Elevhälsoplan Utbildningsförvaltningen Södra Ängby Skola. Information Sida 1 (27) Utbildningsförvaltningen Södra Ängby Skola

Relevanta dokument
Utbildningsförvaltningen Elevhälsoplan Utbildningsförvaltningen

Elevhälsoplan Utbildningsförvaltningen Södra Ängby Skola. Information Sida 1 (30) Utbildningsförvaltningen Södra Ängby Skola

Elevhälsoplan. Akalla Grundskola F-9. Utbildningsförvaltningen Sida 1 (14) Sveaborg. Utbildningsförvaltningen. Akalla Grundskola F-9 med

Elevhälsan Skolenhet Ask och skolenhet Bok, Alléskolan

Elevhälsoplan Fröviskolan

ELEVHÄLSA PÅ GRANSÄTERSKOLAN. Läsåret

Hågadalsskolan 2016/17

Hågadalsskolan 2015/16

ELEVER I BEHOV AV SÄRSKILT STÖD

PLAN FÖR ELEVHÄLSA. Elevhälsa. Plan för elevhälsa S i d a 1 7

Handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling

ELEVHÄLSA FÖR RINKEBYSKOLAN

Elevhälsan Elevhälsan på Ektorps skolenhet Hälsofrämjande arbete

Den kommunala grundsärskolans lokala elevhälsoplan

Elevhälsoplan

Elevhälsoplan för Pluggparadiset Skola och Fritidshem 2015/2016

ELEVHÄLSOPLAN I FÄRGELANDA KOMMUN

Elevhälsoplan för Björkvallsskolan 2018 /2019

EHP UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN LÅNGBRODALSSKOLAN ELEVHÄLSOPLAN 2013

Elevhälsoplan för Björkvallsskolan

enligt utbildningens mål (Skollagen 3 kap 3 ).

Handlingsplan för Elevhälsan på Brandthovdaskolan Läsåret 2017/2018

HANDLINGSPLAN ELEVHÄLSAN. Håkantorpsskolan

Elevhälsoplan Storvretaskolan Bakgrund. Elevhälsoplanens syfte. Styrdokument

Reviderad Handlingsplan för elevhälsa på Hagalidskolan

Plan för Elevhälsoarbetet på Dammfriskolan

JOKKMOKKS KOMMUN Barn- och Utbildningsförvaltningen Rutiner vid arbete med elever i behov av stöd

Elevhälsoplan för. Älta Skola

(8) Herrestorpskolan

Handlingsplan - Elevhälsa

HANDLINGSPLAN FÖR ELEVHÄLSA LÄSÅRET 2011/12 UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN

ELEVHÄLSOPLAN FAGERSJÖSKOLAN

Elevhä lsoplän

BJÖRKVALLSKOLANS ELEVHÄLSOPLAN 2018/19

ELEVHÄLSA FÖR RINKEBYSKOLAN

Specialpedagogisk handlingsplan för Tolg skola

Elevhälsoplan Ådalsskolan

ELEVHÄLSOPLAN. Rutiner och organisation för elevhälsoarbetet på Urfjäll. Läsåret

Lokal elevstödagenda Rindö Skola

Elevhälsoteamets representanter har en tydlig roll-, ansvars- och arbetsuppgiftsfördelning. Bilaga 1.

ALSALAMSKOLAN Ansvarig: Mats Olsson rektor

Extra anpassningar och särskilt stöd

Elever i behov av särskilt stöd

Handlingsplan. barn och elever i behov av särskilt stöd

Sida 1(8) Elevhälsoplan Knutsbo/Junibackens skolområde

Elevhälsoplan Öjersjö barn- och utbildningsområde

Elevhälsoplan Storvretaskolan Bakgrund. Elevhälsoplanens syfte. Styrdokument. Elevhälsans uppdrag

Pilskolans elevhälsoplan. Läsåret

Elevhälsoarbetet vid Hagaskolan

Elevhälsoplan för Kristinedalskolan

Elevhä lsoplän fo r Skyttorp och Vättholmä skolor

Elevhälsoplan. Aspenässkolan 2018/19

VI SKA TÄNDA GNISTOR INTE SLÄCKA BRÄNDER ELEVHÄLSOPLAN. Braås skola

Elevhälsoarbete i Laxå kommun 2017/2018

Alviksskolans Elevhälsoplan 2016

Handlingsplan och arbetsgång för elevhälsan LKC

Elevhälsoplan. Sandbäcksskolan. Antagen av Petra Roth januari 2018 Reviderad augusti 2018

Elevhälsoplan. Strömstads ö-skolor

Rutiner för arbetet med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram på grundskolan i Ljusnarsbergs kommun. Gäller från och med 1 januari 2015

Förskolans och skolans plan för särskilt stöd

Plan för elevhälsan, Torsbergsgymnasiet 2014/2015

Elevhälsoplan Österskärsskolan

STÖDMATERIAL. för elevhälsoarbetet på Vartofta Enhet. Reviderat

VISÄTTRASKOLANS ELEVHÄLSOPLAN

Elevhälsoplan Knutsbo/Junibackens skolområde

Fredrika Bremerskolan Lokal elevhälsoplan Läsåret

Klassarbete -återkoppling till dessa. För att arbeta med studiero och relationer för ett fungerade klassrum- och

Handlingsplan för Elevhälsan Övertorneå kommun

EXTRA ANPASSNINGAR OCH PEDAGOGISKA UTREDNINGAR. Åtgärdsprogram

Plan för individinriktade insatser för elever i behov av särskilt stöd. 4.1 Arbetslagets generella individinriktade insatser

Elevhälsoplan Svenstaviks skola

Plan för elevhälsoarbetet i. Grundsärskolan

Handlingsplan för Ormbergsskolans elevhälsoarbete. (uppdaterad maj 2018 av Elevhälsoteamet)

Elevhälsoplan. Grundskola Malmö

Elevhälsoplan för PeterSvenskolan 2

Elevhälsoplan och arbetsgång vid elevärenden

GOTTSUNDASKOLANS OCH TREKLANGENS SKOLAS ELEVHÄLSOPLAN HT14/VT15

Beslut för förskoleklass och grundskola

von Bahrs skola 2016/2017

Rutin för arbete med lärmiljöer, extra anpassningar och särskilt stöd

Elevhä lsoplän fo r Skyttorp och Vättholmä skolor

Lokal plan för Karolinerskolans elevhälsa. Läsåret 2018/2019

Detta är Backatorpsskolans

Elevhälsoplan Bobergsgymnasiet. Läsåret 2018/2019

Sandeplanskolan. Elevhälsorutiner Sandeplanskolan

Elevhälsoarbete i Laxå kommun 2016/2017

Elevhälsoplan. Olympen Telefonplan 2017/2018

Basen för Eriksbergsskolans elevhälsoarbete

Elevhälsoplan. Elevhälsa handlar om att främja hälsa hos alla elever, men ha fokus på elever som är i behov av stöd och hjälp för sitt lärande.

Elevhälsoplan för Moholms skola läsåret 2018/2019. Innehållsförteckning

MÅL OCH RIKTLINJER ELEVHÄLSOARBETET HORSBYSKOLAN 4-6. Trygghet Självförtroende Lust att lära för framtiden

Ludvigsborgs Elevhälso Team LET

Barn- och elevhälsoplan

ELEVHÄLSOPLAN för VÄLKOMMASKOLAN VT 2017 HT 2017

Elevhälsoplan för Trollehöjdskolan

1. ELEVHÄLSOPLAN 2. ANSVARFÖRDELNING I ELEVHÄLSOARBETET

Nya Elementars skola

ELEVHÄLSOPLAN FÖR ODENSLUNDSSKOLAN

ELEVHÄLSOPLAN för VÄLKOMMASKOLAN 2018

7-9. Elevhälsoplan. för

Transkript:

Utbildningsförvaltningen Södra Ängby Skola Information Sida 1 (27) 2015-11-23 Elevhälsoplan 2016 Utbildningsförvaltningen Södra Ängby Skola stockholm.se 1

Sida 2 (27) Elevhälsoplan för Södra Ängby skola vårterminen 2014 3 Rutiner för arbete med elever i behov av särskilt stöd 3 Elevhälsoplanens syfte 3 Elevhälsans uppdrag 3 Elevhälsans ansvar och organisation 3 Resurser 4 Rektor 4 Biträdande rektorer 4 Specialpedagoger 4 Speciallärare 5 Mentor och ämneslärare 5 Kurator 5 Psykolog 5 Skolsköterska 5 SYV 6 Processkarta för arbetet med elever i behov av stöd 6 Dokumentation och beskrivning av rutiner vid utredningar 7 1. Utredning och pedagogisk bedömning av en elevs behov av särskilt stöd när extra anpassningar inte räcker som insats. 7 2. Åtgärdsprogram 7 3. Beslut om att inte utarbeta åtgärdsprogram 8 4. Nytt beslut om åtgärdsprogram 8 5. Utvärdering av åtgärdsprogram 8 6. Beslut om att avsluta åtgärdsprogram 8 Remiss till logoped 8 Tekniska hjälpmedel 8 Dokumentation och utredningar - förhållningssätt 8 Beslut om psykologutredning 9 EHT möten, organisation och anmälan 9 Rutin för anmälan av elevärende till EHT 9 Övergångar 10 Överlämningar mellan skolor och stadier 10 Övergång mellan stadier 10 Utveckling 11 Prioriterade områden för skolan (verksamhetsplanen) 11 Prioriterade utvecklingsområden för elevhälsan 12 Förväntad effekt 12 Bilagor 13 Extra anpassningar för elev med läs och skrivsvårigheter 13 Extraanpassningar för elev med koncentrationssvårigheter 13 Extra anpassningar för elev med matematiksvårigheter 13 Extra anpassningar för elev med AST 13 Extra anpassningar för elev med särbegåvning 13 Modell för lektion södra Ängbymodellen 13 Handlingsplan för giltig frånvaro 13 Handlingsplan för ogiltig frånvaro 13

Sida 3 (27) Elevhälsoplan för Södra Ängby skola vårterminen 2014 Rutiner för arbete med elever i behov av särskilt stöd Elevhälsoplanens syfte Att på ett tydligt sätt beskriva vilka rutiner och vilken arbetsgång som gäller på skolan, och att genom dessa tillse att det förebyggande och hälsofrämjande arbetet utförs på ett likvärdigt sätt för skolans alla elever. Dokumentet ligger till grund för vad som görs, hur det görs, samt hur arbetet skall utvärderas. Elevhälsans uppdrag Elevhälsan skall enligt skollagen stödja elevens utveckling mot utbildningens mål. Huvudsakligen stärka elevernas kunskapsutveckling genom att stödja skolans personal i arbetet med att förebygga och stödja elever i behov extra anpassningar och särskilt stöd pedagogiskt, socialt, informativt och medicinskt Elevhälsans ansvar och organisation Södra Ängby skolas elevhälsoteam leds av rektor. I teamet ingår skolans biträdande rektorer med ett elevhälsoansvar för skolans enheter F-3, 4-6 och 7-9. Kurator, skolsköterska, SYV och skolans två specialpedagoger ingår också i teamet. Elevhälsoteamet träffas en gång i veckan stadievis kring elevärenden. Vid behov kan pedagoger närvara för konsultation. Rektor träffar skolans elevhälsoteam två gånger i månaden, en gång på Stor- EHT och en gång på stadievisa. På stor- EHT samtalas om aktuella frågor för elevhälsoteamet. Rektor uppdateras på beslut om åtgärdsprogram och informeras om aktuella elevärenden. På stor- EHT diskuteras också frågor kring organisation och strategier för arbetat med elever i behov av extra anpassningar och särskilt stöd. Ärenden kring kränkande behandling tas också upp på dessa möten. Inkludering av alla elever är viktigt för oss. Skolans syn på inkludering är: när alla elever kan tillgodogöra sig undervisningen och känner trygghet och acceptans samt upplever meningsfullhet. Detta innebär för oss att undervisningen kan se olika ut för eleverna. Elevens behov ska avgöra vilken form av stöd eleven sen får. Genom dialog med eleven och/eller elevens vårdnadshavare strävar vi efter att hitta det stöd som eleven uppfattar meningsfullt och begripligt. Detta kan innebära att eleven får stödet som enskild undervisning, i mindre grupp eller i klassrummet tillsammans med klasskamraterna.

Sida 4 (27) Resurser Vi är varandras resurser. Inom skolan finns mängder av kunskap som vi måste ta vara på tillsammans. Arbetslagen för sig, och tillsammans med EHT, är vi en resurs för varandra i skolans arbete med elevernas sociala och kognitiva färdigheter. Rektor Rektor har det yttersta och övergripande ansvaret för elevhälsan på skolan. Beslut om stödinsatser och åtgärdsprogram fattas av rektor eller per delegation av biträdande rektor. Om det finns risk för att en elev inte når kunskapsmålen ansvarar rektor, eller den rektorn gett delegation till, för att behoven utreds och att extra anpassningar eller särskilt stöd ges. Rektor, eller den rektor gett delegation till, har även ansvar för dokumentation avseende utredning, åtgärder och utvärdering av de insatser som skolan genomför. Rektor uppdateras fortlöpande kring elever i behov av särskilt stöd av sina biträdande rektorer. Rektor fattar beslut som rör vidare utredningar såsom t.ex. wisc. Biträdande rektorer Har ett operativt ansvar för elevhälsan och arbetet med elever i behov av extra anpassningar och särskilt stöd i respektive enhet. Biträdande rektor beslutar om åtgärdsprogram enligt delegation från rektor. Biträdande rektor ansvarar också för att lärarna i respektive enhet tidigt uppmärksammar och utreder elev i behov av särskilt stöd. Biträdande rektor kan också kalla mentor till EHT för samtal kring särskild elev. Biträdande rektor har ansvar att ha en aktuell förteckning över elever i behov av stöd i sitt arbetslag och håller rektor uppdaterad. Biträdande rektor meddelar vårdnadshavare beslut om åtgärdsprogram. Specialpedagoger Skolan har två specialpedagoger med ett huvudsakligt uppdrag att utveckla skolans arbete med elever i behov av extra anpassningar och särskilt stöd. Detta sker exempelvis genom handledning av enskilda lärare och arbetslag, observationer, kartläggningar och viss undervisning. Specialpedagogerna samverkar med lärarna kring extra anpassningar, pedagogiska utredningar och åtgärdsprogram. Specialpedagogerna har också ett uppdrag att utveckla lärares förmåga att arbeta med inkludering i undervisningen. En gång i månaden leder specialpedagogen arbetslaget i ett utvecklingsmöte för att tillsammans identifiera eventuella behov eller svårigheter i arbetet, individuella eller på gruppnivå. På mötet utvärderas föregående mål och nya formuleras för nästkommande månad.

Sida 5 (27) Speciallärare Skolan har 2,5 speciallärare som huvudsakligen arbetar med små grupper eller elever enskilt. Det kan också förekomma att speciallärare undervisar klass för att möjliggöra ämneslärare att undervisa enskilda elever. Speciallärarna ingår i skolans pedagogiska arbetslag. Mentor och ämneslärare Har ett ansvar att utvärdera och utforma extra anpassningar på ett sätt som harmoniserar med den kunskap som finns om en elev och/eller elevgrupp. Om en elev riskerar att inte nå målen ska läraren använda våra handlingsplaner för extra anpassning. Lyckas inte dessa ska man rådgöra med specialpedagogen för att eventuellt göra en pedagogisk utredning och ta ställning till särskilt stöd och åtgärdsprogam. Denna utredning skall kommuniceras med respektive biträdande rektor som fattar beslut om eleven har behov av särskilt stöd och åtgärdsprogram. Mentor ansvarar för att alla undervisande lärare får del av de anpassningar som planerats för eleverna. Kurator Kurator arbetar med ett socialt fokus på eleven i skolsituationen. Skolkuratorn samarbetar med eleverna, familjerna och skolans personal. Tonvikten i arbetet ligger på att upptäcka svårigheter som dyker upp i skolan och ingripa i ett tidigt skede. Kurator företräder elevens intressen både inom och utom skolan, i exempelvis samarbete med socialtjänst och BUP. Kurator arbetar med samtal på olika nivåer såsom t.ex. stödjande, motiverande, utredande och remitterande. Kurator är både en operativ och konsultativ resurs med elevhälsa som huvuduppgift. Vid behov av längre och mer ingripande samtalsstöd hjälper kurator med hänvisning till andra instanser. Kurator ingår också i skolans trygghetsteam också som en länk till elevhälsoteamet. Kurator arbetar 85 % för närvarande. Psykolog Skolan har ingen egen psykolog utan köper in den tjänsten efter behov. Skolan använder psykologen till både handledning och utredning. Skolsköterska Skolsköterskan ansvarar tillsammans med skolläkaren för elevhälsans medicinska insatser. Skolhälsovården arbetar förbyggande och följer barnens hälsoutveckling genom att erbjuda regelbundna hälsokontroller, hälsosamtal, vaccinationer och särskilda insatser. Skolsköterskan deltar även vid möten med elever då det finns medicinska inslag i den problematik som eleven har. Elever och vårdnadshavare kan på eget initiativ söka skolhälsovården när så behövs. Skolhälsovården är en förmedlande länk mellan olika instanser såsom BVC, BUP, sjukhus och barnläkarmottagning.

Sida 6 (27) Skolsköterskan ansvarar för remisser till olika instanser som t.ex. logoped och andra utredningar. Skolsköterskan har via sin plats i EHT en god kännedom om eleverna i behov av extra anpassningar och särskilt stöd och kan med sin kompetens bidra till detta arbete. Skolsköterskan arbetar 95 % för närvarande. SYV Studie och yrkesvägledaren erbjuder pedagoger, elever och vårdnadshavare vägledning i frågor som gäller utbildning, framtida yrken och arbetsmarknad. SYV gör detta genom individuella samtal och/eller genom att informera grupper och elever, lärare och föräldrar. SYV arbetar också med att, i samråd med eleven, administrera praktikplatser. Den primära uppgiften är att bistå eleven med information och vägledande samtal kopplat till elevens gymnasieval och framtida yrkesval. Vid behov har SYV även motiverande samtal. SYV-tjänsten är 60 % på skolan. Processkarta för arbetet med elever i behov av stöd

Sida 7 (27) Dokumentation och beskrivning av rutiner vid utredningar Nedan följer en beskrivning av den dokumentation som används i arbetet med elever i behov av särskilt stöd. Alla dokument finns digitalt under vår gemensamma mapp och under/eht rutiner, trygghetsarbete på intranätet. De dokument som finns beskrivna nedan har ett nummer framför sig. Detta nummer är detsamma som finns på G: mappen. Gällande extra anpassningar dokumenterar pedagogerna dessa i handlingsplanerna. I elevens IUP under utvecklingssamtal kan hänvisning ske till handlingsplan för enskild elev. Man kan där beskriva vilka anpassningar som används. Blankett för extra anpassning förvaras i elevens mapp fram till eleven slutar på skolan då den arkiveras. 1. Utredning och pedagogisk bedömning av en elevs behov av särskilt stöd när extra anpassningar inte räcker som insats. Är den blankett som lärare skall använda vid misstanke om att eleven, trots extra anpassningar, inte når kunskapskraven i ett eller flera ämnen. Specialpedagogerna samverkar med lärarna i utredningsarbetet och med pedagogiska utredningar. I det arbetet använder vi skolans lathund för pedagogiska utredningar. Utredningen lämnas till respektive biträdande rektor som fattar beslut om åtgärdsprogram skall utarbetas eller inte. Biträdande rektor lämnar dokumenten till expeditionen för arkivering och diarieföring. 2. Åtgärdsprogram Elev som är i behov av särskilt stöd har rätt till ett åtgärdsprogram. Beslut om särskilt stöd skall ges om biträdande rektor gör bedömningen att extra anpassningar inte räcker till eller om det finns andra tungt vägande skäl för att fatta beslut om ÅP. Biträdande rektor fattar beslut enligt delegation efter att Utredning och pedagogisk bedömning är genomförd av mentor eller ämneslärare tillsammans med specialpedagog. Biträdande rektor kan vid behov lyfta ärendet i EHT eller i aktuellt arbetslag inför beslut. Rektor informeras fortlöpande om de beslut som fattas. Specialpedagogerna samverkar med lärarna vid upprättande av åtgärdsprogram. Åtgärdsprogrammet lämnas till biträdande rektor som i sin tur lämnar till expeditionen för diarieföring. Vårdnadshavare skall alltid ha ett exemplar av det aktuella åtgärdsprogrammet. Mentor informerar berörda pedagoger om innehållet i åtgärdsprogrammet.

Sida 8 (27) 3. Beslut om att inte utarbeta åtgärdsprogram Fattas av rektor eller biträdande rektor per delegation. Beslut kommuniceras till vårdnadshavare. Den som fattar beslutet ansvarar för att kommunikation sker med vårdnadshavare och ser till att beslutet diarieförs på expeditionen. 4. Nytt beslut om åtgärdsprogram Om utvärderingen av det gamla åtgärdsprogrammet visar att målen inte är uppnådda tas beslut om nytt åtgärdsprogram. Beslut kommuniceras med vårdnadshavare. Diarieförs på expeditionen av den som fattar beslutet. Beslut fattas av rektor eller biträdande rektor. 5. Utvärdering av åtgärdsprogram Skall kommuniceras med vårdnadshavare. Lämnas till biträdande rektor som i sin tur lämnar till expeditionen för diarieföring. Utvärderingen görs av ansvarig lärare, vid behov i samråd med specialpedagog. 6. Beslut om att avsluta åtgärdsprogram Beslutas av rektor eller biträdande rektor per delegation. Beslut kommuniceras med vårdnadshavare. Arkiveras på expeditionen. Remiss till logoped Elever som uppmärksammas ha läs och skrivsvårigheter/dyslexi eller dyskalkyli ska träffa specialpedagogen vid några tillfällen för att göra en bedömning om vidare utredning. Efter att bedömning och samråd med lärarna skett kan beslut om remiss till logoped fattas av specialpedagog och vårdnadshavare i samråd. Skolhälsan skriver remiss. Eventuell utredning för dyslexi görs tidigast vårterminen åk 1. Dyskalkyli tidigast åk 4. Tekniska hjälpmedel Elever som har behov av tekniska hjälpmedel såsom t.ex. datorer har rätt till det. Vid beslut om personlig dator har specialpedagogens bedömning en stor inverkan på beslutet. Beslut om personlig dator tas i skolans ledningsgrupp. Ibland kan elever få prova hjälpmedlet för att se hur och om det används. Dokumentation och utredningar - förhållningssätt I åtgärdsprogram och pedagogiska utredningar skall elevens svårigheter beskrivas. Det framgår av blanketten. Det är dock särskilt viktigt att ansvarig lärare även lyfter fram vid vilka situationer det fungerar extra bra för eleven, och varför det gör det, och funderar

Sida 9 (27) kring hur undervisningen i klassrummet kan anpassas så att eleven får den miljö som eleven utvecklas bäst i. Skolan har utarbetat en lathund för att skriva pedagogiska utredningar. Detta för att säkerställa att vi får se elevens hela potential och inte bara fokuserar på det som inte fungerar. Beslut om psykologutredning Beslut om vidare utredning skall alltid föregås av en pedagogisk utredning gjord på skolan. Pedagogisk utredning och diskussionen på EHT utgör underlag för rekommendation av vidare utredning. Rektor fattar beslut om psykologutredning i ledningsgrupp eller annat lämpligt forum. Överenskommelse med vårdnadshavare, att genomföra en psykologutredning som första steg i en vidare utredning, dokumenteras i ett möte med mentor, representant från elevhälsan och skolledare, ett EHM. EHT möten, organisation och anmälan EHT sammanträder tre av fyra onsdagar mellan klockan 13 och 16. Tiden mellan 13.00 och 13.40 disponeras för ärenden F-3. Tiden mellan 13.40 och 14.20 disponeras för ärenden år 4-6. Mellan 14.40 och 16.00 disponeras för ärenden år 7-9. En gång/månad har vi ett övergripande EHT, stor- EHT, mellan 13.00 till 15.00. Rutin för anmälan av elevärende till EHT Mentor/Klasslärare mailar till kurator. EHT uppmuntrar också lärare att lyfta elevärenden till EHT. Biträdande rektor (med stöd av kurator) gör en prioritering av ärendena och bjuder in pedagoger. Senast under måndagen kallas berörda pedagoger till onsdagens EHT. Vi meddelar då också om ärendet eventuellt lyfts till kommande vecka eller ger annan återkoppling. Du som mentor behöver inte anmäla flera gånger såvida inte omständigheterna kring eleven förändrats. Flödesschemat blir således anmälan, prioritering i EHT, kallelse EHT (Observera att även om ett ärende tagits upp i EHT så ligger alltid huvudansvaret för eleven hos mentor)

Sida 10 (27) Övergångar Överlämningar mellan skolor och stadier Övergång mellan stadier Mellan åk 3 och 4 har skolan som regel att klasserna skall delas i nya grupper. Huvudregeln är att vi alltid gör så. Till åk 7 gäller samma princip. De argument som ligger till grund för detta är Skolan får möjlighet att tidigt planera för nya grupper och rutiner genom att eleverna får träffa sina nya lärare. Skolan kan lättare ta hänsyn till enskilda elevers eventuella behov och svårigheter när man skapar nya grupper. Slutar fler elever i den ena gruppen är det bra att skapa helt nya grupper så att man kan ta hänsyn till de elever som blir kvar och samtidigt skapa grupper som har jämn könsfördelning etc. Om det blir nya grupper kommer eleverna att utöka sina kontaktnät. Detta kommer också föräldrarna att göra vilket kan vara bra när eleverna blir äldre och ändå skaffar nya och fler kamrater med de utmaningar detta kan medföra. Det innebär för skolan att man kan bryta eventuella negativa kamratrelationer som ibland kan ha en tendens att stigmatiseras. Andra elever får större möjlighet att starta på nytt i den nya gruppen.

Sida 11 (27) Skolan viker också minst en halv dag för att ge avlämnande lärare och mottagande lärare möjlighet att träffas och överlämna eventuella kunskaper om extra anpassningar och särskilt stöd. Utveckling Prioriterade områden för skolan (verksamhetsplanen) Elevernas utveckling mot målen Kvalitetsarbete på alla nivåer: Vi måste fortsätta med att kontinuerligt föra en dialog kring elevernas och elevgruppernas utveckling. Det gör vi i ledningsgruppen, utvecklingsgruppen, ämneslag, arbetslag och mellan enskilda pedagoger. På det sättet kan vi ständigt förbättra vårt sätt att möta elever med olika behov. Att utveckla former för att inkludera och stärka elever i behov av särskilt stöd samt hitta former för att utmana de starka eleverna är en del av det arbetet. En gång i månaden har arbetslagen ett utvecklingsmöte där nya gemensamma mål för detta arbete utvärderas och sätts. Ämneslärare träffas kontinuerligt för att utveckla och utvärdera sin ämnesmetodik. Det gör vi genom samplanering av lektioner där också ett ämnes kritiska aspekter belyses. Utveckla elevernas förmåga till inflytande och ansvar i sitt eget lärande: Vi måste arbeta vidare med att utveckla vår förmåga att göra elever mer delaktiga i sitt eget lärande. Vi vill hitta fler strategier för att få alla elever att känna sig mer delaktiga i planeringen av sina studier och därefter bedömningen av densamma. Matematikutveckling: I enighet med statens matematiksatsning kommer vi att fortsätta fortbildningen för de lärare som undervisar i matematik. Lässatsning: Skolan kommer att ansöka till statens lässatsning för att på ett ännu bättre sätt utveckla läsningen i alla skolans ämnen. Detta kommer att prioriteras även om skolan inte blir föremål för den statliga satsningen. Elevernas lärmiljö Fortsätta arbetet med Implementering av handlingsplaner: Vi fortsätter att befästa Ängbymodellen och de olika handlingsplanerna för olika funktionshinder. Likvärdighet: Genom att ta reda på hur eleverna upplever sin lärmiljö under olika aktiviteter hoppas vi att vi bättre kan rikta stöd och resurser dit de bäst behövs. Fortsätta att utveckla trygghetsarbetet på skolan: Involvera eleverna i trygghetsarbetet. Arbeta både med oss

Sida 12 (27) själva och med eleverna kring värdegrundsfrågor. En ekonomi i balans Skolan ska hålla sin budget Övriga åtgärder Fortsätta arbete med implementering av fritidshemmets plan: Vi behöver använda arbetsplanen mer konkret i planeringen av verksamheten. Vidare måste arbetsplanen anpassas lokalt till Fritidsklubbens verksamhet. Prioriterade utvecklingsområden för elevhälsan Elevhälsan vill öka samarbetet med pedagogerna. Därför vill vi göra det lättare för pedagogerna att ta upp elevärenden i elevhälsoteamet. Pedagogerna kan alltid lyfta elevärenden till elevhälsoteamet via specialpedagogen. Elevhälsan vill också vara den naturliga samarbetspartnern i arbetet med extra anpassningar och särskilt stöd. Arbetet med utvecklingsmöten i arbetslagen fortgår och utvecklas ytterligare. Implementeringen av handlingsplaner måste fortgå. Förväntad effekt Organisationsnivå Genom det kollegiala lärande som uppstår på utvecklingsmöten och i samarbetet kring handlingsplanerna hoppas vi nå en mer lärande organisation till gagn för alla elever. Detta ska vi mäta vid betygsanalys. Genom det mer formella bemötandet från elevhälsoteamet, som vi planerar för, hoppas vi att skolans syn på inkludering kan bli mer levande för alla på skolan. Pedagogernas upplevelse av stöd från elevhälsan kan också öka genom detta. Gruppnivå Handlingsplanerna och vårt arbete med att implementera dessa kommer att hjälpa alla elevgrupper. För eleverna i varje klass blir pedagogiska hjälpmedel ett mer naturligt verktyg som kan delas av flera. Studieron förväntas också förbättras om eleverna känner igen rutinerna vid olika lektioner. Det här kommer också att höja resultaten på skolan. Vi kan också mäta detta via brukarenkäten där eleverna ger svar på studiero.

Sida 13 (27) Individnivå Varje individ som kan få ett mer riktat stöd kommer också nå bättre resultat. Vi förväntas kunna mäta det genom att ha en hög andel elever med godkända betyg i alla ämnen. Bilagor Extra anpassningar för elev med läs och skrivsvårigheter Extraanpassningar för elev med koncentrationssvårigheter Extra anpassningar för elev med matematiksvårigheter Extra anpassningar för elev med AST Extra anpassningar för elev med särbegåvning Modell för lektion södra Ängbymodellen Handlingsplan för giltig frånvaro Handlingsplan för ogiltig frånvaro

Sida 14 (27) Namn: Datum: Klass: Personnr: Mentor: Handlingsplanen upprättas av ämneslärare/mentor efter samtal med elev och andra undervisande lärare. Här bestäms för vilka ämnen anpassningarna ska gälla. En kopia av handlingsplanen lämnas till specialpedagog och mentor ansvarar för utvärdering och att berörd personal och biträdande rektor blir informerad. Handlingsplanen följs upp och utvärderas med högst en termins intervall. Alla elever har behov av individuella lösningar. Här nedan följer en lista med anpassningsalternativ som ämneslärare/mentor kan ha som underlag när den tillsammans med eleven diskuterar anpassningarna. Vi vill betona att vad en elev är hjälpt av inte behöver vara en lösning för alla. Ofta kan det dock vara så. En handlingsplan är individuell och anpassad efter just den elevens förutsättningar. En elev med läs- och skrivsvårigheter kan vara i behov av längre provtid medan en annan kan vara hjälpt av ett skrivhjälpmedel t.ex. ipad. Kom ihåg att eleven behöver träna självständighet, egenkontroll och ansvar för det egna arbetet. Alla elever på skolan har tillgång till inlästa läromedel via Inläsningstjänst. För dyslexiutredda elever tas hänsyn till genomförd utredning. Nyanställda lärare och vikarier skall informeras av mentor om elev med särskilda behov där handlingsplan finns upprättad. Kryssa i de anpassningar som eleven är hjälpt av. Anpassningar: Dator/iPad (efter beslut av rektor) Korta genomgångar Hjälp att komma igång med arbetet under lektionen Muntliga prov

Sida 15 (27) Vid muntliga redovisningar bör eleven få frågorna skriftligt i förväg Uppgifterna upplästa vid prov Skriva prov vid datorn/ipad Längre tid vid prov Ignorera stavfel vid bedömning Fotografera lektionsanteckningar (tex med IPad) Längre lektionsanteckningar via mail (gäller endast elever som inte har IPad) Inläst skönlitteratur Inga oförberedda förhör eller prov Information i god tid inför inlämningsarbeten och prov Inte läsa högt i klassen om det inte är överenskommet Tydlig information på tavlan Lämplig placering i klassrummet utifrån behov Hjälp att strukturera och dela upp längre uppgifter i delmoment Förförståelse vid större textavsnitt och nya temaområden Lättlästa versioner av skönlitteratur Tillgång till material exempelvis läslinjal, understrykningspenna Anpassningarna gäller följande ämnen: Sv En Ma So No Sp Idh Mu Bl Sl Hk Övriga anpassningar: Datum för utvärdering:

Sida 16 (27) Namn: Datum: Klass: Personnr: Mentor: Handlingsplanen upprättas av ämneslärare/mentor efter samtal med elev och andra undervisande lärare. Här bestäms för vilka ämnen anpassningarna ska gälla. En kopia av handlingsplanen lämnas till specialpedagog och mentor ansvarar för utvärdering och att berörd personal och biträdande rektor blir informerad. Handlingsplanen följs upp och utvärderas med högst en termins intervall. Alla elever har behov av individuella lösningar. Här nedan följer en lista med anpassningsalternativ som ämneslärare/mentor kan ha som underlag när den tillsammans med eleven diskuterar anpassningarna. Vi vill betona att vad en elev är hjälpt av inte behöver vara en lösning för alla. Ofta kan det dock vara så. En handlingsplan är individuell och anpassad efter just den elevens förutsättningar. En elev med koncentrationssvårigheter kan ha svårt att komma igång med arbetet, medan en annan har svårare att stänga ute störande stimuli. Glöm inte att eleven behöver träna självständighet, egenkontroll och ansvar för det egna arbetet. Lär eleven hur uppgifterna ska lösas och låt deras eget ansvar få öka successivt. Det är även viktigt att inte sänka kraven. Koncentrationssvårigheter kan ha olika ursprung och förklaringar. För utredda elever med konstaterade svårigheter tas hänsyn till genomförd utredning. Nyanställda lärare och vikarier skall informeras av mentor om elev med särskilda behov där handlingsplan finns upprättad. Kryssa i de anpassningar som eleven är hjälpt av. Anpassningar: Lektionsplanering och instruktioner på tavlan Korta genomgångar Så stimulifritt klassrum som möjligt

Sida 17 (27) Lämplig placering i klassrummet utifrån behov Hjälp att komma igång med arbetet under lektionstid Extra uppsättning läromedel hemma Hörselkåpor Få en sammanfattning i slutet av lektionen Extra tid vid prov och inlämningsuppgifter Inga oförberedda förhör eller prov Hjälp med lektionsanteckningar, genom att t.ex. fotografera tavlan Hjälp att strukturera och dela upp längre uppgifter i delmoment Sovrade uppgifter och material Inleda och avsluta lektionerna på ett tydligt sätt som eleven känner igen från gång till gång Strukturerad läxplanering på t.ex. mentorstid, som även görs tillgänglig för vårdnadshavare Stöd i att få med rätt material med hem (åk4-6) Information om kommande förändringar Förförståelse vid större textavsnitt och nya temaområden Förenkla valsituationer Information från skolan, t.ex. planeringar, provdatum och läxor görs tillgängligt för vårdnadshavare och elever. Anpassningarna gäller följande ämnen: Sv En Ma So No Sp Idh Mu Bl Sl Hk Övriga anpassningar: Datum för utvärdering:

Sida 18 (27) Namn: Datum: Klass: Personnr: Mentor: Handlingsplanen upprättas av ämneslärare/mentor efter samtal med elev och andra undervisande lärare. En kopia av handlingsplanen lämnas till specialpedagog och mentor ansvarar för utvärdering och att berörd personal och biträdande rektor blir informerad. Handlingsplanen följs upp och utvärderas med högst en termins intervall. Alla elever har behov av individuella lösningar. Här nedan följer en lista med anpassningsalternativ som ämneslärare/mentor kan ha som underlag när den tillsammans med eleven diskuterar anpassningarna. Vi vill betona att vad en elev är hjälpt av inte behöver vara en lösning för alla. Ofta kan det dock vara så. En handlingsplan är individuell och anpassad efter just den elevens förutsättningar. En elev kan vara i behov av miniräknare medan en annan kan vara hjälpt av laborativt material. Kom ihåg att eleven behöver träna självständighet, egenkontroll och ansvar för det egna arbetet. Lär eleven hur uppgifterna ska lösas och låt deras eget ansvar få öka successivt. För dyskalkyliutredda elever tas hänsyn till det som anges i utredningen. Nyanställda lärare och vikarier skall informeras av mentor om elev med särskilda behov där handlingsplan finns upprättad. Kryssa i de anpassningar som eleven är hjälpt av. Anpassningar: Korta genomgångar Tydliga och sammanfattande genomgångar Hjälp att komma igång med arbetet under lektionen

Sida 19 (27) Anpassning av svårighetsgraden på uppgifterna Multiplikationskvadrat/tabell (där inte annat anges) Möjlighet att använda konkret/laborativt material Hjälp att strukturera och dela upp längre uppgifter i delmoment Hjälp att strukturera redovisning av uppgift Lämplig placering i klassrummet utifrån behov Inga oförberedda förhör eller prov Tillgång till skriftliga lektionsgenomgångar genom tex fotografering Information om videolänk inför aktuellt moment Anpassat läromedel Anpassning av antalet uppgifter Miniräknare (där inte annat anges) Övriga anpassningar: Datum för utvärdering:

Sida 20 (27) Namn: Datum: Klass: Personnr: Mentor: Handlingsplanen upprättas av ämneslärare/mentor efter samtal med elev och andra undervisande lärare. Här bestäms för vilka ämnen anpassningarna ska gälla. En kopia av handlingsplanen lämnas till specialpedagog och mentor ansvarar för utvärdering och att berörd personal och biträdande rektor blir informerad. Handlingsplanen följs upp och utvärderas med högst en termins intervall. Alla elever har behov av individuella lösningar. Här nedan följer en lista med anpassningsalternativ som ämneslärare/mentor kan ha som underlag när den tillsammans med eleven diskuterar anpassningarna. Vi vill betona att vad en elev är hjälpt av inte behöver vara en lösning för alla. Ofta kan det dock vara så. En handlingsplan är individuell och anpassad efter just den elevens förutsättningar. En elev med AST kan vara i behov av en anpassning, en annan elev av något annat. Viktigt att tänka på kring elever med AST är att kontinuerligt uppmärksamma och stämma av elevens sociala situation. Kom ihåg att eleven behöver träna självständighet, egenkontroll och ansvar för det egna arbetet. Hänsyn tas till genomförd utredning. Nyanställda lärare skall informeras av mentor om handlingsplan finns upprättad. Kryssa i de anpassningar som eleven är hjälpt av. Anpassningar: Korta genomgångar Hjälp att komma igång och avsluta sitt arbete under lektionen Få träning i god grundläggande begreppsförståelse i ämnet innan undervisningen går vidare

Sida 21 (27) Vid all form av skriftlig produktion, visa tydligt hur texten ska vara uppbyggd, dvs. skapa en modell, en mall som kan följas Lektionsinnehållet i punktform på tavlan i början av lektionen vilket står kvar under hela lektionen och eventuellt bockas av Få en sammanfattning i slutet av lektionen Information i god tid inför inlämningsarbeten och prov Frågorna skriftligt i förväg inför muntliga redovisningar Längre tid vid prov Fotografera lektionsanteckningar (via tex IPad) Längre lektionsanteckningar via mail (gäller endast de elever som inte har IPad) Inga oförberedda förhör eller prov Förförståelse vid större textavsnitt Anpassningarna gäller följande ämnen: Sv En Ma So No Sp Idh Mu Bl Sl Hk Övriga anpassningar: Datum för utvärdering:

Sida 22 (27) Namn: Datum: Klass: Personnr: Mentor: Handlingsplanen upprättas av ämneslärare/mentor efter samtal med elev och andra undervisande lärare. Här bestäms för vilka ämnen anpassningarna ska gälla. En kopia av handlingsplanen lämnas till specialpedagog och mentor ansvarar för utvärdering och att berörd personal och biträdande rektor blir informerad. Handlingsplanen följs upp och utvärderas med högst en termins intervall. Alla elever har behov av individuella lösningar. Här nedan följer en lista med anpassningsalternativ som ämneslärare/mentor kan ha som underlag när den tillsammans med eleven diskuterar anpassningarna. Vi vill betona att vad en elev är hjälpt av inte behöver vara en lösning för alla. Ofta kan det dock vara så. En handlingsplan är individuell och anpassad efter just den elevens förutsättningar. Kom ihåg att eleven behöver träna självständighet, egenkontroll och ansvar för det egna arbetet. Nyanställda lärare skall informeras av mentor om barn med särskilda behov där handlingsplan finns upprättad. Att tänka på med en särbegåvad elev: Eleven har mycket specifika förmågor och intressen och tycker om att fortsätta utvecklas inom dessa. Förmågan kan skilja sig stort mellan olika områden Eleven ställer ofta många frågor Eleven kan upplevas ha originella idéer Eleven kan visa starka åsikter och synpunkter Eleven föredrar ofta vuxenrelationer Eleven tänker ofta mer komplext och abstrakt än jämnåriga Eleven är ofta mycket självkritisk Var uppmärksam på om depressiva symtom visas Kryssa i de anpassningar som eleven är hjälpt av.

Sida 23 (27) Anpassningar: Färre repetitioner Använda diagnosiska prov eller dylikt för att identifiera rätt kunskapsnivå Läsa ett eller flera ämnen med högre årskurs Möjlighet att tenta av ett ämne Nationella prov ett år tidigare Studieteknik Uppgifter som är öppna/har högt i tak Extra projektarbete eller leda projekt Datastöd/interaktiva program Tillgång till fler och mer avancerade böcker Ge positiv feedback på ansträngning Avancerade, fördjupade uppgifter Anpassningarna gäller följande ämnen: Sv En Ma So No Sp Idh Mu Bl Sl Hk Övriga anpassningar: Datum för utvärdering:

Sida 24 (27) 1. Hälsa på eleverna då de kommer in i klassrummet, kontrollera att alla har med sig rätt material. 2. Närvarokontroll under tystnad 3. Tydlig start av lektionen genom att gå igenom dagens lektion. Målen och lektionens längd skrivs eller har skrivits på tavlan 4. Sammanfattning/avstämning av lektionens mål 5. Eventuella läxor kommuniceras muntligt och skrivs på tavlan, (fotograferas av eleverna) 6. Bortplockning och städning, stolar ställs i ordning 7. Eleverna står vid sina platser och läraren avslutar och ansvarar för att klassrummet är i ordning till nästa lektion eller dag.

Sida 25 (27)

Sida 26 (27)

Sida 27 (27)