Tidigt stöd för barnet: Behov av stöd och sätt att stödja barnet i en barngrupp För en bättre dagvård - utvecklande av specialdagvården inom småbarnsfostran i Västra och Mellersta Nyland
Barnets behov av stöd Eventuellt behöver barnet i varierande grad av stöd i fysiskt, kunskapsmässigt eller socialt avseende. Vidare är det möjligt att somliga färdigheter skall stödjas hos barnet eller att det finns behov av att satsa på barnets känslomässiga utveckling. Stödbehovet uppstår eventuellt i situationer då barnets tillväxtförhållanden äventyras eller då man inte kan trygga barnets hälsa eller utveckling. Föräldrarnas och personalens observationer av barnet bildar en gemensam grund när man bedömer barnets behov av stöd inom småbarnsfostran. Alternativt har man redan tidigare konstaterat att barnet är i behov av särskilt stöd. (Grunderna för planen för småbarnsfostran)
Vad kan behovet av stöd bero på? Barnets behov av stöd kan bero på: > att helhetsutvecklingen sker långsamt > ett delområde av utvecklingen Behovet av stöd kan vara: > primärt > sekundärt Behovet av stöd varierar i olika: > miljöer > uppfostringssituationer > livssituationer och -skeden
Grunderna för tidigt ingripande Barnet skall få det stöd han/hon behöver i ett så tidigt skede som möjligt Målet är att förhindra problem från att hopa sig och bli djupare Detta förutsätter: > tidig observation > förmåga att ta till tals > kunskap att använda tidiga stödåtgärder > förmåga att reagera i tid, utan tidskrävande evalueringar och utlåtanden
Etisk utvärdering Utvärderingen är en öppen process Olika parters kännedom om observation, dokumentation och utvärdering Utvärderingen skall från första början göras tillsammans med föräldrarna Att få en diagnos är inte ett mål Vid behov begär man utlåtande av andra sakkunniga. Målet är att förhindra att behovet av stöd hopar sig och räcker allt för länge
Att utvärdera behovet av stöd Vad är det som skall utvärderas? t.ex: dagliga sysslor sociala förhållanden barnets inlärningsförmåga självständighet och initiativförmåga Utvärderingen är flerdimensionellt och mångfasetterad Utmaningar i utvärderingen: > försäkrande av kompetens och tillgång till konsultation hos personalen > utvecklande av utvärderingsmetoder > förenande av utvärdering och verksamhet i dagvården
Att ordna stöd -principer och praxis Inklusivitet > Stödet erbjudes så långt som det är möjligt i samband med den allmänna servicen inom småbarnsfostran. Stödet erbjuds på ett sådant sätt att barnet är en del av sin grupp, vilket gör att barnet samtidigt får stöd med att upprätthålla sina sociala kontakter
Integrationens olika nivåer samhällelig social funktionell fysisk
Att ordna stöd åt barnet A. Fostringsgemenskap fungerar som grund för stödet Fostringsgemenskap är > respektfull interaktion och > ömsesidig dialog, där: de professionella fostrarna är medvetna om familjens/föräldrarnas synsätt på barnet uppfattningar om en god uppfostran förväntningar och behov beträffande samarbete föräldrarna får information om barnet, barngruppen, enhets verksamhet känner gemenskap med barnets fostrarsamfund kan deltaga i varierande mån
B. Individualisering är en process, som innebär att man regelbundet dokumenterar, följer upp och utvärderar barnets individuella plan för småbarnsfostran i diskussioner med föräldrarna fäster man speciell vikt vid de positiva impulser och erfarenheter som stödjer barnets utveckling bekymren och problemen formuleras på ett så konkret sätt som möjligt
Stödåtgärder inom småbarnsfostran C. Anpassande av barnets inlärningsmiljö avlägsna rörelsehinder underlätta gestaltande av syn och hörsel möjliggörande av olika funktionella grupper tillhandahållande av material och olika redskap ger barnet en upplevelse av delaktighet, gruppgemenskap och mångsidig växelverkan
Stödåtgärder inom småbarnsfostran D. Anpassande av fostringsverksamhet planeras enligt barnets behov och förverkligas på ett sådant sätt som man kommer överens om med föräldrarna förverkligande: - smågrupp, par eller individuell ledning - anpassande av funktionella metoder och innehåll - öva grundfärdigheter - förstärk barnets självkänsla
Hur förstärker man metodiskt de habiliterande elementen? planenlig habiliterande stöd till vardagen grundar sig på barnets behov: vardagens struktur förstärkande av växelverkan förstärkande av barnets egen aktivitet -> stärker barnets förmåga att utvärdera och utveckla sitt handlande och sitt beteende i förhållande till andra förstärkande av barnets aktiviteter i grupp stödjande av olika delområden i utvecklingen Att länka samman den pedagogiska och den medicinska habiliteringen
Att stöda barnet genom att möjliggöra verksamhet Varför stöder vi barnet? därför att barnet har ett handikapp, en sjukdom eller en funktionsstörning eller därför, att vi strävar till att trygga barnets bästa möjliga förutsättningar att vara en jämlik del av sin grupp.för att möjliggöra barnets kommunikation, rörlighet, social växelverkan, självständig verksamhet och inlärning
Skapande av möjligheter Avlägsnande av hinder > i den fysiska miljön > i den sociala omgivningen > i verksamhet och arbetskultur Utökande av möjligheter > att fungera och tänka på ett sätt som är karakteristiskt för ett barn > att lära sig, uppleva och leva sig in på sådana sätt, vilka är möjliga för ett barn
Möjliggörande av kommunikation Det behövs stöd för att förstärka barnets förmåga och vilja till kommunikation Det är viktigt att språk och tal utvecklas genom att använda språket på ett mångsidigt sätt och att föra det till den dagliga verksamheten Befrämjande av sociala kontakter leder till att kommunikation blir meningsfullt och eftersträvansvärt av barnet Användande av bilder, symboler, stödtecken, teckenspråk eller andra av experter rekommenderade sätt att kommunicera kan fungera som ett stöd för språkutvecklingen. Mål och metoder som satts upp för en möjlig talterapi förenas till småbarnsfostran styrd av en sakkunnig. (Liisa Heinämäki)
Möjliggörande av fysisk aktivitet Förstärkande av fin- och grovmotorik dagligen Omgivningen och redskap som sporrar till rörelse och motion hör till en god inlärningsmiljö. Möjligheter till rörelse skall stödas på ett sätt som gör att barnet kan deltaga så lång som möjligt i likadan verksamhet som alla andra barn. Att stödja barnet till att röra sig på ett sätt som experter har rekommenderat (redskap, övningar och utrymmen) Mål och metoder som satts upp för en möjlig fysioterapi förenas till småbarnsfostran styrd av en sakkunnig. (Liisa Heinämäki)
Möjliggörande av social växelverkan Viktigt att stöda barnets självkänsla och starka sidor. Gruppens gemensamma regler och mål stöder barnets gruppbeteende samt ökar barnets förståelse av sociala situationer och hur man behärskar dem. Alla vuxna som hör till arbetssamfundet omfattar barnets individuella mål och metoder. Barnet styrs till att ta kontakt till andra och att svara på andras initiativ till att använda sin empatikunskap, känna igen sina känslor och behärska sina känslor till att hitta positiva sätt att uttrycka olika slags känslor Ett långvarigt samarbete med den rehabiliterande parten är ett måste, ifall barnet får neurologisk eller psykologisk habilitering. (Liisa Heinämäki)
Möjliggörande av självständighet och initiativförmåga Förstärkande av barnets självständighet och initiativförmåga förutsätter bl.a anpassande av den fysiska inlärningsmiljön samt arbetssätt som respekterar sådana val som barnet själv har gjort och gör Möjliggörandet innebär även det att man skaffar hjälpmedel och alternativa arbetssätt till barnet. Barnets förmåga och vilja att göra val och beslut tas i beaktande. Självständighet och initiativförmåga skall stödas alltid, då det är tryggt och stöder barnets rehabiliterande och pedagogiska mål. Eftersom barnets skygghet, tillbakadragenhet och svårighet att ta kontakt med andra kan bero på neurologiska eller psykiska problem är det viktigt att samarbeta med andra sakkunniga. (Liisa Heinämäki)
Möjliggörande av inlärning Att utveckla barnets tankearbete, språkliga färdigheter, ögats och händernas samarbete, hörförståelse och gestaltningsförmåga > specialbarnträdgårdslärarnas pedagogiska handledning > eller terapi som barnet möjligen får Riskfaktorer som har att göra med barnets inlärningsfärdigheter kan identifieras redan i ett tidigt skede > special förskoleundervisningen Inlärningen bör möjliggöras med hjälp av ändamålsenliga metoder > handikapp såsom syn- eller hörselskadad speciella inlärningsmetoder > handikapp såsom utvecklingsstörd bl.a. tillräckligt många upprepningar, övning och indelning av uppgiften i mindre delar > rörelsehandikapp begränsningar som påverkar undervisningen (Liisa Heinämäki)