Aid nr..1(35) Fall A (35 p) Yvette, 58 år Du är på ditt första vikariat som underläkare vid Medicinklinken. Dagens första patient kommer på remiss från vårdcentralen. Remissen lyder: Bästa kollega! Ber att få remittera denna 58-åriga kvinna som sökte mig på vårdcentralen med anledning av trötthet. Hon är sedan tidigare helt frisk och tar inga läkemedel regelbundet. I samband med utredning pga. trötthet upptäcktes avvikande järnvärden. Inför besöket har remissgranskaren beställt järnblodprover. Fråga A1 (2p) Med vilka blodprover kan man värdera järnmängden i kroppen? Stadiemål: utifrån humanbiologiska och patofysiologiska mekanismer förklara och analysera symtom, undersökningsfynd och förlopp vid olika sjukdomstillstånd Terminsmål: T3C7, T4C11
Aid nr..2(35) Yvette kommer på remiss från vårdcentralen till medicinkliniken. Remissen lyder: Bästa kollega! Ber att få remittera denna 58-åriga kvinna som sökte mig på vårdcentralen med anledning av trötthet. Hon är sedan tidigare helt frisk och tar inga läkemedel regelbundet. I samband med utredning pga. trötthet upptäcktes avvikande järnvärden. För att värdera järnmängden i kroppen kan man analysera P-Järn, P-Transferrin, P- Transferrinmättnad och P-Transferrinreceptor (vissa laboratorier anger istället total iron binding capacity ). Eftersom remissgranskaren redan hade beställt blodprover så finns analyserna klara före besöket: P-Järn 30 (9-34 µmol/l) P-Transferrin 2,0 (1,9-3,3 g/l) P-Transferrinmättnad 0,62 (0,15-0,5) P-Ferritin 743 (13-130 µg/l) Fråga A2 (3p) Vad vill du, mot bakgrund av Yvettes laboratorieprover, fokusera på vid mottagningsbesöket? Stadiemål: utifrån humanbiologiska och patofysiologiska mekanismer förklara och analysera symtom, undersökningsfynd och förlopp vid olika sjukdomstillstånd Terminsmål: T3C7, T4C6, T4C12, T4C26, T4C29
Aid nr..3(35) Yvette kommer på remiss från vårdcentralen till medicinkliniken. Remissen lyder: Bästa kollega! Ber att få remittera denna 58-åriga kvinna som sökte mig på vårdcentralen med anledning av trötthet. Hon är sedan tidigare helt frisk och tar inga läkemedel regelbundet. I samband med utredning pga. trötthet upptäcktes avvikande järnvärden. Eftersom remissgranskaren redan hade beställt blodprover så finns analyserna klara före besöket: P-Järn 30 (9-34 µmol/l), P- Transferrin 2,0 (1,9-3,3 g/l), P-Transferrinmättnad 0,62 (0,15-0,5), P-Ferritin 743 (13-130 µg/l). Ett stegrat ferritin kan orsakas av järnöverskott, inflammation eller överkonsumtion av alkohol, vilket gör att mottagningsbesöket bör fokusera kring dessa områden. Nu har Yvette anlänt och du hämtar in henne till mottagningsrummet. I samband med konsultationen är det viktigt att patienten upplever sig lyssnad på. Fråga A3 (2p) Beskriv fyra metoder/tekniker som du kan använda under samtalet för att patienten ska uppleva sig lyssnad på. Stadiemål: kommunicera i syfte att förstå patienters problem och livssituation beakta egna och patienters reaktioner i samtal och vid kroppsundersökning Terminsmål: T1B5, T3B6, T5B4
Aid nr..4(35) Yvette kommer på remiss från vårdcentralen till medicinkliniken. Remissen lyder: Bästa kollega! Ber att få remittera denna 58-åriga kvinna som sökte mig på vårdcentralen med anledning av trötthet. Hon är sedan tidigare helt frisk och tar inga läkemedel regelbundet. I samband med utredning pga. trötthet upptäcktes avvikande järnvärden. Eftersom remissgranskaren redan hade beställt blodprover så finns analyserna klara före besöket: P-Järn 30 (9-34 µmol/l), P- Transferrin 2,0 (1,9-3,3 g/l), P-Transferrinmättnad 0,62 (0,15-0,5), P-Ferritin 743 (13-130 µg/l). Ett stegrat ferritin kan orsakas av järnöverskott, inflammation eller överkonsumtion av alkohol, vilket gör att mottagningsbesöket fokuserar kring dessa områden. Du börjar samtalet med öppna frågor och låter patienten tala till punkt utan att avbryta. I samband med att patienten ger sin berättelse så ger du gensvar genom att nicka eller genom att säga något kort bejakande. Genom upprepningar och sammanfattningar visar du att du har hört vad patienten har sagt. Yvette beskriver att hon i flera år har haft ont i axlar och nacke och förklarar smärtan med sitt arbete som förskollärare. I samband med en omorganisation inom kommunen fick hon byta arbetsplats till en annan förskola, något hon upplevt som mycket påfrestande. Senaste halvåret har hon blivit allt tröttare vilket gjorde att hon sökte på vårdcentralen. Förutom tröttheten upplever hon att hon mår bra. Hon förnekar smärta i leder eller några problem med magen eller urinvägarna. Yvette bekräftar att hon är frisk sedan tidigare och inte tar några mediciner regelbundet. Hon är pollenallergiker men har inga andra allergier. Hon är gift och har två barn, som inte längre bor hemma. Bägge hennes föräldrar lever, modern har utvecklat diabetes men annars är föräldrarna friska. Yvette har två syskon, som bägge är friska. Senaste halvåret har hennes alkoholkonsumtion ökat och hon berättar att hon och hennes man delar på två flaskor vin per vecka. Dessutom brukar de ha gäster en gång per månad och hon brukar då dricka en välkomstdrink, tre glas vin till maten och en liten (4-5 cl) whisky senare på kvällen. Status: Allmäntillstånd: Gott och opåverkat Lymfkörtlar: Palperas submandibulärt, cervikalt, supra- och infraklavikulärt normalt. Hjärta: Regelbunden rytm. Frekvens 67/min. Inga biljud. Lungor: Normala andningsljud bilateralt. Liksidiga lunggränser. Inga biljud. Buk: Adipös. Mjuk och oöm. Levern och mjälten ej palpabla. Vikt: 97 kg Längd: 182 cm Fråga A4 (3p) Hur bedömer du Yvettes uppgivna alkoholkonsumtion? Stadiemål: utifrån humanbiologiska och patofysiologiska mekanismer förklara och analysera symtom, undersökningsfynd och förlopp vid olika sjukdomstillstånd Terminsmål: T1C18, T4C12
Aid nr..5(35) Yvette kommer på remiss från vårdcentralen till medicinkliniken. Remissen lyder: Bästa kollega! Ber att få remittera denna 58-åriga kvinna som sökte mig på vårdcentralen med anledning av trötthet. Hon är sedan tidigare helt frisk och tar inga läkemedel regelbundet. I samband med utredning pga. trötthet upptäcktes avvikande järnvärden. Eftersom remissgranskaren redan hade beställt blodprover så finns analyserna klara före besöket: P-Järn 30 (9-34 µmol/l), P- Transferrin 2,0 (1,9-3,3 g/l), P-Transferrinmättnad 0,62 (0,15-0,5), P-Ferritin 743 (13-130 µg/l). Ett stegrat ferritin kan orsakas av järnöverskott, inflammation eller överkonsumtion av alkohol, vilket gör att mottagningsbesöket fokuserar kring dessa områden. Yvette beskriver att hon i flera år har haft ont i axlar och förklarar smärtan med sitt arbete som förskollärare. I samband med en omorganisation inom kommunen fick hon byta arbetsplats till en annan förskola, något hon upplevt som mycket påfrestande. Senaste halvåret har hon blivit allt tröttare vilket gjorde att hon sökte på vårdcentralen. Yvette bekräftar att hon är frisk sedan tidigare och inte tar några mediciner regelbundet. Hon är pollenallergiker men har inga andra allergier. Hon är gift och har två barn som inte längre bor hemma. Bägge hennes föräldrar lever, modern har utvecklat diabetes men annars är föräldrarna friska. Yvette har två syskon som bägge är friska. Senaste halvåret har hennes alkoholkonsumtion ökat och hon berättar att hon och hennes man delar på två flaskor vin per vecka. Dessutom brukar de ha gäster en gång per månad och hon brukar då dricka en välkomstdrink, tre glas vin till maten och en liten (4-5 cl) whisky senare på kvällen. Allmäntillstånd: Gott och opåverkat. Lymfkörtlar: Palperas submandibulärt, cervikalt, supra- och infraklavikulärt normalt. Hjärta: Regelbunden rytm. Frekvens 67/min. Inga biljud. Lungor: Normala andningsljud bilateralt. Liksidiga lunggränser. Inga biljud. Buk: Adipös. Mjuk och oöm. Levern och mjälten ej palpabla. Vikt: 97 kg. Längd: 182 cm. Yvettes veckovisa konsumtion motsvarar ungefär 5 standardglas vilket inte anses vara en riskfylld konsumtion. Den konsumtion Yvette uppger att hon har vid fest motsvarar dock riskbruk ( binge drinking / heavy episodic drinking ). Fråga A5 (2p) Vilka risker är det man avser med termen riskbruk? Ge minst fyra exempel. Stadiemål: utifrån humanbiologiska och patofysiologiska mekanismer förklara och analysera symtom, undersökningsfynd och förlopp vid olika sjukdomstillstånd Terminsmål: T3C18, T4C12
Aid nr..6(35) Yvette kommer på remiss från vårdcentralen till medicinkliniken. Remissen lyder: Bästa kollega! Ber att få remittera denna 58-åriga kvinna som sökte mig på vårdcentralen med anledning av trötthet. Hon är sedan tidigare helt frisk och tar inga läkemedel regelbundet. I samband med utredning pga. trötthet upptäcktes avvikande järnvärden. Eftersom remissgranskaren redan hade beställt blodprover så finns analyserna klara före besöket: P-Järn 30 (9-34 µmol/l), P- Transferrin 2,0 (1,9-3,3 g/l), P-Transferrinmättnad 0,62 (0,15-0,5), P-Ferritin 743 (13-130 µg/l). Ett stegrat ferritin kan orsakas av järnöverskott, inflammation eller överkonsumtion av alkohol, vilket gör att mottagningsbesöket fokuserar kring dessa områden. Yvette beskriver att hon i flera år har haft ont i axlar och förklarar smärtan med sitt arbete som förskollärare. I samband med en omorganisation inom kommunen fick hon byta arbetsplats till en annan förskola, något hon upplevt som mycket påfrestande. Senaste halvåret har hon blivit allt tröttare vilket gjorde att hon sökte på vårdcentralen. Yvette bekräftar att hon är frisk sedan tidigare och inte tar några mediciner regelbundet. Hon är pollenallergiker men har inga andra allergier. Hon är gift och har två barn som inte längre bor hemma. Bägge hennes föräldrar lever, modern har utvecklat diabetes men annars är föräldrarna friska. Yvette har två syskon som bägge är friska. Senaste halvåret har hennes alkoholkonsumtion ökat och hon berättar att hon och hennes man delar på två flaskor vin per vecka. Dessutom brukar de ha gäster en gång per månad och hon brukar då dricka en välkomstdrink, tre glas vin till maten och en liten (4-5 cl) whisky senare på kvällen. Allmäntillstånd: Gott och opåverkat. Lymfkörtlar: Palperas submandibulärt, cervikalt, supra- och infraklavikulärt normalt. Hjärta: Regelbunden rytm. Frekvens 67/min. Inga biljud. Lungor: Normala andningsljud bilateralt. Liksidiga lunggränser. Inga biljud. Buk: Adipös. Mjuk och oöm. Levern och mjälten ej palpabla. Vikt: 97 kg. Längd: 182 cm. Yvettes veckovisa konsumtion motsvarar ungefär 5 standardglas vilket inte anses vara en riskfylld konsumtion. Den konsumtion Yvette uppger att hon har vid fest motsvarar dock riskbruk ( binge drinking / heavy episodic drinking ). Med termen riskbruk avses risken att drabbas av någon negativ konsekvens av alkoholkonsumtionen, och avser således inte enbart risken att drabbas av någon alkoholrelaterad sjukdom. Andra exempel som kan nämnas är olyckor, konflikter, missbruk och beroende. Den största risken med hög alkoholkonsumtion är inte att drabbas av leversjukdom. Någon entydig gräns för vilken alkoholkonsumtion som behövs för att utveckla leversjukdom finns inte och risken att drabbas är mycket individuell. Fråga A6 (3p) Vilka faktorer, som kan påverka risken att drabbas av alkoholrelaterad leversjukdom, finner du hos Yvette? Stadiemål: utifrån humanbiologiska och patofysiologiska mekanismer förklara och analysera symtom, undersökningsfynd och förlopp vid olika sjukdomstillstånd Terminsmål: T3C18, T4C12
Aid nr..7(35) Yvette kommer på remiss från vårdcentralen till medicinkliniken. Remissen lyder: Bästa kollega! Ber att få remittera denna 58-åriga kvinna som sökte mig på vårdcentralen med anledning av trötthet. Hon är sedan tidigare helt frisk och tar inga läkemedel regelbundet. I samband med utredning pga. trötthet upptäcktes avvikande järnvärden. Eftersom remissgranskaren redan hade beställt blodprover så finns analyserna klara före besöket: P-Järn 30 (9-34 µmol/l), P- Transferrin 2,0 (1,9-3,3 g/l), P-Transferrinmättnad 0,62 (0,15-0,5), P-Ferritin 743 (13-130 µg/l). Ett stegrat ferritin kan orsakas av järnöverskott, inflammation eller överkonsumtion av alkohol, vilket gör att mottagningsbesöket fokuserar kring dessa områden. Yvette beskriver att hon i flera år har haft ont i axlar och förklarar smärtan med sitt arbete som förskollärare. I samband med en omorganisation inom kommunen fick hon byta arbetsplats till en annan förskola, något hon upplevt som mycket påfrestande. Senaste halvåret har hon blivit allt tröttare vilket gjorde att hon sökte på vårdcentralen. Yvette bekräftar att hon är frisk sedan tidigare och inte tar några mediciner regelbundet. Hon är pollenallergiker men har inga andra allergier. Hon är gift och har två barn som inte längre bor hemma. Bägge hennes föräldrar lever, modern har utvecklat diabetes men annars är föräldrarna friska. Yvette har två syskon som bägge är friska. Senaste halvåret har hennes alkoholkonsumtion ökat och hon berättar att hon och hennes man delar på två flaskor vin per vecka. Dessutom brukar de ha gäster en gång per månad och hon brukar då dricka en välkomstdrink, tre glas vin till maten och en liten (4-5 cl) whisky senare på kvällen. Allmäntillstånd: Gott och opåverkat. Lymfkörtlar: Palperas submandibulärt, cervikalt, supra- och infraklavikulärt normalt. Hjärta: Regelbunden rytm. Frekvens 67/min. Inga biljud. Lungor: Normala andningsljud bilateralt. Liksidiga lunggränser. Inga biljud. Buk: Adipös. Mjuk och oöm. Levern och mjälten ej palpabla. Vikt: 97 kg. Längd: 182 cm. Yvettes veckovisa konsumtion motsvarar ungefär 5 standardglas vilket inte anses vara en riskfylld konsumtion. Den konsumtion Yvette uppger att hon har vid fest motsvarar dock riskbruk ( binge drinking / heavy episodic drinking ). Med termen riskbruk avses risken att drabbas av någon negativ konsekvens av alkoholkonsumtionen, och avser således inte enbart risken att drabbas av någon alkoholrelaterad sjukdom. Andra exempel som kan nämnas är olyckor, konflikter, missbruk och beroende. Eftersom Yvette är kvinna krävs mindre alkoholmängd för att drabbas av alkoholskador på levern. En ytterligare riskfaktor är hennes övervikt. Troligtvis spelar konsumtionsmönstret roll för risken att drabbas av leversjukdom där periodvis konsumtion troligtvis är säkrare för levern jämfört med daglig konsumtion. Yvette ombeds att helt avstå från alkohol under en månads tid vilket hon inte har några som helst problem med att göra. Trots abstinens från alkohol förblir hennes blodprover i princip oförändrade. Fråga A7 (1p) Vilken leversjukdom måste man i detta skede utesluta? Stadiemål: utifrån humanbiologiska och patofysiologiska mekanismer förklara och analysera symtom, undersökningsfynd och förlopp vid olika sjukdomstillstånd Terminsmål: T4C12
Aid nr..8(35) Yvette kommer på remiss från vårdcentralen till medicinkliniken. Remissen lyder: Bästa kollega! Ber att få remittera denna 58-åriga kvinna som sökte mig på vårdcentralen med anledning av trötthet. Hon är sedan tidigare helt frisk och tar inga läkemedel regelbundet. I samband med utredning pga. trötthet upptäcktes avvikande järnvärden. Eftersom remissgranskaren redan hade beställt blodprover så finns analyserna klara före besöket: P-Järn 30 (9-34 µmol/l), P- Transferrin 2,0 (1,9-3,3 g/l), P-Transferrinmättnad 0,62 (0,15-0,5), P-Ferritin 743 (13-130 µg/l). Ett stegrat ferritin kan orsakas av järnöverskott, inflammation eller överkonsumtion av alkohol, vilket gör att mottagningsbesöket fokuserar kring dessa områden. Yvette beskriver att hon i flera år har haft ont i axlar och förklarar smärtan med sitt arbete som förskollärare. I samband med en omorganisation inom kommunen fick hon byta arbetsplats till en annan förskola, något hon upplevt som mycket påfrestande. Senaste halvåret har hon blivit allt tröttare vilket gjorde att hon sökte på vårdcentralen. Yvette bekräftar att hon är frisk sedan tidigare och inte tar några mediciner regelbundet. Hon är pollenallergiker men har inga andra allergier. Hon är gift och har två barn som inte längre bor hemma. Bägge hennes föräldrar lever, modern har utvecklat diabetes men annars är föräldrarna friska. Yvette har två syskon som bägge är friska. Senaste halvåret har hennes alkoholkonsumtion ökat och hon berättar att hon och hennes man delar på två flaskor vin per vecka. Dessutom brukar de ha gäster en gång per månad och hon brukar då dricka en välkomstdrink, tre glas vin till maten och en liten (4-5 cl) whisky senare på kvällen. Allmäntillstånd: Gott och opåverkat. Lymfkörtlar: Palperas submandibulärt, cervikalt, supra- och infraklavikulärt normalt. Hjärta: Regelbunden rytm. Frekvens 67/min. Inga biljud. Lungor: Normala andningsljud bilateralt. Liksidiga lunggränser. Inga biljud. Buk: Adipös. Mjuk och oöm. Levern och mjälten ej palpabla. Vikt: 97 kg. Längd: 182 cm. Yvettes veckovisa konsumtion motsvarar ungefär 5 standardglas vilket inte anses vara en riskfylld konsumtion. Den konsumtion Yvette uppger att hon har vid fest motsvarar dock riskbruk ( binge drinking / heavy episodic drinking ). Med termen riskbruk avses risken att drabbas av någon negativ konsekvens av alkoholkonsumtionen, och avser således inte enbart risken att drabbas av någon alkoholrelaterad sjukdom. Andra exempel som kan nämnas är olyckor, konflikter, missbruk och beroende. Yvette ombeds att helt avstå från alkohol under en månads tid vilket hon inte har några som helst problem med att göra. Trots abstinens från alkohol förblir hennes blodprover i princip oförändrade. Med tanke på det stegrade ferritinvärdet måste man utesluta hemokromatos. Vid hemokromatos finner man hos majoriteten av patienterna en mutation i homozygot form, C282Y, i HFE-genen. Fråga A8a (1p) Förklara på molekylär nivå vad som inträffat i genen när man anger en mutation, C282Y, i HFE-genen. Stadiemål: analysera och förklara patofysiologiska mekanismer på molekyl-, cell-, vävnads-, organ- och organsystemsnivå som orsakar störd struktur och funktion Terminsmål: T1C13 Fråga A8b (1p) Vad kallas denna typ av genetisk variation? Stadiemål: analysera och förklara patofysiologiska mekanismer på molekyl-, cell-, vävnads-, organ- och organsystemsnivå som orsakar störd struktur och funktion Terminsmål: T1C13
Aid nr..9(35) Yvette kommer på remiss från vårdcentralen till medicinkliniken. Remissen lyder: Bästa kollega! Ber att få remittera denna 58-åriga kvinna som sökte mig på vårdcentralen med anledning av trötthet. Hon är sedan tidigare helt frisk och tar inga läkemedel regelbundet. I samband med utredning pga. trötthet upptäcktes avvikande järnvärden. Eftersom remissgranskaren redan hade beställt blodprover så finns analyserna klara före besöket: P-Järn 30 (9-34 µmol/l), P- Transferrin 2,0 (1,9-3,3 g/l), P-Transferrinmättnad 0,62 (0,15-0,5), P-Ferritin 743 (13-130 µg/l). Ett stegrat ferritin kan orsakas av järnöverskott, inflammation eller överkonsumtion av alkohol, vilket gör att mottagningsbesöket fokuserar kring dessa områden. Yvette beskriver att hon i flera år har haft ont i axlar och förklarar smärtan med sitt arbete som förskollärare. I samband med en omorganisation inom kommunen fick hon byta arbetsplats till en annan förskola, något hon upplevt som mycket påfrestande. Senaste halvåret har hon blivit allt tröttare vilket gjorde att hon sökte på vårdcentralen. Yvette bekräftar att hon är frisk sedan tidigare och inte tar några mediciner regelbundet. Hon är pollenallergiker men har inga andra allergier. Hon är gift och har två barn som inte längre bor hemma. Bägge hennes föräldrar lever, modern har utvecklat diabetes men annars är föräldrarna friska. Yvette har två syskon som bägge är friska. Senaste halvåret har hennes alkoholkonsumtion ökat och hon berättar att hon och hennes man delar på två flaskor vin per vecka. Dessutom brukar de ha gäster en gång per månad och hon brukar då dricka en välkomstdrink, tre glas vin till maten och en liten (4-5 cl) whisky senare på kvällen. Allmäntillstånd: Gott och opåverkat. Lymfkörtlar: Palperas submandibulärt, cervikalt, supra- och infraklavikulärt normalt. Hjärta: Regelbunden rytm. Frekvens 67/min. Inga biljud. Lungor: Normala andningsljud bilateralt. Liksidiga lunggränser. Inga biljud. Buk: Adipös. Mjuk och oöm. Levern och mjälten ej palpabla. Vikt: 97 kg. Längd: 182 cm. Yvettes veckovisa konsumtion motsvarar ungefär 5 standardglas vilket inte anses vara en riskfylld konsumtion. Den konsumtion Yvette uppger att hon har vid fest motsvarar dock riskbruk ( binge drinking / heavy episodic drinking ). Med termen riskbruk avses risken att drabbas av någon negativ konsekvens av alkoholkonsumtionen, och avser således inte enbart risken att drabbas av någon alkoholrelaterad sjukdom. Andra exempel som kan nämnas är olyckor, konflikter, missbruk och beroende. Yvette ombeds att helt avstå från alkohol under en månads tid vilket hon inte har några som helst problem med att göra. Trots abstinens från alkohol förblir hennes blodprover i princip oförändrade. Med tanke på det stegrade ferritinvärdet måste man utesluta hemokromatos. Vid hemokromatos finner man hos majoriteten av patienterna en mutation i homozygot form, C282Y, i HFE-genen. Den genetiska koden har ändrats, mest troligt genom en basparssubstitution, (s.k. SNP, single nucleotide polymorphism) i genen. Den förändrade koden ger upphov till en s.k. mis-sense mutation (i detta fall har aminosyran C (cystein) blivit utbytt mot Y (tyrosin) i position 282 hos proteinet). Fråga A9 (1p) Vilka övriga konsekvenser (för proteinet) kan en basparssubstitution ge upphov till? Stadiemål: analysera och förklara patofysiologiska mekanismer på molekyl-, cell-, vävnads-, organ- och organsystemsnivå som orsakar störd struktur och funktion Terminsmål: T1C13
Aid nr..10(35) Yvette kommer på remiss från vårdcentralen till medicinkliniken. Remissen lyder: Bästa kollega! Ber att få remittera denna 58-åriga kvinna som sökte mig på vårdcentralen med anledning av trötthet. Hon är sedan tidigare helt frisk och tar inga läkemedel regelbundet. I samband med utredning pga. trötthet upptäcktes avvikande järnvärden. Eftersom remissgranskaren redan hade beställt blodprover så finns analyserna klara före besöket: P-Järn 30 (9-34 µmol/l), P- Transferrin 2,0 (1,9-3,3 g/l), P-Transferrinmättnad 0,62 (0,15-0,5), P-Ferritin 743 (13-130 µg/l). Ett stegrat ferritin kan orsakas av järnöverskott, inflammation eller överkonsumtion av alkohol, vilket gör att mottagningsbesöket fokuserar kring dessa områden. Yvette beskriver att hon i flera år har haft ont i axlar och förklarar smärtan med sitt arbete som förskollärare. I samband med en omorganisation inom kommunen fick hon byta arbetsplats till en annan förskola, något hon upplevt som mycket påfrestande. Senaste halvåret har hon blivit allt tröttare vilket gjorde att hon sökte på vårdcentralen. Yvette bekräftar att hon är frisk sedan tidigare och inte tar några mediciner regelbundet. Hon är pollenallergiker men har inga andra allergier. Hon är gift och har två barn som inte längre bor hemma. Bägge hennes föräldrar lever, modern har utvecklat diabetes men annars är föräldrarna friska. Yvette har två syskon som bägge är friska. Senaste halvåret har hennes alkoholkonsumtion ökat och hon berättar att hon och hennes man delar på två flaskor vin per vecka. Dessutom brukar de ha gäster en gång per månad och hon brukar då dricka en välkomstdrink, tre glas vin till maten och en liten (4-5 cl) whisky senare på kvällen. Allmäntillstånd: Gott och opåverkat. Lymfkörtlar: Palperas submandibulärt, cervikalt, supra- och infraklavikulärt normalt. Hjärta: Regelbunden rytm. Frekvens 67/min. Inga biljud. Lungor: Normala andningsljud bilateralt. Liksidiga lunggränser. Inga biljud. Buk: Adipös. Mjuk och oöm. Levern och mjälten ej palpabla. Vikt: 97 kg. Längd: 182 cm. Yvettes veckovisa konsumtion motsvarar ungefär 5 standardglas vilket inte anses vara en riskfylld konsumtion. Den konsumtion Yvette uppger att hon har vid fest motsvarar dock riskbruk ( binge drinking / heavy episodic drinking ). Med termen riskbruk avses risken att drabbas av någon negativ konsekvens av alkoholkonsumtionen, och avser således inte enbart risken att drabbas av någon alkoholrelaterad sjukdom. Andra exempel som kan nämnas är olyckor, konflikter, missbruk och beroende. Yvette ombeds att helt avstå från alkohol under en månads tid vilket hon inte har några som helst problem med att göra. Trots abstinens från alkohol förblir hennes blodprover i princip oförändrade. Med tanke på det stegrade ferritinvärdet måste man utesluta hemokromatos. Vid hemokromatos finner man hos majoriteten av patienterna en mutation i homozygot form, C282Y, i HFE-genen. När en aminosyra i proteinet är utbytt mot en annan aminosyra kallas detta för mis-sense mutation och orsaken är troligen en basparssubstitution, en s.k. SNP (single nucleotide polymorphism). Övriga konsekvenser som en basparssubstitution kan ge upphov till är non-sense mutation (bildning av ett stopp kodon, ger ofta en prematur trunkering av proteinet), eller en tyst mutation (ingen förändring av aminosyra som den genetiska koden kodar för). För att avgöra om Yvette har en ärftlig hemokromatos tar du ett blodprov som du skickar till ett genetiskt laboratorium för analys. Metoden de utför är en PCR sekvenseringsanalys. Fråga A10 (3p) Redogör i detalj för principen bakom PCR (polymerase chain reaction), gärna med figur. Stadiemål: utifrån basvetenskapliga och patofysiologiska mekanismer analysera och förklara diagnostiska metoder samt principer för farmakologisk och icke farmakologisk behandling vid olika sjukdomstillstånd Terminsmål: T1C3
Aid nr..11(35) Yvette kommer på remiss från vårdcentralen till medicinkliniken. Remissen lyder: Bästa kollega! Ber att få remittera denna 58-åriga kvinna som sökte mig på vårdcentralen med anledning av trötthet. Hon är sedan tidigare helt frisk och tar inga läkemedel regelbundet. I samband med utredning pga. trötthet upptäcktes avvikande järnvärden. Eftersom remissgranskaren redan hade beställt blodprover så finns analyserna klara före besöket: P-Järn 30 (9-34 µmol/l), P- Transferrin 2,0 (1,9-3,3 g/l), P-Transferrinmättnad 0,62 (0,15-0,5), P-Ferritin 743 (13-130 µg/l). Ett stegrat ferritin kan orsakas av järnöverskott, inflammation eller överkonsumtion av alkohol, vilket gör att mottagningsbesöket fokuserar kring dessa områden. Yvette beskriver att hon i flera år har haft ont i axlar och förklarar smärtan med sitt arbete som förskollärare. I samband med en omorganisation inom kommunen fick hon byta arbetsplats till en annan förskola, något hon upplevt som mycket påfrestande. Senaste halvåret har hon blivit allt tröttare vilket gjorde att hon sökte på vårdcentralen. Yvette bekräftar att hon är frisk sedan tidigare och inte tar några mediciner regelbundet. Hon är pollenallergiker men har inga andra allergier. Hon är gift och har två barn som inte längre bor hemma. Bägge hennes föräldrar lever, modern har utvecklat diabetes men annars är föräldrarna friska. Yvette har två syskon som bägge är friska. Senaste halvåret har hennes alkoholkonsumtion ökat och hon berättar att hon och hennes man delar på två flaskor vin per vecka. Dessutom brukar de ha gäster en gång per månad och hon brukar då dricka en välkomstdrink, tre glas vin till maten och en liten (4-5 cl) whisky senare på kvällen. Allmäntillstånd: Gott och opåverkat. Lymfkörtlar: Palperas submandibulärt, cervikalt, supra- och infraklavikulärt normalt. Hjärta: Regelbunden rytm. Frekvens 67/min. Inga biljud. Lungor: Normala andningsljud bilateralt. Liksidiga lunggränser. Inga biljud. Buk: Adipös. Mjuk och oöm. Levern och mjälten ej palpabla. Vikt: 97 kg. Längd: 182 cm. Yvettes veckovisa konsumtion motsvarar ungefär 5 standardglas vilket inte anses vara en riskfylld konsumtion. Den konsumtion Yvette uppger att hon har vid fest motsvarar dock riskbruk ( binge drinking / heavy episodic drinking ). Med termen riskbruk avses risken att drabbas av någon negativ konsekvens av alkoholkonsumtionen, och avser således inte enbart risken att drabbas av någon alkoholrelaterad sjukdom. Andra exempel som kan nämnas är olyckor, konflikter, missbruk och beroende. Yvette ombeds att helt avstå från alkohol under en månads tid vilket hon inte har några som helst problem med att göra. Trots abstinens från alkohol förblir hennes blodprover i princip oförändrade. Med tanke på det stegrade ferritinvärdet måste man utesluta hemokromatos. Vid hemokromatos finner man hos majoriteten av patienterna en mutation i homozygot form, C282Y, i HFE-genen. När en aminosyra i proteinet är utbytt mot en annan aminosyra kallas detta för mis-sense mutation och orsaken är troligen en basparssubstitution, en s.k. SNP (single nucleotide polymorphism). PCR är en teknik för att kopiera specifika delar av DNA-molekylen i ett provrör. Var i DNAmolekylen kopieringen skall ske bestäms av två stycken oligonukleotider (s.k. primers) som är ca 20 nukleotider långa och komplementära till var sin DNA sträng. 3 - OH ändarna måste vara riktade mot varandra. DNA (som skall kopieras) blandas med de två oligonukleotiderna, de fyra baserna (datp, dttp, dctp och dgtp), buffert och ett värmestabilt DNA-polymeras (Taq polymeras). Själva kopieringsprocessen sker sedan i provröret genom att temperaturen ändras. Dubbelsträngat DNA denatureras till enkelsträngat, varefter temperaturen sänks och primers binder (hybridiserar dvs. bildar vätebindningar mellan kvävebaserna) till sin komplementära sekvens i DNA. Detta följs av elongering (polymerisering av en till DNAmallen komplementär nysyntetiserad DNA-sträng). De två DNA-molekylerna kommer nu att utgöra mall för nysyntes av det specifika DNA-området under nästa temperaturcykel, som då ger upphov till 4 nya kopior och så upprepas temperaturcyklerna upprepade gånger och man får då en exponentiell amplifiering av DNA-kopior, som sedan kan analyseras med olika metoder t ex DNA-sekvensering, restriktionsenzymklyvning etc. Analys av HFE-genen uppvisar hos Yvette ingen av de vanligaste mutationerna förknippade med hemokromatos. Eftersom Yvette har stegrade järnvärden och dessutom visade sig ha förhöjda leverblodprover så utförde man en leverbiopsi. I mikroskopet ser man fynd enl. bilden på nästa sida (du får ha nästa sida framme samtidigt) Fråga A11 (1p) Vilket histopatologiskt fynd är mest framträdande i leverbiopsin? Fråga A12 (1p) I vilken zon i acinus är fyndet mest uttalat? Stadiemål: analysera och förklara patofysiologiska mekanismer på molekyl-, cell-, vävnads-, organ- och organsystemsnivå som orsakar störd struktur och funktion. Terminsmål: T4C1
Aid nr..12(35) Fall A, fråga 11 och 12
Aid nr..13(35) Yvette kommer på remiss från vårdcentralen till medicinkliniken. Remissen lyder: Bästa kollega! Ber att få remittera denna 58-åriga kvinna som sökte mig på vårdcentralen med anledning av trötthet. Hon är sedan tidigare helt frisk och tar inga läkemedel regelbundet. I samband med utredning pga. trötthet upptäcktes avvikande järnvärden. Eftersom remissgranskaren redan hade beställt blodprover så finns analyserna klara före besöket: P-Järn 30 (9-34 µmol/l), P- Transferrin 2,0 (1,9-3,3 g/l), P-Transferrinmättnad 0,62 (0,15-0,5), P-Ferritin 743 (13-130 µg/l). Ett stegrat ferritin kan orsakas av järnöverskott, inflammation eller överkonsumtion av alkohol, vilket gör att mottagningsbesöket fokuserar kring dessa områden. Yvette beskriver att hon i flera år har haft ont i axlar och förklarar smärtan med sitt arbete som förskollärare. I samband med en omorganisation inom kommunen fick hon byta arbetsplats till en annan förskola, något hon upplevt som mycket påfrestande. Senaste halvåret har hon blivit allt tröttare vilket gjorde att hon sökte på vårdcentralen. Yvette bekräftar att hon är frisk sedan tidigare och inte tar några mediciner regelbundet. Hon är pollenallergiker men har inga andra allergier. Hon är gift och har två barn som inte längre bor hemma. Bägge hennes föräldrar lever, modern har utvecklat diabetes men annars är föräldrarna friska. Yvette har två syskon som bägge är friska. Senaste halvåret har hennes alkoholkonsumtion ökat och hon berättar att hon och hennes man delar på två flaskor vin per vecka. Dessutom brukar de ha gäster en gång per månad och hon brukar då dricka en välkomstdrink, tre glas vin till maten och en liten (4-5 cl) whisky senare på kvällen. Allmäntillstånd: Gott och opåverkat. Lymfkörtlar: Palperas submandibulärt, cervikalt, supra- och infraklavikulärt normalt. Hjärta: Regelbunden rytm. Frekvens 67/min. Inga biljud. Lungor: Normala andningsljud bilateralt. Liksidiga lunggränser. Inga biljud. Buk: Adipös. Mjuk och oöm. Levern och mjälten ej palpabla. Vikt: 97 kg. Längd: 182 cm. Yvettes veckovisa konsumtion motsvarar ungefär 5 standardglas vilket inte anses vara en riskfylld konsumtion. Den konsumtion Yvette uppger att hon har vid fest motsvarar dock riskbruk ( binge drinking / heavy episodic drinking ). Med termen riskbruk avses risken att drabbas av någon negativ konsekvens av alkoholkonsumtionen, och avser således inte enbart risken att drabbas av någon alkoholrelaterad sjukdom. Andra exempel som kan nämnas är olyckor, konflikter, missbruk och beroende. Yvette ombeds att helt avstå från alkohol under en månads tid vilket hon inte har några som helst problem med att göra. Trots abstinens från alkohol förblir hennes blodprover i princip oförändrade. Med tanke på det stegrade ferritinvärdet måste man utesluta hemokromatos. Vid hemokromatos finner man hos majoriteten av patienterna en mutation i homozygot form, C282Y, i HFE-genen. När en aminosyra i proteinet är utbytt mot en annan aminosyra kallas detta för mis-sense mutation och orsaken är troligen en basparssubstitution, en s.k. SNP (single nucleotide polymorphism). I Yvettes leverbiopsi fann man en uttalad makrovesikulär steatos som var mest uttalad i zon 3 (närmast centralvenen). Fråga A13 (1p) Vad är den troligaste orsaken till detta fynd hos Yvette? Stadiemål: analysera och förklara patofysiologiska mekanismer på molekyl-, cell-, vävnads-, organ- och organsystemsnivå som orsakar störd struktur och funktion Terminsmål: T4C12
Aid nr..14(35) Yvette kommer på remiss från vårdcentralen till medicinkliniken. Remissen lyder: Bästa kollega! Ber att få remittera denna 58-åriga kvinna som sökte mig på vårdcentralen med anledning av trötthet. Hon är sedan tidigare helt frisk och tar inga läkemedel regelbundet. I samband med utredning pga. trötthet upptäcktes avvikande järnvärden. Eftersom remissgranskaren redan hade beställt blodprover så finns analyserna klara före besöket: P-Järn 30 (9-34 µmol/l), P- Transferrin 2,0 (1,9-3,3 g/l), P-Transferrinmättnad 0,62 (0,15-0,5), P-Ferritin 743 (13-130 µg/l). Ett stegrat ferritin kan orsakas av järnöverskott, inflammation eller överkonsumtion av alkohol, vilket gör att mottagningsbesöket fokuserar kring dessa områden. Yvette beskriver att hon i flera år har haft ont i axlar och förklarar smärtan med sitt arbete som förskollärare. I samband med en omorganisation inom kommunen fick hon byta arbetsplats till en annan förskola, något hon upplevt som mycket påfrestande. Senaste halvåret har hon blivit allt tröttare vilket gjorde att hon sökte på vårdcentralen. Yvette bekräftar att hon är frisk sedan tidigare och inte tar några mediciner regelbundet. Hon är pollenallergiker men har inga andra allergier. Hon är gift och har två barn som inte längre bor hemma. Bägge hennes föräldrar lever, modern har utvecklat diabetes men annars är föräldrarna friska. Yvette har två syskon som bägge är friska. Senaste halvåret har hennes alkoholkonsumtion ökat och hon berättar att hon och hennes man delar på två flaskor vin per vecka. Dessutom brukar de ha gäster en gång per månad och hon brukar då dricka en välkomstdrink, tre glas vin till maten och en liten (4-5 cl) whisky senare på kvällen. Allmäntillstånd: Gott och opåverkat. Lymfkörtlar: Palperas submandibulärt, cervikalt, supra- och infraklavikulärt normalt. Hjärta: Regelbunden rytm. Frekvens 67/min. Inga biljud. Lungor: Normala andningsljud bilateralt. Liksidiga lunggränser. Inga biljud. Buk: Adipös. Mjuk och oöm. Levern och mjälten ej palpabla. Vikt: 97 kg. Längd: 182 cm. Yvettes veckovisa konsumtion motsvarar ungefär 5 standardglas vilket inte anses vara en riskfylld konsumtion. Den konsumtion Yvette uppger att hon har vid fest motsvarar dock riskbruk ( binge drinking / heavy episodic drinking ). Med termen riskbruk avses risken att drabbas av någon negativ konsekvens av alkoholkonsumtionen, och avser således inte enbart risken att drabbas av någon alkoholrelaterad sjukdom. Andra exempel som kan nämnas är olyckor, konflikter, missbruk och beroende. Yvette ombeds att helt avstå från alkohol under en månads tid vilket hon inte har några som helst problem med att göra. Trots abstinens från alkohol förblir hennes blodprover i princip oförändrade. Med tanke på det stegrade ferritinvärdet måste man utesluta hemokromatos. Vid hemokromatos finner man hos majoriteten av patienterna en mutation i homozygot form, C282Y, i HFE-genen. När en aminosyra i proteinet är utbytt mot en annan aminosyra kallas detta för mis-sense mutation och orsaken är troligen en basparssubstitution, en s.k. SNP (single nucleotide polymorphism). I Yvettes leverbiopsi fann man en uttalad makrovesikulär steatos, som var mest uttalad i zon 3 (närmast centralvenen). Den troligaste orsaken till Yvettes leversteatos är hennes övervikt. Fråga A14 (4p) Beskriv i detalj hur övervikt kan leda till fettinlagring i levern. Stadiemål: analysera och förklara patofysiologiska mekanismer på molekyl-, cell-, vävnads-, organ- och organsystemsnivå som orsakar störd struktur och funktion Terminsmål: T4C1, T4C12
Aid nr..15(35) Yvette kommer på remiss från vårdcentralen till medicinkliniken. Remissen lyder: Bästa kollega! Ber att få remittera denna 58-åriga kvinna som sökte mig på vårdcentralen med anledning av trötthet. Hon är sedan tidigare helt frisk och tar inga läkemedel regelbundet. I samband med utredning pga. trötthet upptäcktes avvikande järnvärden. Eftersom remissgranskaren redan hade beställt blodprover så finns analyserna klara före besöket: P-Järn 30 (9-34 µmol/l), P- Transferrin 2,0 (1,9-3,3 g/l), P-Transferrinmättnad 0,62 (0,15-0,5), P-Ferritin 743 (13-130 µg/l). Ett stegrat ferritin kan orsakas av järnöverskott, inflammation eller överkonsumtion av alkohol, vilket gör att mottagningsbesöket fokuserar kring dessa områden. Yvette beskriver att hon i flera år har haft ont i axlar och förklarar smärtan med sitt arbete som förskollärare. I samband med en omorganisation inom kommunen fick hon byta arbetsplats till en annan förskola, något hon upplevt som mycket påfrestande. Senaste halvåret har hon blivit allt tröttare vilket gjorde att hon sökte på vårdcentralen. Yvette bekräftar att hon är frisk sedan tidigare och inte tar några mediciner regelbundet. Hon är pollenallergiker men har inga andra allergier. Hon är gift och har två barn som inte längre bor hemma. Bägge hennes föräldrar lever, modern har utvecklat diabetes men annars är föräldrarna friska. Yvette har två syskon som bägge är friska. Senaste halvåret har hennes alkoholkonsumtion ökat och hon berättar att hon och hennes man delar på två flaskor vin per vecka. Dessutom brukar de ha gäster en gång per månad och hon brukar då dricka en välkomstdrink, tre glas vin till maten och en liten (4-5 cl) whisky senare på kvällen. Allmäntillstånd: Gott och opåverkat. Lymfkörtlar: Palperas submandibulärt, cervikalt, supra- och infraklavikulärt normalt. Hjärta: Regelbunden rytm. Frekvens 67/min. Inga biljud. Lungor: Normala andningsljud bilateralt. Liksidiga lunggränser. Inga biljud. Buk: Adipös. Mjuk och oöm. Levern och mjälten ej palpabla. Vikt: 97 kg. Längd: 182 cm. Yvettes veckovisa konsumtion motsvarar ungefär 5 standardglas vilket inte anses vara en riskfylld konsumtion. Den konsumtion Yvette uppger att hon har vid fest motsvarar dock riskbruk ( binge drinking / heavy episodic drinking ). Med termen riskbruk avses risken att drabbas av någon negativ konsekvens av alkoholkonsumtionen, och avser således inte enbart risken att drabbas av någon alkoholrelaterad sjukdom. Andra exempel som kan nämnas är olyckor, konflikter, missbruk och beroende. Yvette ombeds att helt avstå från alkohol under en månads tid vilket hon inte har några som helst problem med att göra. Trots abstinens från alkohol förblir hennes blodprover i princip oförändrade. Med tanke på det stegrade ferritinvärdet måste man utesluta hemokromatos. Vid hemokromatos finner man hos majoriteten av patienterna en mutation i homozygot form, C282Y, i HFE-genen. När en aminosyra i proteinet är utbytt mot en annan aminosyra kallas detta för mis-sense mutation och orsaken är troligen en basparssubstitution, en s.k. SNP (single nucleotide polymorphism). I Yvettes leverbiopsi fann man en uttalad makrovesikulär steatos, som var mest uttalad i zon 3 (närmast centralvenen). Vid övervikt, och framförallt vid samtidig insulinresistens, sker en ökad lipolys i det viscerala fettet vilket leder till ett ökat inflöde av fria fettsyror till levern via vena porta. Förutom den ökade tillförseln av fria fettsyror leder de höga insulin- och glukosnivåerna i blodet till induktion av transkriptionsfaktorer (SREBP och ChREBP) som ökar lipogenesen, reducerar β-oxidationen och försämrar transporten av lipider ut från levern. I högre förstoring ser Yvettes leverbiopsi ut enl. bilden på nästa sida (du får ha nästa sida framme samtidigt) Fråga A15 (4p) Namnge och markera så många olika histologiska strukturer och olika celler som du kan identifiera i bilden. Stadiemål: analysera och förklara patofysiologiska mekanismer på molekyl-, cell-, vävnads-, organ- och organsystemsnivå som orsakar störd struktur och funktion Terminsmål: T1C6, T4C1
Aid nr..16(35) Fall A, fråga 15
Aid nr..17(35) Yvette kommer på remiss från vårdcentralen till medicinkliniken. Remissen lyder: Bästa kollega! Ber att få remittera denna 58-åriga kvinna som sökte mig på vårdcentralen med anledning av trötthet. Hon är sedan tidigare helt frisk och tar inga läkemedel regelbundet. I samband med utredning pga. trötthet upptäcktes avvikande järnvärden. Eftersom remissgranskaren redan hade beställt blodprover så finns analyserna klara före besöket: P-Järn 30 (9-34 µmol/l), P- Transferrin 2,0 (1,9-3,3 g/l), P-Transferrinmättnad 0,62 (0,15-0,5), P-Ferritin 743 (13-130 µg/l). Ett stegrat ferritin kan orsakas av järnöverskott, inflammation eller överkonsumtion av alkohol, vilket gör att mottagningsbesöket fokuserar kring dessa områden. Yvette beskriver att hon i flera år har haft ont i axlar och förklarar smärtan med sitt arbete som förskollärare. I samband med en omorganisation inom kommunen fick hon byta arbetsplats till en annan förskola, något hon upplevt som mycket påfrestande. Senaste halvåret har hon blivit allt tröttare vilket gjorde att hon sökte på vårdcentralen. Yvette bekräftar att hon är frisk sedan tidigare och inte tar några mediciner regelbundet. Hon är pollenallergiker men har inga andra allergier. Hon är gift och har två barn som inte längre bor hemma. Bägge hennes föräldrar lever, modern har utvecklat diabetes men annars är föräldrarna friska. Yvette har två syskon som bägge är friska. Senaste halvåret har hennes alkoholkonsumtion ökat och hon berättar att hon och hennes man delar på två flaskor vin per vecka. Dessutom brukar de ha gäster en gång per månad och hon brukar då dricka en välkomstdrink, tre glas vin till maten och en liten (4-5 cl) whisky senare på kvällen. Allmäntillstånd: Gott och opåverkat. Lymfkörtlar: Palperas submandibulärt, cervikalt, supra- och infraklavikulärt normalt. Hjärta: Regelbunden rytm. Frekvens 67/min. Inga biljud. Lungor: Normala andningsljud bilateralt. Liksidiga lunggränser. Inga biljud. Buk: Adipös. Mjuk och oöm. Levern och mjälten ej palpabla. Vikt: 97 kg. Längd: 182 cm. Yvettes veckovisa konsumtion motsvarar ungefär 5 standardglas vilket inte anses vara en riskfylld konsumtion. Den konsumtion Yvette uppger att hon har vid fest motsvarar dock riskbruk ( binge drinking / heavy episodic drinking ). Med termen riskbruk avses risken att drabbas av någon negativ konsekvens av alkoholkonsumtionen, och avser således inte enbart risken att drabbas av någon alkoholrelaterad sjukdom. Andra exempel som kan nämnas är olyckor, konflikter, missbruk och beroende. Yvette ombeds att helt avstå från alkohol under en månads tid vilket hon inte har några som helst problem med att göra. Trots abstinens från alkohol förblir hennes blodprover i princip oförändrade. Med tanke på det stegrade ferritinvärdet måste man utesluta hemokromatos. Vid hemokromatos finner man hos majoriteten av patienterna en mutation i homozygot form, C282Y, i HFE-genen. När en aminosyra i proteinet är utbytt mot en annan aminosyra kallas detta för mis-sense mutation och orsaken är troligen en basparssubstitution, en s.k. SNP (single nucleotide polymorphism). I Yvettes leverbiopsi fann man en uttalad makrovesikulär steatos, som var mest uttalad i zon 3 (närmast centralvenen). Utlåtandet från patologen lyder: I leverlobuli finner man en måttlig till uttalad makrovesikulär steatos huvudsakligen koncentrerad runt centralvenerna. Det föreligger en fibrosökning inom portazonerna där man även finner ett lätt lymfocytärt infiltrat. Hepatocyterna är ställvis uppsvullna ( ballooning ) men någon lobulär inflammation ses inte. Järnfärgning utförs utan att någon ökad järnmängd ses. Fråga A16 (2p) Bedöm risken för utveckling av leverrelaterade komplikationer hos Yvette det närmaste året. Motivera! Stadiemål: utifrån humanbiologiska och patofysiologiska mekanismer förklara och analysera symtom, undersökningsfynd och förlopp vid olika sjukdomstillstånd Terminsmål: T4C12
Aid nr..18(35) Fall B (28 p) Sven-Inge, 44 år Sven-Inge, 44 år, arbetar som ingenjör på SAAB. Han börjar bli rätt överviktig. Han har just gjort en hälsoundersökning på företagshälsovården och man påpekade att hans blodtryck var lite högt. Det var 143/95 mmhg enligt vad han fick med sig på en lapp. Själv tyckte han att han hade svårt att koppla av när man mätte blodtrycket på arbetsplatsen. Eftersom han har en släkt som drabbats mycket av hjärt- och kärlsjukdom har han inga svårigheter att av en kusin få låna en automatisk blodtrycksmätare som mäter blodtrycket över handleden. Men han blir mycket förvånad då han sittande, efter att ha vilat med armen i sitt knä, uppmäter ett ännu högre blodtryck än på arbetsplatsen. Blodtrycket är nu 156/99 mmhg. Fråga B1 (2p) Vad beror det extra höga blodtrycket på? Motivera med två tänkbara förklaringar Stadiemål: analysera och förklara patofysiologiska mekanismer på molekyl-, cell-, vävnads-, organ- och organsystemsnivå som orsakar störd struktur och funktion. Terminsmål: T2C9
Aid nr..19(35) Sven-Inge, 44 år, arbetar som ingenjör på SAAB. Han börjar bli rätt överviktig. Han har just gjort en hälsoundersökning på företagshälsovården och man påpekade att hans blodtryck var lite högt. Det var 143/95 mmhg enligt vad han fick med sig på en lapp. Själv tyckte han att han hade svårt att koppla av när man mätte blodtrycket på arbetsplatsen. Eftersom han har en släkt som drabbats mycket av hjärt- och kärlsjukdom har han inga svårigheter att av en kusin få låna en automatisk blodtrycksmätare som mäterblodtrycket över handleden. Men han blir mycket förvånad då han sittande, efter att ha vilat med armen i sitt knä, uppmäter ett ännu högre blodtryck än på arbetsplatsen. Blodtrycket är nu 156/99 mmhg. Sven-Inge kontaktar sin kusin, som berättar att man måste ha armen i hjärthöjd eftersom annars, för varje 14 mm som man befinner sig nedanför hjärthöjd, får en (1) extra mmhg högre blodtryck då skillnaden mellan blodets (vattnets) densitet och kvicksilver är 14. Kusinen hävdar också att manschetten fungerar tekniskt som den ska. Sven-Inge skaffar sig en egen blodtrycksmätare, som mäter på överarmen istället. Han har hört på nyheterna att Statens Beredning för medicinsk Utvärdering (SBU) just rekommenderar sådana för mätning av hemblodtryck. I samband med en middag så demonstrerar Sven-Inge för vänner hur man mäter sitt blodtryck och nu finner han istället att hans blodtryck är ovanligt lågt, 126/78 mmhg. Han tycker det är konstigt eftersom han inför denna fest varit väldigt stressad för allt det praktiska. Nu har han just ätit middag med starköl till förrätten och rödvin till huvudrätten, och då är blodtrycket så här lågt! Fråga B2 (2p) Vad kan det vara som vid detta tillfälle gjort blodtrycket lägre än vad det varit tidigare? Motivera! Stadiemål: analysera och förklara patofysiologiska mekanismer på molekyl-, cell-, vävnads-, organ- och organsystemsnivå som orsakar störd struktur och funktion Terminsmål: T2C9, T3C1
Aid nr..20(35) Sven-Inge, 44 år, arbetar som ingenjör på SAAB. Han börjar bli rätt överviktig. Han har just gjort en hälsoundersökning på företagshälsovården och man påpekade att hans blodtryck var lite högt. Det var 143/95 mmhg enligt vad han fick med sig på en lapp. Själv tyckte han att han hade svårt att koppla av när man mätte blodtrycket på arbetsplatsen. Eftersom han har en släkt som drabbats mycket av hjärt- och kärlsjukdom har han inga svårigheter att av en kusin få låna en automatisk blodtrycksmätare som mäterblodtrycket över handleden. Men han blir mycket förvånad då han sittande, efter att ha vilat med armen i sitt knä, uppmäter ett ännu högre blodtryck än på arbetsplatsen. Blodtrycket är nu 156/99 mmhg. Sven-Inge kontaktar sin kusin, som berättar att man måste ha armen i hjärthöjd eftersom annars, för varje 14 mm som man befinner sig nedanför hjärthöjd, får en (1) extra mmhg högre blodtryck då skillnaden mellan blodets (vattnets) densitet och kvicksilver är 14. Kusinen hävdar också att manschetten fungerar tekniskt som den skall. Sven-Inge skaffar sig en egen blodtrycksmätare som mäter på överarmen istället. Han har hört på nyheterna att Statens Beredning för medicinsk Utvärdering (SBU) just rekommenderar sådana för mätning av hemblodtryck. I samband med en middag så demonstrerar Sven-Inge för kompisar hur man mäter sitt blodtryck och nu finner han istället att hans blodtryck är ovanligt lågt, 126/78 mmhg. Han tycker det är konstigt eftersom han inför denna fest varit väldigt stressad för allt det praktiska. Nu har han just ätit middag med starköl till förrätten och rödvin till huvudrätten, och då är blodtrycket så här lågt! Den mest sannolika förklaringen till det oväntat låga blodtrycket är att Sven-Inge druckit alkohol som är vasodilaterande. Fråga B3 (2p) Hur kan man enkelt undersöka, eller se, om ovanstående förklaring är aktuell i detta fall? Stadiemål: analysera och förklara patofysiologiska mekanismer på molekyl-, cell-, vävnads-, organ- och organsystemsnivå som orsakar störd struktur och funktion Terminsmål: T2C9
Aid nr..21(35) Sven-Inge, 44 år, arbetar som ingenjör på SAAB. Han börjar bli rätt överviktig. Han har just gjort en hälsoundersökning på företagshälsovården och man påpekade att hans blodtryck var lite högt. Det var 143/95 mmhg enligt vad han fick med sig på en lapp. Själv tyckte han att han hade svårt att koppla av när man mätte blodtrycket på arbetsplatsen. Sven-Inge får av sin kusin låna en automatisk blodtrycksmätare som mäter blodtrycket över handleden. Men han blir mycket förvånad då han sittande, efter att ha vilat med armen i sitt knä, uppmäter ett ännu högre blodtryck än på arbetsplatsen. Blodtrycket är nu 156/99 mmhg. Sven-Inge kontaktar sin kusin, som berättar att man måste ha armen i hjärthöjd när man mäter blodtrycket. Kusinen hävdar också att manschetten fungerar tekniskt som den skall. Sven-Inge skaffar sig en egen blodtrycksmätare som mäter på överarmen istället. I samband med en middag så demonstrerar Sven-Inge för kompisar hur man mäter sitt blodtryck och nu finner han istället att hans blodtryck är ovanligt lågt, 126/78 mmhg. Han tycker det är konstigt eftersom han inför denna fest varit väldigt stressad. Nu har han just ätit middag med starköl till förrätten och rödvin till huvudrätten, och då är blodtrycket så här lågt! Den mest sannolika förklaringen till det oväntat låga blodtrycket är att Sven-Inge druckit alkohol som är vasodilaterande. Man bör kunna få stöd för denna förklaring genom att värdera om han har osedvanligt hög puls, som är en kompensatorisk mekanism för att inte blodtrycket ska reduceras alltför mycket av vasodilatationen. Man kan också se om han är röd i t.ex. ansiktet som tecken på vasodilatation. Fråga B4 (3p) Hur medieras pulsstegringen av den farmakologiska effekten av alkohol hos Sven-Inge? Stadiemål: analysera och förklara patofysiologiska mekanismer på molekyl-, cell-, vävnads-, organ- och organsystemsnivå som orsakar störd struktur och funktion Terminsmål: T2C9
Aid nr..22(35) Sven-Inge, 44 år, arbetar som ingenjör på SAAB. Han börjar bli rätt överviktig. Han har just gjort en hälsoundersökning på företagshälsovården och man påpekade att hans blodtryck var lite högt. Det var 143/95 mmhg enligt vad han fick med sig på en lapp. Själv tyckte han att han hade svårt att koppla av när man mätte blodtrycket på arbetsplatsen. Sven-Inge får av sin kusin låna en automatisk blodtrycksmätare som mäter blodtrycket över handleden. Men han blir mycket förvånad då han sittande, efter att ha vilat med armen i sitt knä, uppmäter ett ännu högre blodtryck än på arbetsplatsen. Blodtrycket är nu 156/99 mmhg. Sven-Inge kontaktar sin kusin, som berättar att man måste ha armen i hjärthöjd när man mäter blodtrycket. Kusinen hävdar också att manschetten fungerar tekniskt som den skall. Sven-Inge skaffar sig en egen blodtrycksmätare som mäter på överarmen istället. I samband med en middag så demonstrerar Sven-Inge för kompisar hur man mäter sitt blodtryck och nu finner han istället att hans blodtryck är ovanligt lågt, 126/78 mmhg. Han tycker det är konstigt eftersom han inför denna fest varit väldigt stressad. Nu har han just ätit middag med starköl till förrätten och rödvin till huvudrätten, och då är blodtrycket så här lågt! Den mest sannolika förklaringen till det oväntat låga blodtrycket är alkoholmedierad vasodilatation. Man bör kunna få stöd för denna förklaring genom att se om han har kompensatorisk takykardi. Man kan också se efter om han är röd i t.ex. ansiktet som tecken på vasodilatation. Effekten medieras via fr.a. baroreceptorer i sinus caroticus och i arcus aortae. Receptorerna detekterar minskat tryck. Detta leder till minskad hämning av vasomotorcentrum medierat via n. glossopharyngeus och n. vagus som i sin tur leder till ökad efferent sympatikusaktivitet ledande till stimulering av hjärtats β 1 -receptorer. Minskad vagal tonus (N. X efferent) till hjärtat bidrar också till detta. Sven-Inges blodtryck ligger bara lätt förhöjt när det kontrolleras i hemmiljö, typiskt 134-138/88-92 mmhg, så man avvaktar med medicinering. Tyvärr får han problem i sitt äktenskap och det bidrar till att han under en längre period inte kontrollerar blodtrycket alls. Han börjar som tröst dricka ganska mycket öl under helgerna med grabbarna som han brukar se på fotboll med. Ibland mår han dåligt dagen efter med ihållande huvudvärk. Han söker nu på vårdcentralen då han börjar oroa sig för sin hälsa. Det har gått flera år sedan han använde sin hemblodtrycksmätare, han har ju inte engagerat sig i sin hälsa på länge. Han väger nu 98 kg och är 181 cm lång. Sven-Inge är nu 50 år gammal. Du är distriktsläkare på vårdcentralen där han söker. När du frågar om Sven-Inges alkoholintag svarar han undvikande. Hans blodtryck på mottagningen är 156/98 mmhg och han har en puls som är ganska hög för att vara tagen i vila, 82 slag/min. Fråga B5 (3p) Vilka rutinprover vill du ta för att bedöma Sven-Inges kardiella risker med hänsyn taget till hans vanor och övervikt? Motivera! Stadiemål: motivera val av och tillämpa enklare laboratorietest och behandling på vårdcentral Terminsmäl: T3C2, T3C11
Aid nr..23(35) Sven-Inge, 44 år, arbetar som ingenjör på SAAB. Han börjar bli rätt överviktig. Han har just gjort en hälsoundersökning på företagshälsovården och man påpekade att hans blodtryck var lite högt. Det var 143/95 mmhg enligt vad han fick med sig på en lapp. Själv tyckte han att han hade svårt att koppla av när man mätte blodtrycket på arbetsplatsen. Sven-Inge får av sin kusin låna en automatisk blodtrycksmätare som mäter blodtrycket över handleden. Men han blir mycket förvånad då han sittande, efter att ha vilat med armen i sitt knä, uppmäter ett ännu högre blodtryck än på arbetsplatsen. Blodtrycket är nu 156/99 mmhg. Sven-Inge kontaktar sin kusin, som berättar att man måste ha armen i hjärthöjd när man mäter blodtrycket. Kusinen hävdar också att manschetten fungerar tekniskt som den skall. Sven-Inge skaffar sig en egen blodtrycksmätare som mäter på överarmen istället. I samband med en middag så demonstrerar Sven-Inge för kompisar hur man mäter sitt blodtryck och nu finner han istället att hans blodtryck är ovanligt lågt, 126/78 mmhg. Han tycker det är konstigt eftersom han inför denna fest varit väldigt stressad. Nu har han just ätit middag med starköl till förrätten och rödvin till huvudrätten, och då är blodtrycket så här lågt! Den mest sannolika förklaringen till det oväntat låga blodtrycket är alkoholmedierad vasodilatation. Man bör kunna få stöd för denna förklaring genom att se om han har kompensatorisk takykardi. Man kan också se efter om han är röd i t.ex. ansiktet som tecken på vasodilatation. Sven-Inges blodtryck ligger bara lätt förhöjt när det kontrolleras i hemmiljö varför man avvaktar med medicinering. Tyvärr får han problem i sitt äktenskap. Han börjar som tröst dricka ganska mycket öl under helgerna. Ibland mår han dåligt dagen efter med ihållande huvudvärk. När han är 50 år gammal söker han på vårdcentralen eftersom han börjar oroa sig för sin hälsa. Han väger nu 98 kg och är 181 cm lång. Du är distriktsläkare på vårdcentralen där han söker. När du frågar om Sven-Inges alkoholintag svarar han undvikande. Hans blodtryck på mottagningen är 156/98 mmhg och han har en puls som är ganska hög för att vara tagen i vila, 82 slag/min. Du tar faste-lipider, natrium, kalium, kreatinin, urinsticka och ett faste-glukos för att undersöka om han har lipidrubbning som följd av sin övervikt eller om han har tecken på nedsatt njurfunktion mm. Du finner normalt natrium, kalium, kreatinin samt avsaknad av albuminuri. fp-glukos är inte optimalt dvs. lätt förhöjt, 6,1 mmol/l. I lipidstatus finner du ett ganska lågt HDL kolesterol (0,9 mmol/l, ref > 1,2 mmol/l), aningen höga triglycerider (2,6 mmol/l, ref < 2 mmol/l) men väsentligen ordinärt LDL kolesterol (3,1 mmol/l, ref <3 mmol/l). När du undersöker hans halter av apolipoproteiner finner du ett påtagligt högt apob på 1,14 g/l (ref < 0,9 g/l) Eftersom Sven-Inge har flera riskfaktorer för hjärt- kärlsjukdom planerar du att ge honom antihypertensiv terapi. Men du saknar uppgift om en viktig parameter innan du sätter in behandling. Fråga B6 (2p) Vad tycker du Sven-Inges blodtrycksutredning skall kompletteras med? Motivera varför det inte är dags ge behandling direkt! Stadiemål: föreslå diagnostiska metoder och behandling vid vanliga symtom och sjukdomar Terminsmål: T3C2, T3C11
Aid nr..24(35) Sven-Inge, 44 år, arbetar som ingenjör på SAAB. Han börjar bli rätt överviktig. Han har just gjort en hälsoundersökning på företagshälsovården och man påpekade att hans blodtryck var lite högt. Det var 143/95 mmhg enligt vad han fick med sig på en lapp. Själv tyckte han att han hade svårt att koppla av när man mätte blodtrycket på arbetsplatsen. Sven-Inge får av sin kusin låna en automatisk blodtrycksmätare som mäter blodtrycket över handleden. Men han blir mycket förvånad då han sittande, efter att ha vilat med armen i sitt knä, uppmäter ett ännu högre blodtryck än på arbetsplatsen. Blodtrycket är nu 156/99 mmhg. Sven-Inge kontaktar sin kusin, som berättar att man måste ha armen i hjärthöjd när man mäter blodtrycket. Kusinen hävdar också att manschetten fungerar tekniskt som den skall. Sven-Inge skaffar sig en egen blodtrycksmätare som mäter på överarmen istället. I samband med en middag så demonstrerar Sven-Inge för kompisar hur man mäter sitt blodtryck och nu finner han istället att hans blodtryck är ovanligt lågt, 126/78 mmhg. Han tycker det är konstigt eftersom han inför denna fest varit väldigt stressad. Nu har han just ätit middag med starköl till förrätten och rödvin till huvudrätten, och då är blodtrycket så här lågt! Den mest sannolika förklaringen till det oväntat låga blodtrycket är alkoholmedierad vasodilatation. Man bör kunna få stöd för denna förklaring genom att se om han har kompensatorisk takykardi. Man kan också se efter om han är röd i t.ex. ansiktet som tecken på vasodilatation. Sven-Inges blodtryck ligger bara lätt förhöjt när det kontrolleras i hemmiljö varför man avvaktar med medicinering. Tyvärr får han problem i sitt äktenskap. Han börjar som tröst dricka ganska mycket öl under helgerna. Ibland mår han dåligt dagen efter med ihållande huvudvärk. När han är 50 år gammal söker han på vårdcentralen eftersom han börjar oroa sig för sin hälsa. Han väger nu 98 kg och är 181 cm lång. Du är distriktsläkare på vårdcentralen där han söker. När du frågar om Sven-Inges alkoholintag svarar han undvikande. Hans blodtryck på mottagningen är 156/98 mmhg och han har en puls som är ganska hög för att vara tagen i vila, 82 slag/min. Provtagning visar normalt natrium, kalium, kreatinin samt avsaknad av albuminuri. fp-glukos är inte optimalt dvs. lätt förhöjt, 6,1 mmol/l. I lipidstatus påvisas ett ganska lågt HDL kolesterol (0,9 mmol/l, ref > 1,2 mmol/l), aningen höga triglycerider (2,6 mmol/l, ref < 2 mmol/l) men väsentligen ordinärt LDL kolesterol (3,1 mmol/l, ref <3 mmol/l). När du undersöker hans halter av apolipoproteiner finner du ett påtagligt högt apob på 1,14 g/l (ref < 0,9 g/l). Du överväger insättande av antihypertensiv terapi. Men du saknar uppgift om en viktig parameter innan du sätter in behandling. Du föranstaltar om 24-timmarsblodtrycksmätning för att bekräfta, eller avfärda, att blodtrycket är högt också utanför mottagningen där det hittills kontrollerats. Du får då också se hans nattliga blodtrycksnivåer. 24 timmars blodtrycket visar dagsnitt på 143/91 mmhg (ref < 135/85 mmhg) samt nattsnitt på 128/88 mmhg (ref. < 120/70 mmhg), dvs. värden som innebär hypertoni utifrån referensvärden för dygnsblodtrycksmätningar. Fråga B7 (3p) Vilka antihypertensiva läkemedel kan nu vara aktuella att ge Sven-Inge? Ge tre förslag. Ange också helt kort verkningsmekanismen för läkemedlen i fråga Stadiemål: föreslå diagnostiska metoder och behandling vid vanliga symtom och sjukdomar Terminsmål: T3C2, T3C3
Aid nr..25(35) Sven-Inge, 44 år, arbetar som ingenjör på SAAB. Han börjar bli rätt överviktig. Han har just gjort en hälsoundersökning på företagshälsovården och man påpekade att hans blodtryck var lite högt. Det var 143/95 mmhg enligt vad han fick med sig på en lapp. Själv tyckte han att han hade svårt att koppla av när man mätte blodtrycket på arbetsplatsen. Sven-Inge får av sin kusin låna en automatisk blodtrycksmätare som mäter blodtrycket över handleden. Men han blir mycket förvånad då han sittande, efter att ha vilat med armen i sitt knä, uppmäter ett ännu högre blodtryck än på arbetsplatsen. Blodtrycket är nu 156/99 mmhg. Sven-Inge kontaktar sin kusin, som berättar att man måste ha armen i hjärthöjd när man mäter blodtrycket. Kusinen hävdar också att manschetten fungerar tekniskt som den skall. Sven-Inge skaffar sig en egen blodtrycksmätare som mäter på överarmen istället. I samband med en middag så demonstrerar Sven-Inge för kompisar hur man mäter sitt blodtryck och nu finner han istället att hans blodtryck är ovanligt lågt, 126/78 mmhg. Han tycker det är konstigt eftersom han inför denna fest varit väldigt stressad. Nu har han just ätit middag med starköl till förrätten och rödvin till huvudrätten, och då är blodtrycket så här lågt! Den mest sannolika förklaringen till det oväntat låga blodtrycket är alkoholmedierad vasodilatation. Man bör kunna få stöd för denna förklaring genom att se om han har kompensatorisk takykardi. Man kan också se efter om han är röd i t.ex. ansiktet som tecken på vasodilatation. Sven-Inges blodtryck ligger bara lätt förhöjt när det kontrolleras i hemmiljö varför man avvaktar med medicinering. Tyvärr får han problem i sitt äktenskap. Han börjar som tröst dricka ganska mycket öl under helgerna. Ibland mår han dåligt dagen efter med ihållande huvudvärk. När han är 50 år gammal söker han på vårdcentralen eftersom han börjar oroa sig för sin hälsa. Han väger nu 98 kg och är 181 cm lång. Du är distriktsläkare på vårdcentralen där han söker. När du frågar om Sven-Inges alkoholintag svarar han undvikande. Hans blodtryck på mottagningen är 156/98 mmhg och han har en puls som är ganska hög för att vara tagen i vila, 82 slag/min. Provtagning visar normalt natrium, kalium, kreatinin samt avsaknad av albuminuri. fp-glukos är inte optimalt dvs. lätt förhöjt, 6,1 mmol/l. I lipidstatus påvisas ett ganska lågt HDL kolesterol (0,9 mmol/l, ref > 1,2 mmol/l), aningen höga triglycerider (2,6 mmol/l, ref < 2 mmol/l) men väsentligen ordinärt LDL kolesterol (3,1 mmol/l, ref <3 mmol/l). När du undersöker hans halter av apolipoproteiner finner du ett påtagligt högt apob på 1,14 g/l (ref < 0,9 g/l). Du överväger insättande av antihypertensiv terapi. Men du saknar uppgift om en viktig parameter innan du sätter in behandling. Först föranstaltar du om 24-timmarsblodtrycksmätning som påvisar hypertoni såväl under dagtid som nattetid. ACE-hämmare och Angiotensin II receptor (subtyp 1) antagonister hämmar båda effekter av reninsystemet, antingen tidigt i reninsystemskaskaden (ACE hämmare) eller senare (receptorblockad). Kalciumhämmare dilaterar glatt muskulatur i blodkärlen. Tiaziddiuretika minskar återupptag av natrium och fungerar därmed diuretiskt. Betablockerare (hämmar reninfrisättning och flera andra effekter av sympatiska nervsystemet) anses inte vara förstahandsläkemedel om inte särskilda förhållanden råder. Fråga B8 (2p) Hur tolkar du Sven-Inges lipidstatus (kolesterol och triglycerider) och hur passar dessa värden in i hans övriga riskprofil? Stadiemål: utifrån humanbiologiska och patofysiologiska mekanismer förklara och analysera symtom, undersökningsfynd och förlopp vid olika sjukdomstillstånd Terminsmål: T3C2 Fråga B9 (1p) Har fyndet av relativt högt apob i denna situation någon särskild klinisk tänkbar betydelse? Motivera! Stadiemål: utifrån humanbiologiska och patofysiologiska mekanismer förklara och analysera symtom, undersökningsfynd och förlopp vid olika sjukdomstillstånd Terminsmål: T4C7, T4C8 Fråga B10 (2p) Hur behandlar du lämpligen hans lipider om du maximalt vill minska hans kardiovaskulära risk? Motivera! Stadiemål: föreslå diagnostiska metoder och behandling vid vanliga symtom och sjukdomar Terminsmål: T4C8 Fråga B11 (1p) Finns det några livsstilsåtgärder du kan rekommendera Sven-Inge som man säkert vet leder till minskad sjuklighet och inte bara till att riskfaktorer (vikt och blodprover) blir bättre? Stadiemål: föreslå diagnostiska metoder och behandling vid vanliga symtom och sjukdomar Terminsmål: T3C11, T4C8
Aid nr..26(35) Sven-Inge, 44 år, arbetar som ingenjör på SAAB. Han börjar bli rätt överviktig. Han har just gjort en hälsoundersökning på företagshälsovården och man påpekade att hans blodtryck var lite högt. Det var 143/95 mmhg enligt vad han fick med sig på en lapp. Själv tyckte han att han hade svårt att koppla av när man mätte blodtrycket på arbetsplatsen. Sven-Inge får av sin kusin låna en automatisk blodtrycksmätare som mäter blodtrycket över handleden. Men han blir mycket förvånad då han sittande, efter att ha vilat med armen i sitt knä, uppmäter ett ännu högre blodtryck än på arbetsplatsen. Blodtrycket är nu 156/99 mmhg. Sven-Inge kontaktar sin kusin, som berättar att man måste ha armen i hjärthöjd när man mäter blodtrycket. Kusinen hävdar också att manschetten fungerar tekniskt som den skall. Sven-Inge skaffar sig en egen blodtrycksmätare som mäter på överarmen istället. I samband med en middag så demonstrerar Sven-Inge för kompisar hur man mäter sitt blodtryck och nu finner han istället att hans blodtryck är ovanligt lågt, 126/78 mmhg. Han tycker det är konstigt eftersom han inför denna fest varit väldigt stressad. Nu har han just ätit middag med starköl till förrätten och rödvin till huvudrätten, och då är blodtrycket så här lågt! Den mest sannolika förklaringen till det oväntat låga blodtrycket är alkoholmedierad vasodilatation. Man bör kunna få stöd för denna förklaring genom att se om han har kompensatorisk takykardi. Man kan också se efter om han är röd i t.ex. ansiktet som tecken på vasodilatation. Sven-Inges blodtryck ligger bara lätt förhöjt när det kontrolleras i hemmiljö varför man avvaktar med medicinering. Tyvärr får han problem i sitt äktenskap. Han börjar som tröst dricka ganska mycket öl under helgerna. Ibland mår han dåligt dagen efter med ihållande huvudvärk. När han är 50 år gammal söker han på vårdcentralen eftersom han börjar oroa sig för sin hälsa. Han väger nu 98 kg och är 181 cm lång. Du är distriktsläkare på vårdcentralen där han söker. När du frågar om Sven-Inges alkoholintag svarar han undvikande. Hans blodtryck på mottagningen är 156/98 mmhg och han har en puls som är ganska hög för att vara tagen i vila, 82 slag/min. Provtagning visar normalt natrium, kalium, kreatinin samt avsaknad av albuminuri. fp-glukos är inte optimalt dvs. lätt förhöjt, 6,1 mmol/l. I lipidstatus påvisas ett ganska lågt HDL kolesterol (0,9 mmol/l, ref > 1,2 mmol/l), aningen höga triglycerider (2,6 mmol/l, ref < 2 mmol/l) men väsentligen ordinärt LDL kolesterol (3,1 mmol/l, ref <3 mmol/l). När du undersöker hans halter av apolipoproteiner finner du ett påtagligt högt apob på 1,14 g/l (ref < 0,9 g/l). Du överväger insättande av antihypertensiv terapi. Men du saknar uppgift om en viktig parameter innan du sätter in behandling. Först föranstaltar du om 24-timmarsblodtrycksmätning som påvisar hypertoni såväl under dagtid som nattetid. Sven-Inges blodfetter är typiska för de nivåer man brukar se vid metabolt syndrom, dvs. höga triglycerider, lågt HDL kolesterol samt högt apob, vilket talar för att LDL kolesterol partiklarna är små och många. Du förskriver ACE-hämmare för blodtrycket (Enalapril 20 mg x 1) samt Simvastatin 40 mg till natten eftersom statiner har överlägset bäst dokumentation att minska sjuklighet utöver att sänka LDL kolesterolet. Du berättar också för Sven-Inge att man tyvärr inte kunnat bekräfta i någon riktig lottad (randomiserad) studie att bantning ihop med ökad fysisk aktivitet (primärpreventivt) sänker sjuklighet. Däremot har man kunnat visa att detta sänker faste-glukos en del och därmed att man skjuter upp diabetesdebuten om man har lätt förhöjt faste-glukos. Du berättar också att det bara för några månader sedan kom en spansk studie (PREDIMED), som visade att ökat intag av fett, från nötter eller från olivolja, tillsammans med rekommendationer att äta medelhavskost, minskade risken att utveckla hjärt- och kärlsjukdom när detta jämfördes med lågfettkost. Sven-Inge blir mycket förvånad över detta. Jag som är del av en släkt med mycket kärlsjukdom där så många dött av hjärtinfarkt har alltid fått höra att man skall undvika fett. Höjer inte fett i maten blodfetterna? Fråga B12 (4p) Hur tas fett i kosten upp i tarmen och hur transporteras det sedan i cirkulationen tills det når levern? Stadiemål: beskriva och förklara betydelsen av normal struktur och funktion på molekyl-, cell-, vävnads-, organ- och organsystemnivå för upprätthållande av hälsa Terminsmål: T1C18 Fråga B13 (1p) Vad tror du att det är som Sven-Inge missuppfattar om du jämför fett i maten med risker med höga blodfetter? Stadiemål: analysera och förklara patofysiologiska mekanismer på molekyl-, cell-, vävnads-, organ- och organsystemsnivå som orsakar störd struktur och funktion Terminsmål: T4C6
Aid nr..27(35) Fall C (27 p) Maj, 18 år Maj, 18 år, har fått en tid hos dig på vårdcentralen på grund av en besvärlig vårta på pekfingrets fingertopp. När du träffar Maj berättar hon att hon har vaccinerat sig med Gardasil mot livmoderhalscancer. Hon tycker därför att hennes vaccination borde ha skyddat henne mot vårtor! Fråga C1a (1p) Varför har Maj fått vårtan på fingret trots vaccinationen? Fråga C1b (1p) Kan resistens ha uppkommit mot vaccinet? Motivera! Stadiemål: Utifrån humanbiologiska och patofysiologiska mekanismer förklara och analysera symptom, undersökningsfynd och förlopp vid olika sjukdomstillstånd. Utifrån basvetenskapliga och patofysiologiska mekanismer analysera och förklara diagnostiska metoder samt principer för farmakologisk och icke farmakologisk behandling vid olika sjukdomstillstånd Målpyramid T4: Organspecifika infektioner.
Aid nr..28(35) Maj, 18 år, har fått en tid hos dig på vårdcentralen pga. en besvärlig vårta på pekfingrets fingertopp. När du träffar Maj berättar hon att hon har vaccinerat sig med Gardasil mot livmoderhalscancer. Hon tycker därför att hennes vaccination borde ha skyddat henne mot vårtor. När du väl har förklarat för Maj att Gardasil inte är ämnat att ge skydd mot de typer av humant papillomvirus (HPV) som är associerade till just verruca vulgaris (vårtor) tar Maj upp en annan sak som hon har läst: Det kanske var farligt att vaccinera sig? Kunde hon ha råkat ut för biverkningar? Ska man verkligen vaccinera sig? Kunde hon ha fått typ narkolepsi? Fråga C2 (3p) Varför ska man vaccinera sig rent allmänt dvs. vilka är fördelarna? Vilka är nackdelarna? Stadiemål: Utifrån basvetenskapliga och patofysiologiska mekanismer analysera och förklara diagnostiska metoder samt principer för farmakologisk och icke farmakologisk behandling vid olika sjukdomstillstånd. Analysera och förklara patofysiologiska mekanismer på molekyl-, cell-, vävnads-, organ- och organsystemnivå som orsakar störd struktur och funktion. Terminsmål: T1B;D2, T4C16
Aid nr..29(35) Maj, 18 år, har fått en tid hos dig på vårdcentralen pga. en besvärlig vårta på pekfingrets fingertopp. När du träffar Maj berättar hon att hon har vaccinerat sig med Gardasil mot livmoderhalscancer. Hon tycker därför att hennes vaccination borde ha skyddat henne mot vårtor. När du väl har förklarat för Maj att Gardasil inte är ämnat att ge skydd mot de typer av humant papillomvirus (HPV) som är associerade till just verruca vulgaris (vårtor) tar Maj upp en annan sak som hon har läst: Det kanske var farligt att vaccinera sig? Kunde hon ha råkat ut för biverkningar? Ska man verkligen vaccinera sig? Kunde hon ha fått typ narkolepsi? Du redogör för nyttan med att vaccinera sig mot HPV, och att det inte finns några kända risker för exempelvis narkolepsi eller andra följdsjukdomar av vaccinationen. I fallet Gardasil är syftet att undvika utveckling av livmoderhalscancer. Fråga C3 (3p) Hur kan HPV ligga bakom uppkomsten av en elakartad tumör? Förklara vad som händer i den infekterade cellen. Du får använda medicinska termer, dvs. förklaringen behöver inte förstås av Maj. Stadiemål: Utifrån basvetenskapliga och patofysiologiska mekanismer analysera och förklara diagnostiska metoder samt principer för farmakologisk och icke farmakologisk behandling vid olika sjukdomstillstånd. Analysera och förklara patofysiologiska mekanismer på molekyl-, cell-, vävnads-, organ- och organsystemnivå som orsakar störd struktur och funktion. Terminsmål: T1B;D2, T4C16
Aid nr..30(35) Maj, 18 år, har fått en tid hos dig på vårdcentralen pga. en besvärlig vårta på pekfingrets fingertopp. När du träffar Maj berättar hon att hon har vaccinerat sig med Gardasil mot livmoderhalscancer. Hon tycker därför att hennes vaccination borde ha skyddat henne mot vårtor. Gardasil inte är ämnat att ge skydd mot de typer av humant papillomvirus (HPV) som är associerade till just verruca vulgaris. Maj har frågor om fördelar och nackdelar med vaccination. Du redogör för nyttan med att vaccinera sig mot HPV, och att det inte finns några kända risker för exempelvis narkolepsi eller andra följdsjukdomar av vaccinationen. Du berättar även att det finns typer av HPV vilka har mer elakartade (maligna) egenskaper, som kan leda till att celler omvandlas till tumörceller. Fråga C4a (3p) HPV-vaccinet är ett rekombinant så kallat avdödat vaccin. Förklara på cellulär nivå vad som händer vid en vaccination med denna typ av vaccin och varför det leder till immunitet? Fråga C4b (2p) Vacciner innehåller ibland adjuvant. Förklara adjuvantets roll och den bakomliggande mekanismen bakom dess funktion. Stadiemål: Utifrån basvetenskapliga och patofysiologiska mekanismer analysera och förklara diagnostiska metoder samt principer för farmakologisk och icke farmakologisk behandling vid olika sjukdomstillstånd
Aid nr..31(35) Maj, 18 år, har fått en tid hos dig på vårdcentralen pga. en besvärlig vårta på pekfingrets fingertopp. När du träffar Maj berättar hon att hon har vaccinerat sig med Gardasil mot livmoderhalscancer. Hon tycker därför att hennes vaccination borde ha skyddat henne mot vårtor. Gardasil inte är ämnat att ge skydd mot de typer av humant papillomvirus (HPV) som är associerade till just verruca vulgaris. Maj har frågor om fördelar och nackdelar med vaccination. Du redogör för nyttan med att vaccinera sig mot HPV, och att det inte finns några kända risker för exempelvis narkolepsi eller andra följdsjukdomar av vaccinationen. Du berättar även att det finns typer av HPV vilka har mer elakartade (maligna) egenskaper, som kan leda till att celler omvandlas till tumörceller. Maj berättar att vårtan gör ont. Hon har svårt att greppa och även att hålla i en penna. Du informerar henne om vårtmedel, som hon kan köpa receptfritt på apoteket. Maj hör av sig ett par veckor senare. Pekfingertoppen har nu blivit öm, röd, svullen och värmeökad, med vätskning och lite var från kanten på vårtan. Hon har ingen feber. När du undersöker fingret konstaterar du att vårtan och hela fingertoppen ser infekterad ut. Du misstänker en sekundär bakteriell infektion. Fråga C5a (2p) Hur ser fingertoppens anatomi ut? Svar: Fråga C5b (1p) Kan de anatomiska förhållandena förklara varför det gör så ont? Motivera! Stadiemål: Analysera och värdera betydelsen av normal struktur och funktion på molekyl-, cell-, vävnads-, organ- och organsystemnivå för upprätthållande av hälsa. Fråga C6 (1p) Vilken bakterieart kommer du i första hand att tänka på efter att du undersökt Majs finger? Motivera! Stadiemål: Utifrån humanbiologiska och patofysiologiska mekanismer förklara och analysera symptom, undersökningsfynd och förlopp vid olika sjukdomstillstånd.
Aid nr..32(35) Maj, 18 år, har fått en tid hos dig på vårdcentralen pga. en besvärlig vårta på pekfingrets fingertopp. När du träffar Maj berättar hon att hon har vaccinerat sig med Gardasil mot livmoderhalscancer. Hon tycker därför att hennes vaccination borde ha skyddat henne mot vårtor. Gardasil inte är ämnat att ge skydd mot de typer av humant papillomvirus (HPV) som är associerade till just verruca vulgaris. Maj har frågor om fördelar och nackdelar med vaccination. Du redogör för nyttan med att vaccinera sig mot HPV, och att det inte finns några kända risker för exempelvis narkolepsi eller andra följdsjukdomar av vaccinationen. Du berättar även att det finns typer av HPV vilka har mer elakartade (maligna) egenskaper, som kan leda till att celler omvandlas till tumörceller. Maj berättar att vårtan gör ont. Hon har svårt att greppa och även att hålla i en penna. Du informerar henne om vårtmedel som hon kan köpa receptfritt på apoteket. Maj hör av sig ett par veckor senare. Pekfingertoppen har nu blivit öm, röd, svullen och värmeökad, med vätskning och lite var från kanten på vårtan. Hon har ingen feber. När du undersöker fingret konstaterar du att vårtan och hela fingertoppen ser infekterad ut. Du misstänker en sekundär bakteriell infektion. Fingertoppen består av den distala falangen och fingernageln, som ger stadga, samt en fingerpulpa som får bättre motorisk funktion genom att fibrösa septa förankrar huden till periostet. Vid svullnad blir det spänning inom stängda kompartment. De många nervändarna som finns där påverkas varvid smärta uppkommer. Utifrån den kliniska bilden misstänker du att det rör sig om infektion med Staphylococcus aureus. Du tar en bakterieodling från sekretet. Fråga C7 (2p) Vilka analyser görs på Majs prov, och hur går dessa till när provet kommer till det mikrobiologiska/diagnostiska laboratoriet? Förklara som om du stod i laboratoriet och utförde analyserna själv Stadiemål: Utifrån basvetenskapliga och patofysiologiska mekanismer analysera och förklara diagnostiska metoder samt principer för farmakologisk och icke farmakologisk behandling vid olika sjukdomstillstånd.
Aid nr..33(35) Maj, 18 år, har fått en tid hos dig på vårdcentralen pga. en besvärlig vårta på pekfingrets fingertopp. När du träffar Maj berättar hon att hon har vaccinerat sig med Gardasil mot livmoderhalscancer. Hon tycker därför att hennes vaccination borde ha skyddat henne mot vårtor. Gardasil inte är ämnat att ge skydd mot de typer av humant papillomvirus (HPV) som är associerade till just verruca vulgaris. Maj har frågor om fördelar och nackdelar med vaccination. Du redogör för nyttan med att vaccinera sig mot HPV, och att det inte finns några kända risker för exempelvis narkolepsi eller andra följdsjukdomar av vaccinationen. Du berättar även att det finns typer av HPV vilka har mer elakartade (maligna) egenskaper, som kan leda till att celler omvandlas till tumörceller. Maj berättar att vårtan gör ont. Hon har svårt att greppa och även att hålla i en penna. Du informerar henne om vårtmedel som hon kan köpa receptfritt på apoteket. Maj hör av sig ett par veckor senare. Pekfingertoppen har nu blivit öm, röd, svullen och värmeökad, med vätskning och lite var från kanten på vårtan. Hon har ingen feber. När du undersöker fingret konstaterar du att vårtan och hela fingertoppen ser infekterad ut. Du misstänker en sekundär bakteriell infektion. Utifrån den kliniska bilden misstänker du att det rör sig om infektion med Staphylococcus aureus. Du tar en bakterieodling från sekretet. Majs prov genomgår bakterieodling med art- och resistensbestämning. Materialet för odling tas från representativt ställe med en odlingspinne som transporteras till laboratoriet. Utstryk görs på Agarplatta, som inkuberas i värmeskåp, för att få fram eventuell växt av bakterier. Koloniernas utseende ger indikation om vilken bakterie det rör sig om. Bakterieart bestäms med feno- eller genotypiska metoder, exv. jäsning, MALDI-TOF. I ett andra steg odlas bakterierna så att deras antibiotikakänslighet kan bestämmas med lappdiffusion eller E-test. Maj har så ont i sitt infekterade finger att du inte vill vänta på odlingssvar. På misstanke om stafylokockinfektion väljer du att skriva ut flukloxacillin, vilket är ett betalaktamantibiotikum. Fråga C8a (2p) Hur utövar beta-laktamantibiotika sin anti-mikrobiella verkan? I Sverige är det mest använda beta-laktammedlet penicillin V. Fråga C8b (2p) Borde man i Majs fall ha skrivit ut detta preparat istället? Motivera utifrån interaktionen mellan substansen och Staphylococcus aureus. Stadiemål: Utifrån basvetenskapliga och patofysiologiska mekanismer analysera och förklara diagnostiska metoder samt principer för farmakologisk och icke farmakologisk behandling vid olika sjukdomstillstånd Terminsmål: T4C19, T4C41
Aid nr..34(35) Maj, 18 år, har fått en tid hos dig på vårdcentralen pga. en besvärlig vårta på pekfingrets fingertopp. När du träffar Maj berättar hon att hon har vaccinerat sig med Gardasil mot livmoderhalscancer. Hon tycker därför att hennes vaccination borde ha skyddat henne mot vårtor. Gardasil inte är ämnat att ge skydd mot de typer av humant papillomvirus (HPV) som är associerade till just verruca vulgaris. Maj har frågor om fördelar och nackdelar med vaccination. Du redogör för nyttan med att vaccinera sig mot HPV, och att det inte finns några kända risker för exempelvis narkolepsi eller andra följdsjukdomar av vaccinationen. Du berättar även att det finns typer av HPV vilka har mer elakartade (maligna) egenskaper, som kan leda till att celler omvandlas till tumörceller. Maj berättar att vårtan gör ont. Hon har svårt att greppa och även att hålla i en penna. Du informerar henne om vårtmedel som hon kan köpa receptfritt på apoteket. Maj hör av sig ett par veckor senare. Pekfingertoppen har nu blivit öm, röd, svullen och värmeökad, med vätskning och lite var från kanten på vårtan. Hon har ingen feber. När du undersöker fingret konstaterar du att vårtan och hela fingertoppen ser infekterad ut. Du misstänker en sekundär bakteriell infektion. Utifrån den kliniska bilden misstänker du att det rör sig om infektion med Staphylococcus aureus. Du tar en bakterieodling från sekretet. På misstanke om stafylokockinfektion väljer du att skriva ut flukloxacillin, vilket är ett beta-laktamantibiotikum. Efter ett dygn kommer svaret från mikrobiologiska laboratoriet, som visar växt av Staphylococcus aureus och Staphylococcus epidermidis. Fråga C9 (2p) Hur tolkar du odlingssvaret? Stadiemål: Utifrån basvetenskapliga och patofysiologiska mekanismer analysera och förklara diagnostiska metoder samt principer för farmakologisk och icke farmakologisk behandling vid olika sjukdomstillstånd Analysera och värdera betydelsen av normal struktur och funktion på molekyl-, cell-, vävnads-, organ- och organsystemnivå för upprätthållande av hälsa. Terminsmål: T2C21, T4C19
Aid nr..35(35) Maj, 18 år, har fått en tid hos dig på vårdcentralen pga. en besvärlig vårta på pekfingrets fingertopp. När du träffar Maj berättar hon att hon har vaccinerat sig med Gardasil mot livmoderhalscancer. Hon tycker därför att hennes vaccination borde ha skyddat henne mot vårtor. Gardasil inte är ämnat att ge skydd mot de typer av humant papillomvirus (HPV) som är associerade till just verruca vulgaris. Maj har frågor om fördelar och nackdelar med vaccination. Du redogör för nyttan med att vaccinera sig mot HPV, och att det inte finns några kända risker för exempelvis narkolepsi eller andra följdsjukdomar av vaccinationen. Du berättar även att det finns typer av HPV vilka har mer elakartade (maligna) egenskaper, som kan leda till att celler omvandlas till tumörceller. Maj berättar att vårtan gör ont. Hon har svårt att greppa och även att hålla i en penna. Du informerar henne om vårtmedel som hon kan köpa receptfritt på apoteket. Maj hör av sig ett par veckor senare. Pekfingertoppen har nu blivit öm, röd, svullen och värmeökad, med vätskning och lite var från kanten på vårtan. Hon har ingen feber. När du undersöker fingret konstaterar du att vårtan och hela fingertoppen ser infekterad ut. Du misstänker en sekundär bakteriell infektion. Utifrån den kliniska bilden misstänker du att det rör sig om infektion med Staphylococcus aureus. Du tar en bakterieodling från sekretet. På misstanke om stafylokockinfektion väljer du att skriva ut flukloxacillin, vilket är ett beta-laktamantibiotikum. Efter ett dygn kommer svaret från mikrobiologiska laboratoriet, som visar växt av Staphylococcus aureus och Staphylococcus epidermidis. Du bedömer Staphylococcus aureus som orsak till infektionen i fingret, medan Staphylococcus epidermidis tillhör hudens normalflora. Efter ytterligare ett dygn får du också resistensbestämningen från bakterieodlingen: Resistensbesked för S. aureus: Fucidinsyra S Klindamycin R Erytromycin R Tobramycin R Linezolid S Rifampicin S Vankomycin S Penicillin G R Oxacillin R Cefotaxim R Imipenem R Mec A påvisad. Meticillinresistent Staphylococcus aureus (MRSA) Fråga C10 (2p) Hur tolkar du svaret? Föranleder svaret någon ändring av behandlingen? Motivera! Stadiemål: Utifrån basvetenskapliga och patofysiologiska mekanismer analysera och förklara diagnostiska metoder samt principer för farmakologisk och icke farmakologisk behandling vid olika sjukdomstillstånd Terminsmål: T4C19, T4 C41