Nyckeln till detaljhandelns utveckling HUI:s KONJUNKTUR- BEDÖMNING DECEMBER 2009
KONJUNKTURBEDÖMNING DECEMBER 2009 Jonas Arnberg Fredrik Kolterjahn Jessica Lindblom Bedömningen avslutad 16/12 2009
INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Sammanfattning 5 2. Konjunkturöversikt 6 Internationellt 6 Norden 7 Sverige 8 3. Hushållens konsumtion 10 4. Detaljhandeln i Sverige 11 5. Detaljhandeln i Norden och EU 16
1. SAMMANFATTNING Detaljhandelns tillväxt har överraskat under året och försäljningen prognostiseras öka med 3 procent under 2009. Sedan HUI:s senaste prognos har framtidsutsikterna också förbättrats. Den globala ekonomin har vänt och den svenska arbetslösheten väntas inte stiga så mycket som först befarades. Ränta och arbetslöshet kommer visserligen att stiga, men en ökad optimism hos hushållen och ett minskat sparande väger upp detta. Detaljhandelns försäljning väntas därför växa under de närmaste åren, nästa år med 3,0 procent och 2011 med 3,5 procent, mätt i löpande priser. Detaljhandeln är för närvarande inne i en stark tillväxtperiod. Efter en tids svag utveckling tog försäljningen fart under sommaren och har därefter utvecklats starkt. Med en ekonomi på väg ut ur krisen snarare än in i den och betydligt mer optimistiska hushåll ser den pågående julhandeln också ut att kunna ta en kraftfull revansch på fjolårets svaga jultillväxt, handeln sätter därmed även i år det traditionsenliga försäljningsrekordet. Tack vare ett starkt sista halvår ser också helåret 2009 ut att utvecklas, under omständigheterna, starkt. återigen kommer att uppleva de starka utvecklingstal som branschen skådat under stora delar av 2000-talet. Kombinationen av högkonjunktur och skattesänkningar samt en expansiv detaljhandel har gjort utvecklingstalen de senaste åren fenomenala. Utsikterna för en stabil tillväxt är ändå goda. Arbetslösheten bedöms inte stiga så kraftigt som först befarades och även om kommande räntehöjningar kommer att urholka hushållens köpkraft befinner sig räntan kvar på låga nivåer under hela prognoshorisonten. Dessutom har hushållen sparat en stor del av de resurser som räntesänkningarna frigjort och står väl rustade. Bedömningen är att de resurser som ett minskat sparande för med sig överstiger det tapp som en stigande ränta ger. Detaljhandelns tillväxt väntas därför öka med 3,0 procent 2010 och 3,5 procent 2011, mätt i löpande priser. I tabellen nedan visas prognoserna för detaljhandeln, BNP och hushållens konsumtion. OBS, samtliga utvecklingstal gäller fasta priser (i texten ovan används löpande siffror, det vill säga ej justerade för inflation). Försäljningsutvecklingens relativt snabba vändning behöver inte betyda att handeln Procentuell tillväxttakt i svensk ekonomi, fasta priser, utfall och prognoser. 2008 2009 2010 2011 BNP -0,2-4,0 2,5 3,0 Hushållens konsumtion -0,2-1,0 2,5 2,5 Total detaljhandel 1,1 2,5 2,0 2,0 Dagligvaror -0,7 3,0 1,5 1,5 Sällanköpsvaror 2,5 2,5 2,5 2,5 HUIs Konjunkturprognos 2009:4 5
2. KONJUNKTURÖVERSIKT Internationellt Sedan HUI:s senaste konjunkturprognos i september har de globala utsikterna förbättrats betydligt. Ekonomierna runt om i världen upplever visserligen fortfarande en kraftigt försvagad tillväxt till följd av en i stort sett kollapsad världshandel, men konsensus bland olika bedömare pekar nu ändå på att vändningen har skett. I de flesta länder sker det med konstgjord andning, det vill säga med omfattande stimulanspaket. Källan till krisen, överbelånade hushåll, är dock fortfarande ett problem. Dessutom får hushållen möta en framtid med högre ränta och färre finanspolitiska stimulanser, något som kommer att bromsa återhämtningen för världsekonomin. 6% 5% 4% 3% 2% 1% 0% -1% -2% 1980 1982 1984 1986 1988 1990 1992 Global tillväxt 1980-2014 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008 2010 2012 2014 Källa: IMF I Asien växer ekonomierna redan kraftigt. Här har man framförallt lidit av finanskrisen som sådan och inte av dess bakgrund, överbelånade hushåll. Det medför att tillväxten kommer igång desto snabbare när finansoron successivt avtar. Regionen bidrar kraftigt till världstillväxten under den närmaste tiden då utvecklingen i väst är desto svagare. I Europa tar återhämtningen tid, inte minst i länder som Storbritannien, Irland, Spanien och Danmark där hushållen är skuldtyngda. Under tredje kvartalet var den europeiska tillväxten positiv, men det tar ytterligare tid innan den kan ta verklig fart. Under prognoshorisonten, det vill säga under 2010 och 2011, kommer tillväxttakten inte över två procent. Arbetsmarknaden kommer att försvagas ytterligare samtidigt som stöd från centralbanker och regeringar avtar, vilket bromsar européernas konsumtion och hela regionens återhämtning. Prognos för BNP, arbetslöshet och inflation i världsekonomins viktigaste industrinationer /områden. Källa: 1 Konjunkturinstitutet, *=prognos I USA, där krisen föddes, har återhämtningen börjat och jämfört med i Europa sker tillfriskningen snabbare. 2009 minskar den amerikanska tillväxten men därefter stiger BNP med cirka 3 procent per år. Tillväxten drivs av stimulansåtgärder och tas över av en exportdriven tillväxt. Den amerikanska motorns viktigaste injektion, hushållens konsumtion, förblir dock svag under både 2010 och 2011. Förklaringen till de amerikanska hushållens svaga konsumtion är givetvis den ekonomiska krisens grund, bolånekrisen. När huspriserna dalade följde konsumtionen med. Nu syns en vändning, men utvecklingen är fortfarande negativ. 12% 10% 8% 6% 4% 2% 0% -2% -4% -6% -8% -10% 2008 2009* 2010* 2011* BNP 1 USA 0,4-2,8 1,7 2,7 Euroområdet 0,6-4,1 0,6 2,1 Japan -0,7-6,3 1,3 1,9 Kina 9,1 7,8 8,5 8,8 Arbetslöshet 1 USA 5,8 9,3 10,0 9,4 Euroområdet 7,6 9,6 11,0 10,9 Inflation 1 USA 3,8-0,3 1,3 1,5 Euroområdet 3,3 1,0 1,1 1,6 Japan 1,4-1,0-0,5 0,2 Kina 5,9-0,9 0,7 1,5 Husprisindex USA 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 Prisförändring sedan föregående kvartal Prisförändring sedan samma kvartal föregående år Källa: Federal Housing Finance Agency HUIs Konjunkturprognos 2009:4 6
Detaljhandelsstatistiken från USA visar tydligt den amerikanska krisens omfattning. Produkter som byggvaror och möbler, som är kopplade till husmarknaden, går väldigt svagt medan mat och kläder, som också haft ett kraftigt tapp, ligger på svagt plus. Gemensamt är ändå att kurvorna pekar uppåt. När den amerikanska arbetsmarknaden stabiliseras och husmarknaden återigen börjar visa på prisökningar kommer detaljhandelskonsumtionen sannolikt att ta fart med full kraft. konsumtionen gynnad av låga räntor, stark offentlig konsumtion samt investeringar i oljesektorn. Stora reallöneökningar, lägre sparkvot och stigande huspriser talar för att konsumtionen kommer att fortsätta att stärkas. 4% 2% 0% BNP-utveckling Norden 2008 2009 2010 2011 2008 2009 2010 2011 2008 2009 2010 2011 2008 2009 2010 2011 25% Amerikansk detaljhandel -2% Norge Danmark Finland Sverige 20% -4% 15% 10% -6% 5% 0% -5% -10% -15% -20% 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 FURNITURE & HOME FURNISHING STORES BUILDING MATERIALS, GARDEN EQ. & SUPPLY DEALERS CLOTHING & ACCESSORY STORES FOOD & BEVERAGE STORES Källa: US Census Bureau Norden Tydliga tecken på stabilisering syns nu i samtliga nordiska länder. Trögast går konjunkturuppgången i Danmark, som även var det nordiska land som var först in i lågkonjunkturen. Den danska ekonomin drabbades inte enbart av en finanskris utan också en bolånekris. BNP minskar i samtliga nordiska länder i år. Kraftigast blir minskningen i Finland, vars industri påverkats kraftigt. Finland, som är en exportberoende nation, drabbades hårt när kreditkrisen slog till. I år faller exporten med hela 25 procent. Finland har heller inte fördelar i form av fri växelkurs och en egen riksbank som kan ta egna räntebeslut. Nästa år stiger BNP för att sedan öka kraftigare under 2011 i de nordiska länderna. Den norska ekonomin är den som har haft den mildaste nedgången och BNP bedöms falla med endast en procent 2009. I övriga nordiska länder bedöms fallet ligga på cirka 4-6 procent. Drivkraften i Norge har varit den privata -8% Källa: SEB och HUI I Danmark börjar nu hushållen återfå förtroendet samtidigt som de disponibla inkomsterna stiger. Löneökningarna är emellertid svaga och arbetslösheten som stigit snabbt fortsätter att öka. Det nordiska konsumentförtroendet börjar nu stiga till nivåerna före krisen samtidigt som arbetslösheten fortsätter att öka och kommer att uppgå till över 9 procent nästa år. 130 120 110 100 90 80 70 60 50 Economic Sentiment Indicator EU (27) Denmark Finland Sweden 40 mar- maj- 06 06 jul- 06 sep- 06 nov- 06 jan- 07 mar- 07 maj- 07 jul- 07 sep- 07 nov- 07 jan- 08 mar- 08 maj- 08 jul- 08 sep- 08 nov- 08 jan- 09 mar- 09 maj- 09 jul- sep- nov- 09 09 09 Källa: Eurostat HUIs Konjunkturprognos 2009:4 7
Den nordiska försörjningsbalansen 2008-2011. Real utveckling, 2008 års referenspriser. Källa: SEB Norge Danmark Finland Hushållens kons Offentlig kons Bruttoinvesteringar Lagerinvesteringar 08 1,4 3,8 3,9 0,7 1,4 4,4 2,1 3,8 2,6 09* -0,1 5,7-5,2-1,3-6,5-10,8-1,0 2,1 3,2 10* 4,2 3,7 0,0 0,3 1,5 4,6 2,2 2,2 3,7 11* 3,4 2,6 5,0 0,0 2,6 4,7 2,8 2,2 3,5 08-0,1 1,5-4,5 0,2 2,1 3,2-1,0 3,6 1,8 09* -4,0 2,1-13,0-1,0-10,5-12,0-4,5 1,1 4,0 10* 1,5 1,3-4,0 0,0 2,5 1,3 1,0 1,5 6,5 11* 1,7 1,3 2,5 0,0 4,0 4,3 1,6 1,8 6,0 08 1,6 1,4 1,1-0,3-0,7-0,3 0,7 3,9 6,4 09* -2,4 1,6-10,3-0,1-25,2-23 -6,4 1,6 8,2 10* 1,0 1,4 2,1 0,0 4,1 3,9 1,5 1,5 9,1 11* 1,3 1,4 4,1 0,0 5,2 4,8 2,2 1,5 8,6 Export Import BNP KPI- årstakt % Arbetslöshet % Sverige I Sverige, som har drabbats hårt av den svaga globala utvecklingen, har den ekonomiska återhämtningen påbörjats. Vändningen sker visserligen från låga nivåer och i varierad kraft, men bidrar ändå till att BNP-utvecklingen under årets sista kvartal landar på plus. Den svenska ekonomin har, trots sin utsatthet mot exportindustrin, goda möjligheter till en stabil återhämtning. En rekyl i exportindustrin skapar tillsammans med starka hushåll och statsfinanser ett bra utgångsläge och BNP väntas växa med 2,5 respektive 3 procent under 2010 och 2011. Innevarande kris har i BNP-mått mätt varit den djupaste sedan 1930-talet, men sannolikt har den inte uppfattats lika djup av stora delar av hushållen. De flesta svenskar jobbar idag inom tjänstesektorn, vilken klarat sig betydligt bättre undan än industrin. Kraftfulla stimulanser via penning- och finanspolitik har gett hushållen ökad köpkraft och medfört en stigande optimism sedan våren 2009. Arbetslösheten har dock ökat med cirka 2,5 procentenheter och inte minst regionalt har krisen satt tydliga spår. Det stora exportberoendet medför att den svenska tillväxten påverkas kraftigare än många andra ekonomier. Medan BNP i krisens ursprungsland USA minskar med 2,5 procent under 2009 ser svensk BNP ut att minska med drygt 4 procent. Exportindustrin väntas minska med 12 procent under året, en kraftig minskning som innebär att det krävs flera år av god tillväxt för att återkomma till 2008 års nivå. Med en omvärld som börjar vakna och svaga jämförelsetal torde möjligheterna till en rekyl vara goda. Signalerna i ekonomin pekar på en betydligt bättre utveckling framöver. De flesta företagsoch konsumentundersökningar pekar på en Vformad utveckling. Nedan redovisas inköpschefsindex som när det befinner sig över 50 (över strecket) är en signal om en växande ekonomi. 70 65 60 55 50 45 40 35 30 2004 20 05 2006 Inköpschefsindex 20 07 2008 2009 Källa: Swedbank Den största källan till oro är utvecklingen på arbetsmarknaden. Arbetslösheten stiger och kommer att fortsätta upp trots att BNP-tillväxten stiger. Däremot har varselvågen avtagit, se diagram nedan, och arbetslösheten tycks inte nå fullt så dystra nivåer som tidigare förutspåtts. Arbetsförmedlingens senaste analys pekar på en arbetslöshet som toppar sommaren 2010 på 9,4 procent och därefter minskar till 9,1 procent 2011. Under året väntas arbetslösheten uppgå till HUIs Konjunkturprognos 2009:4 8
8,4 procent och även om den ekonomiska tillväxten vänt blir arbetslösheten alltså högre både nästa år och året därefter. Många företag har lediga resurser eller infört arbetstidsförkortning för de anställda och antalet arbetade timmar kan alltså öka utan att företagen behöver anställa. Uttrycket jobless growth som vi lärde oss efter krisen i början av 2000-talet kan alltså återigen göra sig påmint. Då, efter bland annat it-investeringar som effektiviserat ekonomin, började sysselsättningen stiga först 2006-2007. Den här gången bedöms sysselsättningen komma igång fortare, i takt med omvärldens återhämtning. En relevant fråga är också om den idag höga arbetslösheten, liksom den i början av 90-talskrisen, befäster en ny högre permanent arbetslöshetsnivå? 25 000 Antal varsel per månad dags för exportindustrin att agera draglok i den ekonomiska utvecklingen. Riksbankens extremstimulering av ekonomin väntas fortsätta fram till sommaren 2010. I det penningpolitiska möte som man hade den 15 december bestämdes att räntan lämnas oförändrad med signal om en höjning under senhösten 2010. Även efter en höjning kommer räntan att vara historiskt låg. Sannolikt kommer den låga räntan, som ses som ett undantagstillstånd, höjas relativt snabbt så fort signalerna om en stabil ekonomi är på plats. Sannolikt sker detta i slutet av 2011. Oavsett när det sker innebär det åtskilliga miljarder i minskad köpkraft för hushållen när dagens låga ränta höjs. Motverkar detta gör ett minskat sparande, mer om detta i kapitlet Hushållens konsumtion. 20 000 15 000 10 000 5 000 0 jan-07 mar-07 maj-07 jul-07 sep-07 nov-07 jan-08 mar-08 maj-08 jul-08 sep-08 19 907 nov-08 jan-09 mar-09 maj-09 jul-09 sep-09 4 746 nov-09 Källa: AMS BNP-utvecklingen under 2009 har till stor del drivits av konsumtionen. Understödd av stimulanser från regering och riksbank har hushåll och kommuner kunnat hålla trycket uppe och utgör den post i BNP som minskat minst. Konsumtionen gynnas också under 2010 med skattesänkningar till kommuner och hushåll. Därefter är stimulansernas tid sannolikt förbi, oavsett valutgång 2010. Med penning- och finanspolitiska stimulanser borttagna blir det i slutet av prognoshorisonten därmed återigen Den svenska försörjningsbalansen 2008-2011. Mdkr 2008 2008 2009* 2010* 2011* Hushållens kons 1 466 921-0,2-1,0 2,5 2,5 Offentlig kons 834 361 1,4 2,0 1,0 1,0 Bruttoinvesteringar 615 499-0,5-14,0 0,0 5,0 Lagerinvesteringar 5 432-0,6-1,0 0,0 0,0 Export 1 711 467 1,8-12,0 5,0 5,0 Import 1 476 799 3,0-13,0 4,0 4,0 BNP 3 156 881-0,2-4,0 2,5 3,0 KPI- årstakt % 1-0,3 0,8 3,0 Reporänta % 1 0,7 0,3 1,6 Arbetslöshet % 1 8,5 10,1 10,0 Disp inkomst % 2 2,5 0,7 0,3 Källa: 1 = Riksbanken, 2 = Konjunkturinstitutet, *=prognos HUIs Konjunkturprognos 2009:4 9
3. HUSHÅLLENS KONSUMTION Hushållens optimism har, understödd av stimulanser från regering och riksbank, stigit avsevärt de senaste månaderna. Efter att hushållens konsumtion minskade snabbt under årets första halvår blev fallet under det tredje kvartalet inte lika kraftigt. Konsumtionen föll med marginella 0,1 procent jämfört med samma kvartal i fjol och minskningen ligger nu på -1,7 procent hittills i år. En symbol för de svaga tiderna har varit bilförsäljningens kräftgång. Nu är dock trenden bruten. Efter att ha minskat 18 månader i följd ökade nybilsregistreringarna i november. 2009 kommer dock att bli det svagaste året för nyregistrerade personbilar sedan 1996. En rekyl väntas under de närmaste åren, men tillväxttakten väntas ändå vara måttfull under de kommande åren. 40000 35000 30000 Nyregistreringar personbilar 60 50 40 30 20 10 Hushållens förtroendeindikator 0 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009-10 -20-30 -40-50 Hushållens förtroendeindikator Hushållets ekonomi om 12 mån Sveriges ekonomi om 12 mån Källa: Konjunkturinstitutet Till följd av ett ljusare konjunkturläge, allt mer optimistiska hushåll och ett uppdämt konsumtionsbehov kan sparkvoten sannolikt komma att sjunka. Hushållens disponibla inkomster kommer endast att öka marginellt nästa år, bland annat som följd av den minskande sysselsättningen. Detta, i kombination med en stigande arbetslöshet, sänker hushållens köpkraft. En sjunkande sparkvot kan dock kompensera detta köpkraftstapp fullt ut. 25000 20000 15000 15 Konsumtions förutsättningar Disponibel inkomst, sysselsättning, hushållens konsumtion, sparkvot 10000 5000 10 0 nov-81 nov-82 nov-83 nov-84 nov-85 nov-86 nov-87 nov-88 nov-89 nov-90 nov-91 nov-92 nov-93 nov-94 nov-95 nov-96 nov-97 nov-98 nov-99 nov-00 nov-01 nov-02 nov-03 nov-04 nov-05 nov-06 nov-07 nov-08 nov-09 5 En annan post som hushållen har sparat in på är hotell, caféer och restauranger som fortsätter att falla och har minskat med 4,4 procent hittills i år. Hushållens förtroendeindikator var nere på de lägsta nivåerna sedan 90-talet så sent som i våras. När konjunkturläget nu börjar ljusna ökar optimismen bland hushållen och indikatorn närmar sig de höga nivåerna den låg på innan lågkonjunkturen slog till. Räntan har hållits på en låg nivå under hela året, vilket har frigjort köpkraft hos hushållen. Köpkraften har även stärkts av inkomstskattesänkningar och svaga prisökningar. Stigande huspriser och en positiv utveckling på börsen har medfört att hushållens förmögenhet återhämtat sig. Det osäkra ekonomiska läget och den ökade oron för arbetslöshet har medfört att hushållen dragit upp sitt sparande väsentligt under krisen. Sparkvoten, sparandet som andel av disponibel inkomst, prognostiseras uppgå till rekordhöga 14 procent under 2009. 0-5 -10 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 Disponibel inkomst Sysselsättning förändring procent Hushållens konsumtion Sparkvot Källa: Konjunkturinstitutet HUI behåller prognosen för hushållens konsumtion för 2009 på -1,0 procent. Prognosen för 2010 skrivs upp från 2,0 till 2,5 procent. Konsumtionen ställs då mot de svaga jämförelsetalen för 2009 då de flesta posterna i hushållens konsumtion minskade kraftigt. Räntan kommer, enligt Riksbankens prognos, att vara oförändrad under större delen av nästa år. Även när den höjs kommer den fortfarande att ligga på en låg nivå, vilket fortsatt gynnar konsumtionen. Det som verkar dämpande mot konsumtionen är den stigande arbetslösheten som bedöms uppgå till drygt 9 procent nästa år. Prognosen för 2011 är en ökning med 2,5 procent. Oavsett valutgång kommer 2011 att innehålla färre stimulanser. Tvärtom kommer räntan att höjas och så också skatten. HUIs Konjunkturprognos 2009:4 10
4. DETALJHANDELN I SVERIGE Mot nya rekord Detaljhandeln är för närvarande inne i en stark tillväxtperiod. Efter ett års förhållandevis svag utveckling (perioden juni 2008-maj 2009 ökade försäljningen med 1,5 procent) tog försäljningen fart under sommaren och har därefter utvecklats starkt. Med en ekonomi på väg ut ur krisen snarare än in i den och betydligt mer optimistiska hushåll ser den pågående julhandeln också ut att kunna ta en kraftfull revansch på fjolårets svaga jultillväxt, handeln sätter därmed även i år det traditionsenliga försäljningsrekordet. Tack vare ett starkt sista halvår ser också helåret 2009 ut att utvecklas relativt starkt. HUI:s förväntningar i början av året var annars ett omsättningsmässigt svagt år och prognosen var en positiv men svag tillväxt för handeln. Med en världskonjunktur i gungning, snabbt fallande export, stigande arbetslöshet och de flesta indikatorer pekande nedåt var det naturligt att lägga en återhållsam prognos. Anledningen till att handeln ändå skulle landa på plus låg i alla de stimulanser som skulle riktas till hushållen i form av sänkt skatt, inflation och ränta. Idag kan vi konstatera att dessa stimulanser skapat en snabb vändning av framtidstron bland konsumenter och företag, vilket hjälpt till att generera ett nytt starkt år. Med en stark slutspurt skulle omsättningsökningen till och med kunna bli bättre än 2008 års utveckling på plus 3,4 procent. I jakten på bokstäver för att illustrera detaljhandelns konjunkturförlopp är därmed ett V det närmaste vi kommer. Krisen kom snabbt och oroade många, men har ännu så länge bara genererat ett par månader av minusutveckling (november 2008 och februari 2009). 10% 8% 6% 4% 2% 0% -2% -4% Sport- och fritidshandeln 8,8% Detaljhandelns försäljningsutveckling hittills i år (jan-okt), löpande priser Skoh and eln 2,5% 2,3% Klädha nd eln Järn- oc h bygghandeln -1,3% -1,4% -1,4% -1,6% M ö be lh and eln Leksaksh and eln Bokh andeln Elektronikh and eln -3,1% Daglivaruh and eln 5,0% Total d etaljhan del 3,0% Sälla nköpsvaruhandeln 1,4% Källa: DHI, HUI Framtiden är inte problemfri Även om försäljningen inom detaljhandeln som helhet ökat har utvecklingen varierat mellan branscherna och gemensamt för alla företag är att lönsamheten pressats. En svag krona under framförallt första halvåret har medfört dyrare inköp och priserna mot konsument har inte höjts i motsvarande utsträckning. Flera företag vittnar om en bra försäljningsutveckling men ett skakigt resultat. En förstärkt kronkurs under årets senare halva medför ökade möjligheter till förbättrade marginaler för detaljhandelsföretagen vars importberoende är stort. Som en följd av svaga ekonomiska tider och tuff konkurrens har konkurserna också ökat. Hittills i år (januari-november) har 845 detaljhandelsföretag gått i konkurs, vilket är en ökning med 28 procent sedan motsvarande period 2008. Det ligger också i nivå med konkursökningarna i näringslivet i stort. Som andel av det totala antalet detaljhandelsföretag är det emellertid en relativt låg siffra. 1,6 procent av stocken detaljhandelsföretag har gått i konkurs, vilket är över de senaste årens snitt på 1,2 procent. Konkurserna är dels en följd av konjunkturläget och återhållsamma konsumenter och dels en struktureffekt, vilket innebär att dessa företag sannolikt skulle ha gått i konkurs ändå till följd av ett otidsenligt koncept. Konjunkturläget har möjligtvis puffat på dessa företags problem och tidigarelagt konkursen något år. Försäljningsutvecklingens relativt snabba vändning behöver inte betyda att handeln återigen kommer att uppleva de starka utvecklingstal som branschen skådat under stora delar av 2000-talet. Kombinationen av högkonjunktur och skattesänkningar samt en expansiv detaljhandel har gjort utvecklingstalen de senaste åren fenomenala. På bara de fem senaste åren har detaljhandelns omsättning ökat från cirka 470 miljarder kronor 2004 till cirka 600 miljarder kronor 2009, en tillväxt med 130 miljarder eller knappt 28 procent, eller för den delen cirka 18 Kungens Kurva-anläggningar. Som en jämförelse kan nämnas att Kungens Kurva inklusive Skärholmen, Sveriges i särklass största handelsområde både till yta och försäljning, år 2008 omsatte 7,3 miljarder kronor. De senaste årens starka tillväxt har alltså HUIs Konjunkturprognos 2009:4 11
gett utrymme för en väldig expansion av stora handelsområden. Att vänta samma utveckling de kommande fem åren skulle vara väl optimistiskt. Hushållen har inledningsvis stimulerats av en kraftig högkonjunktur och därefter av stimulanser för att komma ur lågkonjunkturen. Framöver väntas inte de disponibla inkomsterna öka i samma utsträckning, arbetslösheten stiger, räntan höjs och skattelättnaderna uteblir sannolikt 2011, vilket innebär att detaljhandelns expansion kommer att mötas av större motgångar. Den genomsittliga årliga tillväxten sedan 1990 ligger på 4,0 procent och detta är ett rimligt mål. HUI:s bedömning är dock att detta är en tillväxttakt som handeln når först 2012. Innevarande år utvecklas, som tidigare nämnts, betydligt bättre och prognostiseras stanna på 3 procent. Med en stark slutspurt kan utvecklingstakten möjligtvis bli ännu starkare. För 2010 blir utvecklingen svagare. HUI:s prognos är en tillväxt med 2,5 procent 2010 och 3,5 procent 2011. 12 10 8 6 4 2 0-2 -4-6 -8 Detaljhandelns försäljningsutveckling 1991-2011, utfall och prognos Total Detaljhandel Dagligvaruhandel Sällanköpshandel 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 Källa: HUI Fortsatt stark dagligvaruhandel Livsmedelshandeln är i det närmaste recessionssäkrad. När priserna, till följd av råvarukrisen, steg kraftigt under 2007 och gjorde maten dyrare medförde det ingen minskad konsumtion och inte heller under den kris vi nu bevittnar. Slutsatsen är att hushållen kan spara in på mycket annat innan man rör maten. Idag utgör livsmedelshandeln cirka 45 procent av detaljhandeln och cirka 15 procent av den totala privata konsumtionen. Eftersom andra delar av konsumtionen är betydligt mindre behovsstyda finns det ingen anledning att spara in på matkontot när tiderna blir sämre. Till detta kommer effekten av att hushållen faktiskt sparar in på andra varor, inte minst de kapitaltunga, vilket frigör stora summor som framförallt går till sparande men sannolikt också till premiumprodukter inom dagligvaruhandeln. Prisökningarna inom livsmedelshandeln har under året successivt sjunkit tillbaka från fjolårets toppnotering på 8,1 procent och har under de senaste månaderna kretsat kring 2 procent. Därmed är livsmedelshandelns prisökningar i nivå med konsumentprisindex rensat för räntesänkningar. Det finns alltså goda möjligheter till tillväxt både i värde och volym. 10% 8% 6% 4% 2% 0% -2% -4% Prisutveckling KPI, KPIX*, Dagligvaruhandeln och Sällanköpsvaruhandeln *KPI rensad för räntekostnadernas utveckling jan-05 mar-05 m aj-05 jul-05 sep-05 nov-05 jan-06 mar-06 m aj-06 jul-06 sep-06 nov-06 jan-07 mar-07 m aj-07 jul-07 sep-07 nov-07 jan-08 mar-08 m aj-08 jul-08 sep-08 nov-08 jan-09 mar-09 m aj-09 jul-09 sep-09 nov-09 KPIX KPI Dagligvaruhandel Sällanköpsvaruhandel Källa: SCB Råvarukrisen som föranledde de kraftiga prisökningarna försvann när lågkonjunkturen kom svepande och sänkte den globala efterfrågan. Under september-oktober vände emellertid råvarupriserna upp igen och även om råvarukostnaden är en liten del av det slutliga konsumentpriset är det rimligt att tro att den minskade prisökningstakten i och med detta stannar av. Bedömningen är att priserna ökar med 2 procent under 2010 och 2,5 procent 2011. Råvarukrisen kommer, i takt med det globala välståndets tillväxt, återigen att bli en aktuell fråga. Fler som efterfrågar råvaror ställer högre krav på jordbruket att anpassa utbudet. Med ett 2008 Prognos 2009 Prognos 2010 mer tight förhållande mellan utbud och efterfrågan kommer exempelvis en dålig skörd sannolikt att bidra till kraftigare svängningar i priset. Eftersom rådande lågkonjunktur dämpar Prognos 2011 Mdkr löp fast löp fast löp fast löp fast Dagligvaruhandel 258 5,6-0,7 5,0 3,0 3,5 1,5 4,0 1,5 Sällanköpshandel 323 1,6 2,5 1,5 2,5 2,5 2,5 3,0 2,5 Byggvaruhandel 35 2,2 0,2-1,0 3,0 Elektronikhandel 35-4,4 14,8-1,5 2,0 Klädhandel 50 0,4 1,2 2,0 3,0 Möbelhandel 32-1,8-3,9 0,0 3,0 Sport och fritid 18 3,3 4,8 7,0 3,5 Övrigt 154 3,9 0,4 2,3 2,3 Total detaljhandel 582 3,4 1,1 3,0 2,5 3,0 2,0 3,5 2,0 HUIs Konjunkturprognos 2009:4 12
efterfrågan på råvaror utgör detta ingen fara under prognoshorisonten. På längre sikt finns här emellertid ett betydligt större problem. 2050 prognostiseras världens befolkning uppgå till 9 miljarder människor och efterfrågan på jordbruksprodukter ha ökat med 70 procent. Systembolaget ser ut att bli 2009 års vinnare med en tillväxt på nästan 10 procent. Tillväxten förklaras för det första av att kronan varit svag, vilket för Systembolaget medfört en rad nya kunder som tidigare handlat varor från Tyskland och Danmark. För det andra har hushållen sparat mer i andra branscher, vilket för Systembolagets del har inneburit ett inflöde från restaurangsektorn. För Systembolaget kan utvecklingen sannolikt bli svagare i takt med att kronan och ekonomin stärks och konsumenterna återvänder till restaurangsektorn samt ökar resandet. HUI:s prognos för dagligvaruhandeln är en tillväxt på 3,5 procent år 2010 och 4 procent 2011, mätt i löpande priser. Revansch för sällanköpsvaruhandeln Sällanköpsvaruhandeln som helhet och några av delbranscherna i synnerhet har påverkats kraftigt av lågkonjunkturen. Stora delar av branschen har ett inslag av mindre behovsstyrd konsumtion vilka tillsammans med de kapitaltunga delarna har blivit lidande när hushållen varit mer återhållsamma. Byggvaruhandelns utveckling vändes till plus samma månad som rotavdraget infördes. Sannolikt har rotavdraget också hjälpt till men framförallt handlar det om att hushållens optimism återvänt samt den historiskt låga räntan. Det handlar också om en rekyl från en fjolårshöst som var mycket svag. Det handlar emellertid inte enbart om en återhämtning från låga nivåer. I oktober hade många byggvaruhandlare sin bästa månad någonsin, även omsättningsmässigt. Helåret 2009 dras ändå ner av den svaga inledningen och stannar på minus 1 procent. Under 2010 ökar försäljningen med 3 procent. Precis som byggvaruhandeln inledde möbelhandeln året svagt men en stark upphämtning under hösten och med en bra julhandeln ser omsättningen jämfört med fjolåret ut att landa på 0 procents tillväxt 2009. Under 2010 väntas försäljningen öka med 3,0 procent. Även för elektronikhandeln har försäljningen hittills i år varit svag, men decemberutfallet kan hjälpa branschen till en mindre svag helårsförsäljning. Bedömningen är att försäljningen minskar med 1,5 procent. Under nästa år väntas försäljningen öka med 2 procent. Viktigt att poängtera är att branschens minustal framförallt förklaras av kraftiga prisminskningar inom många av branschens produktgrupper. Granskas istället volymtillväxten hittills i år ligger den på plus 14 procent. Svenskarnas köp av hemelektronikprodukter ökar därmed relativt kraftigt. Likväl har branschen problem med att uppnå lönsamhet. Den lilla marginal som finns kommer främst från tjänster som finansieringar och försäkringar. För branschen kommer det sannolikt att vara viktigt att framöver också skapa någon form av marginal även i rörelsen. Starkast utveckling under året har sporthandeln haft. Branschen utgör lågkonjunkturens undantag och har ökat kraftigt under de senaste åren. Nyckeln till framgången ligger dels i branschens utveckling mot konfektion, vilket gjort att man tar andelar från kläd- och skohandeln, dels i fler och större butikskoncept. Branschen gynnas också av hälsotrenden som väger tyngre än konjunkturen. Fler än någonsin är exempelvis anmälda till löpartävlingar och löparskor och funktionsplagg slår försäljningsrekord. Det tycks nästan vara så att lågkonjunkturen bara stärkt utvecklingen för branschen. Årets tillväxt stannar på kraftfulla 7,0 procent. Under 2010 väntas hälsotrenden hålla i sig men sporthandelns försäljningsökning bli något måttligare 3,5 procent. Klädhandeln har haft en svag utveckling under två år och branschens konjunkturkänslighet är påtaglig. Sannolikt har branschens framfart under de senaste åren medfört att en allt mindre del av köpen är behovsstyrda, något som i högkonjunktur gynnar branschen men som i sämre tider medför att hushållen enkelt kan hålla igen med svaga försäljningstal för branschen som följd. Under de senaste månaderna har klädhandeln, i likhet med många andra branscher, ökat desto bättre men samtidigt har vissa månader slagit tillbaka med minusutveckling. Under 2010 väntas utvecklingen bli mindre ryckig och stabiliseras till en tillväxt kring 3,0 procent. HUIs Konjunkturprognos 2009:4 13
Framtidstron bland handelns aktörer är också optimistisk, framförallt bland sällanköpsvaruaktörerna. Deras framtidstro noterade en ny historisk bottennivå i december 2008 men har nu, i november 2009, istället en av de högsta noteringarna sedan mätningarna påbörjades. 100 80 60 40 20 0 1996-20 1997 Livsmedel 1998 1 999 2 000 Framtidstro bland detaljhandelns företag Sällanköpsvaruhandel 2001 2002 2 003 2 004 2005 2006 2 007 2 008 2009 första negativa tillväxtmånaden för den svenska detaljhandeln på 12 år. Det tål dock att poängteras att investeringarna i den svenska köpcentrummarknaden har fortsatt, trots konjunkturen, och att de kommande åren kommer att bjuda på ett antal intressanta och spännande projekt. Exempel på detta är omdaningen av Täby Centrum, kommande Mall of Scandinavia, som under hösten har fått klartecken, samt inte minst Steen & Ströms Emporia utanför Malmö. Samtidigt har ett antal nya anläggningar och ansiktslyftningar sett dagens ljus under 2009. Exempel på detta är Lindhagen, Liljeholmstorget, Kista Galleria och Sollentuna Centrum i Stockholm samt Entré i Malmö och Enter Galleria i Boden. -40 Källa: Konjunkturinstitutet Ett svagt år för köpcentrum 2009 har på många sätt varit ett turbulent år för den svenska köpcentrummarknaden. De flesta av marknadens aktörer kunde relativt tidigt förutspå att en vändning i konjunkturen skulle inträffa, men att denna skulle inträffa så snabbt och med sådan kraft överraskade många. Effekterna av finanskrisen och den efterföljande lågkonjunkturen har märkts i ett antal nedlagda projekt, men framförallt i förlängda projekttider. Bristen på finansiering och trögrörliga kapitalmarknader har inneburit att många processer har försenats och att nya investeringsbeslut har skjutits på framtiden. Samtidigt har marknaden utvecklats mycket kraftigt under de senaste tio åren och antalet köpcentrum i Sverige har under perioden fördubblats. Sverige har under många år betraktats som en attraktiv marknad att genomföra investeringar i, detaljhandeln har utvecklats mycket starkt, avkastningen på investeringar har varit hög och marknaden har ansetts vara stabil. Detta har inneburit att investeringarna i nya och förbättrade köpcentrum i stort har varit oförändrade fram till dess att finanskrisen slog till med full kraft. Rent konkret innebar detta att ett flertal köpcentrumprojekt stod i begrepp att färdigställas mitt i den djupaste lågkonjunkturen på många år. Forum Nacka i Stockholm är ett tydligt exempel på detta. Köpcentrumet öppnade portarna efter en mycket omfattande utbyggnad i oktober 2008 och kunde knappast ha haft mer otur i lanseringen. November 2008 blev den Klart är ändå att köpcentrumhandeln har tappat fart jämfört med den totala detaljhandeln. Under det senaste året har tillväxten legat någon eller några procentenheter lägre än den nationella nivån för hela handeln och det finns i dagsläget inga tydliga tecken på en förändring. Denna utveckling är något förvånande då bedömningen länge var att köpcentrum, som sällan huserar i de delar av främst sällanköpsvaruhandeln som har tappat andelar, skulle kunna ta marknadsandelar i lågkonjunkturen. En slutsats av detta är att utbudet i landets köpcentrum i låg grad är behovsstyrt. Nu återstår att se om denna situation kan komma att förändras när konjunkturen vänder uppåt igen. Norge Sverige Norden Danmark EU15+2 Finland EU25+2 Köpcentrumyta per 1 000 invånare, kvm 226 245 259 279 0 100 200 300 400 500 600 700 477 648 640 Källa: HUI & NCSC Svag utveckling även 2010? I ett större europeiskt och internationellt perspektiv har dock de svenska köpcentrumen haft en mycket god utveckling. Många länder i Europa har upplevt en betydligt sämre utveckling än Sverige och svenska fastighetsägare som talar med sina europeiska kollegor kan sannolikt betrakta sin egen utveckling som positiv, eller mycket positiv, vid en jämförelse. En nollutveckling kan i dessa sammanhang ses som HUIs Konjunkturprognos 2009:4 14
en enorm framgång på en marknad där många upplever tvåsiffrigt negativa tillväxttal. De kommande åren kommer sannolikt att se en något lägre takt när det gäller investeringar i köpcentrum. Det finns flera anledningar till denna analys. Dels kommer det att ta lite tid för marknaden att stabiliseras igen och dels tar många aktörer detta som ett tillfälle att se över och konsolidera sina verksamheter. Det finns dock många delmarknader i Sverige som även de kommande åren förmodligen kommer att se investeringar, sannolikt i mindre och mer citybelägna gallerior. En trend de senaste åren är att de stora aktörerna renodlar sina portföljer till att enbart innehålla fastigheter i storstadsregionerna. Detta öppnar upp för möjligheter på mindre marknader. Det återstår att se vem som kommer att anta denna utmaning. Bedömningen för hela detaljhandeln under 2010 är en tillväxt på cirka 3 procent. För köpcentrumhandeln är det nu upp till bevis. Investeringsmässigt kan 2010 komma att bli något av ett mellanår för köpcentrummarknaden. Redan påbörjade projekt kommer att avslutas och vissa nya projekt kommer att offentliggöras. Jämfört med de senaste åren kommer dock investeringstakten med stor sannolikhet att mattas av. Branschbedömare spår att den europeiska investeringsmarknaden för köpcentrum inte kommer att nå botten förrän under 2011 och att det är först därefter som konjunkturen för denna bransch på allvar kommer att vända. Den svenska marknaden kan sannolikt ha en liknande utveckling. HUIs Konjunkturprognos 2009:4 15
5. DETALJHANDELN I NORDEN OCH EU Nordisk detaljhandel Nordisk detaljhandel är splittrad. I Danmark och Finland är utvecklingen svag medan den i Norge och Sverige är oväntat stark. Diagrammet nedan visar detaljhandelns försäljningsutveckling i Norden sedan 2000, mätt i volym (det vill säga fasta priser), index år 2005 = 100. 120 110 100 90 80 Detaljhandelns utveckling i Norden Fasta priser, 2005=100 detaljhandeln minskat med 2,4 procent. Oktober månad var generellt sett en bättre månad jämfört med utvecklingen hittills i år i de nordiska länderna. I Sverige och Norge ökade detaljhandeln med över 6 procent i oktober. I Sverige hade sällanköpsvaruhandeln en ovanligt stark månad. I Norge var det försäljningen av alkohol och dagligvaror som bidrog till den goda ökningen. I Finland minskade detaljhandeln med 1,8 procent. Dagligvaruhandeln ökade dock med 0,4 procent. I Danmark minskade detaljhandeln sin försäljning med 1,4 procent i oktober i år. Beklädnadshandeln ökade sin omsättning något medan dagligvaruhandeln minskade. 70 Danmark Finland Norge Sverige 60 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 Källa: Eurostat Generellt sett har detaljhandelsutvecklingen i Norden varit mycket god sedan år 2000 och överträffar utvecklingen i de flesta europeiska länder. Fram till år 2005 hade de nordiska länderna en mycket likartad utveckling. Efter 2005 däremot, har Norge utvecklats något bättre jämfört med övriga nordiska länder, 17 procent. Detaljhandelsutvecklingen i Finland och Sverige är relativt likartad och har ökat med cirka 10 procent sedan år 2005. Däremot kännetecknas detaljhandelsutvecklingen i Danmark av en negativ trend sedan flera år och har sedan 2005 fallit med cirka 5 procent. Danmark är det nordiska land som har drabbats värst av lågkonjunkturen medan Norge har kommit mest lindrigt undan. Den splittrade utvecklingen framgår tydligt av oktoberförsäljningen. Diagrammet nedan visar omsättningsutvecklingen i detaljhandeln under januari-oktober 2009 jämfört med januarioktober 2008 samt utvecklingen under oktober månad, mätt i löpande priser. Det är tydligt att detaljhandeln utvecklas betydligt bättre i Norge och Sverige jämfört med i Finland och Danmark. Sverige står för den kraftigaste ökningen och detaljhandeln har ökat med 3 procent under perioden januari-oktober i år jämfört med samma period i fjol. Utvecklingen är så gott som lika god i Norge där detaljhandeln har ökat med 2,8 procent. I Danmark har detaljhandeln minskat med 4,5 procent, vilket är den kraftigaste minskningen i Norden. I Finland har 8% 6% 4% 2% 0% -2% -4% -6% 6,1% 3,0% 2,8% Detaljhandelns utveckling Löpande priser 7,0% januari-oktober -4,5% -1,4% oktober Sverige Norge Danmark Finland -2,4% -1,8% Källa: HUI, SSB, Danmarks Statistik, Statistikcentralen Även prisutvecklingen skiljer sig åt mellan de nordiska länderna. Diagrammet nedan visar prisförändringarna i klädhandeln i de nordiska länderna under det senaste året. I Finland har prisökningarna varit mycket stabila och endast ökat med knappt någon procent i genomsnitt. I Norge har priserna på kläder minskat relativt kraftigt under det gångna året medan prisökningstakten nu närmar sig noll. I Sverige och Danmark har priserna fluktuerat mer men ökat med någon procent i genomsnitt. 8,0 6,0 4,0 2,0 0,0-2,0-4,0-6,0-8,0 Prisförändringar i klädhandeln nov dec jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt 2008 2009 Sverige Norge Finland Danmark Källa: Eurostat HUIs Konjunkturprognos 2009:4 16
Europeisk detaljhandel 2009 kommer att bli ett svagt år ur detaljhandelsperspektiv i Europa. För många länder är de senaste årens kraftiga försäljningsökningar utraderade och försäljningen ligger under 2005 års nivå. Mätt i volym har detaljhandeln ökat med 0,5 procent sedan år 2005 i Euro-zonen. För EU-länderna är utvecklingen något bättre, då har försäljningen ökat med 4,5 procent. I oktober i år minskade detaljhandeln sin omsättning i såväl EU som Euro-zonen. Sedan år 2005 har detaljhandeln utvecklats bäst i Östeuropa. I Rumänien, Polen, Bulgarien och Tjeckien har detaljhandeln ökat med över 20 procent. Även detaljhandeln i flera av de stora europeiska ekonomierna ligger på en nivå klart över 2005 års. Utfallet för oktober visar dock att många av länderna känner på en tuff utveckling för tillfället. Det är flera länder som uppvisar en negativ utveckling i oktober. De krisdrabbade baltiska länderna, som upplevde ett rekordår i fjol, genomgår nu kraftiga försäljningsminskningar. För samtliga tre länder, Estland, Lettland och Litauen, ligger försäljningen nu under 2005 års nivå. I Lettland har försäljningen minskat med drygt 13 procent sedan 2005. Även utfallet för oktober visar på en fortsatt svag detaljhandelsutveckling. Försäljningen föll med tvåsiffriga tal i alla de baltiska länderna. Även diagrammet nedan, som visar detaljhandelns utveckling i Baltikum i fasta priser det senaste året, bekräftar den försämrade utvecklingen. För bara ett år sedan låg detaljhandeln på nivåer cirka 20 procent över 2005 års nivå. 130 125 120 115 110 105 100 95 90 85 80 Detaljhandelns utveckling Baltikum År 2005=100, fasta priser Lettland Litauen Estland nov dec jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt Detaljhandelns utveckling i EU. Fasta priser, år 2005=100. Index, okt 09 2005=100 okt 09/okt 08 EU 27 104,5-0,9 Euro-zonen 100,5-1,9 Rumänien 152,1-10,8 Polen 135,9 3,9 Bulgarien 123,8-8,8 Tjeckien 120,8-1,6 Norge 117,3 4,0 Storbritannien 112,3 2,7 Slovakien 111,5-10,3 Sverige 111,1 4,0 Finland 109,6-1,2 Frankrike 108,8-0,5 Slovenien 107,0-13,4 Belgien 105,5 4,4 Österrike 104,6 3,4 Holland 101,7-5,2 Portugal 101,4-0,8 Irland 98,5-6,5 Italien 98,2-1,8 Estland 97,6-18,6 Tyskland 96,9-1,7 Danmark 95,3-1,8 Ungern 94,0-7,4 Litauen 94,0-24,7 Lettland 86,6-29,1 Källa: Eurostat Prisökningarna inom livsmedelshandeln har varit kraftiga i flertalet europeiska länder under en längre tid, men dessa börjar nu avta avsevärt. Starka jämförelsetal medför att livsmedelspriserna nu sjunker i flertalet länder. Diagrammet nedan visar prisökningarna inom livsmedelshandeln i oktober i år jämfört med oktober i fjol. Prisförändringarna skiljer sig åt i Europa. På Island fortsätter livsmedelspriserna att öka, i oktober ökade de med 13 procent. I Sverige ökar priserna fortfarande men betydligt svagare än tidigare, i oktober var ökningstakten 1,5 procent. 15 10 Prisförändringar livsmedel i oktober 2009 Procent 2008 2009 Källa: Eurostat 5 0-5 Iceland Turkey Poland Norway Hungary Sweden Malta Romania Italy Luxembourg United Kingdom Greece France European Union EU (27 countries) Belgium Austria Netherlands Slovenia Euro area Denmark Cyprus Spain Switzerland Germany Lithuania Bulgaria Finland Czech Republic Latvia Portugal Slovakia Estonia Ireland -10 Källa: Eurostat HUIs Konjunkturprognos 2009:4 17
Genom oberoende konsult- och forskningsverksamhet erbjuder HUI näringsliv och offentlig sektor kvalificerade beslutsunderlag - fakta, analys och rådgivning - kring handel, konsumtion och samhällsekonomi. Vi hjälper dig gärna med exempelvis Rådgivning Föreläsningar Etableringsanalys Kundanalys www.hui.se - 08-762 72 80 HUIs Konjunkturprognos 2009:4 18