HUI:S KONJUNKTURBEDÖMNING JUNI 2008

Transkript

1 HUI:S KONJUNKTURBEDÖMNING JUNI 28

2

3 AB HANDELNS UTREDNINGSINSTITUT HUI:S KONJUNKTURBEDÖMNING JUNI 28 Jonas Arnberg Jessica Lindblom Linda Thunström Bedömningen avslutad 17/6 28 AB HANDELNS UTREDNINGSINSTITUT (HUI) Organisationsnr Besöksadress: Regeringsgatan 6 E-post info@hui.se Telefon: (vxl) Postadress: Stockholm Telefax:

4 Innehållsförteckning 1. Sammanfattning 5 2. Konjunkturöversikt 6 Internationellt 6 Norden 8 Sverige 1 3. Hushållens konsumtion Detaljhandeln i Sverige Detaljhandeln i Norden och EU 18

5 1. Sammanfattning Den internationella konjunkturen har mattats av, främst till följd av kreditåtstramningar i västvärlden och ökande råvarupriser, däribland ett rekordhögt oljepris. De höga råvarupriserna skapar ett globalt inflationstryck, vilket komplicerar användningen av makroekonomisk politik som ett motmedel till konjunkturavmattningen. Tillväxten i västvärlden är särskilt låg, inte minst beroende på en svag inhemsk efterfrågan i USA. Tillväxten i transitionsekonomierna och övriga utvecklingsländer har förvisso mattats av något, men dessa ekonomier har visat sig relativt immuna mot kreditkrisens verkningar, samtidigt som råvaruexportörerna kan dra fördel av de höga priserna. Samtidigt är inflationen högre i utvecklingsländerna, inte minst då råvaror utgör en större del av konsumtionskorgen. Avmattningen i den internationella ekonomin påverkar också Sverige. BNP, som under konjunkturtoppen 26 växte med 4,1 procent, beräknas 28 öka med betydligt svalare 1,9 procent. De huvudsakliga förklaringarna är att exportutvecklingen hålls låg på grund av omvärldens vikande efterfrågan och att stigande priser urholkar konsumtionstillväxten. Hushållen är återhållsammare än på länge. Utfallet för första kvartalet, jämfört med samma kvartal föregående år, stannade på en ökning av hushållens konsumtion med två procent, vilket var lägre än HUI förväntat sig. Förklaringarna till konsumtionsdämpningen är framförallt stigande priser vilket sänker hushållens köpkraft och en mindre optimistisk framtidstro vilket får hushållen att spara istället för att konsumera. Även i detaljhandeln syns spår av den sviktande ekonomin. Framförallt genom att prisökningar och en högre ränta påverkar konsumtionen negativt. Omsättningsökningen är fortsatt stark, men volymutvecklingen är betydligt mer försiktig. Försäljningstillväxten under årets fyra första månader ligger på 5,7 procent, detta jämfört med 27, som var ett mycket starkt år. Bilden blir dock en annan om volymutvecklingen granskas. Prisökningarna på livsmedel urholkar köpkraften för hushållen som får ut allt färre varor för sina pengar. I volym ligger tillväxten hittills i år på 2,9 procent, en betydligt svagare tillväxt än handeln vant sig vid de senaste åren. Procentuell tillväxttakt i svensk ekonomi, fasta priser, utfall och prognoser BNP 2,7 1,9 2,1 Hushållens konsumtion 3, 2, 2,5 Total detaljhandel Dagligvaror Sällanköpsvaror 5,6 2,6 7,7 4, 1, 6, 3, 1,5 4,5 HUIs Konjunkturprognos 28:2 5

6 2. Konjunkturöversikt Internationellt Den internationella konjunkturen har mattats av, främst till följd av kreditåtstramningar i västvärlden och ökande råvarupriser, däribland ett rekordhögt oljepris. Dessa faktorer påverkar flertalet ekonomier, om än i varierande grad. I USA, världens största ekonomi, utgör hushållens konsumtion hela två tredjedelar av BNP. De amerikanska hushållens vilja att konsumera har därför stor betydelse för den globala ekonomins utveckling. Kreditkrisen har dock en starkt dämpande effekt på konsumtionen. Detta späs på ytterligare av fastighetsbubblans punktering, vilken medfört att huspriserna fallit kraftigt. Sedan 26 har huspriserna i USA fallit med 16 procent, vilket är det största fallet under det senaste århundradet, 3-talsdepressionen inräknad. Läget för hushållen förvärras ytterligare av en sviktande arbetsmarknad, en svag dollar, en dyster börsutveckling och stigande råvarupriser, inklusive livsmedel. I en bilburen nation som USA slår det rekordhöga oljepriset särskilt hårt både mot hushållen och produktionssidan. Sammantaget medför dessa faktorer att hushållen drar åt svångremmen. De dystra konsumtionsutsikterna mildras dock av expansiv makroekonomisk politik. Därutöver gynnas den amerikanska exporten av den svaga dollarn. Eftersom USA utgör en av euroområdets viktigaste handelspartners får en minskad efterfrågan i USA direkt effekt på euroområdets export. Den relativa styrkan i euron gentemot dollarn bidrar till att ytterligare försvaga exporttillväxten. Krediterna har stramats åt även i Euroområdet, vilket hämmat den redan relativt svaga inhemska efterfrågan. Ett tydligt tecken på den sviktande efterfrågan är den senaste tidens fall i detaljhandelsförsäljningen. Det stigande oljepriset får kännbara effekter även på euroområdet, om än i mindre utsträckning än i USA. I kombination med att europeiska hushåll är mindre oljeberoende än amerikanska, exporterar Europa dessutom mer till penningstinna oljeproducerande länder. Svag tillväxt och stigande inflation innebär dock att risken för stagflation är överhängande i västvärlden. Utvecklingen i tillväxtekonomierna har varit relativt immun mot spridningseffekter från kreditkrisen. Råvaruproducerande länder kan dessutom dra fördel av de stigande råvarupriserna via ökad export. Livsmedel och energi utgör dock en större del av konsumtionskorgen i tillväxtekonomierna jämfört med i väst, vilket innebär att råvarupriserna får betydande genomslag i inflationen. En förutsättning för att den reala tillväxten ska vara god även framöver är därmed att den höga inflationen är högst tillfällig. Oljepriset kan förväntas ligga kvar på höga nivåer, då prisökningen till stor del drivs av en ökad efterfrågan på olja som inte möts upp med motsvarande produktionsökningar. Trots att inflationen till stor del drivs av högre råvarupriser, vilka generellt sett inte kan påverkas av enskilda centralbankers räntesättning, ökar prisstegringarna risken för att centralbanker genomför räntehöjningar framöver, inte minst för att bekämpa potentiella lönespiraler. HUIs Konjunkturprognos 28:2 6

7 27 28* 29* BNP USA 2,2 1,2 1,1 Euroområdet 2,6 1,7 1,4 Japan 2,1 1,7 1,5 Kina 11,6 1,2 9,5 Arbetslöshet USA 4,6 5,4 6,1 Euroområdet 7,4 7,2 7,4 Japan 3,9 3,8 3,8 Inflation USA 2,5 3,2 2, Euroområdet 2,1 3,4 2,4 Japan,1,9,4 Kina 4,8 6,3 4,2 15, 1, 5,, Retail sales & food services Food & beverage Furniture & home furnishings Clothing & clothing accessories Tabell 1. Utfall för 27 och prognos för 28-9 för BNP, arbetslöshet och inflation i världsekonomins viktigaste industrinationer/ områden. Källa: Konjunkturinstitutet (utfall och prognos för Kina) och OECD (utfall och prognos för övriga länder). *=prognos Diagram månaders säsongsjusterad procentuell förändring, januari 2- maj 28. Källa: US Census Bureau. -5, -1, -jan 1-jan 2-jan 3-jan 4-jan 5-jan 6-jan 7-jan 8-jan Diagram 2. Utveckling av oljepriset (NYMEX LS Crude). Månadsgenomsnitt januari maj 28, samt genomsnittspriset 1-13 juni 28. Källa: Petroleum Recovery Research Center jan 97-jan 98-jan 99-jan -jan 1-jan 2-jan 3-jan 4-jan 5-jan 6-jan 7-jan 8-jan HUIs Konjunkturprognos 28:2 7

8 Norden En nedväxling av tillväxten är nu tydlig i hela Norden. Dystrast är läget i Danmark i efterdyningarna av den vikande utvecklingen på bostadsmarknaden. Mest optimistiskt är läget i Norge. Efter en uppgång som har varat sedan 23 kommer allt fler tecken på att den norska ekonomin bromsar in. I genomsnitt har tillväxten varit hela 5 procent under perioden Sysselsättningen fortsätter att öka och tack vare inflödet av arbetskraft samt ett ökat arbetskraftsdeltagande har även arbetskraftsutbudet ökat. Ändå faller arbetslösheten och den har nu nått en nivå som inte uppvisats sedan högkonjunkturåren i slutet av 198-talet. De senaste siffrorna tyder dock på att sysselsättningstillväxten är något svagare än tidigare. Den låga arbetslösheten till trots har inflationen ändå legat på en modest nivå. Detta håller nu på att ändras, bland annat på grund av ökade internationella råvarupriser, inklusive livsmedel. Stramare penningpolitik och ökad finansiell oro har lett till höjda räntor, vilket har bidragit till minskad efterfrågan bland hushållen. En negativ sparkvot, långsammare tillväxt av hushållens disponibla inkomster, dämpad optimism bland hushållen samt en avkylning på bostadsmarknaden talar för en minskad konsumtionstillväxt framöver. Utbudet av osålda bostäder och byggandet av nya bostäder indikerar en avmattning på bostadsmarknaden. Perioden av stigande bostadspriser tycks nu vara över. Även i Finland mattas tillväxten av, även om den fortfarande är relativt god. Den snabba konsumtionsökningen har till stor del drivit tillväxten i finsk ekonomi. Ökad sysselsättning, stigande löner och stigande tillgångspriser har stimulerat konsumtionen. Hushållens konsumtionsutgifter har ökat med mer än den disponibla inkomsten, vilket har lett till att sparkvoten befinner sig på en mycket låg nivå. Trots att arbetslösheten ligger på 6 procent råder matchningsproblem på den finska arbetsmarknaden. Företag har svårt att rekrytera lämplig personal inom vissa sektorer. Inflationen har tagit fart på grund av stigande energi- och livsmedelspriser samt högre indirekta skatter på alkohol och energi. I Finland har bostadspriserna ökat i måttligare takt än i övriga länder i Norden men bostadsmarknaden börjar svalna av något även i Finland. Antalet osålda bostäder har stigit samtidigt som byggbolagen har dragit ner produktionen. Danmark är det land i Norden där konjunkturnedgången är mest kännbar och har varit ett faktum allra längst. Nedgången beror främst på den skakiga bostadsmarknaden som dämpar såväl den privata konsumtionen som bostadsinvesteringarna. En stark arbetsmarknad, en rekordlåg arbetslöshet, och en hyfsad inkomstutveckling har dock medfört att effekterna av den osäkra fastighetsmarknaden inte varit alltför påtagliga. Konsumentförtroendet har dock inte varit så lågt på 5 år, vilket till viss del kan förklaras av att hushållens disponibla inkomster under det senaste året har urholkats av kraftiga prisökningar på energi och livsmedel. Inflationen är nu över 3 procent och prisökningen på danskproducerande varor är den högsta på 25 år. Antalet lediga bostäder är fortfarande rekordhögt och antalet bostadsaffärer tycks inte öka, vilket tyder på att det dröjer innan bostadsmarknaden stabiliseras. HUIs Konjunkturprognos 28:2 8

9 Norge Danmark Finland Hushållens kons Offentlig kons Bruttoinvesteringar Lagerinvesteringar 7 6,4 3,2 9,6 -,6 3,2 8,6 6,,8 2,5 8* 3,3 3, 6,,4 2, 4,7 3,2 3,2 2,5 9* 2,1 3, 1,8, 1,7 2,5 1,9 2,4 2,9 7 2,7 1,7 6,2 -,4 3,8 5,7 1,9 1,7 2,8 8* 1,8 1,7,2, 2,5 3,2 1, 3, 2,5 9* 1,5 1,9 -,5, 1,5 2,2,7 2,5 3,5 7 3,7,8 7,6,2 4,8 4,1 4,4 1,6 6,9 8* 2,7 1,4 3,1, 2,7 3, 2,4 3,3 6,1 9* 2,3 1,5 3,3, 3,1 4,4 1,9 2,6 6,3 Export Import BNP KPI- årstakt % Arbetslöshet % Tabell 2. Den nordiska försörjningsbalansen Real utveckling, 27 års referenspriser. Utfall och prognos. Källa: SEB Diagram 3. BNP (årlig procentuell tillväxt). Utfall och prognos. Källa: SEB och HUI * 29* 27 28* 29* 27 28* 29* 27 28* 29* Norge Danmark Finland Sverige EU (27) Denmark Finland Sweden Diagram 4. Euro indicators, economics sentiment, mars 26-maj 28. Källa: Eurostat mar-6 maj-6 jul-6 sep-6 nov-6 jan-7 mar-7 maj-7 jul-7 sep-7 nov-7 jan-8 mar-8 maj-8 HUIs Konjunkturprognos 28:2 9

10 Sverige Avmattningen i den internationella ekonomin påverkar också Sverige. BNP, som under konjunkturtoppen 26 växte med 4,1 procent, beräknas 28 öka med betydligt svalare 1,9 procent. De huvudsakliga förklaringarna är att exportutvecklingen hålls låg på grund av omvärldens vikande efterfrågan och att stigande priser urholkar konsumtionstillväxten. Sedan HUI:s senaste konjunkturprognos har utsikterna för 28 försämrats något. Framförallt är det den stigande inflationen som ger en svagare tillväxt i hushållens konsumtion. Hushållen spenderar inte mindre pengar än väntat, däremot får de ut färre varor och tjänster. Inflationens styrka gör att prognosen för hushållens konsumtion skrivs ner med 1 procentenhet. En minskad inhemsk efterfrågan sänker också importutvecklingen och prognosen skrivs ner från 5,5 till 5, procent. Bytesbalansen är emellertid fortfarande negativ. En svagare omvärld håller exportutvecklingen på en nivå som understiger den väntade importutvecklingen. Dels beror detta på att den amerikanska och europeiska efterfrågan minskar och dels på att vi ser en fortsatt svag dollar, vilket innebär en ytterligare press på svensk exportindustri. Mätt i BNP landar tillväxten på 1,9 procent efter dessa justeringar, vilket är en nedskrivning från 2,3 procent i HUI:s föregående konjunkturprognos. Samtidigt som tillväxtprognosen sänks fortsätter inflationen att stiga, vilket skapar en allt svårare situation för riksbanken. Inflationen är i huvudsak importerad via stigande priser på olja och livsmedel. Livsmedelspriserna bedöms öka i lägre takt under hösten men oljeprisets bana är betydligt mer svårbedömd. Riksbankens botemedel, styrräntan, som idag ligger på 4,25 procent, bedöms av denna anledning höjas till 4,5 procent. Även om riksbanken inte rår på den importerade inflationen är en höjning sannolikt nödvändig för att signalera för marknaden att inflationen tas på allvar. Syftet är att undkomma en oönskad spiral där löntagare begär mer i lönekuvertet för att kompensera sig för förväntade prisökningar. Konjunkturförsvagningen tycks nu också ha nått arbetsmarknaden. Ams flaggar för att situationen försämrats. Antalet nyanmälda platser har minskat samtidigt som antalet varsel har ökat. Tillväxttakten i sysselsättningen har också avtagit. Under 28 bedöms fortfarande fler ha jobb jämfört med 27 men under 29 förväntas sysselsättningen börja minska. Trots en vikande konjunktur finns det ljuspunkter. Exempelvis beräknas överskottet i statens budget bli stort vilket skapar möjlighet att elda på ekonomin när den som bäst behöver det. Konjunkturinstitutet uppskattar det så kallade reformutrymmet till 4 miljarder, vilket innebär att ofinansierade skattesänkningar kan genomföras och bedömningen är att hushållen möter skattesänkningar både 29 och 21. Detta kan återigen få fart på ekonomin. Om botten dessutom kan nås i den internationella ekonomin under 28 och 29 ser 21 ut att åter kunna bli ett gott år för världen och därmed även Sverige. HUIs Konjunkturprognos 28:2 1

11 Mdkr Prog. 28 Prog. 29 Hushållens kons , 2, 2,5 Offentlig kons ,1,5 1,5 Bruttoinvesteringar , 4, 2,5 Lagerinvesteringar 24 18,7,, Export , 4,5 4,5 Import ,6 5, 5, BNP ,7 1,9 2,1 KPI- årstakt % 1 2,2 3,5 2,8 Reporänta % 1 3,5 4,3 4,3 Arbetslöshet % 1 6,1 6, 6,2 Disp inkomst % 2 5,7 5,9 5, Tabell 3. Den svenska försörjningsbalansen Real utveckling, 26 års referenspriser. 1 Riksbanken. 2 Konjunkturinstitutet. * Prognos. Diagram 5. Sveriges import och export, 12-månadersförändring januari 1998-april 28. Källa: SCB. 1-1 Import Export Diagram 6. KPI i Sverige, 12- månadersförändring januari 199-maj 28. Källa: SCB HUIs Konjunkturprognos 28:2 11

12 3. Hushållens konsumtion Hushållen är återhållsammare än på länge. Utfallet för första kvartalet stannade på en ökning av hushållens konsumtion med två procent vilket var lägre än HUI förväntat sig. Förklaringarna till konsumtionsdämpningen är framförallt stigande priser vilket sänker hushållens köpkraft och en mindre optimistisk framtidstro vilket får hushållen att spara istället för att konsumera. HUI reviderar av denna anledning ner prognosen för hushållens konsumtion 28 med 1 procentenhet från 3, procent till 2, procent. Anledningen är alltså att prisökningarna urholkar hushållens köpkraft. Hushållen spenderar mer pengar än tidigare (den nominella tillväxten under det första kvartalet var 4,2 procent) men får inte ut lika mycket i volym. Livsmedelspriserna steg i maj med 8 procent och bensinpriset har stigit med drygt 1 procent under det senaste året. Mat- och boendekostnader är svåra att förändra på kort sikt vilket medför att annan konsumtion minskar. Hushållen pressas också från flera håll. Riksbanken har sedan januari 26 höjt reporäntan från 1,5 till 4,25 procent, vilket gör att en allt större andel av hushållens utgifter nu går till boendekostnader och räntebetalningar. Börsnedgången och den internationella osäkerheten medför dessutom att hushållen är mer pessimistiska, vilket verkar dämpande på konsumtionen. Personbilsförsäljningen har hittills i år minskat med 8 procent samtidigt som detaljhandelns volymtillväxt är den lägsta på 1 år. Glädjande för hushållen är dock att de disponibla inkomsterna tros öka med över 3 procent i år vilket kompenserar för ökade kostnader. Prognosen för hushållens konsumtion 29 skrivs ned med,5 procentenheter till 2,5 procent. Inflationen tros då ha planat ut men en stigande arbetslöshet som leder till ökad pessimism motverkar dock hushållens konsumtion. Mot detta står utlovade skattesänkningar under 29, staten har ett budgetöverskott som gynnar hushållen och medför ökad privat konsumtion. Hushållens förtroende för såväl Sveriges ekonomi som den egna ekonomin fortsätter att sjunka. Den samlade förtroendeindikatorn ligger på minus, det vill säga andelen hushåll som ser negativt på framtiden är större än andelen optimistiska hushåll. Svenskarna är dock fortfarande betydligt mer optimistiska när det gäller synen på den egna ekonomin jämfört med synen på den svenska ekonomin. Hushållens allt mer pessimistiska framtidstro i kombination med minskad förmögenhet talar för ett ökat sparande framöver. Bedömningen är att skattesänkningar under 29 och 21 i kombiunation med en förbättrad världskonjunktur sakta återger hushållens köpkraft och förtroende. Och att tillväxten under 21 således blir desto starkare. HUIs Konjunkturprognos 28:2 12

13 7 6 5 Diagram 7. Hushållens disponibla inkomster samt sparkvoten, fasta priser, procentuell förändring. 4 3 Källa: Analysunderlag, Konjunkturinstitutet Sparkvot, förändring % Disponibel inkomst, förändring % Diagram 8. Hushållens förtroendeindikator, januari maj 28. När indikatorn överstiger nollstrecket är andelen hushåll med en optimistisk syn på ekonomin högre än andelen hushåll med en negativ syn Hushållens förtroendeindikator Hushållets ekonomi om 12 mån Sveriges ekonomi om 12 mån Källa: Konjunkturinstitutet HUIs Konjunkturprognos 28: Diagram 9. Nyregistrering av personbilar, januari 198-maj 28. Källa: Bil Sweden.

14 4. Detaljhandeln i Sverige Även i detaljhandeln syns spår av den sviktande ekonomin. Framförallt genom att prisökningar och en högre ränta påverkar konsumtionen negativt. Omsättningsökningen är fortsatt stark, men volymutvecklingen är betydligt mer försiktig. Försäljningstillväxten under årets fyra första månader ligger på 5,7 procent. Detta jämfört med 27, som var ett mycket starkt år. Bilden blir dock en annan om volymutvecklingen granskas. Prisökningarna på livsmedel urholkar köpkraften för hushållen som får ut allt färre varor för sina pengar. I volym ligger tillväxten hittills i år på 2,9 procent, en betydligt svagare tillväxt än handeln vant sig vid de senaste åren. Detaljhandelns utveckling de senaste åren har varit kraftfull. Försäljningen har ökat oavbrutet sedan 1996, med en positiv månadstillväxt 137 månader i följd (löpande priser och kalenderkorrigerat). Förklaringen återfinns främst i tre faktorer. En låg ränta har dels frigjort resurser för konsumtion när räntekostnaden på bolånen minskat, dels satt fart på husmarknaden, vilket medfört konsumtionslusta på förväntade och realiserade husprisstegringar. För det andra har hushållens ekonomi stärkts via sänkt skatt, höjda löner och fler jobb. Bara mellan 25 och 28 ökade antalet sysselsatta med 27 personer, en kraftig jobbtillväxt med efterföljande köpkraftsboom bland annat som kommit detaljhanden till del. För det tredje har detaljhandelns utbud ökat. Både inom butikerna i form av fler varor på hyllorna men också i form av fler butiker och handelsplatser. Exempelvis har antalet köpcentrum ökat med 5 procent på tio år. Ingen av dessa faktorer kan handeln längre lita till som tillväxtskapare. Husmarknaden har svalnat och räntan har stigit, samtidigt som färre nya jobb väntas framöver och den kraftigaste expansionen i detaljhandelsutbudet sannolikt är förbi. Ytterligare en faktor som pekar mot svagare tillväxt är att detaljhandeln rent statistiskt möter de starkaste jämförelsetalen genom tiderna. En positiv utvecklingstakt måste därför ses som en framgång. Försäljningsmässigt är bedömningen att tillväxten kommer att vara fortsatt positiv men prisökningarna medför att tillväxten i volym blir betydligt svagare. Hushållen pressas av prisökningar från flera håll. Högre ränta gör bolånen dyrare och högre råvarupriser pressar upp priserna på livsmedel och bensin (bensinpriset har stigit med drygt 1 procent under senaste året). Den svaga dollarn är tacksam ur ett konsumentperspektiv, inte minst då oljepriset sätts i dollar och en svag dollar därmed bidrar till att mildra effekterna av det höga oljepriset. För hushåll med många mils bilkörning innebär prisökningarna dock en kraftig köpkraftsförlust. Hushållens disponibla inkomster har ökat, vilket delvis kompenserar för högre priser. De ökade kostnaderna visar sig dock ändå i minskad konsumtion. Sko- och klädhandeln har hittills varit två av de stora förlorarna. Försäljningen har, bortsett från soliga maj, utvecklats svagt. I dessa branscher är delar av försäljningen behovsstyrd, men med allt tätare kollektioner, acceccoarpräglade köp och spontanshopping finns det mycket att spara in på. Sannolikt återfinns förlorarna också inom exempelvis resenäringen och hotell- och restaurangbranschen. Överlag ser vi emellertid en positiv tillväxt. Hushållen tvingas dock lägga om sin konsumtion. Exempelvis kanske resorna går till Mallorca istället för HUIs Konjunkturprognos 28:2 14

15 Prognos Prognos Mdkr löp fast löp fast löp fast Dagligvaruhandel 244 5,1 2,6 6,5 1, 4,5 1, Tabell 4. Detaljhandelns utveckling 27-29, utfall och prognoser. Källa: HUI. Sällanköpshandel 317 7,3 7,7 5, 6, 4, 4,5 Elektronikhandel 36 5,4 22,5 2, Klädhandel 5 5,4 2,8 2, Möbelhandel 33 5,3 4,3 2, Sport- och fritidsh. 17 7,3 9,3 4, Övrigt 182 8,1 6, 7, Total detaljhandel 567 6,4 5,6 5,5 4, 4, 3, Diagram 1. Detaljhandelns utveckling , utfall samt prognos, 12- månadersförändring i löpande priser. Källa: HUI Total Detaljhandel Dagligvaruhandel Sällanköpshandel Diagram 11. Konfidensindikatorn. Handlarnas prognos för försäljningen de närmaste sex månaderna, nettotal. Källa: KI. 2 Livsmedelshandeln Sällanköpsvaruhandeln HUIs Konjunkturprognos 28:2 15

16 Thailand och den billigare restaurangen väljs framför finkrogen. I detaljhandeln kommer man sannolikt att se en ytterligare fokusering på budgetvaror. Under många år har exempelvis livsmedelhandelns försäljning stigit kraftigt tack vare att hushållen väljer fler premieprodukter till ett högre pris. Nu skulle det omvända kunna ske, det vill säga att konsumtionen styrs mot lågpris och butikernas egna märkes varor. Prognosmässigt bidrar den senaste utvecklingen med några mindre justeringar. Prognosen för total detaljhandel lämnas oförändrad på 5,5 procent, mätt i löpande priser, sämre tider bidrar alltså inte med att hushållen lägger mindre pengar på detaljhandel. Inom underbranscherna genomförs emellertid vissa justeringar. Prognosen för dagligvaruhandeln justeras upp och prognosen för sällanköpsvaruhandeln ner en halv procent vardera. Anledningen är att de stigande livsmedelspriserna tvingar hushållen att spendera mer av sina resurser på livsmedel och mindre av någonting annat, bland annat sällanköpsvaror. Mätt i volym skrivs alltså prognoserna ner, för både dagligvaror och sällanköpsvaror med,5 procent. För detaljhandeln totalt innebär det en sänkt volymprognos från 4,5 till 4, procent. Under år 29 väntas försäljningsökningen uppgå till 4, procent för detaljhandeln som helhet. Branschprognoserna justeras ner för kläd- samt sporthandeln. I HUIs senaste rapport var bedömningen att de kapitaltunga branscherna möbler och elektronik viker medan konsumtionsvaror som kläder och sport fortsätter att utvecklas väl. Motiveringen till detta var att en svagare konjunktur minskar den lånefinansierade konsumtionen medan den del av konsumtionen som baseras på lönekuvertet skulle kunna fortsätta att utvecklas starkt. Det är emellertid tydligt att även utvecklingen för konsumtionsbranscherna vikit. Anledningen är som tidigare nämnts att även lönekontot påverkas genom att prisökningarna äter upp köpkraften. Den svagare utvecklingen inom detaljhandeln åskådliggörs också av Konjunkturinstitutets konfidensindikator (diagram 11). Enligt denna viker handlarnas förtroende inför framtiden. Granskas sällanköpsvaruhandeln närmare framgår också att det framförallt är just i de kapitaltunga branscherna som handlarna blivit mindre optimistiska. Den starka detaljhandelsutvecklingen har också skapat en god grund för den i dag snabbast växande försäljningskanalen, Internet. E-handeln har under de senaste åren tredubblat sin omsättning och når under 28 cirka 21 miljarder, vilket utgör cirka fyra procent av den totala detaljhandeln. Det faktum att konjunkturen viker bedöms inte påverka e-handelns utveckling nämnvärt. I många år till beräknas tillväxten för e-handel överstiga den för den traditionella butikshandeln. Nätet fortsätter således att ta marknadsandelar. HUIs Konjunkturprognos 28:2 16

17 1 8 6 Total detaljhandel Dagligvaruhandel Sällanköpsvaruhandeln Diagram 12. Prisutvecklingen inom detaljhandeln, 12-månadersförändring, januari 22-maj Källa: SCB Skohandeln Livsmedelshandeln Guldsmedshandeln Leksakshandeln 3,5 7,1 8,1 12,7 Diagram 13. Prisutvecklingen i detaljhandelns underbranscher maj 28. Färghandeln 3,3 Järn- och byggvaruhandeln 2,2 Källa: SCB. Möbelhandeln 1,9 Bokhandeln 1, Optikhandeln,5 Sport- och fritidshandeln -,6 Klädhandeln -2,5 Elektronikhandeln -15,5-18, -15, -12, -9, -6, -3,, 3, 6, 9, 12, 15, Miljarder SEK 25 21,2Prognos 2 17,7 Diagram 14. E-handelns omsättning 23-28, miljarder kronor ,3 Källa: e-barometern, HUI. 1 9, 6,8 5 4, HUIs Konjunkturprognos 28:2 17

18 5. Detaljhandeln i Norden och EU Detaljhandeln i Norden Detaljhandeln i Norden har under de senaste åren av högkonjunktur utvecklats starkt, se diagram 15. Detaljhandelns försäljningstillväxt har till viss del planat ut de senaste månaderna, men likväl fortsätter detaljhandeln att uppvisa positiva tillväxttal i Norden. Sverige är det land där utvecklingen varit starkast. Här har detaljhandeln vuxit med 5 procent sedan år 2, mätt i volym. Sedan slutet av 26 har utvecklingen i Finland och Norge följt varandra. I båda länderna har detaljhandeln vuxit med 4 procent sedan år 2. I Danmark började detaljhandeln kylas av redan under 26. Volymtillväxten i Danmark uppgår till 3 procent sedan år 2. Motsvarande siffra för euroområdet är cirka 8 procent. Omsättningsutvecklingen i april månad uppvisar positiva siffror i alla de nordiska länderna. Att påsken i år inföll i mars, medan den i fjol inföll i april, bidrog till tillväxten i försäljningen. I Norge ökade detaljhandelsomsättningen med 13,6 procent. Järn- och bygghandeln, klädhandeln samt skohandeln ökade alla med närmare 15 procent jämfört med samma månad föregående år. I Finland ökade försäljningen med 11,4 procent. Tillväxten i Danmark i april var något sämre jämfört med i övriga nordiska länder, här ökade detaljhandeln med 2,1 procent. Danmark är det land som har högst detaljhandelsomsättning per invånare, mätt med köpkraftsjusterade siffror, se tabell 5. Danskarna lägger drygt 58 svenska kronor på detaljhandelsvaror per person varje år. Islänningarna kommer strax därefter. De spenderar cirka 57 kronor varje år. I Sverige och Finland lägger man ungefär lika mycket på detaljhandeln, närmare 51 kronor. Bostadsmarknaden i Danmark har avmattats avsevärt de senaste åren vilket har gett effekter på privat konsumtion och detaljhandel. Antalet bostadsaffärer har minskat sedan 26 samtidigt som bostadsinvesteringarna sjunker och antalet lediga bostäder fortsätter att vara rekordhögt. Diagram 17 visar den årliga procentuella tillväxten i möbel- samt järn- och bygghandeln i Danmark, branscher som torde vara de som drabbas först av en avmattning av bostadsmarknaden. 27 växlade båda dessa branscher ner på något lägre tillväxttakter jämfört med tidigare år. HUIs Konjunkturprognos 28:2 18

19 Diagram 15. Detaljhandelns utveckling i Norden februari 23-april 28. Index, 2=1. Fasta priser. Källa: Eurostat Danmark Finland Norge Sverige ,6 Diagram 16. Omsättningsutveckling i detaljhandeln i april 28, löpande priser ,2 11,4 Källa: HUI, Statistikcentralen (FI), Danmarks Statistik (DK) och Statistisk Sentralbyrå (NO) ,1 Sverige Norge Danmark Finland Detaljhandelsomsättning 27, miljarder kronor Omsättning per invånare i kronor Omsättning pppjusterad, per invånare i kronor Norge Sverige Finland Danmark Island 369,4 562,7 267,3 336,9 29, Tabell 5. Detaljhandelsomsättning per invånare 27, köpkraftsjusterad, exkl moms, SEK. Källa: HUI, Statistikcentralen (FI), Danmarks Statistik (DK), Statistics Iceland och Statistisk Sentralbyrå (NO). HUIs Konjunkturprognos 28:2 19

20 Europeisk detaljhandel Estland, Lettland, Litauen, Bulgarien och Rumänien är de länder som uppvisar de högsta tillväxttalen för detaljhandelsförsäljningen sedan år 2. Under perioden har detaljhandeln mer än fördubblats i dessa länder. Generellt sett uppvisar även de övriga av EU:s nyare medlemmar en god utveckling i detaljhandeln, vilket återspeglar den tillväxtpotential som finns i dessa länder. I de mognare europeiska ekonomierna har tillväxten i detaljhandelsförsäljningen generellt sett varit lägre. Av tabell 6 framgår dock att Sverige utmärker sig. Den dryga 5-procentiga ökningen av detaljandelsförsäljningen i Sverige sedan år 2 är starkare än den utveckling som uppvisas av flertalet av EUmedlemmarna. I Tyskland och Italien har detaljhandelsomsättningen minskat under samma period, vilket understryker den svaga ekonomiska utveckling som dessa ekonomier haft under det senaste decenniet. Detaljhandelsutvecklingen har under den senaste tiden varit särskilt stark i Bulgarien, Litauen och Slovakien, där försäljningen ökade med omkring 2 procent i mars 28 jämfört med mars 27. I Spanien, Italien och Luxemburg minskade detaljhandelns omsättning. Studeras prisökningarna på livsmedel ur ett europeiskt perspektiv framkommer att prisökningarna i de nordiska länderna ligger någonstans i mitten. Kraftigast har prisökningarna varit i de östeuropeiska länderna. Under de senaste 12 månaderna har priserna på livsmedel i Lettland och Bulgarien ökat med över 2 procent, att jämföra med ökningen i Sverige som varit ca 8 procent. Lägst har prisutvecklingstakten varit i Schweiz. HUIs Konjunkturprognos 28:2 2

21 18% 16% 14% 12% Möbelhandeln Järn- och bygghandeln Diagram 17. Årlig procentuell tillväxt i möbelhandeln respektive järn- och bygghandeln. 1% 8% Källa: Danmarks statistik. 6% 4% 2% % Diagram 18. Prisnivåer i de nordiska länderna 26. EU15=1. Källa: Eurostat Bulgaria Latvia Estonia Lithuania Turkey Iceland Hungary Romania Slovenia Czech Republic Finland Malta Slovakia Denmark Ireland Sweden Belgium Austria European Union EU (27 countries) Greece Spain Poland Germany Netherlands France Luxembourg Italy Cyprus Norway Portugal Switzerland Index, mar 8 mar 8/mar 7 Index, mar 8 mar 8/mar 7 EU ,6 2,3 Finland 139,3 2,5 Euro-zonen 18,1 1,1 Norge 139,1 4,5 Bulgarien 258,9 2,3 Storbritannien 138,8 4,6 Lettland 246,3 8,2 Ungern 136,7 1,5 Estland 23,9 4,7 Tjeckien 136,4 3,3 Rumänien 23,1,4 Grekland 134,5 4,5 Litauen 196,5 2,5 Danmark 132, 1,5 Kroatien 161,8 9,2 Frankrike 121,1 2,9 Luxemburg 157,9-1,6 Spanien 119,3 -,7 Sverige 152,2 5,4 Holland 18, 1,4 Slovenien 151,5 4,2 Portugal 16,4 3, Slovakien 151,3 14,3 Belgien 15,7,9 Cypern 148,8 19,4 Österrike 13,8 4,7 Polen 144,4 7, Tyskland 98,6,6 Irland 14,2 5,7 Italien 9,6-1,5 Tabell 6. Detaljhandelns utveckling i EU. Fasta priser, index, år 2=1 samt mars månads utveckling 27 jämfört med mars 26. Källa: Eurostat. HUIs Konjunkturprognos 28:2 21

22 HUI är din självklara samarbetspartner och kunskapskälla i frågor som rör HUI är din självklara detaljhandel, samarbetspartner konsumtion och kunskapskälla och tjänster. i frågor som rör detaljhandel, konsumtion och tjänster. Vi hjälper dig gärna med exempelvis Vi hjälper Rådgivning dig gärna med exempelvis Rådgivning Föreläsningar Föreläsningar Etableringsanalys Etableringsanalys Kundanalys Kundanalys