Vårdrelaterad UVI Inger Andersson, hygiensjuksköterska, april 2016
UVI:er vanligaste VRI:n 1/3 av alla VRI:er 40% av alla VRI:er Detta motsvarar en kostnad på drygt 110 miljoner kronor per år för Uppsala Allegranzi, et al. Lancet 2011; 377: 228-241. Burden of endemic health-care associated infections in developed countries: systematic review and meta-analysis
Vårdrelaterad UVI (VUVI) kan förhindras 17-69 % av VUVI kan förebyggas om man följer rekommenderade guidelines I Uppsala: Över 70 miljoner kronor skulle kunna sparas Ca 700 infektioner skulle kunna förhindras = VARJE ÅR HICPAC: Umscheid et al. 2008
Vårdrelaterad UVI 90 % av alla som får en VUVI har en KAD För att förebygga VUVI måste man fokusera på KAD Hanteringen av KAD Behövs den överhuvudtaget?
Kateter á demeure (KAD) 15-25 % av patienter på sjukhus får en KAD 5 % av patienter på kommunala boenden får en KAD 41-58 % av alla katetrar som sätts är onödiga (överanvändning) Saint 1999, Jain, 1995 Varför? 5
Hur uppkommer UVI? Urinen är normalt steril Urethra är inte steril Katetern är vägen in till blåsan Utsidan Insidan Endogent: Tarmflora, perineal flora Exogent: Vårdpersonalens händer, föremål, golvet
Viktigaste riskfaktor för VUVI är KAD Hur länge KAD sitter och hanteringen av KAD är det som är avgörande för infektion eller inte Risken för VRI-UVI ökar med 5% per dag med KAD Efter en månad har alla med KAD bakterier i urinen Gould et al. ICHE 2010 7
Huvudsakliga åtgärder I. Alternativ till KAD II. Kateterval material och storlek III. Insättningsrutiner IV. Hanteringsrutiner V. Utvärdering av behovet 8
Vilka pat ska ha en KAD? Indikationer 1.Akut urinretention eller obstruktion (tex en sten, tumor, svullnad, trauma) 2.Intensivvård mäta exakta urinmängder 3.Urologisk kirurgi 4.Långa operationer, stora vätskevolymer Immobiliserade pat - tex höftfraktur Smärtsamma sår urogenitalt tex trycksår Livet slutskede
Urinretention Utan avflödeshinder Stroke Bäckenskada Trauma hjärn- el ryggmärgsskador Med avflödeshinder Cancer Njur- el blåsstenar Godartad prostataförstoring
Huvudsakliga åtgärder I. Alternativ till KAD II. Kateterval material och storlek III. Insättningsrutiner IV. Hanteringsrutiner V. Utvärdering av behovet
I. Alternativ Minimera användningen av KAD och låt sitta så kort tid som möjligt Undvik KAD så långt det går Alternativ: Suprapubisk KAD Ren intermittent kateterisering Uridom för mån Inkontinensskydd (blöja) Toalettpassning ( kissobs ) 12
Suprapubiskateter
Ren Intermittent Kateterisering RIK Den bästa tömningsmetoden om patienten inte kan tömma blåsan på ett naturligt sätt!
Val av kateter 100% silikon Kateter storlekar Kateterlängd Tiemanspets
Huvudsakliga åtgärder I. Alternativ till KAD II. Kateterval material och storlek III. Insättningsrutiner IV. Hanteringsrutiner V. Utvärdering av behovet 17
II. Val av KAD- material och storlek? Vad finns det för typer av av KAD och varför finns det så många olika sorter? Vilken KAD ska man välja och varför? Silikon? Latex? 18
Huvudsakliga åtgärder I. Alternativ till KAD II. Kateterval material och storlek III. Insättningsrutiner IV. Hanteringsrutiner V. Utvärdering av behovet 19
Material vid KAD-sättning Rena handskar, minst 2 par Kompresser och rondskål Tvål och vatten Sterilförpackad kateter Bedövningsgel, minst 20 ml 10 ml spruta för att fylla kuffen Uppsamlingspåse och hållare
Basala hygienrutiner Hygienunderlägg under patienten Tvätta underlivet med tvål och vatten Ta av handskar. Desinfektera händerna och tag på nya handskar!
MAN - STEG FÖR STEG 1. Dra tillbaka förhuden och fatta tag i penis nedanför ollonet med en kompress. Lyft penis uppåt 90 grader för att räta ut urinröret. 2. Börja med att droppa lite bedövningsgel på urinrörsmynningen 3. Spruta sakta in10 ml. Ett motstånd uppstår då gelen når slutningsmuskeln 4. Tryck ihop urinröret så att inte gelen rinner ut. 5. Spruta sakta in ytterligare 10 ml efter ca 1 minut. Vänta 3-5 minuter
MAN - STEG FÖR STEG 1. För in katetern till kateterns delningsställe. Forcera inte! 2. Kontrollera att urin rinner ur katetern! 3. Om inte be pat hosta, tryck försiktigt över blåsan eller spruta in 10-50 ml natriumklorid 4. Fyll kateterkuffen 5. För fram förhuden över ollonet igen
Huvudsakliga åtgärder I. Alternativ till KAD II. Kateterval material och storlek III. Insättningsrutiner IV. Hanteringsrutiner V. Utvärdering av behovet 24
Påsar Slutet system med tömbar påse Placerad nedanför urinblåsans nivå. Fixeras Byte 1gång/vecka Obs! Full påse kan orsaka skada Långpåse till natten
Kateterventil Vid god handfunktion Naturlig fyllnad och tömning Öppna var 2-4 timme. Långpåse till natten Byte 1gång/vecka
Läckage och trängningar Kateterstopp eller knickad slang Kuffen trycker mot blåsbotten Kuffen i urinröret! Förstoppning Slemhinneatrofi Överaktiv blåsmuskel Liten urinblåsa Urinvägsinfektion Blåssten
SFS 2008:355 Dokumentera: Ordinerande läkare Indikation Beräknad behandlingstid Typ av kateter, storlek, kuffmängd, batchnr Uppgifter om katetersättningen Patientens egna iakttagelser och upplevelser Dräneringssystem som används Överrapportera vid byte av vårdform (SOSFS 2005:27)
Huvudsakliga åtgärder I. Alternativ till KAD II. Kateterval material och storlek III. Insättningsrutiner IV. Hanteringsrutiner V. Utvärdering av behovet 29
Hur ska vi göra? Nollvision hos ledningen Medvetandegöra Ändra attityder Beteenden och normer Guidelines och riktlinjer