Verksamhetsidé för Samordning av Båten och SU-grupp Ekenäs

Tjänsteskrivelse 2015-05-04 Sida 1 (10) Socialförvaltningen Staben Utvecklingssamordnare barn/ungdom Helena Isaksson Telefon 0141 22 52 15 Mobiltelefon 070 350 75 23 e-post helena.isaksson@motala.se Diarienummer 15/SN 0038 Verksamhetsidé för Samordning av Båten och SU-grupp Ekenäs Sammanfattning Med deltagandet i PSYNK, 2012-2014, har ett av utvecklingsområdena handlat om att utarbeta en samverkansmodell för att så tidigt som möjligt kunna identifiera barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, eller andra liknande svårigheter, och med adekvat stöd ge barnen och deras familjer möjlighet att få en fungerande vardag. Under arbetsprocessen har en verksamhetsidé för samordning mellan Socialförvaltningens verksamhet Båten och den särskilda undervisningsgruppen Ekenäs vuxit fram och utmynnat i en samverkansmodell. Arbetet organiseras så att personalen från verksamheterna bildar ett tvärprofessionellt Team runt barnet/familjen. Systematisk samverkan föreslås ske utifrån behov med externa aktörer såsom barn och ungdomspsykiatrin och Habiliteringen. Det gemensamma arbetet dokumenteras i en SIP (Samordnad Individuell Plan). Insatserna från Teamen kommer i stor utsträckning att förläggas ute på de olika skolenheterna/hemskolorna, men ibland även på plats vilket under utredningstiden föreslagits bli Lyckorna skolan. Samordning av Båten och Ekenäs insatser/arbete skall bidra till att stärka hemskolans möjligheter att anpassa och erbjuda barnet/ungdomen stöd att klara av lokala och nationella mål. Samordningen ska även bidra till att barnet/ungdomen ska känna trygghet, trivsel och lust i lärandet och det dagliga livet. Med stöd från Båten och Ekenäs ska barn/elever med svårigheter få stöd i att utvecklas, nå planerade mål och få möjlighet att utvecklas utifrån individuella förutsättningar. Det nya arbetssättet/samordningen föreslås träda ikraft from 2015-08-01. Förslag till beslut SN och BN föreslås besluta att anta Verksamhetsidén för Samordning av Båten och SU-grupp Ekenäs Postadress Besöksadress Telefon vxl Webbplats e-postadress 591 86 Motala Drottninggatan 2 0141 22 50 00 motala.se socialnamnden@motala.se

Sida 2 (10) Inledning och bakgrund Utifrån folkhälsoperspektiv finns det skyddsfaktorer som lyfts som särskilt viktiga för barn och ungdomar. Främst handlar det om framtidstro, tillit till föräldrar samt en fungerande skola. Att barn/elever lämnar grundskolan med godkända betyg har stor påverkan på deras framtid. Skolan är en viktig skyddsfaktor mot psykosociala problem. Med beslut om inriktning - En skola för alla - har Motala antagit en ambition att satsa på skolutveckling med ett inkluderande synsätt. Målsättningen kräver att vi tillsammans fortsätter att utarbeta arbetsformer som främjar inkludering, rumslig- såväl som socialoch lärandemässig. Det pågår ett inre utvecklingsarbete inom skolan t ex kompetenshöjning och samordnat arbete mellan rektorer och elevhälsoteamen, för att stärka det pedagogiska ledarskapet och tidigt kunna fånga upp elever med behov av särskilt stöd. Kompetensutvecklingen omfattar; utbildning i värdegrund, att stödja och främja psykosocialt omsorgsarbete i skolan med hjälp av ICDP (International Child Development Programme), alternativa lärverktyg såsom Läskampanjen och Skoldatatek samt utbildningen NPF (neuropsykiatriska funktionsnedsättningar) i regi av SPSM (Specialpedagogiska skolmyndigheten). Kompetensutvecklingen handlar om att rusta för att på ett bättre sätt forma en skola som inkluderar alla barn, som tillvaratar den sociala dimensionen i lärandemiljöerna och som bidrar till omsorg, empati och positivt samspel mellan barn och vuxna. Med deltagandet i PSYNK, 2012-2014, har flera arbetsprocesser pågått och projektet har utmynnat i olika konkreta resultat där Handlingsplan för ökad skolnärvaro och ökad måluppfyllelse, SkolFam och förslag om Samordning av Båten och Ekenäs är några exempel. Syftet och drivkraften har varit att över huvudmanna- och verksamhetsgränser verka för tidig upptäckt av barn som riskerar att utveckla ohälsa, att organisera verksamheterna på ett sätt som uppfattas som lättillgänglig för barn/unga och deras föräldrar och att utarbeta arbetssätt som stärker individens känsla av delaktighet och inflytande. Eftersom barns behov ska vara utgångspunkten i arbetet med - En skola för alla- finns det anledning att lämna invanda arbetsformer och öppna upp för fördjupad samverkan och gemensamt ansvarstagande. En skola för alla - förutsätter att personal inom bildning, socialtjänst och Region Östergötland i sitt dagliga arbete samverkar för att ge barn förutsättningar att kunna nå måluppfyllelse för godkänd utbildning och därmed få möjlighet att komma vidare i livet och kunna nå personliga (önske)mål om framtida utbildning och/eller yrke. Målgrupp och målsättning Verksamheterna Båten och SU-grupp Ekenäs vänder sig till barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, eller andra liknande svårigheter, där stort behov av individanpassning finns. Barnen och deras föräldrar skall i ett tidigt skede kunna få stöd i att få en fungerande vardag, där såväl skola som fritid och familjeliv skall kunna

Sida 3 (10) fungera utifrån individuella önskemål och fastställda mål som formuleras i en SIP (Samordnad Individuell Plan). Samordning av insatser från Båten och Ekenäs skall leda till att barn/ungdomar med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, eller liknande svårigheter, ska kunna identifieras och få ett allsidigt stöd betydligt tidigare än idag. Det är även angeläget att barn/ungdomar och deras familj skall uppleva förenkling av åtkomst och utförande av stödinsatsen. Gemensam planering genomförs med fokus på helheten, där det blir tydligt för barn/familj/professionella vem som har ansvar för vad. Det är även av vikt att tidsmässigt samordna insatserna så att familjen inte upplever att de drunknar i kartläggnings-/förändrings-/behandlingsarbetet. Gemensam dokumentation och arbetsprocess genomförs med stöd av SIP. Förutom samverkan inom kommunen (skola, socialtjänst och fritid), kommer systematisk samverkan att ske med Region Östergötland och då främst med barn och ungdomspsykiatrin och Habiliteringen. Genom att kunna knyta barnpsykiatrisk expertis till verksamheten ska det vara möjligt att kunna särskilja psykiatrisk problematik från neuropsykiatrisk funktionsnedsättning. Detta kan kräva att äldre barn/ungdomar har ett lugnt och neutralt boende under en kortare period. Placering i boendet ska betraktas som en utredningsplacering. Detta behov kan också finnas vid andra typer av kartläggningar, varför en anmälan ska göras till IVO om att kommunen vill ha ett HVB på 2 3 utredningsplatser i anslutning till de aktuella verksamheterna. Samordning av Båten och SU-grupp Ekenäs insatser/arbete sker from 2015-08-01. Samordningen mellan Bildnings- och Socialförvaltningen samt Region Östergötland ska formas så att personer med rätt kompetens utifrån givna uppdrag möter barn, unga och deras föräldrar i deras hjälpbehov. Detta ska beskrivas och regleras utifrån ett samverkansavtal mellan de tre parterna. Personal Att verksamheterna är samordnade betyder att personalen fortfarande är anställda i Bildnings- resp. Socialförvaltningen utifrån sina arbetsuppgifter, men att de organiserar sitt arbete utifrån Team-tanken. Ett Team arbetar tillsammans med barnet och dess föräldrar/nätverk, hemskolans rektor, pedagoger, elevhälsoteam samt övriga

Sida 4 (10) resurspersoner såsom t ex. specialpedagoger, elevsamordnare, speciallärare och resurspersoner från Region Östergötland. Sammansättning i ett Team: - 2 ungdomshandledare - 1 behandlingssekreterare - 1 lärare/pedagog - 1 fritidspedagog. Kompetenskrav för personalen inom bildning utgår från nationella krav om behörighet, dvs. lärare med specialpedagogisk påbyggnadsutbildning samt fritidspedagog med specialpedagogisk påbyggnadsutbildning. Därutöver skall bildnings personal även ha vidareutbildning i lågaffektivt bemötande. Kompetenskrav för socialtjänstens personal behandlingssekreterare är beteendevetenskaplig högskoleutbildning (socionom, socialpedagog eller annan likvärdig utbildning) och ungdomshandledare med minst 60p eftergymnasial utbildning, t ex. YH med inriktning socialt arbete, psykiatri, beteendevetenskap eller pedagogik. Socialförvaltningens personal skall även ha vidareutbildning i Motiverande samtal (MI), lågaffektivt bemötande samt tydliggörande pedagogik. Någon form av gemensam handledning bör finnas för arbetsgrupperna. De båda verksamheterna ska ledas av var sin operativ chef, vilka har ett nära samarbete med varandra. Ledningsresurs från bildning beräknas till 25 % samt motsvarande 25 % från socialtjänsten. Den kostnadsram som idag ligger för Båten och Ekenäs gäller. Vägen till samordning I Nätet ingår idag representanter med mandat att kunna ta beslut om gemensam individuell handlingsplan för ett barn. Representerade verksamheter är Sociala Resursverksamheten barn/ungdom, Socialkontoret/Sol resp. LSS, grundskolan, barn och ungdomspsykiatrin och Habiliteringen. Ledning för Båten resp. Ekenäs föreslås ingå i det multiprofessionella forumet Nätet, där samordning och planering sker för de barn/familjer som Båten och SU-grupp Ekenäs tar emot. En elevs hemrektor deltar alltid på Nätet. Vägledning för åtkomst av verksamheten hittas i Rutin för åtkomst av Samordning Båten och SU-grupp Ekenäs. Utifrån utvidgat uppdrag föreslås Nätet träffas två gånger/månad (halvdagar). Beslut om inskrivning i särskild undervisningsgrupp syftar till att barnet/eleven bedöms behöva en utökad individanpassning på ett sätt som hemskolan, med stöd av elevhälsoteamet, inte kan erbjuda. Formellt beslut om placering i särskild undervisningsgrupp tas av rektor på elevens hemskola och åtgärden dokumenteras i ett åtgärdsprogram.

Sida 5 (10) Ur elevperspektiv är det viktigt att beslutet anger: omfattning av undervisning när beslutet skall omprövas bedömning av vilka konsekvenser beslutet får för barnet/eleven Barnets åsikter ska därför ha inhämtats och fått betydelse i förhållande till barnets ålder och mognad (1 kap 10 skollagen). Före beslut fattas ska samråd även ha skett med elevens vårdnadshavare samt elevhälsoteamet. Metoder och arbetsredskap Det övergripande uppdraget i samordningen av Båten och SU-grupp Ekenäs, är att med individanpassade insatser ge varje enskilt barn/ungdom goda förutsättningar inför framtiden. Samordningen ska bidra till att barnet/ungdomen ska känna trygghet, trivsel och lust i lärandet och det dagliga livet. Med stöd från Båten och Ekenäs ska barn/elever med svårigheter få stöd i att utvecklas, nå planerade mål och få möjlighet att utvecklas utifrån individuella förutsättningar. Uppdraget vilar på såväl nationella som lokala styrdokument och är därför en del av ordinarie kommunal verksamhet. Samordningen skall leda till att individanpassat stöd till barn med särskilda behov utvecklas, eftersom det tvärprofessionella arbetet systematiseras och stärks. Arbetet utgår från ett resurs- och nätverksorienterat förhållningssätt, dvs. att fokus ligger på att utforska och lyfta fram styrkor och förmågor hos barnet och det nätverk som barnet befinner sig i. Utifrån detta görs kartläggning av vilka behov som finns hos barnet och som det privata- och professionella nätverket tillsammans kan bidra med, för att kunna ge barnet/eleven möjlighet till den utveckling som barnet (enligt Barnkonventionens artikel 6) har rätt till. Det enskilda barnets behov skall ses i förhållande till förutsättningar som finns i omgivning såsom skola, familj och fritid. Barns behov av stöd hör ihop med den miljö barnet vistas i. Samordning av Båten och Ekenäs skall bidra till att stärka hemskolans möjligheter att anpassa och erbjuda barnet/ungdomen stöd att klara av lokala och nationella mål. Utgångspunkten är att arbeta mer med pedagogisk differentiering, och mindre med organisatorisk differentiering. Skolmiljön behöver upplevas som trygg för eleven såväl rumsligt, socialt som inlärningsmässigt. Insatserna från Teamen kommer i stor utsträckning att förläggas ute på de olika skolenheterna/hemskolorna, men ibland även på plats, viket under utredningstiden föreslagits bli Lyckorna skolan. Ett barn/elev får sin undervisning på Lyckorna skolan när det bedöms vara det bästa för barnet. En elev som är inskriven i Båten-Ekenäs, kan utifrån sina behov delta på vissa lektioner eller aktiviteter tillsammans med sin ordinarie klass. Eleven kan även delta i en annan elevgrupp för att få möjlighet att vara med i en större grupp och få fler sociala

relationer. Målet är att eleven ska återgå till sin ordinarie klass på hemskolan, vilket innebär att Båten-Ekenäs arbetar för nära och goda relationer med respektive hemskola under hela placeringstiden. Teamens arbete kommer att kräva stor flexibilitet då behovet av inskrivning i särskild undervisningsgrupp hänger samman med hur hemskolorna klarar av att individanpassa skolundervisningen för barnen. Parallellt kommer även ett arbete att pågå med att kartlägga och ge stöd till barnet och föräldrar utifrån hem- och fritidssituationen när behov finns. Målsättningen i detta arbete är att nå en arbetsallians mellan föräldrar och barn/ungdomar kring svårigheter och behov som familjen har, men även hitta användbara strategier för att få vardagen att fungera och därmed kunna uppnå en ökad livskvalitet. I arbetet ingår metoder såsom tydliggörande pedagogik- ett sätt att organisera sin vardag, lågaffektivt bemötandebemötande som syftar till att minska stress och problemskapande beteende samt positiv förstärkning- uppmärksamma och förstärka barns och föräldrars kompetens och sociala färdigheter. Den kunskap om barnets särskilda behov som framkommer i fördjupad kartläggning av skola, hem och fritid, utgör grunden för den gemensamma planering som de vuxna omkring barnet/eleven gemensamt tar ansvar för. De barn som just nu har sin skolgång i särskild undervisningsgrupp Ekenäs har alla en individuell plan för återgång till hemskolan. Denna plan tar hänsyn till individens behov och förutsättningar. Rektor på hemskolan är ansvarig för att, i dialog med vårdnadshavare, elev och personal på hemskolan och i den särskilda undervisningsgruppen, besluta om fortsatt skolgång för eleven. Sida 6 (10) Arbetsinnehåll Lärare Ansvara för undervisning i den särskilda undervisningsgruppen, utifrån pedagogisk planering från hemskolan Finnas med ute på hemskolan som ett stöd för eleven i ett tätt samarbete med ordinarie lärare samt övriga resurspersoner på skolan Följa upp och utvärderar IUP och åtgärdsprogram tillsammans hemskolans pedagoger, rektor och elevhälsoteam Delta i uppföljningsmöte med hemskolan Ansvara för upprättande av elevens fördjupade pedagogiska utredning, som överlämnas till hemskolan och blir en del av återgångsplanen när eleven återgår till hemskolan

Sida 7 (10) Fritidspedagog Ansvara för fritidsverksamhet på ett sätt som kan leda till att ett fritidsintresse väcks/befästs Delta och medverka i undervisning i verksamheten och/eller på hemskolan Medansvar för upprättande av fördjupad pedagogisk utredning Arbeta med elevens IUP även på loven om eleven har behov av det Delta i uppföljningsmöten med hemskolan Medverka i elevens sociala färdighetsträning Delta vid utskolning och påverka lärandemiljön på hemskolan i tätt samarbete med ordinarie pedagoger och ev. andra resurspersoner Behandlingssekreterare och ungdomshandledare Genom kartläggande samtal/aktiviteter identifiera och stärka föräldrars förmåga att tillgodose sina barns behov Hjälpa barnet/ungdomen att bli medveten om sitt beteende och förstärka positiva beteenden, egenskaper och resurser hos barn/ungdomar Stärka barnet/ungdomen och föräldrar i sina egna beslut som ger möjlighet att påverka i framtiden med hjälp av målbilder/uttalade behov och önskemål Ansvara för kartläggning av barnets/ungdomens hemförhållanden och fritid Samordna insatser tillsammans med andra berörda resurspersoner från det professionella- resp. familjens privata nätverk Skolverket Skolverket tar i sin rapport 405 Särskilda undervisningsgrupper upp att det finns många omständigheter att beakta vid organisering och användning av särskilda undervisningsgrupper. Området beskrivs som komplext och att det finns en risk att omsorgen om elevens bästa inte alltid får den betydelse den ska ha i detta arbete. För att minska riskerna vill Skolverket uppmärksamma kommuner och skolor på följande: - Att elevens bästa utgör utgångspunkt vid beslut om stödåtgärder, så som Barnkonventionen och skollagen anger.

- Att anpassningar inom ramen för elevens ordinarie undervisningsgrupp prövas i tillräcklig utsträckning innan placering i särskild undervisningsgrupp ses som en lösning för att tillgodose elevens behov av särskilt stöd. (Anpassningar kan handla om t ex lärares kompetens, miljön i klassrummet- såsom avskärmande och ljuddämpande åtgärder, tillgång till alternativa verktyg, lärartäthet och klasstorlek). - Att elevens rektor ser till att särskilt stöd i särskild undervisningsgrupp föregås av en utredning av elevens behov av särskilt stöd. Beslut om placering ska dokumenteras i ett åtgärdsprogram, i vilket det också ska framgå vilka stödåtgärder som ska vidtas och när åtgärderna ska följas upp och utvärderas. - Att det alltid är rektor på den skola som eleven går då stödbehovet uppmärksammas, som har ansvar för beslut om placering i särskild undervisningsgrupp, liksom för uppföljning och utvärdering av stödåtgärder. - Att de kommunala huvudmännen ser till att kommunens resursfördelningssystem korresponderar med skolans författningar. - Att huvudmän och rektorer systematiskt och kontinuerligt följer upp och utvecklar lösningarna för att hantera elevers behov av särskilt stöd. Detta för att undvika att särskilda undervisningsgrupper "institutionaliseras" och fortlever hur än elevunderlaget ser ut och utan att ha ett tydligt syfte och mål för sin verksamhet. Sida 8 (10) Forskning och evidensbaserad praktik Baker (2000) betonar att sociala kategoriseringar som används i interaktion är redskap för att organisera aktiviteter, samtidigt som de också definierar samt skapar en människas identitet såsom tillhörande en specifik social grupp. Barn kategoriseras och tillskrivs avvikande elevidentiteter såsom barn med "socioemotionella svårigheter" och "barn med utagerande beteendeproblem" (Cooper & Whitebread 2002, Rutherford, Quinn & Mathur 2004). Att eleverna definieras som att ha avvikande identiteter är ett allvarligt hot mot barnens personliga integritet (Antaki & Widdicombe 1998, Day 1998). Yvonne Karlsson (2012) har i sitt arbete intresserat sig för barns deltagande och aktörskap och menar att aktörskap inte är något som vuxna beviljar barn, och därmed på samma sätt kan ta ifrån ett barn. Hon pekar på att aktörskap är något som barn uppnår i praktiken. Vidare lyfter hon att vi känner väldigt lite till barns egna erfarenheter, deras deltagande, aktörskap och identitetsarbete i skolans kategoriseringsprocesser i vardaglig verksamhet. Partanen (2008) tar upp förutsättningar för pedagogik med inspiration utifrån Vygotskij. Om en elev inte bottnar i den lärande aktiviteten och i relationen till pedagogen och de andra eleverna utvecklas snabbt psykisk och fysisk ohälsa. Barn och ungdomar kan också bli utmattade, utbrända och deprimerade för att de inte känner meningsfullhet och

sammanhang på sin arbetsplats- skolan. Därför ägnar en Vygotskij-inspirerad pedagog mycket tid åt att undersöka och kartlägga elevens tänkande och inte enbart elevens presterande. Utvecklingszonen behöver bli pedagogisk verklighet- där behöver finnas uppgifter med lagom utmaning, ett lärande samtal med ett vägledande förhållningssätt, relevanta pedagogiska verktyg och elevens engagemang. Nilholm & Göransson (2013) påpekar att begreppet inkludering försöker att skifta fokus " från frågan om hur elever som definieras som avvikande ska kunna anpassas till skolans sätt att fungera, till hur skolan kan anpassa sig till det faktum att elever är olika." Samverkan är relationell (Danemark & Germundsson, 2011) och om de som samverkar känner att de kompletterar varandra fungerar samverkan bra. Inom området där samverkan sker runt barn och unga som har funktionsnedsättningar eller far illa, är gränserna inte alltid helt tydliga om vem som gör vad, och de kan skapa en konkurens bland de samverkande som kan leda till konflikter (Germundsson, 2011). När det sker samverkan runt barn med funktionsnedsättning, barn som far illa eller riskerar att fara illa är tanken ofta att samverkan förhoppningsvis ska leda till minskat behov av resurser i framtiden, och att färre barn och ungdomar far illa (Danemark, 2011). Det kan även vara nödvändigt med samverkan då det finns behov av att ge flera insatser samtidigt från olika verksamheter och myndigheter för att de uppsatta målen ska nås (Andershed, Andershed & Marklund, 2012). Sida 9 (10) Jimmy Szigeti Bildningschef Åke Wännman Socialdirektör Bilaga: Rutin för åtkomst av Samordning Båten och SU-grupp Ekenäs Remissvar Region Östergötland; Psykiatripartners och Habiliteringen

Sida 10 (10)