MRSA. Svar på vanliga frågor om MRSA

Relevanta dokument
MRSA. Information till patienter och närstående

MRSA. Information till patienter och närstående

MRSA. Information till patienter och närstående

PATIENTER OCH NÄRSTÅENDE

Förlagan till denna broschyr Stockholm och Uppsala. kommer från Smittskyddsenheterna i 2

MRSA. Information till patienter och närstående

MRSA. Information till patienter och närstående

SMITTSKYDDSENHETEN/VÅRDHYGIEN. MRSA Information till patienter, smittbärare och närstående

MRSA. Information till patienter och närstående

ESBL-bildande bakterier. Information till patienter och närstående

Multiresistenta bakterier. Vad är det? Bakterier där tidigare vedertagna antibiotika inte längre fungerar. Smittskydd Värmland

Multiresistenta bakterier MRB Elisabeth Skalare Levein Smittskyddssjuksköterska Smittskydd Värmland

Resistenta bakterier (MRB) Smittspårningsutbildning 2018

Smittskydd i skolan. Eva Furuland Smittskyddssjuksköterska Smittskyddsenheten Region Uppsala

Multiresistenta bakterier

VRE. Information till patienter och närstående. regiongavleborg.se

Handlingsprogram för MRSA. inom kommunal hälso- och sjukvård, primärvård samt omsorg i Västra Götaland

MRSA hos barn inom barnomsorgen

Meticillinresistent Staphylococcus aureus (MRSA) Rekommendationer för bedömning av bärarskap och smittrisk

Rutiner för vård av brukare med MRSA (meticillinresistenta Staphylococcus aureus) inom kommunal vård och omsorg.

Innehåll: Inledning sid 1

Multiresistenta bakterier i Primärvård

HYGIENOMBUDSTRÄFF kommunal vård och omsorg VÅREN 2019

MRSA handläggning i Uppsala län Godkänt av: Landstingsövergripande styrgruppen för smittskydd och vårdhygien i Uppsala län

Stafylokocker. Helena Ernlund bitr. smittskyddsläkare öl Infektionskliniken

MRB - multiresistenta bakterier utbildning kommunal vård

RESISTENTA BAKTERIER MRSA, VRE, ESBL och ESBLCARBA

Kallelse för uppföljande undersökning av patienter med MRSA

Lokal anvisning

III. Multiresistent bakterie (MRB) i särskilt och ordinärt boende samt LSS-boende i Skåne. Basala hygienrutiner

Tillsammans kan vi minska smittspridning i förskolan

Multiresistenta bakterier

Rätt klädd och rena händer. basala hygienrutiner stoppar smittspridning

Rätt klädd och rena händer. basala hygienrutiner stoppar smittspridning

Anmälningspliktiga resistenta bakterier (ARB) MRSA, VRE, ESBLcarba och ESBL

Rekommendationer för handläggning av personal inom vård och omsorg avseende MRSA

Multiresistenta bakterier

SMITTSKYDD. Therese Malm/Agneta Midendal/Eva-Lena Starrin Smittskyddssjuksköterskor

Vårdrelaterade infektioner, en vårdskada

Basala hygienrutiner

Kontroll av methicillinresistenta Staphylococcus aureus Direktiv och handlingsplan för Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Rekommendationer för handläggning av personal inom vård och omsorg avseende MRSA

Varför behövs basala hygienrutiner och klädregler?

MRSA - methicillinresistent Staphylococcus aureus - hygienrekommendationer

Vårdhygien, Smittskydd och Infektionsklinikerna i Skåne

Sår. Inger Andersson, hygiensjuksköterska, Enheten för vårdhygien 2013

Multiresistenta bakterier (MRB) - vårdrutiner Fastställd av Handläggare Gäller fr o m Gäller t o m Version Jan Smedjegård Smittskyddsläkare

Sändlista remisser MRSA SMI Strama SFVH SKL AV Läkarförbundet Läkaresällskapet Smittskyddsläkarföreningen Infektionsläkarföreningen

Hygienriktlinjer för ESBL och ESBL-carba Regionala riktlinjer för kommunal vård och omsorg i Västra Götaland

ESBL. Information till patienter och närstående

Anmälningspliktiga resistenta bakterier (ARB) MRSA, VRE, ESBLcarba och ESBL

MRB multiresistenta bakterier. Smittskydd Värmland

08:30 Välkomna Helena Hultqvist. 08:50-9:30 Smittor och smittvägar Ing-Marie Einemo

Multiresistenta bakterier (MRB) vårdhygieniska rutiner

Antibiotikaresistens och risker med smittspridning i primärvården

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Program. 8:30 9:30 Smittor och smittvägar Matilda Bragd. 09:30-10:00 Fika + handtvätt. 10:00-11:30 Hygienrutiner i förskola Matilda Bragd

Föräldrainformation - Att förebygga smittspridning!

Talmanus Basala hygienrutiner

Personlig hygien och hygienrutiner. Hässleholms sjukhusorganisation

Basala hygienrutiner. Dygnet runt. För alla personalkategorier

VRE - hygienrekommendationer

Vad är vårdhygien. Enheten för vårdhygien. Vårdhygien i Uppsala län. Slutenvård Primärvård Kommunal vård Folktandvården

Maria Engström hygiensjuksköterska. Vårdhygien Södra Älvsborgs sjukhus

MRSA i Östergötland 2018

HANDLINGSPLAN SMITTSPRIDNING Solveigs förskolor AB

Handlingsprogram för MRSA inkl riskområden och rutiner (methicillinresistent Staphylococcus aureus) Landstinget i Värmland

VON 2016/ Vård och kontrollodlingar avseende vårdtagare som är bärare av MRSA

Multiresistenta bakterier (MRB) Avsnittet i Vårdhandboken heter Multiresistenta bakterier.

Vad är vårdhygien. Inger Andersson Hygiensjuksköterska. Enheten för Vårdhygien, Akademiska sjukhuset, Uppsala

Tuberkulos. Information till patienter och närstående

Program Del 4. VRI, HALT Urinvägsinfektion Antibiotikaresistens Egenkontroll/Hygienrond Avslutning. Hygienombudsutbildning SoF 2018/19

Personalinfektioner Rekommendationer för vård- och omsorgspersonal i Region Uppsala

Dokumentet kompletterar Vårdhandbokens avsnitt om multiresistenta bakterier.

Basala hygienrutiner

INFORMATION OCH INTYG OM GENOMFÖRD MRSA SCREENING

Utbildningsdag för personal ensamkommande flyktingbarn regiongavleborg.se

Fakta om tuberkulos. Smittsamhet, symtom, diagnos och behandling

INFORMATION OCH INTYG OM GENOMFÖRD MRSA-SCREENING

Varför handhygien? Handhygien kan förebygga vårdrelaterad smitta.

Viktigt med handhygien

MRSA vårdhygieniska aspekter

Screening för multiresistenta bakterier (MRB) gällande patienter, personal och vårdstuderande

Hygienkörkortet. Petra Hasselqvist Avdelningen för Vård och Omsorg Sveriges Kommuner och Landsting

Sår ren rutin. Ingrid Isaksson, hygiensjuksköterska

Rena händer och rätt klädd

MultiResistenta Bakterier (MRB)

Handledning självskattning av basala hygienrutiner på Älvsbyns kommuns äldreboende, omsorgen, hemtjänst och personliga assistenter

Vårdhygien i Västra Götaland 2018

Distriktsveterinärernas hygienpolicy

TBE-information till hälso- och sjukvårdspersonal i Uppsala län 2012

Luftvägssmitta, Smittspårningsutbildning Bodil Ardung Tf. enhetschef / smittskyddssjuksköterska

Hälsa Sjukvård Tandvård. Rutiner. Ren vård säker vård Hygienrutiner för sjukhusen i Halland

Smittskydd & Vårdhygien. förebygga och minska smittspridning. förebygga vårdrelaterade infektioner (VRI)

Sår - Rena rutiner. Camilla Artinger - Hygiensjuksköterska

Studenthälsan. För dig som studerar vid Karolinska Institutet samt högskolorna vid Södertörn, Röda Korset, Sophiahemmet och Ersta Sköndal

Smittskydd förskola. Ann-Marie Cylvén Smittskyddssjuksköterska Smittskyddsenheten Region Norrbotten

Sår ren rutin. Ingrid Isaksson, hygiensjuksköterska

Risker för smitta och smittvägar i stickande/skärande verksamheter Tatuerare, fotvård och akupunktur mm.

Riktlinjer för smittspårning samt omhändertagande av patient med methicillinresistent Staphylococcus aureus (MRSA)

Transkript:

MRSA Svar på vanliga frågor om MRSA 1

Broschyren har sammanställts av Smittskyddsenheten i Uppsala län. En motsvarande broschyr från Smittskydd Stockholm har varit förlaga. Produktion: Smittskyddsenheten/Byrå4 Tryck: Strand s Grafiska AB, november 2016 Omslagsfoton: famveldman/123rf Stockfoto, epicstockmedia/123rf Stockfoto, vladimirgalkin/123rf Stockfoto, Johan Alp/Akademiska, macsim/123rf Stockfoto Broschyren kan beställas på 018-611 92 24 eller 611 92 25, fax 018-55 29 01, uppsala.smittskyddslakaren@lul.se eller laddas ner från smittskyddsenhetens hemsida www.smittupp.nu Postadress: Smittskyddsenheten, Landstinget i Uppsala län, 751 85 Uppsala 2

Många frågor dyker upp när man får beskedet att man har smittats av MRSA. I den här broschyren får du några svar och tips på vem du kan vända dig till med fler frågor. u Det är alltid den läkare som ordinerat provet som ansvarar för att du ska få information och eventuell behandling för MRSA. Vid behov remitteras du till infektionskliniken. 3

Vad är MRSA? mrsa, Meticillinresistenta Staphylococcus aureus, är inte en sjukdom utan en bakterie. Meticillin står för en grupp av antibiotika och resistenta innebär att bakterierna är motståndskraftiga mot antibiotika som tillhör den gruppen. mrsa är inte heller någon ny bakterie utan en variant av Staphylococcus aureus (S.aureus), gula stafylokocker. Vad är Staphylococcus aureus (S. aureus)? S. aureus är bakterier som förekommer normalt i näsan hos ungefär var tredje person. Bakterien finns också på huden, till exempel i armhålor, ljumskar och i underlivet hos många av oss. Detta är bakterier som tillhör vår normala bakterieflora. Vanligtvis märker vi inte av att bakterierna finns där, men ibland kan de orsaka sårinfektioner, bölder eller i sällsynta fall mer allvarliga infektioner. Den trivs dock speciellt bra när huden är skadad eller där det finns främmande material, till exempel en urinkateter. 4

Vad är skillnaden mellan vanliga Staphylococcus aureus och MRSA? Skillnaden mellan vanliga S. aureus och mrsa är att mrsa är motståndskraftiga mot de antibiotika som oftast används för att behandla infektioner orsakade av stafylokocker. mrsa kan finnas i näsan eller på huden utan att de ger besvär och ska då inte behandlas med antibiotika. Vad är problemet? Erfarenheten visar att både vanliga stafylokocker och mrsa kan spridas i samband med vård på sjukhus, sjukhem och äldreboende. Smittspridning kan till exempel ske via vårdpersonalens händer, men också via direktkontakt mellan patienter. mrsa är vanligt förekommande i sjukvården utomlands och därmed är risken för att smittas med mrsa större vid sjukvårdskontakt utanför Sverige. mrsa kan inte behandlas med vanliga stafylokock-antibiotika när de orsakar infektion. Det gör att behandlingen kan bli mer komplicerad och ibland krävs vård på sjukhus. Man kan få mrsa oavsett ålder och hälsotillstånd. 5

Faktorer som kan öka risken för smitta Särskilt stor risk att bli smittade har personer som har sår, eksem eller främmande material som urinvägskateter/annan kateter. Även nedsatt immunförsvar på grund av sjukdom eller behandling kan öka risken. Så här kan MRSA undvikas i vården Vårdspersonalen ska alltid arbeta enligt Basala hygienrutiner. Detta innebär bland annat att smittrena (desinfektera) sina händer med sprit före och efter alla vårdmoment och mellan alla patientkontakter. För att ytterligare minska risken för smittspridning inom vården uppmanas ibland även patienter, anhöriga och besökare att tvätta händerna ofta och även använda handsprit. Förekommer MRSA i samhället utanför vården? Ja, när det gäller Sverige har fler smittats utanför vården än i vården under 2000-talet. I flertalet andra länder är bakterien vanlig både i samhället och inom vården. Ibland vet man inte var smittan kommit ifrån men ofta har personen någon riskfaktor som exempelvis skadad hud. 6

MRSA i vardagslivet mrsa smittar normalt inte vid sociala kontakter till exempel när du träffar någon, tar i hand, ger en kram eller vid sexuella kontakter och därför kan du leva precis som vanligt. Om du inte har sår eller eksem finns inga inskränkningar i dina kontakter med andra. Då kan du även duscha eller bada i allmänt bassängbad eller utomhusbad. När du duschar eller badar i hemmet ska du tänka på att ha egen handduk och flytande tvål. Rengör badkaret med vanligt rengöringsmedel efteråt. Kläder, handdukar och sänglinne bör tvättas vid så hög temperatur som möjligt. Använd helst kläder som tål att tvättas i 60. Tänk särskilt på det här om du har sår eller kateter Täck såret med förband. Tvätta händerna noggrant med flytande tvål om du tagit på sårområdet. Får du hjälp av någon annan kan du påminna dem om vikten av att tvätta händerna. Under pågående infektion ska du inte bada i offentliga badinrättningar eller delta aktivt i offentliga träningsmiljöer inomhus. Förskola och skola Barn som har mrsa utan infektion och inte har sår, eksem eller likande kan vistas i förskolan. Skolbarn kan gå till skolan med bandagerat torrt sår, men läkaren avgör vad som är bäst för barnet. 7

Antibiotikabehandling? Är du bärare av mrsa utan att ha en infektion, behövs i regel ingen antibiotika behandling. Din läkare avgör detta och informerar dig. Om du däremot får en infektion med mrsa brukar det bli nödvändigt med antibiotika. Din läkare väljer lämpligt preparat och avgör hur länge du behöver behandlas. Att tänka på när du besöker sjukvården/tandvården Det är viktig att du talar om att du har mrsa. Detta för att du ska få bästa möjliga vård, samtidigt som man kan minimera risken för en eventuell spridning av mrsa. Besök hemma och på sjukhuset Det finns inga hinder för att ta emot besök hemma eller att träffa andra personer i deras hem, på sjukhus eller på andra platser. Följ de förhållningsregler du får av din läkare. 8

Du kan bli av med MRSA Om du har mrsa och dessutom sår, eksem eller urinkateter är det svårt att bli av med mrsa så länge någon av dessa riskfaktorer finns kvar. Den behandling du då får ska syfta till att åtgärda riskfaktorer, till exempel läka hudförändringar eller se till att du inte behöver ha urinkateter. När riskfaktorerna är borta kan nya odlingsprov tas. Om tre odlingar under minst 1 år visar att du inte har några bakterier kvar finns möjligheten för din mrsa-ansvariga läkare att avskriva kontroller och förhållningsregler. Kan MRSA komma tillbaka eller kan jag smittas igen? Det finns en risk att mrsa åter kan påvisas i prover om du till exempel får ett sår eller om du behandlas med antibiotika. Du bör därför informera om att du haft mrsa om du har kontakt med sjukvård eller tandvård. Alla kan smittas med mrsa eftersom det finns i vår omgivning. 9

Skyldigheter enligt Smittskyddslagen Förhållningsreglerna du får av din mrsa-ansvariga läkare/sjuksköterska måste du följa. Likaså lämna de prover din läkare ordinerar. u Smittskyddsblad med förhållningsregler får du av din MRSA-ansvariga läkare eller kan läsas på www.smittupp.nu Finns MRSA i din familj eller i din närhet? Om du, som är närstående till en person med mrsa, behöver söka sjukvård är det viktigt att du berättar att det finns mrsa i din omgivning. Beroende på vad du söker för kan det behöva tas bakterieodlingar på dig. Hjälper du till med vård av en anhörig som har mrsa ska du tvätta händerna ofta och noggrant. 10

11

Smittskyddsenheten i Uppsala län uppsala.smittskyddslakaren@lul.se www.smittupp.nu 018-611 00 00 vx 12