NÄMNDEN FÖR VÄSTRA NYLANDS SJUKVÅRDSOMRÅDE 31 26.09.2013 BUDGETBEREDNING 2014 VNSNAMND 31/2013 VNS nämnd förde på sitt sammanträde 13.6.2013 23 en principdiskussion kring de utmaningar sjukvårdsområdet (och hela HNS) står inför med tanke på nästa års budget. HNS styrelse har på sitt sammanträde 17.6.2013 113 (bifogas som bakgrundsmaterial) gjort följande linjedragningar inför arbetet med budgeten 2014: - HNS skall i medeltal förbättra sin produktivitet med 1,5 %. För VNS del är procentsatsen 0,6 %. Den förbättrade produktiviteten skall synas i priserna för såväl öppenvårdsbesök, vårddygn som NordDRG produkter. Verksamheten skall hela tiden bli bättre och HNS skall kunna göra mer utan att resurserna ökar. - HNS bör år 2014 uppvisa ett +/- 0 resultat i sin budget. För åren 2015-2016 bör HNS budgetera ett överskott för att uppväga de senaste årens stora underskott. - Nettoutgifterna är den ekonomiskt bindande målsättningen. HNS koncernledning har å sin sida utarbetat ett internt budgetdirektiv med detaljerade anvisningar och med en detaljtidtabell. HNS budget 2014 ska vara i balans, dvs. uppvisa ett +/- 0 resultat. Enligt koncernledningens direktiv skall 0 resultatet uppnås genom att samtliga sjukvårdsområden har en balanserad, realistisk budget. Med en budget i balans är den bindande nettoutgiften detsamma som inkomsten från kommunerna totalt. Den kommunala ekonomin över lag gör att också HNS måste skära i utgifterna. Att följa budgetdirektivets stipulationer är dock en utmaning för samtliga sjukvårdsområden och affärsverk inom HNS. En 0 budget 2014 är inte realistiskt Kommuninkomsten står för merparterna av HNS intäkter. Ur styrelsens beslut 17.6.2013 framgår att summan på HNS nivå är kalkylerad till 1,446 miljarder euro nästa år mot årets 1,405 miljarder euro. Inkomsten från kommunerna beräknas sålunda öka med 2,9 % jämfört med budgeten 2013. Eftersom HNS budget 2013 uppvisar ett underskott på 7 miljoner euro och eftersom budgeten 2014 bör uppvisa ett 0 resultat kan utgifterna inte stiga i samma mån. För tillfället utgår man i HNS från att personalutgifterna får stiga med högst 1,6 % jämfört med budgeten 2013. Motsvarande procentsats för de köpta tjänsterna är 1,1 %, för förnödenheterna 0,0 % och för de övriga utgifterna (främst interna hyror) 2,5 %. Avskrivningarna stiger enligt kalkylerna med 8,4 %. HNS koncernförvaltning har preliminärt fördelat den tänkta inkomsten från kommunerna mellan sjukvårdsområdena. VNS
skulle enligt den fördelningen kunna räkna med ungefär 37,8 miljoner euro i inkomst från kommunerna år 2014. Med ovanstående som grund och med bibehållen verksamhet (Kombo-avdelningen verkställd) kan VNS inte göra en realistisk budget som uppvisar ett 0 resultat 2014: i 1 000 euro bsl 2012 bdg 2013 1-7 2013 bf 2014 Verksamhetens inkomster 40 994 44 496 24 632 44 164 - varav medlemskommuner 36 320 37 482 21 082 37 753 Verksamhetens driftsutgifter 43 529 44 709 26 553 45 178 Avskrivningar 310 337 204 365 Ekonomiskt resultat -2 843-550 -2 125-1 379 För att ha en budget i balans kan VNS driftsutgifter summera upp till endast ca 43,7 miljoner euro år 2014. Detta är emellertid inte möjligt utan stora ingrepp i verksamheten. Reducerad verksamhet sänker visserligen kostnaderna, men sänker också inkomsterna. Reducerad verksamhet innebär alltså att den verksamhet som blir kvar måste få ett högre a-pris. Om a-priset inte stiger kvarstår underskottet. Om speciellt den operativa (och varför inte också den gynekologiska) verksamheten däremot kvarstår intakt eller rentav ökar något (HNS-inflöde) kan priserna hållas på nuvarande nivå och verksamheten kan bli lönsammare. Tabellen nedan visar att HNS affärsverk också har en stram budget. Koncernledningen har för varje affärsverk räknat ut en ram inom vilken affärsverket måste hålla sig. Eftersom VNS verksamhet minskat också i år är det helt naturligt att utgifter för t.ex lokalvård och mat inte stiger. Att VNS kostnad för HNS koncernförvaltning och för IT fortsätter att stiga är däremot svårt att förstå. Köp från affärsverk, balansenheter, dotterbolag och andra sjukvårdsområden 2011-2014 slutlig slutlig läget 12.9 % jmf med AFFÄRSVERK bsl 2011 bsl 2012 bdg 2013 1-7 2013 % jmf bdg bf 2014 2 013 Hus Bild diagnostik tot. 1 495 248 1 626 603 1 507 000 919 307 61,0 % 1 541 000 2,3 % - HUS-röntgen 1 179 164 1 312 819 1 345 000 818 255 60,8 % - HUS-lääkintätekniikka 316 084 313 784 162 000 101 052 62,4 % HUS- lab tot. 1 917 400 1 982 434 1 846 000 1 105 463 59,9 % 1 866 000 1,1 % - labtjänster 1 813 210 1 803 109 1 002 511 #DIVISION/0! 1 696 000 - blod 127 692 179 325 102 952 #DIVISION/0! 170 000 Ravioli 561 887 539 916 555 000 273 071 49,2 % 535 000-3,6 % Desiko 2 527 294 1 953 161 2 136 000 1 231 634 57,7 % 2 039 000-4,5 % HUS-apotek 1 328 208 1 359 381 1 253 000 881 463 70,3 % 1 217 000-2,9 % HUS-logistiikka tot. 1 633 939 1 574 677 1 555 000 906 626 58,3 % 1 536 000-1,2 % - lagervaror 1 166 424 1 144 499 1 130 000 631 350 55,9 % 1 111 000-1,7 % - erillispalvelut,vaktmästeri 254 705 229 001 235 000 122 367 52,1 % 200 000-14,9 % - sjuktransporter 212 810 201 177 190 000 145 529 76,6 % 225 000 18,4 % HUS-servis 885 238 863 633 1 311 000 713 157 54,4 % 1 327 000 1,2 % Affärsverk totalt 10 349 215 9 899 805 10 163 000 6 030 721 59,3 % 10 061 000-1,0 %
HUS Kiinteistöt Oy 154 904 95 556 158 000 93 003 58,9 % 160 000 1,3 % Uudenmaan Sairaalapesula 200 880 180 252 215 000 89 357 41,6 % 215 000 0,0 % Kiinteistö Oy Hus Asunnot 900 12 921 #DIVISION/0! 22 000 Övriga köptjänster tot 5 169 143 4 905 847 5 464 000 3 219 562 58,9 % 6 132 000 12,2 % Lojo svo 29 264 20 365 60 000 10 551 17,6 % 48 000-20,0 % HUCS totalt 179 821 200 862 190 000 161 848 85,2 % 202 000 6,3 % personalhälsovård 61 772 75 746 71 000 43 948 61,9 % 75 000 5,6 % HUS-tietohallinto balansenhet 1 048 978 1 063 526 1 521 000 902 532 59,3 % 1 694 000 11,4 % AVK hjälpmedelscentral balansenhet 0 0 120 000 70 000 58,3 % 244 000 103,3 % HUS tilakeskus 2 863 330 2 420 153 2 558 000 1 478 966 57,8 % 2 528 000-1,2 % koncernförvaltning 985 979 1 125 195 944 000 544 283 57,7 % 1 341 000 42,1 % övriga (Hyvinge, Borgå, revision etc) 7 434 #DIVISION/0! 0 Interna köptjänster tot 15 874 141 15 082 361 16 000 000 9 445 564 59,0 % 16 590 000 3,7 % Såväl VNS nämnd som HNS koncernförvaltning som Raseborgs stad har under det senaste året i olika omgångar efterlyst innovativa förslag för att sanera VNS ekonomi. Utgående från att VNS alltjämt skall kunna betjäna regionens befolkning ändamålsenligt har sjukvårdsområdets ledningsgrupp senast på sitt sammanträde 20.8.2013 diskuterat olika framtidsförslag. Ett rimligt avstånd till vård och vård på modersmålet tillsammans med tillgången på medicinskt kunnande samt en högklassig vård är alltjämt stöttepelare i VNS verksamhet. Därför har ledningsgruppen konstaterat att lösningar på kort sikt saknas. Att kombinera innovativa förslag med strikt bundna händer (vårdgaranti, arbetslagstiftning, beställar-uförar modell) är en process som tar tid. Personalbudget HNS koncernledning ger i sitt budgetdirektiv detaljerade anvisningar om hur personalbudgeten skall göras upp. Lönekostnaderna får stiga med högst 1,4 % jämfört med årets budget, inhyrd arbetskraft bör undvikas och korta vikariat (under 13 dagar) är mer eller mindre otillåtet. Anslaget för personalutbildning bör vara 1 % på lönesumman och för personalrekreation budgeteras 31 euro per anställd. Antalet anställda uppskattas vara 17 färre än i år. Totalt budgeteras lön åt 420 ordinarie anställda. Därtill budgeteras löner för 2,3 månader också för 10 personer inom psykiatrin som blivit uppsagda i september 2013 och vars uppsägningstider fortsätter till början av mars 2014. Verksamhet Sjukvårdsområdets verksamhetsplan är under arbete. Några större förändringar i verksamheten planeras inte. Jour- och uppföljningsavdelningens (JUPP) verksamhet budgeteras för hela året och detsamma gäller Kombo-avdelningen. Kostnaderna för den lagstadgade prehospitala akutsjukvården stiger i och med
att också VNS budgeterar för fältchefer. Eftersom fältcheferna är gemensamma med Lojo sjukvårdsområde (se 7 i denna föredragningslista) stiger kostnaderna och inkomsterna med "endast" ca 0,4 miljoner euro. Innovationshämmande faktorer Följande faktorer gör sparandet svårt och sporrar inte heller till innovativt tänkande: HNS koncernförvaltning HNS Lokalcentral Budget 2013 = 0,944 miljoner euro För 20 000 m2 yta betalar VNS en intern hyra om 2,5 miljoner euro 2013 Kostnaden stiger till 1,34 miljoner euro. Det är HNS kostnader för patientskadeförsäkringarna som stiger (på HNS nivå från 9,5 miljoner euro 2013 till 13,3, miljoner euro 2014). För 17 000 m2 kommer VNS att betala lika mycket. Det är kapitalhyra för den sanerade E- och F-flygeln som höjer kostnaderna. Medelpriser per m2 stiger från 10,49 euro till 11,72 euro. VNS har dock alltjämt den förmånligaste m2 hyran i HNS. IT förvaltningen VNS budgeterade kostnader 2013 är 1,521 miljoner euro. Budgeten kommer inte att hålla, debiteringen kommer att ligga kring 1,55 miljoner euro. Eftersom nybyggda utrymmen och grundrenoverade utrymmen belastas av en kapitalhyra kommer VNS utrymmeskostnader knappast att sjunka då verksamhet flyttas från Ekåsen till Västra Nylands sjukhusområde. VNS IT kostnader 2014 stiger till nästan 1,7 miljoner euro. De stigande kostnaderna beror på nysatsningar och tidigare investeringar som nu syns som driftskostnader och avskrivningar. Att VNS verksamhet krympt betyder att IT kostnader för VNS del inte stiger lika mycket som för HNS övriga sjukvårdsområden. Driftsutgiftsbudgeten ser inte ut att hålla och trots åtgärderna listade ovan kommer VNS sannolikt att i år uppvisa ett underskott Efterklokhet Våren 2010 framförde nämnden som sin åsikt ( 13/2010) att så länge utrymmena på Ekåsens sjukhus utan större investeringar, dvs. fram till ungefär år 2020, är användbara för god psykiatrisk vård, borde dessa utnyttjas för hela HNS behov. Detta kunde antingen ske som en fortsättning av dåvarande situation, dvs att långvårdsrehabiliteringspatienterna från Mellannyland fortsättningsvis skulle skötas på Ekåsen tills lämpligt nybygge finns i närheten av Jorv. Det andra alternativet skulle ha varit att det planerade nybygget vid Lojo sjukhus skjutits upp och att de patienter som då vårdades på Fagernäs (Paloniemi) i stället skulle vårdas i utrymmena på Ekåsens sjukhus. Fagernäs är nu utdömt som byggnad. Fagernäs ägs av Lojo stad medan HNS då ännu ägde Ekåsen. Den politiska viljan fanns emellertid inte.
Fortsatt beredning Sjukvårdsområdenas budgetarbete på tjänstemannanivå skall enligt tidtabellen vara klart den 30.9.2013. Koncernens ledande tjänstemän synar budgetförslagen och ger vid områdesvisa möten (10.10 för VNS del) vägkost för eventuella ändringar och kompletteringar. Enligt budgetberedningstidtabellen skall HNS styrelse på sitt sammanträde 21.10.2013 informeras om budgetarbetet på HNS nivå. En uppdaterad budgetberedning samt en verksamhetsplan presenteras på nämndens sammanträde. Beslutsförslag Nämnden 1. antecknar sig redogörelsen ovan för kännedom och för en principdiskussion i ärendet 2. föreslår för HNS styrelse att VNS 2014 får göra ett underskott på högst 1,4 miljoner euro och att underskottet inte debiteras kommunerna 3. förutsätter att VNS budget är i balans senast 2016 Ärendets behandling Ledamoten Eero Koli avlägsnade sig från mötet under behandlingen av denna paragrafen kl 18.00 Beslut Nämnden godkände beslutsförslag 1 och 2. Nämnden beslöt enhälligt att förutsätta att VNS budget är i balans senast 2015. Delgivning Underlag HNS förvaltningsstadga, HNS styrelse 14.5.2013 81, HNS styrelse 17.6.2013 113, VNS nämnd 13.6.2013 23, VNS ledningsgrupp 17.9.2013, HNS interna budgetdirektiv 10.6.2013 Tilläggsupplysningar Förvaltningsdirektör Gabriela Erroll tfn (019) 224 3601, 050 355 4921, gabriela.erroll@hus.fi