Rapporten är framtagen i samarbete mellan kommunerna i Göteborgsregionens kommunalförbund: Ale, Alingsås, Göteborg, Härryda, Kungsbacka, Kungälv,

Transkript

1 Rapporten är framtagen i samarbete mellan kommunerna i Göteborgsregionens kommunalförbund: Ale, Alingsås, Göteborg, Härryda, Kungsbacka, Kungälv, Lerum, Lilla Edet, Mölndal, Partille, Stenungsund, Tjörn och Öckerö

2

3 Förord Fortsatt höga ohälsotal gör frågor om orsaker, mönster och åtgärder för att stärka personalens hälsa till en av de viktigaste utmaningarna i våra kommunala förvaltningsorganisationer. Vid årsskiftet 2002/2003 startade ett regionalt samarbete med att ta fram gemensamma personalnyckeltal inom området hälsa/ohälsa. Frågorna har fortfarande lika hög aktualitet. Personalredovisning är förhållandevis nytt. De första åren av vårt arbete har präglats av sökande efter relevanta nyckeltal och tydliga och gemensamma definitioner. Lagstiftningen har flera gånger under denna tid förändrat förutsättningar och krav. I vår strävan mot tydliga definitioner och tillförlitliga mätningar har vi tagit steg i rätt riktning. Göteborgs anpassning till SKL:s rekommendationer innebär att tidsbegränsade sjukersättningar numera ingår i sjukstatistiken, vilket medför att den redovisade sjukfrånvaron är högre än föregående år. Våra tretton kommuner i regionen skiljer sig åt i storlek, struktur och organisering. Trots dessa olikheter är det mest slående i materialet att likheterna är så stora. Mönstren kring hälsa/ohälsa är likartade. Med stöd av materialet kan vi få indikationer på verkningsfulla åtgärder i någon kommun. Vi vet att det redan pågår mycket arbete kring hälsa och rehabilitering. Det är arbete som vi alla kan lära av. En annan nytta av materialet är att vi kan identifiera gemensamma och kommunspecifika riskgrupper i våra verksamheter. Denna kunskap ger ett underlag för att gemensamt eller enskilt arbeta vidare med de mest angelägna områdena. Ett mycket påtagligt mönster är att sjukfrånvaron för gruppen kvinnor i åldern år fortsätter att öka. Samtidigt minskar sjukfrånvaron något för andra grupper, men det mönstret är inte entydigt. Rapporten nyckeltal, hälsa ohälsa är vårt bidrag till det stora pusslet med ohälsofrågorna i samhället. Ändrade livsstilsmönster och attityder är några andra pusselbitar. Statliga regler och hur de tillämpas av försäkringskassan är också av stor vikt. Samarbetet mellan den enskilda kommunen och försäkringskassan fungerar mycket olika. Sannolikt påverkar detta sjukfrånvarotalen. Det övergripande syftet med vårt arbete är att arbetsorganisationerna ska ge goda förutsättningar för medarbetarna att bevara eller få tillbaka en god hälsa. Denna rapport har blivit möjlig tack vare en engagerad projektgrupp. Ett stort tack för ett gott arbete! Göteborg den 20 september 2005 Ulla-Britt Ek Representant för det regionala personalchefsnätverket 3

4 Innehåll 1. Inledning Kommunfakta Ale kommun Alingsås kommun Göteborgs Stad Härryda kommun Kungsbacka kommun Kungälvs kommun Lerums kommun Lilla Edets kommun Mölndals Stad Partille kommun Stenungsunds kommun Tjörns kommun Öckerö kommun Jämförande personalfakta Sjukfrånvaro Sjukfrånvaro för samtliga anställda Upprepad sjukfrånvaro ofta sjuka Sjukfrånvaro för samtliga anställda, uppdelad på åldrar och kön Sjukfrånvaro för samtliga anställda, uppdelad på verksamhet och yrkesgrupp Sjukfrånvarons längd Sjukfrånvarons längd för samtliga anställda Sjukfrånvarons längd för samtliga anställda, uppdelat på åldrar Långtidsfriska Hel- och deltidssjukskrivna för samtliga månadsanställda Sjuklönekostnad Arbetad tid och kostnader Ledartäthet Sammanfattning...29 Bilagor...32 Bilaga 1 Personalkategori och BSK Bilaga 2 Lagstadgad redovisning sjukfrånvaro

5 1. Inledning Denna rapport är den tredje i ordningen av Nyckeltal inom personalområdet med fokus på hälsa och ohälsa, som tagits fram gemensamt av Göteborgsregionens kommunalförbunds (GRs) medlemskommuner. Den första rapporten togs fram som ett arbetsmaterial och underlag för fortsatt arbete och avsåg verksamhetsåret Bakgrund Bakgrunden till projektet är den diskussion kring hälsa och ohälsa bland kommunanställda, som en längre tid har förts i personalchefsnätverket inom GR. Ett ytterligare motiv för arbetet är regeringens fokus på hälso- och ohälsofrågorna och de ökade krav som nu ställs på arbetsgivarna, både genom medfinansiering och obligatorisk redovisning av sjukfrånvaro (i bilaga 2 finns förtydligande från Sveriges Kommuner och Landsting om redovisningens innehåll). Syfte Syftet med gemensamma nyckeltal är att: Ge ett underlag/instrument för att stödja, påverka och styra arbetet med att förändra hälsa respektive ohälsa för kommunanställda. Regionalt och kommungemensamt agerande ger dynamik för förändring. Utbyta idéer och skapa grund för nätverksbyggande. Uppdrag och process Personalcheferna i GRs medlemskommuner har utsett representanter till den arbetsgrupp som har arbetat fram materialet samt gett Ulla-Britt Ek, personalchef i Kungälv, uppdraget att representera personalcheferna i arbetsgruppen. Maria Andersson, Mölndals Stad har varit samordnare för projektet. Arbetsgruppen har bestått av en till två representanter per kommun, där deltagarna arbetar med olika kompetenser inom personalområdet; arbetsmiljö, personalekonomi, rehabilitering, rekrytering, förhandling, systemförvaltning m.m. Starten för arbetet med nyckeltalen började i april månad. Arbetsgruppen har sedan träffats vid ytterligare tre tillfällen under arbetets gång. I ett tidigt skede diskuterades om de timanställda skulle vara med i årets rapport. Gruppen beslutade att låta dem vara med för att få möjligheten att jämföra med 2003 års siffror, även om detta innebar att SKLs rekommendationer inte efterlevs fullt ut. I likhet med föregående år har en av utmaningarna i arbetet med rapporten varit att personalsystemen i kommunerna har varierande förutsättningar och möjligheter för att ta fram jämförbara uppgifter har kommunerna Alingsås, Stenungsund och Tjörn dessutom bytt ut sina personalsystem vilket medfört att de haft svårigheter att ta fram vissa uppgifter i rapporten. Medverkande i arbetsgruppen Marja Jumisko... Ale kommun Peter Sonesson... Lerums kommun Agneta Carlson... Alingsås kommun Anna Wrangstadh... Lilla Edets kommun Elisabeth Persson... Göteborgs Stad Maria Andersson... Mölndals Stad Ann-Christine Eliasson... Göteborgs Stad Kristin Perem... Mölndals Stad Claes-Göran Frisell... Härryda kommun Hans Nikell... Partille kommun Ulla-Britt Ek... Kungälvs kommun Monika Johansson... Stenungsunds kommun Anders Brännström... Kungälvs kommun Johan Stein... Tjörns kommun Birgitta Rein... Kungsbacka kommun Agneta Carlsson... Öckerö kommun Birgitta Wennerbom-Palm... Kungsbacka kommun 5

6 2. Kommunfakta Idetta kapitel finns en faktaruta för varje kommun avseende verksamhetsåret Innehållet i faktarutorna förklaras enligt nedan. Bokslut för kommunen 2004 Kommunens bruttokostnad redovisas fördelat på personalkostnader och övriga kostnader, i procent av bruttokostnad och i tkr. I personalkostader ingår alla kostnader som kan kopplas till anställd personal: lön, fyllnadslön, sjuklön, övertidsersättning, sociala avgifter, traktamenten, lunchsubventioner, pensioner, friskvård, företagshälsovård m.m. Arvoden till politiker och övriga arvoden ingår inte. I övrig kostnad finns alla kommunens kostnader som inte klassas som personalkostnader enligt ovan. Befolkning Siffrorna är hämtade från SCB befolkningsstatistik och visar antal invånare den 31/ Att ha med denna siffra i faktarutan här är för att visa ett mått på kommunens storlek. Skatteintäkter Siffrorna är hämtade från RSV och finns med här för att visa på skatteuttaget i kommunen. Personal 1/ I siffrorna för personal ingår all månadsanställd personal inkl. långtidsvikarier (s.k. grupp 1 anställda), redovisat i antal årsarbetare (anställningar för personal i grupp 1 summerat till heltider) och antal anställda (antal personer som personal i grupp 1 utgör). Utifrån antalet anställda redovisas sedan i procentsatser hur personalen fördelas på kön och åldersgrupper samt medelålder. Personal i kommunala bolag, verksamhet i entreprenadform och deltidsbrandmän ingår inte i redovisningen. Genomsnittlig sysselsättningsgrad Sysselsättningsgraden är de anställdas genomsnittliga arbetstid i förhållande till ordinarie arbetstid vid heltidsanställning. Personal fördelat på verksamhetsområden Uppdelning av personalen på olika verksamhetsområden är gjord efter den indelning som Svenska kommunförbundet har definierat utifrån befattningskoder (BSK) inom varje verksamhetsområde. De yrkesgrupper som ingår i respektive verksamhetsområde visas i bilaga 1. Denna uppdelning är inte alltid helt rättvisande då kommunerna kan använda BSK lite varierande. Chefer ska t.ex. enligt definition ligga under administration men kan i vissa fall finnas kodade under verksamhetsområde. Göteborgs Stad använder inte de traditionella BSK utan har egendefinierade koder och har anpassat dem till Svenska kommunförbundets BSK i denna redovisning, så långt det är möjligt 2.1 Fakta Ale kommun BOKSLUT FÖR KOMMUNEN 2004 Personalkostnader... 60% tkr Övriga kostnader... 40% tkr Bruttokostnad % tkr BEFOLKNING Invånare 31/ SKATTEINTÄKTER Total kommunal skatt... 32:25 Varav primärkommunal skatt... 22:00 PERSONAL 1/ Månadsanställda inkl. långtidsvikarier (grupp 1) Antal årsarbetare Antal anställda GENOMSNITTLIG SYSSELSÄTTNINGSGRAD... 89% PERSONAL FÖRDELAT PÅ KÖN Kvinnor... 83% Män... 17% PERSONAL FÖRDELAT PÅ ÅLDRAR >29 år... 11% år... 49% 50< år... 40% PERSONALENS MEDELÅLDER... 45,6 år PERSONAL FÖRDELAT PÅ VERKSAMHETSOMRÅDEN Vård & Omsorg... 32% Skola & Förskola... 41% Fritid & Kultur... 6% Teknik... 14% Administration... 7% 6

7 2.2 Fakta Alingsås kommun BOKSLUT FÖR KOMMUNEN 2004 Personalkostnader... 64% tkr Övriga kostnader... 36% tkr Bruttokostnad % tkr BEFOLKNING Invånare 31/ SKATTEINTÄKTER Total kommunal skatt... 32:04 Varav primärkommunal skatt... 21:79 PERSONAL 1/ Månadsanställda inkl. långtidsvikarier (grupp 1) Antal årsarbetare Antal anställda GENOMSNITTLIG SYSSELSÄTTNINGSGRAD... 89% PERSONAL FÖRDELAT PÅ KÖN Kvinnor... 80% Män... 20% PERSONAL FÖRDELAT PÅ ÅLDRAR >29 år... 9% år... 47% 50< år... 44% PERSONALENS MEDELÅLDER... 45,2 år PERSONAL FÖRDELAT PÅ VERKSAMHETSOMRÅDEN Vård & Omsorg... 45% Skola & Förskola... 31% Fritid & Kultur... 3% Teknik... 14% Administration... 7% 2.3 Fakta Göteborgs Stad BOKSLUT FÖR KOMMUNEN 2004 Personalkostnader... 53% tkr Övriga kostnader... 47% tkr Bruttokostnad % tkr BEFOLKNING Invånare 31/ SKATTEINTÄKTER Total kommunal skatt... 31:80 Varav primärkommunal skatt... 21:55 PERSONAL 1/ Månadsanställda inkl. långtidsvikarier (grupp 1) Antal årsarbetare Antal anställda GENOMSNITTLIG SYSSELSÄTTNINGSGRAD... 90% PERSONAL FÖRDELAT PÅ KÖN Kvinnor... 80% Män... 20% PERSONAL FÖRDELAT PÅ ÅLDRAR >29 år... 21% år... 39% 50< år... 40% PERSONALENS MEDELÅLDER... 45,2 år PERSONAL FÖRDELAT PÅ VERKSAMHETSOMRÅDEN Vård & Omsorg... 37% Skola & Förskola... 38% Fritid & Kultur... 2% Teknik... 11% Administration... 12% 2.4 Fakta Härryda kommun BOKSLUT FÖR KOMMUNEN 2004 Personalkostnader... 64% tkr Övriga kostnader... 36% tkr Bruttokostnad % tkr BEFOLKNING Invånare 31/ SKATTEINTÄKTER Total kommunal skatt... 31:55 Varav primärkommunal skatt... 21:30 PERSONAL 1/ Månadsanställda inkl. långtidsvikarier (grupp 1) Antal årsarbetare Antal anställda GENOMSNITTLIG SYSSELSÄTTNINGSGRAD... 89% PERSONAL FÖRDELAT PÅ KÖN Kvinnor... 84% Män... 16% PERSONAL FÖRDELAT PÅ ÅLDRAR >29 år... 9% år... 52% 50< år... 39% PERSONALENS MEDELÅLDER... 44,0 år PERSONAL FÖRDELAT PÅ VERKSAMHETSOMRÅDEN Vård & Omsorg... 28% Skola & Förskola... 48% Fritid & Kultur... 3% Teknik... 14% Administration... 7% 2.5 Fakta Kungsbacka kommun BOKSLUT FÖR KOMMUNEN 2004 Personalkostnader... 63% tkr Övriga kostnader... 37% tkr Bruttokostnad % tkr BEFOLKNING Invånare 31/ SKATTEINTÄKTER Total kommunal skatt... 31:25 Varav primärkommunal skatt... 21:53 PERSONAL 1/ Månadsanställda inkl. långtidsvikarier (grupp 1) Antal årsarbetare Antal anställda GENOMSNITTLIG SYSSELSÄTTNINGSGRAD... 86,2% PERSONAL FÖRDELAT PÅ KÖN Kvinnor... 84% Män... 16% PERSONAL FÖRDELAT PÅ ÅLDRAR >29 år... 8% år... 50% 50< år... 42% PERSONALENS MEDELÅLDER... 45,0 år PERSONAL FÖRDELAT PÅ VERKSAMHETSOMRÅDEN Vård & Omsorg... 27% Skola & Förskola... 49% Fritid & Kultur... 3% Teknik... 14% Administration... 6% 7

8 2.6 Fakta Kungälvs kommun BOKSLUT FÖR KOMMUNEN 2004 Personalkostnader... 66% tkr Övriga kostnader... 34% tkr Bruttokostnad % tkr BEFOLKNING Invånare 31/ SKATTEINTÄKTER Total kommunal skatt... 32:14 Varav primärkommunal skatt... 21:89 PERSONAL 1/ Månadsanställda inkl. långtidsvikarier (grupp 1) Antal årsarbetare Antal anställda GENOMSNITTLIG SYSSELSÄTTNINGSGRAD... 88% PERSONAL FÖRDELAT PÅ KÖN Kvinnor... 82% Män... 18% PERSONAL FÖRDELAT PÅ ÅLDRAR >29 år... 11% år... 49% 50< år... 40% PERSONALENS MEDELÅLDER... 45,1 år PERSONAL FÖRDELAT PÅ VERKSAMHETSOMRÅDEN Vård & Omsorg... 33% Skola & Förskola... 41% Fritid & Kultur... 3% Teknik... 15% Administration... 8% 2.7 Fakta Lerums kommun BOKSLUT FÖR KOMMUNEN 2004 Personalkostnader... 62% tkr Övriga kostnader... 38% tkr Bruttokostnad % tkr BEFOLKNING Invånare 31/ SKATTEINTÄKTER Total kommunal skatt... 31:53 Varav primärkommunal skatt... 21:28 PERSONAL 1/ Månadsanställda inkl. långtidsvikarier (grupp 1) Antal årsarbetare Antal anställda GENOMSNITTLIG SYSSELSÄTTNINGSGRAD... 89% PERSONAL FÖRDELAT PÅ KÖN Kvinnor... 81% Män... 19% PERSONAL FÖRDELAT PÅ ÅLDRAR >29 år... 23% år... 38% 50< år... 39% PERSONALENS MEDELÅLDER... 45,6 år PERSONAL FÖRDELAT PÅ VERKSAMHETSOMRÅDEN Vård & Omsorg... 25% Skola & Förskola... 50% Fritid & Kultur... 2% Teknik... 15% Administration... 8% 2.8 Fakta Lilla Edets kommun BOKSLUT FÖR KOMMUNEN 2004 Personalkostnader... 34% tkr Övriga kostnader... 66% tkr Bruttokostnad % tkr BEFOLKNING Invånare 31/ SKATTEINTÄKTER Total kommunal skatt... 33:05 Varav primärkommunal skatt... 22:80 PERSONAL 1/ Månadsanställda inkl. långtidsvikarier (grupp 1) Antal årsarbetare Antal anställda GENOMSNITTLIG SYSSELSÄTTNINGSGRAD... 86% PERSONAL FÖRDELAT PÅ KÖN Kvinnor... 85% Män... 15% PERSONAL FÖRDELAT PÅ ÅLDRAR >29 år... 10% år... 50% 50< år... 40% PERSONALENS MEDELÅLDER... 46,0 år PERSONAL FÖRDELAT PÅ VERKSAMHETSOMRÅDEN Vård & Omsorg... 35% Skola & Förskola... 41% Fritid & Kultur... 2% Teknik... 15% Administration... 7% 2.9 Fakta Mölndals Stad BOKSLUT FÖR KOMMUNEN 2004 Personalkostnader... 59% tkr Övriga kostnader... 41% tkr Bruttokostnad % tkr BEFOLKNING Invånare 31/ SKATTEINTÄKTER Total kommunal skatt... 31:39 Varav primärkommunal skatt... 21:14 PERSONAL 1/ Månadsanställda inkl. långtidsvikarier (grupp 1) Antal årsarbetare Antal anställda GENOMSNITTLIG SYSSELSÄTTNINGSGRAD... 92% PERSONAL FÖRDELAT PÅ KÖN Kvinnor... 84% Män... 16% PERSONAL FÖRDELAT PÅ ÅLDRAR >29 år... 10% år... 48% 50< år... 42% PERSONALENS MEDELÅLDER... 44,5 år PERSONAL FÖRDELAT PÅ VERKSAMHETSOMRÅDEN Vård & Omsorg... 35% Skola & Förskola... 42% Fritid & Kultur... 3% Teknik... 13% Administration... 7% 8

9 2.10 Fakta Partille kommun BOKSLUT FÖR KOMMUNEN 2004 Personalkostnader... 58% tkr Övriga kostnader... 42% tkr Bruttokostnad % tkr BEFOLKNING Invånare 31/ SKATTEINTÄKTER Total kommunal skatt... 30:99 Varav primärkommunal skatt... 20:74 PERSONAL 1/ Månadsanställda inkl. långtidsvikarier (grupp 1) Antal årsarbetare Antal anställda GENOMSNITTLIG SYSSELSÄTTNINGSGRAD... 91% PERSONAL FÖRDELAT PÅ KÖN Kvinnor... 82% Män... 18% PERSONAL FÖRDELAT PÅ ÅLDRAR >29 år... 12% år... 52% 50< år... 36% PERSONALENS MEDELÅLDER... 44,0 år PERSONAL FÖRDELAT PÅ VERKSAMHETSOMRÅDEN Vård & Omsorg... 36% Skola & Förskola... 40% Fritid & Kultur... 4% Teknik... 13% Administration... 7% 2.11 Fakta Stenungsunds kommun BOKSLUT FÖR KOMMUNEN 2004 Personalkostnader... 59% tkr Övriga kostnader... 41% tkr Bruttokostnad % tkr BEFOLKNING Invånare 31/ SKATTEINTÄKTER Total kommunal skatt... 32:57 Varav primärkommunal skatt... 22:32 PERSONAL 1/ Månadsanställda inkl. långtidsvikarier (grupp 1) Antal årsarbetare Antal anställda GENOMSNITTLIG SYSSELSÄTTNINGSGRAD... 95% PERSONAL FÖRDELAT PÅ KÖN Kvinnor... 81% Män... 19% PERSONAL FÖRDELAT PÅ ÅLDRAR >29 år... 8% år... 51% 50< år... 41% PERSONALENS MEDELÅLDER... 46,0 år PERSONAL FÖRDELAT PÅ VERKSAMHETSOMRÅDEN Vård & Omsorg... 33% Skola & Förskola... 47% Fritid & Kultur... 3% Teknik... 11% Administration... 6% 2.12 Fakta Tjörns kommun BOKSLUT FÖR KOMMUNEN 2004 Personalkostnader... 62% tkr Övriga kostnader... 38% tkr Bruttokostnad % tkr BEFOLKNING Invånare 31/ SKATTEINTÄKTER Total kommunal skatt... 31:09 Varav primärkommunal skatt... 20:84 PERSONAL 1/ Månadsanställda inkl. långtidsvikarier (grupp 1) Antal årsarbetare Antal anställda GENOMSNITTLIG SYSSELSÄTTNINGSGRAD... 80% PERSONAL FÖRDELAT PÅ KÖN Kvinnor... 86% Män... 14% PERSONAL FÖRDELAT PÅ ÅLDRAR >29 år... 6% år... 50% 50< år... 44% PERSONALENS MEDELÅLDER... 45,8 år PERSONAL FÖRDELAT PÅ VERKSAMHETSOMRÅDEN Vård & Omsorg... 33% Skola & Förskola... 39% Fritid & Kultur... 3% Teknik... 13% Administration... 10% 2.13 Fakta Öckerö kommun BOKSLUT FÖR KOMMUNEN 2004 Personalkostnader... 56% tkr Övriga kostnader... 44% tkr Bruttokostnad % tkr BEFOLKNING Invånare 31/ SKATTEINTÄKTER Total kommunal skatt... 31:44 Varav primärkommunal skatt... 21:19 PERSONAL 1/ Månadsanställda inkl. långtidsvikarier (grupp 1) Antal årsarbetare Antal anställda GENOMSNITTLIG SYSSELSÄTTNINGSGRAD... 84% PERSONAL FÖRDELAT PÅ KÖN Kvinnor... 84% Män... 16% PERSONAL FÖRDELAT PÅ ÅLDRAR >29 år... 8% år... 51% 50< år... 41% PERSONALENS MEDELÅLDER... 46,1 år PERSONAL FÖRDELAT PÅ VERKSAMHETSOMRÅDEN Vård & Omsorg... 36% Skola & Förskola... 39% Fritid & Kultur... 2% Teknik... 14% Administration... 9% 9

10 3. Jämförande personalfakta Itabell 1 har några av de siffror som finns i kommunernas faktarutor samlats för att enklare möjliggöra en jämförelse. Antal årsarbetare anger hur många anställda respektive kommun skulle ha haft om den faktiska sysselsättningsgraden görs om till heltidsanställningar. I uppgiften ingår endast de personer som har månadslön. Den genomsnittliga sysselsättningsgraden varierar mellan procent, för 2004, inom kommunerna. Sysselsättningsgraden är i stort sett densamma i de flesta kommuner jämfört med tidigare år. Medelvärdet ligger för tredje året i rad på 88 procent. I Göteborg ökade sysselsättningsgraden mest och på Tjörn minskade den mest. Medelåldern i GR kommunerna förändras från 44,7 år 2003 till 45,2 år Antalet anställda fördelat på kvinnor och män visar att förhållandena mellan kommunerna är ganska lika. Medelvärdet är 83 procent kvinnor och 17 procent män. Göteborg och Alingsås har högst andel män, 20 procent, och fyra kommuner ligger under medelvärdet. Att andelen kvinnor är så hög inom kommunerna beror på att merparten av personalen i kommunerna finns inom verksamheterna vård- och omsorg samt förskola och skola, vilka har flest kvinnodominerande yrken. Att flickor och pojkar fortfarande gör traditionella val i skolan är alltså något som påverkar rekryteringsbasen. Jämför man personalfakta över åren är det inte olikheterna som är mest slående, utan likheterna. Könsfördelningen, medelåldern och sysselsättningsgraden har små variationer kommunerna emellan. I diagram A visas en sammanställning över hur kommunernas personal fördelar sig procentuellt mellan de olika verksamheterna. Dessa siffror är hämtade från varje kommuns faktaruta. Fördelningen nedan baseras på befattningskoder i personalsystemen (BSK) summerat enligt Svenska kommunförbundets definition. I bilaga 1 redovisas vilka befattningar som ingår under respektive verksamhetsrubrik. Denna uppdelning är inte alltid helt rättvisande då kommunerna kan använda BSK lite varierande. Chefer ska t.ex. enligt definition ligga under administration men kan i vissa fall finnas kodade under verksamhetsområde. Göteborgs Stad använder inte de traditionella BSK utan har egendefinierade koder och har anpassat dem till Svenska kommunförbundets BSK i denna redovisning, så långt det är möjligt. TABELL 1 Antal årsarbetare Genomsnittlig Antal Andel i % Personalens sysselsättningsgrad i % anställda medelålder Kvinnor Män Ale % 89% % 17% 45,6 Alingsås % 89% % 20% 45,2 Göteborg % 84% % 20% 45,2 Härryda % 89% % 16% 44,0 Kungsbacka % 86% % 16% 45,0 Kungälv % 88% % 18% 45,1 Lerum % 90% % 19% 45,6 Lilla Edet % *86% % 15% 46,0 Mölndal % 92% % 16% 44,5 Partille % 91% % 18% 44,0 Stenungsund % 92% % 19% 46,0 Tjörn % 85% % 14% 45,8 Öckerö % 84% % 16% 46,1 GÖTEBORGSREGIONEN % 18% MEDELVÄRDE 88% 88% 83% 17% 45,2 ÅR * Lilla Edets siffror för 2003 är här korrigerade jämfört med föregående års rapport då fel underlag redovisades. 10

11 DIAGRAM A 11

12 4. Sjukfrånvaro Här redovisas sjukfrånvaron i procent av ordinarie arbetstid. Redovisningen följer Sveriges Kommuner och Landstings rekommendationer där sjukfrånvarotiden relateras till den tillgängliga ordinarie arbetstiden. Detta innebär att avvikelser i arbetstid från den avtalade tiden ska tas hänsyn till. I praktiken kan sägas att arbetstid som avser tid under vilken den anställde beviljats tjänstledighet i tjänsten skall ingå i den ordinarie arbetstiden, medan tjänstledighet från tjänsten inte skall ingå. I bilaga 2 finns utdrag från Svenska kommunförbundets cirkulär från den 7 november 2004, med definitioner förtydligade. Redovisningen i hela avsnitt 4 skall omfatta samtliga arbetstagare i kommunen som under 2004 haft en eller flera anställningar, inklusive vikarier, feriearbetare m.fl. Lilla Edet och Göteborg inkluderar dock inte timavlönade i sin redovisning. Göteborg inkluderade inte tidsbegränsade sjukersättningar i 2003 års siffror men gör det i årets rapport. 4.1 Sjukfrånvaro för samtliga anställda Tabell 2 visar sjukfrånvaron i procent av ordinarie arbetstid i kommunerna. Sjukfrånvaron är därefter uppdelad på tillsvidareanställda och övriga anställda. Att särredovisa tillsvidareanställda påverkar sjukfrånvaron då gruppen övriga omfattas av vikarier och timavlönade, som har kortare anställningsperioder än tillsvidareanställda, vilket innebär att sannolikheten för att bli sjuk under anställningen minskar. Medelvärdet för sjukfrånvaron för samtliga anställda är 9,0 procent vilket är en ökning med 0,2 procent jämfört med I Göteborg, Lilla Edet, Härryda, Mölndal och Partille är den totala sjukfrånvaron högre. Kommunerna Stenungsund, Kungsbacka och Ale har lägst sjukfrånvaro. För enbart tillsvidareanställda blir sjukfrånvaron högre med medelvärdet 10,2 procent. Göteborg har den högsta sjukfrånvaro bland tillsvidareanställda, 11,9 procent. I Härryda, Mölndal, och Partille är frånvaron också högre än medelvärdet. TABELL 2 Sjukfrånvaro i % av ordinarie arbetstid, samtliga anställda 2004 Sjukfrånvaro i % av ordinarie arbetstid, samtliga anställda 2003 Sjukfrånvaro i % av ordinarie arbetstid, tillsvidareanställda Sjukfrånvaro i % av ordinarie arbetstid, övriga anställda Sjukfrånvaro i % av ordinarie arbetstid, kvinnor Sjukfrånvaro i % av ordinarie arbetstid, män Ale 7,7% 7,9% 9,3% 2,7% 8,8% 3,0% Alingsås* 9,0% 8,6% 10,1% 4,5% 10,3% 4,4% Göteborg 10,9% 8,9% 11,9% 5,3% 12,0% 6,5% Härryda 10,3% 10,1% 11,7% 4,3% 11,0% 3,6% Kungsbacka 7,2% 7,7% 8,1% 3,9% 7,7% 4,8% Kungälv 8,9% 9,1% 9,8% 5,3% 9,9% 4,5% Lerum** 9,3% 7,6% 10,0% 4,3% 10,7% 4,1% Lilla Edet 9,5% 10,4% 10,7% 10,3% 5,1% Mölndal 10,3% 10,0% 11,2% 4,8% 11,4% 4,9% Partille 10,0% 9,7% 11,7% 3,1% 11,1% 5,1% Stenungsund*** 9,0% 7,4% 9,4% 6,4% 10,2% 4,7% Tjörn**** 7,7% 8,2% 8,7% 4,7% 8,6% 4,4% Öckerö 7,8% 9,2% 9,0% 3,0% 9,9% 4,4% MEDELVÄRDE 9,0% 8,8% 10,2% 4,5% 10,3% 4,6% *Alingsås sjukfrånvaro i procent av ordinarie arbetstid för 2003 avser endast ** Då rapporten färdigställts för tryckning upptäcktes att Lerums underlag för sjukfrånvaron inte är identisk med det som återfinns i kommunens årsredovisning. Sjukfrånvarouppgiften för Lerums kommun ska därför bortses från. *** Stenungsunds sjukfrånvaro i procent av ordinarie arbetstid avser endast **** Tjörns sjukfrånvaro i procent av ordinarie arbetstid avser endast

13 Jämför man 2003 års siffror med 2004 ser man att kvinnornas sjukfrånvaro ökar med 0,4 procent från 9,9 procent till 10,3 procent. Männens sjukfrånvaro är betydligt lägre och minskar med 0,1 procent från 4,7 procent till 4,6 procent. Ett önskemål från personalchefsgruppen har varit att redovisa hur stor del av sjukfrånvaron som utgörs av tidsbegränsade sjukersättningar. Tyvärr har hälften av kommunerna inte lyckats få fram denna uppgift och vi väljer därför att inte redovisa den. Tidsbegränsade sjukersättningar kan utgöra ett fördjupningsområde att arbeta vidare med inom den egna kommunen. Diagrammen B och C nedan har skapats utifrån tabellen ovan. Diagram B är sorterat efter högsta sjukfrånvaron i procent av ordinarie arbetstid. Diagram C är sorterat efter högsta sjukfrånvaron i procent av ordinarie arbetstid för kvinnor. DIAGRAM B DIAGRAM C 13

14 4.2 Upprepad sjukfrånvaro ofta sjuka Tabell 3 visar antal tillsvidareanställda som under 2004 haft 6 eller fler sjuktillfällen. Skälet till att redovisa just 6 tillfällen är att arbetsgivaren ska upprätta en rehabiliteringsutredning för de anställda som har en upprepad sjukfrånvaro, 6 tillfällen eller mer. Det blir här tydligt vilket rehabiliteringsansvar kommunen har utöver det för långtidssjukskriven personal. Erfarenheter finns att för de personer som har många korta sjuktillfällen övergår sjukskrivningen inte sällan i en långtidsfrånvaro. Det är därför viktigt att arbeta förebyggande och med målsättningen att minska antalet personer med upprepad sjukfrånvaro. Jämfört med 2003 har medelvärdet ökat från 2,8 procent till 3,3 procent. Göteborg har högst andel ofta sjuka med 5,1 procent. Lägst andel ofta sjuka har Lerum med 0,9 procent. I övriga kommuner är skillnaderna mot 2003 inte speciellt stora. De kommuner som för andra året i rad redovisar en minskning av frånvaron ofta sjuka, kan vara intressanta att fördjupa sig i. TABELL 3 Antal tillsvidareanställda under 2004 Andel tillsvidareanställda under 2004 med 6 eller fler sjuktillfällen Andel tillsvidareanställda under 2003 med 6 eller fler sjuktillfällen Ale ,2% 3,9% Alingsås ,2% Göteborg ,1% 4,6% Härryda ,0% 2,2% Kungsbacka* ,8% 2,0% Kungälv ,8% 3,5% Lerum ,9% 1,7% Lilla Edet 857 2,8% 3,0% Mölndal ,3% 3,6% Partille Stenungsund ,8% Tjörn ,6% 1,8% Öckerö 921 3,4% 1,7% SUMMA MEDELVÄRDE 3,3% 2,8% DIAGRAM D 14

15 4.3 Sjukfrånvaro för samtliga anställda, uppdelad på åldrar och kön Tabell 4 visar sjukfrånvaron i procent av ordinarie arbetstid, totalt i kommunerna. Personalens sjukfrånvaro är i tabellen uppdelad på åldersgrupperna 29 år, år och 50 år. Sjukfrånvaron redovisas dels på ålder, dels på kön. Dessutom visas hur stor andel av personalen som finns i de olika åldersgrupperna. Öckerö har inte haft möjlighet att redovisa uppgiften fördelat på kön. För att ge en mer samlad bild över hur sjukfrånvaron fördelar sig visar diagram E nedan medelvärdet för sjukfrånvaron uppdelat på kön och åldrar. I varje kommuns siffror finns stora variationer, i jämförelse med andra kommuner och med medelvärdet. I diagrammet kan utläsas att kvinnornas sjukfrånvaro ökar betydligt mer med stigande ålder än motsvarande för männen. Kvinnor i åldersgruppen 50 år och äldre har den högsta sjukfrånvaron, 10,6 procent. För andra året i rad kan vi konstatera att det sker en kraftig ökning av sjukfrånvaron för kvinnor inom åldersgruppen år, från 8,6 procent 2003 till 9,3 procent, en ökning med 0,6 procent. Ett intressant fördjupningsområde är att se vilka åtgärder och förbättringar som arbetsgivaren kan vidta för att förhindra att sjukfrånvaron ökar så markant för kvinnor i åldersgruppen år. TABELL 4 Åldersgruppen 29 år. Sjukfrånvaro i % av ordinarie arbetstid Åldersgruppen år. Sjukfrånvaro i % av ordinarie arbetstid Åldersgruppen 50 år. Sjukfrånvaro i % av ordinarie arbetstid Andel anställda i åldersgruppen 29 år Andel anställda i åldersgruppen år Andel anställda i åldersgruppen 50 år Totalt Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Totalt Totalt Ale 3,7% 4,3% 1,8% 7,6% 8,7% 2,8% 8,9% 10,1% 3,7% 11% 49% 40% Alingsås 4,0% 4,3% 3,0% 9,5% 10,8% 4,3% 10,0% 11,6% 4,9% 9% 47% 44% Göteborg 6,8% 7,4% 4,3% 10,8% 12,0% 6,1% 12,0% 13,3% 7,5% 21% 39% 40% Härryda 5,4% 5,3% 5,7% 10,5% 11,0% 5,5% 11,5% 12,6% 0,6% 9% 52% 39% Kungsbacka 4,0% 4,4% 2,1% 6,7% 7,1% 4,2% 8,7% 9,2% 6,2% 8% 50% 42% Kungälv 5,0% 5,4% 3,0% 9,6% 10,9% 3,7% 9,3% 10,3% 5,8% 11% 49% 40% Lerum 7,1% 8,1% 2,6% 8,8% 10,1% 3,6% 10,5% 12,1% 4,9% 10% 50% 40% Lilla Edet 4,7% 4,9% 3,8% 8,9% 9,8% 3,5% 11,4% 12,3% 6,8% 11% 53% 36% Mölndal 5,2% 5,6% 2,6% 10,0% 11,0% 4,5% 11,7% 13,3% 5,7% 10% 48% 42% Partille 4,4% 4,9% 1,8% 9,9% 11,5% 3,3% 12,2% 13,2% 8,3% 12% 52% 36% Stenungsund 6,2% 6,9% 3,2% 9,5% 10,4% 5,8% 9,0% 10,5% 3,7% 8% 51% 41% Tjörn 3,8% 4,2% 2,0% 8,3% 9,0% 4,1% 8,0% 9,3% 2,8% 6% 50% 44% Öckerö 3,1% 7,3% 9,4% 8% 51% 41% Medelvärde 5,1% 5,2% 2,8% 9,0% 9,3% 3,9% 10,4% 10,6% 4,8% 11% 49% 40% DIAGRAM E 15

16 4.4 Sjukfrånvaro för samtliga anställda, uppdelad på verksamhet och yrkesgrupp I samtliga kommuner i Göteborgsregionen återfinns merparten av personalen inom verksamheterna vård och omsorg respektive skola och förskola. I rapporten redovisas därför sjukfrånvaron inom dessa verksamheter. Då yrkesgrupperna undersköterskor och förskollärare utgör en stor del och var lätta för samtliga kommuner att definiera, redovisas dessa särskilt. Anställda inom vård och omsorg samt undersköterskor Tabell 5 visar att i samtliga kommuner är sjukfrånvaron högre för anställda inom vård och omsorg än sjukfrånvaron är för samtliga anställda. I kommunerna Ale, Kungälv, Göteborg och Mölndal är sjukfrånvaron högre än medelvärdet, 11 procent. Öckerö har lägst sjukfrånvaro med 8,6 procent. För yrkesgruppen undersköterskor är medelvärdet 11,9 procent, vilket är högre än för hela vård- och omsorgsområdet. Öckerö har lägst sjukfrånvaro med 5,6 procent. Tjörn 8,9 procent, och Kungsbacka, 10,1 procent, har också en låg sjukfrånvaro bland undersköterskorna jämfört med medelvärdet. I Mölndal är sjukfrånvaron bland undersköterskorna 14,7 procent, vilket är högst bland kommunerna. Anställda inom skola och förskola samt förskollärare Tabell 5 visar också att i kommunerna Göteborg, Kungsbacka, Kungälv, Lilla Edet och Partille är sjukfrånvaron lägre för anställda inom skola och förskola än sjukfrånvaron för samtliga anställda. Medelvärdet för skola och förskola är 9,1 procent. Göteborg, Härryda, Mölndal och Partille ligger över medel. Härryda har högst sjukfrånvaro med 13,8 procent. Siffrorna visar att de anställda inom skola och förskola i regionen har en lägre sjukfrånvaro jämfört med vård och omsorg. För yrkesgruppen förskollärare är sjukfrånvarons medelvärde 10,7 procent, vilket är en minskning från 2003 med nästan en procent, från 11,6 till 10,7 procent. I alla kommuner, utom i Göteborgs Stad, blir antal anställda män inom ovanstående yrkesgrupper mycket få. Detta gör att en enskild individ kan få en stor påverkan på sjukfrånvaron. I ett försök att utjämna detta slår övriga GR kommuner samman männen inom yrkesgrupperna till en något större population. Samma siffror visas separat för Göteborgs Stad. Resultatet redovisas i tabell 6 tillsammans med siffror över antal anställda i yrkesgruppen uppdelat på kön. TABELL 5 Sjukfrånvaro i % av ordinarie arbetstid 2004 Samtliga anställda (från avsnitt 4.1) Personal inom Vård och omsorg Personal inom Skola och förskola Undersköterskor Förskollärare Ale 7,7% 12,4% 8,0% 14,6% 8,7% Alingsås 9,0% 10,5% 8,8% 11,5% 10,6% Göteborg 10,9% 13,0% 10,3% 13,7% 11,5% Härryda 10,3% 10,9% 10,4% 10,9% 13,8% Kungsbacka 7,2% 8,9% 7,0% 10,1% 8,4% Kungälv 8,9% 12,1% 8,5% 12,2% 12,5% Lerum* 9,3% 13,5% 12,4% Lilla Edet 9,5% 11,2% 8,6% 10,4% 11,0% Mölndal 10,3% 12,0% 10,5% 14,7% 10,7% Partille 10,0% 10,6% 9,9% 13,0% 13,1% Stenungsund 9,0% 9,9% 8,9% 12,4% 13,4% Tjörn 7,7% 11,1% 8,3% 8,9% 6,9% Öckerö 7,8% 8,6% 8,6% 5,6% 5,6% MEDELVÄRDE 9,0% 11,0% 9,1% 11,9% 10,7% *Lerum redovisar endast per yrkesgrupp 16

17 Tabell 6 visar att männen som arbetar som undersköterskor och förskollärare, har betydligt lägre sjukfrånvaro än vad kvinnorna har inom dessa yrkesgrupper. Vid en jämförelse för enbart män i de båda yrkesgrupperna framgår att de manliga undersköterskorna har en högre sjukfrånvaro, 7,6 procent mot förskollärarnas som har 5,8 procent. Motsvarande uppgifter för kvinnorna är för undersköterskor 12,3 procent och för förskollärare 10,9 procent. För Göteborg redovisas uppgifterna separat i tabellen, och även här är situationen motsvarande som ovan. TABELL 6 Summerat för kommunerna Sjukfrånvaro i % av ordinarie arbetstid 2004 Antal anställda i yrkesgruppen 2004 Undersköterskor Förskollärare Undersköterskor Förskollärare Totalt Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Ale, Härryda, Kungsbacka, Kungälv, Lerum, Lilla Edet, Mölndal, Partille, Stenungsund, Tjörn och Öckerö Göteborgs Stad 12,1% 12,3% 7,6% 10,8% 10,9% 5,8% ,7% 14,0% 9,5% 11,5% 11,7% 7,2% Sjukfrånvarons längd Här redovisas sjukfrånvaron i kommunerna uppdelad på kön, ålder och yrkesgrupperna undersköterskor och förskollärare. Vid halvårsskiftet 2003 ändrades lagen, vad gäller antalet dagar som är arbetsgivarens betalningsansvar, från tidigare 14 dagar till 21 dagar. Detta ändrades dock tillbaka till 14 dagar 2005 då arbetsgivaren fick ett generellt medfinansieringsansvar på 15 procent för medarbetare sjukskrivna på heltid. Inför nästa års rapport kommer vi att kunna se på vilket sätt detta påverkar sjukfrånvaron. I år har samtliga kommuner kunnat redovisa sjukfrånvarons längd i timmar. Dock har det varit svårt att få en enhetlig redovisning av olika intervall och vi har därför valt att här i avsnitt 5 enbart redovisa den lagstadgade obligatoriska redovisningen vad gäller sjukfrånvarons längd, totalt för samtliga anställda samt uppdelat på åldrar i intervallen 1-59 dagar samt 60 dagar och uppåt. De intervall som är intressant att redovisa är beroende dels av den tid arbetsgivaren har ansvar för sjukpenning, dels av de krav som finns på när rehabutredning ska göras. Lagen säger att redovisningen ska ske i timmar samt att uppgifter som ska rapporteras in till SCB ska redovisas i intervallen 1-59 dagar samt 60 dagar och uppåt. (I bilaga 2 finns den lagstadgade redovisningens sju parametrar angivna.) 17

18 5.1 Sjukfrånvarons längd för samtliga anställda Vid uppdelning av sjukfrånvarons längd, i två intervall, framgår att av den totala sjukfrånvaron är merparten av sjukfrånvaron överstigande 60 dagar. Medelvärdet är 66 procent och för sjukfrånvaro understigande 60 dagar är medelvärdet 34 procent. Jämfört med 2003 har den korta sjukfrånvaron ökat med 2 procent. Tabell 7 visar hur frånvaron under- och överstigande 60 dagar fördelar sig per kommun. I Mölndal, Göteborg, Lilla Edet, Stenungsund, Tjörn och Öckerö är mer än 70 procent av frånvaron överstigande 60 dagar. Kungsbacka har med sina 59 procent sjukfrånvaron som är över 60 dagar, den lägsta andel långtidsfrånvaro bland kommunerna. Tabell 7 visar sjukfrånvaro under en sammanhängande period, uppdelade på två tidsintervaller, för samtliga arbetstagare i kommunen som under 2004 haft en eller flera anställningar, oavsett anställningsform (inkl. vikarier, feriearbetare m.fl.). Lilla Edet inkluderar inte timavlönade i sin redovisning. Faktorer som påverkar andelen långtidsfrånvarande anställda är flera. Det kan handla om hur rehabiliteringsarbetet fungerar när det gäller att få personer åter i arbete eller hur snart kommunen avslutar de rehabiliteringsärenden där en återgång i arbete inte är möjlig. Det kan också vara beroende av samarbetet med andra myndigheter, som t.ex. Försäkringskassan, som är en viktig samarbetspartner i rehabiliteringsarbetet. TABELL 7 Sjukfrånvarons längd 2004 Sjukfrånvaro i % av ordinarie arbetstid dagar i % av totalen 60 dagar i % av totalen för samtliga anställda (från avsnitt 4.1) därav 1-59 dagar därav 60 dagar Ale 39% 61% 7,7% 3,0% 4,7% Alingsås 36% 64% 9,0% 3,2% 5,8% Göteborg 23% 77% 10,9% 2,5% 8,4% Härryda 33% 67% 10,3% 3,4% 6,9% Kungsbacka 41% 59% 7,2% 3,0% 4,2% Kungälv 40% 60% 8,9% 3,6% 5,3% Lerum 37% 63% 9,3% 3,4% 5,9% Lilla Edet 28% 72% 9,5% 2,7% 6,8% Mölndal 20% 80% 10,3% 2,1% 8,2% Partille 38% 62% 10,0% 3,8% 6,2% Stenungsund * 29% 71% 9,0% 2,6% 6,4% Tjörn ** 29% 71% 7,7% 2,2% 5,5% Öckerö 28% 72% 7,8% 2,2% 5,6% MEDELVÄRDE 34% 66% 9,0% 3,1% 5,9% * Stenungsunds sjukfrånvaro i procent av ordinarie arbetstid avser endast ** Tjörns sjukfrånvaro i procent av ordinarie arbetstid avser endast Sjukfrånvarons längd för samtliga anställda, uppdelat på åldrar Sjukfrånvarons längd uppdelad på tidsintervall och åldrar visar om det finns skillnader för hur de ungas respektive äldres sjukdomsperioder fördelar sig. Tabell 8 visar att av den totala andelen sjukfrånvaro bland åldersgruppen 29 år och yngre är medelvärdet 66 procent för frånvaro understigande 60 dagar och 34 procent för frånvaro över 60 dagar. För åldersgruppen år är situationen den omvända, 34 procent under 60 dagar och 66 procent över 60 dagar. För åldersgruppen 50 år och äldre fördelas frånvaron enligt 26 procent under 60 dagar och hela 74 procent över 60 dagar. I kommunerna Ale, Göteborg, Mölndal, och Öckerö är, av sjukskrivna personer i åldersgruppen 29 år och yngre, de anställda i högre grad långtidsfrånvarande än i övriga kommuner. Tabell 8 visar sjukfrånvaro under en sammanhängande period, uppdelat på åldrar och två tidsintervaller, för samtliga arbetstagare i kommunen som under 2004 haft en eller flera anställningar, oavsett anställningsform (inkl. vikarier, feriearbetare m.fl.). Tabellen visas grafiskt i diagram F. 18

19 TABELL dagar 60 dagar Andel anställda i åldersgruppen 29 år år 50 år 29 år år 50 år 29 år år 50 år Ale 52% 44% 32% 48% 56% 68% 11% 49% 40% Alingsås 9% 47% 44% Göteborg 53% 24% 19% 47% 76% 81% 21% 39% 40% Härryda 63% 35% 27% 37% 65% 73% 9% 52% 39% Kungsbacka 80% 43% 34% 20% 57% 66% 8% 50% 42% Kungälv 73% 38% 35% 27% 62% 65% 11% 49% 40% Lerum 65% 42% 30% 35% 58% 70% 10% 50% 40% Lilla Edet 92% 28% 21% 8% 72% 79% 11% 53% 36% Mölndal 54% 21% 15% 46% 79% 85% 10% 48% 42% Partille 89% 40% 29% 11% 60% 71% 12% 52% 36% Stenungsund * 60% 27% 24% 40% 73% 76% 8% 51% 41% Tjörn * 68% 31% 21% 32% 69% 79% 6% 50% 44% Öckerö 54% 30% 24% 46% 70% 76% 8% 51% 41% MEDELVÄRDE 66% 34% 26% 34% 66% 74% 11% 49% 40% * Stenungsunds sjukfrånvaro i procent av ordinarie arbetstid avser endast ** Tjörns sjukfrånvaro i procent av ordinarie arbetstid avser endast DIAGRAM F 19

20 6. Långtidsfriska Det finns flera definitioner av långtidsfrisk, där definitionen kan vara allt från 0-5 sjukdagar på ett eller två år. Vi har valt det mått som de flesta personalsystem i kommunerna kan ta fram på ett någorlunda enkelt sätt. Andelen långtidsfriska omfattar därmed den personal som någon gång under året haft en tillsvidareanställning i kommunen och som inte haft någon sjukfrånvaro. De flesta kommunerna har inga större variationer i sina tal för långtidsfriska, jämfört med 2003, och medelvärdet har bara ändrats med en procent från 38 procent till 39 procent. Skillnaden är 11 procent mellan den kommun som har högst andel långtidsfriska och den som har lägst andel. Stenungsund hade 45 procent och Göteborg 34 procent långtidsfriska under perioden. Inom kommunens verksamhet finns flera yrkesgrupper som arbetar nära människor, dessa löper större risk än övriga anställda att bli smittade. Olika förutsättningar för att vara långtidsfrisk borde därmed variera med verksamhetsområde. Likaså om man har möjlighet att arbeta hemifrån, utnyttja flex, ta semesterdagar vid sjukdom etc. Även inom detta nyckeltalsområde är den mest påtagliga slutsats att kommunerna är så lika varandra och att variationerna är så små. Diagram G nedan är sorterat från högsta till lägsta andel långtidsfriska. TABELL 9 Andel tillsvidareanställda under 2004 med 0 sjukdagar Andel tillsvidareanställda under 2003 med 0 sjukdagar Sjukfrånvaro i % av ordinarie arbetstid för tillsvidareanställda (från kap 4.1) Antal tillsvidareanställda under 2004 Ale 40% 39% 9,3% Alingsås 40% 38% 10,1% Göteborg 34% 37% 11,9% Härryda 44% 37% 11,7% Kungsbacka 39% 40% 8,1% Kungälv 37% 36% 9,8% Lerum 35% 36% 10,0% Lilla Edet 44% 41% 10,7% 857 Mölndal 39% 38% 11,2% Partille 37% 39% 11,7% Stenungsund 45% 9,4% Tjörn 43% 31% 8,7% Öckerö 36% 38% 9,0% 921 MEDELVÄRDE 39% 38% 10,2% DIAGRAM G 20

21 7. Hel- och deltidssjukskrivna för samtliga månadsanställda Det har funnits funderingar kring att chanserna för att komma tillbaka i arbete efter en sjukskrivning ökar om sjukskrivningen är på deltid istället för heltid. Nu visar fler studier på en motsatt trend. I allmänhet verkar personer som sjukskrivits på deltid i början av sjukfallet vara sjukskrivna längre tid jämfört med dem som sjukskrivs på heltid. Nedan redovisas hur andel deltids- och heltidssjukskrivningar fördelar sig i kommunerna. Tabell 10 visar att det finns stor variation mellan kommunerna. Kungälvs kommun har lika andelar hel- som deltidssjukskrivna medan Göteborgs kommun endast har 27 procent deltidssjukskrivna och 73 procent heltidssjukskrivna. Mättillfället för samtliga siffror i tabeller och diagram i avsnitt 7 avser den 1 november I tabellens första två kolumner nedan visas andelen av månadsanställd personal som är fullt arbetsföra och sjukskrivna. I de två sista kolumnerna visas hur stor andel av de sjukskrivna som är heltids- respektive deltidssjukskrivna. Partille och Stenungsund har inte haft möjlighet att ta fram uppgifterna. Diagrammet H visar andelen sjukskrivna i procent av samtliga månadsanställda, från tabellen ovan, uppdelat på heltids- respektive deltidssjukskrivna. Diagrammet är sorterat efter högsta andel sjukskrivna i procent av samtliga månadsanställda. TABELL 10 1 november 2004 Andel fullt arbetsföra i procent av samtliga månadsanställda Andel sjukskrivna i procent av samtliga månadsanställda Andel av de sjukskrivna som är det på heltid Andel av de sjukskrivna som är det på deltid Ale 87,5% 12,5% 54% 46% Alingsås 88,3% 11,7% 46% 54% Göteborg 91,1% 8,9% 73% 27% Härryda 89,5% 10,5% 45% 55% Kungsbacka 90,1% 9,9% 48% 52% Kungälv 89,8% 10,2% 52% 48% Lerum 89,6% 10,4% 68% 32% Lilla Edet 91,5% 8,5% 64% 36% Mölndal 87,0% 13,0% 55% 45% Partille Stenungsund Tjörn 91,7% 8,3% 54% 46% Öckerö 91,7% 8,3% 46% 54% MEDELVÄRDE 89,8% 10,2% 57% 43% DIAGRAM H 21

22 Diagram I visar andel månadsanställda i arbete (deltidssjukskrivna + fullt arbetsföra) den 1 november för respektive år 2004 och Tjörn kan inte redovisa siffror för 2003 och kommunerna Partille och Stenungsund har inte haft möjlighet att redovisa siffror för år DIAGRAM I TABELL 11 1 november 2004 Andel fullt arbetsföra i procent av samtliga månadsanställda Andel sjukskrivna i procent av samtliga månadsanställda Andel av de sjukskrivna som är det på heltid Andel av de sjukskrivna som är det på deltid Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Ale 86,0% 94,8% 14,0% 5,2% 53% 67% 47% 33% Alingsås 86,6% 94,8% 13,4% 5,2% 45% 56% 55% 44% Göteborg 88,4% 92,5% 11,6% 7,5% 60% 66% 40% 34% Härryda 88,6% 94,2% 11,4% 5,8% 43% 62% 57% 38% Kungsbacka 89,5% 93,2% 10,5% 6,8% 46% 59% 54% 41% Kungälv 88,9% 93,9% 11,1% 6,1% 53% 43% 47% 57% Lerum 88,0% 96,4% 12,0% 3,6% 68% 63% 32% 37% Lilla Edet 90,9% 94,9% 9,1% 5,1% 64% 63% 36% 38% Mölndal 85,8% 93,1% 14,2% 6,9% 54% 66% 46% 34% Partille Stenungsund 60,4% 63,5% Tjörn 90,8% 96,1% 9,2% 3,9% 55% 38% 45% 63% Öckerö 90,9% 96,1% 9,1% 3,9% 43% 83% 57% 17% MEDELVÄRDE 77,8% 82,2% 11,6% 5,4% 52% 62% 48% 38% 22

23 Fler kvinnor än män är sjukskrivna på deltid. En möjlig förklaring kan vara att det i samhället finns ett större tryck på kvinnor att både yrkesarbeta samt ta huvudansvar för hem och familj. Kan det vara så att deltidssjukskrivning blir en strategi för att balansera arbetsliv och privatliv? Att deltidssjukskrivningar anses öka den sjukskrivnes möjlighet att komma tillbaka eftersom kontakten då fortfarande finns med arbetsplatsen. En kritisk aspekt på detta är att om man är sjukskriven två timmar per dag är det inte speciellt troligt att den tiden ägnas åt rehabilitering. Det finns för mycket annat att ta tag i under de där timmarna. Diagrammen J nedan visar andelen sjukskrivna i procent av samtliga månadsanställda, fördelat på män och kvinnor från tabell 11 ovan, uppdelat på heltids- respektive deltidssjukskrivna. Diagrammet är sorterat efter högsta andel sjukskrivna i procent av samtliga månadsanställda kvinnor respektive män. Statens Folkhälsoinstituts rapport 2004:15 Den höga sjukfrånvaron, sanning och konsekvens visar på några ekonomiska aspekter av deltidssjukskrivningar. Inkomstnivån spelar roll, ju högre inkomst en individ har, desto vanligare är det att deltidssjukskrivas. Studien visar även på att deltidssjukskrivna har svaga ekonomiska incitament att återgå i arbete då inkomstbortfallet är litet. I praktiken får man därför en finansierad deltidstjänst och risken att den blir permanent ökar. Moroten att arbeta med rehabilitering försvinner därför för både den anställde och arbetsgivaren. DIAGRAM J 23

24 Diagram K visar andel månadsanställda i arbete (deltidssjukskrivna + fullt arbetsföra) den 1 november för respektive år 2004 och 2003, för kvinnor i första diagrammet och för män i det andra. Kommunerna Tjörn och Öckerö har inte möjlighet att redovisa nedanstående siffror för år För Partille och Stenungsund gäller motsvarande för 2004 års siffror. DIAGRAM K 24

25 8. Sjuklönekostnad Sjuklönekostnaden här är den kostnad som arbetsgivaren betalar vid sjukskrivning. Under 2004 betalar arbetsgivaren sjuklönekostnaden för de första 21 sjukdagarna. Från den 1 januari 2005 gäller åter nya regler inom sjukförsäkringen, bl.a. är det som tidigare 14 dagars sjuklönekostnad för arbetsgivaren men en medfinansiering av sjukpenningen för heltidssjukskrivna tillkommer. Tjörn och Stenungsund har inte kunnat redovisa siffror för hela 2004 och redovisas därför inte i tabellen. Antal anställda som kostnaden för sjuklönekostnad relateras till i tabell 12 och diagram L nedan är det antal anställda som angetts i faktarutan. Personalkostnaden är hämtad från samma ställe. Värt att notera är att variationerna mellan GR-kommunerna även i denna uppgift är små. TABELL 12 Sjuklönekostnad per anställd (inkl generellt po-påslag på 40%) Sjuklönekostnad i procent av kommunens totala personalkostnader Ale kr 1,5% Alingsås kr 1,6% Göteborg kr 1,6% Härryda kr 1,6% Kungsbacka kr 1,6% Kungälv kr 1,6% Lerum kr 1,5% Lilla Edet kr 1,5% Mölndal kr 1,7% Partille kr 1,6% Öckerö kr 1,5% Medelvärde kr 1,6% DIAGRAM L 25

26 9. Arbetad tid och kostnader Itabell 13 redovisas arbetad tid och kostnader fördelat på fyllnadstid/mertid, övertid, tid som utförs av timavlönade och månadsanställda. Olika förutsättningar och arbetssätt påverkar hur arbetad tid och kostnader fördelar sig. Exempel på detta är att den administrativa personalen vanligen har flextid, flera verksamheter använder sig av årsarbetstid, individuella scheman, flextid eller arbetar enligt 3-3 modellen, vilket kan påverka övertidsuttaget. Kommunernas PAN*-anställda redovisas som timavlönade i tabell 13. Syftet med att redovisa hur den arbetade tiden fördelar sig är att se om det finns något samband mellan andelen övertid, eller tid utförd av timavlönade, och sjukfrånvaron. Andelen övertid kan vara en indikation på hur arbetsbelastningen är i kommunen. Medelvärdet för tid som utförs som övertid är 0,4 procent. Öckerö har högst värde med 0,7 procent. Göteborg har lägst andel övertid med 0,1 procent. Jämfört med 2003 har andelen fyllnadstid/mertid minskat med 0,3 procent, övertiden har minskat med 0,2 procent och 2004 är andelen tid som utförs av timavlönade 9,6 procent mot 10,2 procent Andelen tid som utförs av timavlönade varierar mellan 3,2 procent för Göteborg, vilket är lägst, och 14,7 procent för Härryda, vilket är högst. När det gäller fyllnadstid/ mertid ligger Tjörn högst med 1,8 procent, men även Öckerö, Lilla Edet, Kungsbacka och Härryda ligger över medelvärdet på 1,1 procent. Om en kommun inrättat pooler med månadsavlönade eller arbetar mycket med alternativa arbetstidsmodeller kan andelen timavlönade, fyllnadstid/mertid och övertid minska. Alingsås har inte haft möjlighet att redovisa kostnaderna och Tjörn kan inte särskilja timavlönade. TABELL 13 ANDEL AV DEN TOTALA ARBETSTIDEN Fyllnadstid/ mertid Övertid Tid som utförs av timavlönade Tid som utförs av månadsanställda (ordinarie arbetstid) Sjukfrånvaro relaterat till ordinarie arbetstid (från avsnitt 4.1) Sjukfrånvaro för tillsvidareanställda (från avsnitt 4.1) Ale 0,5% 0,4% 9,9% 89,2% 7,7% 9,3% Alingsås 9,0% 10,1% Göteborg 0,3% 0,1% 3,2% 96,3% 10,9% 11,9% Härryda 1,1% 0,4% 8,1% 90,5% 10,3% 11,7% Kungsbacka 1,2% 0,4% 8,9% 89,4% 7,2% 8,1% Kungälv 1,1% 0,5% 9,4% 89,1% 8,9% 9,8% Lerum 0,6% 0,5% 10,2% 88,8% 9,3% 10,0% Lilla Edet 1,5% 0,6% 10,0% 87,9% 9,5% 10,7% Mölndal 1,0% 0,5% 10,5% 88,0% 10,3% 11,2% Partille 1,0% 0,4% 9,0% 89,6% 10,0% 11,7% Stenungsund 0,8% 0,3% 6,8% 92,1% 9,0% 9,4% Tjörn 1,8% 0,4% 7,7% 8,7% Öckerö 1,6% 0,7% 10,0% 87,7% 7,8% 9,0% MEDELVÄRDE 1,1% 0,4% 8,9% 89,9% 9,0% 10,2% *PAN = Personlig anhörigvårdare. 26