Elevhälsoplan Utbildningsförvaltningen Södra Ängby Skola. Information Sida 1 (30) Utbildningsförvaltningen Södra Ängby Skola

Transkript

1 Utbildningsförvaltningen Södra Ängby Skola Information Sida 1 (30) Elevhälsoplan 2018 Utbildningsförvaltningen Södra Ängby Skola stockholm.se

2 Sida 2 (30) Elevhälsoplan för Södra Ängby skola vårterminen Rutiner för arbete med elever i behov av särskilt stöd 3 Elevhälsoplanens syfte 3 Elevhälsans uppdrag 3 Elevhälsans ansvar och organisation 3 Resurser 4 Mentor och ämneslärare 4 Specialpedagoger 4 Speciallärare 4 Biträdande rektorer 5 Rektor 5 Kurator 5 Socialpedagog 6 Psykolog 6 Skolsköterska 6 SYV 7 Processkarta för arbetet med elever i behov av anpassningar och särskilt stöd 7 Hur skolan definierar extra anpassningar/särskilt stöd 7 Dokumentation och beskrivning av rutiner vid utredningar 8 1. Utredning och pedagogisk bedömning av en elevs behov av särskilt stöd när extra anpassningar inte räcker som insats Åtgärdsprogram 8 3. Beslut om att inte utarbeta åtgärdsprogram 9 4. Nytt beslut om åtgärdsprogram 9 5. Utvärdering av åtgärdsprogram 9 6. Beslut om att avsluta åtgärdsprogram 9 Remiss till logoped 9 Tekniska hjälpmedel 10 Dokumentation och utredningar - förhållningssätt 10 Beslut om psykologutredning 10 EHT möten, organisation och anmälan 10 Rutin för anmälan av elevärende till EHT 11 Övergångar 11 Överlämningar mellan skolor och stadier 11 Övergång mellan stadier 11 Utveckling 12 Prioriterade områden för skolan 12 Prioriterade utvecklingsområden för elevhälsan 13 Förväntad effekt 13 Bilagor 14 Extra anpassningar allmänt 14 Extra anpassningar för elev med läs och skrivsvårigheter 14 Extraanpassningar för elev med koncentrationssvårigheter 14 Extra anpassningar för elev med matematiksvårigheter 14 Extra anpassningar för elev med AST 14 Extra anpassningar för elev med särbegåvning 14 Modell för lektion södra Ängbymodellen 14 Handlingsplan för giltig frånvaro 14

3 Sida 3 (30) Handlingsplan för ogiltig frånvaro 14 Elevhälsoplan för Södra Ängby skola vårterminen 2018 Rutiner för arbete med elever i behov av särskilt stöd Elevhälsoplanens syfte Att på ett tydligt sätt beskriva vilka rutiner och vilken arbetsgång som gäller på skolan, och att genom dessa tillgodose att det förebyggande och hälsofrämjande arbetet utförs på ett likvärdigt sätt för skolans alla elever. Dokumentet ligger till grund för vad som görs, hur det görs, samt hur arbetet skall utvärderas. Elevhälsans uppdrag Elevhälsan skall enligt skollagen stödja elevens utveckling mot utbildningens mål. Huvudsakligen sker detta genom att tillsammans med skolans personal arbeta med att förebygga och stödja elever i behov extra anpassningar och särskilt stöd pedagogiskt, socialt, informativt och medicinskt. Elevhälsan samlar goda exempel på främjande arbeten kring elever för att därigenom sprida kunskap om vad som kan vara framgångsrikt i elevhälsoarbetet. Elevhälsans ansvar och organisation Södra Ängby skolas elevhälsoteam leds av rektor. I teamet ingår skolans biträdande rektorer med ett elevhälsoansvar för skolans enheter F-3, 4-6 och 7-9. Kurator, skolsköterskor, SYV, skolans två specialpedagoger samt tre speciallärare samt en socialpedagog ingår i teamet. Elevhälsoteamet träffas en gång i veckan stadievis kring elevärenden. Vid behov kan pedagoger närvara för konsultation. Rektor träffar skolans elevhälsoteam två gånger i månaden, en gång på Stor- EHT och en gång på stadievisa. På stor- EHT samtalas om aktuella strategiska frågor för elevhälsoteamet. Rektor uppdateras på beslut om åtgärdsprogram och håller tvärvetenskapligt samtal om aktuella svåra elevärenden. På stor- EHT diskuteras också frågor kring organisation och strategier för arbetat med elever i behov av extra anpassningar och särskilt stöd. Ärenden kring kränkande behandling tas också upp på dessa möten. Inkludering av alla elever är viktigt för oss. Skolans syn på inkludering är: när alla elever kan tillgodogöra sig undervisningen och känner trygghet och acceptans samt upplever meningsfullhet. Detta innebär för oss att undervisningen kan se olika ut för eleverna. Elevens behov ska avgöra vilken form av stöd eleven får. Genom dialog med eleven och/eller elevens vårdnadshavare strävar vi efter att hitta det stöd som eleven uppfattar meningsfullt och begripligt.

4 Sida 4 (30) Detta kan innebära att eleven får stödet som enskild undervisning, i mindre grupp, eller i klassrummet tillsammans med klasskamraterna. Resurser Vi är varandras resurser. Inom skolan finns mängder av kunskap som vi måste ta vara på tillsammans. Arbetslagen för sig, och tillsammans med EHT, är vi en resurs för varandra i skolans arbete med elevernas sociala och kognitiva färdigheter. Våra resurser är arbetsredskap och arbetsmetoder men också vår strävan till bättre kompetens rörande olika pedagogiska och hälsofrämjande insatser. Mentor och ämneslärare Har ett ansvar att utvärdera och utforma extra anpassningar på ett sätt som harmoniserar med den kunskap som finns om en elev och/eller elevgrupp. Om en elev riskerar att inte nå kunskapskraven ska läraren använda sina strategier för extra anpassningar. Lyckas inte dessa ska man rådgöra med specialpedagogen för att eventuellt göra en pedagogisk utredning och ta ställning till särskilt stöd och åtgärdsprogam. Denna utredning skall Specialpedagogen sen kommunicera med respektive biträdande rektor som fattar beslut om eleven har behov av särskilt stöd och åtgärdsprogram. Undervisande lärare ansvarar för att ta del av de anpassningar som planerats för eleverna. Har också ansvar för att informera skolsköterskan om eventuella utredningar som initierats av vårdnadshavare och därför kanske inte kommer till elevhälsans kännedom. Specialpedagoger Skolan har två specialpedagoger med ett huvudsakligt uppdrag att utveckla skolans arbete med elever i behov av extra anpassningar och särskilt stöd. Detta sker exempelvis genom handledning av enskilda lärare och arbetslag, observationer, kartläggningar och viss undervisning. Specialpedagogen är också tillgänglig för lärarna i respektive enhet för att tidigt uppmärksamma och utreda elever i behov av särskilt stöd Specialpedagogerna samverkar med lärarna kring extra anpassningar och pedagogiska utredningar. Åtgärdsprogram, ansökningar om verksamhetsstöd och ansökningar till CSI skriver specialpedagogen utifrån beslut i EHT. Specialpedagogerna har ett uppdrag att utveckla lärares förmåga att arbeta med inkludering i undervisningen på grupp- och individnivå. Specialpedagogen ansvarar också för att det finns en aktuell förteckning över elever i behov av stöd. Speciallärare Skolan har 3 speciallärartjänster som huvudsakligen arbetar med små grupper eller elever enskilt. Det kan också förekomma att speciallärare undervisar klass för att möjliggöra ämneslärare att undervisa enskilda elever.

5 Sida 5 (30) Biträdande rektorer Bitr. rektor ansvarar att elevhälsoarbete utförs enligt delegation och leder det arbetet. Har ett operativt ansvar för elevhälsan och arbetet med elever i behov av extra anpassningar och särskilt stöd i respektive enhet. Biträdande rektor beslutar om åtgärdsprogram enligt delegation från rektor. Biträdande rektor kan också kalla mentor till EHT för samtal kring särskild elev. Biträdande rektor meddelar vårdnadshavare beslut om åtgärdsprogram och håller rektor informerad om särskilda elevärenden. Biträdande rektor ansvarar för att dokumentation arkiveras enligt gällande riktlinjer. Rektor Rektor har det yttersta och övergripande ansvaret för elevhälsan på skolan. Beslut om stödinsatser och åtgärdsprogram fattas av rektor eller per delegation av biträdande rektor. Om det finns risk för att en elev inte når kunskapsmålen ansvarar rektor, eller den rektorn gett delegation till, för att behoven utreds och att extra anpassningar eller särskilt stöd ges. Rektor, eller den rektor gett delegation till, har även ansvar för dokumentation avseende utredning, åtgärder och utvärdering av de insatser som skolan genomför. Rektor uppdateras fortlöpande kring elever i behov av särskilt stöd av sina biträdande rektorer. Rektor fattar beslut som rör vidare utredningar för elever. Tillsammans med kurator genomför rektor en trivselenkät med eleverna på skolan. Här önskar vi få fatt i eventuella sociala behov som vi kanske missar annars. Rektor genomför också en enkät som syftar till att eleverna kan reflektera kring sitt lärande på olika lektioner. Genom detta kan skolledningen lättare identifiera pedagoger som kan behöva stöd i arbetet med elevernas måluppfyllelse. Kurator Kurator arbetar med elevens skolsituation utifrån ett socialt perspektiv. Kuratorn ser eleven i hela sitt sammanhang, dvs tar reda på hur det ser ut för eleven även på fritiden, i familjen och i klassen. Kurator arbetar även med att få till en förändring och för att problem inte ska uppstå eller förvärras. Kuratorn samarbetar med eleverna, familjerna och skolans personal. Tonvikten i arbetet ligger på att upptäcka svårigheter som dyker upp i skolan och ingripa i ett tidigt skede. Vid behov av längre och mer ingripande samtalsstöd hjälper kurator med hänvisning till andra instanser. Kurator företräder elevens intressen både inom och utom skolan, i exempelvis samarbete med socialtjänst och BUP. Kurator arbetar med samtal på olika nivåer såsom t.ex. stödjande, motiverande, utredande och remitterande. Samtalen kan ske både individuellt eller i grupp. Kurators arbete är hälsofrämjande och förebyggande. Arbetet sker på tre nivåer; individ, grupp och organisation, allt med fokus på att skapa en god miljö för elevernas hälsa, lärande och utveckling.

6 Sida 6 (30) Det förebyggande arbetet kan bl.a. ske i samtal med enskilda elever och/eller elevgrupper, i arbetet med skolans likabehandlingsplan eller i arbetet med att öka skolnärvaron. Kurator deltar även, i mån av tid, i undervisningen kring exempelvis samlevnadsfrågor. Kurator ingår i skolans trygghetsgrupp och fungerar även som länk mellan elevhälsoteamet och trygghetsgruppen. Kurator har en samverkande funktion på skolan och samarbetar med samhällets andra stödfunktioner så som socialtjänst, BUP, fältarna, fritiden och polis. Kurator är både en operativ och konsultativ resurs på skolan med elevhälsa som huvuduppgift. Socialpedagog Socialpedagogen befinner sig ute bland eleverna, främst i korridorer och uppehållsrum. Arbetet syftar till att i ett tidigt skede fånga upp elever som av olika anledningar inte mår bra och behöver stöd för att komma till rätta. Målet är att bygga relationer med de elever som har svårast för detta och att i samråd med elevhälsan, och främst skolans kurator, stötta de elever som riskerar utanförskap och skolfrånvaro. Psykolog Skolan har ingen egen psykolog utan köper in den tjänsten efter behov. Skolan använder psykologen till både handledning och utredning. Skolsköterska För närvarande har skolan en skolsköterska på 100% som har det övergripande ansvaret. Sedan finns ytterligare en skolsköterska på 20% vars arbete utförs i samråd med den andra skolsköterskan. Skolsköterskan ansvarar tillsammans med skolläkaren för elevhälsans medicinska insatser. Skolhälsovården arbetar förbyggande och följer barnens hälsoutveckling genom att erbjuda regelbundna hälsokontroller, hälsosamtal, vaccinationer och särskilda insatser. Skolsköterskan deltar även vid möten med elever då det finns medicinska inslag i den problematik som eleven har. Elever och vårdnadshavare kan på eget initiativ söka skolhälsovården när så behövs. Skolhälsovården är en förmedlande länk mellan olika instanser såsom BVC, BUP, sjukhus och barnläkarmottagning. Skolsköterskan ansvarar för remisser till olika instanser som t.ex. logoped och andra utredningar. Skolsköterskan har via sin plats i EHT en god kännedom om eleverna i behov av extra anpassningar och särskilt stöd och kan med sin kompetens bidra i detta arbete. Eleverna erbjuds tre hälsobesök under sin skoltid. Hälsobesöken innefattar hälsokontroller och individuella hälsosamtal. Mellan hälsobesöken erbjuds vid behov ytterligare undersökningar.

7 Sida 7 (30) Skolhälsovården ansvarar för att alla elever får vaccinationer enligt gällande vaccinationsprogram. SYV Studie och yrkesvägledaren erbjuder pedagoger, elever och vårdnadshavare vägledning i frågor som gäller utbildning, framtida yrken och arbetsmarknad. SYV gör detta genom individuella samtal och/eller genom att informera grupper och elever, lärare och föräldrar. SYV arbetar också med att, i samråd med eleven, administrera praktikplatser. Den primära uppgiften är att bistå eleven med information och vägledande samtal kopplat till elevens gymnasieval och framtida yrkesval. Vid behov har SYV även motiverande samtal. SYV-tjänsten är 60 % på skolan. Processkarta för arbetet med elever i behov av anpassningar och särskilt stöd Hur skolan definierar extra anpassningar/särskilt stöd När en elev riskerar att inte uppnå kunskapskraven eller andra sociala mål erbjuder skolan extra anpassningar. Bifogat elevhälsoplanen finns exempel på sådana. Dessa är dock i realiteten omskrivna i ett annat format för pedagogerna så att de lättare kan ta

8 Sida 8 (30) del av varandras anpassningar. Skolan har ett system för att utvärdera dessa vid fyra tillfällen varje läsår. När dessa inte fungerar för eleven och eleven fortfarande inte når kunskapskraven beslutar skolan om särskilt stöd. Särskilt stöd kan då vara enligt följande: regelbundna specialpedagogiska insatser i ett visst ämne, till exempel undervisning av en speciallärare under en längre tid anpassad studiegång, vilket innebär avvikelser från timplanen och de ämnen och mål som gäller för utbildningen, exempelvis att ett ämne eller delar av ett eller flera ämnen tas bort enskild undervisning placering i en särskild undervisningsgrupp Dokumentation och beskrivning av rutiner vid utredningar Nedan följer en beskrivning av den dokumentation som används i arbetet med elever i behov av särskilt stöd. Alla dokument finns digitalt under vår gemensamma mapp och under/eht rutiner, trygghetsarbete på intranätet. De dokument som finns beskrivna nedan har ett nummer framför sig. Detta nummer är detsamma som finns på G: mappen. Gällande extra anpassningar dokumenterar pedagogerna dessa i handlingsplanerna. I elevens IUP under utvecklingssamtal kan hänvisning ske till handlingsplan för enskild elev. Man kan där beskriva vilka anpassningar som används. Blankett för extra anpassning förvaras i elevens mapp fram till eleven slutar på skolan då den arkiveras. 1. Utredning och pedagogisk bedömning av en elevs behov av särskilt stöd när extra anpassningar inte räcker som insats. Är den blankett som lärare skall använda vid misstanke om att eleven, trots extra anpassningar, inte når kunskapskraven i ett eller flera ämnen. Lärarna samverkar i olika grad med specialpedagogerna i kartläggningar och pedagogiska utredningar. I det arbetet använder vi skolans lathund för pedagogiska utredningar. Utredningen lämnas av specialpedagogen till respektive biträdande rektor som fattar beslut om åtgärdsprogram skall utarbetas eller inte. Biträdande rektor lämnar dokumenten till expeditionen för arkivering och diarieföring. 2. Åtgärdsprogram Elev som är i behov av särskilt stöd har rätt till ett åtgärdsprogram. Beslut om särskilt stöd skall ges om biträdande rektor gör bedömningen att extra anpassningar inte räcker till eller om det finns andra tungt vägande skäl för att fatta beslut om ÅP. Biträdande rektor fattar beslut enligt delegation efter att Utredning och pedagogisk bedömning är genomförd av mentor eller ämneslärare tillsammans med specialpedagog. Biträdande rektor kan vid behov lyfta ärendet

9 Sida 9 (30) i EHT eller i aktuellt arbetslag inför beslut. Rektor informeras fortlöpande om de beslut som fattas. Lärarna samverkar med Specialpedagogerna vid upprättande av åtgärdsprogram. Åtgärdsprogrammet lämnas till biträdande rektor som i sin tur lämnar till expeditionen för diarieföring. Vårdnadshavare skall alltid ha ett exemplar av det aktuella åtgärdsprogrammet. Mentor informerar berörda pedagoger om innehållet i åtgärdsprogrammet. 3. Beslut om att inte utarbeta åtgärdsprogram Fattas av rektor eller biträdande rektor per delegation. Beslut kommuniceras till vårdnadshavare. Den som fattar beslutet ansvarar för att kommunikation sker med vårdnadshavare och ser till att beslutet diarieförs på expeditionen. 4. Nytt beslut om åtgärdsprogram Om utvärderingen av det gamla åtgärdsprogrammet visar att målen inte är uppnådda tas beslut om nytt åtgärdsprogram. Beslut kommuniceras med vårdnadshavare. Diarieförs på expeditionen av den som fattar beslutet. Beslut fattas av rektor eller biträdande rektor. 5. Utvärdering av åtgärdsprogram Skall kommuniceras med vårdnadshavare. Lämnas till biträdande rektor som i sin tur lämnar till expeditionen för diarieföring. Utvärderingen görs av ansvarig lärare, vid behov i samråd med specialpedagog. 6. Beslut om att avsluta åtgärdsprogram Beslutas av rektor eller biträdande rektor per delegation. Beslut kommuniceras med vårdnadshavare. Arkiveras på expeditionen. Remiss till logoped Elever som uppmärksammas ha läs och skrivsvårigheter/dyslexi eller dyskalkyli ska träffa specialpedagogen vid några tillfällen för att göra en bedömning om vidare utredning. Efter att bedömning och samråd med lärarna skett kan beslut om remiss till logoped fattas av specialpedagog och vårdnadshavare i samråd. Skolhälsan skriver remiss. Eventuell utredning för dyslexi görs tidigast vårterminen åk 1. Dyskalkyli tidigast åk 4.

10 Sida 10 (30) Tekniska hjälpmedel Elever som har behov av tekniska hjälpmedel såsom t.ex. datorer har rätt till det. Vid beslut om personlig dator har specialpedagogens bedömning en stor inverkan på beslutet. Beslut om personlig dator tas i skolans ledningsgrupp. Ibland kan elever få prova hjälpmedlet för att se hur och om det används. Vid uppstartsveckan varje läsårsstart går vi igenom rutiner och hjälpprogram med alla elever på skolan. Specialpedagogen ansvarar också för att den enskilde eleven vet hur den ska använda sina hjälpmedel när det tilldelas. Dokumentation och utredningar - förhållningssätt I åtgärdsprogram och pedagogiska utredningar skall elevens svårigheter beskrivas. Det framgår av blanketten. Det är dock särskilt viktigt att ansvarig lärare även lyfter fram vid vilka situationer det fungerar extra bra för eleven, och varför det gör det, och funderar kring hur undervisningen i klassrummet kan anpassas så att eleven får den miljö som eleven utvecklas bäst i. Skolan har utarbetat en lathund för att skriva pedagogiska utredningar. Detta för att säkerställa att vi får se elevens hela potential och inte bara fokuserar på det som inte fungerar. Beslut om psykologutredning Beslut om vidare utredning skall alltid föregås av en pedagogisk utredning gjord på skolan. Pedagogisk utredning och diskussionen på EHT utgör underlag för rekommendation av vidare utredning. Rektor fattar beslut om psykologutredning i ledningsgrupp eller annat lämpligt forum. Överenskommelse med vårdnadshavare, att genomföra en psykologutredning som första steg i en vidare utredning, dokumenteras i ett möte med mentor, representant från elevhälsan och skolledare, ett EHM. EHT möten, organisation och anmälan EHT sammanträder på onsdagar mellan klockan och Ena veckan träffas årskurserna f-6 med biträdande rektor och specialpedagoger och speciallärare för dessa årskurser. Samtidigt träffas årskurserna 7-9 tillsammans med biträdande rektor, ansvariga speciallärare och specialpedagog tillsammans med kurator och skolsköterska. Detta växlar till veckan därpå. En gång/månad har vi ett övergripande EHT, stor- EHT, mellan och

11 Sida 11 (30) Rutin för anmälan av elevärende till EHT Alla pedagoger kan ta kontakt med någon medlem av elevhälsoteamet för samtal. Beroende på ärendets art sker en samordning med biträdande rektor om huruvida detta skall lyftas till EHT. Biträdande rektor gör en prioritering av ärendena och bjuder eventuellt in pedagoger för konsultation. Övergångar Överlämningar mellan skolor och stadier Övergång mellan stadier Mellan åk 3 och 4 har skolan som regel att klasserna skall delas i nya grupper. Huvudregeln är att vi alltid gör så. Till åk 7 gäller samma princip. De argument som ligger till grund för detta är Skolan får möjlighet att tidigt planera för nya grupper och rutiner genom att eleverna får träffa sina nya lärare. Skolan kan lättare ta hänsyn till enskilda elevers eventuella behov och svårigheter när man skapar nya grupper. Slutar fler elever i den ena gruppen är det bra att skapa helt nya grupper så att man kan ta hänsyn till de elever som blir kvar och samtidigt skapa grupper som har jämn könsfördelning etc. Om det blir nya grupper kommer eleverna att utöka sina kontaktnät. Detta kommer också föräldrarna att göra vilket kan vara bra när eleverna blir äldre och ändå skaffar nya och fler kamrater med de utmaningar detta kan medföra.

12 Sida 12 (30) Det innebär för skolan att man kan bryta eventuella negativa kamratrelationer som ibland kan ha en tendens att stigmatiseras. Andra elever får större möjlighet att starta på nytt i den nya gruppen. Skolan viker också minst en halv dag för att ge avlämnande lärare och mottagande lärare möjlighet att träffas och överlämna eventuella kunskaper om extra anpassningar och särskilt stöd. Utveckling Prioriterade områden för skolan Elevernas utveckling mot målen Språkutveckling Skolan är med i Skolverkets läslyft. Skolan genomför samplanerade lektioner där ett språkutvecklande arbetssätt ligger i fokus. Vi använder också olika lässtrategier med eleverna såsom modellen "en läsande klass" och "Bornholmsmodellen". Skola-fritids samverkar för att förankra elevernas läsning genom aktiviteter på fritids. Skolan satsar också på BRAVKOD, ett intensivträningsprogram som hjälper eleverna att bli bättre på att avkoda texter och därigenom bli bättre läsare. IKT och digital kompetens: Skolan kommer att lägga fokus på att utveckla digitala arbetssätt och anpassa sig till en mer digital miljö. Pedagogerna utvecklar också sitt arbete mot de nya kraven på programmering. Extra anpassningar: Skolan arbetar med att hitta mer generella anpassningar som kan fungera för hela elevgruppen så att vi kan lägga mer fokus på de elever som är i större behov av individuella. Elevernas lärmiljö Eleverna ska ha en god arbetsmiljö på lektionerna: Vi följer vår lektionsmodell och skapar förutsägbarhet för eleverna. Om eleverna vet vad som förväntas av dem och erbjuds höga krav kommer fokus att ligga på undervisning. Eleverna ska känna sig trygga och säkra i skolan: Vi vill involvera eleverna i trygghetsarbetet. Ett arbete både med oss själva och med eleverna kring värdegrundsfrågor. En ekonomi i balans Skolan ska hålla sin budget

13 Sida 13 (30) Övriga åtgärder Prioriterade utvecklingsområden för elevhälsan Elevhälsan vill öka samarbetet med pedagogerna. Därför vill vi göra det lättare för pedagogerna att ta upp elevärenden i elevhälsoteamet. Pedagogerna kan alltid lyfta elevärenden till elevhälsoteamet via specialpedagogen eller annan medlem. Elevhälsan vill också vara den naturliga samarbetspartnern i arbetet med extra anpassningar och särskilt stöd. Arbetet med utvecklingsmöten i arbetslagen fortgår. Implementering av handlingsplaner måste fortgå. Aktivitet: Elevhälsans personal tar sig tid att gå runt i skolan, besöka arbetslagsrummen en gång i månaden för att ge möjlighet till fler spontana samtal och handledning. Vi ger möjlighet att ta upp elevfrågor utan att det föregåtts av utredning. Förväntad effekt Organisationsnivå Genom det kollegiala lärande som uppstår på utvecklingsmöten och i samarbetet kring handlingsplanerna hoppas vi nå en mer lärande organisation till gagn för alla elever. Detta ska vi mäta vid betygsanalys. Genom det mer formella bemötandet från elevhälsoteamet, som vi planerar för, hoppas vi att skolans syn på inkludering kan bli mer levande för alla på skolan. Pedagogernas upplevelse av stöd från elevhälsan kan också öka genom detta. Gruppnivå Handlingsplanerna och vårt arbete med att implementera dessa kommer att hjälpa alla elevgrupper. För eleverna i varje klass blir pedagogiska hjälpmedel ett mer naturligt verktyg som kan delas av flera. Studieron förväntas också förbättras om eleverna känner igen rutinerna vid olika lektioner. Det här kommer också att höja resultaten på skolan. Vi kan också mäta detta via brukarenkäten där eleverna ger svar på studiero. Individnivå

14 Sida 14 (30) Varje individ som kan få ett mer riktat stöd kommer också nå bättre resultat. Vi förväntas kunna mäta det genom att ha en hög andel elever med godkända betyg i alla ämnen. Bilagor Extra anpassningar allmänt Extra anpassningar för elev med läs och skrivsvårigheter Extraanpassningar för elev med koncentrationssvårigheter Extra anpassningar för elev med matematiksvårigheter Extra anpassningar för elev med AST Extra anpassningar för elev med särbegåvning Modell för lektion södra Ängbymodellen Handlingsplan för giltig frånvaro Handlingsplan för ogiltig frånvaro

15 Sida 15 (30) Handlingsplanen upprättas av ämneslärare/mentor efter samtal med elev och andra undervisande lärare. Här bestäms för vilka ämnen anpassningarna ska gälla. En kopia av handlingsplanen lämnas till specialpedagog och mentor ansvarar för utvärdering och att berörd personal och biträdande rektor blir informerad. Handlingsplanen följs upp och utvärderas med högst en termins intervall. Alla elever har behov av individuella lösningar. Här nedan följer en lista med anpassningsalternativ som ämneslärare/mentor kan ha som underlag när den tillsammans med eleven diskuterar anpassningarna. Vi vill betona att vad en elev är hjälpt av inte behöver vara en lösning för alla. Ofta kan det dock vara så. En handlingsplan är individuell och anpassad efter just den elevens förutsättningar. En elev med koncentrationssvårigheter kan ha svårt att komma igång med arbetet, medan en annan har svårare att stänga ute störande stimuli. Glöm inte att eleven behöver träna självständighet, egenkontroll och ansvar för det egna arbetet. Lär eleven hur uppgifterna ska lösas och låt deras eget ansvar få öka successivt. Det är även viktigt att inte sänka kraven. Nyanställda lärare och vikarier skall informeras av mentor om elev med särskilda behov där handlingsplan finns upprättad. Kryssa i de anpassningar som eleven är hjälpt av. Anpassningar: Lektionsplanering och instruktioner på tavlan Korta genomgångar Få träning i grundläggande begreppsförståelse innan undervisningen går vidare. Så stimulifritt klassrum som möjligt Lämplig placering i klassrummet utifrån behov Hjälp att komma igång med arbetet under lektionstid Extra uppsättning läromedel hemma

16 Sida 16 (30) Hörselkåpor Få en sammanfattning i slutet av lektionen Extra tid vid prov och inlämningsuppgifter Inga oförberedda förhör eller prov Hjälp med lektionsanteckningar, genom att t.ex. fotografera tavlan Hjälp att strukturera och dela upp längre uppgifter i delmoment Sovrade uppgifter och material Inleda och avsluta lektionerna på ett tydligt sätt som eleven känner igen från gång till gång Strukturerad läxplanering på t.ex. mentorstid, som även görs tillgänglig för vårdnadshavare Stöd i att få med rätt material med hem (åk4-6) Information om kommande förändringar Förförståelse vid större textavsnitt och nya temaområden Förenkla valsituationer Information från skolan, t.ex. planeringar, provdatum och läxor görs tillgängligt för vårdnadshavare och elever. Anpassningarna gäller följande ämnen: Sv En Ma So No Sp Idh Mu Bl Sl Hk Övriga anpassningar: Datum för utvärdering:

17 Sida 17 (30) Handlingsplanen upprättas av ämneslärare/mentor efter samtal med elev och andra undervisande lärare. Här bestäms för vilka ämnen anpassningarna ska gälla. En kopia av handlingsplanen lämnas till specialpedagog och mentor ansvarar för utvärdering och att berörd personal och biträdande rektor blir informerad. Handlingsplanen följs upp och utvärderas med högst en termins intervall. Alla elever har behov av individuella lösningar. Här nedan följer en lista med anpassningsalternativ som ämneslärare/mentor kan ha som underlag när den tillsammans med eleven diskuterar anpassningarna. Vi vill betona att vad en elev är hjälpt av inte behöver vara en lösning för alla. Ofta kan det dock vara så. En handlingsplan är individuell och anpassad efter just den elevens förutsättningar. En elev med läs- och skrivsvårigheter kan vara i behov av längre provtid medan en annan kan vara hjälpt av ett skrivhjälpmedel t.ex. ipad. Kom ihåg att eleven behöver träna självständighet, egenkontroll och ansvar för det egna arbetet. Alla elever på skolan har tillgång till inlästa läromedel via Inläsningstjänst. För dyslexiutredda elever tas hänsyn till genomförd utredning. Nyanställda lärare och vikarier skall informeras av mentor om elev med särskilda behov där handlingsplan finns upprättad. Kryssa i de anpassningar som eleven är hjälpt av. Anpassningar: Dator/iPad (efter beslut av rektor) Korta genomgångar Hjälp att komma igång med arbetet under lektionen Muntliga prov Vid muntliga redovisningar bör eleven få frågorna skriftligt i förväg Uppgifterna upplästa vid prov

18 Sida 18 (30) Skriva prov vid datorn/ipad Längre tid vid prov Ignorera stavfel vid bedömning Fotografera lektionsanteckningar (tex med IPad) Längre lektionsanteckningar via mail (gäller endast elever som inte har IPad) Inläst skönlitteratur Inga oförberedda förhör eller prov Information i god tid inför inlämningsarbeten och prov Inte läsa högt i klassen om det inte är överenskommet Tydlig information på tavlan Lämplig placering i klassrummet utifrån behov Hjälp att strukturera och dela upp längre uppgifter i delmoment Förförståelse vid större textavsnitt och nya temaområden Lättlästa versioner av skönlitteratur Tillgång till material exempelvis läslinjal, understrykningspenna Anpassningarna gäller följande ämnen: Sv En Ma So No Sp Idh Mu Bl Sl Hk Övriga anpassningar: Datum för utvärdering:

19 Sida 19 (30) Handlingsplanen upprättas av ämneslärare/mentor efter samtal med elev och andra undervisande lärare. Här bestäms för vilka ämnen anpassningarna ska gälla. En kopia av handlingsplanen lämnas till specialpedagog och mentor ansvarar för utvärdering och att berörd personal och biträdande rektor blir informerad. Handlingsplanen följs upp och utvärderas med högst en termins intervall. Alla elever har behov av individuella lösningar. Här nedan följer en lista med anpassningsalternativ som ämneslärare/mentor kan ha som underlag när den tillsammans med eleven diskuterar anpassningarna. Vi vill betona att vad en elev är hjälpt av inte behöver vara en lösning för alla. Ofta kan det dock vara så. En handlingsplan är individuell och anpassad efter just den elevens förutsättningar. En elev med koncentrationssvårigheter kan ha svårt att komma igång med arbetet, medan en annan har svårare att stänga ute störande stimuli. Glöm inte att eleven behöver träna självständighet, egenkontroll och ansvar för det egna arbetet. Lär eleven hur uppgifterna ska lösas och låt deras eget ansvar få öka successivt. Det är även viktigt att inte sänka kraven. Koncentrationssvårigheter kan ha olika ursprung och förklaringar. För utredda elever med konstaterade svårigheter tas hänsyn till genomförd utredning. Nyanställda lärare och vikarier skall informeras av mentor om elev med särskilda behov där handlingsplan finns upprättad. Kryssa i de anpassningar som eleven är hjälpt av. Anpassningar: Lektionsplanering och instruktioner på tavlan Korta genomgångar Så stimulifritt klassrum som möjligt Lämplig placering i klassrummet utifrån behov Hjälp att komma igång med arbetet under lektionstid

20 Sida 20 (30) Extra uppsättning läromedel hemma Hörselkåpor Få en sammanfattning i slutet av lektionen Extra tid vid prov och inlämningsuppgifter Inga oförberedda förhör eller prov Hjälp med lektionsanteckningar, genom att t.ex. fotografera tavlan Hjälp att strukturera och dela upp längre uppgifter i delmoment Sovrade uppgifter och material Inleda och avsluta lektionerna på ett tydligt sätt som eleven känner igen från gång till gång Strukturerad läxplanering på t.ex. mentorstid, som även görs tillgänglig för vårdnadshavare Stöd i att få med rätt material med hem (åk4-6) Information om kommande förändringar Förförståelse vid större textavsnitt och nya temaområden Förenkla valsituationer Information från skolan, t.ex. planeringar, provdatum och läxor görs tillgängligt för vårdnadshavare och elever. Anpassningarna gäller följande ämnen: Sv En Ma So No Sp Idh Mu Bl Sl Hk Övriga anpassningar: Datum för utvärdering:

21 Sida 21 (30) Handlingsplanen upprättas av ämneslärare/mentor efter samtal med elev och andra undervisande lärare. En kopia av handlingsplanen lämnas till specialpedagog och mentor ansvarar för utvärdering och att berörd personal och biträdande rektor blir informerad. Handlingsplanen följs upp och utvärderas med högst en termins intervall. Alla elever har behov av individuella lösningar. Här nedan följer en lista med anpassningsalternativ som ämneslärare/mentor kan ha som underlag när den tillsammans med eleven diskuterar anpassningarna. Vi vill betona att vad en elev är hjälpt av inte behöver vara en lösning för alla. Ofta kan det dock vara så. En handlingsplan är individuell och anpassad efter just den elevens förutsättningar. En elev kan vara i behov av miniräknare medan en annan kan vara hjälpt av laborativt material. Kom ihåg att eleven behöver träna självständighet, egenkontroll och ansvar för det egna arbetet. Lär eleven hur uppgifterna ska lösas och låt deras eget ansvar få öka successivt. För dyskalkyliutredda elever tas hänsyn till det som anges i utredningen. Nyanställda lärare och vikarier skall informeras av mentor om elev med särskilda behov där handlingsplan finns upprättad. Kryssa i de anpassningar som eleven är hjälpt av. Anpassningar: Korta genomgångar Tydliga och sammanfattande genomgångar Hjälp att komma igång med arbetet under lektionen Anpassning av svårighetsgraden på uppgifterna Multiplikationskvadrat/tabell (där inte annat anges)

22 Sida 22 (30) Möjlighet att använda konkret/laborativt material Hjälp att strukturera och dela upp längre uppgifter i delmoment Hjälp att strukturera redovisning av uppgift Lämplig placering i klassrummet utifrån behov Inga oförberedda förhör eller prov Tillgång till skriftliga lektionsgenomgångar genom tex fotografering Information om videolänk inför aktuellt moment Anpassat läromedel Anpassning av antalet uppgifter Miniräknare (där inte annat anges) Övriga anpassningar: Datum för utvärdering:

23 Sida 23 (30) Handlingsplanen upprättas av ämneslärare/mentor efter samtal med elev och andra undervisande lärare. Här bestäms för vilka ämnen anpassningarna ska gälla. En kopia av handlingsplanen lämnas till specialpedagog och mentor ansvarar för utvärdering och att berörd personal och biträdande rektor blir informerad. Handlingsplanen följs upp och utvärderas med högst en termins intervall. Alla elever har behov av individuella lösningar. Här nedan följer en lista med anpassningsalternativ som ämneslärare/mentor kan ha som underlag när den tillsammans med eleven diskuterar anpassningarna. Vi vill betona att vad en elev är hjälpt av inte behöver vara en lösning för alla. Ofta kan det dock vara så. En handlingsplan är individuell och anpassad efter just den elevens förutsättningar. En elev med AST kan vara i behov av en anpassning, en annan elev av något annat. Viktigt att tänka på kring elever med AST är att kontinuerligt uppmärksamma och stämma av elevens sociala situation. Kom ihåg att eleven behöver träna självständighet, egenkontroll och ansvar för det egna arbetet. Hänsyn tas till genomförd utredning. Nyanställda lärare skall informeras av mentor om handlingsplan finns upprättad. Kryssa i de anpassningar som eleven är hjälpt av. Anpassningar: Korta genomgångar Hjälp att komma igång och avsluta sitt arbete under lektionen Få träning i god grundläggande begreppsförståelse i ämnet innan undervisningen går vidare Vid all form av skriftlig produktion, visa tydligt hur texten ska vara uppbyggd, dvs. skapa en modell, en mall som kan följas Lektionsinnehållet i punktform på tavlan i början av lektionen vilket står kvar under hela lektionen och eventuellt bockas av

24 Sida 24 (30) Få en sammanfattning i slutet av lektionen Information i god tid inför inlämningsarbeten och prov Frågorna skriftligt i förväg inför muntliga redovisningar Längre tid vid prov Fotografera lektionsanteckningar (via tex IPad) Längre lektionsanteckningar via mail (gäller endast de elever som inte har IPad) Inga oförberedda förhör eller prov Förförståelse vid större textavsnitt Anpassningarna gäller följande ämnen: Sv En Ma So No Sp Idh Mu Bl Sl Hk Övriga anpassningar: Datum för utvärdering:

25 Sida 25 (30) Handlingsplanen upprättas av ämneslärare/mentor efter samtal med elev och andra undervisande lärare. Här bestäms för vilka ämnen anpassningarna ska gälla. En kopia av handlingsplanen lämnas till specialpedagog och mentor ansvarar för utvärdering och att berörd personal och biträdande rektor blir informerad. Handlingsplanen följs upp och utvärderas med högst en termins intervall. Alla elever har behov av individuella lösningar. Här nedan följer en lista med anpassningsalternativ som ämneslärare/mentor kan ha som underlag när den tillsammans med eleven diskuterar anpassningarna. Vi vill betona att vad en elev är hjälpt av inte behöver vara en lösning för alla. Ofta kan det dock vara så. En handlingsplan är individuell och anpassad efter just den elevens förutsättningar. Kom ihåg att eleven behöver träna självständighet, egenkontroll och ansvar för det egna arbetet. Nyanställda lärare skall informeras av mentor om barn med särskilda behov där handlingsplan finns upprättad. Att tänka på med en särbegåvad elev: Eleven har mycket specifika förmågor och intressen och tycker om att fortsätta utvecklas inom dessa. Förmågan kan skilja sig stort mellan olika områden Eleven ställer ofta många frågor Eleven kan upplevas ha originella idéer Eleven kan visa starka åsikter och synpunkter Eleven föredrar ofta vuxenrelationer Eleven tänker ofta mer komplext och abstrakt än jämnåriga Eleven är ofta mycket självkritisk Var uppmärksam på om depressiva symtom visas Kryssa i de anpassningar som eleven är hjälpt av. Anpassningar: Färre repetitioner

26 Sida 26 (30) Använda diagnosiska prov eller dylikt för att identifiera rätt kunskapsnivå Läsa ett eller flera ämnen med högre årskurs Möjlighet att tenta av ett ämne Nationella prov ett år tidigare Studieteknik Uppgifter som är öppna/har högt i tak Extra projektarbete eller leda projekt Datastöd/interaktiva program Tillgång till fler och mer avancerade böcker Ge positiv feedback på ansträngning Avancerade, fördjupade uppgifter Anpassningarna gäller följande ämnen: Sv En Ma So No Sp Idh Mu Bl Sl Hk Övriga anpassningar: Datum för utvärdering:

27 Sida 27 (30) 1. Hälsa på eleverna då de kommer in i klassrummet, kontrollera att alla har med sig rätt material. 2. Närvarokontroll under tystnad 3. Tydlig start av lektionen genom att gå igenom dagens lektion. Målen och lektionens längd skrivs eller har skrivits på tavlan 4. Sammanfattning/avstämning av lektionens mål 5. Eventuella läxor kommuniceras muntligt och skrivs på tavlan, (fotograferas av eleverna) 6. Bortplockning och städning, stolar ställs i ordning 7. Eleverna står vid sina platser och läraren avslutar och ansvarar för att klassrummet är i ordning till nästa lektion eller dag.

28 Sida 28 (30)

29 Sida 29 (30)

30 Sida 30 (30)