Plan mot diskriminering och kra nkande behandling med likabehandlingsplan2015

Plan mot diskriminering och kra nkande behandling med likabehandlingsplan2015 Frimanskas vuxenutbildning Ansvarig:rektor Ellinor Johansson 2015-03-18

Innehåll Vision... 2 Syfte... 2 Mål 2015... 2 Enskilda samtal och kommunikation... 2 Förebygga och främja... 2 All personal i Frimanskas vuxenutbildning skall:... 2 Lärarna skall:... 3 Rektor skall:... 3 I klassrummet:... 3 Utanför klassrummet:... 3 Vägar att anmäla diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling... 4 Utreda och åtgärda... 4 Arbetsgång:... 4 Frågeställningar vid utredning av trakasserier och annan kränkande behandling:... 4 Uppföljning och redovisning:... 4 Delaktighet och inflytande... 4 Framtagande... 4 Genomförande... 5 Resultat... 5 Specifikt för Lärvux, 40 svar... 5 Specifikt för Matematik, 15 svar... 6 Specifikt för Svenska för invandrare (Sfi), akademiker, 130 svar... 6 Specifikt för Svenska för invandrare (Sfi) Hälsospåret, 66 svar... 9 Specifikt för Skriv och Läs-kurserna (SOL), 35 svar... 10 Diskrimineringslagen... 10 Definitioner av diskrimineringsgrunder... 11 Underlag för dokumentation... 12 1

Vision För Frimanskas vuxenutbildning gäller Alltid bästa möjliga möte. Frimanskas vuxenutbildning ska vara en arbetsplats där ingen diskrimineras, trakasseras, utsätts för mobbning, rasism, främlingsfientlighet eller sexism. Syfte Syftet med Frimanskas vuxenutbildnings likabehandlingsplan är att främja de studerandes lika rättigheter och att förebygga och förhindra diskriminering och annan kränkande behandling. Mål 2015 I Frimanskas vuxenutbildning accepteras inga former av diskriminering, trakasserier eller annan kränkande behandling. Vad all personal och alla studerande skall känna till: 1. Alla i Frimanskas vuxenutbildning skall vara insatta i att ingen form av kränkningar accepteras. 2. Alla i Frimanskas vuxenutbildning skall känna till att det finns en likabehandlingsplan på skolan och vad dess huvudsakliga syfte är. 3. Alla i Frimanskas vuxenutbildning skall veta hur man går till väga när man känner att man blivit utsatt för en kränkning. 4. Alla i Frimanskas vuxenutbildning skall känna till att var och en har ansvar för att ingen blir diskriminerad, trakasserad eller på annat sätt kränkt. Enskilda samtal och kommunikation För att kunna minimera kränkningar är det viktigt i Frimanskas vuxenutbildning att det förekommer en bra kommunikation mellan skolans personal och de studerande. Det är viktigt att vi jobbar för ett öppet och trivsamt arbetsklimat där kränkningar inte accepteras. Utvecklingssamtal/enskilda samtal om mål och studieresultat skall kontinuerligt genomföras med våra studerande. Vid dessa samtal skall även frågan om trivsel tas upp. Förebygga och främja Likabehandlingsplanen gäller även under arbetsplatsförlagd utbildning (APU). APU-ansvarig har uppdraget att informera handledare på APU-platsen om likabehandlingsplanen. All personal i Frimanskas vuxenutbildning skall: uppmärksamma och i samråd med övrig skolpersonal vidta nödvändiga åtgärder för att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling och visa respekt för den enskilda studerande och i det vardagliga arbetet ha ett demokratiskt förhållningssätt arbeta aktivt med SAM systematiskt arbetsmiljöarbete genom enskilda samtal med studerande, i klassmöten och på skolkonferenser 2

arbeta med värdegrundsfrågor i det dagliga arbetet och årligen ha värdegrundsfrågor som tema vid minst en arbetsplatsträff arbeta för ökad kunskap och förståelse för olika kulturer, religioner och annan trosuppfattning arbeta förebyggande på skolan mot droger, rasism, våld, mobbning eller annan kränkande behandling Lärarna skall: se till att kontinuerliga diskussioner förs i arbetslaget för att förebygga trakasserier och annan kränkande behandling klargöra för de studerande det svenska samhällets grundläggande värden och diskutera konflikter mellan dessa värden och faktisk verklighet informera nya studerande om Likabehandlingsplanen samt klargöra skolans normer och hur dessa är en grund för arbetet och samvaron i gruppen genom arbetssätt och innehåll förebygga trakasserier och annan kränkande behandling arbeta för ökad kunskap om olika kulturer och motverka rasism genom att t ex blanda olika former av grupper med individer för olika kulturer och med olika trosuppfattningar Rektor skall: ha det övergripande ansvaret för att Likabehandlingsplanen följs se till att Likabehandlingsplanen revideras varje år redovisa utvärderingar av arbete med Likabehandlingsplanen se till att medarbetarna får adekvat kompetensutveckling rörande likabehandlingsfrågor när behov uppstår Upptäcka I klassrummet: i det enskilda utvärderingssamtalet skall det finnas en punkt som berör kränkningar mot den studerande eller mot andra studerande i den dagliga undervisningen skall personal vara observant på de studerandes kommentarer och reaktioner samt upplevelser Utanför klassrummet: samtliga medarbetare skall veta att de är skyldiga att agera eller ingripa då de misstänker eller upptäcker en diskriminering, trakasseri eller annan kränkande behandling samtliga studerande skall uppmanas att agera eller ingripa då de misstänker eller upptäcker en diskriminering, trakasseri eller annan kränkande behandling 3

Vägar att anmäla diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling Hur blir ärendet känt: den som känner sig kränkt meddelar själv eller genom kamrat rektor eller någon annan medarbetare en annan studerande kan också meddela lärare eller rektor annan person kontaktar skolan anmälan kommer till skolan via annan instans Utreda och åtgärda Arbetsgång: lärare samtalar med de inblandade, vid behov går ärendet vidare till rektor skolledningen informeras om vad som hänt rektor talar enskilt med de inblandade rektor har samtal med alla berörda parter konflikten bör lösas i ett så tidigt skede som möjligt de inblandade bör få tid att lösa konflikten att det kan finnas fler versioner av det inträffade måste beaktas och därför ska skolan vara neutral part alla händelser ska dokumenteras av ansvarig rektor åtgärdsplan ska diarieföras Frågeställningar vid utredning av trakasserier och annan kränkande behandling: När uppstod händelsen? Varför? Yttre omständigheter? Vilka är inblandade? Vad har hänt sett ur bådas perspektiv? Är även andra inblandade? Vill de inblandade lösa situationen? Vad har de inblandade gjort? Vad har lärare gjort? Vad har skolledning gjort? Uppföljning och redovisning: se över de förebyggande åtgärderna följa upp och revidera handlingsplanen årligen redovisa årligen via Frimanskas vuxenutbildnings kvalitetsredovisning Delaktighet och inflytande Framtagande Inför kalenderåret 2015 har Likabehandlingsplanen reviderats i arbetslaget i Frimanskas vuxenutbildning. Revisionen har utgått från de resultat enkäten Trygg skola gett. 4

Genomförande Under 2014 har alla studerande inom Frimanskas vuxenutbildning fått information om syfte och innehåll i Likabehandlingsplanen och planen mot kränkande behandling. Alla har också beretts möjlighet att diskutera innehållet. Under 2014 har enkäten Trygg skola genomförts med de studerande. Enkäten genomfördes i två omgångar, en omgång under april/maj och en omgång under oktober/november. Enkäten har innehållit frågor rörande trygghet och trivsel, mobbning och främlingsfientlighet. Resultatet har analyserats och ligger till grund för åtgärder under 2015. Resultat Antalet studerande som svarat på enkäten under 2014 har ökat från det första genomförandet i maj till det andra i november. I den första enkäten i april/maj månad deltog totalt 167 studerande (Hälsospårets studerande deltog inte i vårens enkät). I det andra genomförandet i oktober/ november månad deltog 286 studerande. Antalet deltagare under svarsveckorna kan variera beroende på olika orsaker; antal inskrivna elever i respektive kurs under svarsveckorna, frånvaro som sjukdom, vård av barn eller enskilda angelägenheter. Nedan redovisas resultat, analys och åtgärd för den senaste enkäten och för varje delverksamhet inom Frimanskas vuxenutbildning. Specifikt för Lärvux, 40 svar Fråga 4 - Är du trygg i skolan? Fråga 5 - Är det lugn och ro när du arbetar i skolan? Resultat: Två elever har svarat att de inte känner sig trygga i skolan och att det inte är lugn och ro på lektionerna. Analys: Vi har inte fått några signaler från elever att de inte känner sig trygga i skolan eller att det inte är lugn och ro när de arbetar i skolan. Vi arbetar konstant för att erbjuda en lugn och trygg undervisnings- och rastmiljö. Vi har små undervisningsgrupper och vi umgås med eleverna på rasterna för att de ska känna sig trygga. Fråga 7- Har du blivit mobbad av andra studerande i Frimanskas vuxenutbildning det senaste året? Fråga 8- Har du blivit mobbad av personal i Frimanskas vuxenutbildning under det senaste året? Resultat: En elev har svarat jakande på fråga 7 och en elev har svarat jakande på fråga 8. Analys: Vi har inte fått några signaler på att elever upplevt sig mobbade av andra studerande eller av personal. 5

Vi fortsätter att vara lyhörda för vad som händer mellan elever och personal under lektioner och raster. Vi stämmer regelbundet av i grupperna hur stämningen är och att alla mår bra. Specifikt för Matematik, 15 svar Fråga 10- Vet du vem du kan tala med om du upplevt att du har blivit diskriminerad, trakasserad eller kränkt? Resultat: Två personer, 13 %, har svarat nekande på frågan. Analys: Orsaken till att två elever inte vet vart de ska vända sig om de upplever sig diskriminerade, trakasserade eller kränkta har vi inte kännedom om. Vi lärare bör ge fler informationstillfällen kring Likabehandlingsplanen för at vara säkra på att alla elever fått information. Exempelvis i början, mitten och slutet av terminen. Specifikt för Svenska för invandrare (Sfi), akademiker, 130 svar Fråga 3 - Trivs du i skolan? Resultatet visar att 99 % (maj)respektive 97 % (okt/nov) oftast eller alltid trivs i skolan. En studerande har svarat nekande. 1 % svarare aldrig (okt/nov) Analys: Vi tror oss veta orsaken bakom den elev (1 % = en elev i denna undersökning) som svarade att denne aldrig trivs i skolan och vilka åtgärder som då vidtogs. Det finns ytterligare ett par elever som har svarat sällan på samma fråga, vilket bör leda till ett mer systematiskt åtgärdsarbete. För att minimera risken för att elever inte ska trivas hos oss behöver uppföljningen av elevers ISP (individuella studieplaner) systematiseras genom att vi i ett tidigt stadium identifierar de elever som har långsam progression och/eller på andra sätt visar att de har svårt att följa undervisningen inom de ramar som erbjuds och genom att denna uppföljning dokumenteras med explicit information om och tidsramar för erbjudna insatser och resultatet av dem. Fråga 4 - Är du trygg i skolan? Resultatet visar att 100 % (maj) respektive 99 % (okt/nov) oftast eller alltid trivs i skolan. En studerande har svarat sällan och en aldrig i undersökningen okt/nov. Analys: Att någon känner sig otrygg, kan ha många orsaker och föranleder en fördjupad diskussion om hur vi kan följa upp detta. Orsakerna kan vara både externa såväl som interna, interna genom det sätt vi väljer att organisera utbildningen och externa vad gäller elevens egna personliga omständigheter i Sverige. 6

Att skapa ett tillåtande klimat i undervisningen så att alla känner sig inkluderade. Detta genom att regelbundet diskutera förhållningssätt i bemötande så att alla elever känner att de får och kan kommunicera sina synpunkter om hur vi organiserar undervisningen. Vi diskuterar också dilemmasituationer och beskriver hur vi bäst kan kommunicera och lösa eventuella konflikter som uppstår mellan elever eller mellan personal och elever, s.k. bästa praktik, regelbundet på våra inriktningsmöten. Fråga 5 - Är det lugn och ro när du arbetar i skolan? Resultatet visar att 96 % (maj) respektive 90 % (okt/nov) tycker att det är lugn och ro i skolan. En respektive tre elever har svarat aldrig och tre respektive åtta har svarat sällan Analys: Under året har elevantalet varit relativt högt i klasserna. Detta kan vara en tänkbar orsak till att man inte alltid upplever att det är lugn och ro i klassrummet. Vårt arbetssätt uppmuntrar till kommunikation och aktivitet, vilket medför att det stundtals är ganska livligt i klassrummet. Detta kan kanske av någon uppfattas som störande. Några elever kommer ofta sent till lektionerna, vilket uppfattas som störande när lektionerna har börjat. Rekrytering pågår regelbundet vid behov, så att en rimlig personaltäthet kan bibehållas och så att kontinuiteten i flödet och därmed undervisningen kan säkerställas. Förhoppningsvis innebär detta att vi inte heller behöver ta in extern personal som vikarier så ofta. Vi kommunicerar våra didaktiska val med eleverna och kopplar till aktuell forskning inom undervisningsområdet andraspråksinlärning. Vi kommer att följa upp elever som ofta kommer sent till lektionerna med samtal och eventuella åtgärder för att få bättre arbetsro under lektionerna. Lämpliga åtgärder beslutas om och följs upp i arbetslaget. Fråga 6 - Har du blivit mobbad av andra studerande i Frimanskas vuxenutbildning under det senaste 6 månaderna? Resultatet visar att en 1 % (maj) respektive 2 % (okt/nov) upplever att de har blivit mobbade i skolan. Detta är nästa exakt samma resultat som under 2013. Analys: Målet i Frimanskas vuxenutbildning vad gäller mobbning och all annan kränkande behandling är nolltolerans, varvid fortsatta åtgärder för att uppnå detta mål måste vidtas. All kommunikation mellan elever är inte möjlig att följa, varvid mer frekvent och tydligare information vad gäller vem 7

man ska vända sig till, om man utsätts för behandling eller bemötande som kan uppfattas som kränkande måste följa. Mer regelbunden genomgång och diskussion om Likabehandlingsplanens lydelse och funktion, minst en gång per kurs. Fråga 7 - Har du blivit mobbad av personal i Frimanskas vuxenutbildning under de senaste 6 månaderna? Resultatet visar att en 1 % (maj) respektive 2 % (okt/nov) upplever att de har blivit mobbade av personal i skolan. Detta är en försämring av resultatet jämfört med 2013 då ingen elev upplevde detta. Analys: Målet i Frimanskas vuxenutbildning vad gäller mobbning och all annan kränkande behandling är nolltolerans, varvid fortsatta åtgärder för att uppnå detta mål måste vidtas. Att någon elev känner sig mobbad av en personal tar vi på stort allvar, varvid mer frekvent och tydligare information om vem man ska vända sig till, om man utsätts för behandling eller bemötande som kan uppfattas som kränkande av sin lärare eller någon annan som arbetar i skolan. Kollegialt stöd genom regelbunden diskussion om dilemmasituationer som uppstår eller kan uppstå i din relation med en elev eller kollega (kollegasamtal). Om vi som lärare upplever att vi har svårt att möta en elev och dennes specifika behov ska detta snarast diskuteras med annan kollega eller i arbetslaget så att lämpliga åtgärder kan vidtas och dokumenteras. Detta för att om möjligt och i ett tidigt skede undvika att eventuella svårigheter i samarbetet utvecklas till konflikter. Fråga 8 - Har du upplevt att det förekommit främlingsfientlighet mellan de studerande Frimanskas vuxenutbildning under de senaste 6 månaderna? Resultatet visar att en 0 % (maj) respektive 4 % (okt/nov) upplever att det har förekommit främlingsfientlighet mellan de studerande under de senaste 6 månaderna. Detta är en försämring av resultatet från 2013 och mellan de två mätningarna 2014 då ingen elev upplevde detta. Analys: Målet i Frimanskas vuxenutbildning vad gäller främlingsfientlighet och all annan kränkande behandling är nolltolerans, varvid fortsatta åtgärder för att uppnå detta mål måste vidtas. All kommunikation mellan elever är inte möjlig att följa, varvid mer frekvent och tydligare information vad gäller vem man ska vända sig till, om man utsätts för behandling eller bemötande som kan uppfattas som kränkande måste följa. Mer regelbunden genomgång och diskussion om Likabehandlingsplanens lydelse och funktion, minst en gång per kurs och tydlig information om vem man ska vända sig till om man upplever att man blivit kränkt eller diskriminerad. 8

Fråga 9 - Har du upplevt att det förekommit sexuellt nedlåtande ord mellan de studerande i Frimanskas vuxenutbildning under de senaste 6 månaderna? Resultatet visar att en 0 % (maj) respektive 2 % (okt/nov) upplever att det har förekommit sexuellt nedlåtande ord mellan de studerande under de senaste 6 månaderna. Detta är en försämring av resultatet från 2013 och mellan de två mätningarna 2014 då ingen elev upplevde detta. Analys: I en verksamhet som Sfi med mycket stor heterogenitet vad gäller ålder, kön, språk och etniskt ursprung, kan svårigheter i kommunikation lätt leda till missförstånd av förståeliga skäl. Å andra sidan kan också skillnader i medvetenhet om hur vi ska använda språket i skolan för att undvika att det vi säger upplevs som kränkande eller diskriminerande vara olika mellan olika individer. Vi diskuterar regelbundet med eleverna hur vi ska formulera oss för att undvika att bli missförstådda och/eller upplevas som kränkande eller diskriminerande p.g.a. det vi säger. Mer regelbunden genomgång och diskussion om Likabehandlingsplanens lydelse och funktion, minst en gång per kurs och med tydlig information om att det du säger också kan vara en källa till missförstånd eller uppfattas som kränkande eller diskriminerande oavsett intentionen med det sagda. Fråga 10- Vet du vem du kan tala med om du upplevt att du har blivit diskriminerad, trakasserad eller kränkt? Resultatet visar att en 31 % (maj) respektive 36 % (okt/nov) inte vet vem de ska tala med om de upplevt att de har blivit diskriminerade eller kränkta. Denna fråga är ny för år 2014 och därför kan jämförelse med tidigare enkäter ej göras. Analys: I arbetet med Likabehandlingsplanen ingår att informera om vem man ska vända sig till om man upplever att man har blivit diskriminerad eller kränkt. Vad gäller detta krav har vi inte lyckats med att förmedla nödvändig information. Mer regelbunden genomgång och diskussion om Likabehandlingsplanens lydelse och funktion, minst en gång per kurs och tydlig information om vem man ska vända sig till om man upplever att man blivit kränkt eller diskriminerad. Specifikt för Svenska för invandrare (Sfi) Hälsospåret, 66 svar Fråga 3 Trivs du i skolan? Fråga 4 Är du trygg i skolan? Fråga 5 Är det lugn och ro när du arbetar i skolan? Resultat: Trivseln har ökat från förra året. Tryggheten har också ökat och är nu 100 %. Arbetsron har också ökat. 9

Fråga 8 - Har du upplevt att det förekommit främlingsfientlighet mellan de studerande i Frimanskas vuxenutbildning under de senaste 6 månaderna? Resultat: Främlingsfientligheten mellan eleverna upplevs som mindre än förra året. Fråga 9 Har du upplevt att det förekommit sexuellt nedlåtande ord mellan de studerande i Frimanskas vuxenutbildning under de senaste 6 månaderna? Resultat: Sexuellt nedlåtande ord upplevs som färre än förra året. Specifikt för Skriv och Läs-kurserna (SOL), 35 svar Fråga 3 - Trivs du i skolan Resultat: Av eleverna upplever 58 % att de alltid trivs i skolan vilket är ett lägre resultat än i vårens enkät där 84 % upplevde att de alltid trivdes i skolan. Analys: Möjlig orsak kan vara att frågorna trivsel och arbetsmiljö inte får tillräckligt utrymme i skolarbetet. Lärarna ska vara uppmärksamma och lyhörda för hur eleverna trivs i skolan genom samtal under enskild träning och i utvärderingen i samband med den individuella studieplanen. Lärare och elever gör trivselregler tillsammans. Skapa tid i veckoschemat för samtal om trivsel och arbetsmiljö. Fråga 5- Är det lugn och ro när du arbetar i skolan? Resultat: 88 % svarade att det alltid/oftast är lugn och ro under arbetet. Resultatet är lägre än vårens svar som uppnådde 97 %. Analys: Vi antar att studie-ron inte är tillräcklig under eget arbete-tiden. I varje grupp har eleverna enbart tillgång till det egna klassrummet för studierna. I samband med schemaläggning av skolans lokaler försöka hitta fler rum att erbjuda eleverna under eget arbete. Diskrimineringslagen Den 1 januari 2009 trädde en ny lag, diskrimineringslagen, i kraft (SFS 2008:567). Lagen ska främja studerandes lika rättigheter, motverka diskriminering på grund av kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning, funktionshinder eller ålder samt motverka annan kränkande behandling. Verksamheten ska varje år 10

upprätta två planer för likabehandlingsarbetet, en likabehandlingsplan enligt 3 kap. 16 diskrimineringslagen, SFS 208:567 och en plan mot kränkande behandling enligt 6 kap. 18 skollagen, SFS 2010:800. Planerna kan sammanföras till en, så länge innehållet uppfyller lagarnas krav. Definitioner av diskrimineringsgrunder Direkt diskriminering innebär att någon missgynnas genom att behandlas sämre än någon annan. För att det ska röra sig om diskriminering ska missgynnandet ha samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Indirekt diskriminering innebär att någon missgynnas genom tillämpning av en bestämmelse eller ett förfaringssätt som framstår som neutralt men som i praktiken missgynnar en studerande av skäl som har samband med en viss diskrimineringsgrund såvida inte bestämmelsen, kriteriet eller förfaringssättet har ett berättigat syfte. Med begreppet likabehandling menas att alla studerande ska behandlas så att de har lika rättigheter och möjligheter oavsett av om de omfattas av någon diskrimineringsgrund. Trakasserier (även sexuella trakasserier) innebär ett handlande som kränker någons värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Könsöverskridande identitet eller uttryck innebär att någon inte identifierar sig med sin biologiska könstillhörighet som kvinna eller man eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön. Etnisk tillhörighet innebär nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande. Med funktionshinder menas varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga som till följd av en skada eller en sjukdom fanns vid födelsen, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå. Med sexuell läggning menas homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning. Med kränkande behandling menas ett uppträdande som utan att ha samband med någon diskrimineringsgrund kränker en studerandes värdighet 11

Underlag för dokumentation Vem rapporterar händelsen? (namn) När hände det? (datum, tid) Var hände det? (plats) Vilka är inblandade? (namn, personnummer) Beskrivning av händelsen (i kronologisk ordning) - Eventuella konsekvenser Har det förekommit tidigare? Vilka åtgärder vidtogs i så fall då? Vilka åtgärder är vidtagna nu? - Av de inblandade själva? - Av andra? Förslag på åtgärd 12