Elevhälsoplan Kvinnebyskolan Alla barn ska bli sitt bästa jag 0
Innehållsförteckning Introduktion Elevhälsoplan Kvinnebyskolan... 2 Elevhälsans organisation... 2 Elevhälsans uppdrag... 2 Ansvarsfördelning... 3 Anmälningsplikt... 3 Sambandet hälsa och lärande... 3 Värdegrund... 3 Mål för Elevhälsoteamets elevhälsoarbete... 4 Förväntat resultat på lång sikt... 4 Hur mäter vi våra resultat... 4 Prioriterade åtgärder... 5 Bakgrund till dessa mål och åtgärder... 5 Trygghetsteamets arbete och mål... 7 Elevhälsan styrning och ledning... 7 Elevhälsan den medicinska delen... 7 Elevhälsan den psykosociala delen... 8 Elevhälsan den psykologiska delen... 8 Elevhälsan den specialpedagogiska delen... 8 Bilaga 1 Bilaga 2 Bilaga 3 Bilaga 4 Bilaga 5 Bilaga 6 Ett elevärende A från början till pedagogisk kartläggning Elevhälsa - Ett ärendes gång, B Handlingsplan vid skolfrånvaro Kvinnebyskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Mentorskap i skolan Årshjul Elevhälsan - Kvinnebyskolan
Introduktion Elevhälsoplan Kvinnebyskolan Elevhälsa börjar i klassrummet Det som betyder mest för elevernas välbefinnande i skolan, både psykiskt och fysiskt, är de dagliga mötena med skolans vuxna. Därför har skolan en stor utmaning framför sig - att skapa en arbetsmiljö som främjar både hälsa och lärande. (Lars H Gustafsson, barnläkare, docent i socialmedicin och hedersdoktor vid Malmö högskola) I den här Elevhälsoplanen redovisar vi hur vi ser på begreppet elevhälsa och hur den är uppbyggd utifrån innehåll, struktur, rutiner och ansvarsfördelning. Med begreppet Elevhälsa menar vi elevhälsans samtliga insatser; medicinska, psykologiska, psykosociala och specialpedagogiska. Elevhälsoarbetet på Kvinnebyskolan utgår inte enbart från Elevhälsoteamet (EHT). Elevhälsoarbetet är tvärtemot något som omfattar och berör alla. Trygghet, hälsa och lärande går hand i hand och sker i samverkan mellan personal, elever och föräldrar/vårdnadshavare. Det sker i stor utsträckning genom att vi utgår från en gemensam värdegrund och att vi aktivt verkar för en god miljö, ett bra klimat och ett positivt bemötande. Det omfattar allt från specifika individbaserade insatser till förebyggande och främjande insatser på individ, grupp och organisationsnivå. Elevhälsan ska främst vara förebyggande och hälsofrämjande. Alla på Kvinnebyskolan arbetar gemensamt för att förverkliga visionen Alla barn ska bli sitt bästa jag. Elevhälsans organisation Det övergripande ansvaret för Elevhälsan ligger hos rektor Caroline Andersson, men delegeras till stor del till biträdande rektor/koordinator för specialpedagogiskt stöd Anna Bergendorf Pihlblad. Elevhälsoteamet (EHT) består i övrigt av en skolkurator; Cecilia Rogestam, en specialpedagog; Richard Nord, en speciallärare; Inger Wallin, en skolsköterska; Linda Johansson samt en skolpsykolog; Lena Sonefors. En stor del av elevhälsoarbetet och stöd till elever genomförs i det dagliga arbetet av pedagoger och övrig personal. I pedagogers och mentorers ansvar ligger t ex utvecklingssamtal, information till- och kommunikation med vårdnadshavare, vetskap om hur eleven fungerar socialt samt överblick över skolarbetet. (Se bilaga 5, Mentorskap i skolan) Till sin hjälp i elevhälsoarbetet har de olika forum för diskussion såsom arbetslag, mentorsgruppen, Trygghetsteamet och Elevhälsoteamet (EHT). Vi på Kvinnebyskolan strävar efter att så tidigt som möjligt upptäcka elever som är i behov av stöd. Elevhälsoteamets konsultationstider är ett av de forum dit man kan vända sig om man har behov av ytterligare reflektion och förslag till vidare arbete. Tillsammans med pedagoger, mentorer och övrig personal är en väl fungerande Elevhälsa viktigt för att elever skall få det stöd de behöver och har rätt till. Tydliga rutiner kring ett elevärendes gång finns. (Se bilaga 1 och 2) Elevhälsans uppdrag I skollagen har en samlad Elevhälsa införts. Eleverna ska ha tillgång till medicinska, psykologiska, psykosociala och specialpedagogiska kompetenser. Elevhälsan kan bidra till att skapa miljöer som främjar elevernas lärande, utveckling och hälsa. I lagen anges att Elevhälsan ska stödja elevernas utveckling mot utbildningens mål och främst arbeta hälsofrämjande och förebyggande.
Ansvarsfördelning All personal oavsett profession tar ett gemensamt ansvar för elevens lärande och sociala utveckling. Anmälningsplikt Skolan har ett särskilt ansvar att uppmärksamma de elever vars situation utgör ett hinder för deras inlärning. Skolan har även ett ansvar för att uppmärksamma elever som far illa eller som uppvisar tecken på ohälsa. Generellt rekommenderas alla att anmäla misstankar om att barn far illa till socialtjänsten. Vi som är anställda inom skolan har dessutom anmälningsplikt om vi i vår verksamhet misstänker att ett barn far illa. I lagen står det att anmälningsskyldiga är skyldiga att genast anmäla till socialnämnden om de i sin verksamhet får kännedom om eller misstänker att ett barn far illa. Socialnämnden får i sin tur informera skolan om att utredning har inletts, inte har inletts eller redan pågår. En förutsättning för att lämna ut sådan information till oss som anmälare är att socialtjänsten inte bedömer att det är olämpligt. Socialnämnden bör sedan erbjuda barnet, vårdnadshavaren och den som har gjort en anmälan ett möte, om det är lämpligt med hänsyn till barnets bästa. (Källa; Årstaskolans Elevhälsoplan) Sambandet hälsa och lärande I Vägledning för elevhälsan från 2014 utgiven av Socialstyrelsen och Skolverket beskrivs följande; Elevhälsans insatser präglas av ett dubbelriktat samband mellan hälsa och lärande. Skolan måste hantera såväl elevers lärande som deras hälsa, och elevernas hälsa har stor betydelse för deras skolprestationer, välbefinnande och möjlighet att fungera i skolans sociala miljö. Omvänt har en elevs skolprestationer stor betydelse för den mentala hälsan. Sambandet har bland annat studerats i en systematisk kunskapsöversikt från Kungliga Vetenskapsakademien, där en tvärvetenskaplig panel gjorde följande sammanfattning av forskningsläget: Forskningen visar entydigt att barn som har svårt att hänga med i skolarbetet löper högre risk att få ett lågt självförtroende och må psykiskt sämre än andra barn. Omvänt ökar också ett lågt självförtroende eller en dålig psykisk hälsa risken för att barnet ska prestera sämre än sina klasskamrater i skolan. (Källa; Årstaskolans Elevhälsoplan) På senaste tiden har forskning visat på skolnärvarons vikt för ökad måluppfyllelse samt frånvaro som indikation på behovet av insatser från skolans sida, vilka kan gälla både det sociala och det pedagogiska. Kvinnebyskolan har tydligt formulerade rutiner för frånvaro, Kvinnebyskolans rutiner vid frånvaro.(se bilaga 3) Värdegrund På Kvinnebyskolan ska ett alltigenom positivt, respektfullt och inkluderande förhållningssätt genomsyra hela verksamheten och därmed också Elevhälsans arbete. I kapitel ett i skollagen definieras syftet med utbildningen och i läroplanens kapitel ett och två tydliggörs skolans värdegrund. Där står bland annat att Utbildningen ska förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på. Var och en som verkar inom skolan ska också främja aktning för varje människas egenvärde och respekt för vår gemensamma miljö. Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan kvinnor och män samt solidaritet med svaga och utsatta är de värden som skolan ska gestalta och förmedla.
För att främja allas lika värde utgår Kvinnebyskolans värdegrundsarbete utifrån diskrimineringsgrunderna; Kön, Könsidentitet eller Könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder. Vidare förtydligar både skollagen och diskrimineringslagen (2008:567) att alla skall behandlas lika (1 kap, 8 skollagen, 1 kap, 5 diskrimineringslagen) och i hälso-, och sjukvårdslagen står att all vård ska ges med respekt för alla människors lika värde (2 Hälso-, och sjukvårdslagen). Kvinnebyskolan har en plan mot diskriminering och kränkande behandling. (Se bilaga 4) Mål för Elevhälsoteamets (EHT) elevhälsoarbete Kvinnebyskolan 2015-2018 Prioriterade mål: EHT-mål Mål från skolutvecklingsplanen Önskat läge: Bidra till att skapa goda lärmiljöer som möjliggör ett ökat lärande hos våra elever Synliggöra och öka lärandet hos våra elever Ökat utgångsläge jämfört med ingångsvärde på Vad sa du fröken-test jämfört med lästest i åk 2 från mätning HT 2015 till VT 2017. Lärarnas skattning utifrån fokus på elevernas lärande i olika sammanhang påvisar en ökning av skattning på nivå fyra och fem om minst 50% VT16. Öka upplevelsen av trygghet och gott arbetsklimat Ökade indexvärden i Attitydundersökningens resultat rörande följande frågeställningar HT15 samt HT17: B1: jag vet vad jag ska kunna för att nå de olika målen i de olika ämnena Åk 2-3: 3,34 Åk 4-6: 3,37 B2. Mina lärare förväntar sig att jag ska nå målen i alla ämnen Åk 2-3: 3,71 Åk 4-6: 3,65 B3. Jag får veta hur det går för mig i skolarbetet Åk 2-3: 3,41 Åk 4-6: 3,30 B10. Det är ett bra arbetsklimat på de flesta lektionerna Åk 2-3: 2,99 Åk 4-6:3,26 A1: jag känner mig trygg i skolan Åk 2-3: 3,59 Åk 4-6. 3,68 F4: Jag känner mig trygg på fritidshemmet Åk 2-3 3,82 Främja skolnärvaron Utveckla samarbetet inom EHT samt stärka teamets olika kompetenser Att elevnärvaron har ökat totalt sett och att bekymmersam (se definition i Kvinnebyskolans rutiner vid frånvaro) frånvaro har minskat från aug 2016-jun 2017 Utvärderingar inom EHT visar en upplevelse av ökat och fördjupat samarbete (december varje läsår) Gemensam kompetensutbildningssatsning varje läsår för EHT-Kvinnnebyskolan samt individuell fortbildning för den egna professionen (EHT och/ eller utifrån medarbetarsamtal/plan för kompetensutveckling) (Inventering/Planering augusti/september varje läsår)
Förväntat resultat på lång sikt 2015-2018 Elevernas resultat har ökat Eleverna känner sig trygga på skolan och upplever ett gott arbetsklimat Att elevnärvaron har ökat totalt sett och att bekymmersam (se definition i Kvinnebyskolans rutiner vid frånvaro) frånvaro har minskat Att elevhälsoarbetet har förbättrats samt att kompetenserna inom Elevhälsoteamet har stärkts Hur mäter vi våra resultat? Betyg, NP-resultat, vad sa du fröken, attitydundersökningen, undersökning angående elevernas egna lärande (fokusgrupper), Trygghetsteamets undersökningar om trygga och otrygga platser samt om utanförskap. Utvärderingar inom EHT samt bland personalen angående elevhälsoarbetet EHT:s egna jämförelser vad gäller närvaro/frånvaro samt huvudmannens rapporter om frånvaro och andelen kvitterade lektioner Prioriterade åtgärder: Systematiskt förbättra elevhälsoarbetet samt bredda perspektivet/synen på elevhälsa bland personalen så att det medicinska, psykologiska, psykosociala och specialpedagogiska sammanlänkas ytterligare Arbeta för att all personal ska känna sig delaktiga i elevhälsoarbetet Utarbeta samt förankra rutiner kring frånvarohantering för att främja skolnärvaron Årlig plan för kompetensutveckling i elevhälsofrågor för medlemmar i EHT Åtgärdsplan Åtgärd Aktivitet(er) Ansvarig Tidsplan och Uppföljning Systematiskt förbättra elevhälsoarbetet samt bredda perspektivet/synen på elevhälsa bland personalen så att det medicinska, psykologiska, psykosociala och specialpedagogiska sammanlänkas ytterligare - Implementera dokument och mallar som stöd i arbetet med elevärenden - Skapa forum för att kunna stötta mentorer och undervisande lärare i deras arbete med extra anpassningar och särskilt stöd exempelvis genom konsultationer, fortbildningsinsatser mm - Öka tillgängligheten till EHT - Individuellt stöd, t ex vid situationer som kräver direktkontakt med någon inom EHT. Biträdande rektor i samarbete med Elevhälsoteamets övriga medlemmar Återkommande se Årshjul (bilaga 6) Utvärderingar bland personalen samt inom EHT och TT se Årshjul (bilaga 6) + Bibehållna resultat på nästa enkät från skolinspektionen
Arbeta för att all personal ska känna sig delaktiga i elevhälsoarbetet Utarbeta samt förankra rutiner för att främja närvaron - Systematisk handledning till personalen utifrån olika kompetenser inom EHT - Utveckla arbetet med att upptäcka elever i behov av extra anpassningar och särskilt stöd genom hållbara rutiner kring exempelvis klasskonferenser och överlämningar - Screening av läs- och skrivnivå - Arbeta för ett inkluderade förhållningssätt bland elever och personal samt öka förståelsen kring barn i behov av stöd genom exempelvis fortbildning för personalen, information till elever och föräldrar, elevsamtal och klassrumsbesök - Regelbundna EHT-möten samt förlängda möten - Minst en medlem ur EHT medverkar under arbetslagsmötena - Elevhälsofrågor som stående punkt på dagordningen för arbetslagsmötena - Skapa en ingång (EHT) i elevärenden oavsett ärendets karaktär - Skapa hållbara rutiner kring dokumentation från möten samt kring enskilda elever - Hälsosamtal - Revidera rutiner kring hantering av elevfrånvaro för att främja skolnärvaro (se Kvinnebyskolans rutiner vid frånvaro) - Arbeta systematiskt i EHT utefter de nya rutinerna - Informera om nya rutiner bland personalen vid studiedagar, nyanställningar mm - Restriktioner angående ledigheter enligt kap 7 18 Skollagen (Blankett; Komplettering till ledighetsansökan) - Utvärdera efterlevnaden av de nya rutinerna - Informera föräldrar och elever om vikten av skolnärvaro vid Biträdande rektor i samarbete med Elevhälsoteamets övriga medlemmar se Årshjul (bilaga 6) se Årshjul (bilaga 6) se Årshjul (bilaga 6) se Årshjul (bilaga 6)
Årlig plan för kompetensutveckling i elevhälsofrågor för medlemmar i EHT exempelvis föräldramöten, mentorstiden mm - Tydliggöra ansvarsfördelningen vad gäller stöd till elever att komma i kapp med skolarbetet efter sjukfrånvaro, ledighet mm - Inventering av kompetensutveckling i början av läsåret som kan tänkas stärka EHT:s kompetenser och som bidrar till att utveckla teamet - Planera fortbildningsinsatser så att de bidrar till uppfyllelse av samtliga EHT-mål samt som rimmar väl med de övergripande målen i Kvinnebyskolans Skolutvecklingsplan. - Kompetensutveckling för enskilda EHT:medlemmar redovisas (ca 10 min) för övriga teamet under fortbildningspunkten på dagordningen. Biträdande rektor i samarbete med Elevhälsoteamets övriga medlemmar VT16 samt okt17 (Bitr. rektor) HT 16 (Bitr. rektor) Bakgrund till dessa mål och åtgärder - Insynsbesökets rapport ( Håll i arbetet med vision och ledord, synliggöra lärandemålen och utvärdering av undervisningen, sprida goda exempel på anpassningar ex med lärplattorna) - Attitydundersökningens resultat - Hatties forskning gällande framgångsrik undervisning - Skolverkets Allmänna råd om extra anpassningar och särskilt stöd samt Allmänna råd för arbetet med att främja närvaro och att uppmärksamma, utreda och åtgärda frånvaro i skolan - Socialstyrelsens och skolverkets Vägledning för elevhälsan från 2014 Trygghetsteamets arbete och mål Trygghetsteamets arbete och mål finns dokumenterat i Kvinnebyskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling. (Se bilaga 4) Elevhälsan styrning och ledning Det övergripande ansvaret för Elevhälsan ligger hos rektor Caroline Andersson, men delegeras till stor del till biträdande rektor Anna Bergendorf Pihlblad som tillika är koordinator för specialpedagogiskt stöd. Biträdande rektor har Elevhälsoarbetet som huvudansvarsområde och driver arbetet vad gäller den samlade Elevhälsan. Detta innebär tex att sammankalla, leda och utveckla arbetet i EHT samt i Trygghetsteamet, utarbeta
elevhälsorutiner samt förankra dessa, ansvara för överlämningar och mottagandet av nya elever, besluta om upprättandet av åtgärdsprogram, fördela resurser, leda vissa möten med vårdnadshavare samt sköta kontakter med andra myndigheter. Precis som för övriga kompetenser inom den samlade elevhälsan ska arbetet syfta till att: Främja elevers lärande, utveckling och hälsa Förebygga ohälsa och inlärningssvårigheter Bidra till att skapa miljöer som främjar lärande, utveckling och hälsa Verka för att nämndens mål nås Elevhälsan den medicinska delen Skolsköterskan på Kvinnebyskolan, Linda Johansson, arbetar under eget yrkesansvar i enlighet med hälso- och sjukvårdslagstiftningen och har journalföringsplikt. Elever på Kvinnebyskolan erbjuds hälsobesök. Eleverna får vid behov även uppsöka skolsköterskan för enklare sjukvårdsinsatser. Alla elever i grundskolan ska enligt skollagen erbjudas minst tre hälsobesök. I hälsobesöken ingår att bedöma elevens allmänna hälsotillstånd, tillväxt, utveckling och inlärning. Målet är att tidigt upptäcka elever i behov av stöd i någon form. Hälsosamtalet är en del av hälsobesöket och av elevhälsans hälsofrämjande arbete. Hälsosamtalet utgår från elevens egna behov och innefattar information och rådgivning. Utöver hälsobesöken kan eleven erbjudas syn- och hörselundersökning och andra begränsade hälsokontroller vid påtalat behov. Skolsjuksköterskan fullföljer vaccinationer enligt svenska barnvaccinationsprogrammet. Skolsköterskan på Kvinnebyskolan ingår i både EHT och i Trygghetsteamet. Elevhälsan den psykosociala delen Kvinnebyskolans skolkurator, Cecilia Rogestam, är liksom skolsköterskan en del av den samlade elevhälsan. Skolkuratorn bidrar med psykosocial kompetens som ett stöd i det pedagogiska arbetet och i den övergripande planeringen av elevhälsans arbete. Hon genomför samtal, av olika karaktär och innehåll, med enskilda elever och deras vårdnadshavare. Skolkuratorn kan t ex genomföra sociogram och på rektorns uppdrag utreda och bedöma den sociala och psykosociala situationen för enskilda elever, bland annat som underlag inför beslut om särskilt stöd och vid upprättande av åtgärdsprogram. Skolkuratorn deltar även hon i EHT samt Trygghetsteamet och är således drivande i arbetet vad gäller exempelvis värdegrundsfrågor och likabehandling. Skolkurator kan ge handledning till skolpersonal på Kvinnebyskolan utifrån elevers hälsa, sociala situation, lärande och utveckling samt bidra med kunskaper om samhällets stödsystem. Kurator har kontakter med externa myndigheter och deltar i olika nätverk. Elevhälsan den psykologiska delen Skolpsykologen på Kvinnebyskolan, Lena Sonefors, samarbetar ihop med andra kompetenser i skolans Elevhälsoteam (EHT) och utgår från skollagens föreskrifter i detta arbete. Skolpsykologen arbetar även under eget yrkesansvar i enlighet med hälso- och sjukvårdslagstiftningen och har journalföringsplikt. Även skolpsykologen är del av den samlade elevhälsan och kan tillföra psykologisk kompetens som ett stöd i det pedagogiska arbetet och i den övergripande planeringen av elevhälsans arbete. Hon kan genomföra psykologiska utredningar på uppdrag av rektor, ge handledning till skolans övriga personal samt bidra med kunskap kring psykiska besvär, till exempel ångest och depression och utbildning kring psykisk hälsa och ohälsa.
Elevhälsan den specialpedagogiska delen På Kvinnebyskolan arbetar en specialpedagog, Richard Nord samt en speciallärare, Inger Wallin. Båda deltar i elevhälsoarbetet och är medlemmar i EHT. Både specialpedagog och speciallärare är en viktig länk mellan organisation och det operativa arbetet. Dessa för exempelvis information om elevärenden mellan arbetslaget och EHT, bistår biträdande rektor med synpunkter i arbetet med att sammanställa pedagogiska utredningar och åtgärdsprogram, utgör stöd utefter behov i möten med vårdnadshavare, t ex vid utvärdering av åtgärdsprogram och/eller under utvecklingssamtal. Speciallärare och specialpedagog kan handleda kollegor och komma med förslag till pedagogisk personal vad gäller vilka extra anpassningar som kan vara lämpliga. På Kvinnebyskolan genomför speciallärare och specialpedagog läs- och matematiktester samt sammanställer dem, både planerade tester och tester vid behov. De bidrar med sin specifika kompetens under det löpande lektionsarbetet.
BILAGA 1 Ett elevärende A från början till pedagogisk kartläggning Kvinnebyskolan Mentor och/eller annan personal som arbetar med eleven/eleverna diskuterar elevärendet. Anteckningar förs i blanketten Elevanteckningar Anteckningar förs i blanketten Elevanteckningar Elevärendet lyfts i arbetslaget under punkten Elevhälsa och vid behov diskuteras eventuella anpassningar på individ och/eller gruppnivå. - Elevärendet dokumenteras kort i arbetslagets protokoll och anteckningar förs i blanketten Elevanteckningar - Arbetslagets representanter i EHT (SENCO och/eller specped/speclär) redovisar ärendet vid nästkommande EHT-möte. EHT diskuterar elevärendet och återkopplar till berörda. (Eventuellt förs ärendet vidare till Trygghetsteamet. Då behandlas ärendet utifrån rutiner i Kvinnebyskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling ) - SENCO redovisar ärendet i ledningsgruppen Eventuella anpassningar redovisas i Checklistan för extra anpassningar och bifogas till elevens/elevernas IUP av mentorn Uppföljning och utvärdering av anpassningar diskuteras i arbetslaget och dokumenteras i blanketten Elevanteckningar samt i Checklistan för extra anpassningar - Vårdnadshavarna får återkoppling utifrån utvärderingen av anpassningarna: - Anpassningarna har gett önskat resultat och avslutas - Pågående anpassningar bedöms vara korrekta men har ännu ej gett önskat resultat - Pågående anpassningar anses ej vara tillräckliga, nya anpassningar tar vid eller anpassningarna intensifieras - Mentor eller annan personal initierar med hjälp av EHT en pedagogisk kartläggning Anteckningar förs i blanketten Elevanteckningar Eventuella anpassningar redovisas i Checklistan för extra anpassningar och bifogas till elevens/elevernas IUP av mentorn Pedagogisk kartläggning till utredning Ärendet följer nu Ett ärendes gång B - Kvinnebyskolan
BILAGA 2 Elevhälsa - Ett ärendes gång, B Ett ärendes gång Hur ska respektive blankett behandlas? Anvisningar för kartläggning, utredning och åtgärdsprogram Formuleringsstöd vid kartläggning av elever Handlingen i original diarieförs och förvaras i elevakten 1. Blankett för elevakt Handlingen i original lämnas/skickas till vårdnadshavare/elev. Kopia diarieförs och förvaras i elevakten 2. Pedagogisk kartläggning till utredning 3. Utredning och pedagogisk bedömning 4. Fördjupad pedagogisk utredning Beslut i original lämnas/skickas till vårdnadshavare/elev tillsammans med delgivningskvitto och frankerat svarskuvert. Kopia diarieförs och förvaras i elevakten. 5. Bekräftelse utredning och pedagogisk bedömning 6. Beslut om att inte utarbeta åtgärdsprogram Delgivningskvitto 7. Beslut om åtgärdsprogram Delgivningskvitto 8. Uppföljning och utvärdering av åtgärdsprogram 10. Beslut om att avsluta åtgärdsprogram Delgivningskvitto 9. Beslut om fortsatt åtgärdsprogram Delgivningskvitto
BILAGA 3 Kvinnebyskolan 2015-10-14 Handlingsplan vid skolfrånvaro Syftet med handlingsplanen är att personalen i ett tidigt skede ska uppmärksamma tecken på tilltagande frånvaro hos elever och därefter skyndsamt sätta in nödvändiga insatser för att främja närvaron. Handlingsplanen är även ett verktyg för att kvalitetssäkra skolans arbete med skolfrånvaro på såväl individ-, grupp- som organisationsnivå. Från det år ett barn fyller 7 år, råder det skolplikt i Sverige. Skolplikten upphör det år barnet fyller 16 år. Att gå i förskoleklass är frivilligt, dock kan denna handlingsplan med fördel tillämpas även då sexåringar har hög frånvaro. Vad är frånvaro? När en elev är frånvarande, oavsett orsak, är detta att betrakta som frånvaro. Eleven går miste om moment, processer och kunskap som i vissa fall är svåra att ta igen i efterhand. Det finns dock olika typer av frånvaro, ogiltig frånvaro respektive giltig frånvaro. Ogiltig frånvaro är all frånvaro som inte är anmäld av vårdnadshavare. Det kan handla om enstaka lektioner och/eller dagar. Giltiga frånvaro är exempelvis sjukdom eller beviljad ledighet. Rektor får bevilja ledighet för enskilda angelägenheter. Rektor får inte uppdra åt någon annan att fatta beslut om ledighet som avser längre tid än tio dagar. I ansökan om ledighet skall vårdnadshavare ange skäl till ledigheten. Ett beslut om ledighet ska grundas på en samlad bedömning av elevens situation. Bland de omständigheter som normalt bör beaktas kan särskilt nämnas frånvarons längd, elevens studiesituation, möjligheterna att på olika sätt kompensera den förlorade undervisningen samt hur angelägen ledigheten är för eleven. Om det rör sig om en längre ledighet får vårdnadshavarna komplettera ledighetsansökan för att rektor ska kunna besluta om kravet på synnerliga skäl uppfylls.(7kap 18 Skollagen) (se bilaga 4) På Kvinnebyskolan har vi valt att definiera bekymmersam frånvaro som frånvaro överstigande 15 % eller två längre sjukperioder/termin (1 sjukperiod = 1 vecka) eller återkommande ströfrånvaro (3-4 ggr/termin), eller upprepade (en gång/vecka eller mer) sena ankomster Anmäla frånvaro Vid sjukdom ska vårdnadshavare meddela elevens frånvaro till skolan. Anmälan ska göras per telefon: 013-207086 varje dag som eleven är frånvarande. Handlingsplan för att främja närvaro 1. Varje lärare ansvarar för att närvaro/frånvaro kontrolleras och dokumenteras i Dexter efter varje lektion (se bilaga 2). 1
Om elever saknas, men inte är anmälda informeras administrativa assistenten om detta av mentor eller undervisande lärare. Administrativa assistenten tar kontakt med hemmet/vårdnadshavare. Om administrativa assistenten är frånvarande ringer mentor eller undervisande lärare hem till eleven. 2. Vid det sista EHT mötet varje månad rapporterar skolkurator bekymmersam frånvaro under mötet (se definition ovan) månadsvis (september-juni) i varje klass. Om en elev befaras fara illa ska orosanmälan till Socialtjänsten göras. 3. Mentor kontaktar vårdnadshavare för att följa upp orsak till frånvaro. Anteckningar förs i Elevanteckningar. (Mall/stöd för sådana samtal finns, se bilaga 3). Om en elev befaras fara illa ska orosanmälan till Socialtjänsten göras. 4. Om skolfrånvaron även vid nästa månadsuppföljning är hög undersöks orsaken till frånvaron ytterligare av skolan. Biträdande rektor ansvarar för att undersökningen kommer till stånd och blir gjord. Undersökningen utförs av person/personer ur EHT eller Trygghetsteamet i samarbete med mentor. Om en elev befaras fara illa ska orosanmälan till Socialtjänsten göras. a. Undersökningen utmynnar vid behov i extra anpassningar eller åtgärdsprogram som beskriver vad för stöd som behövs för att främja elevens skolnärvaro. Dessa dokument anger vilka stödåtgärder som ska sättas in och hur dessa kontinuerligt ska följas upp och utvärderas. Ansvarsfördelningen tydliggörs. Om/när åtgärdsprogram har utarbetats gällande frånvaro informeras skolområdeschefen. b. Om eleven riskerar att inte nå kunskapskraven/målen på grund av för hög frånvaro genomförs en pedagogisk utredning. Utredningen utmynnar vid behov i extra anpassningar eller åtgärdsprogram. Om/när åtgärdsprogram har utarbetats gällande frånvaro informeras skolområdeschefen.
Kommungemensamma rutiner vid fortsatt hög frånvaro (Från Skolfrånvaro och vägen tillbaka ) 1. Barn- och ungdomschefen upprättar ett förslag till beslut om föreläggande att vårdnadshavarna måste fullgöra sina skyldigheter. Föreläggandet kan förenas med vite. Alla tänkbara ansträngningar ska ha gjorts för att finna en lösning på frivillig väg och vite kan bara utfärdas om vårdnadshavarna inte har gjort vad som ankommer på dem/denne att utföra i detta sammanhang. Förslaget ska föregås av en utredning av orsaken till att eleven inte fullgör sin skolplikt. I utredningen ska elev och vårdnadshavare komma till tals. För denna utredning ansvarar sektionen för resurs- och stödverksamheten i samråd med elevens rektor och elevhälsan. 2. Beslut om föreläggande att vårdnadshavarna måste fullgöra sina skyldigheter fattas av barn- och ungdomsnämnden. Föreläggande kan förenas med vite. 3. Barn- och ungdomschefen upprättar ett förslag till beslut om begäran av utdömande av vite. 4. Beslut om begäran av utdömande av vite fattas av barn- och ungdomsnämnden
Bilaga 1 Vad säger lagen? Skolplikt och frånvaro regleras i kapitel 7 i skollagen: 2 Barn som är bosatta i Sverige har skolplikt enligt föreskrifterna i detta kapitel. --- Skolplikten motsvaras av en rätt att få utbildning inom det offentliga skolväsendet för barn och ungdom. 10 Skolplikten inträder höstterminen det kalenderår då barnet fyller sju år. 17 En elev i grundskolan, grundsärskolan, ---, ska delta i den verksamhet som anordnas för att ge den avsedda utbildningen, om eleven inte har giltigt skäl att utebli. ---- om en elev i grundskolan, grundsärskolan ---- utan giltig frånvaro uteblir från den obligatoriska verksamheten ska rektor se till att elevens vårdnadshavare samma dag informeras om att eleven varit frånvarande. Om det finns särskilda skäl behöver elevens vårdnadshavare inte informeras samma dag. 20 Den som har vårdnaden om ett skolpliktigt barn skall se till att barnet fullgör sin skolplikt. 21 Hemkommunen ska se till att skolpliktiga elever som inte går i dess grundskola eller grundsärskola på något annat sätt får föreskriven utbildning. 22 Kommunen skall se till att eleverna i dess grundskola och grundsärskola fullgör sin skolgång. ----- 20 Den som har vårdnaden om ett skolpliktigt barn skall se till att barnet fullgör sin skolplikt. 21 Hemkommunen ska se till att skolpliktiga elever som inte går i dess grundskola eller grundsärskola på något annat sätt får föreskriven utbildning. 22 Kommunen skall se till att eleverna i dess grundskola och grundsärskola fullgör sin skolgång. ----- Anmälningsskyldighet vid frånvaro regleras i 4 kap 8 i skolförordningen: 8 Om en elev på grund av sjukdom eller av någon annan orsak inte kan delta i den verksamhet som anordnas för att ge den avsedda utbildningen, ska hindret snarast anmälas till skolenheten. Rektor får besluta hur anmälningsskyldigheten ska fullgöras. Anmälan om missförhållanden regleras i socialtjänstlagen 14 kap 1 andra stycket: Myndigheter vars verksamhet berör barn och ungdom samt andra myndigheter inom hälso- och sjukvården, annan rättspsykiatrisk undersökningsverksamhet, socialtjänsten och kriminalvården är skyldiga att genast anmäla till socialnämnden om de i sin verksamhet får kännedom om något som kan innebära att socialnämnden behöver ingripa till ett barns skydd. Detta gäller även dem som är anställda hos sådana myndigheter. Sådan anmälningsskyldighet gäller också dem som är verksamma inom yrkesmässigt bedriven enskild verksamhet som berör barn och unga eller annan yrkesmässigt bedriven enskild verksamhet inom hälso- och sjukvården eller på socialtjänstens område Utifrån bestämmelserna i skollagen skriver Skolverket följande gällande skolplikt och frånvaro: Skollagen anger en ovillkorlig rätt för alla barn med vanlig skolplikt att få tillgång till utbildning. Därför måste såväl kommunala som fristående skolor ha tillfredsställande rutiner för hur man ska agera då elever är frånvarande från undervisningen. När en elev, utan giltiga skäl såsom sjukdom och liknande skäl eller beviljad ledighet, är frånvarande från skolan, ankommer det på huvudmannen att utan oskäligt dröjsmål utreda vad frånvaron beror på.
Bilaga 2 Lathund för registrering i Dexter Händelse Frånvaroorsak i Dexter Kommentar Elev reser privat utan att få ledigt Okänd orsak Ej beviljad ledighet Eleven ringer och anmäler sig sjuk Administrativ assistent kontaktar omgående vårdnadshavare (frånvarostatusen i Dexter ändras därefter) Elev lämnar lektion utan att ange orsak Avvek Undervisande lärare (eller mentor) kontaktar vårdnadshavare. Tidsangivelse i Dexter om eleven kommer tillbaka till lektionen efter en stund Elev finns inte i skolan och uppgift saknas om var hen befinner sig Elev går hem innan skolans slut utan att vidtala personal Okänd orsak Avvek Administrativ assistent eller mentor kontaktar vårdnadshavare snarast (frånvarostatusen i Dexter ändras därefter) Undervisande lärare (eller mentor) kontaktar vårdnadshavare Elev kommer försent till första lektionen. Sen ankomst Tidsangivelse i Dexter. Se rutiner för bekymmersam frånvaro Elev deltar i elevråd, skyddsarbete, arbetsmiljöarbete eller liknande Deltar i idrottsevenemang genom skolan Elev har friluftsdag, elevensvaldag eller fadderverksamhet Närvaro-annan skolverksamhet Närvaro-annan skolverksamhet Närvarande, d v s ingen notering i Dexter Ska förankras hos vårdnadshavare Samtliga undervisande lärare kvitterar närvaro i Dexter Elev reser privat och har fått ledigt Beviljad frånvaro Mentor för in i Dexter när ledigheten är beviljad Elev har anmält besök hos skolkurator skolsköterska eller skolpsykolog Vårdnadshavare anmäler eleven sjuk Elev går hem innan skolans slut och vidtalar personal Ingen notering i Dexter Anmäld frånvaro Anmäld frånvaro Kontakt ska tas med vårdnadshavare innan hemgående av mentor eller undervisande lärare
Bilaga 3 Att följa upp orsak till frånvaro - Samtalsstöd i kontakt med vårdnadshavare Tre grundläggande ansatser vid samtal med vårdnadshavare Behålla en god relation Acceptera känslor Behålla fokus Läraren behåller en varm och omsorgsfull attityd oberoende av förälderns hållning Läraren uttrycker empati för förälderns känslor och perspektiv Läraren håller samtalet fokuserat och i planerad riktning Ge uttryck för att du känner eleven som person och exemplifiera detta Ge specifika positiva kommentarer om eleven Ge uttryck för att du bryr dig om elevens välmående och utveckling Validera förälderns känslor Uttryck förståelse för förälderns oro eller behov Genom hela samtalet: Uttryck på ett professionellt sätt optimism och att du är engagerad i att lösa situationen Dimension Definition Exempeluttalande Specifikt utifrån skolans frånvarorutiner Inleda samtalet Dela information Läraren börjar med att skapa ett gemensamt sammanhang Läraren förklarar situationen genom att använda exempel Börja med att tacka föräldern för att hen kommit Beskriv syftet med träffen (om läraren initierade mötet) Uppdatera föräldern på dina observationer. Använd ett neutralt, ickeladdat språk. Undvik jargong Utgå från anteckningar/dokumentation kring det som hittills gjort för att stötta eleven/alt exempel på vad som oroar dig Tacka för att de tar sig tid/kolla om det passar att ringa nu Frånvarorutiner vad som är hög frånvaro enligt skolans rutiner Uppmärksamma fld på den bekymmersamma frånvaron Konkreta beteenden/brist på beteenden Dexterutdrag Samla information Skapa en handlingsplan Läraren ber föräldern om information Läraren erbjuder lösningsförslag, om möjligt med hjälp av förälderns förslag Ställ öppna frågor för att få veta mer om eleven ( Vad önskar du att alla lärare visste om ditt barn?, Kan du berätta mer om ) Fråga om förälderns tankar kring hur situationen kan hanteras ( vad gör du när något sådant här händer hemma? ) Använd aktivt lyssnande: upprepa hur du uppfattat vad föräldern sagt för att höra efter att du förstått Skapa idéer kring hur ni kan hantera situationen Fråga föräldern Vilka av dessa idéer tror du fungerar bäst för dig och ditt barn? Be om tillåtelse att anteckna och höra efter så att du har förstått Utveckla en handlingsplan och skriv ned denna. Bestäm tid för uppföljning vid behov. Fråga efter vårdnadshavarnas bild av och uppfattning om frånvaron Sjukdom/skolfaktorer? Öppet resonerande kring möjliga åtgärder Uppföljning vid behov Denna del av samtalet kommer att se mycket olika ut beroende på vad som är orsaken till frånvaron. Om det rör sig om en sjukdomsperiod som förväntas ha gått över nu kan den i stort sett uteslutas. Om det i samtalet framkommer större problem eller oro behöver den ta större plats.
2016-02-08 Kvinnebyskolan Caroline Andersson Bilaga 4 Vårdnadshavare till eleven: Komplettering av ledighetsansökan Ni har kommit in med en ansökan om ledighet. Datum inkommet:.. 18 Skollagen säger att En elev i en skolform som avses i 17 (bl a grundskolan*) får beviljas kortare ledighet för enskilda angelägenheter. Om det finns synnerliga skäl får längre ledighet beviljas. För att kunna ta ställning till om kravet på synnerliga skäl uppfylls önskar jag därför att Ni i bilaga preciserar skälen för den önskade ledigheten, t ex varför inte resan kan genomföras under något av de lov som finns i nära anslutning till den sökta ledigheten. I tjänsten Caroline Andersson Rektor Kvinnebyskolan
Kvinnebyskolan BILAGA 4 Kvinnebyskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Gäller från augusti 2015- juni 2016
1. Vår vision 2. Förebyggande och främjande arbete 3. Trygghetsteamets uppdrag 4. Resultat från kartläggning 5. Åtgärdsplan 2015-2016 6. Årshjul över återkommande aktiviteter 7. Rutiner för anmälan Bilagor: 1. Definitioner och begrepp 2. Diskrimineringsgrunderna 3. Blankett för anmälan till EHT för vidare behandling av Trygghetsteamet ****************************************************************** 1. Vår vision Kvinnebyskolans vision Alla barn ska bli sitt bästa jag! Vår vision är att alla - elever och vuxna - som arbetar på Kvinnebyskolan ska känna trygghet, trivsel och arbetsglädje. Tillsammans ska vi arbeta för en skola där vi alla bryr oss om varandra, hjälper varandra och där alla har lika värde. Vi ska visa respekt för varandra, varandras åsikter och ingen ska utsättas för diskriminering eller kränkande behandling. Kvinnebyskolan har tre verksamhetsformer (Förskoleklass, Grundskola 1-6 samt Fritidshem) och som omfattas av denna plan. Policy Det ska råda nolltolerans mot trakasserier och kränkande behandling i vår skola. Ansvar All personal observerar beteenden i skolans lokaler samt på raster och är lyhörda för att upptäcka trakasserier och kränkningar. Mentorer och undervisande lärare ansvarar för att en god klassrumsmiljö efterlevs och att skolans trivselregler är kända hos eleverna. Trygghetsteamet ansvarar bland annat för åtgärder vid mobbningsärenden som anmäls av elever, föräldrar och personal. Rektor har ett övergripande ansvar för arbetsmiljön på skolan och för att planen förankras och efterlevs. Ansvariga för planen Rektor, Bitr. rektor och Trygghetsteamet
2. Förebyggande och främjande arbete Främjande arbete Mål Strategier för att nå målen Ansvarig Att alla elever ska ha kännedom om vad begreppet kränkande behandling står för. (se diskrimineringsgrunderna) Alla elever ska ha samma rättigheter och samma möjlighet att påverka undervisningen. Alla elever ska, oavsett sexuell läggning, könsidentitet eller könsuttryck (se diskrimineringsgrunderna) känna sig trygga och må bra. Alla elever ska ha goda kunskaper kring etniska tillhörigheter, religioner och trosuppfattningar (se diskrimineringsgrunderna) för att skapa medvetenhet om allas lika värde. På vår skola ska inga rasistiska symboler, ord eller andra rasistiska handlingar förekomma Att skapa en fysisk miljö som är anpassad för elever med funktionshinder. (se diskrimineringsgrunderna) Ingen ska känna sig kränkt/illa behandlad på grund av sin ålder (se diskrimineringsgrunderna) Kontinuerligt värdegrundsarbete i klasserna på mentorstiden och delvis även i visst lektionsarbete. Mångfaldsperspektivet ska belysas i undervisningen. Kartläggning och arbete kring elevinflytande (se skolutvecklingsplanen). Läsa böcker som behandlar olika familjekonstellationer för att sedan samtala kring detta (F-3). Ta upp olika sorters sexuell läggning i undervisningen (4-6). Belysa olika religioner och etniska minoriteter genom att läsa böcker och samtal kring dem. (Se övergripande mål i LGR 11 samt kursplanen i religion och samhällskunskap) Vi individanpassar den fysiska miljön utifrån elevens funktionshinder, såväl synliga som osynliga. Undervisningen anpassas så att alla kan delta på lika villkor. Fadderverksamhet Åldersintegrerade fritidshem Rastveksamhet Temadagar/aktiviteter i åldersintegrerade grupper i Mentorer, undervisande lärare och all annan personal på skolan. Mentorer och undervisande lärare. Arbetslagen. Mentorer och undervisande lärare. Mentorer och undervisande lärare Mentorer och undervisande lärare samt all annan personal på skolan Mentorer och undervisande lärare, EHT, samt all annan personal på skolan Mentorer och undervisande lärare, fritidspedagoger samt all annan personal på skolan.
Förebyggande arbete Mål Strategier för att nå målen Ansvarig Öka upplevelsen av trygghet Fler och mer aktiva rastvärdar och att rastvärdarna riktar sin uppmärksamhet till platser där eleverna känner otrygghet. Organiserad rastverksamhet. Enkätundersökningar kring både trygga och otrygga platser samt utifrån andra frågeställningar om utanförskap mm. Mentorer och undervisande lärare, fritidspedagoger samt all annan personal på skolan Trygghetsteamet Minska antalet elever som känner sig utfrysta Synliggöra hur eleverna upplever sin trygghet på skolan Arbeta i klasserna och på fritidshemmen med frågeställningar kring utfrysning. Fler och mer aktiva rastvärdar och att rastvärdarna riktar sin uppmärksamhet till platser där eleverna känner otrygghet. Organiserad rastverksamhet. Enkätundersökningar kring både trygga och otrygga platser samt utifrån andra frågeställningar om utanförskap mm. Genom Attitydundersökningen, och annan enkätundersökning, samla information som sedan analyseras tillsammans med eleverna. Mentorer och undervisande lärare, fritidspedagoger, Trygghetsteamet samt all annan personal på skolan Trygghetsteamet och Elevrådet Mentorer och Trygghetsteamet
3. Trygghetsteamets uppdrag Trygghetsteamet 2015/16: Anna Bergendorf Pihlblad, Bitr. rektor Linda Johansson, skolsköterska Cecilia Rogestam, skolkurator Kajsa Hägglund, arbetslag F-3 Staffan Nerhed, arbetslag 4-6 Susanna Alf, arbetslag fritids Lina Rydén, arbetslag fritids Trygghetsteamet har tre övergripande arbetsuppgifter: Ansvara för arbetet med Kvinnebyskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling. I detta ingår ansvar kring rutiner och för att dessa förankras och följs upp. Åtgärdande arbete - vid anmälan till EHT, som förs vidare till Trygghetsteamet, utreda och åtgärda utefter rutin. Förebyggande arbete: - skapa årshjul och verktygslåda med värderingsövningar som mentorer, undervisande lärare och fritidshemspersonal använder sig av - gruppövningar/värderingsövningar i klasserna med olika tema utifrån ålder och behov - samtal i grupp med skolsköterska, mentor, kurator och/eller andra medlemmar i Trygghetsteamet och/eller EHT - enkätundersökningar som analyserar elevernas upplevda trygghet och som kartlägger eventuellt utanförskap 4. Resultat från kartläggning Vi ser i attitydundersökningen (från 2014/15)samt att personalen upplever att barnen känner sig trygga på Kvinnebyskolan. Barnen upplever att de har någon att vända sig till med frågor eller problem. Man får vara som man är utan att bli retad. Barnen upplever att det finns vuxna som bryr sig. Vi noterar dock att det finns skillnader i hur barnen upplever att pojkar och flickor behandlas. Vi ser att flickorna känner sig mer olika behandlade än pojkar. Vi ser också att de äldre eleverna, åk 4-6, är mer tillfreds överlag. Enligt den interna insynen som genomfördes 28/4 2015 bedömer observatörerna att trygghet genomsyrar verksamheten i alla led [...] finns ett alltigenom positivt och respektfullt förhållningssätt mellan lärare och elever, även mellan elever. Vi ser två tydliga utvecklingsområden. Dels behöver vi undersöka mer kring genus- varför ser resultaten olika ut pojkar flickor? Vad står detta för? Här behöver vi veta mer. Vi behöver också hålla i arbetet med vision och ledord för verksamheten så att den är levande för alla (Intern insyn Grundskolan)
5. Åtgärdsplan 2015-2016 Mål Strategier för att nå målen Ansvarig Utvärdering Öka upplevelsen av trygghet och gott arbetsklimat (från skolutvecklingsplanen) Förankra skolans vision och ledord hos alla elever, personal och föräldrar samt fördjupa arbetet kring normer och värden genom exempelvis aktiviteter i personalgruppen och med eleverna kring våra ledord: Trygghet, hälsa och lärande. Ledningsgrupp, arbetslagen, mentorer, undervisande lärare, fritidspersonal samt all annan personal. Mentorer och undervisande lärare, fritidspedagoger samt all annan personal på skolan - Arbetet fortsätter Arbeta förebyggande med värderingsövningar i klasserna på mentorstiden och delvis även i visst lektionsarbete. Mentorerna och undervisande lärare. Mentorerna och undervisande lärare - arbetet fortsätter. Trygghetsteamet finns till hjälp i detta arbete. Utveckla våra rutiner och tydliggöra ansvar i arbetet med vår "Plan mot diskriminering och kränkande behandling" Trygghetsteamet EHT och Trygghetsteamet, ny blankett framtagen testas och utvärderas med ny åtgärdsplan 2016/2017. Nya rutiner kring elevhälsoarbetet införs augusti 2015. Utveckla rutiner för att ta reda på "Trygga och otrygga platser" Trygghetsteamet Trygghetsteamet, undersökningen genomförd. Förslag på åtgärder presenterad 7/1-15 och utvärderades maj 2015. Arbetet med undersökningar (sept 2015) och analys samt åtgärder fortsätter. Utveckla vårt arbeta med rastvärdar samt aktiviteter på rasterna. Utveckla och tydliggöra våra rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling samt hur vi vidtar åtgärder i dessa fall. All personal All personal. Organiserad rastverksamhet finns nu några gånger varje vecka. Arbetet fortsätter. Trygghetsteamet Trygghetsteamet arbetet fortsätter, nya rutiner finns från augusti 2015, handlingsplaner utformas vid anmälningar om trakasserier och kränkande behandling.
6. Årshjul över återkommande aktiviteter Skolans årsplan över återkommande aktiviteter. Det förebyggande och främjande arbetet genomförs kontinuerligt under läsåret och är alla vuxnas ansvar på skolan. Månad Aktivitet Ansvariga Augusti September Läsårets värdegrundsarbete, t e x kring ledorden påbörjas. Trivselregler i klasserna beslutas tillsammans. Fadderverksamheten startar. Rastrutiner och rastaktiviteter informeras och förankras. Planen revideras Planen förankras hos personalen. Trygghetsteamet presenterar sig i klasserna. Planen förankras hos eleverna via mentorerna och i elevrådet/fritidsrådet. Planen förankras hos vårdnadshavarna via samverkansmöte/föräldramöte samt läggs på Fronter. All personal Trygghetsteamet Trygghetsteamet Trygghetsteamet och mentorerna Rektor/Bitr. rektor Oktober Trygghetsteamet ansvarar för undersökning kring otrygga platser i samarbete med elevrådet. Analys av undersökningen otrygga platser. Trygghetsteamet Trygghetsteamet Trygghetsteamet Trygghetsteamet November Attitydundersökning genomförs vart annat år. December Januari-april Maj-juni Uppföljning av skolans mål gällande Normer och Värden Attitydundersökningens resultat redovisas. Analysarbetet påbörjas Ev. ytterligare undersökande enkäter för att ta reda på mer. Trygghetsteamet utformar och genomför enkät kring trygghet och utanförskap. Eleverna involveras i diskussioner kring resultat och förslag på åtgärder samlas in. Resultatet av attitydundersökningen redovisas för vårdnadshavarna vid samverkansmöte samt läggs ut på Fronter. Utvärdering av Trygghetsteamets arbete och arbetet utifrån Kvinnebyskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Rektor Trygghetsteamet, all personal, rektor Trygghetsteamet Juni Uppföljning av läsåret All personal
7. Rutiner för anmälan Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling - Goda relationer mellan elever och vuxna så eleverna känner trygghet och vågar berätta om något händer. - Ett systematiskt främjande och förebyggande arbete Personal som elever och föräldrar kan vända sig till Elever och föräldrar kan vända sig till alla vuxna på skolan. Kränkningar anmäls till EHT för vidare behandling av Trygghetsteamet. Trygghetsteamet rapporterar till rektor. Rektor anmäler kränkningar till huvudmannen (skolområdeschefen). Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av andra elever All personal ingriper direkt vid upptäckt och samtalar med inblandade samt återkopplar till vårdnadshavare. Anmälan sker till EHT för vidare behandling av Trygghetsteamet. Särskild blankett finns. (se bilaga 3) Trygghetsteamet bedömer situationen och vilka åtgärder som ska vidtas. Detta kan till exempel vara relevanta insatser på grupp- och individnivå. Trygghetsteamet arbetar enligt följande rutiner: Mer information samlas in Samtal med berörda samt eventuellt med vårdnadshavare Trygghetsteamet definierar problemet och beslutar hur det fortsatta arbetet ska ske (Handlingsplan utformas) Vårdnadshavare informeras Uppföljningssamtal med berörda samt eventuellt med vårdnadshavare Utvärdering av insatser När ärendet är avslutat sker återkoppling till berörda samt vårdnadshavare Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av personal När det finns misstankar om kränkningar mellan personal och elev ska rektor se till att detta utreds och om så är fallet, sätta in åtgärder som gör att kränkningarna upphör. Rutiner för dokumentation Trygghetsteamet dokumenterar ett ärendes gång utifrån framtagna blanketter och rutiner. Dessa arkiveras på skolan.
Bilaga 1: Definitioner Diskriminering Diskriminering är när skolan på osakliga grunder behandlar en elev sämre än andra elever och behandlingen har samband med diskrimineringsgrunderna kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning, eller ålder. Diskriminering kan vara antingen direkt eller indirekt. Direkt diskriminering Med direkt diskriminering menas att en elev missgynnas och det har en direkt koppling till någon av diskrimineringsgrunderna. Ett exempel kan vara när en flicka nekas tillträde till ett visst gymnasieprogram med motiveringen att det redan går så många flickor på just detta program. Indirekt diskriminering Indirekt diskriminering sker när en skola tillämpar en bestämmelse eller ett förfaringssätt som verkar vara neutralt, men som i praktiken missgynnar en elev på ett sätt som har samband med diskrimineringsgrunderna. Om exempelvis alla elever serveras samma mat, kan skolan indirekt diskriminera de elever som på grund av religiösa skäl eller på grund av en allergi behöver annan mat. Mobbning Mobbning är en form av kränkande behandling eller trakasserier som innebär en upprepad negativ handling när någon eller några medvetet och med avsikt tillfogar eller försöker tillfoga en annan skada eller obehag Trakasserier och kränkande behandling Trakasserier definieras i diskrimineringslagen som ett uppträdande som kränker en elevs värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna (jämför kränkande behandling nedan). Det kan bland annat vara att man använder sig av förlöjligande eller nedvärderande generaliseringar av till exempel kvinnliga, homosexuella eller bosniska egenskaper. Det kan också handla om att någon blir kallad blatte, mongo, fjolla, hora, eller liknande. Det gemensamma för trakasserier är att de gör att en elev eller student känner sig förolämpad, hotad, kränkt eller illa behandlad. Kränkande behandling Kränkande behandling definieras i skollagen som ett uppträdande som kränker en elevs värdighet, men som inte har samband med någon diskrimineringsgrund. Gemensamt för trakasserier och kränkande behandling är att det handlar om ett uppträdande som kränker en elevs värdighet. Några exempel är behandling som kan vara slag, öknamn, utfrysning och kränkande bilder eller meddelande på sociala medier (till exempel Facebook). Både skolpersonal och elever kan agera på ett sätt som kan upplevas som trakasserier eller kränkande behandling. Exempel på händelser som kan vara det som i lagen benämns kränkande behandling Carl blir ofta kontaktad via msn av elever på skolan. Där kallar de honom pucko och tjockis. De har också lagt ut bilder av Carl på sociala medier. Bilderna har tagits i duschen efter gymnastiken. Lisa är stökig i klassrummet och vill inte lugna ner sig trots lärarens tillsägelse. Ett gräl som uppstår emellan dem slutar med att läraren ger Lisa en örfil. Oliver har slutat fråga om han får vara med och leka på rasterna. Han är hellre ensam än att behöva höra de andra säga att han inte får vara med. Skolans personal tror att Oliver är ensam för att han tycker om det. Han är en ensamvarg, säger klassläraren. Oliver orkar inte förklara hur det egentligen ligger till. Sexuella trakasserier Trakasserier kan också vara av sexuell natur. De kallas då för sexuella trakasserier. Det kan handla om beröringar, tafsningar, skämt, förslag, blickar eller bilder som är sexuellt anspelande. Det kan också handla om sexuell jargong. Det är personen som är utsatt som avgör vad som är kränkande. Repressalier Personalen får inte utsätta en elev för straff negativ behandling på grund av att eleven eller anmält skolan för diskriminering eller påtalat trakasserier eller kränkande behandling. Det exempelvis som vittne, medverkar i en diskriminering, trakasserier eller kränkande eller annan form av vårdnadshavaren har förekomsten av gäller även när en elev, utredning som rör behandling.
Bilaga 2: Diskrimineringsgrunderna Kön Med kön avses enligt diskrimineringslagen att någon är kvinna eller man. Exempel på händelser som kan vara diskriminering och trakasserier Maria vill göra sin praktik på en målarfirma, men studie- och yrkesvägledaren avråder henne med argumentet Det är för hårt arbete för en tjej. Pedro blir retad av kompisarna på fritidshemmet för att han är den ende killen som valt att gå med i dansgruppen. Några elever på skolan sprider ett rykte om Karin, att hon beter sig som en hora och hånglar med vem som helst. Könsidentitet eller könsuttryck Med könsöverskridande identitet eller uttryck avses enligt diskrimineringslagen att någon inte identifierar sig som kvinna eller man eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön. Diskrimineringsombudsmannen har valt att använda sig av begreppen könsidentitet eller könsuttryck eftersom lagens begrepp könsöverskridande identitet eller uttryck signalerar att det som skyddas är en avvikelse från det normala. Diskrimineringsgrunden ska inte förväxlas med grunden sexuell läggning. Transpersoner kan vara såväl homo-, bi- som heterosexuella. Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier Jorge blir förlöjligad och hånad av en grupp killar i skolan eftersom han sminkar sig med mascara och läppglans. Kim, som identifierar sig som intergender, söker upp skolkuratorn på sitt gymnasium för att tala om problem i familjen. Skolkuratorn ifrågasätter Kims könsidentitet och istället för att få prata om sina problem hemma, måste Kim förklara och försvara vad intergender betyder och innebär. Alex, som klär sig i kjol och klänning, blir utföst av de andra tjejerna från skolans tjejtoalett eftersom de tycker att Alex är för mycket kille för att få gå in där. Etnisk tillhörighet Med etnisk tillhörighet menas enligt diskrimineringslagen nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande. Alla människor har en etnisk tillhörighet. En person som är född i Sverige kan vara rom, same, svensk, kurd eller något annat. En och samma person kan också ha flera etniska tillhörigheter. Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier En skola med många elever med annan etnisk tillhörighet än svensk ger förtur åt etniskt svenska barn vid antagning av nya elever för att inte få en alltför segregerad elevgrupp. Thomas, som är svart, får många kommentarer från de andra eleverna om sitt hår och sin hudfärg. Många vill ta och känna på honom. Klassföreståndaren avfärdar honom med att Ja, men du vet ju att du är annorlunda. Det är klart att de andra är nyfikna på dig. De menar ju inget illa. Maria är bäst i klassen på svenska. Hon är aktiv på lektionerna och har alla rätt på proven. Läraren vill inte ge Maria MVG, då svenska inte är hennes modersmål. Religion eller annan trosuppfattning Diskrimineringslagen definierar inte religion eller annan trosuppfattning. Enligt regeringens proposition (2002/03:65) bör endast sådan trosuppfattning som har sin grund i eller samband med en religiös åskådning som till exempel buddism eller ateism omfattas av diskrimineringsskyddet. Andra etniska, politiska eller filosofiska uppfattningar och värderingar som inte har samband med religion faller utanför. Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier Vincent, vars familj är med i Pingstkyrkan, blir ofta retad för det av några klasskamrater. De säger det på skämt, men han tycker inte att det är roligt. Läraren nekar Leila att bära huvudduk på SFI-undervisningen med motiveringen Huvudduk är ett tecken på kvinnoförtryck. Det innebär att Leila utestängs från sin utbildning. Rebecka är judinna. En dag har någon ristat ett hakkors på hennes skåp.
Funktionsnedsättning Med funktionshinder menas i diskrimineringslagen varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga som till följd av en skada eller sjukdom fanns vid födelsen, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå. DO använder sig av Handisams beteckning funktionsnedsättning och inte funktionshinder eftersom hindren finns i samhället och inte hos personen. Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier På skolavslutningen ropade skolans rektor upp alla elever individuellt och tackade av var och en förutom särskoleklassen, som hon ropade upp som grupp. Elenas pappa har en CP-skada. Hon blir arg och ledsen när andra elever i skolan ropar Din pappa är jävla CP. Patrik, som har ADHD, blir utkörd från klassrummet för att han inte kan sitta still. Han lämnar hela tiden sin plats. En dag klarar lärarvikarien inte av situationen utan skickar hem Patrik med orden ADHD-barn borde inte få gå på högstadiet! Sexuell läggning Med sexuell läggning avses enligt diskrimineringslagen homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning. Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier som har samband med sexuell läggning Några elever i skolan brukar vara elaka mot Johanna på många olika sätt. Oftast kallar de henne äckliga lebb. Det har gått bra i skolan för James tills hans två pappor kom på besök. Efter det har han svårt att få vara med i grupparbeten och ibland får han jobba ensam. James vill inte vända sig till sin lärare eftersom läraren ser att de andra fryser ut honom, men inte gör något. På skolan ordnas en avslutningsbal. Elin och Anna, som är ett par, får inte dansa den första uppvisningsdansen tillsammans. Ålder Med ålder avses enligt diskrimineringslagen uppnådd levnadslängd. Skyddet mot åldersdiskriminering omfattar alla, unga som gamla. Åldersnormen kan se olika ut i olika sammanhang, men generellt drabbas yngre och äldre av diskriminering på grund av ålder. Skyddet gäller alltså även i skolan. Det är dock tillåtet att särbehandla på grund av ålder, till exempel om särbehandlingen är en tillämpning av skollagen. Exempel på händelser som kan vara trakasserier: Malte är ett år yngre än sina klasskamrater och blir ofta retad på grund av detta. Agnes pappa är mycket äldre än de andra papporna i hennes klass. Hon blir sårad när de andra klasskamraterna skämtar om det. Hon har sagt ifrån att hon blir ledsen, men de fortsätter i alla fall.
Anmälan om diskriminering och/eller kränkande behandling Bilaga3 Elevers namn: Klass: Datum: Anmälan är gjord av: Vad har hänt? (Sätt ett kryss i den/de rutor som stämmer) Olämpligt språk/nedsättande ord Ryktesspridning Fysiskt våld av olika slag Utfrysning Hot Elaka mail/sms eller kommentarer på Internet Upplevd diskriminering/trakasseri av vuxen Annat Vidtagna åtgärder (Sätt ett kryss i den/de rutor som stämmer) Samtal med föräldrar/barn/personal Anmälan till socialtjänsten Anmälan till Elevhälsoteamet (EHT) Kontakt med BUP Annat Om ytterligare insatser behövs: EHT lämnar över till Kvinnebyskolans Trygghetsteam Ev. beskrivning av händelser Den här hjälpen önskas av Trygghetsteamet: Mottaget av Trygghetsteamet, datum: Ärendet handläggs/utreds enligt Kvinnebyskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling. Anteckningar förs och arkiveras av Trygghetsteamet. Blanketten behandlas utifrån aktuell blankettrutin.
BILAGA 5 Mentorskap i skolan Kvinnebyskolan 2016-02-08 Mål: varje elev blir sedd genom regelbunden kontakt med mentorn varje elev ges tillfälle att samtala och reflektera över sitt lärande och blir därigenom medveten och ansvarstagande varje elev får en bättre tilltro till den egna förmågan och tar egna initiativ varje elev känner sig accepterad och trygg i de grupper han/hon tillhör Medel: Utvecklingssamtal minst en gång/termin Schemalagd mentorstid och IUP tid Planerat och organiserat värdegrundsarbete Klasskonferenser Kontinuerlig kontakt med vårdnadshavare Samarbete med mentorskollega/kollegor Föräldramöte minst en gång/läsår Mentorns ansvar och arbetsuppgifter: - Introducera nya elever - Genomföra utvecklingssamtal en gång per termin - Skriva och följa upp individuell utvecklingsplan för varje elev - Dokumentera eventuella extra anpassningar samt följa upp och utvärdera dessa - Ta kontakt med hemmet vid behov - Uppmärksamma och samråda med EHT kring elever som visar svårigheter socialt eller kunskapsmässigt - Ansvara för att utvärdera åtgärdsprogram - Ha en samlad bild över sina elevers studiesituation (frånvaro, resultat, socialt ) - Hantera elevfrånvaro efter fastställda rutiner - Delta i klasskonferenser tillsammans med övriga undervisande lärare samt EHT och skolledning - Verka för ett gott arbetsklimat i klassen och på skolan - På olika sätt delta i skolans elevhälsoarbete kring förebyggande, åtgärdande och hälsofrämjande insatser - Verka för ett gott samarbete mellan hem och skola - Samarbeta med andra lärare kring elever och klassen
BILAGA 6