Rapporten är framtagen i samarbete mellan kommunerna Göteborgsregionens kommunalförbund: Ale, Alingsås, Härryda, Göteborg, Kungsbacka, Kungälv,

Rapporten är framtagen i samarbete mellan kommunerna Göteborgsregionens kommunalförbund: Ale, Alingsås, Härryda, Göteborg, Kungsbacka, Kungälv, Lerum, Lilla Edet, Mölndal, Partille, Stenungsund, Tjörn, Öckerö

Förord Höga ohälsotal är sedan några år ett av vårt samhälles största problem. Det är problem som innebär mänskligt lidande och stora påfrestningar på alla nivåer i samhället. För oss som arbetsgivare medför hög sjukfrånvaro stora problem i våra verksamheter. På initiativ från det regionala personalchefsnätverket påbörjades vid årsskiftet 2002/2003 ett regionalt arbete med att identifiera och ta fram personalnyckeltal som kan ha betydelse för kunskapen om hälsa/ohälsa. Detta är andra gången vi tar fram ett gemensamt material med personalnyckeltal. Föregående arbete präglades av att det var ett första utvecklingsarbete på området. Till delar är det så fortfarande. Vissa ändringar har gjorts mot föregående material. Avsikten har varit att få en snävare avgränsning och tydligare koppling mot hälsoområdet. Två faktorer har tydligt påverkat arbetet och medför begränsningar vad gäller möjligheterna att dra slutsatser av materialet. En av dessa faktorer är förändrad lagstiftning med krav på redovisning av vissa ohälsotal. Lagstiftningen är dock i avsaknad av gemensamma och tydliga definitioner. Detta medför att jämförbarheten branscher emellan är starkt begränsad. Den andra faktorn som till en del präglat arbetet är att flera kommuner under året bytt personalsystem. Det material som nu är färdigt ger vissa bilder av personalstruktur och hälsoläge i våra organisationer. Det är viktigt att se att det är ett begränsat antal bilder och inte en komplett beskrivning. Här finns viss kunskap, men inte hela sanningen. Orsakerna till ohälsa och sjukskrivning är ofta komplexa. Det blir allt tydligare ju större kunskap man får inom området. Vår rapport är relaterad till våra arbetsorganisationer. Sannolikt har hälsa/ohälsa även samband med kommunens geografiska läge, befolkningsstruktur, kulturella särart med mera. Min förhoppning är att materialet ska ge indikationer på områden som vi behöver arbeta vidare med tillsammans eller inom den enskilda kommunen. Vi kan också få uppslag till forskningsområden. Materialet kan med fördel användas för att identifiera den kommun som inom ett visst område ligger särskilt väl till och därmed ge ledtrådar till verkningsfulla insatser för att minska sjukfrånvaron. Detta kan resultera i ett antal goda föredömen och lärexempel till allas vår nytta. Utan alla projektdeltagares stora engagemang och arbete hade detta arbete inte varit möjligt. Jag vill framföra ett stort tack till alla! Göteborg den 16 januari 2005 Ulla-Britt Ek Representant för det regionala personalchefsnätverket 3

Innehåll 1. Inledning...5 2. Kommunfakta...6 2.1 Ale kommun... 6 2.2 Alingsås kommun... 7 2.3 Göteborgs Stad... 7 2.4 Härryda kommun... 7 2.5 Kungsbacka kommun... 7 2.6 Kungälvs kommun... 8 2.7 Lerums kommun... 8 2.8 Lilla Edets kommun... 8 2.9 Mölndals Stad... 8 2.10 Partille kommun... 9 2.11 Stenungsunds kommun... 9 2.12 Tjörns kommun... 9 2.13 Öckerö kommun... 9 3. Jämförande personalfakta... 10 4. Sjukfrånvaro... 12 4.1 Sjukfrånvaro för samtliga anställda... 12 4.2 Upprepad sjukfrånvaro ofta sjuka... 14 4.3 Sjukfrånvaro för samtliga anställda, uppdelad på åldrar och kön... 15 4.4 Sjukfrånvaro för samtliga anställda, uppdelad på verksamhet och yrkesgrupp... 16 5. Sjukfrånvarons längd...18 5.1 Sjukfrånvarons längd för samtliga anställda... 18 5.2 Sjukfrånvarons längd för samtliga anställda, uppdelat på åldrar... 19 6. Långtidsfriska... 21 7. Hel- och deltidssjukskrivna för samtliga månadsanställda... 22 8. Sjuklönekostnad... 26 9. Arbetad tid och kostnader... 27 10. Ledartäthet... 29 11. Sammanfattning... 30 Bilagor... 33 Bilaga 1 Personalkategori och BSK... 33 Bilaga 2 Lagstadgad redovisning sjukfrånvaro... 34 Bilaga 3 Sjukfrånvarons längd... 36 4

1. Inledning Denna rapport är andra generationen av Nyckeltal inom personalområdet med fokus på hälsa och ohälsa, som tagits fram gemensamt av Göteborgsregionens kommunalförbunds (GRs) medlemskommuner. Den första rapporten togs fram som ett arbetsmaterial och underlag för fortsatt arbete, och avsåg verksamhetsåret 2002. Bakgrund Bakgrunden till projektet är den diskussion kring hälsa och ohälsa bland kommunanställda, som en längre tid har förts i personalchefsnätverket inom GR. Ett ytterligare motiv för arbetet är regeringens fokus på hälso- och ohälsofrågorna och de ökade krav som nu ställs på arbetsgivarna. Från den 1 juli 2003 gäller obligatorisk redovisning av sjukfrånvaro (i bilaga 2 finns förtydligande från Sveriges Kommuner och Landsting om redovisningens innehåll). Syfte Syftet med gemensamma nyckeltal är att: Ge ett underlag/instrument för att stödja, påverka och styra arbetet med att förändra hälsa respektive ohälsa för kommunanställda. Regionalt och kommungemensamt agerande ger dynamik för förändring. Utbyta idéer och skapa grund för nätverksbyggande. uppdraget att representera personalcheferna i arbetsgruppen. Arbetsgruppen har bestått av en till tre representanter per kommun, där deltagarna arbetar med olika kompetenser inom personalområdet; arbetsmiljö, personalekonomi, rehabilitering, rekrytering, förhandling, systemförvaltning m.m. GR har svarat för att hålla samman projektet och sammanställning av rapporten. Under 2003 gjordes en pilotrapport för verksamhetsåret 2002, som använts som underlag för arbetet med årets rapport, avseende verksamhetsåret 2003. Uppdraget för arbetet med rapporten förtydligades vid ett stormöte med arbetsgrupp och personalchefer i juni månad. Uppstart för arbetet med nyckeltalen började sedan efter sommaren. Gruppen har sedan träffats vid ytterligare fyra tillfällen under arbetets gång. En av utmaningarna i arbetet med att ta fram uppgifter och nyckeltal till rapporten ligger i att personalsystemen i kommunerna har varierande förutsättningar och möjligheter för att ta fram jämförbara uppgifter. Under 2003 och 2004 har kommunerna Alingsås, Stenungsund och Tjörn bytt ut sina personalsystem och fler kommuner är på gång att göra det samma. De kommuner som har genomfört ett sådant systemskifte har i flera fall haft begränsad möjlighet att ta fram uppgifterna i rapporten. Uppdrag och process Personalcheferna i GRs medlemskommuner har utsett representanter till den arbetsgrupp som har arbetat fram materialet samt gett Ulla-Britt Ek, personalchef i Kungälv, Medverkande i arbetsgruppen Marja Jumisko...Ale kommun Anna Wrangstadh... Lilla Edets kommun Marita Brodén...Alingsås kommun Anna-Karin Alexandersson... Mölndals Stad Agneta Carlson...Alingsås kommun Kristin Perem... Mölndals Stad Alf Larsson...Göteborgs Stad Gunnel Hörlyk... Partille kommun Claes-Göran Frisell...Härryda kommun Hans Nikell... Partille kommun Ulla-Britt Ek...Kungälvs kommun Siv Samuelsson... Stenungsunds kommun Anders Brännström...Kungälvs kommun Monika Johansson... Stenungsunds kommun Lena Apelgren...Kungälvs kommun Majbritt Larsson... Tjörns kommun Birgitta Rein...Kungsbacka kommun Johan Stein... Tjörns kommun Birgitta Wennerbom-Palm...Kungsbacka kommun Agneta Carlsson... Öckerö kommun Peter Sonesson...Lerums kommun Björn Wallermark... GR Lillemor Windisch...Lerums kommun Malin Olsson... GR 5

2. Kommunfakta Idetta kapitel finns en faktaruta för varje kommun, avseende verksamhetsåret 2003. Innehållet i faktarutorna förklaras enligt nedan. Bokslut för kommunen 2003 Kommunens bruttokostnad redovisas fördelat på personalkostnader och övriga kostnader, i procent av bruttokostnad och i tkr. I personalkostader ingår alla kostnader som kan kopplas till anställd personal: lön, fyllnadslön, sjuklön, övertidsersättning, sociala avgifter, traktamenten, lunchsubventioner, pensioner, friskvård, företagshälsovård m.m. Arvoden till politiker och övriga arvoden ingår inte. I övrig kostnad finns alla kommunens kostnader som inte klassas som personalkostnader enligt ovan. Befolkning Siffrorna är hämtade från SCB befolkningsstatistik och visar antal invånare den 31/12 2003. Att ha med denna siffra i faktarutan här är för att visa ett mått på kommunens storlek. Skatteintäkter Siffrorna är hämtade från RSV och finns med här för att visa på skatteuttaget i kommunen. Personal 1/11 2003 I siffrorna för personal ingår all månadsanställd personal inkl. långtidsvikarier (s.k. grupp 1 anställda), redovisat i antal årsarbetare (anställningar för personal i grupp 1 summerat till heltider) och antal anställda (antal personer som personal i grupp 1 utgör). Utifrån antalet anställda redovisas sedan i procentsatser hur personalen fördelas på kön och åldersgrupper samt medelålder. Personal i kommunala bolag, verksamhet i entreprenadform och deltidsbrandmän ingår inte i redovisningen. Genomsnittlig sysselsättningsgrad Sysselsättningsgraden är de anställdas arbetstid i förhållande till ordinarie arbetstid vid heltidsanställning. Personal fördelat på verksamhetsområden Uppdelning av personalen på olika verksamhetsområden är gjord efter den indelning som Svenska kommunförbundet har definierat utifrån befattningskoder (BSK) inom varje verksamhetsområde. De yrkesgrupper som ingår i respektive verksamhetsområde visas i bilaga 1. Denna uppdelning är inte alltid helt rättvisande då kommunerna kan använda BSK lite varierande. Chefer ska t.ex. enligt definition ligga under administration men kan i vissa fall finnas kodade under verksamhetsområde. Göteborgs Stad använder inte de traditionella BSK utan har egendefinierade koder och har anpassat dem till Svenska kommunförbundets BSK i denna redovisning, så långt det är möjligt. 2.1 Fakta Ale kommun BOKSLUT FÖR KOMMUNEN 2003 Personalkostnader... 60%... 692 600 tkr Övriga kostnader... 40%... 453 700 tkr Bruttokostnad... 100%... 1 146 300 tkr BEFOLKNING Invånare 31/12 2003... 25 993 SKATTEINTÄKTER Total kommunal skatt... 32:25 Varav primärkommunal skatt... 22:00 PERSONAL 1/11 2003 Månadsanställda inkl. långtidsvikarier (grupp 1) Antal årsarbetare... 1 811 Antal anställda... 2 076 GENOMSNITTLIG SYSSELSÄTTNINGSGRAD... 89% PERSONAL FÖRDELAT PÅ KÖN Kvinnor... 83% Män... 17% PERSONAL FÖRDELAT PÅ ÅLDRAR >29 år... 11% 30 49 år... 49% 50< år... 40% PERSONALENS MEDELÅLDER... 45,8 år PERSONAL FÖRDELAT PÅ VERKSAMHETSOMRÅDEN Vård & Omsorg... 31% Skola & Förskola... 40% Fritid & Kultur... 8% Teknik... 14% Administration... 7% 6

2.2 Fakta Alingsås kommun BOKSLUT FÖR KOMMUNEN 2003 Personalkostnader... 65%... 1 076 336 tkr Övriga kostnader... 35%... 573 913 tkr Bruttokostnad... 100%... 1 650 249 tkr BEFOLKNING Invånare 31/12 2003... 35 530 SKATTEINTÄKTER Total kommunal skatt... 32:04 Varav primärkommunal skatt... 21:79 PERSONAL 1/11 2003 Månadsanställda inkl. långtidsvikarier (grupp 1) Antal årsarbetare... 3 199 Antal anställda... 3 512 GENOMSNITTLIG SYSSELSÄTTNINGSGRAD... 89% PERSONAL FÖRDELAT PÅ KÖN Kvinnor... 81% Män... 19% PERSONAL FÖRDELAT PÅ ÅLDRAR >29 år... 12% 30 49 år... 50% 50< år... 38% PERSONALENS MEDELÅLDER... 44,4 år PERSONAL FÖRDELAT PÅ VERKSAMHETSOMRÅDEN Vård & Omsorg... 45% Skola & Förskola... 32% Fritid & Kultur... 4% Teknik... 13% Administration... 6% 2.3 Fakta Göteborgs Stad BOKSLUT FÖR KOMMUNEN 2003 Personalkostnader... 53%... 11 703 000 tkr Övriga kostnader... 47%... 10 192 000 tkr Bruttokostnad... 100%... 21 895 000 tkr BEFOLKNING Invånare 31/12 2003... 478 055 SKATTEINTÄKTER Total kommunal skatt... 31:80 Varav primärkommunal skatt... 21:55 PERSONAL 1/11 2003 Månadsanställda inkl. långtidsvikarier (grupp 1) Antal årsarbetare... 32 897 Antal anställda... 37 301 GENOMSNITTLIG SYSSELSÄTTNINGSGRAD... 84% PERSONAL FÖRDELAT PÅ KÖN Kvinnor... 79% Män... 21% PERSONAL FÖRDELAT PÅ ÅLDRAR >29 år... 19% 30 49 år... 47% 50< år... 34% PERSONALENS MEDELÅLDER... 44,6 år PERSONAL FÖRDELAT PÅ VERKSAMHETSOMRÅDEN Vård & Omsorg... 39% Skola & Förskola... 36% Fritid & Kultur... 2% Teknik... 10% Administration... 12% 2.4 Fakta Härryda kommun BOKSLUT FÖR KOMMUNEN 2003 Personalkostnader... 64%... 841 573 tkr Övriga kostnader... 36%... 479 127 tkr Bruttokostnad... 100%... 1 320 700 tkr BEFOLKNING Invånare 31/12 2003... 31 208 SKATTEINTÄKTER Total kommunal skatt... 31:55 Varav primärkommunal skatt... 21:15 PERSONAL 1/11 2003 Månadsanställda inkl. långtidsvikarier (grupp 1) Antal årsarbetare... 2 478 Antal anställda... 2 717 GENOMSNITTLIG SYSSELSÄTTNINGSGRAD... 89% PERSONAL FÖRDELAT PÅ KÖN Kvinnor... 84% Män... 16% PERSONAL FÖRDELAT PÅ ÅLDRAR >29 år... 9% 30 49 år... 52% 50< år... 39% PERSONALENS MEDELÅLDER... 43,8 år PERSONAL FÖRDELAT PÅ VERKSAMHETSOMRÅDEN Vård & Omsorg... 28% Skola & Förskola... 48% Fritid & Kultur... 3% Teknik... 14% Administration... 7% 2.5 Fakta Kungsbacka kommun BOKSLUT FÖR KOMMUNEN 2003 Personalkostnader... 65%... 1 674 219 tkr Övriga kostnader... 35%... 914 081 tkr Bruttokostnad... 100%... 2 588 300 tkr BEFOLKNING Invånare 31/12 2003... 67 653 SKATTEINTÄKTER Total kommunal skatt... 31:25 Varav primärkommunal skatt... 20:83 PERSONAL 1/11 2003 Månadsanställda inkl. långtidsvikarier (grupp 1) Antal årsarbetare... 4 766 Antal anställda... 5 319 GENOMSNITTLIG SYSSELSÄTTNINGSGRAD... 86% PERSONAL FÖRDELAT PÅ KÖN Kvinnor... 84% Män... 16% PERSONAL FÖRDELAT PÅ ÅLDRAR >29 år... 11% 30 49 år... 50% 50< år... 39% PERSONALENS MEDELÅLDER... 45,0 år PERSONAL FÖRDELAT PÅ VERKSAMHETSOMRÅDEN Vård & Omsorg... 29% Skola & Förskola... 48% Fritid & Kultur... 3% Teknik... 14% Administration... 6% 7

2.6 Fakta Kungälvs kommun BOKSLUT FÖR KOMMUNEN 2003 Personalkostnader... 58%... 1 049 286 tkr Övriga kostnader... 42%... 769 786 tkr Bruttokostnad... 100%... 1 819 072 tkr BEFOLKNING Invånare 31/12 2003... 38 154 SKATTEINTÄKTER Total kommunal skatt... 32:14 Varav primärkommunal skatt... 21:89 PERSONAL 1/11 2003 Månadsanställda inkl. långtidsvikarier (grupp 1) Antal årsarbetare... 2 978 Antal anställda... 3 385 GENOMSNITTLIG SYSSELSÄTTNINGSGRAD... 88% PERSONAL FÖRDELAT PÅ KÖN Kvinnor... 82% Män... 18% PERSONAL FÖRDELAT PÅ ÅLDRAR >29 år... 10% 30 49 år... 49% 50< år... 41% PERSONALENS MEDELÅLDER... 44,7 år PERSONAL FÖRDELAT PÅ VERKSAMHETSOMRÅDEN Vård & Omsorg... 33% Skola & Förskola... 42% Fritid & Kultur... 2% Teknik... 15% Administration... 7% 2.7 Fakta Lerums kommun BOKSLUT FÖR KOMMUNEN 2003 Personalkostnader... 63%... 875 300 tkr Övriga kostnader... 37%... 524 000 tkr Bruttokostnad... 100%... 1 399 300 tkr BEFOLKNING Invånare 31/12 2003... 35 890 SKATTEINTÄKTER Total kommunal skatt... 31:53 Varav primärkommunal skatt... 20:89 PERSONAL 1/11 2003 Månadsanställda inkl. långtidsvikarier (grupp 1) Antal årsarbetare... 2 518 Antal anställda... 2 820 GENOMSNITTLIG SYSSELSÄTTNINGSGRAD... 90% PERSONAL FÖRDELAT PÅ KÖN Kvinnor... 81% Män... 19% PERSONAL FÖRDELAT PÅ ÅLDRAR >29 år... 10% 30 49 år... 50% 50< år... 40% PERSONALENS MEDELÅLDER... 45,0 år PERSONAL FÖRDELAT PÅ VERKSAMHETSOMRÅDEN Vård & Omsorg... 28% Skola & Förskola... 47% Fritid & Kultur... 2% Teknik... 15% Administration... 8% 2.8 Fakta Lilla Edets kommun BOKSLUT FÖR KOMMUNEN 2003 Personalkostnader... 49%... 275 100 tkr Övriga kostnader... 51%... 286 800 tkr Bruttokostnad... 100%... 561 900 tkr BEFOLKNING Invånare 31/12 2003... 12 983 SKATTEINTÄKTER Total kommunal skatt... 33:05 Varav primärkommunal skatt... 22:80 PERSONAL 1/11 2003 Månadsanställda inkl. långtidsvikarier (grupp 1) Antal årsarbetare... 887 Antal anställda... 1 036 GENOMSNITTLIG SYSSELSÄTTNINGSGRAD... 93% PERSONAL FÖRDELAT PÅ KÖN Kvinnor... 86% Män... 14% PERSONAL FÖRDELAT PÅ ÅLDRAR >29 år... 11% 30 49 år... 53% 50< år... 36% PERSONALENS MEDELÅLDER... 44,5 år PERSONAL FÖRDELAT PÅ VERKSAMHETSOMRÅDEN Vård & Omsorg... 38% Skola & Förskola... 41% Fritid & Kultur... 2% Teknik... 12% Administration... 6% 2.9 Fakta Mölndals Stad BOKSLUT FÖR KOMMUNEN 2003 Personalkostnader... 59%... 1 437 614 tkr Övriga kostnader... 41%... 986 986 tkr Bruttokostnad... 100%... 2 424 600 tkr BEFOLKNING Invånare 31/12 2003... 57 523 SKATTEINTÄKTER Total kommunal skatt... 31:39 Varav primärkommunal skatt... 21:14 PERSONAL 1/11 2003 Månadsanställda inkl. långtidsvikarier (grupp 1) Antal årsarbetare... 4 282 Antal anställda... 4 640 GENOMSNITTLIG SYSSELSÄTTNINGSGRAD... 92% PERSONAL FÖRDELAT PÅ KÖN Kvinnor... 83% Män... 17% PERSONAL FÖRDELAT PÅ ÅLDRAR >29 år... 11% 30 49 år... 49% 50< år... 40% PERSONALENS MEDELÅLDER... 44,2 år PERSONAL FÖRDELAT PÅ VERKSAMHETSOMRÅDEN Vård & Omsorg... 36% Skola & Förskola... 42% Fritid & Kultur... 3% Teknik... 13% Administration... 7% 8

2.10 Fakta Partille kommun BOKSLUT FÖR KOMMUNEN 2003 Personalkostnader... 56%... 793 851 tkr Övriga kostnader... 44%... 615 149 tkr Bruttokostnad... 100%... 1 409 000 tkr BEFOLKNING Invånare 31/12 2003... 33 192 SKATTEINTÄKTER Total kommunal skatt... 30:99 Varav primärkommunal skatt... 20:74 PERSONAL 1/11 2003 Månadsanställda inkl. långtidsvikarier (grupp 1) Antal årsarbetare... 2 389 Antal anställda... 2 640 GENOMSNITTLIG SYSSELSÄTTNINGSGRAD... 91% PERSONAL FÖRDELAT PÅ KÖN Kvinnor... 83% Män... 17% PERSONAL FÖRDELAT PÅ ÅLDRAR >29 år... 14% 30 49 år... 51% 50< år... 35% PERSONALENS MEDELÅLDER... 44,0 år PERSONAL FÖRDELAT PÅ VERKSAMHETSOMRÅDEN Vård & Omsorg... 32% Skola & Förskola... 44% Fritid & Kultur... 4% Teknik... 13% Administration... 7% 2.11 Fakta Stenungsunds kommun BOKSLUT FÖR KOMMUNEN 2003 Personalkostnader... 50%... 590 603 tkr Övriga kostnader... 50%... 580 224 tkr Bruttokostnad... 100%... 1 170 827 tkr BEFOLKNING Invånare 31/12 2003... 22 291 SKATTEINTÄKTER Total kommunal skatt... 32:57 Varav primärkommunal skatt... 22:32 PERSONAL 1/11 2003 Månadsanställda inkl. långtidsvikarier (grupp 1) Antal årsarbetare... 1 754 Antal anställda... 1 956 GENOMSNITTLIG SYSSELSÄTTNINGSGRAD... 92% PERSONAL FÖRDELAT PÅ KÖN Kvinnor... 81% Män... 19% PERSONAL FÖRDELAT PÅ ÅLDRAR >29 år... 10% 30 49 år... 51% 50< år... 39% PERSONALENS MEDELÅLDER... 45,0 år PERSONAL FÖRDELAT PÅ VERKSAMHETSOMRÅDEN Vård & Omsorg... 34% Skola & Förskola... 46% Fritid & Kultur... 3% Teknik... 11% Administration... 6% 2.12 Fakta Tjörns kommun BOKSLUT FÖR KOMMUNEN 2003 Personalkostnader... 62%... 383 000 tkr Övriga kostnader... 38%... 233 000 tkr Bruttokostnad... 100%... 616 000 tkr BEFOLKNING Invånare 31/12 2003... 14 891 SKATTEINTÄKTER Total kommunal skatt... 31:09 Varav primärkommunal skatt... 20:84 PERSONAL 1/11 2003 Månadsanställda inkl. långtidsvikarier (grupp 1) Antal årsarbetare*... 938 Antal anställda*... 1 102 GENOMSNITTLIG SYSSELSÄTTNINGSGRAD... 85% PERSONAL FÖRDELAT PÅ KÖN Kvinnor... 85% Män... 15% PERSONAL FÖRDELAT PÅ ÅLDRAR >29 år... % 30 49 år... % 50< år... % PERSONALENS MEDELÅLDER... 45,0 år PERSONAL FÖRDELAT PÅ VERKSAMHETSOMRÅDEN Vård & Omsorg... 33% Skola & Förskola... 41% Fritid & Kultur... 3% Teknik... 13% Administration... 10% 2.13 Fakta Öckerö kommun BOKSLUT FÖR KOMMUNEN 2003 Personalkostnader... 57%... 298 000 tkr Övriga kostnader... 43%... 224 400 tkr Bruttokostnad... 100%... 522 400 tkr BEFOLKNING Invånare 31/12 2003... 12 081 SKATTEINTÄKTER Total kommunal skatt... 31:44 Varav primärkommunal skatt... 20:19 PERSONAL 1/11 2003 Månadsanställda inkl. långtidsvikarier (grupp 1) Antal årsarbetare... 839 Antal anställda... 1 007 GENOMSNITTLIG SYSSELSÄTTNINGSGRAD... 84% PERSONAL FÖRDELAT PÅ KÖN Kvinnor... 83% Män... 17% PERSONAL FÖRDELAT PÅ ÅLDRAR >29 år... 11% 30 49 år... 49% 50< år... 40% PERSONALENS MEDELÅLDER... 45,1 år PERSONAL FÖRDELAT PÅ VERKSAMHETSOMRÅDEN Vård & Omsorg... 36% Skola & Förskola... 38% Fritid & Kultur... 3% Teknik... 15% Administration... 8% *Endast tillsvidareanställda 9

3. Jämförande personalfakta Inedanstående tabell har några av de siffror som finns i kommunernas faktarutor samlats för att enklare möjliggöra en jämförelse. Antal årsarbetare anger hur många anställda respektive kommun skulle ha haft om den faktiska sysselsättningsgraden görs om till heltidsanställningar. I uppgiften ingår endast de personer som har månadslön. Den genomsnittliga sysselsättningsgraden varierar mellan 84-93 procent, för 2003, inom kommunerna. I sex av kommunerna har sysselsättningsgraden ökat jämfört med 2002. De kommuner som ökat mest är Mölndal, Öckerö och Stenungsund. Här har man gjort särskilda satsningar inom vård och omsorg för att höja sysselsättningsgraden. En farhåga som ofta diskuteras är att sjukfrånvaron kan komma att bli högre vid en höjning av sysselsättningsgraden. I materialet kan man inte se något sådant samband. Det kan vara intressant att inom respektive kommun titta på den genomsnittliga sysselsättningsgraden och sjukfrånvaron uppdelat på yrkes- eller verksamhetsområde för att ytterligare undersöka eventuella samband mellan sysselsättningsgrad, sjukfrånvaro och olika yrkesgrupper. Antalet anställda fördelat på kvinnor och män visar att förhållandena mellan kommunerna är ganska lika. Medelvärdet är 83 procent kvinnor och 17 procent män. Göteborg har högst andel män, 21 procent, och fyra kommuner ligger under medelvärdet. Att andelen kvinnor är så hög inom kommunerna beror på att merparten av personalen i kommunerna finns inom verksamheterna vård- och omsorg samt förskola och skola, vilka har flest kvinnodominerande yrken. I rapporten, avsnitt 4.4, redovisas hur sjukfrånvaron ser ut inom dessa verksamheter samt för en yrkesgrupp inom resp. verksamhetsområde (undersköterskor och förskollärare). I diagram A på nästa sida visas en sammanställning över hur kommunernas personal fördelar sig procentuellt i de olika verksamheterna. Dessa siffror är hämtade från varje kommuns faktaruta. Fördelningen nedan baseras på befattningskoder i personalsystemen (BSK) summerat enligt Svenska kommunförbundets definition. I bilaga 1 redovisas vilka befattningar som ingår under respektive verksamhetsrubrik. Denna uppdelning är inte alltid helt rättvisande då kommunerna kan använda BSK lite varierande. Chefer ska t.ex. enligt definition ligga under administration men kan i vissa fall finnas kodade under verksamhetsområde. Göteborgs Stad använder inte de traditionella BSK utan har egendefinierade koder och har anpassat dem till Svenska kommunförbundets BSK i denna redovisning, så långt det är möjligt. TABELL 1 Antal årsarbetare Genomsnittlig Antal Andel i % Personalens sysselsättningsgrad i % anställda medelålder 2003 2002 2003 2002 2003 Kvinnor Män Ale 1 811 1 836 89% 88% 2 076 83% 17% 45,8 Alingsås 3 199 3 183 89% 3 512 81% 19% 44,4 Göteborg 32 897 32 406 84% 37 301 79% 21% 44,6 Härryda 2 478 2 468 89% 89% 2 717 84% 16% 43,8 Kungsbacka 4 766 4 689 86% 86% 5 319 84% 16% 45,0 Kungälv 2 978 2 997 88% 89% 3 385 82% 18% 44,7 Lerum 2 518 2 471 90% 90% 2 820 81% 19% 45,0 Lilla Edet 887 896 93% 92% 1 036 86% 14% 44,5 Mölndal 4 282 4 322 92% 90% 4 640 83% 17% 44,2 Partille 2 389 2 352 91% 90% 2 640 83% 17% 44,0 Stenungsund 1 754 1 609 92% 90% 1 956 81% 19% 45,0 Tjörn 938 1 076 85% 84% 1 102 85% 15% 45,0 Öckerö 839 866 84% 81% 1 007 83% 17% 45,1 GÖTEBORGSREGIONEN 61 736 61 171 69 511 81% 19% MEDELVÄRDE 88% 88% 83% 17% 44,7 ÅR 10

DIAGRAM A 11

4. Sjukfrånvaro Här redovisas sjukfrånvaron i procent av ordinarie arbetstid. Redovisningen följer Sveriges kommuner och landstings rekommendationer där sjukfrånvarotiden relateras till den tillgängliga ordinarie arbetstiden. Detta innebär att avvikelser i arbetstid från den avtalade tiden ska tas hänsyn till. I praktiken kan sägas att arbetstid som avser tid under vilken den anställde beviljats tjänstledighet i tjänsten skall ingå i den ordinarie arbetstiden, medan tjänstledighet från tjänsten inte skall ingå. I bilaga 2 finns utdrag från Svenska kommunförbundets Cirkulär från den 7 november 2004, med definitioner förtydligat. Redovisningen i hela avsnitt 4 skall omfatta samtliga arbetstagare i kommunen som under 2003 haft en eller flera anställningar, inklusive vikarier, feriearbetare m.fl. Göteborgs Stad och Lilla Edet inkluderar dock inte timavlönade i sin redovisning. 4.1 Sjukfrånvaro för samtliga anställda Tabell 2 visar sjukfrånvaron i procent av ordinarie arbetstid, i kommunerna. Sjukfrånvaron är sedan uppdelad för tillsvidareanställda och övriga anställda (Kommunerna Alingsås och Öckerö har inte haft möjlighet att göra denna särredovisning). Att särredovisa tillsvidareanställda påverkar sjukfrånvaron då gruppen övriga omfattas av vikarier och timavlönade, som har kortare anställningsperioder än tillsvidareanställda, vilket innebär att sannolikheten för att bli sjuk under anställningen minskar. Medelvärdet för sjukfrånvaron för samtliga anställda är 8,8 procent. I Göteborg, Lilla Edet, Härryda, Mölndal, Kungälv, Partille och Öckerö är den totala sjukfrånvaron högre. Kommunerna Stenungsund, Lerum, Kungsbacka och Ale har lägst sjukfrånvaro. För enbart tillsvidareanställda blir sjukfrånvaron högre med medelvärdet 10,2 procent. Lilla Edet har den högsta sjukfrånvaro bland tillsvidareanställda, 12,1 procent. I Härryda, Mölndal, Kungälv och Partille är frånvaron också högre än medelvärdet. I tabellen framgår också att sjukfrånvaron för kvinnorna är 9,9 procent medan männens sjukfrånvaro är betydligt lägre, 4,7 procent. Beroende på den lagstiftning om obligatorisk redovisning av sjukfrånvaron från 2003, och den definition som kommunförbundet nu rekommenderar, är det inte möjligt att jämföra sjukfrånvaron med år 2002. Först nästa år kan en jämförelse göras mellan åren. I pilotrapporten som gjordes för verksamheten 2002 relaterades sjukfrånvaron till avtalad tid, utan hänsyn taget till tjänstledighet. Detta resulterar i en lägre sjukfrånvaro, men en mindre korrekt redovisning. Definitionen som Sveriges kommuner och landsting nu gjort rekommenderas samtliga kommuner och landsting att använda, för att möjliggöra jämförelser mellan arbetsgivare och över tid. Trots att redovisning av sjukfrånvaron numera är lagstadgad finns alltså ingen gemensam definition, för samtliga arbetsgivare, för hur redovisningen skall göras. Detta försvårar möjligheten att jämföra sjukfrånvaron med andra branscher och verksamheter. TABELL 2 Tim eller Dagar Sjukfrånvaro i % av ordinarie arbetstid, samtliga anställda Sjukfrånvaro i % av ordinarie arbetstid, tillsvidareanställda Sjukfrånvaro i % av ordinarie arbetstid, övriga anställda Sjukfrånvaro i % av ordinarie arbetstid, män Sjukfrånvaro i % av ordinarie arbetstid, kvinnor T Ale 7,9% 9,9% 2,0% 8,9% 3,1% T Alingsås* 8,6% 9,9% 4,3% D Göteborg 8,9% 9,7% 4,6% 9,8% 5,5% T Härryda 10,1% 11,8% 2,1% 11,2% 5,6% T Kungsbacka 7,7% 9,1% 4,2% 8,3% 4,9% T Kungälv 9,1% 10,4% 4,6% 10,2% 4,5% T Lerum 7,6% 9,1% 2,1% 8,7% 3,4% T Lilla Edet 10,4% 12,1% 4,5% 11,3% 5,7% T Mölndal 10,0% 10,8% 4,9% 11,1% 4,9% T Partille 9,7% 11,4% 3,3% 10,8% 5,3% D Stenungsund 7,4% 9,8% 2,1% 8,1% 3,9% T Tjörn 8,2% 8,5% 6,0% 8,9% 4,4% T Öckerö 9,2% 10,3% 4,6% MEDELVÄRDE 8,8% 10,2% 3,7% 9,9% 4,7% * Alingsås sjukfrånvaro i procent av ordinarie arbetstid avser endast andra halvåret 2003. 12

Diagrammen nedan, B och C, har skapats utifrån tabellen ovan. Diagram B är sorterat efter högsta sjukfrånvaron i procent av ordinarie arbetstid. Diagram C är sorterat efter högsta sjukfrånvaron i procent av ordinarie arbetstid för kvinnor. DIAGRAM B DIAGRAM C 13

4.2 Upprepad sjukfrånvaro ofta sjuka Tabellen visar antal tillsvidareanställda som under 2003 haft 6 eller fler sjuktillfällen. Skälet till att redovisa just 6 tillfällen beror på att arbetsgivaren ska upprätta en rehabiliteringsutredning för de anställda som har en upprepad sjukfrånvaro, 6 tillfällen eller mer. Det blir här tydligt vilket rehabiliteringsansvar kommunen har utöver det för långtidssjukskriven personal. Erfarenheter visar att för personer med många korta sjuktillfällen övergår sjukskrivningen inte sällan i en långtidsfrånvaro. Det är därför viktigt att arbeta förebyggande och med målsättningen att minska antalet personer med upprepad sjukfrånvaro. Göteborg har högst andel ofta sjuka med 4,6 procent. Kommunerna Ale, Kungälv, Mölndal och Lilla Edet har en högre andel än medelvärdet, 2,8 procent. Härryda, Kungsbacka och Tjörn har en lägre andel än medelvärdet. Lägst andel ofta sjuka har kommunerna Öckerö och Lerum. Uppgifter har inte kunnat lämnas av kommunerna Alingsås, Partille och Stenungsund. Ett fördjupningsområde skulle här kunna vara att ytterligare undersöka hur andelen ofta sjuka fördelar sig inom olika verksamheter i den egna kommunen och därefter se om det finns skillnader mellan verksamheter inom kommunen och om dessa skillnader även förekommer i andra kommuner. TABELL 3 Antal tillsvidareanställda under 2003 Andel tillsvidareanställda under 2003 med 6 eller fler sjuktillfällen Ale 2 154 3,9% Alingsås 3 393 Göteborg 33 038 4,6% Härryda 2 527 2,2% Kungsbacka 4 836 2,0% Kungälv 3 099 3,5% Lerum 2 215 1,7% Lilla Edet 828 3,0% Mölndal 4 465 3,6% Partille 2 654 Stenungsund 1 878 Tjörn 1 308 1,8% Öckerö 937 1,7% SUMMA 61 454 MEDELVÄRDE 2,8% DIAGRAM D 14

4.3 Sjukfrånvaro för samtliga anställda, uppdelad på åldrar och kön Tabell 4 nedan visar sjukfrånvaron i procent av ordinarie arbetstid, totalt i kommunerna. Personalens sjukfrånvaro är i tabellen uppdelad på åldersgrupperna -29 år, 30-49 år och 50- år. Sjukfrånvaron redovisas dels på ålder och dels på kön. Dessutom visas hur stor andel av personalen som finns i de olika åldersgrupperna. Kommunerna Alingsås och Tjörn har inte haft möjlighet att redovisa dessa uppgifter alls och Öckerö kan inte redovisa uppgiften fördelat på kön. För att ge en mer samlad bild över hur sjukfrånvaron fördelar sig visar diagram E nedan medelvärdet för sjukfrånvaron uppdelat på kön och åldrar. I varje kommuns siffror finns stora variationer, i jämförelse med andra kommuner och med medelvärdet. I diagrammet kan utläsas att kvinnornas sjukfrånvaro ökar betydligt mer med ålder än motsvarande för männen. Det är kvinnor i åldersgruppen 50 år och äldre som har den högsta sjukfrånvaron, 10,8 procent. Men den största ökningen av sjukfrånvaron sker för kvinnor i åldersgruppen 30-49 år. Sjukfrånvaron ökar då från 4,7 procent för kvinnor i åldersgruppen 29 år och yngre, till 8,6 procent. För männen i samma åldersgrupper ökar den från 2,5 procent till 3,6 procent. Frågan är vilka bakomliggande orsaker som finns och vilka åtgärder/möjligheter arbetsgivaren har att vidta? En orsak att sjukskrivningarna ökar för kvinnor kan vara att det är i den åldern som många idag bildar familj, och att kvinnor ofta tar ett större ansvar för barn och hushåll. TABELL 4 Åldersgruppen 29 år. Sjukfrånvaro i % av ordinarie arbetstid Åldersgruppen 30 49 år. Sjukfrånvaro i % av ordinarie arbetstid Åldersgruppen 50 år. Sjukfrånvaro i % av ordinarie arbetstid Andel anställda i åldersgruppen 29 år Andel anställda i åldersgruppen 30 49 år Andel anställda i åldersgruppen 50 år Totalt Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Totalt Totalt T Ale 4,4% 4,3% 2,1% 7,7% 8,4% 2,6% 8,9% 10,7% 4,0% 11% 49% 40% T Alingsås 12% 50% 38% D Göteborg 5,6% 6,1% 3,4% 8,4% 9,2% 5,1% 10,8% 11,9% 6,6% 19% 47% 34% T Härryda 6,8% 7,4% 4,2% 10,1% 11,0% 6,1% 11,3% 12,6% 5,3% 10% 52% 39% T Kungsbacka 4,4% 4,7% 2,7% 7,2% 7,9% 3,8% 9,2% 9,9% 6,4% 11% 50% 39% T Kungälv 4,4% 4,7% 3,1% 9,4% 10,6% 3,8% 10,2% 11,5% 5,5% 10% 49% 41% T Lerum 3,2% 3,7% 1,3% 7,4% 8,4% 2,8% 9,7% 11,0% 4,9% 10% 50% 40% T Lilla Edet 6,6% 7,3% 2,8% 9,3% 10,2% 3,5% 12,7% 13,8% 8,2% 11% 53% 36% T Mölndal 5,7% 6,0% 4,4% 9,5% 10,5% 4,2% 11,7% 13,2% 5,6% 11% 49% 40% T Partille 4,7% 5,3% 2,0% 9,3% 10,5% 4,1% 12,5% 13,7% 7,8% 14% 51% 35% D Stenungsund 2,0% 2,1% 1,1% 7,5% 8,4% 2,9% 9,9% 10,9% 5,9% 10% 51% 39% T Tjörn T Öckerö 4,4% 9,1% 10,6% 11% 49% 40% MEDELVÄRDE 4,7% 4,7% 2,5% 8,6% 8,6% 3,6% 10,7% 10,8% 5,5% 12% 50% 38% DIAGRAM E 15

4.4 Sjukfrånvaro för samtliga anställda, uppdelad på verksamhet och yrkesgrupp I samtliga kommuner i Göteborgsregionen återfinns merparten av personalen inom verksamheterna vård och omsorg samt skola och förskola. I rapporten redovisas därför sjukfrånvaron inom dessa verksamheter, samt för yrkesgrupperna undersköterskor och förskollärare, särskilt. Kommunerna Alingsås och Tjörn har dock inte haft möjlighet att redovisa uppgiften, Stenungsund redovisar endast för varje verksamhetsområde och Lerum redovisar endast per yrkesgrupp. Anställda inom vård och omsorg samt undersköterskor Tabell 5 visar att i samtliga kommuner är sjukfrånvaron högre för anställda inom vård och omsorg än sjukfrånvaron är för samtliga anställda. I kommunerna Ale, Kungälv, Lilla Edet och Mölndal är sjukfrånvaron högre än medelvärdet, 10,9 procent. Kungsbacka har lägst sjukfrånvaro med 8,8 procent. För yrkesgruppen undersköterskor är medelvärdet 11,7 procent, vilket är högre än för hela vård- och omsorgsområdet. Lerum har lägst sjukfrånvaro med 9,1 procent. Kommunerna Öckerö, 9,2 procent, och Kungsbacka, 9,6 procent, har också en låg sjukfrånvaro bland undersköterskorna jämfört med medelvärdet. I Mölndal är sjukfrånvaron bland undersköterskorna 14,4 procent, vilket är högst bland kommunerna. Anställda inom skola och förskola samt förskollärare Tabell 5 visar också att i kommunerna Göteborg, Kungsbacka, Kungälv, Lilla Edet och Mölndal är sjukfrånvaron lägre för anställda inom skola och förskola än sjukfrånvaron för samtliga anställda. Medelvärdet för skola och förskola är 9,0 procent och Ale, Göteborg, Kungsbacka, Kungälv och Stenungsund ligger under medelvärdet. Härryda har högst sjukfrånvaro med 10,3 procent. Detta visar att de anställda inom skola och förskola har en lägre sjukfrånvaro jämfört med vård och omsorg, och för fem av kommunerna är den lägre än för samtliga anställda. För yrkesgruppen förskollärare är sjukfrånvarons medelvärde 11,6 procent, vilket är jämförbart med medelvärdet för undersköterskor, och också högre än medelvärdet för samtliga anställda. Ale har lägst sjukfrånvaro för förskollärare med 8,3 procent och i Härryda kommun är sjukfrånvaron 15,4 procent vilket är högst bland kommunerna. TABELL 5 Tim eller Dagar Samtliga anställda (från avsnitt 4.1) Sjukfrånvaro i % av ordinarie arbetstid Personal inom Vård och omsorg Personal inom Skola och förskola Undersköterskor Förskollärare T Ale 7,9% 13,0% 8,6% 13,3% 8,3% T Alingsås 8,6% D Göteborg 8,9% 10,8% 8,0% 11,1% 8,9% T Härryda 10,1% 10,9% 10,3% 12,1% 15,4% T Kungsbacka 7,7% 8,8% 7,2% 9,6% 8,8% T Kungälv 9,1% 12,1% 8,2% 13,6% 13,1% T Lerum 7,6% 9,1% 10,0% T Lilla Edet 10,4% 11,6% 10,0% 11,0% 13,2% T Mölndal 10,0% 12,1% 9,8% 14,4% 10,6% T Partille 9,7% 10,8% 9,7% 13,2% 12,4% D Stenungsund 7,4% 9,4% 8,3% T Tjörn 8,2% T Öckerö 9,2% 10,0% 9,7% 9,2% 12,9% MEDELVÄRDE 8,8% 10,9% 9,0% 11,7% 11,6% 16

I alla kommuner, utom möjligen inom Göteborgs Stad, blir antal anställda män inom ovanstående yrkesgrupper mycket liten. Detta gör att en enskild individ kan ha en stor påverkan på sjukfrånvaron. I ett försök att utjämna detta slås här männen inom yrkesgrupperna samman till en något större population. Grundmaterialet som har rapporterats in av kommunerna Ale, Härryda, Kungsbacka, Kungälv, Lerum, Lilla Edet, Mölndal, Partille och Öckerö (de kommuner som redovisat sjukfrånvaron i timmar) har i tabell 6 summerats för att se hur det påverkar sjukfrånvaron i procent av ordinarie arbetstid. Samma siffror redovisas separat för Göteborgs Stad, då redovisning i timmar och dagar inte kan summeras. Resultatet redovisas nedan tillsammans med siffror över antal anställda i yrkesgruppen uppdelat på kön. Tabell 6 visar att männen som arbetar som undersköterskor och förskollärare, har betydligt lägre sjukfrånvaro än vad kvinnorna har inom dessa yrkesgrupper. Vid en jämförelse för enbart män i de båda yrkesgrupperna framgår att de manliga undersköterskorna har en högre sjukfrånvaro, 8,7 procent mot förskollärarnas som är 3,7 procent. Motsvarande uppgifter för kvinnorna är för undersköterskor 11,9 procent och för förskollärare 11,2 procent. För Göteborg redovisas uppgifterna separat och även här är situationen densamma som för övriga kommuner. TABELL 6 Summerat för kommunerna Sjukfrånvaro i % av ordinarie arbetstid Undersköterskor Förskollärare Antal anställda i yrkesgruppen Undersköterskor Förskollärare Totalt Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män T Ale, Härryda, Kungsbacka, Kungälv, Lerum, Lilla Edet, Mölndal, Partille och Öckerö 11,9% 11,9% 8,7% 11,0% 11,2% 3,7% 2 815 2 752 63 2 245 2 204 41 D Göteborgs Stad 11,1% 11,3% 8,1% 8,9% 9,0% 5,7% 3 394 3 182 212 2 260 2 239 21 17

5. Sjukfrånvarons längd Intentionen här var att redovisa sjukfrånvaro under en sammanhängande period, uppdelat på tre tidsintervaller, för samtliga arbetstagare i kommunen. Redovisningen skulle också göras uppdelad på kön, ålder och yrkesgrupperna undersköterskor och förskollärare. De intervall som är intressant att redovisa är beroende dels av den tid arbetsgivaren har ansvar för sjukpenning och dels av de krav som finns på när rehabutredning ska göras. Vid halvårsskiftet 2003 ändrades lagen vad gäller antalet dagar som är arbetsgivarens ansvar från tidigare 14 dagar till 21 dagar. Lagen säger att redovisningen ska ske i timmar samt att uppgifter som ska rapporteras in till SCB ska redovisas i intervallen 1-59 dagar samt 60 dagar och uppåt. (I bilaga 2 finns den lagstadgade redovisningens sju parametrar angivna.) Under 2003 och 2004 har flera av kommunerna i Göteborgsregionen bytt personalsystem. Leverantörerna av kommunernas befintliga personalsystem har lagt in korrigeringar i systemen för att kunna ta fram uppgifter enligt lagkraven. Dessa olika faktorer har gjort att möjligheterna att ta fram ett material för hela 2003, som är jämförbart mellan kommuner, kraftigt har begränsats. Vi har därför valt att här i avsnitt 5 enbart redovisa den lagstadgade obligatoriska redovisningen vad gäller sjukfrånvarons längd, totalt för samtliga anställda samt uppdelat på åldrar. Detta redovisas för andra halvåret 2003, i intervallen 1-59 dagar samt 60 dagar och uppåt, i den mån det har varit möjligt för kommunerna. Övrig redovisning av sjukfrånvarons längd finns i bilaga 3. 5.1 Sjukfrånvarons längd för samtliga anställda Vid uppdelning av sjukfrånvarons längd, i två intervall, framgår att av den totala sjukfrånvaron är merparten av sjukfrånvaron överstigande 60 dagar. Medelvärdet är 68 procent och för sjukfrånvaro understigande 60 dagar är medelvärdet 32 procent. Tabell 7 visar hur frånvaron under- och överstigande 60 dagar fördelar sig per kommun. I Mölndal, Partille och Lilla Edet är mer än 70 procent av frånvaron överstigande 60 dagar. I kommunerna Ale, Kungsbacka, Kungälv och Lerum är det 60 procent av sjukfrånvaron som är över 60 dagar, vilket är lägsta andel långtidsfrånvaro bland kommunerna. Faktorer som påverkar andelen långtidsfrånvarande anställda är flera. Det kan handla om hur rehabiliteringsarbetet fungerar när det gäller att få personer åter i arbete eller hur snart kommunen avslutar de rehabiliteringsärenden där en återgång i arbete inte är möjlig. Det kan också vara beroende av samarbetet med andra myndigheter, som t.ex. Försäkringskassan, som är en viktig samarbetspartner i rehabiliteringsarbetet. Tabellen nedan visar sjukfrånvaro under en sammanhängande period, uppdelade på två tidsintervaller, för samtliga arbetstagare i kommunen som under 2003 haft en eller flera anställningar, oavsett anställningsform (inkl. vikarier, feriearbetare m.fl.). Göteborgs Stad och Lilla Edet inkluderar inte timavlönade i sin redovisning. TABELL 7 Tim eller Dagar Sjukfrånvarons längd 1-59 dagar i % av totalen 60 dagar i % av totalen Sjukfrånvaro i % av ordinarie arbetstid för samtliga anställda (från avsnitt 4.1) därav 1-59 dagar därav 60 dagar T Ale 40% 60% 7,9% 3,2% 4,7% T Alingsås 36% 64% 8,6% 3,1% 5,5% D Göteborg 26% 74% 8,9% 2,3% 6,6% T Härryda 36% 64% 10,1% 3,6% 6,5% T Kungsbacka 40% 60% 7,7% 3,1% 4,6% T Kungälv 40% 60% 9,1% 3,6% 5,5% T Lerum 40% 60% 7,6% 3,0% 4,6% T Lilla Edet 31% 69% 10,4% 3,2% 7,2% D Mölndal 22% 78% 10,0% 2,2% 7,8% T Partille 25% 75% 9,7% 2,4% 7,3% D Stenungsund * 25% 75% 7,4% 1,9% 5,6% D Tjörn * 22% 78% 8,2% 1,8% 6,4% T Öckerö 28% 72% 9,2% 2,6% 6,6% MEDELVÄRDE 32% 68% 8,8% 2,8% 6,0% * Kommunerna Stenungsund och Tjörn redovisar siffror för hela året 2003, för sjukfrånvarons längd, medan övriga visar från 1 juli -31 december 2003. 18

5.2 Sjukfrånvarons längd för samtliga anställda, uppdelat på åldrar Sjukfrånvarons längd uppdelad på tidsintervall och åldrar visar om det finns skillnader för hur de ungas respektive äldres sjukdomsperioder fördelar sig. Tabellen visar att av den totala andelen sjukfrånvaro bland åldersgruppen 29 år och yngre är medelvärdet 61 procent för frånvaro understigande 60 dagar och 39 procent för frånvaro över 60 dagar. För åldersgruppen 30-49 år är situation motsatt, 34 procent under 60 dagar och 66 procent över 60 dagar. För åldersgruppen 50 år och äldre fördelas frånvaron enligt 25 procent under 60 dagar och hela 75 procent över 60 dagar. I kommunerna Göteborg, Mölndal, Partille, Tjörn och Öckerö är, av sjukskrivna personer i åldersgruppen 29 år och yngre, de anställda i högre grad långtidsfrånvarande än i övriga kommuner. Medelvärdet är 39 procent och för dessa kommuner ligger värdet omkring 50 procent. I Tjörns kommun är 55 procent av sjukfrånvaron för den yngsta åldersgruppen frånvaro överstigande 60 dagar, i Kungälv är motsvarande siffra endast 20 procent. Tabell 8 nedan visar sjukfrånvaro under en sammanhängande period, uppdelat på åldrar och två tidsintervaller, för samtliga arbetstagare i kommunen som under 2003 haft en eller flera anställningar, oavsett anställningsform (inkl. vikarier, feriearbetare m.fl.). Tabellen visas grafiskt i diagram F på nästa sida. TABELL 8 Tim eller Dagar 29 år 1 59 dagar 60 dagar Andel anställda i åldersgruppen 30 49 år 50 år 29 år 30 49 år 50 år 29 år 30 49 år 50 år T Ale 72% 47% 30% 28% 53% 70% 11% 49% 40% T Alingsås 56% 38% 29% 44% 62% 71% 12% 50% 38% D Göteborg 54% 27% 20% 46% 73% 80% 19% 47% 34% T Härryda 62% 37% 29% 38% 63% 71% 10% 52% 39% T Kungsbacka 75% 43% 33% 25% 57% 67% 11% 50% 39% T Kungälv 80% 41% 33% 20% 59% 67% 10% 49% 41% T Lerum 63% 44% 34% 37% 56% 66% 10% 50% 40% T Lilla Edet 72% 34% 21% 28% 66% 79% 11% 53% 36% D Mölndal 52% 23% 16% 48% 77% 84% 11% 49% 40% T Partille 52% 27% 17% 48% 73% 83% 14% 51% 35% D Stenungsund * 64% 27% 19% 36% 73% 81% 10% 51% 39% D Tjörn * 45% 21% 21% 55% 79% 79% T Öckerö 50% 27% 25% 50% 73% 75% 11% 49% 40% MEDELVÄRDE 61% 34% 25% 39% 66% 75% 12% 50% 38% * Kommunerna Stenungsund och Tjörn redovisar siffror för hela året 2003, för sjukfrånvarons längd, medan övriga visar från 1 juli -31 december 2003. 19

DIAGRAM F 20

6. Långtidsfriska Det finns flera definitioner av långtidsfrisk, där definitionen kan vara allt från 0-5 sjukdagar på ett eller två år. Här har valts det mått som de flesta personalsystem i kommunerna kan ta fram på ett någorlunda enkelt sätt. Andelen långtidsfriska omfattar därmed den personal som någon gång under året haft en tillsvidareanställning i kommunen och som inte haft någon sjukfrånvaro. Medelvärdet är 38 procent och av de tolv kommuner som redovisat uppgiften har tre samma värde som medelvärdet och fyra kommuner har en högre andel långtidsfriska. TABELL 9 Andel tillsvidareanställda under 2003 med 0 sjukdagar Sjukfrånvaro i % av ordinarie arbetstid för tillsvidareanställda (från kap 4.1) Ale 39% 9,3% 2 154 Alingsås 38% 3 393 Göteborg 37% 9,7% 33 038 Härryda 37% 11,2% 2 527 Kungsbacka 40% 9,1% 4 836 Kungälv 36% 9,8% 3 099 Lerum 36% 9,1% 2 215 Lilla Edet 41% 12,1% 828 Mölndal 38% 10,8% 4 465 Partille 39% 10,1% 2 654 Stenungsund 9,8% 1 878 Tjörn 31% 11,9% 1 308 Öckerö 38% 937 GÖTEBORGSREGIONEN 61 454 MEDELVÄRDE 38% 10,2% Skillnaden är 10 procent mellan den kommun som har högst andel långtidsfriska och den som har lägst andel. Lilla Edet hade 41 procent och Tjörn 31 procent långtidsfriska under perioden. Detta är en faktor som är viktig att fördjupa sig i. Hur fördelar sig t.ex. andelen långtidsfriska bland kvinnor och män och i olika åldersgrupper? Varierar det mellan olika yrkesgrupper och vad beror det i så fall på? Enligt rapport nr 2004:10 från Arbetslivsinstitutet Långtidsfriskas arbetsvillkor (Gunnar Aronsson och Tomas Lindh) framkommer att det finns skillnader mellan olika yrkesområden och andelen långtidsfriska. Långtidsfriska benämns i den rapporten de som varken Antal tillsvidareanställda under 2003 varit sjukfrånvarande eller sjuknärvarande under två år. Diagram G nedan är sorterat från högsta till lägsta andel långtidsfriska. DIAGRAM G 21

7. Hel- och deltidssjukskrivna för samtliga månadsanställda TABELL 10 1 november 2003 Andel fullt arbetföra i procent av samtliga månadsanställda Andel sjukskrivna i procent av samtliga månadsanställda Ale 87,8% 12,2% 58% 42% Alingsås 89,8% 10,2% 57% 43% Göteborg 91,1% 8,9% 73% 27% Härryda 86,8% 13,2% 52% 48% Kungsbacka 90,7% 9,3% 54% 46% Kungälv 88,5% 11,5% 50% 50% Lerum 89,9% 10,1% 61% 39% Lilla Edet 90,7% 9,3% 59% 41% Mölndal 87,6% 12,4% 61% 39% Partille 90,0% 10,0% 54% 46% Stenungsund 90,8% 9,2% 54% 46% Tjörn Öckerö 89,8% 10,2% 45% 55% MEDELVÄRDE 89,5% 10,5% 56% 44% Sjukskrivna heltid Sjukskrivna deltid Det finns funderingar kring att chanserna för att komma tillbaka i arbete efter en sjukskrivning ökar om sjukskrivningen är på deltid istället för heltid. Detta bl.a. beroende på att den sjukskrivne fortfarande känner att kontakten med arbetet och de nätverk som arbetsplatsen och kollegor kan erbjuda finns kvar. Försäkringskassans projekt Släpp inte taget, samt lagändringen från 1 januari 2005 med arbetsgivarnas medfinansiering av sjukpenning för heltidssjukskrivna, är tydliga exempel på detta. Nedan redovisas hur andel deltids- och heltidssjukskrivningar fördelar sig i kommunerna. Tabell 10 visar att det finns stor variation mellan kommunerna. Kungälvs kommun har lika andelar hel- som deltidssjukskrivna medan Göteborgs kommun endast har 27 procent deltidssjukskrivna och 73 procent heltidssjukskrivna. Tjörns kommun har inte haft möjlighet att redovisa dessa siffror. Mättillfället för samtliga siffror i tabeller och diagram i avsnitt 7 avser den 1 november 2003. De två första kolumnerna i tabell 10 visar andelen av månadsanställd personal som är fullt arbetsföra samt sjukskrivna. I de två sista kolumnerna visas hur stor andel av de sjukskrivna som är heltids- respektive deltidssjukskrivna. Diagram H visar andelen sjukskrivna i procent av samtliga månadsanställda, från tabell 10, uppdelat på heltids- respektive deltidssjukskrivna. Diagrammet är sorterat efter högsta andel sjukskrivna i procent av samtliga månadsanställda. DIAGRAM H 22

Diagram I visar andel månadsanställda i arbete (deltidssjukskrivna + fullt arbetsföra) den 1 november för respektive år 2003 och 2002. Kommunerna Partille och Öckerö har inte haft möjlighet att redovisa siffror för år 2002. Jämförelsen mellan åren 2002 och 2003 visar att andelen personer som är i arbete samma mätdatum, den 1 november, har för de flesta kommuner ökat jämfört med 2002. Det kommer att bli intressant att följa utvecklingen över tid och se om den förändrade lagstiftningen om medfinansiering bidrar till att antalet deltidssjukskrivningar ökar och hur det påverkar den totala sjukfrånvaron. Materialet i tabell 11 nedan visar inte på något direkt samband mellan kön och sjukskrivningens omfattning. Det är i genomsnitt lika vanligt bland män som hos kvinnor att vara deltidssjukskriven. I några kommuner är andelen deltidssjukskrivna män högre än andelen deltidssjukskrivna kvinnor, och tvärtom. Tjörn och Göteborg har inte haft möjlighet att redovisa dessa siffror. DIAGRAM I TABELL 11 1 november 2003 Andel fullt arbetföra i procent av samtliga månadsanställda Andel sjukskrivna i procent av samtliga månadsanställda Andel av de sjukskrivna som är det på heltid Andel av de sjukskrivna som är det på deltid Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Ale 85,9% 96,9% 14,1% 3,1% 57% 73% 43% 27% Alingsås 88,4% 95,7% 11,6% 4,3% 55% 76% 45% 24% Göteborg Härryda 85,7% 92,5% 14,3% 7,5% 52% 52% 48% 48% Kungsbacka 90,0% 94,8% 10,0% 5,2% 55% 51% 45% 49% Kungälv 87,0% 95,1% 13,0% 4,9% 50% 50% 50% 50% Lerum 88,4% 96,2% 11,6% 3,8% 62% 60% 38% 40% Lilla Edet 90,0% 95,1% 10,0% 4,9% 58% 71% 42% 29% Mölndal 86,2% 94,5% 13,8% 5,5% 61% 67% 39% 33% Partille 89,0% 94,7% 11,0% 5,3% 55% 46% 45% 54% Stenungsund 89,6% 96,2% 10,4% 3,8% 54% 50% 46% 50% Tjörn Öckerö 89,2% 97,0% 10,8% 3,0% 45% 40% 55% 60% MEDELVÄRDE 88,1% 95,3% 11,9% 4,7% 55% 58% 45% 42% 23

Diagrammen nedan visar andelen sjukskrivna i procent av samtliga månadsanställda, fördelat på män och kvinnor från tabell 11, uppdelat på heltids- respektive deltidssjukskrivna. Diagrammet är sorterat efter högsta andel sjukskrivna i procent av samtliga månadsanställda kvinnor respektive män. DIAGRAM J 24

Nedanstående diagram visar andel månadsanställda i arbete (deltidssjukskrivna + fullt arbetsföra) den 1 november för respektive år 2003 och 2002, för kvinnor i första diagrammet och för män i det andra. Kommunerna Partille och Öckerö har inte möjlighet att redovisa nedanstående siffror för år 2002. För Göteborgs Stad gäller motsvarande för 2003 års siffror. Enligt diagram K framgår att i merparten av kommunerna, som redovisar uppgiften, har andelen arbetsföra ökat 2003 jämfört med 2002 för både män och kvinnor. Det är endast i Kungsbacka och i Mölndal som andelen arbetsföra kvinnor minskat jämfört med 2002 och i Lilla Edet som andel arbetsföra män har minskat under 2003. Kommunerna Partille och Öckerö har inte haft möjlighet att redovisa siffror för 2002 i diagram I och K. DIAGRAM K 25

8. Sjuklönekostnad Sjuklönekostnaden här är den kostnad som arbetsgivaren betalar vid sjukskrivning. För första halvåret 2003 är det de första 14 dagarna av sjuklönen. Från den 1 juli 2003 har detta förändrats så att det är de första 21 sjukdagarna som arbetsgivaren betalar sjuklönekostnaden. Från den 1 januari 2005 gäller åter nya regler inom sjukförsäkringen, bl.a. är det som tidigare 14 dagars sjuklönekostnad för arbetsgivaren, men en medfinansiering av sjukpenningen för heltidssjukskrivna tillkommer. Reglerna beskrivs i regeringens proposition Drivkrafter för minskad sjukfrånvaro (2004/05:21). Antal anställda som kostnaden för sjuklönekostnad relateras till i tabell 12 och diagram L nedan är det antal anställda som angetts i faktarutan. Personalkostnaden som relateras till i tabellen är den som angetts i faktarutan. Siffrorna i tabell 12 visas grafiskt i diagram L nedan, sorterat efter högsta sjuklönekostnad per anställd. TABELL 12 Sjuklönekostnad per anställd (inkl generellt po-påslag på 40%) Sjuklönekostnad i procent av kommunens totala personalkostnader Ale 4 827 kr 1,4% Alingsås 4 740 kr 1,5% Göteborg 4 704 kr 1,5% Härryda 4 738 kr 1,5% Kungsbacka 4 590 kr 1,5% Kungälv 5 978 kr 1,9% Lerum 4 092 kr 1,3% Lilla Edet 3 784 kr 1,4% Mölndal 3 793 kr 1,2% Partille 4 600 kr 1,5% Stenungsund 4 292 kr 1,4% Tjörn 3 800 kr 1,1% Öckerö 4 119 kr 1,4% Medelvärde 4 466 kr 1,4% DIAGRAM L 26