Prevus arbete för att minska mobbning med Olweusprogrammet

Prevus arbete för att minska mobbning med Olweusprogrammet Del 2 Det är en grundläggande demokratisk rättighet för en elev att kunna känna sig trygg i skolan och slippa bli föremål för övergrepp och förnedrande behandling. Dan Olweus, 1991 Göran Englund Preventions- och utvecklingsenheten September 2011

Sammanfattning 2009 startade en ny utbildning av Olweus instruktörer ifrån Prevu i samarbete med Olweus International AS. Denna rapport redovisar svar från den årliga elevenkäten om mobbning som ingår i Olweusprogrammet. Fyra skolor med totalt ca 600 elever i årskurs 3 6 och 700 elever i årskurs 7 9 har under tre år svarat på Olweus elevenkät om mobbning. Skolpersonalen svarade våren 2010 på ett antal frågor om genomförandet av Olweusprogrammet på den egna skolan. Skolorna som har arbetat med programmet har tillsammans under tre år reducerat mobbningen med drygt 40 procent. Andelen långtidsmobbade elever har mer än halverats. Att andelen långtidsmobbade elever minskar är mycket positivt då den negativa påverkan på barnet som alltid sker med mobbning ökar starkt när barnet utsätts under en längre tid. Det visar att skolorna inte bara förebygger utan även åtgärdar mobbning. Skolor med årskurs 7 9 har fått en betydande reduktion av mobbningen, både bland pojkarna och flickorna. Nätmobbingen har för de äldre eleverna halverats. Andelen elever som utsätts för enstaka kränkningar minskar. Andelen elever som mobbar andra har halverats, både för pojkar och flickor i årskurs 7 9, men för årskurs 3 6 finns en liten ökning. Eleverna upplever att deras klasslärare gör mer för att motverka mobbning i klassen än innan de startade med Olweusprogrammet. Skolpersonalen har fått en hög grad av samsyn om mobbning. Lärarna rapporterar, i jämförelse med tidigare rapport, att de i högre grad har haft utbyte av att delta i de organiserade studie och handledningsgrupperna. Skolpersonalen tycker att skolledningens engagemang varit hög, särskilt för årskurs 7 9. Skolverkets rapport från 2011 Utvärdering av metoder mot mobbning blev tyvärr inte en utvärdering av metoder, utan istället en utvärdering av forskarnas beskrivna komponenter. Denna rapports syfte är att utvärdera Prevus satsning med utbildning av Olweusinstruktörer och den visar att Olweusprogrammet mot mobbning positivt påverkar nivån av mobbning och kränkningar. Det krävs dock att skolan helhjärtat vill satsa på arbetssätten i programmet. 3

Innehållsförteckning Sammanfattning...................................................... 3 Förord...............................................................5 Syfte med rapporten...................................................6 Grad av genomförande.................................................6 Förändringar i instruktörsutbildningen.................................... 7 Vad säger skolpersonalen om Olweusprogrammet?......................... 7 Vad säger eleverna om mobbning?....................................... 10 Att bli utsatt för enstaka kränkningar och mobbning.........................12 Att mobba andra elever................................................ 13 Hur eleverna i årskurs 3-6 uppfattar klasslärarens/mentorns arbete att motverka mobbningen i klassen...................................... 14 Nätmobbning.........................................................15 Resultat från elevenkäten sammanlagt resultat för årskurs 7-9................16 Att bli utsatt för enstaka kränkningar och mobbning........................ 17 Att mobba andra elever................................................19 Hur eleverna i årskurs 7-9 uppfattar klasslärarens/mentorns arbete att motverka mobbningen i klassen...................................... 20 Nätmobbning.........................................................21 Diskussion........................................................... 22 4

Förord Denna rapport bygger på den tidigare rapporten Prevus arbete för att minska mobbning med Olweusprogrammet. Du hittar rapporten på www.prevu.goteborg.se, klicka på mobbning och kränkningar. I denna rapport saknas därför rubrikerna Om mobbning och dess konsekvenser, Kort om Instruktörsutbildningen och genomförandet på skolan, Kort översikt av Olweusprogrammet, Olweusenkäten och Samhällsvinster av att reducera skolmobbning. Är du intresserad av nämnda rubriker så läs mer om dessa i den tidigare rapporten. Det som skiljer denna rapport från föregående är att vi här följer tre års utveckling av mobbning enligt elevenkäten och att vi även redovisar formen nätmobbning. Definition av mobbning Dan Olweus beskriver mobbning som En person är mobbad när han eller hon, upprepade gånger och under en viss tid, blir utsatt för negativa handlingar från en eller flera personer. Olweus beskriver tre kriterier för mobbningsbegreppet: 1. Negativa/aggressiva handlingar med avsikten att skada 2. Upprepade handlingar över tid 3. En obalans i makt, asymmetriskt maktförhållande 5

Syfte med rapporten Det första syftet är att se om mobbningen har minskat på skolorna. Detta mäts med hjälp av de elevenkäter som årligen genomförs på skolorna. Med resultaten från 2009 som referenspunkt, innan skolorna börjat införa Olweusprogrammet, mäts sedan resultaten årligen. Denna rapport jämför resultat från 2009, 2010 och 2011. Det andra syftet är att se hur skolans personal uppfattar det arbetssätt och den utbildning som ingår i Olweusprogrammet. Hur uppfattar deltagarna i grupperna att arbetet hittills (termin två) har gått? Detta har gjorts via en webbenkät till deltagarna i studie och handledningsgrupper från slutet av vårterminen 2009. Grad av genomförande Under genomförandeperioden har en skola tvingats stänga på grund av brand och tre skolor har omorganiserats rent fysiskt till två skolor. Detta har lett till att fyra skolor inte kunnat genomföra utbildning och program som tänkt. Denna utvärdering gäller för de fyra skolor som genomfört utbildningen och tre årliga elevenkäter. För att få en grov uppfattning om hur mycket av det som skolan faktiskt har genomfört av Olweusprogrammet har instruktörerna svarat på några frågor om respektive skolas genomförande. Instruktörerna från de fyra skolorna har graderat hur mycket skolan hunnit genomföra av Olweusprogrammet vid andra terminens slut. Det man enbart delvis genomfört var klassföräldramöte med tema mobbning och klassmöten med eleverna. En instruktör hade inte fått 10 % av sin tjänst till att arbeta som instruktör. Moment som genomförts 1,2,3 Utbildning av samtalsledarare 2 + 3 dagar 2 samtalsledare/grupp/max 15 Instruktör har fått 10 procent av sin tjänst till Olweusarbetet Översyn av rastvakt/tillsyn görs Enkätundersökning, återrapporterad Storföräldramöte, elevenkät resultat, Olweusinfo Klassföräldramöte/ tema mobbning Klassregler mot mobbning, införda och aktiva Klassmöten regelbundet och aktivt 1 = genomfört enligt instruktioner på utbildningen 2 = delvis genomfört enligt instruktioner på utbildningen 3 = sporadiskt eller ännu ej genomfört 6

Förändringar i Instruktörsutbildningen Det interna kvalitetssystem som nu finns som påbyggnad till Olweusprogrammet har till viss del använts. Under utbildningsdagarna har det uppmanats att studie och handledningsgruppernas ledare skrivit en kort logg efter genomfört möte. Vi har även försökt påverka skolorna att komma igång med klassmöten tidigare än skolorna som startade 2008. Prevu har utöver de tolv dagarnas utbildning bistått med tre handledningstillfällen. För att se om det är någon skillnad på hur deltagarna organiserade i låg och mellanstadiet samt högstadiet svarade redovisas deras respektive svar nedan. Vad säger skolpersonalen om Olweusprogrammet? För att kunna göra en jämförelse med tidigare rapport, då skolpersonal som startade med Olweusprogrammet år 2008 svarade på samma frågor, redovisas här den gruppens resultat inom kursiv parentes. På våren 2010 (termin två av de tre genomförande terminerna) svarade 151 (187) deltagare i studie och handledningsgrupperna på en uppföljningsenkät om hur de på den egna skolan uppfattar arbetet med programmet. 47 (123)av deltagare svarade att de var organiserade i arbetslag låg och mellanstadiet. 72 (64) deltagare uppgav att de huvudsakligen var organiserade i arbetslag tillhörande högstadiet. Uppföljningsenkäten/personalenkäten Uppföljningsenkätens (personalenkät) syfte är ge intern information till skolan om vad som har gjorts och uppnåtts när det gäller införande av Olweusprogrammet på skolan. Enkäten ger även information till Prevu för att man ska kunna stödja skolornas fortsatta arbete. Jämförelse låg och mellanstadiet samt högstadiet Hur ofta har ni studie och samtalsgruppsmöten? 80 (83) procent av deltagarna från låg och mellanstadiet uppgav att de träffades i sina studie och handledningsgrupper de rekommenderade 90 minuterna var fjortonde dag. 41 (51) procent från högstadiet uppgav detta men 40 procent uppgav att de hade möten var tredje vecka. Hur många möten har du deltagit i? 76 procent från låg och mellanstadiet och 79 procent från högstadiet svarade att de deltagit på nästan alla möten. 7

Hur nöjd är du med hur dessa möten hålls? 100 (93) procent av deltagarna från låg och mellanstadiet och 97 (92) procent från högstadiet svarade att de var nöjda (ganska nöjd, väldigt nöjd, mycket nöjd). 94 (86) procent av deltagarna från låg och mellanstadiet och 75 (67) procent från högstadiet hade utbyte av att delta i dessa möten (ganska stort utbyte, stort utbyte, mycket stort utbyte). Ökad kompetens för att lösa mobbningsproblem 75 (82) procent av deltagarna från låg och mellanstadiet och 68 (64) procent från högstadiet tyckte att de hade en god, ganska god eller mycket god kompetens efter två terminer att lösa mobbningsproblem bland elever. Samsyn om mobbning 79 (86) procent av deltagarna från låg och mellanstadiet och 81 (67) procent från högstadiet tyckte att skolans personal var samsynt (ganska eniga, helt eniga) om hur mobbning skall motarbetas och förebyggas på skolan. Ledningens engagemang Drygt 93 (92) procent av deltagarna från låg och mellanstadiet och 92 (74) procent från högstadiet tyckte att skolans ledning visade ganska stort, stort eller mycket stort engagemang för att lösa mobbningsproblem bland eleverna på skolan. Frågor till pedagoger som genomför Olweusklassmöten Ett antal frågor i enkäten besvaras enbart av pedagoger som håller i Olweusklassmöten med eleverna. En målsättning under termin två är att introducera och komma igång med dessa möten. Klassmötena ska ge eleven möjlighet att förstå begreppet mobbning, vilka reaktionsmönster som kan uppstå vid mobbning, konsekvenser av mobbning samt skolans syn på mobbning. 25 (42) deltagare från låg och mellanstadiet och 52 (27) från högstadiet svarade på frågor om Olweusklassmöten. Att genomföra Olweusklassmöten 72 (75) procent av klass/kontaktlärare från låg och mellanstadiet och 69 (59) procent från högstadiet hade under vårterminen hållit i Olweusklassmöten enligt instruktionerna i personalhandledningen. I vilken grad använder du regler mot mobbning? 64 (75) procent av klass/kontaktlärare från låg och mellanstadiet och 59 (59) procent från högstadiet använde de i personalhandledningen föreskrivna klassreglerna mot mobbning aktivt och följde upp dessa med beröm och sanktioner (delvis, till och från, i ganska hög grad, i hög grad). 8

Generellt om Olweusprogrammet Cirka 98 (95) procent av deltagarna låg och mellanstadiet och 94 (73) procent högstadiet tyckte att det gått bra rent generellt (ganska bra, bra, mycket bra) att arbeta med Olweusprogrammet på skolan. Fritext svar generellt om Olweusprogrammet I enkäten fanns möjlighet att ge generella kommentarer om arbetet med Olweusprogrammet. Kommentarerna spänner mellan mycket positiva till mer negativa kommentarer. Här är några exempel på positiva och negativa kommentarer. Kommentarer från deltagare låg och mellanstadiet: Klassen har varit väldigt positiv till Olweusklassmöten Att satsa helhjärtat på Olweus metoden kräver både tid, resurser och ett stort engagemang. De två första är vanligtvis en bristvara i skolan. Ska man satsa måste man vara beredd att betala. Kommentarer från högstadiet: Det har varit roligt, stimulerande och lärorikt att få vara samtalsledarare detta läsår. Det är svårt att få kontinuitet med både personal och elever på grund av alla processer som pågår på en skola när en skola tar ställning för eller emot Olweus borde de informera väldigt noga om vad man faktiskt ska jobba med och att det kräver engagemang. 9

Vad säger eleverna om mobbning? Resultat från elevenkäten, sammanlagt resultat för årskurs 3-6 När skolorna genomförde enkäten våren 2009 svarade totalt 629 elever (301 flickor, 328 pojkar). 2010 svarade 656 elever (309 flickor, 347 pojkar), en svarsprocent på 94,7 procent. 2011 svarade 690 elever (352 flickor, 358 pojkar), en svarsprocent på 95,5 %. Olweus elevenkät beräknar mobbning hos den enskilde eleven, både som en generell upplevelse och som detaljerade observationer. Jämförelsen av dessa två sätt att mäta mobbning fungerar som en kontroll av nivån av mobbning såsom anges i enkätundersökningen. Enligt denna kontroll är det sannolikt att nivån av mobbning i årskurs 3-6 som anges är tillförlitligt under åren. Diagrammet visar hur stor andel av eleverna som uppgav att de varit utsatta för mobbning 2-3 gånger i månaden eller oftare under de senaste månaderna samt hur stor andel som uppgett att de varit utsatta för mobbning i ett år eller mer (långtidsmobbade). Årskurs 3-6 mobbade elever mobbade ett år eller mer 14 procent elever 12 10 8 6 4 2 9,1 10,3 3,7 3,8 4,9 1,9 mobbade långtidsmobbade 0 2009 2010 2011 år Diagram 1. Elever som mobbas och elever som mobbas ett år eller mer (långtidsmobbade) årskurs 3-6. Mobbade elever 2009 9,1 procent eller 56 barn 2010 10,3 procent eller 66 barn 2011 4,9 procent eller 32 barn 10

Mobbade elever, pojkar flickor Det är både hos pojkarna och flickorna som mobbningen har minskat. Flickor Pojkar 2009 7,7 % 2009 10,4 % 2010 9,1 % 2010 9,5 % 2011 4,7 % 2011 5,2 % Mobbade elever (ett år eller mer) 2009 3,7 % av eleverna eller 23 barn 2010 3,8 % av eleverna eller 25 barn 2011 1,9 % av eleverna eller 13 barn Närmare analys visar att andelen elever som svarat att de varit mobbade ett år eller mer minskar hos både pojkar och flickor. Det är mycket positivt att det förebyggande arbetet fungerar och att en lägre andel barn tvingas uppleva mobbning i mer än ett år. 11

Att bli utsatt för enstaka kränkningar och mobbning Elever som i enkäten svarat att de varit utsatta någon enstaka gång räknas inte i Olweus definition som mobbade. Nedan redovisas både de som enligt definitionen räknas som mobbade (upprepade kränkningar) och de som svarat att de varit utsatta någon enstaka gång (enstaka kränkningar) det vill säga någon enstaka gång eller oftare. Diagrammet visar andelen elever som svarat att de blivit utsatta någon enstaka gång eller oftare under de senaste månaderna. Årskurs 3-6 elever utsatta för enstaka kränkningar mobbade elever (upprepade kränkningar) 30 25 procent elever 20 15 10 18,4 13,5 11,4 enstaka kränkningar mobbning 5 0 9,1 10,3 4,9 2009 2010 2011 år Diagram 2. Elever som utsatts för enstaka kränkningar och elever som mobbas årskurs 3 6. Mobbning och enstaka kränkningar sammanlagt (någon enstaka gång och oftare) 2009 27,5 % 2010 23,8 % 2011 16,3 % Enstaka kränkningar Flickor Pojkar 2009 17,8 % 18,9 % 2010 12,7 % 14,2 % 2011 9,8 % 13,1 % Samtidigt som nivån av mobbning/kränkningar har sjunkit så sjunker även de enstaka kränkningarna för både pojkar och flickor. 12

Att mobba andra elever Detta diagram visar andelen elever som svarat att de har varit med och mobbat andra elever 2 3 gånger i månaden eller oftare under de senaste månaderna. Årskurs 3-6 elever som mobbar 10 8 procent elever 6 4 2 1,8 2,2 2,6 0 2009 2010 2011 år Diagram 3. Elever som svarat att de mobbat andra elever årskurs 3 6. 2009 1,8 procent av eleverna 2010 2,2 procent av eleverna 2011 2,6 procent av eleverna Olweus elevenkät frågar om att mobba andra elever både som en generell fråga och med detaljerade frågor. Jämförelsen av dessa två sätt att mäta mobbning fungerar som en kontroll av nivån av mobbning som anges i enkätundersökningen. Enligt denna kontroll är det sannolikt att det är en viss överrapportering om att vara med och mobba andra 2011. Flickor Pojkar 2009 1 % 2,5 % 2010 2 % 2,4 % 2011 1,5 % 3,7 % 13

Hur eleverna i årskurs 3 6 uppfattar klasslärarens/mentorns arbete att motverka mobbningen i klassen Diagrammet visar andelen elever som på frågan Hur mycket tycker du att din klassföreståndare/kontaktlärare har gjort för att motarbeta mobbning i klassen de senaste månaderna svarat att de gjort lite eller ingenting eller ganska lite. Årskurs 3-6 elever som svarat att klasslärare gjort lite eller ingenting för att motverka mobbning i klassen procent elever 50 45 40 35 30 25 20 15 10 5 0 32 21,8 15,8 2009 2010 2011 år Diagram 4. Elever som svarat att klassföreståndaren/mentorn har gjort lite eller inget eller ganska lite för att motverka mobbning årskurs 3 6. Flickor Pojkar 2009 29,9 % 34 % 2010 19,7 % 23,8 % 2011 12,9 % 18,9 % Både pojkar och flickor tycker att klassläraren gör mer för att motverka mobbning i klassen. Flickorna är generellt mer nöjda med klasslärarens sätt att motverka mobbning. 14

Nätmobbning Årskurs 3-6 nätmobbade elever 14 12 procent elever 10 8 6 4 2 2,6 1,8 2,2 0 2009 2010 2011 år Diagram 5. Elever som upplevt mobbning via mobiltelefon eller Internet (nätmobbade) årskurs 3 6. En liten del av eleverna svarar att de har upplevt nätmobbning. Prevus tidigare rapport Sambandet mellan nätmobbning och mobbning visade att ca 85 % av eleverna som utsätts för nätmobbning i årskurs 3 6 också utsätts för de traditionella formerna av mobbning. Det är inga stora förändringar under de tre åren, en liten ökning sker hos pojkarna. Flickor Pojkar 2009 3,3 % 1,8 % 2010 2,4 % 1,2 % 2011 2,1 % 2,3 % 15

Resultat från elevenkäten sammanlagt resultat för årskurs 7-9 När skolorna genomförde enkäten våren 2009 svarade 716 elever (367 flickor, 359 pojkar), en svarsprocent på 84,7 procent. 2010 svarade 732 elever (382 flickor, 350 pojkar), svarsprocent 88,5 procent. 2011 svarade 721 elever (350 flickor, 371 pojkar), svarsprocent 90,2 procent. Olweusundersökningen beräknar mobbning hos den enskilde eleven både som en generell upplevelse och som detaljerade observationer. Jämförelsen av dessa två sätt att mäta mobbning fungerar som en kontroll av nivån av mobbning som anges i enkätundersökningen. Enligt denna kontroll finns det troligtvis ingen över eller underapportering under de tre åren. Diagrammet visar hur stor andel av eleverna som uppgav att de varit utsatta för mobbning 2-3 gånger i månaden eller oftare under de senaste månaderna samt hur stor andel som uppgett att de varit utsatta för mobbning i ett år eller mer (långtidsmobbade). Årskurs 7-9 mobbade elever mobbade ett år eller mer 14 12 procent elever 10 8 6 4 2 6 5,9 3,6 2,5 3,8 1,2 mobbade långtidsmobbade 0 2009 2010 2011 år Diagram 6. Elever som mobbas och elever som mobbas ett år eller mer (långtidsmobbade) årskurs 7-9. Mobbade elever 2009 6 procent eller 42 barn 2010 5,9 procent eller 42 barn 2011 3,8 procent eller 26 barn 16

Närmare analys visar att mobbningen minskat hos både pojkar och flickor, men reduktionen har varit störst hos flickorna. Flickor Pojkar 2009 7,2 % 4,8 % 2010 5,1 % 6,8 % 2011 3,8 % 3,7 % Elever som uppger att de varit mobbade ett år eller mer 2009 3,6 % av eleverna eller 13 barn 2010 2,6 % av eleverna eller 10 barn 2011 1,2 % av eleverna eller 4 barn Närmare analys visar att andelen långtidsmobbade har reducerats med mer än hälften, ungefär lika mycket hos flickor som pojkar. 17

Rapport från PrevU Har utbildningen av Olweus instruktörer påverkat nivån av mobbning i deltagande skolor 2008-2010 Att bli utsatt för enstaka kränkningar och mobbning Elever som i enkäten svarar att de varit utsatta enbart någon enstaka gång räknas inte enligt Olweus definition som mobbade. Nedan redovisas både de som enligt definitionen räknas som mobbade 2 3 gånger i månaden eller oftare (upprepade kränkningar) men även de som svarat att de vart utsatta någon enstaka gång (enstaka kränkningar). Diagrammet visar andelen elever som svarat att de blivit mobbade någon enstaka gång eller oftare under de senaste månaderna. Årkurs 7-9 elever utsatta för enstaka kränkningar mobbade elever (upprepade kränkningar) 25 20 % av eleverna 15 10 14,7 6,9 9,5 enstaka kränkningar mobbning 5 0 6 5,9 3,7 2009 2010 2011 år Diagram 7. Elever som utsatts för enstaka kränkningar och elever som mobbas årskurs 7 9. Mobbning och enstaka kränkningar sammanlagt (någon enstaka gång och oftare) 2009 20,7 procent av eleverna 2010 12,8 procent av eleverna 2011 13,2 procent av eleverna Enstaka kränkningar Flickor Pojkar 2009 14,9 % 14,5 % 2010 7 % 6,8 % 2011 12,1% 7 % De enstaka kränkningarna har reducerats för både pojkar och flickor men för flickorna har det varit en ökning från 2010 till 2011. 18

Rapport från PrevU Har utbildningen av Olweus instruktörer påverkat nivån av mobbning i deltagande skolor 2008-2010 Att mobba andra elever Diagrammet visar andelen elever som svarat att de har varit med och mobbat andra elever 2 3 gånger i månaden eller oftare under de senaste månaderna. Årskurs 7-9 elever som mobbar procent elever 10 9 8 7 6 5 4 3 2 1 0 4,1 4 2,2 2009 2010 2011 år Diagram 8. Elever som svarat att de mobbat andra elever årskurs 7 9. 2009 4,1 procent av eleverna 2010 4 procent av eleverna 2011 2,2 procent av eleverna Andelen elever som mobbat har sjunkit fram till 2011. Närmare analys visar att det är störst reduktion hos pojkarna. Andelen pojkar som mobbar andra har mer än halverats sedan 2008. Flickor Pojkar 2009 3,4 % 4,9 % 2010 3,7 % 4,4 % 2011 2,5 % 1,9 % 19

Rapport från PrevU Har utbildningen av Olweus instruktörer påverkat nivån av mobbning i deltagande skolor 2008-2010 Hur eleverna i årskurs 7 9 uppfattar klasslärarens/mentorns arbete att motverka mobbningen i klassen Diagrammet visar andelen elever som på frågan Hur mycket tycker du att din klassföreståndare/kontaktlärare har gjort för att motarbeta mobbning i klassen de senaste månaderna svarat att de gjort lite eller ingenting eller ganska lite. Årskurs 7-9 elever som svarat att klasslärare gjort lite eller ingenting för att motverka mobbning i klassen procent av elever 50 45 40 35 30 25 20 15 10 5 0 42,9 33,5 24 2009 2010 2011 år Diagram 9. Elever som svarat att klassföreståndaren/mentorn har gjort lite eller inget eller ganska lite för att motverka mobbning årskurs 7 9. Flickor Pojkar 2009 43,2 % 42,7 % 2010 34,6 % 32,3 % 2011 19,9 % 27,9 % Både pojkar och flickor uppfattar 2011 att klassläraren gör mer för att förebygga mobbning än innan skolan hade startat med Olweusprogrammet. Vid mätning med Olweusenkäten så är det generellt en stor andel av de utsatta eleverna som svarar att de mobbats av elever i sin egen klass. Därför har klassläraren/mentorn en viktig uppgift när det gäller att motverka mobbning. Det är vanligare att elever i årskurs 3 6 anser att klassläraren/mentorn gör mer för att motverka mobbning än i årskurs 7 9. 20

Rapport från PrevU Har utbildningen av Olweus instruktörer påverkat nivån av mobbning i deltagande skolor 2008-2010 Nätmobbning Årskurs 7-9 nätmobbade elever 14 12 procent elever 10 8 6 4 2 5,1 4 2,4 0 2009 2010 2011 år Diagram 10. Elever som upplevt mobbning via mobiltelefon eller Internet (nätmobbade) årskurs 7 9. Formen nätmobbning har reducerats nästan till hälften. Den tidigare Prevurapporten Sambandet mellan nätmobbning och mobbning visade att ca 89 % av eleverna som utsätts för nätmobbning i årskurs 7 9 också utsätts för de traditionella formerna. Detta är troligt även här. Flickor Pojkar 2009 5,8 % 10,6 % 2010 4,3 % 3,7 % 2011 2,4 % 2,1 % Nätmobbning har för flickorna halverats från år 2009 till 2011. För pojkar har det varit en ännu större reduktion. 21

Rapport från PrevU Har utbildningen av Olweus instruktörer påverkat nivån av mobbning i deltagande skolor 2008-2010 Diskussion Om Skolverkets utvärdering och Prevurapporten I Skolverkets rapport 353, 2011 Utvärdering av metoder mot mobbning beskriver forskarna att det inte går att utvärdera enskilda program eller metoder mot mobbning då skolorna i praktiken inte använder en enskild metod. Detta beskriver naturligtvis en del av skolans verklighet. Går det exempelvis att säga att en skola arbetar efter Montessoripedagogiken när det kanske i varje enskilt klassrum pågår aktiviteter som både är Montessori och annan pedagogik? Så hur ska vi värdera denna Prevurapport? Rapporten är inte en utvärdering av Olweusprogrammet utan en beskrivning hur Olweus instruktörsutbildning via Prevu har påverkat skolorna. Vi har mätt detta med svar från elevenkäten och från en personalenkät. Vi har god anledning att mena att Olweusprogrammet bidrar till att mobbningen minskar. När en omfattande metod som Olweusprogrammet införs på en skola möter programmet inte ett vakuum i arbetet mot mobbning och kränkningar. Den möter en aktiv skola och det är troligtvis mycket svårt att peka ut vad i programmet som är mest verksamt. Det är hela skolpersonalens och ledningens engagemang och förmåga att få med sig eleverna som spelar roll, likaväl som tidigare arbetsinsatser mot mobbning. Det är ett bekymmer att det vid mätning av mobbning endast är en liten del av elevernas enkätsvar som används för olika analyser. För de flesta i en skola är inte mobbade. I Skolverkets rapport finns enligt forskarna själva 3000 elever som deltagit i mätningarna vid tre tillfällen. Drygt 6 procent av dessa elever var mobbade vid tredje mättillfället, det vill säga 180 elever. Dessa ska sedan fördelas på pojkar och flickor för att därefter utgöra underlag för analyser av 18 komponenter från 39 skolor. Varje komponent värderas sedan som positiv eller negativ vilket gör att det blir ett mycket litet antal elever bakom varje komponent. Med en sådan uppdelning i komponenter blir underlaget väldigt beroende av enstaka elever. När Skolverket i februari i år på en konferens rapporterade sina resultat till deltagande skolor visade det sig att på en av Göteborgs skolor fanns 160 elever som svarade på en elevenkät om mobbning vid första enkätmätningen men att det vid år tre endast var 30 elever som svarade. Samma mätbekymmer finns även för Olweusenkätengäller men här värderas inte enskilda komponenter utan om mobbningen på skolan har minskat eller inte. I Göteborg har vi gjort så många mätningar med Olweusenkäten, vid olika tillfällen sedan 2003 och på olika skolor, att vi kan säga att trots mätbekymmer och att vi inte exakt vet vad som är den effektiva ingrediensen i Olweusprogrammet oftast får positiva resultat. Detta stöds av ett flertal större internationella mätningar av effekter. Vi har därför god anledning att säga att utbildningen av Olweus Instruktörer har bidragit till att mobbningen minskat på de skolor som deltagit. 22

Rapport från PrevU Har utbildningen av Olweus instruktörer påverkat nivån av mobbning i deltagande skolor 2008-2010 Ett bekymmer för skolan är att det uppfattas av lärare att skolan åläggs mer och mer arbete som ska utföras utöver själva lektionerna. Vi hoppas att den reducering av mobbning som denna rapport visar är ett resultat som är gott nog och tillräckligt motiverande för den insats skolan har gjort. Om den tidigare Prevurapporten, del 1 januari 2011 Överlag har skolorna i denna rapport (del 2) kunnat genomföra fler av Olweusprogrammets delar än skolorna i rapport del 1. Detta har gett goda resultat på nivån av mobbning även på högstadiet. Från Prevu har vi också under utbildningens gång fått erfarenheter som gör att vi kan stödja skolorna på ett mer adekvat sätt. Tidigare erfarenheter av förändringsarbete, både i Göteborg och från andra platser, visar att det är viktigt att söka förankra programmet även högre upp än på rektors nivå för att få en långsiktighet i arbetet. Prevu bistår nu även ett antal skolor som vill arbeta långsiktigt med det nya kvalitetssäkrings verktyg som medföljer programmet. Vi har bistått och utfört revisioner på några skolor under våren 2011. Revisionen är skolledningens ansvar och det har varit positiva erfarenheter från dessa revisioner. Om detta arbete med kvalitetssäkring håller mobbningen nere på en låg nivå återstår att se. 23

Prevu främjar god hälsa i Göteborg Prevu (Preventions- och utvecklingsenheten) är ett kompetenscentrum för flera områden som berör vår hälsa: Barns och ungas hälsa Alkohol- narkotika - dopnings- och tobaksfrågor Hivprevention Våld i nära relationer (Dialoga relationsvåldcentrum) På Prevu finns personal med lång arbetserfarenhet inom ovanstående områden. Vår målsättning är att erbjuda spetskompetens, förmedla kunskap och fungera som ett stöd till dig som arbetar med hälsofrämjande eller drogrelaterade frågor i Göteborgs Stad. På Prevu har du möjlighet att delta i utbildningar, nätverksträffar och gå på föreläsningar som berör såväl hälsofrämjande som förebyggande områden. Via våra webbplatser inhämtar du bland annat fakta, aktuell forskningsinformation och läser nyheter. Vi arrangerar även kunskapsseminarier och konferenser. Enheten genomför också undersökningar som kan vara användbara redskap i arbetet, till exempel drogvaneundersökningen bland skolelever. Besök vår webbplats www.prevu.goteborg.se