lokal arbetsplan 2011 vers 3

Relevanta dokument
för Rens förskolor Bollnäs kommun

Innehållsförteckning. Inledning 3. Riktlinjer 4. Kvalitetssäkring 5. Verksamhetsbeskrivning 6. Normer och värden 7. Kunskaper 8

Välkomna till Toftaskolan

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Kotten

SJÄLVSKATTNING. ett verktyg i det systematiska kvalitetsarbetet

Verksamhetsplan. Solhaga fo rskola Internt styrdokument

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården

Lokal arbetsplan 2013/2014. Rensbackens förskola

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014

Förskolan Lejonkulans pedagogiska planering

Arbetsplan för förskolorna Sandvik, Skutan och Lövö

Tyck till om förskolans kvalitet!

Kvalitetsrapport 2016/2017 Förskolor Sturefors

Sid 1 (6) Giltig fr.o.m Giltig t.o.m Bromstensskolan

Lokal arbetsplan för Löderups förskola. Fastställd

Skolplan Med blick för lärande

Arbetsplan Pilen handlingsplan. Förskolan Bofinken 2010/2011 Vision: Lärande ger glädje och möjligheter

Förskolan Bullerbyns pedagogiska planering

Redovisning av systematiskt kvalitetsarbete Kingelstad Byskola skola

Förskoleavdelningen. Gemensam Arbetsplan för Förskolan i Fagersta

Teamplan Ugglums skola F /2012

Lokal Arbetsplan. F-klass och grundskolan

Arbetsplan för fritidshem på Enhet Bjärehov reviderad

Parkskolan åk 1-6, Läsåret

Lokal arbetsplan 2010/2011

Arbetsplan för Nolbyskolans fritidshem Läsåret 2014/2015

Kvalitetsrapport läsåret 15/16. Förskolan Skattegården 72 A-B Förskolan Skrivaregatan 19B Förskolan Skäggetorp C 30B

Arbetsplan. för Rörö förskola/skola/ fritidshem

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Blåsippan

Arbetsplan förskoleklass

Kvalitetsredovisning 2005/2006 Dalhem, Barlingbo, Endre

Lokal arbetsplan. för. Nallens Förskola

Lokal arbetsplan för Karlshögs förskola rev

Kvalitetsrapport 2015/2016 Förskolor Sturefors

Förskoleområde Fullersta 1 Systematiskt kvalitetsarbete för perioden 2016/2017

Sörgårdens arbetsplan 14-15

Åtagandeplan. Sorgenfriskolan Läsår 2015/2016

Verksamhetsplan. Norrga rdens fo rskola 2018/2019. Internt styrdokument

Utvecklingsplan. Tingbergsskolan Förskoleklass, grundskola 1 6, fritidshem Läsåret 2017/2018. Upprättat:

Vi ser hela dagen som ett lärande och vi arbetar medvetet med att ge barnen tid, utrymme och inflytande.

PLAN FÖR UTVECKLING AV FRITIDSHEM

Arbetsplan för Ödenäs skola F-6

Arbetsplan för förskolan Slottet. Läsåret

Mål Hur når vi målen? Genomförande Hur vet vi att vi nått målen? Utvärdering Normer och Värden

Kvalitetsredovisning för förskola, förskoleklass, grundskola, skolbarnsomsorg och särskola 2005

Arbetsplan för förskolan Baronen. Läsåret

KVALITETSREDOVISNING MALMÖ STAD - LÄSÅRET 2009/2010 -

Lokal arbetsplan 2010/2011

Lokal arbetsplan 2013/2014. Kilbergets förskola

Sida 1(7) Lokal arbetsplan. Lövåsens förskola

Futura International Pre-school. Danderyd

ARBETSPLAN FÖR RÄVLYANS fritidsverksamhet läsåret

Arbetsplan för förskolorna Adolfsbergs Intraprenad

Marieberg förskola. Andel med pedagogisk högskoleutbildning

Arbetsplan Bruksskolan åk /2019

Västra Vrams strategi för

Kvalitet på Sallerups förskolor

Arbetsplan för Bryngelstorpskolans fritidshem läsåret 2016/2017

En gång i månaden har förskolan en arbetsplatsträff (APT). Tiden för detta möte är förlagd till kvällen så att all personal ska kunna närvara.

Kronbergsskolans rektorsområde

Verksamhetsplan Förskolan Fågelsång Förskolan Fågelsång Blåmesvägen Södra Sandby

Sid 1 (8) Dnr Giltig fr.o.m Giltig t.o.m Östermalmsskolan

Arbetsplan. Killingens förskola

Systematiskt kvalitetsarbete

Handlingsplan 2012/Förskola

Bilaga 1. Förskoleenheternas resultatredovisning i sammandrag. a. Normer och värden Utvärdering av likabehandlingsplan/plan kränkande behandling

Arbetsplan för Högalidsskolans fritidshem F

Verksamhetsplan Förskolan 2017

Arbetsplan/Verksamhetsplan 2012

LOKAL ARBETSPLAN FÖRSKOLAN SNIGELN. Hösten- 2013

Lokal arbetsplan 2013/2014. Örsängets förskola

Kvalitetsrapport Avseende läsåret 2010/2011

Verksamhetsplan. Internt styrdokument

Utbildningsinspektion i Näsbyskolan, förskoleklass och grundskola 1 6

RUDS SKOLOMRÅDE LOKAL UTVECKLINGSPLAN FÖR FÖRSKOLAN LÄSÅRET

Sammanfattning av styrdokument, Skolinspektionens bedömningsunderlag och Allmänna Råd för FRITIDSHEM

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2015/2016

En förskola för alla där kunskap och människor växer

Riktlinjer ur Förskolans Läroplan Lpfö-98/16

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret

Förskolan ska präglas av en kultur där vi pratar med varandra och inte om varandra

Arbetsplan för Östra förskolan

Lokal arbetsplan för Karlshögs förskola rev

Senast uppdaterad: april Kristina Westlund

Verksamhetsplan. Åbytorps förskola Internt styrdokument

Mål & Aktivitetsplan Förskolor Sturefors Mellangården och Sörgården

Utvecklings-/Arbetsplan läsåret 2017/2018. Skola: Grundsärskolan

VERKSAMHETSPLAN Jollen / Kanoten

LOKAL ARBETSPLAN. Förskolan Bryggan. Läsåret 2009/2010

Lokal arbetsplan för Eneryda förskola

Gemensam Arbetsplan för Förskolan Innehållsförteckning:

Lidingö Specialförskola Arbetsplan

Utbildning, kultur och fritid: Alvhemsförskola 2012/2013

Prästkragens förskola. Danderyds Kommun

Karlbergsskolan RO Läsårsplan

ARBETSPLAN 2012/13 för skola och fritidshem

Trollbackens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Arbetsplan för Norrby förskolor 2017/2018

Prioriterade utvecklingsområden för Rebbelberga rektorsområde verksamhetsåret 2014/2015 samt kompetensutvecklingsplan

Kvalitetsredovisning läsåret 2013/14 Insjöns skola och förskoleklass.

Transkript:

Lokal arbetsplan 2011 Barn & Ungdom Hyllie Stadsdelsförvaltning lokal arbetsplan 2011 vers 3 Karl-Axel Arvidsson, rektor 2011 03 07

Sammanfattning 2 Lärandet, trivsel och medbestämmande ska stå i fokus i alla våra verksamheter. I förskolorna handlar det om språket och socialt samspel, men också om natur och miljö. Under 2011 ska vi arbeta med implementering av förskolans uppdaterade läroplan, Lpfö 11 och skolans nya läroplan, Lgr 11. Vi har utsett sex processtödjare på förskolorna och tio processtödjare på skolan som ska få utbildning för att fungera som stöd i detta implementeringsarbete. Rektor ska utarbeta en plan för hur implementeringsarbetet ska bedrivas. Arbetet med IUP (Individuella utvecklingsplanerna) och skriftliga omdömen samt åtgärdsprogram kommer att fortsätta under 2011. Vid sidan av de teoretiska kunskapsmålen ska barnen/eleverna också nå färdigheter som inte mäts på traditionellt vis. Demokratimålet ska säkras genom att eleverna får möjligheter att ta ett större ansvar för verksamheten på Lindeborgsskolan. Elevråd, matråd, klassråd och kamratstödjare är väsentliga i arbetet. I skolan ska klimatet vara tillåtande och präglas av respekt för varandras olikheter. Skolan har en antimobbingplan som arbetar efter den så kallade Farstamodellen. Varje situation med mobbning utreds och föräldrarna kontaktas om deras barn varit inblandade i kränkande behandling. Vi kommer under 2011 att se över detta arbete och ta ställning till om vi ska fortsätta med Farstamodellen. Vi ska även se över arbetet med elever som kamratstödjare och antimobbare. En viktig del när det gäller att förebygga mobbing är att vuxna finns bland barnen och att de unga vet att de kan och ska vända sig till de vuxna med sina problem. De vuxna ska finnas till hands i rasthall och i matsal och där ta ansvar för att tillsammans med barnen ge plats för alla. Värdegrundsarbetet och Likabehandlingsplanen är grundstenar i det arbetet. Områdesbeskrivning. Lindeborgs rektorsområde är ett ytterkantsområde i Södra Malmö. Det består av några olikartade bostadsområden och ligger i anslutning till den nya stadsdel som ska byggas upp vid citytunnelns station i Hyllie. Rektorsområdet utvidgas efter årskurs fem med elever från Kulladals rektorsområde. Det egentliga Lindeborg är ett sammanhållet bostadsområde som byggdes i etapper 1970 till 1985. Ytterligare några enstaka flerfamiljshus och villor tillkom under 2000 2006. Området domineras av bostadsrätter. I Lindeborgs rektorsområde ingår förskolorna Svågertorp, Sofieholm och Lindeborg. Då vi har mycket barn i kö till förskolorna har en utbyggnad påbörjats; två nya moduler/paviljonger för ca 35 barn placerades i januari 2011 på Sofieholms förskola, en modul/paviljong för ca 15 barn kommer att placeras på Svågertorps förskola i maj 2011. Vi diskuterar också möjligheten att starta upp en uteavdelning på någon av förskolorna.

s organisation 2011 3 REKTOR Karl-Axel Arvidsson SKOLHÄLSOVÅRD Skolsköterska ADMINISTRATIV ENHET Kansli IT-pedagog Vaktmästare SYV-konsulent BITR REKTOR Jane Arildsson BITR REKTOR Lars Bäckgren BITR REKTOR Johan Lilia Tf BITR REKTOR Caroline Andersson Sofieholms förskola Svågertorps förskola Lindeborgs förskola Förskoleklass Skolår 1-5 Skolbarnsomsorg (LRT) pedagoger Arbetslag E och H skolår 6-9 Lokala Resursteamet (LRT) pedagoger Arbetslag G och I skolår 6-9 Lokala resursteamet (LRT) elevhälsa Nya eller förändrade riktlinjer i lagar, föreskrifter och nationella mål - Från 1 juli 2011 - nya skollagen träder i kraft - nya/reviderade läroplaner för förskolan, grundskolan och särskolan - ny struktur på kursplanerna i alla ämnen - nationella prov i årskurs 3, 6 och 9 - ny betygskala med sex steg

4 Verksamhetens åtagande utifrån 2011 års mål Hyllie stadsdel Utbildning/Barn & Ungdom Målområde Förskolan ska byggas ut i en sådan takt att alla barn vars föräldrar så efterfrågar kan erbjudas en förskoleplats med god kvalitet inom lagstadgad tid. Hyllie bygger ut med 72 förskoleplatser. Tillfälliga uteavdelningar genomförs under våren 2011. Arbetet i förskolan ska kvalitetssäkras genom att i vardagen stimulera och utmana barnens språkliga förmåga och matematiska tänkande Öppnar upp två avdelningar för ålder 1-5 på Sofieholms förskola och en avdelning för ålder 1-5 på Svågertorps förskola med fokus på utepedagogik. Förskolans utvecklingsgrupp (FUG) fördjupar sig i utvecklingsfrågor kring implementeringsarbetet med den förändrade Läroplanen för förskolan. All personal på förskolorna skall ha kunskap och färdighet att förankra uppdraget i styrdokumenten i den dagliga verksamheten. Alla barn får tillägna sig ett rikt och nyanserat tal-och skriftspråk under hela dagen i olika verksamhetsformer. Förskolorna ska arbeta med Bornholmsmodellen som en av metoderna i språkutveckling. Alla förskolor ska ha återkommande biblioteks- och bokbussbesök. TRAS ska användas som ett pedagogiskt arbetsmaterial för observationer. Språkpedagogen anordnar studiecirkel i ämnet meningsfulla samlingar. Vi söker modersmålsstöd för barn med behov av stöd i sitt modersmål. Förskolorna ska ge alla barn grundläggande kunskaper i olika

5 utveckla utepedagogik småbarnspedagogik matematiska begrepp; tal, form, stor och liten samt förmågan att orientera sig i tid och rum. De ska också synliggöra matematiken i den dagliga verksamheten, både inom- och utomhus med aktiviteter som utmanar barnens matematiska tänkande. Förskollärare deltar i matematikcirkel som skall gynna den enskilda förskolans matematikutveckling. Lustfylld daglig utevistelse med utmanande miljö. Dagligen serveras frukt och grönt. Utöka inköpen av kravmärkt och ekologisk mat. Dagliga rörelseaktiviteter. En stress- och bullerfri inomhusmiljö. Sortering av glas, papper, mjölkkartonger och batterier. Återkommande besök till miljöstationer. Vi ska skapa trygga miljöer med anpassat material och metoder där leken med barn och aktiva pedagoger utgör en grund för att aktivt och nyfiket upptäcka och utforska sin närmiljö. Stärka barnens tillit till den egna förmågan Jag Kan. Målområde Personalen i förskolan ska ha tid att se varje barn och dess unika behov. Tid ska skapas till dokumentation och reflektion kring varje barns utveckling Schemalagda reflektions- och dokumentationstider varje vecka, enskilt och i arbetslaget, efter de förutsättningarna ska finnas för varje verksamhet. Det finns ett tydligt, välförankrat och kontinuerligt kvalitetsarbete i alla arbetslag.

6 Målområde Fler av kommunens förskolor ska ta aktiv del i ett genuspedagogiskt utvecklingsarbete. Fördjupning av genusarbetet med fokus på värdegrund och likabehandling Förskolorna ska skapa atmosfär, förståelse och tolerans för olika utseenden, sätt att tänka och vara. Olikheter ses som något naturligt och självklart. Förskolorna ska arbeta aktivt med StegVis som metod i det socioemotionella arbetet. Det ska vara ett dokument som är ständigt uppdaterat och förankrat i den dagliga förskoleverksamheten. Alla vuxna i förskolan ska vara goda förebilder i både handling och ord. Barnen ska varje dag möta personal som har medkänsla, inlevelseförmåga och där alla har samma värde. Genus~/dramapedagogen ska bidra till att medvetandehålla ett icke könsnormativt förhållningssätt. Genus pedagogen besöker varje vecka alla förskolor inom området och stödjer personalen i arbetet att medvetandegöra och könsneutralisera miljö, material och litteratur som finns i den dagliga verksamheten.

7 Målområde Malmös elever ska ges goda möjligheter att uppnå målen i skolan Arbetet i grundskola/särskola skall kvalitetssäkras genom: Studiestöd med modersmål på de skolor där det finns behov. Arbetslagen/ämnesgrupper skall utveckla arbetssätt och metoder för arbetet med elevers språk, såväl svenska som modersmål. Mentorn ska ansöka om studiehandledning och uppmuntra föräldrar att söka modersmålsundervisning för elever med behov av detta. Mentorn för elever som har studiehandledning och/eller modersmålsundervisning ska samarbeta med berörda lärare. Bibliotekarien på skolan ska ha bokprat kring skönlitteratur och ska finnas som ett stöd för eleven vid sitt val av litteratur. I uppdraget ingår även att tillsammans med lärarna främja elevernas språkutveckling. Alla pedagoger ska arbeta med LUS (Läs Utvecklings Schema) som bedömningsinstrument. Elever med behov av extra stöd i sin läsutveckling ska bland annat få stöd genom Rydaholmsmetoden och Wittingmetoden. Förskoleklasserna ska arbeta med Bornholms metoden. SvA undervisning ska anordnas där behov finns konstaterat genom materialet språket lyfter. Arbetslagen ska arbeta med Genre pedagogik bland annat genom boken Stärk språket. Extra insatser i form av läsgrupper för elever i de lägsta årskurserna ska finnas. Pedagoger i Lokala Resurs Teamet ska arbeta med barn som har särskilda behov i sin språkliga utveckling. Specialpedagoger ska arbeta handledande med personalen för att stärka dem i deras arbete med eleverna. Personal deltar även i nätverk

8 matematikarbetet ämnesspecifikt såväl som ämnesövergripande VITS 1 skall utvecklas Lovskola skall erbjudas. kring språkutveckling. Eleverna ska stärkas i grunderna inom matematiken. Elever med god matematisk förmåga ska ges möjlighet att utvecklas vidare i sin egen takt. Vi skall satsa mer på praktisk och laborativ matematik samt utematematik i syfte att stärka elevernas logiska förmåga och öka deras lust för ämnet. Forum ska skapas för diskussioner och samtal bland personalen om hur ämnet matematik kan vävas in i ett naturligt sammanhang i skolans olika ämnen. Lärartätheten ska ökas på matematiklektionerna för att ge eleverna ett bättre stöd i klassrummet. Pedagoger i Lokala Resurs Teamet ska handleda personalen samt arbeta med barn som har särskilda behov i sin matematikutveckling. Vissa perioder under läsåret ska eleverna arbeta med Storyline, ett tematiskt ämnesövergripande arbetssätt. Vi ska göra en satsning på skapande verksamhet såsom bild, media och musik. Även matematik ska få större utrymme. SO-lärarna ska fortsatt ingå i ett forskningsprojekt med Malmö Högskola på uppdrag av Skolverket. I samarbete med Centrala Resurs Teamet skall ansökan till VITS göras för de elever som är i behov av detta. En av skolans specialpedagoger arbetar delvis i CRT med VITS. Lovskola erbjuds elever i årskurs 4-5 och 8-9 som riskerar att inte nå målen i sina kärnämnen. 1 Vardagsnära insatser i tydlig samverkan

9 Arbetet vid fritidshem ska kvalitetssäkras genom: Utveckling av social och emotionell träning Fördjupning av genusarbetet med fokus på värdegrund och likabehandling Utveckling av barnens språk såväl svenska som modersmål Personalen ska organisera aktiviteter där barnen på ett naturligt sätt tränar samarbete, turtagning, hänsynstagande och att hantera sina känslor. Personalen deltar i lek och spel som förebilder och har stödjande samtal vid konflikter mellan barnen. Personalen ska arbeta för att alla elever ska få lika mycket utrymme i olika aktiviteter och stimulerar dem att prova på olika lekar. Personalen ska medvetandehålla ett icke könsnormativt förhållningssätt och göra barnen medvetna om sina val av aktiviteter ur ett genusperspektiv. Personal medverkar i genusforskarcirkel i samarbete med RMS och Malmö högskola. Vi ska anordna tillfällen med högläsning och erbjuda barnen datorprogram, spel och andra aktiviteter som inspirerar till språklig aktivitet. Personalen ska fånga tillfället och utmana barnet att träna språket i alla vardagliga rutinsituationer som förekommer på fritids. Utveckling av matematikarbetet Personalen ska utmana barnet att träna sin matematiska förmåga i alla vardagliga rutinsituationer som förekommer på fritids och ta in matematiken i aktivitetsgrupperna. Forum ska skapas för diskussioner och samtal bland personalen om hur ämnet matematik kan vävas in i ett naturligt sammanhang på fritids.

10 Målområde. Malmös elever ska uppleva att skolan bidrar på ett bra sätt till deras lärande Elevers inflytande och delaktighet Arbetslagen och mentorerna ska utveckla elevernas delaktighet i IUP-arbetet, åtgärdsprogram och skriftliga omdömen, genom ex. självskattning och utvärdering. Vi ska fortsatt utveckla åtgärdsprogrammen för att göra dem tydliga. Elever ingår i olika råd, såsom klassråd, elevråd och matråd. Attitydundersökning Målområde. Malmös elever ska känna sig trygga och trivas i sin skola Stadsdelens skolor skall arbeta enligt den gemensamma värdegrund för Malmö stads skolor som beslutats av kommunstyrelsen. Skolans likabehandlingsplan ska utvärderas en gång om året av personal, elever och föräldraråd. Skolans antimobbingplan ska vara känd hos elever, personal och föräldrar. Skolans elever ska känna sig trygga och trivas i sin skola. Attitydundersökning, Trivselenkät Eleverna ska engageras som elevskyddsombud och kamratstödjare. Elevskyddsombud och kamratstödjare ska utses och ha regelbundna träffar under året. Utökad föräldrasamverkan I varje arbetslag ska finnas ett föräldraråd. På föräldraråden deltar pedagoger. Föräldraråden utvärderar verksamheten i arbetslagen tillsammans med pedagogerna. Frågor från föräldraråden kan lyftas i skolrådet. Skolrådet träffas två gånger per termin då de tar del av verksamheten tillsammans med skolledningen. Mentorerna ansvarar för att anordna föräldramöten en gång per termin.

11 Speciella Hälsa-på-dagar ska anordnas en gång per läsår. Skolans hemsida fungerar som en aktuell informationskanal mellan föräldrar och skolan. Målområde. Fler av kommunens skolor ska ta aktiv del i ett genuspedagogiskt utvecklingsarbete. Fördjupning av genusarbetet med fokus på värdegrund och likabehandling Genusarbetet kommer lyftas fram i samband med implementeringen av ny läroplan. Målområde. Malmös barn och ungdomar ska ha tillgång till meningsfull fritid Arbetet vid Hyllies mötesplatser för barn & ungdomar ska kvalitetssäkras genom: - Utveckling av barn och ungdomars inflytande. Fortsätta att utveckla skolans formella rådverksamhet så att alla elever upplever delaktighet vid fattade beslut. Utveckla arbetet med fritidsråd så att det finns ett råd per avdelning på fritids. Utveckling av social och emotionell träning. För de yngsta eleverna ska bland annat StegVis användas som metod i den social emotionella utvecklingen. Utveckling av samarbetet med externa aktörer. Fortsätta att utveckla samarbetet med föreningslivet och bygga vidare på det samarbete som finns idag i Elevens Val och i aktivteter på Fritids.

12 Utveckling av råd och stöd till äldre ungdomar. Skolorna ska ge möjlighet för föreningar att informera om sin verksamhet. Fortsätta att arrangera Ungdomssamtal för våra elever i årskurs 9 Fortsätta ge föreningslivet tillfällen att informera om sin verksamhet i skolan samt utveckla samarbete mellan fritidshemsverksamheten och föreningslivet Målområde. I Malmö ska flickor och pojkar kunna delta i fritidsverksamheterna på lika villkor Utveckla genusarbetet på Hyllies mötesplatser. Skolan skall samarbeta med fritidsverksamheten för att ge barn och elever möjligheter att delta på lika villkor.

13 Kompetensutvecklingsplan Åtagande : Generella satsningar blir implementering av skola 2011. Respektive rektorsområde arbetar med kompetensutveckling utifrån medarbetarsamtal och individuella utvecklingsplaner. s åtagande: Förskolan Språkcirkel tema Meningsfull samling Grön Flagg introduktion Första hjälpen Mångfaldspelet Utepedagogik med naturskolan Tecken som stöd Genusforskningscirkel i samarbete med RMS och Mö högskola. Pim utbildningen fortsätter Grundskolan, förskoleklass samt fritidshem Fortbildningsdagar och konferenstid används till implementeringen av Lgr 11 I samarbete med Malmö Högskola fortbilda personal till processtödjare i arbetet med att implementera Lgr 11 Speciella utvecklingsinsatser under året med inriktning på entreprenöriellt lärande Fortsatt arbete med att förbättra innehållet i åtgärdsprogrammen med syfte att ge bättre resultat i form av ökad måluppfyllelse för de elever som arbetar med åtgärdsprogram Studiecirkel för skolans pedagoger utifrån boken Barn med problemskapande beteende Fortbildning av förskoleklassens personal i Bornholmsmetoden Pim utbildning fortsätter Utbildning med IKT

14 Arbetsmiljöinsatser Åtagande : Upprustning av lokaler och utemiljö. Eleverna ska engageras som elevskyddsombud och kamratstödjare. s åtagande: Förskolan Upprustning av förskolornas utemiljöer Systematisk arbetsmiljöutbildning Inspektion kommer att göras på Svågertorps förskola utifrån dålig lukt i flertal av förskolans lokaler. Har lagt ny golvmatta på Lindeborgs förskola avdelningen Kotten på grund av dålig lukt från golv materialet. Grundskolan, förskoleklass samt fritidshem Upprustning av lokaler och utemiljö: Omfattande arbete för att komma åt dålig lukt på ett flertal toaletter kommer att genomföras av Stadsfastigheter under 2011. Utbyte av fuktskadade syllar för att komma åt skadade partier som ger obehaglig lukt i flera av våra undervisningslokaler. Fortsätta påbörjat arbete med att investera i IKT för att skapa en tidsenlig arbetsmiljö för såväl elever som personal. Utse utemiljöansvariga för att kvalitetssäkra utemiljön runt våra lokaler för skola, förskoleklass samt fritids. NO-lärarna har fått utökat ansvar genom delegation, i syfte att höja säkerheten i salarna Förändrad utrymningsplan gällande brand och annan fara Eleverna ska engageras som elevskyddsombud och kamratstödjare: Val av elevskyddsombud som medverkar på elevrådsmöten och vid skyddsrond Översyn av skolans befintliga kamratstödjarverksamhet för att ge goda effekter i arbetet med att förhindra bl a mobbing på skolan