Rapporten är framtagen i samarbete mellan följande kommuner i GR: Ale, Alingsås, Göteborg, Härryda, Kungsbacka, Kungälv, Lerum, Lilla Edet, Mölndal,

Transkript

1 2014 Rapporten är framtagen i samarbete mellan följande kommuner i GR: Ale, Alingsås, Göteborg, Härryda, Kungsbacka, Kungälv, Lerum, Lilla Edet, Mölndal, Partille, Stenungsund, Tjörn och Öckerö 1

2

3 Förord FÖR TRETTONDE ÅRET I RAD har medlemskommunerna i Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) tagit fram en rapport med nyckeltal inom personalområdet. Arbetet med att förnya rapporten har fortsatt genom att vissa tabeller har tagits bort och andra har tillkommit eller modifierats. Rapporterna för de tidigare åren finns tillgängliga på se/halsa-ohalsa. Nyckeltalen är sådana som vi bedömer intressanta ur ett arbetsgivarperspektiv och som kan ha samband med arbetsmiljö, hälsa och ohälsa, både i en enskild kommun och gemensamt. Hälsa är en komplex helhet, som består av många delar som sinsemellan hänger samman och kompletterar varandra. En god hälsa är en upplevelse av ett välbefinnande som växlar över tid och under livets olika skeenden. Det kan konstateras att sjuktalen inom GR fortsätter att öka under Det är särskilt oroande att sjuktalen ökar bland våra yngre medarbetare, där de tidigare varit lägre medan sjuktalen har ökat med stigande ålder. Det kan också konstateras att stressrelaterad ohälsa ökar speciellt bland yngre. En annan trend är att det är de långa sjukskrivningarna som ökar mest och då i huvudsak inom vård- och omsorgsförvaltningen. Att skapa en god arbetsmiljö handlar om att förebygga ohälsa, men också om att arbeta aktivt med de faktorer som kan främja hälsa, så kallade friskfaktorer. För att detta ska vara möjligt är en viktig faktor att det finns kunskap om vad som är effektiva metoder att arbeta med. Kunskap är alltid en viktig aspekt för att kunna göra rimliga bedömningar och för att fatta bra beslut. Vår förhoppning är att denna och tidigare sammanställningar skall kunna ligga till grund för ett kunskapsbaserat förändringsarbete och för en analys av långsiktiga trender. Rapporten visar också på vilka kommuner som kan tjäna som goda exempel inom olika områden och som övriga kan hämta inspiration från. Att arbeta med att få ner sina sjuktal tar sin tid, det finns inga snabba genvägar för att nå målet. När man sedan når målet går det inte att luta sig tillbaka, utan det måste alltid vara en prioriterad fråga annars riskerar man snabbt att vara tillbaka där man en gång började. Jan Wesa och Anders Pettersson För Personalchefsnätverket

4 Innehåll Nyckeltal Hälsa ohälsa Inledning Kommunfakta Jämförande personalfakta Sjukfrånvaro Långtidssjukfrånvaro: minst 60 dagar Sjukfrånvarons längd: 1 14, 15 90, 91 dagar Sjuklönekostnad Arbetad tid och kostnader Personalomsättning Jämförelser över tid...28 Bilaga 1 SKL:s personalgruppsindelning utifrån AID-koder Bilaga 2 Lagstadgad redovisning av sjukfrånvaro Tabell- och diagramförteckning

5 1. Inledning MEDLEMSKOMMUNERNA I GR har för trettonde året i rad tagit fram en rapport med nyckeltal inom personalområdet. Arbetet med de gemensamma personalnyckeltalen initierades av personalcheferna i GR inom ramen för det regionala personalchefsnätverket. Personalcheferna har fortsatt huvudansvaret för arbetet. Syftet med de GR-gemensamma nyckeltalen kring hälsa/ohälsa är att: ge underlag och instrument för att stödja, påverka och styra arbetet med att främja en god hälsa bland kommunanställda utgöra en grund för regionalt och kommungemensamt agerande dynamik till förändring utbyta idéer och skapa grund för nätverksbyggande. Arbetsprocess De 13 GR-kommunerna har gemensamt bildat en arbetsgrupp för arbetet med de gemensamma personalnyckeltalen. Varje kommun har haft minst en representant med i arbetsgruppen. Personalchefsgruppen har varit representerad av personalcheferna från Härryda och Partille. En representant från GR har varit koordinator för gruppen och ansvarig för att samla in och sammanställa den statistik som erhållits från kommunrepresentanterna. En mindre analysgrupp, bestående av personalcheferna från Härryda och Partille, kommunrepresentanterna från Alingsås och Mölndal samt GR:s representant, har haft ansvar för färdigställandet av föreliggande rapport. Lerum och Stenungsund har dessvärre inte kunnat medverka med uppgifter till 2014 års sammanställning, till följd av tekniska problem i respektive kommun. Det är viktigt att notera att uppgifter avseende sjukfrånvaro för Göteborg genomgående exkluderar timavlönad personal. Detta påverkar i flera fall jämförbarheten med regionens övriga kommuner och kommenteras i rapportens berörda avsnitt och tabeller. Det kan noteras att avrundningar i tabellmaterialet ibland innebär att redovisade procentandelar inte summerar till exakt hundra procent. På grund av olikheter i personalsystem och att det kan förekomma alternativa sätt att räkna ut nyckeltal, i de fall nationella riktlinjer saknas, finns alltid en viss osäkerhet i jämförbarheten mellan kommunernas resultat. Nyheter i 2014 års rapport Årets rapport innehåller ungefär samma tabellmaterial och beskrivningar av nyckeltalen som 2013 års rapport. Nytt för i år är att tabellerna genomgående inkluderar ett sammantaget regionalt resultat för GR i det här fallet med avseende på de 11 kommuner som har haft möjlighet att delta i det gemensamma nyckeltalsarbetet 2014, det vill säga exklusive Lerum och Stenungsund. En annan nyhet är att de statistiska beskrivningarna i årets rapport har kompletterats med några goda exempel på det utvecklingsarbete som bedrivs i GRkommunerna. Medverkande i arbetsgruppen Marja-Leena Jumisko... Ale kommun Maria Wallmyr... Alingsås kommun Anders Hedenquist... Göteborgs stad Claes-Göran Frisell... Härryda kommun Anders Pettersson... Härryda kommun Cecilia Lindbäck... Kungsbacka kommun Karl Persson... Kungsbacka kommun Karin Tilly... Kungälvs kommun Peggy Hamnström... Kungälvs kommun Daniel Kindstedt... Lerums kommun Sandra Ohlsson... Lilla Edet Ulrika Larsson... Lilla Edet Per Dagérus... Mölndals stad Amir Kaukovic... Partille kommun Jan Wesa... Partille kommun Maria Siberg... Stenungsunds kommun Majbritt Larsson... Tjörns kommun Agneta Carlsson... Öckerö kommun Åsa Nilsson... GR 5

6 2. Kommunfakta I DET HÄR KAPITLET presenteras några grundläggande fakta för varje kommun avseende verksamhetsåret Följande verksamhetsmått ingår: Bokslut för kommunen 2014 Kommunens bruttokostnad redovisas fördelad på personalkostnader och övriga kostnader, enligt den definition som gäller i kommunens egen årsredovisning. Eftersom definitionerna kan skilja sig åt kommunerna emellan används uppgifterna inte som underlag i den här rapportens kostnadsjämförelser. I faktarutorna redovisas kostnaderna både som procentandel av bruttokostnad och i antal kronor. Befolkning Uppgifterna avser SCB:s uppgift om antal invånare den 31/ och ger ett mått på kommunens storlek. Skattesats Uppgifterna är hämtade från SCB och visar skattesatsen i kommunen 2014, totalt samt primärkommunal del. Personal 1/ Personaluppgifterna avser månadsanställda, definierat som tillsvidareanställda, månadsanställda samt personal med tidsbegränsad anställning längre än tre månader (dvs. exklusive timavlönade). Med årsarbetare avses här antal månadsanställda omräknade till heltid. Med utgångspunkt i antalet anställda redovisas personalens köns- och åldersfördelning samt medelålder. Personal i kommunala bolag, verksamhet i entreprenadform och deltidsbrandmän ingår inte i redovisningen. Personal fördelat på verksamhetsområden Uppdelning av personalen på olika verksamhetsområden följer den indelning som Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har definierat utifrån arbetsidentifikation (AID). Indelningen av yrkesgrupperna återges i bilaga 1. Genomsnittlig tjänstgöringsgrad Genomsnittlig tjänstgöringsgrad avser all månadsanställd personal (definierat som tillsvidareanställda, månadsanställda samt personal med tidsbegränsad anställning längre än tre månader). Tjänstgöringsgraden är de anställdas arbetstid i förhållande till ordinarie arbetstid vid heltidsanställning. Produktionstimmar Produktionstimmar anger summan av antal timmar utförda av timavlönade samt månadsanställda inklusive övertid och fyllnadstid (mertid). 6

7 Ale kommun BOKSLUT FÖR KOMMUNEN 2014 Personalkostnader *)... 60% kr Övriga kostnader... 40% kr Bruttokostnad % kr BEFOLKNING Invånare 31/ SKATTESATS Total kommunal skatt ,00... varav primärkommunal skatt...21,87 PERSONAL 1/ (MÅNADSANSTÄLLDA) Antal årsarbetare Antal anställda PERSONAL FÖRDELAT PÅ KÖN Kvinnor...82% Män...18% PERSONAL FÖRDELAT PÅ ÅLDRAR <30 år...12% år...49% 50 år...39% PERSONALENS MEDELÅLDER...44,4 PERSONAL FÖRDELAT PÅ VERKSAMHETSOMRÅDEN Vård och Omsorg...35% Skola och Barnomsorg...35% Fritid och Kultur...3% Teknik...15% Administration...7% Chefer...5% GENOMSNITTLIG TJÄNSTGÖRINGSGRAD...93,4% PRODUKTIONSTIMMAR Alingsås kommun BOKSLUT FÖR KOMMUNEN 2014 Personalkostnader *)... 56% kr Övriga kostnader... 44% kr Bruttokostnad % kr BEFOLKNING Invånare 31/ SKATTESATS Total kommunal skatt ,49... varav primärkommunal skatt...21,36 PERSONAL 1/ (MÅNADSANSTÄLLDA) Antal årsarbetare Antal anställda PERSONAL FÖRDELAT PÅ KÖN Kvinnor...80% Män...20% PERSONAL FÖRDELAT PÅ ÅLDRAR <30 år...8% år...47% 50 år...45% PERSONALENS MEDELÅLDER...47,1 PERSONAL FÖRDELAT PÅ VERKSAMHETSOMRÅDEN Vård och Omsorg...42% Skola och Barnomsorg...36% Fritid och Kultur...3% Teknik...8% Administration...7% Chefer...4% GENOMSNITTLIG TJÄNSTGÖRINGSGRAD...89,6% PRODUKTIONSTIMMAR Göteborgs Stad BOKSLUT FÖR KOMMUNEN 2014 Personalkostnader *)... 53% kr Övriga kostnader... 47% kr Bruttokostnad % kr BEFOLKNING Invånare 31/ SKATTESATS Total kommunal skatt ,25... varav primärkommunal skatt...21,12 PERSONAL 1/ (MÅNADSANSTÄLLDA) Antal årsarbetare Antal anställda PERSONAL FÖRDELAT PÅ KÖN Kvinnor...79% Män...21% PERSONAL FÖRDELAT PÅ ÅLDRAR <30 år...13% år...47% 50 år...40% PERSONALENS MEDELÅLDER...45,0 PERSONAL FÖRDELAT PÅ VERKSAMHETSOMRÅDEN Vård och Omsorg...33% Skola och Barnomsorg...38% Fritid och Kultur...3% Teknik...11% Administration...10% Chefer...5% GENOMSNITTLIG TJÄNSTGÖRINGSGRAD...96,9% PRODUKTIONSTIMMAR Härryda kommun BOKSLUT FÖR KOMMUNEN 2014 Personalkostnader*)... 60% kr Övriga kostnader... 40% kr Bruttokostnad % kr BEFOLKNING Invånare 31/ SKATTESATS Total kommunal skatt ,75... varav primärkommunal skatt...20,62 PERSONAL 1/ (MÅNADSANSTÄLLDA) Antal årsarbetare Antal anställda PERSONAL FÖRDELAT PÅ KÖN Kvinnor...83% Män...17% PERSONAL FÖRDELAT PÅ ÅLDRAR <30 år...10% år...50% 50 år...39% PERSONALENS MEDELÅLDER...45,3 PERSONAL FÖRDELAT PÅ VERKSAMHETSOMRÅDEN Vård och Omsorg...27% Skola och Barnomsorg...47% Fritid och Kultur...3% Teknik...12% Administration...7% Chefer...5% GENOMSNITTLIG TJÄNSTGÖRINGSGRAD...95,6% PRODUKTIONSTIMMAR * Personalkostnader beräknas på olika sätt i olika kommuner varmed jämförbarheten är begränsad. 7

8 Kungsbacka kommun BOKSLUT FÖR KOMMUNEN 2014 Personalkostnader *)... 59% kr Övriga kostnader... 41% kr Bruttokostnad % kr BEFOLKNING Invånare 31/ SKATTESATS Total kommunal skatt ,75... varav primärkommunal skatt...21,33 PERSONAL 1/ (MÅNADSANSTÄLLDA) Antal årsarbetare Antal anställda PERSONAL FÖRDELAT PÅ KÖN Kvinnor...82% Män...18% PERSONAL FÖRDELAT PÅ ÅLDRAR <30 år...9% år...50% 50 år...41% PERSONALENS MEDELÅLDER...45,0 PERSONAL FÖRDELAT PÅ VERKSAMHETSOMRÅDEN Vård och Omsorg...30% Skola och Barnomsorg...42% Fritid och Kultur...3% Teknik...12% Administration...8% Chefer...5% GENOMSNITTLIG TJÄNSTGÖRINGSGRAD...91,2% PRODUKTIONSTIMMAR Kungälvs kommun BOKSLUT FÖR KOMMUNEN 2014 Personalkostnader *)... 63% kr Övriga kostnader... 37% kr Bruttokostnad % kr BEFOLKNING Invånare 31/ SKATTESATS Total kommunal skatt ,57... varav primärkommunal skatt...21,44 PERSONAL 1/ (MÅNADSANSTÄLLDA) Antal årsarbetare Antal anställda PERSONAL FÖRDELAT PÅ KÖN Kvinnor...82% Män...18% PERSONAL FÖRDELAT PÅ ÅLDRAR <30 år...11% år...47% 50 år...42% PERSONALENS MEDELÅLDER...46,0 PERSONAL FÖRDELAT PÅ VERKSAMHETSOMRÅDEN Vård och Omsorg...37% Skola och Barnomsorg...38% Fritid och Kultur...3% Teknik...12% Administration...7% Chefer...4% GENOMSNITTLIG TJÄNSTGÖRINGSGRAD...91,4% PRODUKTIONSTIMMAR Lilla Edets kommun BOKSLUT FÖR KOMMUNEN 2014 Personalkostnader *)...51% kr Övriga kostnader...49% kr Bruttokostnad...100% kr BEFOLKNING Invånare 31/ SKATTESATS Total kommunal skatt ,50... varav primärkommunal skatt...22,37 PERSONAL 1/ (Månadsanställda) Antal årsarbetare Antal anställda PERSONAL FÖRDELAT PÅ KÖN Kvinnor...86% Män...14% PERSONAL FÖRDELAT PÅ ÅLDRAR <30 år...11% år...43% 50 år...46% PERSONALENS MEDELÅLDER...48,0 PERSONAL FÖRDELAT PÅ VERKSAMHETSOMRÅDEN Vård och Omsorg...45% Skola och Barnomsorg...29% Fritid och Kultur...2% Teknik...13% Administration...7% Chefer...4% GENOMSNITTLIG TJÄNSTGÖRINGSGRAD...87,7% PRODUKTIONSTIMMAR Mölndals stad BOKSLUT FÖR KOMMUNEN 2014 Personalkostnader *)...54% kr Övriga kostnader...46% kr Bruttokostnad...100% kr BEFOLKNING Invånare 31/ SKATTESATS Total kommunal skatt ,39... varav primärkommunal skatt...20,26 PERSONAL 1/ (Månadsanställda) Antal årsarbetare Antal anställda PERSONAL FÖRDELAT PÅ KÖN Kvinnor...80% Män...20% PERSONAL FÖRDELAT PÅ ÅLDRAR <30 år...12% år...48% 50 år...40% PERSONALENS MEDELÅLDER...46,0 PERSONAL FÖRDELAT PÅ VERKSAMHETSOMRÅDEN Vård och Omsorg...35% Skola och Barnomsorg...39% Fritid och Kultur...3% Teknik...11% Administration...7% Chefer...5% GENOMSNITTLIG TJÄNSTGÖRINGSGRAD...93,4% PRODUKTIONSTIMMAR * Personalkostnader beräknas på olika sätt i olika kommuner varmed jämförbarheten är begränsad. 8

9 Partille kommun BOKSLUT FÖR KOMMUNEN 2014 Personalkostnader *)...60% kr Övriga kostnader...40% kr Bruttokostnad...100% kr BEFOLKNING Invånare 31/ SKATTESATS Total kommunal skatt ,09... varav primärkommunal skatt...19,96 PERSONAL 1/ (Månadsanställda) Antal årsarbetare Antal anställda PERSONAL FÖRDELAT PÅ KÖN Kvinnor...82% Män...18% PERSONAL FÖRDELAT PÅ ÅLDRAR <30 år...13% år...54% 50 år...33% PERSONALENS MEDELÅLDER...44,6 PERSONAL FÖRDELAT PÅ VERKSAMHETSOMRÅDEN Vård och Omsorg...36% Skola och Förskola...42% Fritid och Kultur...3% Teknik...10% Administration...5% Chefer...4% GENOMSNITTLIG TJÄNSTGÖRINGSGRAD...92,7% PRODUKTIONSTIMMAR Tjörns kommun BOKSLUT FÖR KOMMUNEN 2014 Personalkostnader *)...54% kr Övriga kostnader...46% kr Bruttokostnad...100% kr BEFOLKNING Invånare 31/ SKATTESATS Total kommunal skatt ,34... varav primärkommunal skatt...21,21 PERSONAL 1/ (Månadsanställda) Antal årsarbetare Antal anställda PERSONAL FÖRDELAT PÅ KÖN Kvinnor...85% Män...15% PERSONAL FÖRDELAT PÅ ÅLDRAR <30 år...7% år...47% 50 år...46% PERSONALENS MEDELÅLDER...47,4 PERSONAL FÖRDELAT PÅ VERKSAMHETSOMRÅDEN Vård och Omsorg...38% Skola och Barnomsorg...38% Fritid och Kultur...4% Teknik...8% Administration...7% Chefer...5% GENOMSNITTLIG TJÄNSTGÖRINGSGRAD...79,0% PRODUKTIONSTIMMAR Öckerö kommun BOKSLUT FÖR KOMMUNEN 2014 Personalkostnader *)...52% kr Övriga kostnader...48% kr Bruttokostnad...100% kr BEFOLKNING Invånare 31/ SKATTESATS Total kommunal skatt ,89... varav primärkommunal skatt...20,76 PERSONAL 1/ (Månadsanställda) Antal årsarbetare Antal anställda PERSONAL FÖRDELAT PÅ KÖN Kvinnor...82% Män...18% PERSONAL FÖRDELAT PÅ ÅLDRAR <30 år...8% år...45% 50 år...47% PERSONALENS MEDELÅLDER...47,5 PERSONAL FÖRDELAT PÅ VERKSAMHETSOMRÅDEN Vård och Omsorg...39% Skola och Barnomsorg...33% Fritid och Kultur...3% Teknik...16% Administration...5% Chefer...5% GENOMSNITTLIG TJÄNSTGÖRINGSGRAD...87,1% PRODUKTIONSTIMMAR * Personalkostnader beräknas på olika sätt i olika kommuner varmed jämförbarheten är begränsad. 9

10 3. Jämförande personalfakta Månadsanställda redovisat i årsarbeten och antal anställda De 11 GR-kommuner som ingår i årets kartläggning står tillsammans för totalt årsarbeten under 2014 det vill säga antalet månadsanställda omräknat till heltid (se tabell 1). Detta är en ökning med 1,5 procent sedan Antalet årsarbeten har vuxit i samtliga 11 kommuner, men särskilt i Lilla Edet (5,4 procent), Alingsås (5,0 procent) och Kungälv (4,9 procent). I Ale och Mölndal är ökningen begränsad (0,3 procent), medan den i övriga kommuner varierar mellan 0,8 och 3,2 procent. Det kan konstateras att Göteborg står för 39 procent av det ökade antalet årsarbeten bland regionens 11 kommuner. Sett till antalet månadsanställda personer är dessa fler 2014 än 2013 i samtliga kommuner utom Mölndal, där antalet minskat något. Störst relativ ökning återfinns i Alingsås (8,3 procent). Totalt har antalet månadsanställda i de 11 kommunerna vuxit med personer, motsvarande 3,2 procent. Det ska noteras att rapportens redovisning är begränsad till antalet anställda i verksamheter som bedrivs i kommunens egen regi. Förändringar i antalet anställda kan alltså bero på övergångar från/till kommunal regi. Genomsnittlig tjänstgöringsgrad Tjänstgöringsgraden bland de månadsanställda varierar tämligen stort i kommunerna. Som högst är den i Göteborg, 97 procent, tätt följt av Härryda, 96 procent. Som lägst är den i Tjörn, 79 procent. I övrigt varierar den mellan 87 och 93 procent. Det oviktade genomsnittet för de 11 kommunerna är 91 procent, detsamma som Inte i någon kommun är förändringen mellan 2014 och 2013 mer än 2 procentenheter. Ur ett längre tidsperspektiv har samtliga kommuner utom Tjörn ökat den genomsnittliga tjänstgöringsgraden sedan mitten av 00-talet (se tabell 21 i kapitel 10). TABELL 1. ÅRSARBETEN, MÅNADSANSTÄLLDA OCH TJÄNSTGÖRINGSGRAD Antal Genomsnittlig Antal årsarbeten*) månadsanställda tjänstgöringsgrad i % Ale Alingsås Göteborg Härryda Kungsbacka Kungälv Lilla Edet Mölndal Partille Tjörn Öckerö SAMTLIGA 11 KOMMUNER ** ** * Avser månadsanställdas arbete omräknat till heltid. ** Underlag saknas för att kunna beräkna ett viktat regionalt resultat. Ett oviktat medelvärde för de 11 kommunerna ger en tjänstgöringsgrad på 91 procent. Könsfördelning och medelålder Könsfördelningen bland kommunernas månadsanställda är långt från balanserad. Sett till samtliga 11 kommuner är 80 procent kvinnor och 20 procent män, där Göteborg bidrar något till att dra upp andelen män med sitt resultat på 21 procent (tabell 2). I övriga kommuner varierar andelen månadsanställda män mellan 14 och 20 procent. Förhållandet är tämligen stabilt sedan Största förändringen gäller Tjörn, där andelen män vuxit med 3 procentenheter. Ur ett längre tidsperspektiv finns en svag tendens till en ökande andel män bland GR-kommunernas anställda sedan mitten av 00-talet (se tabell 22 i kapitel 10). Medelåldern bland de månadsanställda varierar mellan 44,4 och 48,0 år; det ovägda genomsnittet baserat på de 11 kommunerna är 46,0 år. Jämfört med 2013 överstiger förändringen ett år endast i Kungälv (där medelåldern minskat från 47,1 till 46,0 år). Ur det längre tidsperspektivet är den generella tendensen inom GR en svagt ökande medelålder hos de anställda sedan mitten av 00-talet (se tabell 23 i kapitel 10). Verksamheter Merparten av kommunernas månadsanställda arbetar inom skola och barnomsorg eller vård och omsorg totalt sett svarar dessa två verksamheter för 39 respektive 10

11 TABELL 2. ANSTÄLLDAS KÖN OCH ÅLDER, 2014 Procentandel Medel- Procentandel per åldersgrupp Kvinnor Män ålder <30 år år 50 år Ale , Alingsås , Göteborg , Härryda , Kungsbacka , Kungälv , Lilla Edet , Mölndal , Partille , Tjörn , Öckerö , SAMTLIGA 11 KOMMUNER * Kommentar: Resultaten avser tillsvidareanställda och övriga månadsanställda med tidsbegränsad anställning längre än 3 månader. * Underlag saknas för att kunna beräkna ett viktat regionalt resultat. Ett oviktat medelvärde för de 11 kommunerna ger en medelålder på 46,0 år. 34 procent av de 11 kommunernas anställda (diagram 1). Därefter arbetar 11 procent inom tekniska verksamheter, 9 procent inom administrativa verksamheter samt 3 procent inom fritid och kultur. Ytterligare 5 procent är klassificerade som chefer (oavsett verksamhetsområde). Den här sammantagna verksamhetsprofilen i GR är mer eller mindre giltig för de enskilda kommunerna. I tre kommuner Alingsås, Lilla Edet och Öckerö omfattar vård- och omsorgsverksamheten fler anställda än skola och barnomsorg. I Lilla Edet är andelen inom vård och omsorg allra störst: 45 procent; minst är den i Härryda: 27 procent. I Härryda är tvärtom andelen anställda inom skola och barnomsorg som störst: 47 procent. Fritid- och kulturverksamheterna är sett till antalet anställda den minsta verksamheten i samtliga kommuner; andelen varierar mellan 2 och 4 procent av de kommunanställda. Andelen anställda inom tekniska verksamheter varierar mellan 8 procent (Alingsås, Tjörn) och 16 procent (Öckerö). Det kan noteras att Tjörn har en viss del av den tekniska verksamheten i kommunala bolag som inte omfattas av rapportens redovisning. När det gäller administrativa verksamheter varierar andelen anställda mellan 5 procent (Partille, Öckerö) och 10 procent (Göteborg). Hur stor del av de anställda som faller in under chefkategorin skiljer sig inte stort mellan kommunerna; andelen varierar mellan 4 och 5 procent. Jämfört med verksamhetsprofilerna 2013 är det bara i två kommuner som förändringarna för någon kommuns verksamhetsandel överstiger 2 procent. Det gäller Göteborg och Tjörn där i båda fallen andelen månadsanställda inom vård och omsorg minskat med 5 procentenheter. I Göteborg har det skett främst till förmån för skola och barnomsorg. Detsamma gäller delvis Tjörn men här kan också noteras en fördubblad andel anställda inom teknisk verksamhet (från 4 procent 2013 till 8 procent 2014). DIAGRAM 1. FÖRDELNING AV MÅNADSANSTÄLLDA ÖVER VERKSAMHETER 2014 (PROCENT) Chefer Administra on Teknik Fri d & Kultur Skola & Barnomsorg Vård & Omsorg Ale Alingsås Göteborg Härryda Kungsbacka Kungälv Lilla Edet Mölndal Par lle 11 Tjörn Öckerö SAMTLIGA KOMMUNER Kommentar: Verksamhetsindelningen baseras på SKL:s indelning utifrån arbetsidentifikation (AID).

12 4. Sjukfrånvaro Sjukfrånvaro Den sjukfrånvaro som redovisas i det följande avser, där inget annat framgår, tillsvidareanställda, månadsanställda samt timavlönade med undantag för Göte borg vars uppgifter genomgående exkluderar timavlönade. Sett till de 11 kommunerna sammantaget uppgår frånvarotiden till 7,1 procent av ordinarie arbetstid 2014 ett resultat som alltså inkluderar Göteborgs avvikande statistikunderlag (tabell 3). Jämfört med motsvarande resultat 2013 (6,6 procent) handlar det om en ökning med 0,5 procentenheter. Samtliga kommuner utom Lilla Edet bidrar till det försämrade resultatet. Sjukfrånvarotidens andel av ordinarie arbetstid har successivt ökat i GR sedan 2010, då det oviktade medelvärdet var 5,0 procent (för de då 13 ingående kommunerna) efter en längre period av successiv minskande andel, med en regional maxnotering på 9,0 procent år Även om nivåerna varierar mellan enskilda kommuner gäller den övergripande utvecklingen hela GR (se diagram 8 i kapitel 10). Mot bakgrund av att Göteborgs statistik inte inkluderar den timavlönade gruppen som generellt bidrar till att dra ner sjukfrånvaronivån ska Göteborg inte inkluderas i jämförelser mellan kommunerna. Sett till övriga kommuner varierar sjukfrånvarotidens andel av den ordinarie arbetstiden mellan 5,7 procent (Lilla Edet) och 6,9 procent (Ale). Resultatet för dessa 10 kommuner sammantaget är 6,2 procent. TABELL 3. SJUKFRÅNVARO I PROCENT AV ORDINARIE ARBETSTID Samtliga Samtliga Tillsvidare- Övriga månads- Timanställda 2013 anställda 2014 anställda anställda * avlönade Ale 6,3 6,9 7,8 5,6 1,2 Alingsås 6,3 6,5 7,3 4,2 3,0 Göteborg ** 7,2 7,9 8,3 5,3 - Härryda 6,1 6,3 6,9 4,8 1,8 Kungsbacka 5,8 5,9 6,6 5,4 2,2 Kungälv 5,6 6,2 7,0 5,5 0,7 Lilla Edet 5,9 5,7 6,3 4,3 1,9 Mölndal 5,8 6,4 7,2 4,9 2,1 Partille *** 5,6 6,0 6,7 - - Tjörn 6,1 6,2 6,8 5,5 2,1 Öckerö 5,7 6,7 7,9 3,5 2,4 SAMTLIGA 11 KOMMUNER 6,6 7,1 7,8 5,1 1,9 * Tidsbegränsad anställning längre än 3 månader. ** Göteborgs resultat för samtliga anställda exkluderar timavlönade (gäller både 2013 och 2014). *** Partille kan ej särredovisa timavlönades sjukfrånvaro från övriga månadsanställdas sjukfrånvaro. Den sammanlagda sjukfrånvaron i procent av ordinarie arbetstid för övriga månadsanställda och timavlönade är 3,2 procent (2013: 2,5 procent). Sjukfrånvarons andel av ordinarie arbetstid är genomgående större hos tillsvidareanställda än hos månadsanställda, där andelen i sin tur är väsentligt större jämfört med timavlönade. Med ett fokus på de tillsvidareanställda, som medger en jämförelse mellan samtliga kommuner, är sjukfrånvarotiden störst i Göteborg, 8,3 procent, och minst i Lilla Edet, 6,3 procent. I övriga kommuner varierar andelen mellan 6,6 och 7,9 procent. Sett till samtliga 11 kommuner är andelen 7,8 procent. Då Partille inte kan särredovisa timavlönades sjukfrånvaro från månadsanställda är det samlade GRresultatet med 5,1 procent sjukfrånvaro i gruppen månadsanställda inte fullt jämförbar med gruppen tillsvidareanställda. Men andelen i denna grupp är i samtliga kommuner mindre jämfört med sjukfrånvaron bland tillsvidareanställda. I grova drag utgörs ungefär hälften av sjukfrånvarotiden i kommunerna av långtidsjukfrånvaro, 60 dagar eller mer (se diagram 2 på nästa sida). I de 11 kommunerna sammantaget utgör långtidssjukfrånvaron 3,8 procent av ordinarie arbetstid, medan resterande kortare sjukfrånvaro utgör 3,4 procent. Det här generella förhållandet varierar något mellan kommunerna. I Mölndal utgör långtidsfrånvaron störst del av den totala sjukfrånvaron, 61 procent, och i Kungsbacka tvärtom minst, 39 procent. (Sjukfrånvarons längd kommer att beskrivas mer i kapitel 5 och 6.) 12

13 DIAGRAM 2. SJUKFRÅNVARO I PROCENT AV ORDINARIE ARBETSTID, SAMTLIGA ANSTÄLLDA 2014 (PROCENT) Lilla Edet Kungsbacka Par lle Tjörn Kungälv Härryda Mölndal Alingsås Öckerö Ale SAMTLIGA 11 KOMMUNER Göteborg * * Timavlönade ingår ej dagar 60 dagar 2,5 3,1 2,9 3,6 3,4 3,6 3,6 3,6 3,4 3,4 3,4 4,2 2,5 2,3 2,6 3,3 4,0 2,7 2,7 2,9 3,2 3,8 2,7 4,5 5,7 5,9 6,0 6,2 6,2 6,3 6,4 6,5 6,7 6,9 7,1 Totalt 2013: 5,9 5,8 5,6 6,1 5,6 6,1 5,8 6,3 5,7 6,3 7,9 7,2 Marianne Piiroinen, personalchef i Lilla Edets kommun, beskriver ett antal strategier i personalavdelningens arbete: För att stävja en tenderande stigande sjukfrånvaro har vi från och med 2014 särskilt fokuserat rehabiliteringsområdet i det kommunövergripande hälso- och arbetsmiljöarbetet. En personalstrateg stöttar aktivt cheferna i starten av en rehabiliteringsutredning, för att intensifiera en tidig start, och finns sedan till hands under hela processen. Personalavdelningen tar regelbundet ut sjukstatistik för analys och uppmärksammar chefer på de medarbetare som uppvisar framförallt ökad korttidssjukfrånvaro. Personalavdelningen arbetar med att uppmärksamma sjukfrånvarotalen i ledningsgrupper och deltar på arbetsplatsträffar och samtalar kring hälsa och friskvård. En personalstrateg samordnar kontinuerligt ett hälsoarbete tillsammans med kommunens hälsoinspiratörer i form av t. ex. nätverksträffar och hälsoaktiviteter för kommunens medarbetare. I och med resultatet av medarbetarundersökningen, som genomfördes första gången i kommunen som helhet hösten 2014, har verksamheterna fått ett utgångsläge för att kunna fokusera mer på arbetsplatsens psykosociala arbetsmiljö och finna sätt och aktiviteter för att utveckla den. DIAGRAM 3. SJUKFRÅNVARO I PROCENT AV ORDINARIE ARBETSTID EFTER KÖN, SAMTLIGA ANSTÄLLDA, 2014 Lilla Edet Kungsbacka 3,1 3,3 6,1 6,5 Kvinnor Män Par lle 3,2 6,7 Tjörn 3,8 6,6 Kungälv Härryda Mölndal Alingsås Öckerö Ale SAMTLIGA 11 KOMMUNER Göteborg* * Timavlönade ingår ej. 3,0 3,2 3,9 4,0 4,5 4,0 4,5 5,1 7,0 7,0 7,1 7,2 7,2 7,5 7,8 8,6 Andelen sjukfrånvarotid är väsentligt större bland kvinnor än män för de 11 kommunerna sammantaget är andelen 7,8 procent för kvinnor mot 4,5 procent för män (diagram 3). Med fokus på ett enkelt genomsnitt av de ingående kommunerna har könsskillnaden förstärkts något sedan Ur ett längre tidsperspektiv framkommer dock att skillnaden varit ännu större i mitten av 00-talet (se resultaten för 2004 i tabell 24 i kapitel 10). Könsskillnaden 2014 är minst, relativt sett, i Öckerö, och störst i Kungälv. 13

14 Sjukfrånvaro utifrån ålder och kön Kvinnors mer omfattande sjukfrånvaro än män gäller i både yngre och äldre åldersgrupper (diagram 4). Könsskillnaden är generellt lite större i gruppen år jämfört med både gruppen under 30 och gruppen 50 år och äldre. Hos såväl kvinnor som män ökar sjukfrånvaron med ökande ålder. Sett till de 11 kommunerna sammantaget utgör sjukfrånvarotiden i gruppen under 30 år 5,2 procent av all ordinarie arbetstid. Andelen växer till 6,8 procent i gruppen år och växer ytterligare till 8,0 procent i gruppen 50 år och äldre. Den här generella betydelsen av ålder för sjukfrånvaron är inte ny utan avspeglas i resultaten även tidigare år (se tabell 25 i kapitel 10). DIAGRAM 4. SJUKFRÅNVARO I PROCENT AV ORDINARIE ARBETSTID, EFTER ÅLDER OCH KÖN, SAMTLIGA 11 KOMMUNER ,7 8,0 7,5 6,8 5,7 5,2 4,1 3,6 5,1 Totalt Kvinnor <30 år Män Totalt Kvinnor år Kommentar: Göteborgs resultat exkluderar timavlönade. I övrigt avser resultaten samtliga anställda. Män Totalt Kvinnor 50 år Män TABELL 4. SJUKFRÅNVARO I PROCENT AV ORDINARIE ARBETSTID EFTER ÅLDER, SAMTLIGA ANSTÄLLDA 2014 <30 år år 50 år Totalt Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Ale 4,8 5,3 3,4 6,6 7,3 3,4 7,9 8,7 4,9 Alingsås 5,2 5,6 3,7 6,5 7,2 3,6 6,9 7,5 4,5 Göteborg* 6,1 6,5 4,5 7,4 8,2 4,5 8,8 9,5 6,0 Härryda 4,4 4,8 2,8 6,4 7,0 3,1 6,8 7,6 3,5 Kungsbacka 4,4 5,0 2,6 5,7 6,2 3,1 6,7 7,3 3,8 Kungälv 3,4 3,7 2,4 6,0 6,6 3,3 7,3 8,4 3,0 Lilla Edet 6,2 7,1 2,7 4,4 4,7 2,4 6,7 7,1 4,0 Mölndal 4,7 5,3 2,8 6,1 6,6 4,1 7,3 8,2 4,0 Partille 3,5 4,1 1,7 6,4 7,1 3,5 6,4 7,1 3,5 Tjörn 4,7 4,8 4,3 6,4 6,7 4,5 6,4 7,0 2,6 Öckerö 3,1 3,5 2,0 5,9 6,3 4,3 8,3 8,9 5,7 SAMTLIGA 11 KOMMUNER 5,2 5,7 3,6 6,8 7,5 4,1 8,0 8,7 5,1 * Göteborgs resultat exkluderar timavlönade. De här två generella tendenserna med en mer omfattande sjukfrånvaro bland äldre än yngre, och en större sjukfrånvaro bland kvinnor än män oavsett åldersgrupp, gäller nästan genomgående i kommunerna (tabell 4). Två tydligare undantag återfinns i Lilla Edet och i Tjörn: i Lilla Edet är sjukfrånvaron hos både kvinnor och män större i den yngsta gruppen än i gruppen år, och i Tjörn är sjukfrånvaron hos män 50 år och äldre mindre än i gruppen år. Det kan också noteras att sjukfrånvaron i Partille och Tjörn är lika omfattande i de två äldsta grupperna. 14

15 Sjukfrånvaro bland månadsanställda inom olika verksamhetsområden och yrkesgrupper Sjukfrånvaron är generellt lite mer omfattande inom vård- och omsorgsverksamheter än inom skola och barnomsorg: den utgör 9,3 respektive 7,0 procent av ordinarie arbetstid sett till samtliga 11 kommuner (tabell 5). Det ska noteras att analysen är begränsad till tillsvidareanställda och månadsanställda med tidsbegränsad anställning (dvs. exkluderar timavlönade). Med en tillbakablick på jämförelseåret fem år tidigare, 2009, framkommer att sjukfrånvaron inom vård och omsorg även då var generellt mer omfattande än inom skola och barnomsorg (se tabell 26 i kapitel 10). Den här generella bilden gäller 2014 samtliga kommuner utom två: I Partille är sjukfrånvaron större inom skola och barnomsorg än inom vård- och omsorgsverksamheten, till följd av en relativt låg frånvaro inom den senare. I Öckerö är resultatet detsamma för båda dessa verksamhetsområden, med en relativt hög frånvaro inom skola och barnomsorg. Inom vård- och omsorgsverksamheten är sjukfrån- varon generellt större för undersköterskor jämfört med gruppgenomsnittet (10,5 respektive 9,3 procent i de 11 kommunerna sammantaget). Detta övergripande resultat som gällde även 2009 (se tabell 26) gäller 2014 för samtliga kommuner utom Lilla Edet. Inom skola och barnomsorg varierar sjukfrånvaron mellan de fyra undersökta grupperna. Sjukfrånvaron är generellt störst bland barnskötare (9,9 procent i de 11 kommunerna sammantaget), lite mindre bland förskollärare (8,6 procent), ytterligare mindre bland grundskollärare (4,4 procent) och minst bland gymnasielärare (3,5 procent). Den här övergripande bilden gäller flertalet kommuner, men det kan noteras att gymnasielärarnas sjukfrånvaro i särskilt Ale och Mölndal är större än grundskollärarnas. Och i Partille, Tjörn och Lilla Edet är sjukfrånvaron störst hos förskollärare, det vill säga inte hos barnskötare som gäller i övriga kommuner. TABELL 5. SJUKFRÅNVARO BLAND MÅNADSANSTÄLLDA EFTER VERKSAMHET OCH YRKESGRUPP (PROCENT) Personal inom Vård och omsorg Personal inom Skola och barnomsorg Ale 7,5 9,7 11,9 7,1 11,2 7,7 4,4 6,6 Alingsås 6,9 8,1 9,7 6,9 10,0 8,0 4,7 4,8 Göteborg 7,9 10,4 10,7 7,6 10,0 9,1 4,8 3,7 Härryda 6,7 9,6 10,6 6,2 11,7 7,5 3,8 3,3 Kungsbacka 6,3 9,2 11,5 5,3 9,4 6,8 3,4 2,3 Kungälv 6,8 9,2 11,0 6,0 10,6 8,0 3,5 3,3 Lilla Edet 5,9 7,3 5,8 5,3 7,0 7,3 3,5 2,2 Mölndal 6,8 9,1 11,4 6,6 11,3 7,4 4,0 5,3 Partille* * 5,9 8,0 7,0 6,2 10,7 4,8 3,8 Tjörn 6,6 6,7 8,8 6,3 6,9 10,2 3,7 ** Öckerö 7,2 8,6 8,8 8,6 12,0 11,5 7,2 1,4 SAMTLIGA 11 KOMMUNER 7,3 9,3 10,5 7,0 9,9 8,6 4,4 3,5 Kommentar: Månadsanställda avser tillsvidareanställda och månadsanställda med tidsbegränsad anställning längre än 3 månader (men exkluderar timavlönade). * Partilles resultat inkluderar timavlönades sjukfrånvaro då den ej kan särskiljas från från övriga månadsanställdas sjukfrånvaro. ** Yrkesgruppen saknas. Samtliga månadsanställda Undersköterskor Förskollärare Grundskollärare Barnskötare Gymnasielärare Jämfört med 2013 har sjukfrånvaron inom vård- och omsorgsverksamheten ökat i samtliga kommuner förutom Lilla Edet; sett enbart till gruppen undersköterskor syns en svag minskning även i Tjörn. Inom skola och barnomsorg är Lilla Edet igen det enda positiva undantaget samt Alingsås där resultatet är detsamma de två åren. Sett till de fyra särredovisade yrkesgrupperna inom skola och barnomsorg finns flera undantag. Det kan också noteras att sjukfrånvaron för grundskollärare i de 11 kommunerna sammantaget ligger på samma nivå 2014 som 2013 medan den ökat för övriga grupper. Upprepad sjukfrånvaro ofta sjuka Andelen tillsvidareanställda med upprepad sjukfrånvaro det vill säga med 6 eller fler sjuktillfällen under året uppgår under 2014 till 6,1 procent sett till det sammantagna GR-resultatet (tabell 6). Resultatet är i det här fallet begränsat till 10 kommuner då Göteborg inte har möjlighet att ta fram dessa uppgifter (av tekniska skäl). Andelen är störst i Tjörn (7,8 procent) och minst i Partille (3,8 procent). I övrigt varierar andelen med 6 eller fler sjuktillfällen mellan 4,3 och 7,6 procent. I fyra av de tio kommunerna har andelen tillsvidareanställda med upprepad sjukfrånvaro vuxit sedan 2013, i fyra andra har den krympt och i återstående två kommuner är den stabil. 15

16 TABELL 6. UPPREPAD SJUKFRÅNVARO HOS TILLSVIDAREANSTÄLLDA Procentandel tillsvidareanställda med: Antal 6 eller fler sjuktillfällen* 0 4 sjukdagar** tillsvidareanställda Ale 6,8 5,0 67,9 65, Alingsås 5,0 5,0 53,7 66, Göteborg *** 8,2-43,2 - - Härryda 7,1 7,5 44,6 53, Kungsbacka 7,4 6,4 54,5 60, Kungälv 7,6 6,1 53,0 55, Lilla Edet 4,8 4,3 57,0 62,6 887 Mölndal 6,6 7,6 54,0 54, Partille 3,8 3,8 70,8 64, Tjörn 6,2 7,8 59,2 54, Öckerö 5,3 5,7 59,8 54,6 933 SAMTLIGA 10 KOMMUNER 6,1 59, * Oavsett sjukfrånvarons längd. ** Enstaka eller sammanhängande dagar. *** Göteborg kan ej ta fram uppgifter för redovisades sjukfrånvaro exklusive timavlönade. Det regionala resultatet avser därför samtliga kommuner utom Göteborg. Drygt hälften av de tillsvidareanställda i de 10 ingående GR-kommunerna har haft 0 4 sjukdagar under året enstaka eller sammanhängande. Andelen varierar mellan 54,6 och 66,4 procent. I sex av kommunerna har andelen ökat, i fyra minskat. Störst förändring återfinns i Alingsås där andelen ökat med nästan 13 procentenheter. DIAGRAM 5a 5b. UPPREPAD SJUKFRÅNVARO HOS TILLSVIDAREANSTÄLLDA 2014 (PROCENT) a: 6 eller fler sjuk llfällen * b: 0 4 sjukdagar ** Par lle 3,8 Härryda 53,4 Lilla Edet 4,3 Öckerö 54,6 Ale 5,0 Mölndal 54,7 Alingsås 5,0 Tjörn 54,9 Öckerö SAMTLIGA 10 KOMMUNER 5,7 6,1 Kungälv SAMTLIGA 10 KOMMUNER 55,7 59,1 Kungälv 6,1 Kungsbacka 60,1 Kungsbacka 6,4 Lilla Edet 62,6 Härryda 7,5 Par lle 64,1 Mölndal 7,6 Ale 65,4 Tjörn 7,8 Alingsås 66,4 Kommentar: Göteborg kan ej ta fram uppgifter för 2014 och ingår därför inte i det regionala resultatet. * Oavsett sjukfrånvarons längd. ** Enstaka eller sammanhängande dagar. Roland Ödh, personalchef i Alingsås kommun, beskriver deras fortsatta arbete för att motverka den ökade korttidsfrånvaron: I Alingsås har sjukfrånvaron i likhet med övriga kommuner ökat. Alingsås kommun införde under 2014 nya rutiner för hantering av upprepad korttidsfrånvaro vid kommunens barn- och ungdomsförvaltning. De inledande signalerna tyder på att rutinen medverkar till att minska eller stabilisera sjuktalen. Ett särskilt projekt kring sjukfrånvaro har också riktats mot förvaltningens förskoleverksamhet där aktörer som företagshälsovård och Försäkringskassan har medverkat. Även detta förefaller att medverka till att hålla tillbaka sjuktalen. Båda åtgärderna har sitt ursprung i vårt systematiska arbetsmiljöarbete. Det låter kanske tråkigt men vi tror att det handlar om att kavla upp ärmarna och arbeta vidare med detta som utgångspunkt. 16

17 5. Långtidssjukfrånvaro: minst 60 dagar I DETTA KAPITEL redogörs för andelen av sjukfrånvaron som utgörs av långtidsfrånvaro, här definierat som 60 dagar eller mer. Denna uppgift ingår i den lagstadgade redovisningen av sjukfrånvaron (se vidare bilaga 2). I nästa kapitel (6) redovisas därefter sjukfrånvarons längd fördelad på: 1 14 dagar, dagar och 91 dagar eller mer. Sjukfrånvarons längd för samtliga anställda Bland de 11 kommunernas samtliga anställda utgör långtidssjukfrånvaron det vill säga minst 60 dagars frånvaro 52,7 procent av den sammanlagda sjukfrånvarotiden under 2014 (tabell 7). Andelen varierar en del i kommunerna: mellan 38,8 procent (Kungsbacka) och 61,5 procent (Mölndal). Det ska noteras att resultatet för Göteborg, 57,1 procent, inte inkluderar timavlönade (dvs. en grupp med generellt mindre sjukfrånvarotid). I samtliga kommuner utom Öckerö har andelen långtidssjukfrånvaro av all sjukfrånvaro ökat sedan 2013 (i Kungälv saknas tillförlitlig uppgift för 2013). Detta innebär en fortsättning på trenden som konstaterats efter 2011 (se diagram 6 på nästa sida samt, på kommunnivå, diagram 9 i kapitel 10). I Öckerö har däremot långtidssjukfrånvarons andel minskat med 9,5 procentenheter. I relation till ordinarie arbetstid innebär det sammantagna GR-resultatet att 3,8 procent av den ordinarie arbetstiden i de 11 kommunerna går förlorad i sjukfrånvaro som utgörs av minst 60 dagar. TABELL 7. ANDEL LÅNGTIDSSJUKSKRIVNING, MINST 60 DAGAR, AV ALL SJUKFRÅNVAROTID (PROCENT) Andel långtidssjukfrånvaro Andel av ordinarie arbetstid Totalt 60 dagar Ale 36,6 39,6 6,9 2,7 Alingsås 44,2 45,2 6,5 2,9 Göteborg * 53,3 57,1 7,9 4,5 Härryda 40,2 43,2 6,3 2,7 Kungsbacka 34,9 38,8 5,9 2,3 Kungälv ** 42,7 6,2 2,7 Lilla Edet 40,0 45,0 5,7 2,5 Mölndal 54,2 61,5 6,4 4,0 Partille 34,2 42,9 6,0 2,6 Tjörn 50,1 53,1 6,2 3,3 Öckerö 57,8 48,3 6,7 3,2 SAMTLIGA 11 KOMMUNER - 52,7 7,1 3,8 * Göteborgs resultat exkluderar timavlönade. ** Tillförlitlig uppgift saknas för Kungälv

18 Medan andelen sjukfrånvarotid som utgörs av långtidsfrånvaro minst 60 dagar har ökat sedan 2011, har andelen tillsvidareanställda som är ofta sjukskrivna minst 6 sjuktillfällen per år förhållit sig mer stabil under senare år, efter en uppgång mellan 2005 och 2010 (diagram 6). DIAGRAM 6. LÅNGTIDSSJUKSKRIVNA RESPEKTIVE OFTA SJUKA, (PROCENT) Lång dssjukskrivna (60 dagar el längre) O a sjuka (6 sjuk llfällen el mer/år) 7,0% 6,0% 5,0% 4,0% 3,0% 2,0% 1,0% 0,0% Kommentar: Trenden baseras på oviktade medelvärden av ingående kommuner respektive år. Långtidssjukfrånvaro efter kön Långtidsfrånvaron utgör en större andel av sjukfrånvaron hos kvinnor än män. Om den utgör 53 procent bland samtliga anställda i de 11 kommunerna, handlar det om 54 procent hos kvinnorna men bara 46 procent bland männen (tabell 8). Kvinnornas resultat påverkar det sammantagna resultatet mer än männens i och med att de utgör 80 procent av kommunernas anställda (andelen kvinnor varierar mellan 79 och 86 procent i kommunerna; se sidan 11.). Utifrån ett enkelt medelvärde baserat på de 11 kommunerna framkommer att könsskillnaden har ökat ytterligare sedan 2013, främst till följd av att långtidssjukfrånvaron av mäns totala sjukfrånvaro har minskat något. År 2014 är könsskillnaden störst i Partille och Härryda, och tvärtom minst i Öckerö, Göteborg och Tjörn. TABELL 8. LÅNGTIDSSJUKSKRIVNING HOS KVINNOR OCH MÄN (PROCENT) Långtidssjukfrånvaro Andel av anställda Kvinnor Män Kvinnor Män Ale Alingsås Göteborg Härryda Kungsbacka Kungälv Lilla Edet Mölndal Partille Tjörn Öckerö SAMTLIGA 11 KOMMUNER Kommentar: Resultaten avser andelen långtidssjukskrivning, minst 60 dagar, av all sjukfrånvarotid. * Göteborgs resultat exkluderar timavlönade. 18

19 Långtidssjukfrånvaro efter ålder Långtidssjukfrånvaron utgör med ökande ålder en större andel av sjukfrånvaron. Sett till de 11 kommunerna sammantaget är andelen mer än dubbelt så stor i grupperna 30 år och äldre jämfört med gruppen under 30 år: drygt hälften mot en fjärdedel (tabell 9). Andelen är också något större i gruppen 50 år och äldre jämfört med gruppen år (59 mot 52 procent). Då gruppen under 30 år inte utgör mer än 12 procent av de anställda (i de 11 kommunerna sammantaget) är det i första hand de äldre gruppernas resultat som skapar det genomsnittliga resultatet på 53 procent (se tabell 7). Ålderns generella betydelse för andelen långtidssjukfrånvaro av all sjukfrånvaro framkommer i samtliga kommuner utom i Lilla Edet, där andelen är större i personalgruppen under 30 år jämfört med åldersgruppen år. TABELL 9. LÅNGTIDSSJUKSKRIVNING I TRE ÅLDERSGRUPPER (PROCENT) Långtidssjukfrånvaro Andel av samtliga anställda <30 år år >50 år <30 år år >50 år Ale Alingsås Göteborg * Härryda Kungsbacka Kungälv Lilla Edet Mölndal Partille Tjörn Öckerö SAMTLIGA 11 KOMMUNER Kommentar: Resultaten avser andelen långtidssjukskrivning, minst 60 dagar, av all sjukfrånvarotid. * Göteborgs resultat exkluderar timavlönade. Långtidssjukfrånvaro i olika yrkesgrupper Andelen långtidssjukfrånvaro utgör ungefär hälften av all sjukfrånvaro bland samtliga studerade yrkesgrupper: undersköterskor, barnskötare, förskollärare, grundskollärare och gymnasielärare. Andelen varierar inte mer än mellan 48 och 54 procent mellan dessa fem grupper (tabell 10). I de enskilda kommunerna är variationen ibland dock större. Det ska betonas att avvikande resultat mellan kommuner och verksamheter i flera fall baseras på ett begränsat underlag av personer. Eftersom resultaten också kan påverkas av de anställdas ålder i de olika verksamheterna redovisas i tabeller 11a b (se nästa sida) resultaten även nedbrutna på ålder. TABELL 10. LÅNGTIDSSJUKSKRIVNING BLAND MÅNADSANSTÄLLDA I FEM YRKESGRUPPER (PROCENT) Under- Barn- Förskol- Grundskol- Gymnasiesköterskor skötare lärare lärare lärare Ale Alingsås Göteborg Härryda Kungsbacka Kungälv Lilla Edet Mölndal Partille * Tjörn ** Öckerö SAMTLIGA 11 KOMMUNER Kommentar: Resultaten avser andelen långtidssjukskrivning, minst 60 dagar, av all sjukfrånvarotid. Månadsanställda avser tillsvidareanställda och månadsanställda med tidsbegränsad anställning längre än 3 månader. * Partilles resultat inkluderar timavlönade. ** Tjörn saknar gymnasielärare och ingår därmed inte heller i det regionala resultatet för gruppen. 19

20 TABELL 11a. LÅNGTIDSSJUKSKRIVNING BLAND MÅNADSANSTÄLLDA UNDERSKÖTERSKOR OCH BARNSKÖTARE, EFTER ÅLDER (PROCENT) Undersköterskor Barnskötare <30 år år 50 år <30 år år 50 år Ale Alingsås Göteborg Härryda Kungsbacka Kungälv Lilla Edet Mölndal Partille * Tjörn Öckerö SAMTLIGA 11 KOMMUNER Kommentar: Resultaten avser andelen långtidssjukskrivning, minst 60 dagar, av all sjukfrånvarotid. Månadsanställda avser tillsvidareanställda och månadsanställda med tidsbegränsad anställning längre än 3 månader. * Partilles resultat inkluderar timavlönade. TABELL 11b. LÅNGTIDSSJUKSKRIVNING BLAND MÅNADSANSTÄLLDA I TRE PEDAGOGISKA YRKEN, EFTER ÅLDER (PROCENT) <30 år Förskollärare år 50 år Grundskollärare <30 år år 50 år Gymnasielärare <30 år år 50 år Ale *** Alingsås Göteborg Härryda Kungsbacka Kungälv Lilla Edet *** 0 0 Mölndal Partille * Tjörn ** ** ** ** Öckerö *** 64 0 SAMTLIGA KOMMUNER Kommentar: Resultaten avser andelen långtidssjukskrivning, minst 60 dagar, av all sjukfrånvarotid. Månadsanställda avser tillsvidareanställda och månadsanställda med tidsbegränsad anställning längre än 3 månader. * Partilles resultat inkluderar timavlönade. ** Tjörn saknar gymnasielärare. *** Sjukskrivning/yrkesgruppen saknas inom åldersintervallet. 20

21 6. Sjukfrånvarons längd: 1 14, 15 90, 91 dagar I DETTA KAPITEL kompletteras bilden av långtidssjukfrånvaron i föregående kapitel med en bild av sjukfrånvarons längd som tydligare relaterar till förekommande kostnader. Sjukfrånvaron är här uppdelad på tre tidsintervall: 1 14 dagar, dagar respektive 91 dagar eller längre. Då Tjörn inte har möjlighet att redovisa uppgifter enligt denna indelning är kapitlets tabeller begränsade till resultaten för 10 av GR:s kommuner. Det ska noteras att resultaten för Göteborg även i detta kapitel avviker från övriga kommuner genom att inte inkludera timavlönade (dvs. en grupp med generellt mindre sjukfrånvarotid) utan är begränsat till tillsvidareanställda och övriga månadsanställda. Sjukfrånvarons längd för samtliga anställda Av resultaten för de 10 kommunerna sammantaget framkommer att den sjukfrånvaro som varar mer än 90 dagar utgör nästan hälften av den totala sjukfrånvaron: 47 procent (tabell 12). Resultatet dras upp av både Göteborg (52 procent; exkl. timavlönade) och Mölndal (55 procent). I övriga kommuner varierar andelen mellan 27 och 45 procent. Den korta sjukfrånvaron, 1 14 dagar, utgör på den sammantagna regionala nivån en dryg tredjedel av den totala sjukfrånvaron. Andelen varierar i de 10 kommunerna mellan 27 och 45 procent. Den övriga sjukfrånvaron, den som omfattar dagar, utgör ungefär en femtedel av den totala sjukfrånvaron sett till kommunernas sammantagna resultat. Här avviker Alingsås med en relativt stor andel på 34 procent vilket ska ställas mot en relativt liten andel sjukfrånvaro om mer än 90 dagar (27 procent). I de övriga kommunerna är variationen i andelen dagarsfrånvaro tämligen begränsad, den håller sig mellan 17 och 24 procent. Omräknat till andel av ordinarie arbetstid utgör den sjukfrånvaro som omfattar mer än 90 dagar 4,1 procent av all ordinarie arbetstid i Göteborg, i Mölndal 3,6 procent och i Öckerö 3,0 procent. I övriga kommuner utgör den korta sjukfrånvaron en större eller lika stor andel av ordinarie arbetstid som den längsta sjukfrånvaron. TABELL 12. SJUKFRÅNVARONS LÄNGD FÖR SAMTLIGA ANSTÄLLDA SAMT I RELATION TILL ORDINARIE ARBETSTID (PROCENT) Andel av totala sjukfrånvaron Andel av ordinarie arbetstid 1 14 dagar dagar 91 dagar Totalt 1 14 dagar dagar 91 dagar Ale ,9 3,0 1,6 2,3 Alingsås ,5 2,5 2,2 1,8 Göteborg * ,9 2,5 1,3 4,1 Härryda ,3 2,6 1,4 2,3 Kungsbacka ,9 2,6 1,4 1,9 Kungälv ,2 2,6 1,3 2,4 Lilla Edet ,7 2,2 1,2 2,2 Mölndal ,4 1,7 1,1 3,6 Partille ,0 2,7 1,4 1,9 Öckerö ,7 2,1 1,6 3,0 SAMTLIGA 10 KOMMUNER ,2 2,4 1,4 3,3 Kommentar: Tjörn kan inte redovisa frånvaro uppdelat på tidsintervallen 1 14, 15 90, 91 dagar och ingår därför inte i underlaget. * Göteborgs resultat exkluderar timavlönade. 21