Avsätt minuter för att belysa ett område. Uppföljningen ta minuter

Relevanta dokument
Varför gör de inte som jag säger?

Vägen till väggen. - Diskussionsmaterial

Finns det "besvärliga människor"?

Ledarskap och medarbetarskap

TA SKIT! Och gör det till guld.

Medarbetarenkät Robertsfors / BOU. Svarsfrekvens: 87,2

Policy och handlingsplan mot kränkande särbehandling, trakasserier och sexuella trakasserier

Medarbetarenkät Lycksele / MSF. Svarsfrekvens: 100

Vad vi snackar om. Tänk igenom vad som är de stora samtalsämnena på din arbetsplats. Grundläggande ombudsutbildning September 2010

NÄRMARE VARANDRA. Övningshäfte till NIO VECKOR TILL EN STARKARE PARRELATION. Natur & Kultur

Resultat av enkätundersökning

Handledning i arbetet att motverka kränkande särbehandling

#Killmiddag För kollegor

COPSOQ SVERIGE Den mellanlånga versionen av COPSOQ II. Frågor om den organisatoriska och sociala arbetsmiljön

Fryxellska skolans Värdegrund Kultur

För ett samtal i gruppen om situationen i beskrivningen med stöd av frågorna nedan

Hur nöjd är du på en skala?

Malmö Operas etikpolicy beskriver vårt förhållningssätt, hur vi uppför oss gentemot varandra, publiken och omvärlden. Den är avsedd att ge vägledning

Pussel DISC/Morot Kombination

Målbild för medarbetarskap. Vi skapar välfärd. för mölndalsborna. Vi vet när vi gör ett bra jobb. Vi omprövar och utvecklas

Utveckla arbetsklimatet

Medarbetarenkäten 2012 Kalmar kommun Södermöreskolan

BEMÖT. Säg något snällt till en lärare. Fråga en klasskamrat du inte talar med så ofta om hur det står till med honom eller henne.

Så stärker du barnets självkänsla

Frågor till dig som söker arbete hos oss

Att lyckas tillsammans inom vård och omsorg? ALLTID BÄSTA MÖJLIGA MÖTE

Enkätresultat, Medarbetare - Lärare i gymnasieskolan

18 beteenden som hindrar och irriterar

MOD Tippan provar på en ny hobby, även om hon är jättenervös i början.

Förslag på intervjufrågor:

Dialogkort - arbetsmiljö och hälsa

Engagerade medarbetare skapar resultat!

Återkoppling, beröm och kritik

Vårt arbete med brukarna

Tio nycklar till en välkomnande kultur. Leda som värd 2019/20

Pussel DISC/Morot Kombination

Hantera besvärliga typer

Webbmaterial. Konflikt! ska det vara något att bråka om? sven eklund jörgen fältsjö

SÄKERHETSVISAREN 1. LEDNING OCH PRIORITERINGAR

Tio punkter för en lärande arbetsplats

Riktlinje vid kränkande särbehandling

1. Bekräftelsebehov eller självacceptans

FÖRORD AV LEDNINGEN. Välkommen ombord på BUSSEN Ledningen

MEDARBETARSAMTAL SAMTALSGUIDE

Malmö Operas etikpolicy beskriver vårt förhållningssätt, hur vi uppför oss gentemot varandra, publiken och omvärlden. Den är avsedd att ge vägledning

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål.

Handen på hjärtat självbestämmande, delaktighet och inflytande. Bara ord, eller?

1. TITTAR Jag tittar på personen som talar. 2. TÄNKER Jag tänker på vad som sägs. 3. VÄNTAR Jag väntar på min tur att tala. 4.

Enkätresultat, Medarbetare - Övrig personal, gymnasieskolor

Vår gemensamma värdegrund.

Handläggare Datum Ärendebeteckning Cecilia Frid SN 2019/

OM UPPFÖRANDE KODEN VISION AFFÄRSIDÉ KÄRNVÄRDEN. JM skapar hus att trivas i

Supportsamtal ett coachande samtal medarbetare emellan

Fokusprocessen -instruktioner 1

PUSSEL DISC. [Demo] Grupprapport. Ensize AB - Melker Melker Karlsson Sofielundsvägen Sollentuna

Kommunledningskontoret

Johari Fönster. Johari Fönster. Arena. Blint. Fasad. Okänt Modell om individens självbild JAG ANDRA. Syfte. Innehåll.

Rapport för Andrew Jones

Temperaturmätning. juni-aug Svarande: 338 stycken

Del 1 Likabehandlingsplan för Sjöbogårdens förskola

Ansökan Referensbrev. Referensbrev - Inledning. Formellt, manlig mottagare, namnet okänt. Formellt, kvinnlig mottagare, namnet okänt

Kalmar kommuns medarbetarenkät 2014

Arbetsliv. Rapport: Lyckliga arbetsplatser. Maj 2007, Markör Marknad och Kommunikation AB. Rapport Lyckliga arbetsplatser 2007

Chefsprofilen Sammanställning av resultat

OM VÄRDSKAP. konsten att få människor att känna sig välkomna

Riktlinje mot kränkande särbehandling, trakasserier och diskriminering

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul

Likabehandlingsplan. Erikslunds resultatenhet

Vägen till väggen. - Diskussionsmaterial

Årsplan Förskolan Kastanjen 2014/15

Alkohol och droger riktlinjer

Presentationsteknik: Att tala till en grupp i ord och i skrift. Henning Robach

Värnamo Folkhögskola Likabehandlingsplan Policy på Värnamo Folkhögskola

Hur gör vi när vårdpersonal kränks av patienter och närstående? Eivor Blomqvist, sektionschef, sekreterare i etikrådet Region Jönköpings län

LIKABEHANDLINGSPLAN ALLA ÄR OLIKA OCH OLIKA ÄR BRA!

Medarbetarsamtal och lönesamtal

Mentorprogram Real diversity mentorskap Att ge adepten stöd och vägledning Adeptens personliga mål Att hantera utanförskap

Varför? För att ge och få återkoppling på arbete i kursen För att rekapitulera vad vi gjort och lärt oss Formell examination

Personlig arbetsstil GENERELLT ARBETSSÄTT: DETALJERAD UTVÄRDERING: Din arbetsstruktur och fokus: Handlingskraftig. Serviceorienterad.

Termometern. Demo. Klimatanalys tar tempen på företagsklimatet

Att möta varandraoch andra i vården. Bemötande och kommunikation- LMC-Gotland. Wisby Strand Congress Center Visby, 24 augusti 2017.

Norlandiavärderingar i vardagen

Mötesordning. Nu stillar vi oss en stund och mediterar över varför vi är här och läser sedan ACA-bönen tillsammans.


Riktlinjer för hantering av kränkande särbehandling

Rutin vid kränkande särbehandling, trakasserier, sexuella trakasserier och repressalier

Utforskandeperspektivet

MEDARBETARSAMTAL. Handledning. för medarbetare och chef att steg för steg förbereda, genomföra och utvärdera sitt medarbetarsamtal

Dale Carnegie Training Whitepaper

Föreskrifter om Organisatorisk och social arbetsmiljö

Elevversion av Nygårdskolans och Nygårdskolans fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling

Föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö

Brukarundersökning. Tingsryds Jobbcenter 2009

Policy och rutiner för hur Upplands Väsby förebygger och hanterar kränkande särbehandling och sexuella trakasserier

Plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling SKUTAN

Plan mot diskriminering och kränkande behandlingen för Långareds förskola 2014/2015

KOMMUNIKATION ATT SKAPA ETT BRA SAMTAL

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Landvetter familjedaghem LÄSÅRET 2015/2016

Rutin avseende diskriminering, trakasserier, sexuella trakasserier och repressalier i arbetslivet.

Jämförelserapport. För Christina Jonsson som samarbetar med Lars Andersson Denna rapport tillhandahålls av:

Transkript:

E F F E K T I V K O M M U N I K A T I O N D u b b e l s t j ä r n a n H u r k a n n i a n v ä n d a f r å g o r n a? Avsätt 30-60 minuter för att belysa ett område. Uppföljningen ta 10-15 minuter 1. Välj ett område att arbeta med. Se till att ha kopierat frågorna före mötet. Samtala först i mindre grupper (3 personer). Låt gruppen själv välja vilken ordning de vill samtala om frågorna. 2. Hela gruppen samlas. Ta upp alla guldkorn (kopplat till frågorna) som finns i er arbetsgrupp. Vad gör ni idag som ni känner er särskilt nöjda med? Anteckna dem på ett blädderblock. 3. Vi tänker oss en framtid då allt i er grupp fungerar precis som ni önskar (kopplat till frågeområdet). På bussen sitter du bakom din nya kollega som har varit hos er i två veckor. Hon berättar för en vän om hur bra det fungerar på jobbet (när det gäller frågeområdet). Vad säger hon? Anteckna på ett blädderblock. 4. Samtala i mindre grupper igen. a. Hur kommer ni att märka när ni lyckats med ert förslag? b. Vad kommer det innebära för dig? c. Hur kommer kollegor från andra avdelningar märka det? 5. Samla hela gruppen. Varje grupp redovisar vad de kommit fram till. Bestäm när ni ska följa upp Uppföljning Uppföljningen sker genom att ni lyfter fram konkreta tecken på att ni har närmat er det önskade läget. Ni kan nu vara nöjda eller går ni tillbaka till punkt 4. 2012 Replik AB

Framgång 1. Varför bör man notera även mycket små framsteg? 2. Hur visar du att du är glad när du lyckas med något? 3. Varför är segerglädje inte alltid lätt att dela med andra? 4. Varför är det nyttigt att analysera framgångar - och varför görs det så sällan? 5. Varför kan det låta skrytsamt att berätta om sina framgångar?

Omtanke 1. Vad avses med omtanke och omsorg om andra människor? 2. Är omtanke en medfödd talang eller en egenskap som kan förvärvas? 3. Vad ska en annan människa säga eller göra för att du ska få en känsla av att hon verkligen bryr sig om dig? 4. Hur kan man erbjuda sin hjälp till andra för att hjälpen ska vara lätt att acceptera? 5. Hur ska man agera vid misstanke om att en arbetskamrat har allvarliga problem? 6. När uppfattar du intresse som genuin omtanke och inte bara som irriterande nyfikenhet? 7. Vilka frågor vill du att andra oftare ska ställa om din person?

Skoj och humor 1. Varför är det så viktigt med humor och skämt på arbetsplatsen? 2. Vilka positiva effekter kan humor och skämt få? 3. Var går gränsen mellan oskyldiga skämt och sarkasmer? 4. Skadeglädje är ett exempel på tvetydig humor. Nämn några andra.

Uppskattning 1. Vilken sort beröm känns bäst? 2. Hur kan man be om positiv feedback om den annars uteblir? 3. Vad kan var och en bidra med för att arbetskamraterna ska uppleva att deras insatser uppskattas? 4. Hur kan du veta att din arbetsinsats upskattas om ingen säger det till dig? 5. Varför blir människor ibland besvärade av komplimanger. 6. Ros och Ris: hur mycket lovord måste till för att uppväga ett enda kritiskt uttalande?

Kränkningar 1. Varför sårar människor varandra så ofta? 2. Kan kränkningar förhindras? 3. Hur ska man agera om man misstänker att man har sårat någon? 4. Hur ska man agera om man själv känner sig sårad? 5. Hur ska man agera om någon påstår att man har handlat kränkande? 6. Varför vill männskor inte alltid medge att de är sårade? 7. Hur kan man på bästa sätt föra en kränkning på tal utan att motparten sätter sig på tvären?

Kritik 1. Vilken sorts kritik är särskilt svår att ta? 2. I vilka situationer ska man hålla inne med kritik? 3. Om man vill att en individ ska ändra sitt beteende men inte vill kritisera honom/henne, hur ska man göra då? 4. Det är lättare att acceptera råd och önskemål än kritik. Varför? 5. På vilket sätt bör man (i princip) ta till sig kritisk feedback?. 6. Varför är det så svårt att tåla kritik? 7. Vilken sorts kritik ska ingen behöva tåla? 8. Varför kan samma kritiska uttalande känna mer eller mindre obehagligt beroende på vem det är som kritiserar?

Motgångar 1. Varför är människor rädda för misslyckanden och tabbar? 2. Hur ska en bra chef förhålla sig till anställda som gör misstag? 3. Vad beror det på att somliga lättare kommer över motgångar än andra? 4. Varför är det ofta bättre att berätta för andra om sina misslyckaden och motgångar än att hålla inne med dem? 5. Hur ska man se på sina missar och motgångar för att de säkert ska bli en utdragen plåga? 6. Hur kan man hjälpa en vän att komma igen efter en motgång?

Problem 1. Varför tigs problem ofta ihjäl? 2. Varför blir det ofta en klappjakt på syndabockar när man börjar rota i problem? 3. Hur ska man tala om problem utan att såra någon? 4. När kan det vara till mer skada än nytta att försöka bena upp problem? 5. Vad kan ordet "problem" ersättas med när en knepig frågeställning ska diskuteras? 6. Varför resulterar samtal om problem inte nödvändigtvis i en lösning? 7. Hur kan man skapa en miljö som gynnar problemlösning?