DISA din inre styrka aktiveras



Relevanta dokument
DISA din inre styrka aktiveras

DISA Din Inre Styrka Aktiveras

Stark på insidan! Metoder för att främja ungas psykiska hälsa

innerstaden mellan socialtjänst, prevention och skola för att förebygga och minska psykisk ohälsa samt alkohol- och drogmissbruk bland tonårsflickor.

Välkomna! Ungas psykiska hälsa

DISA. Din Inre Styrka Aktiveras. En metod att förebygga stress och nedstämdhet bland tonårsflickor. Eva-Mari Thomas - Borås 4/ evamari@mac.

M U L L S J Ö K O M M U N Folkhälsorådet Brottsförebyggande rådet

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län. Resultat från enkätundersökning 2012

samverkan motivera agerar

SAM Samverka Agera Motivera

Första hjälpen till psykisk hälsa med fokus på unga

Genetik och miljö bakom ätstörningar inte kraven i skolan

ANDT för dig som arbetar med ensamkommande barn och unga. 10 december Hur mår ungdomarna i länet? Henrik Andréasson,

Ärendets beredning Ärendet har beretts i programberedningen för folkhälsa och psykiatri.

Bättre liv och mer lust för unga.

Psykisk ohälsa hos ungdomar - en fördjupningsstudie Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund

DISA att förebygga depressiva symtom hos tonårsflickor

Regional handlingsplan för suicidprevention och minskad psykisk ohälsa

Om Barn och Ungdom (0-24 år)

Att främja välmående och förebygga depressiva symptom hos ungdomar. Utvärdering av det skolbaserade programmet Disa

Pilotprojektet Första hjälpen till psykisk hälsa YMHFA i Jönköpings län

IMR-programmet. sjukdomshantering och återhämtning. 1 projektet Bättre psykosvård

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Rapport. Utvärdering av utbildningsinsatsen Första hjälpen till psykisk hälsa med inriktning äldre personer.

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Kommunåterkoppling 2017 Eskilstuna. Elever i årskurs 7 och 9 i grundskolan och årskurs 2 på gymnasiet

Psykisk ohälsa bland Nackas unga resultat från Ungdomsenkäten 2008

Kommunåterkoppling 2017 Strängnäs. Elever i årskurs 7 och 9 i grundskolan och årskurs 2 på gymnasiet

Respekt och självrespekt

Ansökan & utvärdering för 2010 Danderyds kommun ansökte för 2010 om totalt 670,000 kronor och beviljades 500,000 kr.

Psykologiska aspekter på långvarig smärta. Monica Buhrman Leg psykolog & doktorand Smärtcentrum, Akademiska sjukhuset

Samverkan vid utskrivning från slutenvård

Överenskommelsen blir giltig under förutsättning att den godkänns av regeringen.

Projektplan, självhjälpsgrupper

4. Behov av hälso- och sjukvård

Lyft ungas hälsa. Program för hälso- och sjukvård för barn och unga. Folkpartiet Liberalerna i Västra Götaland Mandatperioden

Kommunåterkoppling 2017 Vingåker. Elever i årskurs 7 och 9 i grundskolan

Borås Stads Program för att förebygga psykisk ohälsa i skolan

Frågeunderlag. Bilaga 1

Till ytan är Västernorrland landets 6:e största län, till befolkning landets 6:e minsta län.

Fördjupad analys och handlingsplan

Handlingsplan 2018 Trisam

Folkhälsa Fakta i korthet

Projekt Hälsa och livsstil. Susanne Persson Sally Hultsjö

Slutredovisning av utvecklingsmedel för förebyggandeinsatser i Sollentuna kommun under

Trygg och effektiv utskrivning från slutenvård. Projektplan del 3 Uppföljning av process och effektmål

Motion: Äldre med psykisk ohälsa satsningar behövs för att ge en rättvis vård!

Ungdomars kommentarer om skolk Hösten 2013

Ansökan om utvecklingsbidrag till förstärkande & förebyggande insatser

Datum för upprättande: Datum för uppföljning: Psykisk hälsa Länsgemensam handlingsplan 2018

Handlingsplan Trisam 2016

Slutrapport om Tjejsam-projektet

Statliga satsningar Ungdomsmottagningar

BARNS OCH UNGDOMARS HÄLSA OCH LEVNADSVANOR

FRÄLSNINGSARMÉN. Delprojektets namn. Delprojektsansvarig

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län

Fjärilseffekten. Socioekonomisk analys av Dansa utan krav!

Åtgärder för att främja unga flickors psykiska hälsa i Upplands Väsby

Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning

Handlingsplan Regional utvecklingsgrupp/vuxenpsykiatri

YTTRANDE 1(3) LJ2014/ att enheter för äldrepsykiatri med särskild äldrepsykiatrisk kompetens tillskapas i länet.

Temagrupperna rapporterar. Detta är på gång kring Barn och unga, Mitt i livet, Psykiatri och Äldre

DISA. En bra metod för tonårspojkar? Stockholms universitet Institutionen för socialt arbete Ht Författare: Thomas Axelsson

Handlingsplan för utveckling av samverkan vid utskrivning från sluten hälso - och sjukvård i Stockholms län

Värdepremisser i främjande och förebyggande program i skolan

Sammanställning 1. Bakgrund

Tvärsektoriell analys psykisk (o)hälsa

UNG RÖST Lycksele 2011

Återrapportering Direktiv: Förebyggande insatser Ärende 7 BN 2018/85

Sammanhållen elevhälsa. Projektplan

Folkhälsoplan för Högsby kommun Antagen av KF , 87

Utvärdering av verksamheterna Horisonten barn och unga och Bryggan

Insatser för att främja psykisk hälsa för flickor i Upplands Väsby

Liv & hälsa ung 2014 En undersökning om ungas livsvillkor, levnadsvanor och hälsa.

Kunskapsutveckling om och effektivisering av rehabilitering för personer med psykisk ohälsa

Demografiska skillnader i Uppsala län Liv & Hälsa 2017

Fysisk aktivitet en väg till psykisk hälsa

Sveriges bästa självskattade hälsa år 2020?

Innehåll Mötets öppnande Val av justerare 11 Föregående protokoll 4 12 Lägesredogörelse 2018/ Information från länsstyrelsens

Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011

UNGA KOMMUNUTVECKLARE. Så blir ungdomars hälsa och livsvillkor bättre i Norrköping

Dnr 6438/2008 1(7) Till samtliga kommuner och landsting

Barns och ungdomars kommentarer kring barn- och ungdomshälsan

Kan ett normkreativt förhållningssätt bidra till att främja ungas hälsa? Aktuell skolpolitik 2017

LIV & HÄLSA UNG Seminarium norra Örebro län 3 okt 2014 Församlingshemmet Nora

Rapport Riktlinjer för en tydlig hantering av barn och unga med psykisk ohälsa inom primärvården Västerbottens läns landsting 2011

Hälsosamtalet i skolan i Jämtlands län. Foto: Jörgen Wiklund/bildarkivet.se

Syfte Att synliggöra barnets situation i konflikter gällande vårdnad, boende, umgänge.

Dansa Pausa. Folkhälsonämnden

att godkänna handlingsplan för arbete med de mest sjuka äldre.

More to life-samtalscafé. Projekt Unga vuxna år

Hur mår unga i Gävleborg?

Mobbning och kränkningar bland ungdomar på nätet

Handlingsplan för länsgemensamt arbete för minskad psykisk ohälsa i Värmland framtagen inom ramen för Nya Perspektiv

Utredningsuppdrag 15/03 Strategi för ett tobaksfritt län 2025

Psykisk (o)hälsa bland barn och unga i Norrbotten. Moa Lygren Folkhälsocentrum, Region Norrbotten

SFBUBs riktlinjer för depression. Psykosocial behandling remissversion

Ungdomsmottagningarna i Västra Götaland. Redovisning av FoU-arbete

Styrdokument VERKSAMHETSPLAN FÖR DET GEMENSAMMA FOLKHÄLSOARBETET 2018 MELLAN SÖDRA HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSNÄMNDEN OCH ULRICEHAMNS KOMMUN

Motion: Dags att gå vidare i arbetet för att öka kunskapen om HBTQ i Hälso- och sjukvården

Transkript:

DISA din inre styrka aktiveras En länsövergripande utbildningssatsning för ungas psykiska hälsa Ifrågasätta Förebygga Medvetandegöra 1

Innehåll 1. Bakgrund... 3 2. Beskrivning... 3 2.1 DISA-metoden... 3 2.2 Modulbaserat material... 3 3. Syfte... 4 4. Mål... 4 5. Projektorganisation... 4 5.1 Arbetsgrupp kring DISA... 4 5.2 Roller och ansvar... 5 6. Tidplan... 5 7. Utvärdering... 5 7.1 Delmålen... 5 7.2 Gruppledare... 5 7.3 Målgrupp unga... 6 8. Ekonomi... 6 9. Utveckling... 6 9.1 Hälsokurvan... 6 2

1. Bakgrund Barn och ungdomar i Sverige mår bra men under de senaste årtiondena har flera undersökningar och rapporter visat att det har blivit allt vanligare att ungdomar känner sig nedstämda, oroliga, har svårt att sova eller har värk. Elever i år 9 rapporterar en större psykisk ohälsa än elever i år 6 och det är flera flickor än pojkar som upplever psykisk ohälsa. Psykisk ohälsa anses vara ett stort hälsoproblem under uppväxtåren och depressiva symtom och depressioner identifieras i allt lägra åldrar. Depressiva symtom är en riskfaktor för att utveckla en depression längre fram i livet. Under 2009 och 2011 utbildades totalt 25 personer i DISA-metoden. Utbildare från Karolinska institutet höll i utbildningarna som var tre heldagar samt två uppföljningstillfällen per utbildningsomgång. Under 2012 fick samtliga utbildade frågan om de arbetar med DISA-metoden aktivt. Av de 15 som svarade använde 9 stycken metoden regelbundet. Det finns intresse bland länets kommuner att få utbilda kuratorer och skolsköterskor som möter unga i år 8 i DISA-metoden. Under 2011-2012 påbörjades tankarna med att utveckla det arbete som påbörjats 2009 med utbildningar mot att Jönköpings län skulle ha en egen DISA-handledare. Landstinget i Jönköpings län, Folkhälsa och sjukvård, önskar nu tillsammans med andra aktörer hitta former för att sprida och utbilda, professioner i länet som möter barn och unga, i DISA-metoden. 2. Beskrivning 2.1 DISA-metoden Den amerikanske psykologen Aaron Beck har utvecklat den kognitiva terapin för att aktivera patienter och ändra deras negativa tankemönster. Metoden beskrivs i "Cognitive therapy för depressed adults" (1979). Psykologerna G. N Clark och P. M Lewinsohn utvecklade metoden och utarbetade en version som lämpar sig för tonåringar (beskriven i "The Adolescent Coping with Depression Course" från 1990). Baserat på detta har Centrum för folkhälsa, Stockholms läns landsting numera Karolinska Institutets folkhälsoakademi, utvecklat DISA-metoden. DISA är en förkortning av din inre styrka aktiveras och har sin teoretiska bas i kognitiv beteendeterapi. DISA-metoden är en preventiv metod och vänder sig till alla flickor, i främst åk 7 och 8, för att förebygga stress och psykisk ohälsa. 2.2 Modulbaserat material Materialet är utformat för att kunna användas som lektioner i gruppform. Det innehåller två separat manualer, en för eleverna och en för gruppledarna. DISAmetoden består av tio stycken gruppträffar där varje modul i manualen följer en träff. 3

Den första till fjärde träffen handlar om medvetandegörande där modulerna behandlar, att lära känna varandra, att hantera stress och hur man ändrar sitt sätt att tänka, stressiga situationer och negativt tänkande och det positiva tänkandets kraft. Träff fem till sju handlar om ifrågasättande där gruppen får öva sig i att ändra negativt tänkande till positivt tänkande, orimligt tänkande och undersöka ursprunget till negativa tankar och finna sätt att hantera stressiga händelser. De sista tre träffarna handlar om att förebygga, att stoppa negativa tankar och kommunikationsträning del I, kommunikationsträning del II och att planera för att må bättre. 3. Syfte Projektet har tre syften: att Jönköpings län ska utbilda egna instruktörer i DISA-metoden att erbjuda länets skolors att utbilda lämpliga gruppledare i metoden att skapa ett länsövergripande nätverk för erfarenhetsutbyte och vidareutbildning för trygghet hos gruppledarna i sitt fortsatta arbete 4. Mål Projektet ska delas in i olika delmål utifrån de skilda syftena med projektet. Dessa delmål resulterar sedan i ett huvudmål. Delmål 1: Jönköpings län ska ha två egna DISA-instruktör för att kunna sprida metoden till dem som möter barn- och ungdomar i sin profession. Delmål 2: Länets olika professioner, vilka möter unga, ska erbjudas utbildning i DISA-metoden kontinuerligt. Delmål 3: Det ska bildas ett länsövergripande nätverk för dem som har DISAutbildningen. Nätverket ska fungera som forum för erfarenhetsutbyte och bidra till ett stärkande av sin roll som gruppledare. Nätverket ska informeras kring forskning och statistik inom området psykisk hälsa. DISA-metoden kommer att diskuteras och handledarna stärkas. Huvudmål: Stärka den psykiska hälsan hos barn och unga. 5. Projektorganisation Projektet kring DISA är ett samarbete mellan Landstinget i Jönköpings län, Folkhälsa och sjukvård tillsammans med ABF i Jönköpings län. 5.1 Arbetsgrupp kring DISA Anneli Andréasson, ABF Jönköping Veronica Ottosson, Folkhälsa och Sjukvård, Landstingets kansli Håkan Karlsson, projektanställd Folkhälsa och sjukvård, Landstingets kansli 4

5.2 Roller och ansvar Veronica Ottosson Projektledare Kommunicering av DISA Nätverksledare Omvärldsbevakning Utvärdering Anneli Andréasson DISA-instruktör och gruppledare Kommunicering av DISA Nätverksledare Omvärldsbevakning Samordning ABF:s verksamhet Håkan Karlsson DISA-instruktör och gruppledare Kommunicering av DISA Nätverksledare 6. Tidplan Under våren 2013 kommer de två instruktörerna att göra sin DISA-utbildning steg 1. Projektledare och instruktör kommer att besöka länets kommuner för att informera beslutsfattare kring DISA. Den första nätverksträffen för de som tidigare gått DISAutbildningen samt intresserade från kommunerna kommer att vara i april 2013. Under hösten 2014 kommer instruktörerna att utbildas i steg 2 och därefter kommer kommunerna att kunna skicka de professioner de tycker är lämpliga att utbildas i DISA-metoden. 7. Utvärdering Projektet kommer att utvärderas utifrån tre olika delar, de tre delmålen som är presenterade i projektplanen, utbildade gruppledare samt effekten av metoden hos målgruppen. 7.1 Delmålen Målstyrning där måluppfyllese mäts. Utvärdera samarbetet och arbetssättet. 7.2 Gruppledare Hur många är utbildade i DISA-metoden? Hur många använder metoden? 5

Andra erfarenheter 7.3 Målgrupp unga Hur många har fått utbildningen i DISA? Hur många har fångats upp? 8. Ekonomi Projektet finansieras till en början av medel avsatta för ungas psykiska hälsa enligt Landstingsstyrelsen 2009. Därefter kommer kostnaderna kring DISA finansieras av egna intäkter. 9. Utveckling Finns intresse att utvärdera metoden på killar i år 7 och 8 samt både killar och tjejer i gymnasiet för att kunna erbjuda även dem metoden. Kontakt är tagen med högskolan i Jönköping och ett samarbete är möjligt mellan högskolan och Folkhälsa och sjukvård. alla till utveckling av metoden att även prova på killar i år 8 och ungdomar som går gymnasiet. 9.1 Hälsokurvan För att kunna mäta effekten över tid finns ett stort värde att koppla resultaten från självskattningsinstrumentet i DISA till de hälsokurvor som görs i skolorna. 6