Kvalitetsberättelse Frösunda äldreboende

1 (11) Kvalitetsberättelse Frösunda äldreboende År 2015 Datum: 2016-01-22 Uppgiftslämnare: Eva-Lena Erngren

2 (11) Innehållsförteckning Verksamhetsbeskrivning... 3 Riskanalys 3 Uppföljning genom egenkontroll..... 4 Utredning av avvikelser 5 Rapporteringsskyldighet... 5 Klagomål och synpunkter. 5 Samverkan med boende och närstående.... 6 Personalens medverkan i kvalitetsarbetet....... 8 Sammanställning, analys och resultat.... 10

3 (11) Uppföljning och utvärdering Verksamhetsbeskrivning Verksamheten är avsedd för 44 personer från 65 år som har behov av service, omsorg och omvårdnad. Verksamheten drivs idag av Attendo med 4 boendeenheter varav 2 enheter har 11 platser var för personer med demenssjukdom och 2 enheter med 11 platser var för somatiskt sjuka personer. Möjlighet finns att vid behov avskärma avdelningen i två delar. Målet med verksamheten är att boende ska känna sig säkra och trygga, bli bemötta med respekt och lyhördhet, få god service, omsorg och omvårdnad och därigenom få ett värdigt liv och uppleva välbefinnande. Visionen är att se till det friska hos varje individ och därigenom stärka den äldre i vardagen. Våra värderingar ligger till grund för hur vi arbetar för att uppnå målen: Kompetens- se möjligheter i alla situationer och förstå boendes och kundens behov och agera professionellt. Engagemang- ge det lilla extra. Fokus på att ge hög kvalitet, pålitlighet och trygghet samt kontinuerlig arbeta med verksamhetens utveckling och utvärdering. Hjälpsamhet- att vara serviceinriktad och visa respekt. Varje individ är unik och skall bemötas individuellt. Vi arbetar med att implementera våra värderingar i alla sammanhang och få dem att bli en naturlig del i det dagliga arbetet. Vi lyfter våra värderingar till exempel vid anställningsintervjuer, arbetsplatsträffar och i vårt kvalitetsarbete. Riskanalys SOSFS 2011:9, 5 kap 1 Vi gör risk- och händelseanalyser vid allvarliga händelser eller vid risk för allvarliga händelser. Vi arbetar systematisk med händelserapportering där personalen rapporterar händelser eller risk för händelser som sedan hanteras varje månad på kvalitetsmötet. Åtgärder vidtas för att händelsen inte ska ske igen. Uppföljning och utvärdering, som dokumenteras, sker alltid månaden efter eller tidigare vid behov. Förbättringsarbete har skett främst avseende läkemedelsavvikelser och för att förebygga fall. Särskild risk- och händelseanalys genomförs i januari och juli samt vid behov, avseende alla förekommande moment i verksamheten och rutiner uppdateras. Åtgärdsplan upprättas vid behov. Särskilda kortfakta, manualer med fakta hur du ska göra vid olika händelser, finns som stöd till arbetsledare och personal, vilka uppdateras vid samma tillfälle eller vid behov. Teammöten med verksamhetschef, sjuksköterskor, och sjukgymnast minst tre gånger per vecka där vi bl. a samlar intryck från omvårdnadsarbetet, bedömer risker och vidtar åtgärder. Arbetsterapeut deltar en gång per vecka. Ledningsgruppsmöte genomföres varje onsdag där verksamhetschefen möter samordnarna, en per våning, samt en sjuksköterska, där vi bl a samlar intryck från omvårdnadsarbetet, bedömer risker och vidtar åtgärder.

4 (11) Risk- och händelseanalys i boendes lägenhet görs vid inflyttning och vid förändringar i hälsotillståndet. De vanligaste riskerna är mattor på golvet samt övermöblering vilket oftast kan åtgärdas. Verksamhetschefen har schemalagda möten med personalen per våning var 4:e vecka där vi för dialog om samarbete, arbetsmetoder, förhållningssätt, gällande rutiner och riktlinjer Verksamhetschefen granskar arbetsskador och tillbud och bedömer risker ur ett boendeperspektiv och vidtar åtgärder. Utmanande beteenden och hot och våld från boende har varit föremål för risk- och händelseanalys med handlingsplan för hur personalen ska agera. Vi har gjort risk- och händelseanalys avseende tillagning av mat, från råvara, samt all livsmedelshantering för att tillse att det är en säker hantering. Uppsagda platser för boende har medfört att lägenheter är tomma och bemanningen tillfälligt måste anpassas, risk- och händelseanalyser har genomförts. Vi har också gjort risk- och händelseanalys avseende dels städning och rengöring på natten för att säkra att det inte tar tid från omvårdnadsarbetet dels för möbleringen i lägenheterna på våningarna med demensinriktning för att förebygga risk för fallskada. Vi har gjort risk- och händelseanalys avseende renovering av samtliga lägenheter och allmänna utrymmen för att säkra att inga boende får tillgång till material som används vid målning eller följer med hantverkare ut i hisshall när dessa passerar ut från våningen. Uppföljning har skett vid två till tre tillfällen under året avseende samtliga risk- och händelseanalyser. Uppföljning genom egenkontroll SOSFS 2011:9, 5 kap 2, 7 kap 1 Allt arbete fördelas, dokumenteras och följs upp varje vecka i särskilt planerings- och uppföljningssystem skapat av verksamheten. Verksamhetschefen granskar resultatet varje kvartal via egna mallar avseende hur kontaktmannen utför sitt arbete samt städning och hygien. Måltidsmiljön, matens kvalitet och till viss del livsmedelshygien följs upp enligt särskild mall från företagets koncept Matlust och genomförs två gånger per år.. En måltidsgranskning genomförs av ett kostombud. Resultatet delges våningens kostombud och en förbättringsplan skapas och arbetas på under följande sex månader. En ny måltidsgranskning sker. Protokoll upprättas och en utvärdering sker om förbättringsarbetet lyckats. Förhållningssätt och attityder hos personalen följs upp fortlöpande via rapporter från arbetsledare och personal samt genom våningsmöte var 4:e vecka. Arbetsmiljöenkät genomförs varje år avseende psykosocial arbetsmiljö. Företaget genomför en anonym medarbetarundersökning två gånger per år där resultaten återkopplas. Jämförelse via Senior Alert avseende antal registrerade boende i mars, juni, oktober och december som har åtgärd och utvärdering. Alla boende som kan samtycka är registrerade. Jämförelse via Palliativa registret avseende antal registrerade avlidna i januari, juni och december. Jämförelse via brukarundersökning i november med andra boenden i Sverige och i Solna. Jämförelse via brukarundersökning med egna resultat tidigare år. I år uttrycker boende 87 % nöjdhet med helheten! Maten ger 100 % nöjdhet. Vi deltar i målgruppsundersökningar som Solna stad vill vi ska medverka i. Egenkontroll av bl. a kvalitetsarbetet, rutiner och riktlinjer genomfördes ej av Attendo kvalitetsavdelning under 2015, verksamheten gjorde en lokal kontroll och verifiering, av rutiner och riktlinjer.

5 (11) Egen granskning av dokumentation i journalsystemet Safedoc avseende SoL, utförd januari, mars, april, augusti och oktober av samtliga journaler samt november med stickprov på tio SoL- journaler. I Genomförandeplanerna finns en mindre del att förbättra. Egenkontroll utförd av Attendo kvalitetsavdelning med granskning av dokumentation i journalsystemet Safedoc avseende SoL, utförd i februari och oktober av tio slumpmässigt valda journaler. Kvalitetsindex, företagets system, egen jämförelse varje månad samt med andra enheter. Dialogmöten med all personal avseende värderingar, attityder och förhållningssätt, etik och värdegrunden har genomförts fortlöpande under året i en större satsning med stöd av egen projektplan kring mat och måltider Företagets värderingsverktyg har använts Egenkontroll av nattfasta utfört i januari och november på samtliga boende. Ett dygns mätning med uppföljning av mängden mat per måltid och individ genomfördes i januari samt tiderna för när måltider serverades per individ fördelat över dygnet genomfördes i november. Uppföljningen visar att alla som vill får nattmål. Egenkontroll av boendes upplevelse av matens kvalitet och utförda aktiviteter genom att kostombudet för dialog med boende varje vecka och dokumenterar i särskild enkät. Uppföljningen visar att de är mycket nöjda med matens kvalitet och de lämnar också önskemål om maträtter som vi då lagar. De är mindre nöjda med utevistelsen på våning 1 och de vill ha mer aktiviteter för grupper i samlingssalen, vilket vi då utökat. Utredning avvikelser Rapporteringsskyldighet SOSFS 2011:5, SOSFS 2011:9 5 kap. 4,5 och 6 Analys av avvikelser, klagomål och rapporter om missförhållanden görs direkt vid händelsetillfället och sammanställs fortlöpande. Förankring av skyldigheten att rapportera missförhållanden eller risk för missförhållanden sker vid det årliga medarbetarsamtalet. Personalen får muntligen beskriva hur det går till och också skriva under att de läst riktlinjen. 1 avvikelse inkom från IVO avseende brister i omvårdnaden, dålig lukt på enheten, bemötande av närstående och aktiviteter. Utredningen med händelseanalys visar att personalen följt verksamhetens rutiner när en ny brukare flyttar in, rutin för städning, informationsöverföring, dokumentation och delaktighet. Man har i teamet utgått från brukarens önskemål och delaktighet och att så långt det varit möjligt försökt ge en personcentrerad vård och omsorg. Utredarens bedömning är utifrån insamlat faktaunderlag att händelsen är en särskild händelse. Vidtagna och föreslagna åtgärder bedöms förhindra att liknande händelser inträffar igen. Händelsen är inte anmäld till Socialstyrelsen Vår kund, Solna stad, och regionchefen informeras omgående. Inom fem dagar har verksamhetschefen gjort en utredning och handlingsplan som återförs till närstående, boende, myndighet, kvalitetsutvecklaren, regionchef och Solna stad. Utredningen beskriver klagomålet/ synpunkten, bakgrund, förlopp, orsak och åtgärder på kort och lång sikt. Ansvarig för åtgärden anges. Nytt datum anges för slutlig återkoppling av resultatet av åtgärden.

6 (11) Sammanställningen sker i företagets eget analysverktyg, Kvalitetsindex, samt i årsmallen för statistik som finns med vid varje Kvalitetsrådsmöte. Återkoppling till personalen sker vid arbetsplatsträffar, kvalitetsråd och våningsmöten som protokollförs Klagomål och synpunkter SOSFS 2011:9 5 kap. 3 och 6, 7 kap.2 p 6 Verksamheten har mottagit 3 klagomål och synpunkter under 2015 från 2 närstående Klagomålen gäller brist på förbrukningsartiklar i den boendes skåp. Klagomålet gäller tillsyn nattetid. Den boende har inte fått den tillsyn som hon önskar. Sammanställning av klagomål och synpunkter sker och förvaras i särskild pärm samt registreras i företagets Kvalitetsindex där vår verksamhet har ett eget index. Alla händelser avseende kvalitet kan då följas. Vi har en stående punkt på arbetsplatsträffen och kvalitetsmötet varje månad där information om klagomål och synpunkter ges som sedan protokollförs och delas ut till varje våning. Inkomna händelserapporter, synpunkter och klagomål behandlas alltid i kvalitetsgruppen. Genom vår händelsehantering förs statistik över antalet synpunkter och klagomål vilket registreras i verksamhetens kvalitetsindex. I protokollet från kvalitetsmötet kan man även läsa resultatet av olika förbättringsåtgärder. Protokoll upprättas och följs upp varje månad. Minst en gång per år görs en sammanställning och en skriftlig analys av inkomna händelser, synpunkter och klagomål. Analysen dokumenteras i verksamhetsberättelsen eller i den separata kvalitetsberättelsen. Samverkan SOSFS 2011:9, 4 kap 5, Samverkan sker med andra aktörer i Solna stad på gemensamma verksamhetschefsmöten, minst fyra gånger per år, där även tjänstemän från Solna stad medverkar. Samverkan sker också regelbundet, minst två gånger per år, med andra särskilda boenden inom företaget t ex avseende mat och måltid, arbetet med värderingar och kvalitetsarbetet. Samverkan i vår egen verksamhet sker i Närståenderådet, där kontaktpolitiker och närstående är representerade. Det sker också i Husrådet som består av boende. Samverkan sker i vår verksamhet mellan olika yrkeskategorier och teamet. Informationsöverföring och rapportering All personal, sjuksköterskor och omvårdnadspersonal, skall läsa Safedoc när arbetspasset börjar. Manual finns i pärm vid varje dator avseende hur man läser de aktuella anteckningarna. Efter läsningen sker muntlig dialog om aktuell status och ev. nya åtgärder för brukarna.

7 (11) Sjuksköterskorna Rapport skall ske 06.45 07.00 på varje våning. Sjuksköterskan går runt och får rapport av nattpersonalen. Sjuksköterskan rapporterar sedan till varje våning mellan kl. 07.00 07.30. Rapport skall ske på eftermiddagen på sjuksköterskeexpeditionen. När den sjuksköterska som skall arbeta kväll börjar sitt arbetspass skall den sjuksköterska som arbetat dag avlägga rapport. Rapport skall ske 20.45 21.15. Den sjuksköterska som arbetat vardag kväll avlägger rapport till nattpersonalen genom att besöka varje våningsplan. Lördag och söndag kväll se nedan. Våningsplanen - personalbyte Rapport sker någon gång mellan klockan 07:00-07:30 på respektive våning Den sjuksköterska som skall arbeta dag lämnar rapport och instruktioner om omvårdnaden, till dem på våningen som skall arbeta dag. Rapport skall ske på eftermiddagen på respektive våningsplan När första kvällspersonalen börjar skall dagpersonalen rapportera till kvällspersonalen. Detta skall ske på respektive vånings kontor. Rapport skall ske mellan 20:00-21:00 på respektive våning. Den sjuksköterska som arbetat kväll, vardag, tar emot rapport från dem som arbetat kväll på våningen. Lördag och söndag kväll se nedan. Rapport ska ske kl. 20.45 21.15 Nattpersonalen går till respektive våning och får rapport av sjuksköterskan. Som nattpersonal är det viktigt att vara uppdaterad om vad som händer samtliga boende i huset. Därför är det nattpersonalens ansvar att informera varandra om vad som händer på respektive våning (se nattrutinen). Informationsöverföring när boende behöver sjukhusvård: Processer som samverkan i den egna verksamheten och med andra vårdgivare, myndigheter, föreningar och andra organisationer ska ske. Samverkan sker med läkarorganisation - regelbundna samverkansmöten med Familjeläkarna Saltsjöbaden två gånger per termin där Solna MAS sammankallar, uppföljning av arbetssätt, gemensamma rutiner och avvikelser, samverkan vid inoch utskrivning av patient i slutenvård Samverkan med landstingets tandvårdsenhet för planering av besök Samverkan med MAS/MAR regelbundna samverkansmöten/löpande samråd sker fyra gånger per år. Informationsöverföring säkerställs i och samverkan mellan olika yrkesgrupper Samverkan sker med beställarenheten, Solna stad regelbundna samverkansmöten minst fyra gånger per år. Samverkan sker med brukare/närstående Husråd varannan månad, närståendemöten 2 ggr per år och Närståenderåd, där kontaktpolitikerna deltar Rutin finns för hur boende görs delaktig i sin planering av vård/behandling och omsorg. Information ska ges på ett sätt så att boende och närstående upplever delaktighet och att de kan medverka i vården/omsorgen.

8 (11) Personalens medverkan i kvalitetsarbetet SOSFS 2011:9 6 kap. 3 Händelsehantering Utifrån vår händelsehantering beskriver vi inte bara vad vi gör utan också hur vi gör det, i vilken omfattning vi gör det och vilket resultat det leder till. På så sätt blir vårt kvalitetsarbete ett ständigt kretslopp: vi tar fram fakta, undersöker orsaker och funderar över samband. Utifrån slutsatserna planerar vi förbättringar och föreslår lösningar. Då en händelse inträffat gör vi alltid en koppling till våra lokala rutiner och värderingar för att se om något brustit rörande dessa. Av dessa väljer och genomför vi åtgärder och analyserar och utvärderar resultaten. Därefter vidtar återigen planering. Verksamhetschefen: ansvarar för att verksamheten har ett lokalt anpassat kvalitetsledningssystem som bygger på Attendo centrala kvalitetsledningssystem. ansvarar för att planera, leda, kontrollera och följa upp verksamheten och dess processer samt identifiera och aktualisera nödvändig samverkan ansvarar för att mål för verksamheten formuleras och för att dessa nås ska inom ramen för ledningssystemet ta fram, fastställa och dokumentera rutiner för hur det systematiska förbättringsarbetet kontinuerligt ska bedrivas, för att kunna leda, följa upp och utveckla verksamheten utreder avvikelser i form av klagomål samt för verksamheten aktuella och rapporterade risker och händelser ansvarar för att verksamhetens processer och rutiner är kända för medarbetarna och ska regelbundet följa upp att dessa följs. Medarbetaren: Ansvarar för att ha kunskap om och arbeta utifrån verksamhetens ledningssystem. ska vara delaktig i framtagandet av verksamhetens mål och arbeta för att dessa uppnås. ska följa verksamhetens lokala rutiner ska rapportera avvikelser och missförhållanden/risk för missförhållanden samt ha kunskap om verksamhetens lokala rutiner för detta. Då en händelse inträffar arbetar vi på Frösunda med att sprida kunskap om vad som inträffat, medarbetarna engageras i att ta fram förbättringsåtgärder bl.a. i kvalitetsmötena men även på ATP där man alltid går igenom de händelser som inträffat i verksamheten. Alla händelser diskuteras även utifrån våra värderingar och utifrån vad som brustit och vad vi kan förbättra.

9 (11) Arbetet med att fortlöpande utveckla och säkra verksamhetens kvalitet ska dokumenteras Verksamheten utvecklas via: a. Resultat och framtagna åtgärdsplaner från lokal kvalitetsgrupp, arbetsplatsträffar, brukar-, kund- och medarbetarundersökningar, egenkontroll samt intern kontroll o verifiering. b. Samverkan med olika grupper som t.ex. Husrådet och Närståenderådet, beställare, familjeläkarna m.fl. c. Regelbunden diskussion och dialog där alla som är inblandade i verksamheten deltar. På Frösunda har vi ett schemalagt våningsmöte var 4:e vecka där verksamhetschefen träffar personalen för dialog om samarbete, förbättringsområden och utveckling av arbetssätt. Utifrån resultat från interna och externa granskningar och undersökningar tas handlingsplaner fram för identifierade förbättringsområden. I handlingsplanen ingår mätbara mål, delmål, datum för genomförande, ansvarsfördelning samt beskrivning av hur åtgärderna ska genomföras. Verksamhetschefen ansvarar för att handlingsplanen genomförs och följs upp i dialog med övriga medarbetare vid arbetsplatsträffar. Inom en månad efter undersökningarna har genomförts ska handlingsplanen vara regionchefen tillhanda. Uppföljning av handlingsplanen sker därefter på enhetsmöten som hålls en gång i månaden, där verksamhetschefen rapporterar aktuella aktiviteter och åtgärder till regionchefen. Verksamhetschefen bär huvudansvaret för att verksamheten håller en god kvalitet och att personalen är delaktig och väl informerad kring arbetssätt, arbetsmetoder, riktlinjer och rutiner. Till hjälp finns den lokala kvalitetsgruppen som leds av en kvalitetssamordnare. I gruppen ingår även verksamhetschef, sjuksköterska, ombud från olika enheter samt sjukgymnast och arbetsterapeut. Den lokala kvalitetsgruppens systematiska arbetsuppgifter är: Följa upp tidigare inkomna händelserapporter och åtgärdsplaner. Har åtgärderna haft avsedd effekt? Finns risk att händelsen kan inträffa igen? Gå igenom och utreda aktuella händelser Ge förslag på hur händelserna kan förhindras Eventuellt ge förslag på nya lokala rutiner alternativt revidera befintliga Lägga upp en plan över hur man skall arbeta med åtgärdsplaner. Förmedla förvärvade kunskaper vidare till alla medarbetare Kvalitetsindex Attendo Kvalitetindex är ett verktyg för att följa upp, utvärdera och utveckla kvaliteten i verksamheten. I Kvalitetsindex mäts kvaliteten i verksamheten utifrån nio parametrar: Händelsestatistik Särskilda händelser Resultat i brukarundersökningar Externa granskningar Resultat i egenkontrollen

10 (11) Verksamhetens värderingsarbete Pågående förbättringsprojekt Utförda riskanalyser Dokumentationsgranskning Resultatet redovisas tydligt och lättöverskådligt i olika tabeller med ett grönt, gult eller rött resultat, där grönt är bäst resultat och rött mindre bra. Verktyget bygger på data från olika databaser som sammanlänkas och visar dels de nio olika delarna var för sig men också som ett mått på den totala kvaliteten. Kvalitetsindex tas fram varje månad och gås igenom med samtlig personal på arbetsplatsträffar (APT) där man diskuterar olika förbättringsåtgärder. Sammanställning, analys och resultat SOSFS 2011:9, 5 kap 6 Vi förebygger risker genom att alltid göra en risk- och händelseanalys innan vi gör förändringar i verksamheten, i år har det avsett renoveringen av verksamhetens olika lokaler och lägenheter Vi har arbetat med att förbättra mat- och måltidsmiljön genom att använda företagets koncept Matlust. På våningarna med demensinriktning har vi utvecklat måltidsmiljön med nya glada färger och anpassat porslin. Vi arbetar också med teman dels Världen runt- från Ockelbo till Bagdad för att förbättra matens variation och kvalitet och skapa aktiviteter på våningen samt Här är dit liv för att stärka boendes sociala nätverk. Utmanande beteenden och hot och våld från boende har vi förebyggt genom att göra risk- och händelseanalyser och utbilda personalen i hur de ska agera och bemöta boende. Vi samverkar med andra genom att verksamhetschefen och personal deltar i alla möten och utbildningar som Solna stad arrangerar. Vi medverkar också i företagets olika informations- och samverkansträffar för nyckelpersoner inom t ex kvalitet, värderingar, chefsmöten, sjuksköterske- och sjukgymnastträffar etc. Inom verksamheten har all personal ett särskilt uppdrag och vi möts i olika forum utifrån uppdragets art. Förutom det har vi schemalagda gemensamma möten våningsvis var fjärde vecka och arbetsplatsträffar och kvalitetsmöte varje månad. Vi samverkar med närstående och boende genom att de deltar i omvårdnadsplaneringen. Kontaktmannen har samtal minst en gång per månad med närstående och träffar boende nästan dagligen. Särskilda informationsmöten för närstående arrangeras 2 gånger per år. Närståenderåd och Husråd finns för information och dialog. Händelser/ avvikelser rapporteras i ett elektroniskt program, ADD som sedan sammanställs i företagets statistikmall. Det finns olika områden och kategorier beroende på händelse/ avvikelse. Alla uppgifter avseende kvalitetsarbetet samlas i ett analysverktyg, Kvalitetsindex, som anger poäng enligt förutbestämd viktning. I Kvalitetsindex redovisas klagomål och synpunkter, allvarliga händelser, antal händelser, utvecklingsprojekt, positiva händelser, brukarenkäter, tillsyn och granskningar som kunden, Solna stad, och myndigheter utför samt företagets årliga egenkontroll. Detta ger en god överblick av resultatet av kvalitetsarbetet i verksamheten. Förutom detta så samlas statistik i en årsrapport som fylls i löpande per månad och ger samlad överblick. Analysen sker sedan alltid i dialog med regionens kvalitetsutvecklare för att förebygga att liknande händelser upprepas. Mål och strategier för kvalitetsarbetet beskrivs i utvecklingsplan och styrkort för året. Utvecklingsarbetet sker via projektplaner där uppföljning/ utvärdering är planerat. Åtgärderna följs sedan upp via Kvalitetsrådets och arbetsplatsträffens protokoll varje månad och den årliga utvecklingsplanen.

11 (11) Vi har under året genomfört ett omfattande utvecklingsprojekt kring Mat och måltider. Vi har gjort de boende delaktiga i att ta fram en meny för respektive våning. Vi har utvecklat våra värderingar i syfte att få en ökad insikt om vad som styr vårt beteende och förhållningssätt och bestämmer kvaliteten på insatsen. Våra boendes upplevelse av insatsen kan vi påverka. Vi har utvecklat kontaktmannens roll som stöd till den boende vid omvårdnadsplanering. Medarbetarnas engagemang har ökat och samverkan är mycket god. I värderingsarbetet har vi diskuterat områdena Uppmuntran och respekt från kollegor och Bra samarbete och teamwork och tagit fram viktiga kriterier för hur vi ska bemöta varandra och samarbeta. Vi använder Värdeleken för ständig dialog och medarbetarna har reflektioner varje vecka. Vi har tagit fram tre värdighetsgarantier för verksamheten: KOMPETENS Vi ser och tar tillvara närståendes kunskap och skapar delaktighet genom att bjuda in till sommar- och julfest. Det är vårt sätt att bygga broar mellan varandra. ENGAGEMANG Vi bjuder på en kulinarisk resa med dofter, smakupplevelser och flärd genom våra smakprovningar, gourméluncher och Världen runt- från Ockelbo till Bagdad där våra boende är delaktiga i att utforma matsedeln. OMTANKE Vi har en hemlik måltidsmiljö där vi erbjuder dig stöd vid måltiden och tar tillvara dina önskemål. Händelser av betydelse under året var när vi beviljades Stimulansmedel för aktiviteter, utevistelser och social samvaro. Det resulterade i ökad livskvalitet för de boende. Minskad förbrukning av lugnande mediciner och sömntabletter. Vi såg också en minskning i antalet fall. Utbildningsinsatser har genomförts för omvårdnadspersonalen i dokumentation och riskbedömning i den boendes lägenhet. Samtlig omvårdnadspersonal har deltagit i genomgång av det elektroniska journalsystemet Safedoc. Samtlig personal har deltagit och gjort en riskanalys för den boendes lägenhet som de är kontaktman för. Vid utbildningen deltog även sjuksköterska och rehab personal. Solna Stads kvalitetsdeklarationer har inte varit kända för boende och personal visar det sig i uppföljning från Staden. Nya rutiner har tagits fram för att göra den känd. Det systematiska brandskyddsarbetet har under året bedrivits enligt gällande rutiner. Varje våning har ett brandombud som genomför egenkontroll enligt fastställd checklista varje månad. Inga brister har framkommit vid dessa kontroller. Fastighetsägaren gör regelbundet kontroll av brandlarm. Viktig att de informerar verksamheten innan för att förbygga risk för oro hos boende eller dörrar som går igen och som kan leda till fall. Eva-Lena Erngren Verksamhetschef