtvis undviks backande fordon i områden med barn men här beräknas backande fordon förekomma mer sällan och då bestå av enstaka flyttbilar, samt räddningsfordon. Renhållningsfordon måste vända vid soprummet längre ned på Gata 1. Gång- och cykelvägar Framför flerfamiljshusen, utmed båda sidor om Gata 2, kommer det att finnas en gångyta på minst 1,75 m, som fotgängare kan utnyttja. Vidare ner mot Hamngatan, efter infarten till befintlig parkeringsyta, föreslås nya gångbanor på båda sidor om gatan. Dessa ansluter till gångstråket mot hamnen, respektive stråket söderut parallellt med Hamngatan, via en anordnad gångpassage i korsningen. Cykeltrafikanter färdas i blandtrafik i hela området. Gata 3 bör ha gångbanor på båda sidor. På den norra sidan föreslås en 2 m bred gångbana, på motsatt sida föreslås en smalare på 1m. Eftersom gatan är brant (10 %) är den inte optimal för fotgängare och cyklister. Cykelparkeringar utanför, eller inom respektive fastighet föreslås för att motivera de boende att cykla i orten. 14
Övrigt För att kunna ta upp den kraftiga lutningen på Gata 3, som har en höjdskillnad på +6 till +11 m, krävs att en mur anläggs på båda sidor om vägen, se bild 7. Den norra muren ansluter mot den befintliga gamla stenmuren som skall bevaras. 7 Illustration av sektion på Gata 3 Utmed gatorna föreslås kantsten. Avvattningen sker till dagvattenbrunnar utmed vägkanten. Gångbanor avvattnas med svag lutning mot vägen. Vid branta längslutningar, som utmed Gata 3, bör inte gångbanan luta i sidled då den resulterande lutningen blir för stor. Kommentarer Eftersom Gata 3 får en kraftig lutning bör det finnas alternativa entréer till hus 3.2 och hus 3.3. Detta på grund av att rörelsehindrade och rullstolsburna gångtrafikanter inte kan använda den branta gatan upp till ordinarie entréer. Hissar från nedre markplan (ca +6) föreslås. Eventuellt är det tillräckligt om hiss anläggs i hus 3.2, då kan rörelsehindrade utnyttja denna för att sedan ta sig vidare till hus 3.3 på den övre nivån. En mur i den omfattningen som krävs vid Väg 3 kommer att bli mycket dyr. I planen har vägområdet ett minsta breddmått på 6,8 m (gator) respektive 4,5 m (gång- och cykelvägar). Gatorna kan komma att bli bredare beroende på 15
hur banker och skärningar utbreder sig. 16