ANNONS HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET ANNONS FRAMTIDENS MATERIAL & BRÄNSLEN SÅ STÄRKER VI SVERIGES KONKURRENSKRAFT

ANNONS HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET ANNONS Mars 2012 Med dagstidningens räckvidd och facktidningens fokus FRAMTIDENS MATERIAL & BRÄNSLEN Nr. 2 4STEG SÅ STÄRKER VI SVERIGES KONKURRENSKRAFT Framtidens fartygsbränsle är flytande naturgas (LNG) och metanol. LNG minskar utsläppen och metanol är mer kostnadseffektivt. OHS LNG CH 3 NO x H 2 0 CH 4 Återvinning: Det är lönsamt att återvinna matavfall. Bengt Ramne: Viktigt att använda rätt bränsle i rätt sammanhang. BENGT RAMNE Bioenergi till vad och hur mycket? Hur långt räcker bioenergin i framtidens energisystem? Hur mycket går det att få ut från skogar och åkermark och vad ska vi använda bioenergin till? Är det klokt att satsa på biodrivmedel, eller ska bioenergin användas till värme och el? Vilka styrmedel behövs för att öka användningen av biobränslen? Vilka konflikter blir det mellan ökad biobränsleproduktion och svenska miljömål? Hur går det med livsmedels för sörj ningen globalt när vi ökar odlingen av bioenergigrödor? Och hur bra är biobränslena egentligen på att förhindra klimatförändringar? Mer information om böckerna hittar du på www.formasfokuserar.se där du också kan beställa. Pris: 51 kr/st (inkl moms, exkl frakt). Formas Fokuserar ges ut av Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande, Formas. Information om Formas och våra övriga publikationer hittar du på www.formas.se

2 MARS 2012 HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET UTMANINGAR Sjöfart är och har varit en grundpelare inom transportkedjan genom alla tider. Välståndsutveckling runt om i världen har oftast en direkt koppling till vatten och möjligheten att utnyttja vattnet för transporter och handel. Inte minst är detta uppenbart i vår globaliserade värld där nya ekonomiska centra växer upp kopplat till handel och transporter. Nyckeln till hållbara transporter För Sveriges del så är vårt beroende av sjötransporter lika viktigt. Vi är ett land med Europas längsta kuststräcka och med ett stort beroende av utrikeshandel för vårt välstånd. Inte mindre än 90 procent av alla transporter till och från Sverige sker på vattnet. Sjöfarten är på många vis ett överlägset sätt att transportera stora mängder gods. Energiförbukning per lastenhet är lägre än för andra transportslag och infrastrukturen (vattnet) kräver inga eller begränsade samhällsinvesteringar. Trots detta och kanske med all rätt, har sjöfarten under senare år ifrågasatts från ett miljöperspektiv. Nya direktiv Sjöfarten bedrivs till största delen på internationellt vatten och regler bestäms internationellt inom FN-organet IMO. En enskild nation kan på så sätt inte gå i bräschen för att unilateralt skärpa regler vad gäller utsläpp utan den tidsödande processen att skapa ett globalt regelverk får ta vid. Nu har IMO under de senaste åren anammat en rad direktiv rörande miljöbelastningen från sjöfart, direktiv som nu successivt skall implementeras under ett antal år. Dessa direktiv omfattar bland annat utsläpp av svavel, kväve, koldioxid, orenat ballastvatten med mera och kommer att ställa sjöfarten inför en rad utmaningar och krav på omställning. Utmaningarna är såväl tekniska och operationella som politiska, men kan om de löses tydligt ge sjöfarten en roll som nyckeln i en framtida hållbar transportkedja. Framtidens lösningar Det finns all anledning att tro att sjöfarten kommer att kunna lösa de utmaningar den står inför, men ingenting kommer utan innovation och utveckling av teknik samt förnyade arbetssätt. Tanken går främst till olika former av reduktion av bränsleförbrukning samt till nyttjande av alternativa renare bränslen. I fråga om att minska bränsleförbrukningen finns, förutom den miljömässiga aspekten, också en rent ekonomisk drivkraft i takt med allt högre bränslepriser. Forskning och utveckling har också nu tagit ny fart mot att utveckla fartyg med allt mindre motstånd, till exempel med hjälp av luftsmörjning av skrovet för att min ska friktionsmotståndet mellan fartyg och vatten. I kombination med propellrar med högre verkningsgrad, eco-driving och andra energieffektiviserande åtgärder finns en stor förbättringspotential i att reducera utsläppen av växthusgaser. För att detta skall lyckas krävs nu fokuserade satsningar av näringsliv, högskolor och politiska beslutsfattare. Den stora frågan kanske ändå är vad är framtidens bränsle eller avgasrening. Rening kan ske effektivt Det fi nns ett antal olika vägar och möjligheter som öppnar upp för en miljömässigt hållbar sjöfart. Målet är tydligt och mycket arbete kommer att läggas ner. Klas Brännström Prefekt Dept. Shipping and Marine Technology Chalmers University of Technology med hjälp av teknik (scrubber, katalysatorer) som redan finns på landfordon, men anpassning av dessa tekniker till att fungera till havs och med andra motorer och bränslen kräver ytterligare arbete. Olika möjligheter Det finns flera alternativ till den tjockolja som företrädesvis används i dag, men samtliga alternativ kräver vidare utveckling och investering av redare och av samhället för att vara reella alternativ. Här står till exempel LNG och metanol som möjliga alternativ på kort till medellång sikt. Dessa alternativ ger väsentligt mindre utsläpp av till exempel svavel, NOx och partiklar än konventionell bunkerolja, och har också fördelen att i förlängningen vara utbytbara mot biogas eller biologiskt baserad metanol. På så sätt adresseras också frågan med växthusgaser som inte enkelt låter sig lösas helt och hållet i det korta perspektivet. Ytterligare finns utvecklingsprojekt med att utnyttja olika former av förnybar energi såsom vind (segel, kite) till fartygens framdrift och då främst som komplement till konventionellt maskineri. Sammanfattnings det finns ett antal olika vägar och möjligheter som öppnar upp för en miljömässigt hållbar sjöfart. Målet är tydligt och mycket arbete kommer att läggas ner de närmaste åren för att få det att hända. VI REKOMMENDERAR SIDA 12 Catharina Elmsäter-Svärd Infrastrukturminister Det är mycket som händer i branschen, givande samarbeten och teknikutveckling. Framtidens bensinstation s.6 Tankning är inte bunden till stationer. Nanoteknik s.14 Svensk nanoteknik ligger bra till i ett internationellt perspektiv. Vi får våra läsare att lyckas! FRAMTIDENS MATERIAL & BRÄNSLEN NR 2, MARS 2012 Redaktionschef: Martin Björinge Affärsutvecklare: Selma Pettersson Formgivare: Henrica Dieden Ansvarig för denna utgåva: Projektledare: Arijana Hubanic Tel: 031-787 67 00 E-post: arijana.hubanic@mediaplanet.com Distribution: Göteborgs-Posten, mars 2012 Tryckeri: V-Tab Repro: Bert Lindevall Korrektur: Christian Malmgren Mediaplanet kontaktinformation: Tel: 08-510 053 00 Fax: 08-510 053 99 E-post: synpunkter@mediaplanet.com Vid förfrågningar kontakta: Selma Pettersson Citera Mediaplanets oss gärna, affärsidé men är ange att leverera källan. nya kunder till våra annonsörer. Genom intressanta artiklar med hög kvalitet motiverar vi våra läsare att agera.

TÄNKER DU SOM VI? DÅ TÄNKER DU MARITIMT PARTNERSKAP En sak är klar: Det krävs samverkan för att åstadkomma hållbar tillväxt. Och samverkan behövs både inom och utanför Sveriges maritima kluster. Genom att tänka på tvären skapar vi nya insikter tillsammans. Vi kallar vårt förhållningssätt för Maritimt partnerskap. Hur tänker du? Skangass distribuerar och producerar LNG till industri, marin och fordonsmarknaden i Skandinavien. Miljö vänlig energi skapar nya värden. Skangass LNG-anläggning är bland de mest energieffektiva och miljövänliga i sitt slag, strategiskt placerad i Risavika hamn utanför Stavanger. Fabriken är konstruerad enligt senaste teknik med minimerad miljöpåverkan som ett av de viktigaste målen. LNG-anläggningen tillsammans med en utbyggd distribution via fartyg, landtransporter och distributionsterminaler ger möjlighet för kunder i hela Skandinavien att få tillgång till naturgas oberoende av närhet till ett befintligt gasnät. Speciellt intressant är möjligheten att genom LNG kunna driva fartyg med naturgas som bränsle, ett alternativ till dagens konventionella bränslen som ger väsentliga miljöfördelar. Läs mer om oss på www.skangass.no

4 MARS 2012 HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET NYHETER FRAMTIDENS BRÄNSLEN NATURGAS OCH METANOL Fråga: Vilka är fördelarna med fl ytande naturgas, LNG, som fartygsbränsle? Svar: Den minskar utsläppen radikalt, men kräver mycket logistik och kan rent av ersättas av naturgas omvandlad till metanol. LNG har mycket goda egenskaper, den minskar sjöfartens utsläpp av svavel, kväve och små partiklar, säger Bengt Ramne, skeppsbyggnadsingenjör som på konsultbasis i ScandiNAOS arbetar med marina transportsystem. Det akuta problemet är alla befintliga fartyg som måste uppfylla nya utsläppskrav när de nya svavelreglerna träder i kraft, men det är svårt och kostsamt att konvertera gamla fartygsmotorer från tjockolja till nya bränslen. För nyproduktion kan LNG dock vara ett alternativ. Dock är cryotankarna som behövs för den flytande gasen utrymmeskrävande och tar vikt, förklarar Bengt Ramne. Väger mindre än vatten Flytande naturgas, även benämnt med den engelska förkortningen LNG (liquefied natural gas), är naturgas som omvandlats till flytande form för transport eller förvaring. För att göra det effektivt att transportera naturgas där man inte har tillgång till ett rörnät kyler man ner gasen till cirka -160 C, där den övergår i flytande form. Volymen på vätskan är ungefär 640 gånger mindre än motsvarande standardvolym av gasen. Den blir samtidigt klar, färglös och luktfri. Flytande gas väger mindre än hälften så mycket som vatten. Det finns i princip inga LNGdrivna fartyg i Sverige ännu. Men Viking Line bygger en färja för LNG-drift och i Norge är tekniken ganska beprövad, bland annat drivs flera färjor i norska fjordar med flytande naturgas. 1STEG ANVÄND RÄTT BRÄNSLE Sprit kan bli ett alternativ Ett alternativt spår är att använda metanol som fartygsbränsle. I stället för att kyla ner naturgasen kan man omvandla den till metanol. Stena Lines lastfärja Stena Scanrail kommer i ett projekt att utrustas med två hjälpmotorer för metanoldrift. Parallellt kommer Wärtsilä att testköra en större marinmotor på sin testanläggning i Vasa i Finland att testköras i laboratorium. Projektet Spireth, där man kommer att testa förutsättningarna för att använda metanol som fartygsbränsle, är en avknoppning från Effshipprojektet och kommer att löpa över 24 månader med finansiering från Den Danske Maritime Fond, Svenska Energimyndigheten, Nordiska Ministerrådet och Nordiska Investeringsbanken. Projektet drivs av konsultföretaget ScandiNAOS i Göteborg tillsammans med SSPA, Lloyd s Register, Wärtsilä, Haldor Topsoe, Stena Rederi och Methanex m.fl. För- och nackdelar Det är viktigt att man använder rätt bränsle i rätt sammanhang, säger Bengt Ramne. LNG är en utmärkt energibärare, men metanol kan vara en mer kostnadseffektiv lösning, men den är helt obefintlig i dag bortsett från projektet. GÖSTA LÖFSTRÖM RÄTT BRÄNSLE Det är viktigt att man använder rätt bränsle i rätt sammanhang, säger Bengt Ramne, skeppsbyggnadsingenjör. TJÄNSTER OMBORD FARTYG OCH PÅ TERMINAL Omlastning av tunggods på sjöflak med leveranser till hamnen för vidare sjötransport. Lastsäkring och ombordarbete. Omlastning vid lastförskjutning. Sanering, blästring och målning. Försäljning av surrningsmaterial. Svets och mek. MIMAB, Sydatlanten, 418 34 Göteborg, www.mimab.se FÖR SNABBINSATSER DYGNET RUNT, RING 031-644 288

HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET MARS 2012 5 EXPERTPANELEN Roger Göthberg Lars Persson Jonas Vedsmand Namn: Roger Göthberg Ålder: 41 år Bor: I Torslanda Befattning: Manager Sales & Marketing Företag: Skangass AS Utbildning: Maskiningenjör från Södertälje Karriär: Ledande befattningar i oljebranschen, verkstadsindustrin och nu inom gas. Namn: Lars Persson Ålder: 42 år Bor: I villa i Västra Frölunda i Göteborg Befattning: Verkställande direktör Företag: Cryo AB Utbildning: Maskiningenjör från Göteborg. Karriär: 16 17 år i offshoreindustrin, 16 år på Cryo. Namn: Jonas Vedsmand Ålder: 40 år Bor: I villa i Danderyd Befattning: Marknadsdirektör Företag: Sjöfartsverket Utbildning: Sjökapten Karriär: 20 år till sjöss, egenföretagare, olika befattningar inom verket; ansvar för lotsning, övervakning, sjöflygräddning. Fråga 1: Vilka utmaningar finns inom branschen för utveckling av alternativ till bränsle? Det viktigaste är långsiktiga regelverk som ger industri, sjöfart och transportnäringen förutsättningar att ta investeringar som är riktiga för framtiden. Exempelvis saknas ett tydligt regelverk för hur bunkring av LNG till fartyg skall ske. Det saknas även stöd för rederier i samband med investeringar i utsläppsförminskade åtgärder på sina fartyg, något som skulle kunna bidra till en snabbare utskiftning till mindre miljöbelastande fartygstrafik. Vi får nya, hårdare krav på utsläppsrättigheter 2015-2016 i både Östersjön och Nordsjön. Liknande direktiv kommer att införas senare avseende inre vattenvägar i Europa. Hårdare krav på utsläppsrätter! Att säkerställa global tillgång på olika alternativa bränslen är en utmaning. Sjöfarten behöver få tillgång till dessa bränslen varhelst fartyget befinner sig. Kostnadsläget är en annan; det finns stordriftsfördelar med att satsa stort på en viss typ av bränsle men nu vill vi testa många olika alternativ och det är mindre kostnadseffektivt. Fråga 2: På vilket sätt kan ökad användning av flytande naturgas (LNG) stärka Sveriges konkurrenkraft? Industriella energiförbrukare kan med naturgas (LNG) minska sina utsläpp och därmed öka sin produktivitet inom ett givet utsläppsspann. Att investera i användning av naturgas är samtidigt att investera i en teknik som fungerar tillsammans med biogas, något som är viktigt för att än mer kunna reducera utsläpp av växthusgaser i framtiden. Jag är övertygad om att det kommer bli mer och mer lönsamt för industri, sjöfart och transportnäringen att investera i klimatsmarta lösningar som fungerar i praktiken och som reducerar påverkan på miljön. Detta kommer att ge ökad efterfrågan på naturgas som bränsle och senare biogas när denna kan tillverkas i önskad omfattning. Om vi satsar på naturgas och senare biogas som bränsle i motorer för fartyg men även för fordon kommer det försprång som Sverige har uppnått att leda till ökad konkurrenskraft även om antalet motspelare ökar framöver. LNG är förvisso ett fossilt bränsle men betydligt mer miljövänligt än olja. LNG-användning reducerar både luftföroreningar (kväve- och svaveloxider samt partiklar) och koldioxid vilket ger förutsättningar att på allvar konkurrera med goda miljöprestanda. LNG är dessutom ett beprövat bränsle. När sjöfarten har ett effektivt bränsle med god miljöprestanda, gynnas länder som Sverige med ett stort beroende av sjötransporter. QiM AB Kom rätt från början med Ert ledningssystem QiM Kvalitets- och Miljöbyrå skriver tydliga och praktiska ledningssystem för kvalitet, miljö och arbetsmiljö. QiM har dokumenterat över 900 ledningssystem för såväl små som stora företag och organisationer. Ledningssystemet är ett medel och möjlighet för att stärka företagets varumärke och dess fortsatta utveckling. QiM dokumenterar företagets ledningssystem tillsammans med företagsledningen. När ledningssystemet är dokumenterat tar företagsledningen över rodret och inför ledningssystemet enligt av oss föreslagen handlingsplan. Din västsvenska hamn QiM erbjuder företagsunika ledningssystem för alla typer av företag till fast pris. Läs mer om våra produkter och priser på www.qim.se QiM AB, Edshult 439, 474 94 Hälleviksstrand tel. 0304-216 01

6 MARS 2012 HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET NYHETER Sådan blir framtidens bensinstation Fråga: Hur ser framtidens bensinstation ut, vilket utbud kommer den att ha? Svar: Samma grundtyper av bränslen som nu fi nns om 20 år, men med annan fördelning mellan bränsleslagen. SHOWCASE I dag jobbar vi med huvudsakligen tre grupper av drivmedel; vätskebaserade, som dominerar, gasformiga, som ännu är en liten del, och elektriska, som är ännu mindre. Det säger Ulf Svahn, vd för Svenska Petroleum och Biodrivmedel Institutet. Detta kommer att gälla om 20 år också, men med en annan inbördes fördelning. De vätskebaserade kommer att vara fortsatt viktigast, sannolikt följd av el och sist gas. Utvecklingen under 20 år Ulf Svahn bedömer utvecklingen i ett 20-årsperspektiv, den tid det tar för utbyte av vagnparken. Bland flytande bränslen tror han att bensin och diesel finns kvar. Dessutom etanol i stigande grad, från olika källor, ifrågasatt just nu, men det kommer att blåsa över, dieselsubstitut som HVO i ökande och FAME i minskande takt. Ytterligare något bränsle kan ha tagit plats, dimetyleter, metanol, även om det har sina problem och kanske tyngre alkoholer. Fordonsgas framför allt biogas kommer säkert att finnas, men det är en knapp resurs, dyr att ta fram och krävande logistik. Det blir mest för flott-lösningar och mycket lokalt. El kommer att finnas i någon form, men tankning är inte bunden till stationer. Färre stationer Bilarna blir mer bränslesnåla och behöver inte tankas lika ofta, stationerna blir dyrare att bygga och underhålla, varför antalet minskar. Kanske från dagens 3 000 till 2 000. När det gäller övrigt utbud vid stationerna förutspår Ulf Svahn fortsatt utveckling av serviceutbud i takt med utvecklingen. GÖSTA LÖFSTRÖM 2STEG DRIVMEDEL DEL Vindkraften skulle kunna öka snabbare Fråga: Skulle svensk vindkraft kunna byggas ut i snabbare takt än vad som sker? Svar: Utan tvekan, hävdar biträdande professor Ola Carlson, föreståndare vid Svenskt Vindkraftstekniskt centrum vid Chalmers i Göteborg. SHOWCASE OM 20 ÅR De vätskebaserade kommer att vara fortsatt viktigast, menar Ulf Svahn, vd för Svenska Petrollium och Biodrivmedel Institutet. Ola Carlson Föreståndare vid Svenskt Vindkraftstekniskt centrum vid Chalmers i Göteborg. I Sverige produceras för närvarande 6 TWh vindkraftsel av de totalt 145 TWh el som produceras och förbrukas i landet. En statlig planeringsmålsättning är att den ska uppgå till 30 TWh år 2020. Men det är inte tillräckligt, anser Ola Carlson. Vi har numera en fungerande industri kring vindkraften. Vi kan öka utbyggnaden mer än så. Vad väntar vi på? frågar han med viss otålighet. Enligt honom skulle vindkraften med en ambitiösare utbyggnad utan svårigheter kunna stå för 20 30 procent av den svenska elproduktionen inom tio år. Produktionen skulle kunna öka med 4 5 TWh per år. Ola Carlson tycker att Sverige nu borde satsa på havsbaserad vindkraft för att ta till sig teknologin och inte komma efter England, Danmark och Tyskland, som går före. Havsbaserad vindkraft är litet dyrare, men en satsning kan generera en ny industri och ny kompetens. Vi har bra vind och vindlägen, en bra industri för vindkraft och folk som behöver jobb. Europa i övrigt kommer snabbt på området, men i Sverige verkar regeringen luta sig tillbaka med den målsättning man satt upp. Ska höja kompetensen Vindcentrum har anslag från staten om 33 miljoner kronor under fyra år av den totala omsättningen på 100 miljoner från industrin och universitet. Vindcentrum bildades för att möta den växande globala vindkraftsindustrin och höja den svenska kompetensen. GÖSTA LÖFSTROM FRÅGOR & SVAR Maria Steinbach Lindgren Enhetschef vid Energimyndigheten. Så kan en kommun spara energi Vad kan en kommun göra för att bli framgångsrik i sitt energi- och klimatarbete? Viktigast av allt är att tänka långsiktigt, att förankra en samsyn mellan majoritet och opposition så att inte inriktningen ändras varje mandatperiod. Det är jätteviktigt, säger Maria Steinbach Lindgren, enhetschef vid Energimyndigheten. Man måste kartlägga nuläget och bestämma vad man vill. Börja med de stora energiförbrukarna, sätt upp realistiska mål som känns kul att jobba mot, inte för visionärt utan mätbart. Fördela därefter ansvaret på förvaltningarna. För en bra uppföljning krävs att politikerna är intresserade och efterfrågar resultatet. Incitament för energisparande är viktigt att hitta. Det kan vara svårt när vinsten av åtgärder ofta går till någon annan än den som sparar. Hur kan till exempel en skola få del av sin sparsamhet med el så att vinsten inte bara går till fastighetskontoret? Jätteviktigt är att tydliggöra eventuella målkonflikter, till exempel mellan önskan om fler arbetstillfällen och miljöpåverkan. De måste lyftas upp på bordet och diskuteras. Ambitionerna måste också förankras på bred front så att allt inte hänger på enstaka eldsjälar. Spjutspetsexempel Energimyndigheten driver projektet Uthållig kommun med ett antal kommuner, däribland Borås, Falköping, Kungsbacka, Ulricehamn och Vänersborg, för att ta fram spjutspetsexempel inom temaområdena Energismart planering respektive Näringspolitik med energin som tillväxtmotor. GÖSTA LÖFSTRÖM

GEOARENA 2012 Första heltäckande geologikonferensen! 16-17 oktober 2012 Foton: UKK 2012 23-24 MAJ KALMAR WWW.NATIONELLAVIND2012.SE HÄR MÖTS NÄRINGSLIV OCH OFFENTLIG SEKTOR FÖR 9:E ÅRET I RAD Med RmtPlus får du ett flexibelt avvikelsehanteringssystem. Och lite till. Fördelar som ger dig kontroll över dina processer. Du vinner tid. Och arbetet blir lättare och säkrare. Oavsett om du arbetar i ett litet företag eller en stor organisation. Maila oss på info@rmt.se eller gå in på www.rmt.se, så berättar vi mer! VAD? Djupa gruvor, materialförsörjning, skred, koldioxidlagring, gröna gruvor, jordbävningar. Grundvatten i landsbygd, i tätort, i ett förändrat klimat. Geoturism, geoenergi och mycket, mycket annat! VARFÖR? Geologin spänner över ett stort antal sektorer och branscher och omsätter miljarder bara i Sverige; en nödvändig grund för energiförsörjning, dricksvattenförsörjning, infrastruktur, prospektering och gruvnäring som försörjer industrin med råvaror. Nu får geologin för första gången en gemensam arena för möten, diskussioner, erfarenhetsutbyten. SGU skapar en gemensam mötesplats för beslutsfattare, myndigheter, akademi och företag. HUR? Med föredrag, workshops, exkursioner, utställningar, debatt och mingel. Det finns möjlighet för din organisation att ordna en egen session med det innehåll ni vill ha. Eller ha en monter i GeoArenas utställning. VEM? Företag, beslutsfattare, kommuner, länsstyrelser, statliga myndigheter, forskare och studenter från Sverige och andra länder! NÄR? 16 17 oktober 2012. VAR? På Uppsala Konsert och Kongress i Uppsala. Med konferensmiddagen på slottet! FRÅGOR? Kontakta Erika Ingvald, projektledare, erika.ingvald@sgu.se, tel. 018 17 93 50. Box 670, 751 28 Uppsala Tel: 018 17 90 00 e-post: sgu@sgu.se www.sgu.se

8 MARS 2012 HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET INSPIRATION Fråga: Hur sörjer man för ökad tillgång på råvara för biogasproduktion? Svar: Det finns ett naturligt intresse att ta vara på avfall, men även riktade insatser behövs för att stimulera produktionen. Lönsamt att återvinna matavfall ÅTERVINNING NATURVÅRDSVERKET Enligt tidigare generella mål skulle 2010 uppnås att 35 procent av allt matavfall i Sverige samlas in för kompostering eller rötning. Det har inte lyckats ännu. I dag ligger vi på cirka 20 procent. Vi kan förhoppningsvis nå målet inom fem år. Det säger Hans Wrådhe, chef för sektionen för kemikalier och avfall vid enheten för tillsynsvägledning på Naturvårdsverket. Takten kunde vara högre och det skiljer väldigt mycket mellan olika kommuner, men intresset ökar hela tiden i kommunerna för att förbättra avfallshanteringen, så det är inte direkt svårjobbat. Även om ambitionerna är stora och framsteg görs, kommer det trots allt långsiktigt att vara brist på avfallsprodukter för biogasproduktion. Därför anser vi på Naturvårdsverket att man i första hand ska använda biogasen som bränsle för tunga fordon i tätorter, som i Stockholm och Göteborg, eftersom biogasen har bra miljöprestanda, säger Hans Wrådhe. Han pekar framför allt på användningen av biogasbussar, men också på sopbilar och lastbilar som går bestämda rutter där det finns tankställen. Viktig avfallstrappa Naturvårdsverket arbetar för att avfallsmängderna ska minska och för att det avfall som blir ska innehålla mindre av farliga ämnen. Så mycket som möjligt av det avfall som uppstår, både organiskt och annat, ska återvinnas. Vi talar om avfallstrappan, där man i varje enskilt sammanhang ska sträva så högt uppåt som möjligt, förklarar Hans Wrådhe. Det lägsta trappsteget är deponi, följt av energiåtervinning, materialåtervinning, återanvändning och högst upp förebyggande av att avfall ens uppstår. Största delen av allt matavfall bränns i dag upp tillsammans med annat hushållsavfall. 15 20 procent av matavfallet samlas in och går till kompostering, som ger nyttiga jordförbättringsämnen, eller rötning, vilket ger både jordförbättringsämnen och biogas, ett utmärkt bränsle. När avfallet förbränns erhålls förstås också energi. Fördelen med biogasen är att rötresterna är rena från skadliga ämnen och kan användas på jordbruksmark. Att ta sig högre upp i avfallstrappan är generellt bra, men det finns undantag, till exempel plaster med höga halter av farliga, långlivade ämnen, som hellre bör destrueras för att inte bli kvar i kretsloppet. Olika påtryckningsmedel Det byggs trots allt fler rötningsanläggningar i Sverige. Ett av våra påtryckningsinstrument är den nationella avfallsplan vi tar fram, PROFIL Hans Wrådhe Age: 57 år Befattning: Chef för sektionen för kemikalier och avfall vid enheten för tillsynsvägledning på Naturvårdsverket. Utbildning: Civilingenjör Karriär: Har arbetat vid Naturvårdsverket i 25 år i olika befattningar. att vi sätter upp mål och formulerar förslag på åtgärder som olika aktörer kan vidta, säger Hans Wrådhe. Planen i sig är viktig, men också processen kring den dialogen som den ger upphov till driver också på. Dialogen väcker tankar och debatt. Ytterst behövs det förmodligen också någon form av ekonomiskt styrmedel, där regeringen kan stimulera produktion av biogas. För några år sedan kunde Naturvårdsverket erbjuda anslag för lokala klimatinvesteringar. De gick i stor utsträckning till byggandet av biogasanläggningar. Energimyndigheten har just nu ett liknande anslag. Därtill finns marknadskrafterna, efterfrågan på biogas, som också driver på utvecklingen. GÖSTA LÖFSTRÖM MINDRE UTSLÄPP, MER KÖRGLÄDJE. DET ÄR BMW EFFICIENT DYNAMICS. Under de två senaste modellgenerationerna har BMW Group lyckats sänka förbrukningen hos det totala modellutbudet i Europa med mer än 25 procent. Detta har varit möjligt tack inte bara en enskild teknologi. Varje enskild komponent syftar till att sänka förbrukningen och minska CO2-utsläpp och samtidigt öka körglädjen. Och det är standard utrustning i alla Bilia Group Göteborg Hallabäcksvägen 2, Kungsbacka. Tel 0300-68 23 00. Vardag 9 18, lördag söndag 11 15. ( OBS! Våra öppettider gäller ej under storhelger ). www.biliagroup.se

HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET MARS 2012 9 EXPERTPANELEN Christian Baarlid Christer Forsgren Torbjörn Källberg Namn: Christian Baarlid Ålder: 55 år Bor: I Mölnlycke Befattning: Verkställande direktör Företag: Renova Utbildning: Civilingenjör Karriär: Ledande befattningar inom bland annat transportsektorn Namn: Christer Forsgren Ålder: 56 år Bor: Lägenhet i Askim Befattning: Miljö & Teknikchef Företag: Stena Metall AB Utbildning: Civilingenjör Kemiteknik, Adjungerad Professor Chalmers Karriär: Miljö & Teknikchef SAKAB Namn: Torbjörn Källberg Ålder: 54 år Bor: I Sollentuna Befattning: Affärsområdeschef WEEE Företag: Kuusakoski Recycling Svenska AB i Spånga Utbildning: Civilingenjör från KTH Karriär: Olika befattningar inom Electrolux Fråga 1: Hur jobbar ni med att skapa lönsam återvinning? Vi jobbar ständigt att utveckla nya förbättrade metoder för att hjälpa och utbilda våra kunder att sortera sitt avfall på ett hållbart sätt. Ju bättre avfallet sorteras redan vid källan, desto bättre och mer lönsamma lösningar kan vi åstadkomma tillsammans med våra kunder. Avfall återvinns i dag till nya material, energi och biogas. Ju mer som återvinns, desto mer samhällsnytta kan vi leverera. Lönsam återvinning gynnar både kunden och samhället. Det bästa avfallet är det avfall som inte genereras. Genom att utveckla både våra och dernas medarbetare kan kun- vi tillsammans finna hållbara lösningar. Forskningssamarbeten med Universitet och Högskolor genererar ny kunskap och ett nätverk som ger goda förutsättningar för att även gondagens produkter effektivt skall kun- morna återvinnas. Återvinning gynnar både kunden och samhället Återvinning är Kuusakoskis kärnverksamhet. Återvinning ger miljövinster och vi har högt ställda krav på hanteringen. Kuusakoski är en kommersiell aktör och arbetar ständigt med att förbättra våra processer för ökad metallåtervinning, i andra hand energiutnyttjande eller i absolut sista hand miljöriktig destruktion av de fraktioner som ingår i de material vi har tillgång till. Fråga 2: Hur kan stat och näringsliv samarbeta för att främja utveckligen av lönsam återvinning? Det finns en stor potential i att förbättra återvinningen på alla plan. För att åstadkomma detta krävs ett nära samarbete mellan det offentliga, näringslivet och forskningen med mål att hitta nya metoder för lönsam återvinning. Vi är aktiva i detta arbete och är drivande i flera utvecklingssamarbeten, exempelvis med Chalmers, Avfall Sverige och Waste Refinery. I ett kretsloppssamhälle utgör dagens produkter råvara för morgondagens. Ett nära samarbete mellan återvinningsindustrin och producenterna krävs. Stat och kommun kan som upphandlare av tjänster ställa långtgående miljökrav både på insamling och återvinning. Med skattemedel och taxor har en hög kompetens inom avfallshantering byggts upp i kommunala bolag, tillsammans med industrin kan miljöteknikexporten öka. Intressant fråga. Det är viktigt att man tar vara på de olika kvaliteter som vi representerar. Staten eller snarare myndigheterna bör ge ett realistiskt, tydligt regelverk som tydliggör vad som ska åstadkommas. Näringslivet bör få frihet under ansvar att utveckla hur återvinningen ska utföras kommersiellt. Viktigt att notera är att inte alla av dagens produkter kan återvinnas lönsamt.

10 MARS 2012 HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET NYHETER Framtidens energi kräver mångfald Fråga: Vilka är framtidens energilösningar i ett hållbart samhälle? Svar: Det fi nns ingen entydig väg att gå utan det handlar om att satsa på en mångfald av förnybara energislag. Det säger Paul Westin, enhetschef för hållbara bränslen vid Energimyndighetens analysavdelning. Övergripande för Energimyndighetens arbete är klimatfrågan, som dominerande drivkraft i arbetet med ett hållbart energisystem, och försörjningssäkerheten. Energieffektivisering och främjandet av förnybara energikällor är medel, men också mål för verksamheten. Det är viktigt att säga, att det handlar om tröga system och tar tid att få till förändringar, säger Paul Westin. Globalt finns ett 80-procentigt fossilberoende i energiförsörjningen. Europa ska från 2005 och fram till 2020 gå från 8 till 20 procent förnybar energi. I Sverige har vi redan så mycket som 47 procent förnybar energiförsörjning, framför allt genom vattenkraften och bioenergin med bidrag från vindkraft, men också värmepumpar, som faktisk i dagsläget står för mer än vinden, säger Paul Westin. Fokus på transportsektorn Sverige ligger mycket väl till när det gäller elsektorn, bebyggelsen och industrin har också utvecklats bra mot mer förnybar energi. Men transportsektorn är fortfarande Paul Westin, enhetschef Energimyndigheten. Vi behöver göra insatser på alla områden för att komma ifrån beroendet av fossilt bränsle. FAKTA Energimyndigheten har nyligen beslutat att tilldela pro- 1 jektet ELDRIVET 17,9 miljoner kronor för att utveckla den svenska fordonsindustrins kompetens inom elektrisk framdrivning. Projektet syftar till att stärka 2 svensk fordonsindustri för såväl tillverkare av kompletta fordon som leverantörer av delsystem, komponenter och tjänster. 3 Införandet av elektriska drivsystem ökar energieffektiviteten för fordon och projektet bidrar därför till regeringens mål om en fossilbränsleoberoende fordonsflotta år 2030. Målet med projektet är 4 kompetensuppbyggnad och kunskapsutbyte inom teknikområdet elektriska drivsystem i vägfordon. Projektet genomförs gemensamt av både små, medelsto- 5 ra och stora företag inom den svenska fordonsindustrin samt universitet. Deltagande är AB Volvo, Volvo Personvagnar, Scania, Semcon, Kollmorgen, Kongsberg Automotive, BEVI, BAE Systems Hägglunds och Innovatum Teknikpark. Deltagande universitet samt Lunds tekniska högskola. 3STEG HÅLLBARA BRÄNSLEN dominerad av fossila bränslen. Det är där den stora omställningen behöver ske. Transportsektorn står för cirka 19 procent av den totala energianvändningen, såväl i Sverige som globalt, och är till 96 procent beroende av fossilt bränsle. Det är inte en åtgärd eller en teknik som är lösningen på problemet utan vi behöver göra insatser på alla områden, säger Paul Westin. Vägtrafiken är uppbyggd på distributionslösningar som handlar om flytande bränslen; bensin, diesel och etanol. Andra drivmedel som biogas kräver utveckling av distributionsformer. För el har vi redan fungerande distributionsnät, men väl problem att ta emot den i fordonen. Det tar tid att konvertera fordonsparken till en betydande del eldrift. För transportsektorn har EU satt upp målet tio procent förnybar energi till 2020. På den tiden kommer det ske mest med biodrivmedel. Man får också en liten bonus i måluppfyllelsen om drivmedlen tas fram med annat än grödor, typ avfall eller restprodukter Kriterier att uppfylla För att bränslen ska betraktas som hållbara ska det i hela produktionskedjan, från råvaruproduktion till slutanvändning, kunna styrkas att ett antal kriterier för hållbarhet är uppfyllda. Tre exempel på bränslen som omfattas är biogas till fordonsdrift, etanol och bioolja som styrmedel för utveckling mot mer förnybar energi, säger Paul Westin. Fram till 2013 finns till exempel skattebefrielse på biodrivmedel, men regeringen har inte satt ner foten om hur man ska gå vidare, hur vi ska nå en fossiloberoende fordonsflotta till 2030. GÖSTA LÖFSTRÖM FORSKNING Grafen är nytt supermaterial Supermaterialet grafen är i ropet. En spjutspetsforskning pågår vid Chalmers i Göteborg efter att grafen uppmärksammats i Nobelpriset 2010 och nya pengar anslagits av Knut och Alice Wallenbergs forskningsstiftelse. Grafen har unika egenskaper och väntas revolutionera utvecklingen inom bland annat elektronik och materialteknik. Det är det tunnaste materialet människan känner till och samtidigt ett av de starkaste. Det är en variant av grundämnet kol, som liknar grafit. Det är genomskinligt, böjligt och leder elektroner 100 gånger snabbare än kisel. Nu uppnår vi en kritisk massa och kommer att få en korsbefruktning mellan olika forskningsområden, som har grafen gemensamt, säger Mikael Fogelström. Grafen har en enorm potential för högfrekvenselektronik och kan bland annat användas till specifika komponenter med bättre prestanda än dagens elektronikkomponenter. Sträva efter mindre En gemensam nämnare för forskning kring nya spännande material är att man strävar efter att kunna göra mindre saker i lättare material men med högre prestanda. Energiaspekten finns oftast med, säger Mikael Fogelström. När det gäller att skapa lättare och billigare material handlar det ofta om kompositer, som får ersätta traditionellt stål i till exempel bilar och flygplan. GÖSTA LÖFSTRÖM Taurus Energy medverkar till en kostnadseffektiv och miljövänlig produktion av etanol från skogsoch jordbruksavfall. www.taurusenergy.eu

ARBETE PÅGÅR I internationell miljö. Det är där man kommer överens om metoderna och bestämmer reglerna. För el och elektronik är det viktigaste forumet IEC, och SEK Svensk Elstandard är den svenska medlems organisationen. Genom SEK är svenska företag och myndigheter med och tar fram och beslutar om de standarder som ska gälla internationellt, i Europa och i Sverige. I byggsektorn och på installationsområdet är SEK Svensk Elstandard kanske mest känt för Elinstallationsreglerna, alltså standarden SS 436 40 00, men verksamheten spänner över allt elektriskt, från eltejp till läsplattor och från elkvalitet till supraledning. Många standarder handlar om att apparater och anläggningar ska vara säkra och ligger till grund för provning och certifiering. Kraven på förbättrade miljöegenskaper har medfört ett behov av nya typer av tekniska regler, t ex för mätning och redovisning av olika ämnen som ingår i produkterna och för miljöhänsyn vid konstruktion och utveckling. EFFEKTIVARE ELANVÄNDNING På samma sätt förutsätter en effektivare användning av elenergin att det går att jämföra olika produkter och tekniska lösningar och då måste det finnas tydliga och vettiga krav och därmed också överenskomna, standardiserade mätmetoder. Dessa tas fram av industri, myndigheter och intresserade organisationer tillsammans, i ett arbete som organiseras av SEK Svensk Elstandard. SMART GRID Utvecklingen av smarta elnät, smart grid, som bl a behövs för att ta hand om småskalig elproduktion, kräver kommunikation och samverkan på olika nivåer i elnätet. Även här är standarder en förutsättning för att systemen ska fungera, för gränssnitt, informationsinnehåll och säkerhet. Inom smarta elnät har IEC från början spelat en ledande roll och genom det europeiska samarbetet inom CENELEC blir resultaten från IEC också europeisk standard. Standardisering handlar om kunskapsutbyte och samarbete. Och om att göra resultaten tillgängliga för alla intresserade, t ex via shop.elstandard.se. Välkommen till SEK! www.elstandard.se Siluetten : Sanning Bureau Veritas logotyp har 10 symboler. Symboler som har en betydelse för oss och för våra kunder. Vårt mål är at ge förtroende för våra kunders verksamhet, både inom företaget och påmarknaden. Våra tjänster inom Revision, Inspektion, Besiktning och Utbildning har alltid samma fokus att: Förbättra prestanda Minimera risk Öppna marknader Kontakta oss för att höra mer om våra symboler eller hur vi kan hjälpa er. www.bureauveritas.se info@se.bureauveritas.com 031-60 65 00

12 MARS 2012 HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET 1 2 NYHETER Ministern trygg om grönare transporter Fråga: Hur ska en växande transportbransch kunna bidra till ett grönare Sverige? Svar: En intensiv utveckling sker kring alla fyra transportslagen, hävdar infrastrukturminister Catharina Elmsäter-Svärd (M). SHOWCASE 4 Jag har själv en grundläggande mycket positiv syn på transportsektorn. Det är mycket som händer i branschen, givande samarbeten och teknikutveckling. Många gånger utmålas transportbranschen negativt, men här finns stora ambitioner och oändliga möjligheter, både när det gäller bränslen och material. Bilarna görs lättare med mindre materialåtgång som följd, vilket i sin tur medför mindre bränsleförbrukning samtidigt som bilarna blir säkrare. Sverige är beroende av transporter för både import och export. Mängden av transporter är också en mätare på hur landet mår, samt hur tillväxten och utvecklingen sker. Det innebär att de tunga transporterna kommer att finnas kvar. Vi ser en förändring bara under de senaste tio åren med bränslesnålare lastbilar, mindre buller och med alternativa drivmedel som hela tiden gör nya framsteg. Och allt mer gods flyttas från väg till järnväg. I Sverige har vi längre lastbilar än i övriga Europa. Två ekipage ersätter tre utan att påverka framkomligheten, vilket minskar både bränsleförbrukningen och koldioxidutsläppen. Catharina Elmsäter-Svärd pekar också på möjligheten att elektrifiera lastbilarna och bilda transportkedjor där fordonen hakar på varandra. Tekniken finns redan. FAKTA FOTO: KRISTIAN POHL 4STEG UTVECKLINGEN INOM TRANSPORT- SEKTORN Här fi nns stora ambitioner och oändliga möjligheter, både när det gäller bränslen och material. Catharina Elmsäter-Svärd Infrastrukturminister 3 Gröna inflygningar Flyget är en annan sektor som ofta ses som en stor bov. Även här sker mycket. Redan nu har vi gröna inflygningar till både Arlanda och Landvetter. Från hög höjd stänger man av motorerna och glider in till flygplatsen. Både bränsleåtgången och emissionerna minskar. Det finns också fossilfria jetbränslen. Malmö Aviation testar detta och i USA görs framgångsrika försök. Sjöfarten är ett smidigt sätt att transportera varor, säger infrastrukturministern. I dag utvecklas hamnarna för effektivare hantering av gods. Redare tar sitt ansvar och bygger om. Flytande naturgas (LNG, liquefied natural gas), är ett I regeringens nationella plan för Sveriges transportsystem satsas 482 miljarder kronor på infrastrukturen mellan 2010 och 2021, alltså nära 44 miljarder kronor per år. Det handlar om 417 miljarder kronor statlig finansiering, 65 miljarder kronor finansieras av trängselskatter, vägavgifter, EU-medel och kommunala bidrag. Framtida banavgifter kan bidra med 15 miljarder kronor. Som mest totalt åtgärder för 497 miljarder kronor. Av den statliga ramen går 217 miljarder kronor till investeringar, varav 33 miljarder kronor går till länen och 184 miljarder kronor går till investeringar i den nationella planen. 200 miljarder kronor går till drift- och underhåll, varav 136 miljarder kronor går till väg och 64 miljarder kronor går till järnväg. Den svenska infrastrukturen består av mer än 22 000 mil vägar utöver enskilda vägar, 1 500 mil järnväg, 50 hamnar för gods- och persontransport, lika många industrihamnar samt bortåt 40 fl ygplatser för linjeoch charterflyg. TRANSPORTBRANSCHEN UTVECKLAS 1. Vid gröna flygningar stängs motorerna av från hög höjd och glider in mot flygplatsen. 2. Hamnarna utvecklas för effektivare hantering av gods. 3. Varutransporterna ökar och det krävs samarbete mellan länderna i Euoropa. 4. Mängden av transporter är en mätare på hur landet mår, menar Catharina Elmsäter-Svärd. OCH KRISTIAN POHL drivmedel som innebär att utsläpp av kväve och svavel minskar. Catharina Elmsäter-Svärd betonar att det även måste vara optimalt för människor att transportera sig med bra gång- och cykelvägar och en fördubblad kollektivtrafik med färre byten. Dagens större städer producerar mindre men konsumerar mer. Det ökar varutransporterna samtidigt som människor förflyttar sig mer. Många samarbeten Vi måste också eliminera administrativa hinder, öppna upp för korridortanken och skapa mer Europasamarbete. Tåg som går från Stockholm till Palermo passerar många länder. I dag fordras tillstånd i varje land. Här har vi kommit långt. Vi samarbetar med flera logi stikforum och undergrupper som drivs av branscherna med forskning inom vägtrafik både på KTH i Stockholm och på Chalmers i Göteborg. På Lindholmen sker forskningen inom sjöfart. De svenska fordonstillverkarna bedriver sin egen forskning, bland annat med fokus på god och grön miljö, men också i samarbete med det offentliga och akademien, säger Catharina Elmsäter-Svärd. Det viktiga är att alla fyra transportsätt fungerar på bästa sätt tillsammans. Att vi skapar en infrastruktur som möjliggör att vi får gods i princip från dörr till dörr med smidiga energibesparande övergångar i form av godsdepåer och combiterminaler. MARIE LOUISE AARÖE FORSKNING Pellets attraktivt alternativ Pellets är ett mycket attraktivt alternativ för uppvärmning, inte minst av villor. Det är smidigt att hantera, lagra och transportera. Det är också ett prisvärt och effektivt alternativ till fossila bränslen genom sitt höga energivärde. Pellets ger lägre driftkostnad än de flesta andra uppvärmningssystem (el, olja, värmepump, fjärrvärme), utom vedeldning. Det är ett förnybart bränsle, som ger låga utsläpp av miljöskadliga ämnen och kräver en liten arbetsinsats jämfört med ved. Pellets kräver dock lagringsutrymme och viss tillsyn. Pellets oxiderar och absorberar därmed syre från luften. Det kan därför vara farligt att gå in i ett pelletslager utan ventilation. Pellets tillverkas av sågspån, bark och annat spill från sågverk och träindustri. Råvaran pressas samman till små cylindrar på mellan sex och åtta millimeter i diameter. Åtta kubik räcker ett år En kubikmeter pellets väger cirka 700 kilo. Två ton har samma energiinnehåll som en kubikmeter olja eller 8 000 kwh el. Genomsnittshuset, som behöver 21 000 kwh energi för uppvärmning och varmvatten, förbrukar fem till sex ton pellets per år, vilket kräver åtta till nio kubikmeter lagringsutrymme. För att byta från olja till pellets räcker det ofta att byta brännare på pannan. För hus med direktverkande el finns pelletskaminer. KÄLLA: ENERGIMYNDIGHETEN FOTON: SHUTTERSTOCK FREE Conference and Exhibition Co-located with: WHERE IT ALL FITS TOGETHER NEW Free to attend conference Register FREE at www.roroex.com/imf 22-24 MAY 2012 GOTHENBURG, SWEDEN

SÄNK DIN ELFÖRBRUKNING SLÄPP IN SOLEN I DITT HUS! 78% ENERGI BESPARING* Att värma upp ett hus kostar pengar. Men det - *SP 2011:69 www.eviheat.se

14 MARS 2012 HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET NYHETER Smartare produkter med nanotekniken Plug in hybridbussar testkörs i linjetrafi k Göteborg är testarena för en ny hybridbuss med plug in-teknik. Bussar och laddningsstationer testas i verklig stadsmiljö i daglig linjetrafik på linje 60 mellan Masthugget och Redbergsplatsen i centrala Göteborg. Tre testbussar går parallellt med ordinarie bussar enligt tidtabell för att inte äventyra transportkvaliteten. Det är en ganska tuff linje med backar i båda ändarna, säger Lars Bern, projektledare i projektet Hyper Bus. Hyper Bus står för Hybrid and Plug-in Extended Range Bus System. Det handlar om ett koncept med helt ny teknik, som gör att laddhybridbussen kan köra längre på eldrift än tidigare modeller, och laddningsstationer där bussen ska kunna ladda el på några minuter när den står vid ändhållplatsen i stället för att behöva byta batterier. Större delen av linjesträckan ska kunna köras på el, men dieselmotorn finns som reserv för att säkra framkomligheten. Projektet pågår till 2014 och omfattar demonstration av plug-in-teknik för hybridbussar, snabbladdningsstationer, test i verklig stadsmiljö och resultat- och kunskapsspridning från projektet. Det är Business Region Göteborg, Göteborg TESTBUSSAR Tre bussar testas på en tuff linje mellan Masthugget och Redbergsplatsen. Energi, Trafikkontoret i Göteborgs Stad, Volvo Bussar och Västtrafik som står bakom demonstrationsprojektet. Unik bredd i samarbetet Det unika med bussprojektet i Göteborg är att hela kedjan av aktörer finns med i ett omfattande samarbete; teknikutvecklare och tillverkare, energileverantörer, transportutförare och ansvariga myndigheter, säger Lars Bern. Projektet har EU-finansiering via Life+ på 14 miljoner kronor av en total budget på 28 miljoner. GÖSTA LÖFSTRÖM Lars Bern projektledare i projektet Hyper Bus Svensk nanoteknologi ligger bra till i ett internationellt perspektiv, men fortfarande behövs kunskapsspridning. SwedNanoTech är namnet på en ideell förening som tagit ett nationellt ansvar att vara mötesplats och informationsplattform. Vi ska bidra till att stärka svensk nanoteknologi för att främja export av lönsamma produkter världen över, säger Åsalie Hartmanis, vd i SwedNanoTech AB, som är föreningens servicebolag. Syftet är att vara en mötesplats för alla intressenter (bland annat 35 medlemmar) och kittet mellan akademi och näringsliv. Inte minst är det politiker och myndigheter samt investerare som behöver kunskaper om möjligheterna med nanotekniken. Nanotekniken kallas populärt för atomslöjd, eftersom forskarna bygger saker som i bland bara är enstaka atomer stora. En atom är cirka 0,2 nanometer i diameter. Delar man en millimeter en miljon gånger får man en nanometer. Förhållandet är det samma som mellan jordklotet och en fotboll, enligt SwedNanoTechs beskrivning. Nanoteknik finns redan i många sammanhang. Tekniken i en smartphone till Nanoteknik fi nns redan i många sammanhang. FOTO: PELLE ISAKSSON exempel bygger mycket på nano. Det handlar om att göra produkter smartare, lättare, starkare och energieffektivare. Än så länge är den allmänna kunskapen om nano begränsad. Det finns en stor nyfikenhet och vi behöver medverka till att sprida information, säger Åsalie Hartmanis. Omkring 150 svenska företag använder nanoteknik på ett eller annat sätt i sin produktion. Bortemot 800 forskare ägnar sig åt nano och de starkaste sätena för nanoutvecklingen finns i Stockholm-Uppsala, Linköping, Göteborgsregionen och Lund. Åsalie Hartmanis vd SwedNanoTech AB GÖSTA LÖFSTRÖM MED REGELBUNDEN SERVICE undviks OPLANERADE STOPP Skydda din investering och undvik oplanerade stopp genom att alltid anlita en auktoriserad Volvo Pentaåterförsäljare. Regelbunden service och förebyggande underhåll med Volvo Penta originaldelar garanterar kostnadseffektiv och långvarig prestanda samt säker hantering. STAY AHEAD kontakta din lokala Volvo Penta - återförsäljare för regelbunden service idag. www.volvopenta.com

Smarta nät Världsledande forsknings genombrott. Hållbara problem lösningar. Avancerat produktionskunnande. Det är Sveriges nano teknikaktörer som formar industrin redan idag. Vi bygger nätverket med forskare och företag för ett smartare och energisnålare samhälle. Besök vår sajt, www.swednanotech.com och följ oss på Twitter! Ta ett steg i rätt riktning! Kuusakoski levererar återvinningstjänster till alla delar av samhället. Vi återvinner och förädlar bland annat järn-, metall- & elektronik vilket ger mervärde för människor, samhälle och företag. Kundtjänst 020-566 566 www.kuusakoski.se Välkommen till TaxiKurir Skandinaviens största taxiorganisation. Nu satsar vi på miljöbilar som drivs på biogas. I Göteborgsregionen är samtliga våra bilar miljöbilar. Miljön är viktig för Taxi Kurir som ständigt jobbar med att effektivisera transporterna och hitta väl fungerande alternativa bränslen. TaxiKurir är den taxiorganisation som har genomfört marknadens största satsning på miljöfordon. Vi utbildar även våra förare i eko-driving. TaxiKurir följer och påverkar utvecklingen inom miljöfordonsområdet kontinuerligt för att alltid ligga i framkant beträffande användandet av praktiskt fungerande alternativ till traditionella bränslen. Tillgänglighet och punktlighet med miljön i fokus. info@got.taxikurir.se Vid beställning av TaxiKurir: I Göteborg ring: 27 27 27 Övriga landet 0771-86 00 00

renova inhouse TANK FÖR MATEN! Vi har bestämt oss matavfall ska bli biogas. Nu finns anläggningen som gör det möjligt att återvinna matrester men det finns ett högre mål än så. Tillsammans med dig vill vi minska avfallet och varje litet bidrag räknas. Minns du för ett par år sedan då det snackades om avfallsinfarkt? Visserligen har läget förbättrats, men vi har fortfarande en bra bit att gå innan målet är nått. Det är hög tid att sluta snacka och börja sortera ut, samla in och återvinna det vi trots allt inte orkar äta upp efterfrågan på biogas är nämligen så stor att den faktiskt är en bristvara i hela landet. Renova har alltid miljön i tankarna och nu tycker vi att det är dags att vi tillsammans sätter fart på Västsverige och tankar på maten! MATAVFALL SKA BLI BIOGAS *Läs mer om hur du blir en riktig avfallsminskare genom att bidra med ditt matavfall och hur det blir miljösmart biogas på renova.se