Fysisk aktivitet för seniorer. Manual för att göra en aktivitetskalender

Fysisk aktivitet för seniorer Manual för att göra en aktivitetskalender

Förord Omfattande forskning har visat att fysisk aktivitet har en avgörande betydelse för bevarande av hälsa och självständighet på äldre dagar. Hjärt-kärlsjukdom, fetma, diabetes, ledbesvär, cancer, depression och kognitiva problem är några exempel på sjukdomar som kan förhindras eller mildras genom regelbunden fysisk aktivitet. Alla äldre personer har god effekt av träning oavsett om de redan är i god fysisk form eller om de har olika hälsoproblem och kanske vistas på ett äldreboende. Dessutom förbättras ofta livskvaliteten och den intellektuella förmågan. Att vara fysiskt aktiv tillsammans med andra ger också en känsla av social tillhörighet och delaktighet i samhället. Det är aldrig för sent att börja träna effekten kommer oberoende av ålder. PASEO är ett EU-projekt som pågår i 15 länder i Europa och står för»policy Capacities for Health Promotion through Physical Activity among SEdentary Older People«som på svenska blir Uppbyggnad av nationella strukturer för hälsofrämjande arbete genom fysisk aktivitet bland inaktiva äldre personer. Projektet syftar till att skapa arenor för fysisk aktivitet i samhället och till att förbättra implementeringen av program som utvecklats for att främja fysisk aktivitet bland inaktiva äldre personer genom att stödja uppbyggnaden av de strukturer som krävs. Som ett led i detta har denna manual för att göra en aktivitetskalender tagits fram, i samarbete mellan representanter för pensionärsorganisationerna, Karolinska Institutet och Kristianstads kommun. 2

Manual för att göra en aktivitetskalender PASEO-projektet har utvecklat en metod som syftar till att nå ut med information om fördelarna med en fysiskt aktiv livsstil till seniorer. Oftast når information ut till dem som redan är aktiva. Projektet har mer fokus på inaktiva äldre. Detta är en utmaning! Det är angeläget att man som senior får kännedom om vilka möjligheter som finns att kunna vara mer aktiv. För att kunna motivera till ökad aktivitet är det viktigt att kartlägga och sprida ut information om det utbud av fysisk aktivitet som finns inom en kommun som geografiskt område. Modellen har praktiskt utvecklats inom PASEO-projektet av Kristianstads kommun i samverkan mellan folkhälsostrateg och webb-utvecklare tillsammans med representanter för pensionärsorganisationerna. Aktivitetskalender för att nå inaktiva äldre Kommunen utvecklar en nätbaserad aktivitetskalender som innehåller utbudet av fysisk aktivitet inom kommunen som geografiskt område. Inledningsvis finns en motiverande text till varför fysisk aktivitet är viktig, bilaga 1. Organisationer och företag som bedriver fysisk aktivitet lägger in sina aktiviteter riktade till seniorer. Det finns fördelar med att samla all information på ett ställe och genom att använda ett formulär på hemsidan där aktivitetsarrangörer kan fylla i sina aktiviteter får man en samlad bild av vad som finns att tillgå i kommunen. Det är troligt att många organisationer och kommuner redan idag använder sin hemsida till liknande information. Det är dock inte lika säkert att målgruppen besöker dessa hemsidor. Nästa steg är således att utveckla strategier för att nå ut till målgruppen inaktiva äldre (se sidan 4). Vår strategi är att den sammanställda informationen ska kunna tryckas upp till en enkel folder, som kan spridas i olika sammanhang där seniorer möts. Samverkan För att lyckats med genomförandet behöver samverkan mellan berörda aktörer inom kommunens geografiska område byggas upp. Det borde ligga i allas intresse att öka deltagandet till de olika aktiviteter som erbjuds i kommunen. Kommunens kontaktperson kontaktar pensionärsföreningar, idrottsföreningar, friskvårdsorganisationer, handikapporganisationer, patientföreningar, kommunala mötesplatser, kultur- och invandrarföreningar och kommersiella företag med erbjudandet om att dessa kan lägga ut sina fysiska aktiviteter på kommunens hemsida. 3

Varje aktör fyller i sina aktiviteter i den mall som utarbetats för publicering, Skicka in-sidan. Informationen skickas till den person som kommunen utsett till att ta emot e- posten. Den personen ansvarar för att informationen som publiceras på kommunens hemsida blir förståelig och lättläst. Vid behov efterfrågar kommunens kontaktperson kompletterande information från aktören, så att informationen blir fullständig. Den utsedda personen publicerar sedan informationen från aktörerna på kommunens hemsida. Varje aktör ansvarar för att uppdatera informationen så snart utbudet förändras. Den publicerade informationen ska innehålla aktuella uppgifter. Den samlade informationen från alla aktörer på hemsidan kan skrivas ut som en folder och spridas i pappersform i alla olika sammanhang där seniorer möts eller platser dit man naturligt söker sig. Det kan vara vid pensionärsföreningarnas, hyresgäst- eller bostadsrättsföreningarnas möten, möten i andra delar av föreningslivet, hos frisörer, fotvårdare, apotek, vårdcentraler mm. En fördel är också om personalen kan hjälpa till med tips och stöd. Foldern kan också delas ut vid förebyggande hembesök. I Kristianstads kommun svarade folkhälsostrategen för kontakterna. Kultur- och fritidsförvaltningens reguljära utskick till föreningar och kommersiella företag användes och information vid pensionärsrådet lämnades. Samverkansgruppen för äldres hälsa bestående av i huvudsak representanter för de fem aktiva pensionärsorganisationerna och för Kristianstads kommun arbetade aktivt med att föra ut informationen, bearbeta och påverka så att aktiviteter också verkligen inrapporterades på Skicka in-sidan. Deras praktiska engagemang och höga motivation har varit, och är, en viktig faktor för att sprida ut konceptet i samhället. Det behövs engagerade medhjälpare som står upp för idéerna och som ser till att budskapet förmedlas i de sammanhang som de verkar i. Processer för att skapa delaktighet är en viktig faktor för att lyckas sprida ut engagemang. Aktivitetskalendern redovisas här: Skicka in sidan redovisas här: http://www.kristianstad.se/sv/kristianstads-kommun/halsa/aldreshalsa/halsoaktiveteter-for-aldre/ http://www.kristianstad.se/sv/kristianstads-kommun/halsa/aldreshalsa/halsoaktiveteter-for-aldre/skicka-in/ 4

Uppbyggnad av hemsida - Process för formulär För att underlätta för kommunernas webb-informatörer att lägga upp hemsidorna har nedanstående manual tagits fram. Innehåll för "Fysisk aktivetet - Vad är på gång?" består att totalt 3 st sidor: Första sidan innehåller en inledningstext med information om ändamålet (se bilaga 1) samt en sammanställning av de inskickade aktiviteterna. Andra sidan innehåller formuläret med ifyllningsbara fält för inskickning av aktivitetens detaljer. Formuläret består av 10 ifyllningsbara fält enligt nedan: 5

Tredje sidan är en "landing page" där man hamnar efter att man har tryckt på "skicka" på föregående sida (sida 2), innehållande ett tack-meddelande samt ett länkval för att gå tillbaka i sid-bläddringen. När besökaren har fyllt i nödvändiga fält och trycker på skicka så sker 3 händelser: Händelse 1 Formulärdatan sparas i en databas (enbart för felsökningsprocess om eposten inte skulle fungera). Händelse 2 Formulärdatan skickas till en epost-adress för utvald mottagare med rättigheter att editera "Sida 1". Händelse 3 Besökaren skickas till "Tack-sidan" (sida 3), och får bekräftat att aktiviteten är ivägskickad. Mottagaren (i händelse 2) tar emot formulärdatan och editerar sedan "Sida 1", fyller på med den nya aktivitetens detaljer och publicerar sidan för allmänheten. Folder Som tidigare nämnts är vår strategi att den sammanställda informationen från hemsidan ska kunna tryckas upp till en enkel folder, som kan spridas i olika sammanhang där seniorer möts. Framtagandet av foldern måste anpassas efter de förutsättningarna som finns inom kommunen. Därför beskrivs inte detta förlopp i denna manual. Vi vill dock uppmärksamma att det är lika viktigt att både hemsidan och foldern/utskriften är mottagaranpassad för äldre, t ex när det gäller storleken på texten och läsbarheten. 6

Faktorer som kan påverka införandet Implementering på organisationsnivå Ett grundläggande krav när man arbetar med implementering är att det uppfyller ett tydligt behov. Finns behovet ökar chansen att själva genomförandet lyckas. Dessutom behöver den nya metoden vara relevant och ha synliga fördelar för verksamheten i fråga. Den ska stämma med rådande värderingar, vara enkel att använda och kunna testas i liten skala. Det är alltså viktigt att det man önskar göra passar in i rådande sammanhang. Men det handlar inte bara om att introducera en ny metod som kan fylla uttryckliga behov. Det handlar också om hur man faktiskt genomför implementeringen av den nya metoden. Läs mer i bilaga 2. Implementering på individnivå Motivation är komplext begrepp som måste belysas och beaktas ur flera olika perspektiv. Det finns flera olika teoretiska modeller som beskriver och analyserar vilka komponenter som är viktiga för förändring av beteende. Tilltron till sin förmåga self-efficacy att klara av olika specifika situationer är ett centralt begrepp inom social kognitiv teori. Upplevda hinder och eventuella fördelar med ett förändrat beteende är andra viktiga faktorer. Det sociala stödet är också visat sig vara viktigt för ett förändrat beteende. En metod för att stödja en individ till ett förändrat beteende är Motiverande samtal, som tar sin utgångspunkt i en persons erfarenheter, värderingar och prioriteringar i förhållande till den förändring som kan vara aktuell, exempelvis att öka sin fysiska aktivitetsnivå. Läs mer i bilaga 3. Strategier för kommunikation med äldre Resursstarka äldre personer attraheras kanske av en broschyr, men andra åtgärder behövs för att nå de mer resurssvaga äldre personerna. Dessa är också i större behov av individanpassad träning. För att lyckas med detta bör ett samarbete med primärvården och slutenvården byggas upp. Slutenvårdens, primärvårdens och kommunens FaR-samordnare är viktiga samarbetspartner. Andra alternativ kan vara uppsökande verksamhet till frisörer, fotvårdare, apotek etc. som kan vara intresserade av att sprida broschyren. Att vädja till deras bidrag till att göra en viktig samhällsinsats skulle kunna vara en väg att gå. Ett informationsblad om hur man kan påverka människors motivation till livsstilsförändringar bör medfölja (se bilaga 3). 7

Bilaga 1 Inledande text på hemsida och i broschyr Fysisk aktivitet hjälper dig att behålla hälsan! Vår kropp är gjord för att vara i rörelse och den behöver användas för att hållas i form! När man bli äldre minskar kroppens reservskydd. Det blir alltså viktigare att Du lever väl och är snäll mot din kropp. Att leva väl innebär att den fysiska aktiviteten måste hållas igång. Så länge du förmår hålla igång kan du också leva ett så självständigt liv som möjligt. Det finns nu mycket övertygande vetenskaplig forskning som påvisar nyttan av att vara fysiskt aktiv på äldre dar. Vi vet idag att hjärt- och kärlsjukdom, diabetes, vissa cancerformer, benskörhet och depression kan motverkas med regelbunden träning. Onödig funktionsnedsättning kan förhindras också och det gäller att ha reservkapacitet så att man kan komma igen efter en sjukdomsperiod, till exempel till följd av influensa. Dessutom förbättras ofta livskvaliteten och den intellektuella förmågan. Att vara fysiskt aktiv tillsammans med andra ger också en känsla av social tillhörighet och delaktighet i samhället. Det gäller därför att hitta aktiviteter som man trivs med så att man fortsätter att träna för att det är roligt och inte bara för att det är nyttigt. I denna broschyr hittar du information om vilka tränings- och aktivitetsmöjligheter som erbjuds i ditt närområde. Du motionerar inte för att bli yngre utan för att bli äldre! 8

Bilaga 2 Implementering på organisationsnivå Vid all slags implementering bör man ha följande fyra punkter i åtanke: 1. Kombinera flera insatser Möjligheterna för ett lyckat implementeringsarbete ökar om man kombinerar flera insatser. Det kan till exempel handla om att utarbeta nya riktlinjer för rutiner samtidigt som man genomför utbildning, coachning och aktiv återkoppling mellan kollegor. 2. Involvera nyckelpersoner tidigt Det är viktigt att redan i planeringsstadiet involvera olika nyckelpersoner, till exempel beslutsfattare eller de som ska stå för själva genomförandet. Genom att involvera dessa i ett tidigt skede kan problem eller farhågor diskuteras och hanteras i tid. 3. Avsätt tillräckliga resurser Både organisatoriska, personella och ekonomiska resurser behövs för lyckad implementering. Är resurstilldelningen långsiktig ökar dessutom chanserna att lyckas. 4. Återkoppla För att stötta och underhålla redan påbörjade processer behöver relevant information kontinuerligt sammanställas och återföras. Kunskap ger insikt att förändra En verksamhet kanske inte alltid är redo för en förändring och det påverkar självfallet hur väl man lyckas att införa en ny metod. Har till exempel alla berörda personer de kunskaper som krävs? Har de över huvud taget något intresse för förändring? Dessa faktorer kan vara avgörande för hur och när man planerar att introducera något nytt men också för att kunna få till ett långsiktigt arbete. Ett sätt att bedöma en verksamhets beredskap för förändring är att ta hjälp av Community Readiness Model. Modellen beskriver i nio steg hur medveten och redo en verksamhet och dess ledande aktörer är att börja arbeta med ett specifikt område. Modellen går att använda dels när man ska påbörja något nytt, dels under själva processen som ett sätt att underhålla och skapa långsiktighet i det påbörjade arbetet. 9

Organisatorisk förändringsmodell (Community Readiness Model) nio steg av förändringsbenägenhet samt förslag på strategier Steg Grad av förändringsbenägenhet 1 Ingen medvetenhet om ett specifikt ämnesområde. 2 Förnekelse, enstaka personer är medvetna om ämnesområdet. 3 Låg medvetenhet, allt fler är medvetna om ämnesområdet, men motivationen för att göra något saknas. 4 Förplanering, en grupp påtalar ämnesområdet. 5 Förberedelse, personer arbetar med ämnesområdet med visst stöd från ledningen. 6 Igångsättande, här finns tillräckligt med kunskap för att initiera aktiviteter. 7 Stabilisering, en eller två stabila aktiviteter är igång och det finns utbildad personal i ämnet. 8 Fastställelse, insatser är utvärderade, arbetet med ämnesområdet stöds av ledningen. 9 Hög nivå av delaktighet från hela organisationen och arbetet flyter på inom ämnesområdet. Strategi Skapa medvetenhet om problemet genom personliga möten med nyckelpersoner och kontakt med potentiella supportrar. Skapa medvetenhet om att problemet uppträder i organisationen genom personliga möten med nyckelpersoner. Öka medvetenheten om att problemet uppträder i organisationen och framhåll att problemet går att lösa. Ge konkreta idéer om hur problemet kan lösas. Samla information om lokala förhållanden av betydelse för hur strategin ska läggas upp. Erbjud specifik information, träning och stöd till praktiker, sök finansiering. Planera för vidmakthållning genom till exempel utvärdering, anpassning av metoden och nätverksarbete. Förstärk och utvidga metoden genom att till exempel formalisera nätverk. Underhåll metoden genom till exempel stöd till varierad finansiering och extern utvärdering. Hämtat ur Folkhälsoinstitutets utbildningsmaterial: Det är aldrig för sent! Ett utbildningsmaterial om hälsosamt åldrande med fokus på möten, mat och aktivitet: http://www.fhi.se/publikationer/alla-publikationer/det-ar-aldrig-for-sent- Forbattra-aldres-halsa-med-moten-mat-och-aktivitet/ 10

Bilaga 3 Implementering på individnivå Begreppet self-efficacy kan översättas med tilltro till sin förmåga att påverka sin situation/beteende, att tro sig om att klara av olika aktiviteter. Detta upprätthålls bäst genom en serie av närliggande delmål som dessutom är hierarkiskt ordnade för att garantera successiva framsteg mot ett överordnat mål. Att sträva efter onåbara delmål är att driva sig själv mot ett misslyckande. Self-efficacy kan stärkas genom att man får stöd i att lyckas med att uppnå de delmål som man har satt upp för sig själv. Läs mer här: Motivation kan delas upp i intern och extern motivation. Den interna motivationen består av att man upplever att träningen gör nytta för egen del, t.ex. att man märker att träningen ökar ens funktionsförmåga och välbefinnande. Den yttre motivationen styrs av att man tränar för andras skull, vänner, familj, träningsinstruktören etc. För att motivationen ska bibehållas på sikt är det viktigt att stärka den inre motivationen. Läs mer här: http://www.svenskidrottsmedicin.se/fyss/pdf/4_att_bli_fysiskt.pdf Socialt stöd är viktigt både för påbörja och starta ett nytt beteende. För många är det lättare att träna om man har sällskap av någon liksom om familj och närstående runt omkring stöder processen. Läs mer här: http://www.svenskidrottsmedicin.se/fyss/pdf/4_att_bli_fysiskt.pdf Det motiverande samtalet utgår från att personen har eller själv kan skaffa sig de färdigheter som behövs för en förändring. Samtidigt är rådgivaren styrande i samtalet och har som mål att klienten ska förändra sig. Olika personer har olika grad av förändringsbenägenhet. Vid låg grad bör man fokusera på att väcka intresse med information om risker med t.ex. låg fysisk aktivitetsnivå. Vid medelhög förändringsbenägenhet är personen ambivalent till förändring och ser både för- och nackdelar med ett förändrat beteende. Rådgivarens roll blir då att hjälpa personen att sätta ord på vad som är mindre bra med beteendet och förstärka intresset till förändring. Vid hög grad är personen villig till förändring, men behöver stöd i att diskutera olika handlingsalternativ för att kunna genomföra förändringen. Läs mer på: http://www.fhi.se/documents/metoder/far/landstingen/orebro/far-isjukhusmiljo%20.pdf http://www.fhi.se/metoder/halsoframjande-och-forebyggandemetoder/motiverande-samtal/mi-manual/ 11

I det svenska PASEO-nätverket, som leds av Karolinska institutet, ingår Gymnastik- och idrottshögskolan i Stockholm, Kristianstads kommun, Pensionärernas RiksOrganisation, Riksidrottsförbundet, Sektionen för Äldres hälsa inom Sjukgymnastförbundet, Socialstyrelsen, Statens Folkhälsoinstitut, Sveriges Pensionärers RiksFörbund och Sveriges PensionärsFörbund. Läs mer om PASEO-projektet här: www.paseonet.org PASEO-projektet finansieras av Europakomissionen 12