Utbildningsförvaltningen Elevhälsoplan Utbildningsförvaltningen

Transkript

1 Utbildningsförvaltningen Södra Ängby Skola Information Sida 1 (19) Elevhälsoplan Utbildningsförvaltningen Södra Ängby Skola stockholm.se 1

2 Sida 2 (19) Elevhälsoplan för Södra Ängby skola vårterminen Rutiner för arbete med elever i behov av särskilt stöd 3 Elevhälsoplanens syfte 3 Elevhälsans uppdrag 3 Elevhälsans ansvar och organisation 3 Resurser 3 Rektor 4 Biträdande rektorer 4 Specialpedagoger 4 Mentor och ämneslärare 5 Kurator 5 Psykolog 5 Skolsköterska 5 SYV 5 Processkarta för arbetat med elever i behov av stöd 6 Dokumentation och beskrivning av rutiner vid utredningar 7 1. Utredning och pedagogisk bedömning av en elevs behov av särskilt stöd när extra anpassningar inte räcker som insats Åtgärdsprogram 7 3. Beslut om att inte utarbeta åtgärdsprogram 8 4. Nytt beslut om åtgärdsprogram 8 5. Beslut om att avsluta åtgärdsprogram 8 6. Utvärdering av åtgärdsprogram 8 Remiss till logoped 8 Tekniska hjälpmedel 8 Dokumentation och utredningar - förhållningssätt 8 Beslut om psykologutredning 9 EHT organisation och anmälan 9 Rutin för bokning av elevärende till EHT 9 Övergångar 10 Överlämningar mellan skolor och stadier 10 Övergång mellan stadier 10 Utveckling 11 Prioriterade områden för skolan 11 Prioriterade utvecklingsområden för elevhälsan 12 Förväntad effekt 12 Bilagor 13 Handlingsplan läs och skrivsvårigheter 13 Handlingsplan Neuropsykiatriska svårigheter 13 Modell för lektion södra Ängbymodellen 13 Handlingsplan för giltig frånvaro 13 Handlingsplan för ogiltig frånvaro 13

3 Sida 3 (19) Elevhälsoplan för Södra Ängby skola vårterminen 2014 Rutiner för arbete med elever i behov av särskilt stöd Elevhälsoplanens syfte Att på ett tydligt sätt beskriva vilka rutiner och vilken arbetsgång som gäller på skolan, och att genom dessa tillse att det förebyggande och hälsofrämjande arbetet utförs på ett likvärdigt sätt för skolans alla elever. Dokumentet ligger till grund för vad som görs, hur det görs, samt hur arbetet skall utvärderas. Elevhälsans uppdrag Att stödja skolans personal i arbetet med att förebygga och stödja elever i behov extra anpassningar och särskilt stöd. Elevhälsans ansvar och organisation Södra Ängby skolas elevhälsoteam leds av en rektor. I teamet ingår skolans biträdande rektorer med ett elevhälsoansvar för skolans enheter F-3, 4-6 och 7-9. Kurator, skolsköterska, SYV och skolans tre specialpedagoger ingår också i teamet. Rektor träffar skolans elevhälsoteam två gånger i månaden, en gång på Stor- EHT och en gång på stadievisa. På stor- EHT samtalas om aktuella frågor för elevhälsoteamet. Rektor uppdateras på beslut om åtgärdsprogram och informeras om aktuella elevärenden. På stor- EHT diskuteras också frågor kring organisation och strategier för arbetat med elever i behov av extra anpassningar och särskilt stöd. Ärenden kring kränkande behandling tas också upp på EHT:s möten. Inkludering av alla elever är viktigt för oss. Skolans syn på inkludering är: när alla elever kan tillgodogöra sig undervisningen och känner trygghet och acceptans samt upplever meningsfullhet oberoende av var eleven befinner sig. Detta innebär för oss att undervisningen kan se olika ut för eleverna. Elevens behov ska avgöra vilken form av stöd eleven sen får. Genom dialog med eleven och/eller elevens vårdnadshavare strävar vi efter att hitta det stöd som eleven uppfattar meningsfullt och begripligt. Detta kan innebära att eleven får stödet som enskild undervisning, i mindre grupp eller i klassrummet tillsammans med klasskamraterna. Resurser Vi är varandras resurser. Inom skolan finns mängder av kunskap som vi måste ta vara på tillsammans. Arbetslagen för sig, och tillsammans med EHT, är vi en resurs för varandra i skolans arbete med elevernas sociala och kognitiva färdigheter.

4 Sida 4 (19) Rektor Rektor har det yttersta och övergripande ansvaret för elevhälsan på skolan. Beslut om stödinsatser och åtgärdsprogram fattas av rektor eller per delegation av biträdande rektor. Om det finns risk för att en elev inte når kunskapsmålen ansvarar rektor, eller den rektorn gett delegation till, för att behoven utreds och att extra anpassningar eller särskilt stöd ges. Rektor, eller den rektor gett delegation till, har även ansvar för dokumentation avseende utredning, åtgärder och utvärdering av de insatser som skolan genomför. Rektor uppdateras fortlöpande kring elever i behov av särskilt stöd av sina biträdande rektorer. En gång i månaden har skolan ett stor- EHT. Där lägger vi upp strategier mer generellt kring elevhälsan på skolan. Där fattar rektor också beslut som rör vidare utredningar såsom t.ex. wisc. Biträdande rektorer Har ett operativt ansvar för elevhälsan och arbetet med elever i behov av extra anpassningar och särskilt stöd i respektive enhet. Biträdande rektor kan besluta om åtgärdsprogram enligt delegation från rektor. Biträdande rektor ansvarar också för att lärarna i respektive enhet tidigt uppmärksammar och utreder elev i behov av särskilt stöd. Biträdande rektor kan också kalla mentor till EHT för samtal kring särskild elev. Biträdande rektor har ansvar att ha en aktuell förteckning över elever i behov av stöd i sitt arbetslag och håller rektor uppdaterad. Specialpedagoger Skolan har tre specialpedagoger som arbetar heltid med elever i behov av extra anpassningar och särskilt stöd. Specialpedagogernas uppdrag innefattar undervisning av elever i behov extra anpassningar och särskilt stöd samt handledning av lärare i arbetet med elever i behov av samma. Specialpedagogerna samverkar också med lärarna i det inledande utredningsarbetet, pedagogiska utredningar och åtgärdsprogram. Specialpedagogerna är med i skolans elevhälsoteam. Specialpedagogerna har också ett uppdrag att arbeta med att utveckla lärares förmåga att arbeta med inkludering i undervisningen. En gång i månaden är specialpedagogen med på respektive arbetslagsmöte för att tillsammans med pedagogerna identifiera eventuella behov eller svårighet i arbetet, individuella eller på gruppnivå. Man skall också utvärdera föregående mål och formulera nya mål för nästkommande månad samt klargöra arbetssätt och ansvar. Här ska också samordning ske i arbetslaget.

5 Sida 5 (19) Mentor och ämneslärare Har ett ansvar att utvärdera och utforma extra anpassningar på ett sätt som harmoniserar med den kunskap som finns om en elev och/eller elevgrupp. Om en elev riskerar att inte nå målen ska läraren använda våra handlingsplaner för extra anpassning. Lyckas inte dessa ska man rådgöra med specialpedagogen för att eventuellt göra en pedagogisk utredning och ta ställning till särskilt stöd och åtgärdsprogam. Denna utredning skall kommuniceras med respektive biträdande rektor som fattar beslut om eleven har behov av särskilt stöd och åtgärdsprogram. Vårdnadshavare informeras. Kurator Kurator har en supportfunktion i skolan, och är både en operativ och konsultativ resurs med elevhälsa som huvuduppgift. Kurator arbetar både med ett socialt fokus på eleven, och med att arbeta för tillskapande av extra anpassning för eleven i skolsituationen. Kurator företräder elevens intressen både inom och utom skolan, i exempelvis samarbete med socialtjänst, BUP och skoldaghem. Kurator arbetar med samtal på olika nivåer såsom t.ex. stödjande, insiktsskapande, motiverande, krisbearbetande, utredande och remitterande. Kurator arbetar 85 % för närvarande. Psykolog Skolan har ingen egen psykolog utan köper in den tjänsten efter behov. Skolan använder psykologen till både handledning och utredning. Skolsköterska Skolsköterskan ansvarar tillsammans med skolläkaren för elevhälsans medicinska insatser. Skolhälsovården arbetar förbyggande och följer barnens hälsoutveckling samt erbjuder regelbundna hälsokontroller, hälsosamtal, vaccinationer och särskilda insatser. Skolsköterskan deltar även vid möten med elever då det finns medicinska inslag i den problematik som eleven har. Elever och vårdnadshavare kan på eget initiativ söka skolhälsovården när så behövs. Skolhälsovården är en förmedlande länk mellan olika instanser såsom BVC, BUMM, sjukhus, barnläkarmottagning och socialtjänst. Skolsköterskan ansvarar för remisser till olika instanser som t.ex. logoped och andra utredningar. Skolsköterskan har via sin plats i EHT en god kännedom om eleverna i behov av extra anpassningar och särskilt stöd och kan med sin kompetens bidra till detta arbete. Skolsköterskan arbetar 95 % för närvarande. SYV Studie och yrkesvägledaren erbjuder pedagoger, elever och vårdnadshavare vägledning i frågor som gäller utbildning, framtida yrken och arbetsmarknad. SYV gör detta genom individuella samtal

6 Sida 6 (19) och/eller genom att informera grupper och elever, lärare och föräldrar. SYV arbetar också med att, i samråd med eleven, anordna praktikplatser. Den primära uppgiften är att bistå eleven med information och vägledande samtal kopplat till elevens gymnasieval och framtida yrkesval. SYV arbetar 60 % på skolan. Processkarta för arbetat med elever i behov av stöd

7 Sida 7 (19) Dokumentation och beskrivning av rutiner vid utredningar Nedan följer en beskrivning av den dokumentation som används i arbetet med elever i behov av särskilt stöd. Alla dokument finns digitalt under vår gemensamma mapp och under/eht rutiner, trygghetsarbete på intranätet. De dokument som finns beskrivna nedan har ett nummer framför sig. Detta nummer är detsamma som finns på G: mappen. Gällande extra anpassningar dokumenterar mentorerna för åk 1-9 i elevens IUP på skolwebben 1. Utredning och pedagogisk bedömning av en elevs behov av särskilt stöd när extra anpassningar inte räcker som insats. Är den blankett som lärare skall använda vid misstanke om att eleven, trots extra anpassningar, inte når kunskapskraven i ett eller flera ämnen. Lämnas till respektive biträdande rektor som fattar beslut om åtgärdsprogram skall utarbetas eller inte. Specialpedagogerna samverkar också med lärarna i det inledande utredningsarbetet och pedagogiska utredningar. Utredningar lämnas till respektive biträdande rektor som i sin tur lämnar till expeditionen för arkivering och diarieföring. 2. Åtgärdsprogram Elev som är i behov av särskilt stöd har rätt till ett åtgärdsprogram. Beslut om särskilt stöd skall ges om biträdande rektor gör bedömningen att extra anpassningar inte räcker till eller om det finns andra tungt vägande skäl för att fatta beslut om ÅP. Biträdande rektor fattar beslut enligt delegation efter att Utredning och pedagogisk bedömning är genomförd av mentor eller ämneslärare. Biträdande rektor kan vid behov lyfta ärendet i EHT eller i aktuellt arbetslag inför beslut. Rektor informeras fortlöpande om de beslut som fattas. Specialpedagogerna samverkar med lärarna vid upprättande av åtgärdsprogram. Åtgärdsprogrammet lämnas till biträdande rektor som i sin tur lämnar till expeditionen för diarieföring. Vårdnadshavare skall alltid ha ett exemplar av det aktuella åtgärdsprogrammet. Berörda pedagoger skall informeras om innehållet i åtgärdsprogrammet på arbetslagsmöte. Beslutade åtgärdsprogram tas alltid upp för kännedom vid stor- EHT.

8 Sida 8 (19) 3. Beslut om att inte utarbeta åtgärdsprogram Fattas av rektor eller biträdande rektor per delegation. Beslut kommuniceras till vårdnadshavare. Den som fattar beslutet ansvarar för att kommunikation sker med vårdnadshavare och ser till att beslutet diarieförs på expeditionen. 4. Nytt beslut om åtgärdsprogram Om utvärderingen av det gamla åtgärdsprogrammet visar att målen inte är uppnådda tas beslut om nytt åtgärdsprogram. Beslut kommuniceras med vårdnadshavare. Diarieförs på expeditionen av den som fattar beslutet. Beslut fattas av rektor eller biträdande rektor. 5. Beslut om att avsluta åtgärdsprogram Beslutas av rektor eller biträdande rektor per delegation. Beslut kommuniceras med vårdnadshavare. Arkiveras på expeditionen. 6. Utvärdering av åtgärdsprogram Skall kommuniceras med vårdnadshavare. Lämnas till biträdande rektor som i sin tur lämnar till expeditionen för diarieföring. Utvärderingen görs av ansvarig lärare, vid behov i samråd med specialpedagog. Remiss till logoped Elever som uppmärksammas ha läs och skrivsvårigheter eller misstanke om dyslexi eller dyskalkyli ska träffa specialpedagogen vid några tillfällen för att göra en bedömning om vidare utredning. Efter bedömning och samråd med lärarna skett kan beslut om remiss till logoped fattas av EHT. Skolhälsan skriver remiss. Vårdnadshavare skall alltid informeras och samtycka. Tekniska hjälpmedel Elever som har behov av tekniska hjälpmedel såsom t.ex. datorer har rätt till det. Vid beslut om personlig dator har specialpedagogens bedömning en stor inverkan på beslutet. Beslut om personlig dator tas i skolans ledningsgrupp. Dokumentation och utredningar - förhållningssätt I åtgärdsprogram och pedagogiska utredningar skall elevens svårigheter beskrivas. Det framgår av blanketten. Det är dock särskilt viktigt att ansvarig lärare även lyfter fram vid vilka situationer det fungerar extra bra för eleven, och varför det gör det, och funderar kring hur undervisningen i klassrummet kan anpassas så att eleven får den miljö som eleven utvecklas bäst i. Skolan har utarbetat en

9 Sida 9 (19) lathund för att skriva pedagogiska utredningar. Detta för att säkerställa att vi får se elevens hela potential och inte bara fokuserar på det som inte fungerar. Beslut om psykologutredning Beslut om vidare utredning skall alltid föregås av en pedagogisk utredning gjord på skolan. Den pedagogiska utredningen tas upp på EHT för diskussion. Pedagogisk utredning och diskussionen på EHT utgör underlag för beslut. Rektor fattar beslut i ledningsgrupp eller annat lämpligt forum. Vårdnadshavare skall alltid informeras och samtycka. EHT organisation och anmälan EHT sammanträder varje onsdag mellan klockan 13 och 16. Tiden mellan och disponeras för ärenden F-6. Tiden mellan och disponeras för ärenden år 7-9. En gång/månad har vi ett övergripande EHT, stor- EHT samma tid. Rutin för bokning av elevärende till EHT Mentor/Klasslärare skriver upp eleven i pärmen på exp. senast fredag före aktuellt EHT Biträdande rektor (med stöd av EHT) gör en prioritering av ärendena Under måndagen får de prioriterade ärendena kallelse till onsdagens EHT. Vi meddelar då också om ärendet eventuellt lyfts till kommande vecka eller ger annan återkoppling. Du som mentor behöver inte anmäla flera gånger såvida inte omständigheterna kring eleven förändrats. Flödesschemat blir således anmälan, prioritering i EHT, kallelse EHT Läraren avgör själv vilka ärenden som den vill ta upp i EHT.

10 Sida 10 (19) Övergångar Överlämningar mellan skolor och stadier Övergång mellan stadier Mellan åk 3 och 4 gör skolan alltid ett övervägande huruvida klasserna skall vara intakta eller om det ska skapas nya grupper. Huvudregeln är att vi alltid har som princip att göra nya grupper. Till åk 7 gäller samma princip. De argument som ligger till grund för detta är Skolan blir tydligare. Skolan och alla föräldrar slipper oron för hur det ska bli år från år och också den ibland tråkiga diskussion detta kan medföra. Skolan får möjlighet att tidigt planera för nya grupper och rutiner genom att eleverna får träffa sina nya lärare. Skolan kan lättare ta hänsyn till enskilda elevers eventuella behov och svårigheter när man skapar nya grupper. Slutar fler elever i den ena gruppen kan det vara bra att skapa helt nya grupper så att man kan ta hänsyn till de elever som blir kvar och samtidigt skapa grupper som har jämn könsfördelning etc.

11 Sida 11 (19) Om det blir nya grupper kommer eleverna att utöka sina kontaktnät. Detta kommer också föräldrarna att göra vilket kan vara bra när eleverna blir äldre och ändå skaffar nya och fler kamrater med de utmaningar detta kan medföra. Det innebär för skolan att man kan bryta negativa kamratrelationer som ibland kan ha en tendens att stigmatiseras. Andra elever får större möjlighet att starta på nytt i den nya gruppen. Skolan viker också minst en halv dag för att ge avlämnande lärare och mottagande lärare möjlighet att träffas och överlämna eventuella kunskaper om extra anpassningar och särskilt stöd. Utveckling Prioriterade områden för skolan Till läsåret har skolan bildat nya arbetslag med färre pedagoger och elever. Detta hoppas vi ska kunna resultera i ett ännu bättre samarbete mellan skola och fritids på lågstadiet något som vi vill prioritera. Skolledningen har ett behov av att, tillsammans med pedagogerna, kontinuerligt identifiera utvecklingsbehov och tillsammans hitta strategier för att föra skolan mot ännu bättre resultat. Utvecklingsgruppen har precis bildats bestående av samordnare från de olika arbetslagen. Vi vill på detta sätt också skapa en kultur på skolan av att vi tillsammans, ledning och pedagoger, strävar åt samma håll. Vi vill att skolan på alla nivåer systematiskt ska utveckla och utvärdera sina arbetssätt. Ett sätt att göra det på är att vi nu, en gång i månaden, har utvecklingsmöten i alla arbetslag där en specialpedagog, tillsammans med pedagogerna, formulerar ett mål för det gemensamma arbetet som sen systematiskt utvärderas efter att alla genomfört det man kommit överens om. Skolan fortsätter med matematiklyftet även detta läsår. Vi ser ett behov av att arbeta med elevernas förmåga att läsa och skriva. Skolans förstelärare kommer under detta läsår att ha ett fokus på att skapa forum för lärarna att hitta former för att utveckla dessa förmågor i alla ämnen. Skolans arbete med elever som behöver extra anpassningar behöver systematiseras. Vi kommer att fortsätta att implementera de handlingsplaner för anpassningar som skolan tog fram under vårterminen, så att de blir ett naturligt verktyg för alla pedagoger, I vårt arbete med extra anpassningar så har vi också prioriterat att lärarna kan lägga ut resurstid i sina egna klasser. Detta gör att de får möjlighet att undervisa elever enskilt eller i mycket små grupper.

12 Sida 12 (19) Detta kan vara ett sätt att få pedagogerna mer medvetna om vilka behov och lärstrategier olika elever har. Vi vill öka elevernas studiero och känsla av att veta vad de behöver kunna för att utvecklas mot högre mål. Det tänker vi göra genom att försäkra oss om att alla pedagoger använder Ängbymodellen. Ett gemensamt lektionsupplägg som ska vara tydligt för alla elever. Eleverna skall känna igen sig på alla lektioner och också på varje lektion få veta vad de förväntas lära sig. För att ytterligare stärka elevernas inflytande på skolan planerar vi för att utbilda elevskyddsombud. Prioriterade utvecklingsområden för elevhälsan Elevhälsan vill öka samarbetet med pedagogerna. Därför vill vi göra det lättare för pedagogerna att ta upp elevärenden i elevhälsoteamet. Pedagogerna kan alltid lyfta elevärenden till elevhälsoteamet via en speciell pärm som finns på expeditionen. Elevhälsan vill också vara den naturliga samarbetspartnern i arbetet med extra anpassningar och särskilt stöd. Arbetet med utvecklingsmöten i arbetslagen behöver formaliseras ytterligare. Detta är en ny metod för skolan där specialpedagogerna har en viktig roll. Implementeringen av handlingsplaner måste fortgå. Förväntad effekt Organisationsnivå Genom det kollegiala lärande som uppstår på utvecklingsmöten och i samarbetet kring handlingsplanerna hoppas vi nå en mer lärande organisation till gagn för alla elever. Detta ska vi mäta vid betygsanalys. Genom det mer informella bemötandet från elevhälsoteamet, som vi planerar för, hoppas vi att skolans syn på inkludering kan bli mer levande för alla på skolan. Pedagogernas upplevelse av stöd från elevhälsan kan också öka genom detta. Gruppnivå Handlingsplanerna och vårt arbete med att implementera dessa kommer att hjälpa alla elevgrupper. För eleverna i varje klass blir pedagogiska hjälpmedel ett mer naturligt verktyg som kan delas av flera. Studieron förväntas också förbättras om eleverna känner igen rutinerna vid olika lektioner.

13 Sida 13 (19) Det här kommer också att höja resultaten på skolan. Vi kan också mäta detta via brukarenkäten där eleverna ger svar på studiero. Individnivå Varje individ som kan få ett mer riktat stöd kommer också nå bättre resultat. Vi förväntas kunna mäta det genom att ha en hög andel elever med betyg i alla ämnen. Bilagor Handlingsplan läs och skrivsvårigheter Handlingsplan Neuropsykiatriska svårigheter Modell för lektion södra Ängbymodellen Handlingsplan för giltig frånvaro Handlingsplan för ogiltig frånvaro

14 Sida 14 (19) Detta underlag används för anpassningar av undervisningen för elever som har läs och skriv- svårigheter. Läraren inleder och avslutar lektionerna på ett tydligt sätt som eleverna känner igen från gång till gång. Läraren skriver lektionsplanering tydligt på tavlan och läser sen upp den Läraren ger stegvis och kortfattad information på tavlan. Läraren går också igenom muntligt och förtydligar. Läraren mejlar ut lektionsanteckningar och eleverna uppmuntras att fota tavlan. Läraren ger längre tid på prov. Läraren ger möjlighet att göra prov muntligt eller att komplettera med muntligt förhör. Läraren ger förförståelse och hjälp med att bearbeta texter. Läraren ser till att elever som har svårt att komma igång med arbetet på egen hand får hjälp. Läraren håller så korta genomgångar som möjligt. Använder så många sinnen som möjligt. Läraren tillhandahåller inlästa läromedel. Läraren erbjuder dator vid behov i skolarbetet. Läraren ignorerar stavfel vid bedömning. Läraren följer eleven genom hela lärandeprocessen

15 Sida 15 (19) Detta underlag används för anpassningar av undervisningen för elever som har neuropsykiatriska svårigheter. Läraren inleder och avslutar lektionerna på ett tydligt sätt som eleverna känner igen från gång till gång. Läraren skriver lektionsplanering tydligt på tavlan och läser sen upp den. Läraren är ute i god tid och förbereder eleverna för inlämningsarbeten och prov. De ger också anpassad tid utifrån behov. Inga oförberedda prov. Läraren ger förförståelse och hjälp med att bearbeta texter. Läraren ger instruktioner stegvis och kortfattat på tavlan. Läraren går igenom muntligt och förtydligar. Läraren ser till att eleven har god begreppsförståelse i området innan undervisningen går vidare. Läraren ger möjlighet att göra prov muntligt alternativt kompletterar med muntligt förhör. Läraren visar tydligt hur text ska vara uppbyggd, vid all form av skriftlig produktion, dvs. skapar en modell/mall som eleven kan följa. Läraren ser till att elever som har svårt att komma igång med arbetet på egen hand får hjälp. Läraren håller så korta genomgångar som möjligt. Använder så många sinnen som möjligt. Läraren erbjuder dator vid behov i skolarbetet. Läraren följer eleven genom hela lärandeprocessen

16 Sida 16 (19) 1. Hälsa på eleverna då de kommer in i klassrummet, kontrollera att alla har med sig rätt material. 2. Närvarokontroll under tystnad 3. Tydlig start av lektionen genom att gå igenom dagens lektion. Målen och lektionens längd skrivs eller har skrivits på tavlan 4. Sammanfattning/avstämning av lektionens mål 5. Eventuella läxor kommuniceras muntligt och skrivs på tavlan, (fotograferas av eleverna) 6. Bortplockning och städning, stolar ställs i ordning 7. Eleverna står vid sina platser och läraren avslutar och ansvarar för att klassrummet är i ordning till nästa lektion eller dag.

17 Sida 17 (19)

18 Sida 18 (19)

19 Sida 19 (19)