Nyckeln till detaljhandelns utveckling

Transkript

1 Nyckeln till detaljhandelns utveckling HUI:s KONJUNKTUR- BEDÖMNING DECEMBER 2010

2

3 KONJUNKTURBEDÖMNING DECEMBER 2010 Jonas Arnberg Fredrik Kolterjahn Jessica Lindblom Bedömningen avslutad 15/

4 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Sammanfattning 5 2. Konjunkturöversikt 6 Internationellt 6 Norden 7 Sverige 8 3. Hushållens konsumtion Detaljhandeln i Sverige Detaljhandeln i Norden och EU 16

5 1. SAMMANFATTNING Stabil detaljhandel Detaljhandelns försäljning har varit stabil under hela krisen. Med ett par veckor kvar av året ser tillväxten ut att, för tredje året i rad, landa på ungefär 3,5 procent. I ljuset av årets kraftiga återhämtning för svensk ekonomi och ökningstal för BNP, över 5 procent, och bilförsäljningen, över 30 procent, står sig handelns 3,5 procent svagt. Vägs emellertid fjolåret in visar sig handelns enastående utveckling. Svensk BNP minskade då med 5,3 procent och bilförsäljningen med 16 procent, vilket alltså medför att årets kraftiga ökningstal framförallt är en återhämtning. Handelns omsättning har aldrig sjunkit, vilket var betydligt bättre än man först befarade när finanskrisen kom stormande Besvikelsen under 2010 utgörs av dagligvaruhandeln som inte riktigt velat lyfta medan sällanköpsvaruhandeln tuffat på starkt, trots svåra jämförelsetal. Bedömningen, med ett par veckor kvar av året, är att sällanköpsvaruhandeln ökar med 4,0 procent och dagligvaruhandeln med 2,5 procent, mätt i löpande priser. En av orsakerna till dagligvaruhandelns svaga vår var de höga elräkningarna som det kalla vintervädret skapade, något som tog köpkraft från hushållen och som återigen är högst aktuellt med en tidig start på vintern och skyhöga elpriser. Handelns aktörer lider här av ökade kostnader och framförallt av minskad försäljning när konsumenten måste lägga pengar på elräkningar istället för shopping. Prognoserna för 2011 och 2012 ser goda ut. Hushållens optimism är på en mycket hög nivå, svensk ekonomi har återhämtat sig starkt och arbetslösheten har börjat minska. Sannolikt kan vi under prognoshorisonten också se fram emot ett femte jobbskatteavdrag med positiva effekter för hushållens möjligheter till konsumtion. Tillväxten skrivs till 3,5 procent 2011 och 3,0 procent 2012, mätt i löpande priser. Motiveringen till den något svagare prognosen för 2012 är att räntan då stigit till kännbara nivåer för hushållen, som är högt belånade. Detta motverkas möjligtvis av minskad arbetslöshet och ekonomisk politik från regeringen som med en välfylld statskassa har möjligheter att elda på ekonomin. I tabellen nedan visas HUI:s prognoser i fasta priser. Prognoserna från HUI:s septemberprognos visas inom parentes. Procentuell tillväxttakt i svensk ekonomi, fasta priser, utfall och prognoser BNP -5,3 5,1 (4,1) 2,8 (3,1) 2,9 Hushållens konsumtion -0,4 3,5 (3,0) 3,0 (3,0) 3,0 Total detaljhandel 2,8 2,5 (2,0) 2,5 (2,5) 2,0 Dagligvaror 1,9 0,5 (1,0) 1,5 (1,5) 1,0 Sällanköpsvaror 2,6 4,5 (2,5) 3,5 (3,0) 3,0 HUIs Konjunkturprognos 2010:4 5

6 2. KONJUNKTURÖVERSIKT Internationellt 2010 kan summeras som ett gott år för världstillväxten. Återhämtningen har varit kraftigare än väntat och världen som helhet bedöms nå en tillväxt på knappt 5 procent. Den amerikanska ekonomin har inte sjunkit så djupt som befarat och Kina har fortsatt att växa snabbt. Europa som helhet har, tack vare ett starkt Tyskland, visat en försiktig tillväxt trots krisande ekonomier i PIGS-länderna (Portugal, Irland, Grekland och Spanien). Företags- och konsumentmätningar visar också på att optimismen är på topp, vilket är lovande för kommande år BNP-tillväxt för världen Källor: IMF och Riksbanken Det finns dock ett stort men och det är Europa. Utvecklingen skiljer sig kraftigt åt mellan länderna och efter vårens Greklandsfrossa sköljer nu en andra våg av oro över PIGSekonomiernas obalanser och eventuella förmåga att klara av sina skulder. Den här gången är det Irland som blivit beviljat ett krislån från EU:s räddningsfond. Den europeiska tigerekonomin Irland har haft en fantastisk tillväxt under många år och fram till finanskrisen sett fastighetsmarknaden stiga med uppåt 100 procent. En bubbla som nu spruckit. Näst i kön för EU:s krisfond bedöms vara Portugal och Spanien. Dessa ekonomier bedöms inte vara i lika dåligt skick, men rädslan för att Spanien inte skulle kunna betala sina skulder, som är högre än de samlade skulderna för Grekland, Irland och Portugal, gör att EU:s skuldkris fortfarande är högst aktuell. Krisfonden har permanentats i syfte att skapa en trygghet kring Spanienläget, men en spansk kollaps skulle ändå bromsa den europeiska tillväxten i många år till. I USA har konsumenterna, som driver den amerikanska ekonomin, börjat shoppa försiktigt men väljer fortfarande varukorgar framför kundvagnen när de går till butiken. Skattesänkningar, senast nu i december, och lättnader från den amerikanska riksbanken stimulerar den amerikanska ekonomin ytterligare och den bedöms sätta fart betydligt snabbare än den europeiska. Asien växer, i motsats till väst, så det knakar och står ensamt för en mycket stor del av årets världstillväxt. Den splittrade utvecklingen mellan världens regioner kan i sig utgöra ett orosmoment. Investerare i väst prioriterar att investera i Asiens snabbväxare, vilket ytterligare saktar ner tillväxten i väst och spär på inflation och bubbelvarningar i tillväxtekonomierna med ytterligare skillnader som resultat. Prognos för BNP, arbetslöshet och inflation i världsekonomins viktigaste industrinationer/områden * 2011* 2012* BNP 1 USA -2,6 2,7 2,4 3,0 Euroområdet -4,0 1,6 1,3 1,9 Kina 8,7 10,2 9,2 9,4 Världen -0,7 4,6 4,0 4,3 Arbetslöshet 2 USA 9,3 9,7 9,3 8,6 Euroområdet 9,4 10,1 10,1 9,9 Inflation 2 USA -0,3 1,7 1,5 1,3 Euroområdet 0,3 1,5 1,4 1,2 Kina 2,7 2,7 2,8 3,0 Källa: 1 Riksbanken, 2 Konjunkturinstitutet, *=prognos Världsekonomin har alltså återhämtats snabbt, men utvecklingen är splittrad. Detta kommer att utgöra ett orosmoment under 2011 och kommer eventuellt också att störa tillväxten på sikt om regioner sluter sig och fokuserar på de egna problemen snarare än att gynna frihandel och global expansion. HUIs Konjunkturprognos 2010:4 6

7 Norden BNP minskade i samtliga nordiska länder i fjol men Norden stod ändå emot lågkonjunkturen förhållandevis väl jämfört med övriga Europa. Återhämtningen är nu påtaglig i hela Norden, där den svenska ekonomin för närvarande växer i en mycket snabb takt. BNP bedöms öka i samtliga nordiska länder i år. Norge var det nordiska land som stod emot lågkonjunkturen bäst och BNP föll endast med drygt 1 procent i fjol. Detta medför att återhämtningen nu inte är lika märkbar i Norge, då jämförelsetalen är förhållandevis starka. Tillväxten bedöms bli 0,5 procent i år för att sedan ligga på drygt 2 procent kommande år. Efter en svag utveckling under början på året utvecklades den privata konsumtionen desto starkare under tredje kvartalet. Högre inflation i våras satte press på hushållens reala inkomster, vilket ledde till en svagare konsumtionsutveckling. Inflationen har nu fallit från 3,4 procent i mars till 2,0 procent i oktober då priserna på både inhemska och importerade varor har utvecklats svagt. Därtill är räntorna fortfarande låga och sparkvoten bedöms falla samtidigt som konsumentförtroendet ligger på den högsta nivån på tre år, vilket talar för att konsumtionen tar fart framöver. Arbetslösheten fortsätter att vara stabil och ligga på en låg nivå, den bedöms toppa på drygt 3 procent under de kommande åren. Exporten har utvecklats svagt och i stort sett stått still under Möjliga förklaringar är en starkare norsk valuta och stigande löner, vilket försämrar konkurrenskraften. Den exportberoende finska ekonomin drabbades hårt av den globala krisen och BNP föll med hela 8 procent i fjol. Snabbt omslag i exporten, men även inom andra delar av ekonomin, gör att återhämtningen tar fart och tillväxten bedöms landa på knappt 3 procent i år. Återhämtningen syns i flera indikatorer. Tjänstesektorn leder uppgången, men även bygg- och tillverkningsindustrin går bra. Konsumtionen har utvecklats starkt hittills i år tack vare starkt konsumentförtroende och låga räntor. Särskilt detaljhandeln och nybilsförsäljningen går bra. Efter att ha toppat vid årsskiftet för ett år sedan har arbetslösheten fortsatt ned från 9 procent och ligger nu på cirka 8 procent. Andelen som lämnar arbetskraften ökar och arbetslösheten bedöms fortsätta falla och ligga på drygt 7 procent under nästa år. Inflationen har varit relativt stabil, men bedöms öka något under den närmaste tiden förklarat av stigande energi- och matpriser. 6,0% 4,0% 2,0% 0,0% -2,0% -4,0% -6,0% -8,0% -10,0% BNP-utveckling Norden Norge Danmark Finland Sverige Källa: SEB och HUI Danmark var det nordiska land som fick känna på lågkonjunkturen först och även här förbättras nu ekonomin. Tillväxten bedöms stanna på 2 procent i år liksom de kommande två åren. Exporten fortsätter att utvecklas gynnsamt även nästa år, om än något svagare jämfört med innevarande år till följd av svagare global efterfrågan och starkare dansk krona. Konsumtionen har upplevt en trög uppgång men gynnas nu av ljusning på bostads- och arbetsmarknaden. Nästa år hämmas dock hushållen av en åtstramning av finanspolitiken med bland annat uteblivna planerade skattesänkningar. Arbetslösheten toppar sannolikt på drygt 4 procent under 2010 för att sedan ligga på strax under 4 procent de kommande åren. Höjda energi- och matpriser har lett till en ökning av inflationen, men inflationen dämpas framöver och konsumentpriserna bedöms öka med cirka 2 procent per år. HUIs Konjunkturprognos 2010:4 7

8 Den nordiska försörjningsbalansen Real utveckling, 2009 års referenspriser. Källa: SEB Norge Danmark Finland Hushållens kons Offentlig kons Bruttoinvesteringar Lagerinvesteringar 09 0,2 4,7-9,1-2,2-4,0-11,4-1,4 2,1 3,2 10* 2,8 2,8-5,2 1,7-0,5 6,7 0,5 2,4 3,5 11* 3,5 2,0 4,9 0,0 1,1 3,8 2,3 1,4 3,4 12* 3,3 1,9 4,2 0,0 2,0 4,5 2,2 2,2 3,3 09-4,3 3,4-14,1-2,4-10,2-13,2-4,7 1,1 3,6 10* 1,9 0,8-3,0 1,0 7,0 5,5 2,2 2,2 4,2 11* 2,2 0,3 4,0 0,0 5,8 5,7 2,2 2,1 4,0 12* 2,6 0,5 5,5 0,0 5,0 6,0 2,1 2,1 3,5 09-2,4 1,2-14,5-1,2-20,5-18,1-8,1 1,6 8,2 10* 2,3 0,3 0,9 0,3 5,8 4,2 2,7 1,5 8,4 11* 2,4 0,5 6,3 0,1 6,6 6,8 3,0 2,1 7,7 12* 2,5 0,8 6,1 0,0 5,3 6,0 2,8 2,0 7,4 Export Import BNP KPI- årstakt % Arbetslöshet % Sverige Den svenska ekonomin har återhämtat sig med ohygglig kraft. I de bokstavsliknelser som användes för något år sedan för att beskriva återhämtningens utveckling drömde man om ett enkelt v, vilket också blivit fallet. Fjolårets BNP-tillväxt utgör en av de svagaste genom tiderna och 2010 blir av allt att döma ett av de starkaste åren genom tiderna. Årets starka tillväxt måste ställas i ljuset av fjolårets svaga utveckling vars nedgång ger starka ökningstal i år. Det är med andra ord mindre intressant att granska procenten, istället är nivån desto intressantare. BNP bedöms först 2011 överstiga nivån för Krisen har med andra ord lämnat tydliga spår. Nu har vi dock kravlat upp ur finanskrisens djupa grop och bedömningen är fortsatt klättring uppåt Svensk BNP, index 2005=100, utfall och prognos Källa SCB och HUI Alla prognosmakare är emellertid överens om att ökningstakterna för svensk ekonomi blir något mer återhållsamma under 2011 och HUI:s prognos är en BNP-tillväxt på 2,8 procent 2011 och 2,9 procent Problemen med svensk ekonomi är främst en skakig omvärld. Skulle den europeiska skuldkrisen förvärras kommer Sverige, vars viktigaste exportmarknad är Europa, återigen dras med ner. En fördel för Sverige är att exportindustrin främst är riktad mot de delar av Europa som utvecklas starkt, exempelvis Tyskland, och mindre mot de så kallade PIGSländerna, Portugal, Grekland, Irland och Spanien. Skulle det tyngsta av dessa, Spanien, behöva söka pengar i den europeiska krisfonden utgör detta ändå ett hot mot hela Europa och därmed också mot Sverige. Den svaga utvecklingen för delar av Europa bidrar paradoxalt nog också till en möjlighet att hålla räntan låg, vilket kan elda på konsumtionen och rädda bostadsmarknaden som av vissa anses övervärderad. Ett par år med låg ränta har medfört att hushållen är mer skuldsatta än någonsin och att värdet på fastighetsmarknaden kan vara uppblåst. Detta i kombination med en ökad ränta utgör ett orosmoment. Å ena sidan menar SBAB att högre räntor och höstens införande av bolånetak dämpat lånelusten hos hushållen, men Bostadskreditnämnden fortsätter å andra sidan att påpeka att priserna ska ner. Med kraftig BNP-tillväxt och ökad belåning hos hushållen samt fortsatta värdestegringar på bostadsmarknaden är det emellertid rimligt att HUIs Konjunkturprognos 2010:4 8

9 tro att Riksbanken följer sin ränteprognos och fortsätter att höja räntan med 0,25 procentenheter de närmaste mötena. Utmärkande för den svenska ekonomin är de stabila statsfinanserna. Redan 2011 väntas budgeten ligga på plus och stora överskott ha börjat byggas upp. Det finns med andra ord stora möjligheter för fortsatt ekonomisk politik i form av ett femte jobbskatteavdrag och infrastruktursatsningar. Hur hård Borg än må vara är alltså bedömningen att vi kommer att få se en expansiv finanspolitik som bland annat kommer att gynna konsumtionen. Den svenska försörjningsbalansen Mdkr * 2011* 2012* Hushållens kons ,4 3,5 3,0 3,0 Offentlig kons ,7 2,0 1,0 2,0 Bruttoinvesteringar ,8 5,5 7,0 5,0 Lagerinvesteringar ,5 2,0 0,0 0,0 Export ,4 10,0 5,0 5,0 Import ,7 12,0 6,0 5,0 BNP ,3 5,1 2,8 2,9 KPI- årstakt % 1-0,3 1,2 1,7 2,4 Reporänta % 1 0,7 0,5 2,0 2,6 Arbetslöshet % 1 8,3 8,4 7,7 7,3 Disp inkomst % 2 2,7 3,3 3,9 2,9 Källa: 1 = Riksbanken, 2 = Konjunkturinstitutet, *=prognos HUIs Konjunkturprognos 2010:4 9

10 3. HUSHÅLLENS KONSUMTION Efter ett imponerande första halvår fortsatte konsumtionen sin starka utveckling även under det tredje kvartalet och ökade med 3,5 procent. Utvecklingen hittills i år ligger på 3,2 procent och 2010 kommer att bli ett betydligt starkare år för konsumtionen jämfört med 2009, då den minskade med 0,4 procent. Detaljhandeln, där bland annat posten beklädnadsartiklar och skor ökade med hela 5,8 procent, leder uppgången. Efter ett negativt fjolår ökade posten hotell, caféer och restauranger nu för andra kvartalet i följd, denna gång med 4,3 procent. Antalet nyregistrerade personbilar fortsätter att uppvisa rekordökningar och hittills i år har antalet registreringar ökat med 34 procent jämfört med bottenåret 2009 som blev det svagaste året på 13 år Nyregistrerade personbilar Mot bakgrund av det starka utfallet hittills skriver HUI upp prognosen för innevarande år för hushållens konsumtion med 0,5 procentenheter till 3,5 procent Hushållens förtroendeindikator Hushållens förtroendeindikator Hushållets ekonomi om 12 mån Sveriges ekonomi om 12 mån Källa: Konjunkturinstitutet Reporäntan ligger nu 1 procentenhet högre jämfört med för bara ett halvår sedan. Det allt högre ränteläget är ett hot mot konsumtionen, men den senaste tidens rekordhöga sparkvot tillåter hushållen att fortsätta konsumera i oförändrad takt. I takt med det ljusare ekonomiska läget minskar nu behovet av att behöva krisspara % Sparkvoten Andel av disponibel inkomst Källa: Bil Sweden 12% Det finns flera anledningar till hushållens konsumtionslust. De främsta anledningarna är den offensiva finanspolitiken och den låga räntan, vilka snabbt har fått fart på konsumtionen igen. Hushållens optimism fortsätter och förtroendeindikatorn ligger kvar på den högsta nivån på 10 år. Optimismen när det gäller den egna ekonomin om ett år nådde i september den högsta noteringen på över tre år. Återhämtningen på arbetsmarknaden har gått snabbt och arbetslösheten bedöms ha toppat under början på året för att nu vara på väg nedåt. Sannolikt har regeringens reformer i form av exempelvis jobbskatteavdrag och avdrag för hushållsnära tjänster bidragit till att dämpa uppgången i arbetslöshet. Därtill har uppgången på bostadsmarknaden och den positiva utvecklingen på börsen förstärkt hushållens förmögenhetsställning. Man ska även ha i åtanke att 2009 blev ett mycket svagt konsumtionsår och jämförelsesiffrorna är alltså svaga. 10% 8% 6% 4% 2% 0% Källa: Konjunkturinstitutet Prognosen för 2011 lämnas orörd på 3,0 procent. Ränteläget kommer att fortsätta skruvas upp under nästa år. Bedömningen är dock att den senaste tidens höga sparkvot kan kompensera för ökade ränteutgifter. Sparkvoten sjunker alltså under de kommande åren när hushållen börjar ta av sparandet. Prognosen för hushållens konsumtion 2012 är även den 3,0 procent. HUIs Konjunkturprognos 2010:4 10

11 4. DETALJHANDELN I SVERIGE Stabil detaljhandel Med ett par veckor kvar av året kan vi summera detaljhandelsåret Vi saknar visserligen utfallet från november och december, handelns viktigaste period, men kan ändå konstatera att försäljningsökningen 2010 kommer att ligga i nivå med utfallet hittills (januari-oktober) på 3,5 procent, vilket också är HUI:s prognos blir därmed det tredje året i rad med en tillväxt på omkring 3,5 procent. Medan världsekonomin gungat, svensk BNP och stora delar av näringslivet åkt bergochdalbana mellan all time low och all time high har handeln alltså tre år i rad med stabil utveckling. I ljuset av årets kraftiga återhämtning för svensk ekonomi och ökningstal för BNP, över 5 procent, och bilförsäljningen, över 30 procent, står sig handelns 3,5 procent svagt. Vägs emellertid fjolåren in visar sig handelns enastående utveckling. Svensk BNP minskade då med 5,3 procent och bilförsäljningen med 16 procent, vilket alltså medför att årets kraftiga ökningstal framförallt är en återhämtning. Handelns omsättning har aldrig sjunkit, vilket var betydligt bättre än man först befarade när finanskrisen kom stormande Guldsmedshandeln Elektronikhandeln Klädhandeln Byggvaruhandeln Möbelhandeln Systembolaget Leksakshandeln Sport-och fritidshandeln Färghandeln Optikhandeln Livsmedelshandeln Skohandeln Detaljhandelns försäljningsutveckling Utfall hittills i år (januari-oktober jämfört med motsvarande period föregående år) löpande priser Sällanköpsvaruhandeln Total detaljhandel Daglivaruhandeln 0,0% 1,4% 1,7% 1,8% 2,0% 3,3% 3,3% 3,5% 4,1% 0% 1% 2% 3% 4% 5% 6% 7% 8% 9% 4,4% 4,4% 4,9% 5,9% 7,3% 8,2% 8,5% Källa: HUI Räntan har räddat handeln men utgör också det största hotet Att handeln klarat sig så pass bra beror främst på den låga räntan som frigjort stora summor för konsumtion. Skattesänkningar och en betydligt lägre arbetslöshetsökning än först befarat är också faktorer som spelat in. I den låga räntan, som under 2009 och 2010 dopat handeln, ligger emellertid också en fara. Dels kommer räntehöjningarna att återföra kapital från handeln till räntebetalningar på bostaden, dels har svenskarna belånat sig ytterligare under perioden med låg ränta, vilket gör att när räntan nu börjar stiga kommer större resurser behöva gå till räntebetalningar. Till detta kommer osäkerheten kring bostadsmarknadens eventuella bubbla efter flera år av obruten uppgång. Räddningen, ur perspektivet fortsatt låg ränta, är krisen i Europa. Att stimulera Europas ekonomier, främst PIGSländerna, med mer pengar är inte möjligt eftersom staterna är kraftigt skuldsatta, återstår gör bara en fortsatt låg ränta från ECB. En ränta som den svenska Riksbanken inte kan ligga allt för långt ifrån eftersom det skulle leda till en förstärkning av kronan och en ofördelaktig position för den återhämtande svenska exportindustrin. Räntan förblir alltså låg under prognoshorisonten och når enligt Riksbankens egen prognos knappt 3,0 procent i slutet av En enad bankkår menar dock att räntetbanan torde höjas i något försiktigare takt. 10% 9% 8% 7% 6% 5% 4% 3% 2% 1% 0% jun-94 jun-95 jun-96 jun-97 jun-98 jun-99 jun-00 Reporänta jun-01 jun-02 jun-03 jun-04 jun-05 jun-06 jun-07 jun-08 jun-09 jun-10 jun-11 jun-12 Källa: Riksbanken Fortsatt stabila utsikter Prognoserna för 2011 och 2012 ser goda ut. Hushållens optimism är på en mycket hög nivå, svensk ekonomi har återhämtat sig starkt och arbetslösheten har börjat minska. Sannolikt kan vi under prognoshorisonten också se fram emot ett femte jobbskatteavdrag med positiva effekter för hushållens möjligheter till konsumtion. Tillväxten skrivs till 3,5 procent 2011 och 3,0 procent Motiveringen till den något svagare prognosen för 2012 är att räntan då stigit till kännbara nivåer för hushållen som är högt belånade. Detta motverkas möjligtvis av minskad arbetslöshet och det femte jobbskatteavdraget, men det finns ändå anledning att vara återhållsam i denna prognos. jun-13 HUIs Konjunkturprognos 2010:4 11

12 Detaljhandelns försäljningsutveckling , utfall och prognos Prognos för detaljhandeln samt ett antal underbranscher 2009 Prognos 2010 Prognos 2011 Prognos 2012 Mdkr löp fast löp fast löp fast löp fast Dagligvaruhandel 271 4,8 1,9 2,5 0,5 3,5 1,5 3,0 1, Total Detaljhandel Dagligvaruhandel Sällanköpshandel Källa: HUI Dagligvaruhandeln och sällanköpsvaruhandeln har utvecklats olika under året. Sällanköpsvaruhandelns tillväxt har ökat starkt från fjolårets svaga utveckling medan dagligvaruhandeln har fått stå tillbaka något när andra delar av ekonomin återhämtats. HUI:s bedömning i den senaste konjunkturrapporten var att dagligvaruhandeln skulle få fart under årets andra halva medan sällanköpsvaruhandeln skulle tappa. Detta tycks emellertid ha varit fel. Dagligvaruhandeln vill inte riktigt lyfta och sällanköpsvaruhandeln tuffar på starkt, trots svåra jämförelsetal. Bedömningen, med ett par veckor kvar av året, är att sällanköpsvaruhandeln ökar med 4,0 procent och dagligvaruhandeln med 2,5 procent. En av orsakerna till dagligvaruhandelns svaga vår var de höga elräkningarna som det kalla vintervädret skapade, något som tog köpkraft från hushållen och som återigen är högst aktuellt med en tidig start på vintern och skyhöga elpriser. Den stora prognosjusteringen för innevarande år genomförs för sällanköpsvaruhandelns volymutveckling som under de senaste fyra månaderna visat en helt ny utveckling. Under våren steg priserna för sällanköpsvaruhandelns varor, sannolikt som en följd av en svag krona när många av dessa varor köptes in under När kronan förstärktes under slutet av 2009 och 2010 har importpriserna minskat och relativt snabbt fått genomslag i konsumentpriserna, vilket vittnar om sällanköpsvaruhandelns tuffa konkurrens. Sällanköpshandel 324 2,6 2,5 4,0 4,5 3,5 3,5 3,0 3,0 Byggvaruhandel 33 0,9 0,2 5,0 4,0 Elektronikhandel 35-0,2 15,8 6,5 3,0 Klädhandel 51 3,1 1,9 6,0 3,0 Möbelhandel 27 0,0-1,2 3,5 4,0 Sport och fritid 18 9,6 12,4 4,0 3,5 Övrigt 159 3,9-5,5 3,0 3,5 Total detaljhandel 594 3,6 2,8 3,5 2,5 3,5 2,5 3,0 2,0 Kapitalvaror ångar på 2010 års vinnarbransch, mätt i omsättningsökning, prognostiseras bli elektronikhandeln. En snabb teknisk utveckling med frekventa leveranser av nya spännande produkter gör branschen ständigt intressant för konsumenten och årets försäljning prognostiseras växa med 6,5 procent. Branschens försäljning utvecklades svagt under 2009, men har återhämtats kraftigt under En imponerande försäljningsökning med tanke på att priserna sjunker kraftigt, i år med cirka 12 procent. Volymtillväxten skrivs därför till cirka 20 procent i år. Även om omsättningen i branschen ökar kraftigt är konkurrensen tuff och utvecklingen de senaste åren har varit svag. Branschens aktörer har en utmaning i att bli långsiktigt lönsam och räddar ofta resultatet genom finansierings- och försäkringslösningar. Med stora jättar i ryggen är man också beredd att utvecklas svagt under en period, förvissad om att någon annan aktör är den som får vika ner sig. För att vara hållbar på sikt krävs sannolikt också en utveckling som gör att företagens egentliga rörelse visar svarta siffror. Prognosen för 2011 är en tillväxt med 3,0 procent i löpande priser. Detaljhandelns mest kapitalintensiva branscher, bygghandeln och möbelhandeln, uppvisade en svag utveckling under 2008 och 2009, men har precis som många andra branscher återhämtats starkt under Fortsatt låg ränta och en stabil hus- och bostadsmarknad i kombination med fortsatt intensiv gör om ditt hem -trend på TV och i tidningar gör förutsättningarna goda för dessa branscher. Givet en fortsatt låg ränta och HUIs Konjunkturprognos 2010:4 12

13 en bostadsmarknad i balans väntas dessa kunna bli nästa års vinnare med en försäljningstillväxt på 4,0 procent. Försäljningsrekord i skohandeln Beklädnadsbranscherna har utvecklats starkt under 2010 och väntas också fortsätta starkt under de månader av året som vi ännu inte sett något utfall för (november och december). En indikation på november ges av Svensk Handel Stils Blixtindex som visade att skohandeln ökade med drygt 50 procent i november, givetvis drivet av kylan och snön. Frågan är om det finns några skor kvar att sälja under december? Löser man det problemet kan 2010 nog landa på höga nivåer, även om man inte riktigt når 2005 års toppnotering på 10 procent. Kläder och sport gynnas också av kylan, även om man lärt sig lämna bra resultat också under snöfria vintrar. Det kalla vädret ger dock varma plagg och prylar en skjuts på försäljningen. Under 2011 väntas klädhandeln utvecklas med 3,0 procent, vilket är i nivå med branschens historiska genomsnitt. Sporthandeln drivs av en fortsatt intensiv hälsotrend samt nya spännande koncept som XXL och Decathlon, vilket väntas injicera branschen med intressanta erbjudanden för konsumenten och ge branschen en försäljningstillväxt på 3,5 procent Ny råvarukris? Råvarukrisen under 2008 gick över snabbt när finanskrisen sänkte efterfrågan på råvaror runt om i världen. Grundproblemet kvarstår emellertid. Med fler människor på jorden och högre välstånd ökar efterfrågan snabbare än utbudet. Nu när finanskrisen svalnat återkommer råvarukrisen igen och under hösten har priset på bland annat bomull och vete stigit kraftigt. Prisuppgångar till följd av stigande löner i tillverkarländerna samt ökad inhemsk efterfrågan i dessa länder ökar priset ytterligare. Ännu så länge har prisuppgången på råvaror inte spillt över i någon prisökning för konsumenten. Det väntas emellertid bli synligt inom kort. Spotpriserna på bland annat soja och havre är inte långt från de toppnivåer som noterades rekordåret 2008, vete och majs har ökat tvåsiffrigt sedan i våras. Lantmännen flaggar också för prisökningar på cirka 10 procent. Delar av dagligvaruhandelns råvaror har emellertid inte ökat i pris och dagligvaruhandeln kommer inte att släppa igenom så omfattande prishöjningar som leverantörerna ber om, men priset kommer av allt att döma gå upp. Bedömningen är att prisökningen på livsmedel blir något högre under 2011 än 2010 då prisökningen legat på 1,5 procent så här långt Total detaljhandel Dagligvaruhandel Sällanköpsvaruhandeln Prisförändringar i detaljhandeln Källa: SCB Även inom klädhandeln flaggar man för prisökningar, till följd av dyrare bomull. Viktigt att komma ihåg är att råvarupriset utgör en av flera delar av konsumentpriset, som bland annat styrs av butikshyror, löner och transporter. För klädhandeln skulle det högre bomullspriset möjligtvis kunna bidra med någon procentenhets högre prisökningar än under 2011, men den starkare kronan kan verka dämpande på denna effekt. Optimistiska handlare Handelns stabila utveckling åskådliggörs nu av en starkt förbättrad framtidstro bland både livsmedelshandelns och sällanköpsvaruhandelns aktörer. Mest positiva är sällanköpsvaruhandelns företag som gått från botten- till toppennotering på cirka ett år Livsmedel Framtidstro bland detaljhandelns företag Sällanköpsvaruhandel Källa: Konjunkturinstitutet Det blir en god e-handelsjul E-handeln går mot ett nytt rekordår och en tillväxt i storleksordningen 15 procent. Svensk e- handel skulle därmed omsätta cirka 25 miljarder i år. Detta utgör visserligen bara några procent av detaljhandeln som helhet, men e-handeln börjar ändå bli en tung kanal för de branscher där man är framgångsrik, böcker, elektronik och HUIs Konjunkturprognos 2010:4 13

14 kläder. Tillväxten syns nu också i andra branscher än de tre stora. Miljarder SEK ,9 6,8 E-handelns omsättningsutveckling ,0 14,3 17,7 20,4 22,1 (prognos) 25, Det börjar också synas framsteg bland de stora detaljhandelskedjorna, som hittills främst prioriterat butikshandel. Med en satsning på e- handelskanalen från dessa kommer e-handeln att kunna lyfta ytterligare. I år får vi dessutom en e- handelsjul med julafton på en fredag och möjlighet för aktörerna att kunna leverera paket in i det sista. Några utmaningar Sammanfattningsvis kan vi konstatera att handeln klarat sig oväntat bra genom de senaste årens kris. Under 2010 har man förlorat mot flera andra branscher, vilket förklaras av att dessa återhämtats kraftigt efter en svag utveckling 2008 och En viss oro kan sannolikt finnas för att konsumenten fortsätter att premiera andra delar av ekonomin även när tiderna blir bättre. Bedömningen är emellertid att handeln behåller sin ungefärliga tredjedel av hushållens konsumtion på mellanlång sikt. På länge sikt är det dock ingen tvekan om att handeln måste utvecklas för att kunna matcha en välståndsökning hos konsumenten med nya krav och konkurrens från rese- och tjänstesektorn. Ytterligare en utmaning är prisuppgången på råvaror som kan begränsa konsumenternas köpkraft. Vad som framförallt begränsat köpkraften 2010 är dock det skyhöga elpriset under våren, något som återigen tycks bli aktuellt med en tidig start på vintern. Handelns aktörer lider här av ökade kostnader och framförallt av minskad försäljning när konsumenten måste lägga pengar på elräkningar istället för shopping. Islossning i köpcentrumbranschen Efter att delvis ha legat i träda under de senaste två åren har nu köpcentrumbranschen och dess investeringar återigen tagit fart. Ett konkret exempel på detta är att Steen & Ström nu har fått det slutliga investeringsbeslutet från sina ägare för jätteprojektet Emporia utanför Malmö. Projektet, som är ett av många som under lågkonjunkturen delvis har legat på is, är nu under full gång och beräknas stå klart under Även många andra fastighetsägare på marknaden kommunicerar att de ser ljust på framtiden och att fler investeringar är att vänta. Under hösten har också flera projekt färdigställts, bland dessa kan särskilt nämnas KF Fastigheters Bromma Blocks i Stockholm, men även exempelvis Citycons Åkersberga Centrum i Åkersberga nordost om Stockholm. Branschen i media Köpcentrumbranschen har också varit i fokus i media under stora delar av hösten. Frågorna har främst rört praxis kring uthyrning av gemensamma ytor, men också hyressättning och kundrelationer rent generellt. Även om den svenska detaljhandeln som helhet har klarat sig mycket väl under de senaste två åren så finns det enskilda branscher och aktörer inom handeln som har haft en betydligt tuffare vardag. En av förklaringarna till detta är att många aktörer i handeln har etablerat för fortsatt högkonjunktur och när finanskrisen slog till med full kraft befann sig dessa plötsligt i ett läge med ett för stort butiksnät och stora investeringskostnader som var svåra att räkna hem. Detta har inneburit att kommunikationen och vikten av goda relationer mellan hyresgäst och ägare har varit viktiga under perioden. Vissa av branschens aktörer har kritiserats hårt för sitt sätt att bemöta sina hyresgäster och det är tydligt att tonen i branschen under de senaste åren har blivit betydligt hårdare. Det är svårt att inte tro att detta är starkt förknippat med en högre andel utländskt ägande och svårigheter eller ovilja att anpassa sig till det svenska företagsklimatet. Utvecklingen i köpcentrumhandeln I takt med att investeringarna återigen tar fart verkar också omsättningen i landets köpcentrum ha återhämtat sig och utvecklingen är åter i nivå med tiden före krisen. Köpcentrumens dagligvaruhandel har dock fortsatt svårt att hävda sig i konkurrensen med stormarknader och lågprisaktörer. Branschens dagligvaruhandel följer rikets utveckling, om än på en något lägre nivå. HUIs Konjunkturprognos 2010:4 14

15 10,0% 8,0% 6,0% 4,0% 2,0% 0,0% -2,0% -4,0% Försäljningsutveckling i dagligvaruhandeln för svenska köpcentrum och riket totalt Q1 Q2 Q3 Q4 Q1 Q2 Q3 Q4 Q1 Q2 Q3 Q4 Q1 Q2 Q3 Q Köpcentrumbarometern DHI Källa: Köpcentrumbarometern, HUI För köpcentrumens sällanköpsvaruhandel ser det dock något annorlunda ut. Denna del av köpcentrumhandeln drabbades till synes både hårdare och snabbare av den senaste lågkonjunkturen än den övriga sällanköpsvaruhandeln i riket, men det verkar också som om den återhämtar sig snabbare. Det är i denna bransch tyngdpunkten i köpcentrumhandeln ligger och det är också här konjunkturens skiftningar syns tydligast. Det kommande året I takt med att ekonomin återhämtar sig och tilltron till marknaden stärks ytterligare kommer vi med stor sannolikhet att få se flera nya projekt lanseras under Diligentia, Vasakronan, AMF Fastigheter, Citycon och Atrium Ljungberg är bara några av landets större aktörer som har långtgående planer på att utveckla sina handelsplatser ytterligare. Nu återstår att se om trenden mot att utveckla mer citynära handel fortsätter. Citycon och Steen & Ström har för tillfället stafettpinnen, frågan är om fler ser detta som en affär för framtiden 12,0% Försäljningsutveckling i sällanköpsvaruhandeln för svenska köpcentrum och riket totalt 10,0% 8,0% 6,0% 4,0% 2,0% 0,0% -2,0% -4,0% Q1 Q2 Q3 Q4 Q1 Q2 Q3 Q4 Q1 Q2 Q3 Q4 Q1 Q2 Q3 Q ,0% Köpcentrumbarometern DHI Källa: Köpcentrumbarometern, HUI HUIs Konjunkturprognos 2010:4 15

16 5. DETALJHANDELN I NORDEN OCH EU Nordisk detaljhandel Diagrammet nedan visar trendutvecklingen för detaljhandeln sedan år 2000 mätt i volym där index år 2005=100. I Danmark har utvecklingen varit betydligt svagare jämfört med i de övriga nordiska länderna medan den har varit starkast i Norge Detaljhandelns utveckling i Norden Fasta priser, 2005=100 Danmark Finland Norge Sverige omsättningen under oktober månad, med 0,9 procent respektive 0,7 procent. I Danmark ökade livsmedelshandeln med 2,2 procent och beklädnadshandeln ökade med 1,4 procent medan övrig sällanköpsvaruhandel minskade med 4,1 procent. I Norge var elektronikhandeln, heminredningshandeln och bokhandeln de branscher som bidrog kraftigast till nedgången. I Finland ökade detaljhandeln med 3,9 procent i oktober, vilket var starkast i Norden. I Sverige var omsättningsökningen 2,2 procent. Hittills i år, januari-oktober, har detaljhandeln ökat i samtliga nordiska länder utom Danmark, där den minskat med 0,3 procent. I Finland och Sverige har detaljhandeln ökat med 3,5 procent. I Norge har omsättningsökningen varit 1,8 procent. Källa: Eurostat Generellt sett har detaljhandelsutvecklingen i Norden varit mycket god sedan år 2000 och överträffar utvecklingen i de flesta andra europeiska länder. Fram till år 2006 hade de nordiska länderna en mycket likartad utveckling, där Norge var det land som utvecklades starkast. Efter 2006 har Norge, Finland och Sverige fortsatt sin positiva utveckling. Norge är det land som uppvisar den starkaste utvecklingen. Här har detaljhandeln ökat med 18 procent mätt i volym sedan Finland utvecklades något bättre jämfört med Sverige fram till år 2009, men efter det har utvecklingen varit mycket likartad. I både Finland och Sverige har omsättningen ökat med 13 procent. Danmark kännetecknas dock av en svagare trend. Sedan flera år har omsättningen sjunkit och den har sedan 2005 fallit med drygt 6 procent. Danmark är det nordiska land som var först in i lågkonjunkturen, som här har varit mycket kännbar, medan Norge har kommit lindrigast undan blev ett svagt år för samtliga nordiska länder, men 2010 blir ett starkare år för såväl konsumtionen som detaljhandeln. Ränte- och skattestimulanser gynnar hushållen vars optimism ökar till följd av den ljusnande globala ekonomin. 5% 4% 3% 2% 1% 0% -1% -2% 2,2% 3,5% Detaljhandelns utveckling Löpande priser 1,8% Oktober Januari-oktober 3,9% Sverige Norge Danmark Finland -0,3% -0,7% -0,9% Källa: HUI, SSB, Danmarks Statistik, Statistikcentralen Diagrammet nedan visar prisförändringar inom livsmedelshandeln i Norden där år 2005=100. Till och med mitten av 2007 var prisökningarna mycket stabila i samtliga länder. Sedan började matpriserna stiga, bland annat till följd av ökad global efterfrågan. Livsmedelsprisökningarna har under det senaste året börjat avta, men de har ökat med cirka procent sedan I Finland föll priserna hastigt för ett år sedan, vilket förklaras av den sänkta matmomsen. Livsmedelspriserna i Finland har nu stabiliserats Prisförändringar livsmedelshandeln 2005=100 3,5% Diagrammet nedan visar omsättningsutvecklingen i detaljhandeln under januari-oktober 2010 jämfört med samma period 2009 samt utvecklingen under oktober månad, mätt i löpande priser. I Norge och Danmark minskade Danmark Finland Sverige Norge Källa: Eurostat HUIs Konjunkturprognos 2010:4 16

17 Europeisk detaljhandel Den europeiska detaljhandeln börjar återhämta sig efter 2009 som blev ett svagt detaljhandelsår för de flesta av Europas länder. Försäljningsutvecklingen i flera länder uppvisar nu positiva utvecklingstal. Lågkonjunkturen lämnade dock spår. De senaste årens kraftiga försäljningsökningar är utraderade för många länder. Försäljningen ligger till och med under 2005 års nivå i så många som 10 länder i tabellen, exempelvis Tyskland, Italien, Spanien och Danmark. Detaljhandeln i euro-zonen har ökat med 3,1 procent sedan år För EUländerna är utvecklingen bättre, där har försäljningen ökat med 7,4 procent. Sedan år 2005 har utvecklingen varit starkast i Östeuropa. I Polen, Rumänien och Bulgarien har detaljhandeln ökat med över 25 procent. I Polen har detaljhandeln ökat med hela 49 procent sedan De baltiska länderna utvecklades alla mycket starkt under högkonjunkturen för några år sedan och var de länder i Europa där detaljhandeln växte kraftigast. Dessa länder har genomgått kraftiga försäljningsminskningar, vilket innebär att de senaste årens försäljningsökningar är så gott som helt utraderade. Både försäljningen i Litauen och Lettland ligger under 2005 års nivå mätt i volym. Dessa länder utvecklades svagt under en längre period, varför jämförelsetalen nu är förhållandevis låga. Detta gör att detaljhandeln kan öka sin omsättning igen, jämfört med motsvarande månad i fjol. I juli ökade detaljhandeln sin omsättning i majoriteten av Europas länder, vilket indikerar att detaljhandeln sakta håller på att återhämta sig. Polen var det land där detaljhandeln ökade mest, med 11,9 procent. Även Belgien utvecklades starkt, försäljningen ökade med knappt 11 procent. Kraftigast var minskningen i Rumänien, där detaljhandeln minskade med 12 procent. Diagrammet nedan visar försäljningsutvecklingen det senaste året mätt i volym i några av de stora europeiska ekonomierna samt i Sverige. Sverige är det land som har haft den klart starkaste utvecklingen sedan 2005 och detaljhandeln har ökat med cirka 23 procent. Även i Frankrike och Storbritannien har detaljhandeln utvecklats starkt, den har ökat med 15 procent i båda dessa länder. I Euroområdet har detaljhandeln ökat med knappt 4 procent sedan I både Italien och Tyskland ligger detaljhandeln på en nivå under 2005 års Detaljhandelns utveckling År 2005=100, fasta priser Euro-området Tyskland Frankrike Italien Sverige Storbritannien nov dec jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt Detaljhandelns utveckling i EU. Fasta priser, år 2005=100. Index, okt =100 okt 10/okt 09 EU ,4 2,3 Euro-zonen 103,1 2,1 Polen 149,2 11,9 Rumänien 136,3-12,6 Bulgarien 126,4-3,5 Sverige 123,5 5,2 Norge 121,4 1,8 Tjeckien 119,8 0,2 Belgien 117,7 10,5 Schweiz 116,8 3,1 Frankrike 115,5 3,5 Finland 115,2 3,6 Storbritannien 114,9 1,4 Slovakien 113,4-2,9 Irland 108,6 0,7 Österrike 106,9 1,3 Slovenien 106,7-0,1 Holland 103,4 1,4 Estland 103,3 4,5 Portugal 102,6-0,8 Tyskland 99,6 2,8 Italien 98,5 1,6 Kroatien 96,2 1,0 Danmark 96,2-0,5 Lettland 93,5 7,6 Litauen 92,8 0,2 Spanien 91,7-1,7 Ungern 90,1 2,4 Grekland 87,2-11 Malta 86,3-4,5 Källa: Eurostat Källa: Eurostat HUIs Konjunkturprognos 2010:4 17

18 Genom oberoende konsult- och forskningsverksamhet erbjuder HUI näringsliv och offentlig sektor kvalificerade beslutsunderlag - fakta, analys och rådgivning - kring handel, konsumtion och samhällsekonomi. Vi hjälper dig gärna med exempelvis Rådgivning Föreläsningar Etableringsanalys Kundanalys HUIs Konjunkturprognos 2010:4 18