Personalhälsa Nyckeltal

Transkript

1 Nyckeltal Personalhälsa 2017 Rapporten är framtagen i samarbete mellan kommunerna i GR: Ale, Alingsås, Göteborg, Härryda, Kungsbacka, Kungälv, Lerum, Lilla Edet, Mölndal, Partille, Stenungsund, Tjörn och Öckerö 1

2

3 Förord FÖR SEXTONDE ÅRET I RAD har har medlemskommunerna i Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) tagit fram en rapport med nyckeltal inom personalområdet. Arbetet med att förnya rapporten har fortsatt genom att vissa tabeller har tagits bort och andra har tillkommit eller modifierats. De tidigare rapporterna för åren finns tillgängliga på Nyckeltalen fokuserar på personalhälsa och arbetsmiljö men rör också annat som vi bedömer intressant ur ett arbetsgivarperspektiv, både i en enskild kommun och gemensamt. Tabeller som beskriver personalomsättningen har tillkommit de senaste åren och har blivit ett allt viktigare nyckeltal. Personalomsättningen fortsätter att öka marginellt i GR som helhet men i ett antal kommuner minskar omsättningen vilket tyder på att personalomsättningen kommer att sjunka under På längre sikt medför teknikutvecklingen att det behövs färre medarbetare för att utföra samma mängd arbete och arbetsmarknaden därmed krymper. Men på medellång sikt behöver kommunerna hitta metoder som minskar personalomsättningen. Det kan, glädjande nog, konstateras att sjukfrånvaron inom GR som helhet har stannat av och ligger på samma nivå under 2017 som 2016 tre kommuners sjukfrånvaro har till och med gått ned jämfört med Sannolikt kommer sjuktalet att vända ner under 2018 för de flesta kommuner. Sjuktalen inom vård och förskola är emellertid fortsatt höga. Att skapa en god arbetsmiljö handlar om att förebygga ohälsa och arbeta aktivt med de faktorer som kan främja hälsa, så kallade friskfaktorer. För det krävs kunskap om vad som är effektiva metoder att arbeta med. Kunskap är alltid en förutsättning för att kunna göra rimliga bedömningar och fatta bra beslut. Vår förhoppning är att denna och tidigare sammanställningar ska kunna ligga till grund för ett kunskapsbaserat förbättringsarbete och för en analys av långsiktiga trender. Rapporten visar också goda exempel på olika typer av hälsofrämjande arbete som bedrivs i GRkommunerna som övriga kan hämta inspiration från. Att arbeta med att få ner sina sjuktal tar tid, det finns inga snabba genvägar för att nå målet. När man sedan når målet går det inte att luta sig tillbaka, utan det måste alltid vara en prioriterad fråga annars riskerar man snabbt att vara tillbaka där man en gång började. Även om det finns strukturella faktorer som kommunen har svårt att påverka är det viktigt att lokalt göra det som är möjligt för att minska sjukfrånvaron. Denna rapport kan vara ett av verktygen i det arbetet. Anders Pettersson och Maria Bergman För Personalchefsnätverket

4 Innehåll 1. Inledning Jämförande personalfakta Sjukfrånvaro Långtidssjukfrånvaro: dag 60 och därefter Sjuklöneperioden: 1 14 dagar Sjuklönekostnad Arbetad tid och kostnader Personalomsättning Kommunfakta i korthet...34 Tabell- och diagramförteckning...38 Bilaga

5 1. Inledning BAKGRUND OCH SYFTE Medlemskommunerna i GR har för sextonde året i rad tagit fram en rapport med nyckeltal inom personalområdet med fokus på sjukfrånvaro. Arbetet med de gemensamma nyckeltalen initierades av personalcheferna i GR inom ramen för det regionala personalchefsnätverket. Personalcheferna har fortsatt huvudansvaret för arbetet. Syftet med de GR-gemensamma nyckeltalen är att: ge underlag för att stödja, påverka och styra arbetet med att främja en god hälsa bland kommunanställda utgöra en grund för regionalt och kommungemensamt agerande utbyta idéer och skapa grund för nätverksbyggande. Arbetsprocess De 13 GR-kommunerna har bildat en arbetsgrupp för arbetet med de gemensamma personalnyckeltalen. Varje kommun har haft minst en representant med i arbetsgruppen. Personalchefsgruppen har varit representerad av personalcheferna från Härryda och Mölndal. En representant från GR har varit koordinator för gruppen och ansvarig för att samla in och sammanställa den statistik som erhållits från kommunrepresentanterna samt att ta fram underlaget till föreliggande rapport. Tillsammans med en kommunrepresentant från Lerum Medverkande i arbetsgruppen Adnan Muzur... Ale kommun Malin Olsson... Ale kommun Maria Wallmyr...Alingsås kommun Anders Hedenquist...Göteborgs Stad Anders Pettersson...Härryda kommun Anna-Kajsa Tagesson... Härryda kommun Cecilia Lindbäck... Kungsbacka kommun Maria Thynell...Kungsbacka kommun Marita Andersson... Kungälvs kommun Viviana Díaz.... Kungälvs kommun André Egnell... Lerums kommun Louise Olofsson... Lerums kommun Ulrika Larsson...Lilla Edets kommun Maria Bergman...Mölndals stad Per Dagérus...Mölndals stad Amir Kaukovic...Partille kommun Ann-Charlotte Anderen...Partille kommun Jonas Bolin... Stenungsunds kommun Elin Nordevik... Tjörns kommun Ewa-Lena Svensson... Tjörns kommun Majbritt Larsson...Tjörns kommun Agneta Carlsson...Öckerö kommun Linn Annerstedt....GR Åsa Nilsson..... GR respektive Mölndal har dessa fem personer utgjort en mindre analysgrupp som tillsammans har ansvarat för uppläggningen och innehållet i 2017 års rapport. Statistiken Redovisningarna inkluderar genomgående ett sammantaget regionalt resultat för hela Göteborgsregionen. Av systemtekniska skäl har Lilla Edet och Tjörn inte kunnat lämna alla uppgifter beträffande sjukfrånvaron fördelat på olika tidsintervall. Det innebär även att GR-resultatet ibland undantar dessa kommuner (kommenteras i de berörda tabellerna/diagrammen). Eftersom båda kommunernas anställda utgör en relativt begränsad del av GR-kommunernas samtliga anställda har det dock begränsad betydelse för det sammantagna GR-resultatet. På grund av olikheter i personalsystem och att det kan förekomma alternativa sätt att räkna ut nyckeltal, i de fall nationella riktlinjer saknas, finns det alltid en viss osäkerhet i jämförbarheten mellan kommunernas resultat. Rapportens sjukfrånvarouppgifter avser månadsanställda: tillsvidareanställda samt månadsanställda med tidsbegränsad anställning. Gruppen timavlönade ingår inte. 1 Det ska dock noteras att Partille genomgående inkluderar gruppen timavlönade då dessa inte kan särskiljas av tekniska skäl. Det kan vidare noteras att avrundningar i tabellmaterialet kan medföra att redovisade procentandelar inte alltid summerar till exakt hundra procent. Nyheter i 2017 års rapport Årets rapport innehåller ungefär samma tabellmaterial och beskrivningar som 2016 års rapport men några förändringar kan noteras. Kapitel 5 som i tidigare rapporter har redovisat sjukfrånvarons fördelning över tre tidsintervall, 1 14; 15 90; 91 dagar och därefter, fokuserar detta år på den första sjuklöneperioden, den mest relevanta ur ett kommunperspektiv. (Långtidssjukfrånvaron, det vill säga dag 60 och efterföljande dagar, redovisas som tidigare i kapitel 4.) En annan nyhet för 2017 års rapport är att personalomsättningen redovisas fördelat på ett antal yrkesgrupper. Goda exempel De statistiska beskrivningarna kompletteras i rapporten med ett antal goda exempel på det utvecklingsarbete som bedrivs i GR-kommunerna för att främja en god personalhälsa. Underlag för fortsatt analys Precis som tidigare års rapporter är syftet med Nyckeltal Personalhälsa 2017 att beskriva utfallen på nyckeltalen 1. Detta är en förändring från och med 2016 års rapport. Ett skäl är att flera kommuner inte haft möjlighet att inkludera timavlönade vilket försämrat jämförbarheten. Ett annat skäl är att sjuktalen för gruppen är svårtolkade. 5

6 med fokus på skillnader mellan GR-kommunerna samt utvecklingen över tid. Att analysera skillnader och utveckling kräver en större ansats. Under 2017 har flertalet personer i arbetsgruppen för Nyckeltal Personalhälsa varit involverade i det ESFfinansierade projektet HälsoGReppet i GR, som pågår fram till januari Den årliga nyckeltalsrapporten har varit en stomme i projektets inledande fas. Under 2017 har ett fördjupande underlag tagits fram med fokus på tre verksamheter: äldreomsorg, förskola och funktionshinderverksamhet, med ingående yrkeskategorier. Ordinarie nyckeltal kompletterades med flera nya nyckeltal till en mer omfattande analysmodell, där sjukfrånvaron i en enskild verksamhet kan relateras till flera olika organisatoriska faktorer. En lärdom av projektet är svårigheterna att finna generella samband som kan förklara sjukfrånvarons omfattning på lokal nivå. Det framtagna kunskapsunderlaget ingår som en grund i ett implementeringsarbete inom ramen för HälsoGReppet den resterande projekttiden. 13 olika GR-kommuner De 13 kommunerna i Göteborgsregionen skiljer sig åt i många avseenden. I kapitel 9 beskrivs kommun för kommun med avseende på exempelvis personalkostnader, produktionstimmar, antal årsarbetare och personalens fördelning på kön, ålder och verksamheter. I vissa avseenden är likheterna stora, i andra skiljer det mer. Något som tydligt skiljer flera av kommunerna från varandra är invånarantal och antalet anställda. Göteborg har en självklar särställning med nästan invånare och över kommunanställda. Men det finns stora skillnader även mellan övriga 12 kommuner. Allra minst är befolkningen i Öckerö, Lilla Edet och Tjörn, mellan cirka och invånare. Ungefär dubbelt så många invånare finns i Stenungsund och Ale, med cirka respektive invånare. På nästa nivå gäller runt invånare för Härryda, Partille, Alingsås, Lerum och Kungälv ( invånare), medan Mölndal och Kungsbacka är lite större kommuner med drygt respektive nära invånare. Antalet kommunanställda följer ungefär samma mönster, även om rangordningen mellan kommunerna inte blir helt densamma (diagram 1). I relation till invånarantalet har Stenungsunds kommun flest anställda personer (93 per invånare) och Göteborg minst (72 per 1 000). Den här typen av skillnader får inte direktöversättas till skillnader i produktionseffektivitet för en sådan analys måste hänsyn tas till de anställdas tjänstgöringsgrad, kommunernas organisering i kommunala bolag samt i vilken grad tjänster köps in från privata aktörer. Diagrammet syftar till att illustrera kommunernas olika förutsättningar ifråga om antal invånare och antal personer som arbetsgivaransvaret omfattar. DIAGRAM 1. ANTAL INVÅNARE I KOMMUNEN SAMT KOMMUNENS ANTAL ANSTÄLLDA, Kommunanställda Invånare Invånare Kommunanställda Kommentar: Diagrammet visar antalet kommunanställda i proportionerlig relation till antalet invånare (kursiva värden) utifrån relationen i hela GR. Förhållandet mellan antalet invånare och antalet kommunanställda ska inte tolkas i termer av produktionseffektivitet för en sådan analys måste hänsyn tas till de anställdas tjänstgöringsgrad, kommunernas organisering i kommunala bolag och i vilken grad tjänster köps in från privata aktörer. 6

7 2. Jämförande personalfakta Årsarbetare och antal anställda GR-kommunerna har 2017 tillsammans cirka årsarbetare det vill säga antalet månadsanställda omräknat till heltids årsarbetare, utifrån tjänstgöringsgrad (se tabell 1). I flertalet kommuner har antalet årsarbetare vuxit sedan Det gäller dock inte Ale, Göteborg och Tjörn och i hela GR har antalet årsarbetare minskat med 0,2 procent. I övriga nio kommuner har antalet vuxit med mellan 1 och 4 procent. Göteborg står 2017 för drygt hälften av antalet årsarbetare i regionen (54 procent). Sett till månadsanställda personer har dessa blivit fler sedan 2016 i samtliga kommuner. I hela GR uppgår de 2017 till cirka personer, en ökning med 1,3 procent sedan året före. Relativt sett är tillväxten sedan 2016 störst i Härryda och Lilla Edet (4 respektive 3 procent). Det ska betonas att rapportens redovisning är begränsad till antalet anställda i verksamheter som bedrivs i kommunens egen regi. Förändringar i antalet anställda kan alltså bero på övergångar från/till kommunal regi. Tjänstgöringsgrad Den genomsnittliga tjänstgöringsgraden bland de månadsanställda i GR:s kommuner varierar mellan 88 och 98 procent (tabell 1). Tre kommuner ligger under 90 procent: Lilla Edet, Tjörn och Öckerö, samma sak gällde såväl 2016 som Den största förändringen sedan 2016 återfinns i Kungälv, där den genomsnittliga tjänstgöringsgraden har ökat med 3 procentenheter (från 93 till 96 procent). Ur ett längre tidsperspektiv har flertalet kommuner ökat den genomsnittliga tjänstgöringsgraden sedan mitten av 00-talet, även om det finns undantag (se tabell 2a). Variationen mellan kommunerna är betydligt större beträffande andelen månadsanställda som har en heltidstjänst, det vill säga exakt 100 procents tjänst. Medan Göteborg skiljer ut sig med den största andelen på 92 procent gäller det i Lilla Edet, Tjörn och Öckerö bara lite mer än varannan anställd: procent (tabell 1). I detta fall är jämförbarheten begränsad till tre år tillbaka i tiden. För flertalet kommuner är trenden tydlig med en växande andel heltidsanställningar sedan 2014 (tabell 2b). Alla kommuner har en större andel 2017 än 2014 utom Stenungsund, där andelen legat tämligen stabil kring 70 procent. TABELL 1. ÅRSARBETARE, MÅNADSANSTÄLLDA OCH TJÄNSTGÖRINGSGRAD Antal årsarbetare 1 Antal månadsanställda Genomsnittlig tjänstgöringsgrad (%) Andel med 100% tjänstgöringsgrad (%) Ale Alingsås Göteborg Härryda Kungsbacka Kungälv Lerum Lilla Edet Mölndal Partille Stenungsund Tjörn Öckerö HELA GR Kommentar: 1 Antal månadsanställda omräknat till heltids årsarbetare utifrån tjänstgöringsgrad. 2 Reviderad uppgift sedan 2016 års rapport. 3 Tjörn har inte kunnat lämna denna uppgift. 4 Underlag saknas för att kunna beräkna ett viktat regionalt resultat. Ett oviktat medel-värde ger en tjänstgöringsgrad på 93 procent (2016: 93 procent) samt 72 procent av medarbetarna med 100 procents tjänstgöringsgrad (2016: 72 procent). 7

8 TABELL 2A. TJÄNSTGÖRINGSGRAD ÖVER TID (PROCENT) Kungälv Göteborg Härryda Lerum Ale Mölndal Partille Kungsbacka Alingsås Stenungsund Lilla Edet Öckerö Tjörn OVIKTAT MEDELVÄRDE Kommentar: Mätdatum är den 1 november respektive år. TABELL 2B. ANDEL MED 100% TJÄNST ÖVER TID (PROCENT) Göteborg Härryda Mölndal Lerum Ale Kungsbacka Partille Alingsås Kungälv Stenungsund Tjörn Lilla Edet Öckerö OVIKTAT MEDELVÄRDE Kommentar: Mätdatum är den 1 november respektive år. 1. Kommunen har inte kunnat ta fram uppgift detta år. Överenskommelse om heltid som norm Under 2016 ingick Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) och Svenska Kommunalarbetarförbundet (Kommunal) en överenskommelse om att samtliga kommuner ska ha en plan för hur andelen medarbetare som arbetar heltid ska öka. Planen ska finnas på plats senast och utgöra en utgångspunkt för det fortsatta arbetet med årlig avstämning fram till Målsättningen är att tillsvidareanställning på heltid ska vara det normala vid nyanställning och att redan anställda medarbetare i större utsträckning ska arbeta heltid. Mats Nilsson, HR-chef i Partille kommun, beskriver hur de arbetar med att få fler anställda i heltidstjänst: Sedan några år har Partille kommun haft ett särskilt fokus på att höja tjänstgöringsgraden och antal heltidsanställda. Som i andra kommuner är tjänstgöringsgraden lägst inom vård och omsorg. De flesta som deltidsarbetar är kvinnor och vi ser det som en viktig jämställdhetsfråga att få fler att arbeta heltid. Den anställdes ekonomiska situation påverkas i hög grad både nu och efter pension. Dessutom blir det allt svårare att få personalen att räcka till när våra målgrupper växer och då är det viktigt att få fler i heltidsarbete. Andelen heltidsanställda behöver höjas ännu mer men det är glädjande att se att den har stigit den senaste tre åren. Köns- och åldersfördelning Könsfördelningen bland kommunernas månadsanställda är långt från balanserad. Sett till hela GR är 79 procent kvinnor och 21 procent män (tabell 3). Störst andel män återfinns i Göteborg, 22 procent, medan den är minst i Lilla Edet och Tjörn: 14 respektive 16 procent. Könsfördelningen är förhållandevis stabil över tid, men jämfört med tio år tillbaka i tiden, 2007, har andelen män vuxit i flertalet kommuner, dock med som mest 3 procentenheter (tabell 4). Grovt räknat återfinns varannan månads anställd i åldersintervallet år. Mellan 9 och 12 procent är under 30 år, och mellan 34 och 45 procent är över 50 år. Andelen under 30 år är minst i Alingsås och Öckerö (9 respektive 10 procent) där andelen anställda över 50 år tvärtom är störst (43 respektive 45 procent). Men det ska sägas att i hälften av kommunerna utgör andelen anställda som är minst 50 år 40 procent eller mer. Medelåldern hos GR-kommunernas anställda varierar mellan 44,4 och 47,0 år; det ovägda genomsnittet är 45,3 år. Ungefär här har medelåldern hos de anställda i GR-kommunerna legat sedan mitten av 00-talet. I sju av de 13 kommunerna är medelåldern 2017 mindre jämfört med både 2012 och 2007 (tabell 5). 8

9 TABELL 3. ANSTÄLLDAS KÖN OCH ÅLDER, 2017 Procentandel Procentandel per åldersgrupp Medelålder Kvinnor Män <30 år år 50 år Ale , Alingsås , Göteborg , Härryda , Kungsbacka , Kungälv , Lerum , Lilla Edet , Mölndal , Partille , Stenungsund , Tjörn , Öckerö , HELA GR Kommentar: Månadsanställda avser tillsvidareanställda och anställda med tidsbegränsad anställning. 1. Underlag saknas för att kunna beräkna ett viktat regionalt resultat. Ett oviktat medelvärde för de 12 kommunerna ger en medelålder på 45,3 år. TABELL 4. ANDEL ANSTÄLLDA KVINNOR OCH MÄN ÖVER TID (PROCENT) Kvinnor Män Göteborg Mölndal Alingsås Partille Lerum Öckerö Härryda Ale Kungälv Stenungsund Kungsbacka Tjörn Lilla Edet OVIKTAT MEDELVÄRDE TABELL 5. PERSONALENS MEDELÅLDER ÖVER TID Göteborg 47,0 45,5 44,4 Partille 44,0 44,8 44,5 Ale 45,5 45,5 44,6 Stenungsund 46,8 46,0 44,6 Lerum 44,9 45,7 44,7 Mölndal 44,6 45,2 45,2 Härryda 44,6 45,7 45,2 Lilla Edet 46,0 48,0 45,3 Kungsbacka 45,2 45,0 45,7 Kungälv 45,5 45,5 45,7 Tjörn 47,8 47,5 46,0 Alingsås 45,5 46,2 46,1 Öckerö 47,9 48,0 47,0 OVIKTAT MEDELVÄRDE 45,8 46,0 45,3 9

10 Verksamheter Merparten av kommunernas månadsanställda arbetar inom skola och barnomsorg eller vård och omsorg dessa två verksamheter svarar för ungefär lika stor andel av GR-kommunernas anställda: 37 respektive 35 procent (diagram 2). Därefter arbetar 11 procent inom tekniska verksamheter, 9 procent inom administrativa verksamheter, 3 procent inom fritid och kultur. Ytterligare 5 procent är klassificerade som chefer (oavsett verksamhetsområde). Fördelningen mellan verksamheterna är mycket lik den Den här sammantagna verksamhetsprofilen i GR är mer eller mindre giltig för de enskilda kommunerna. Lilla Edet och Alingsås avviker med den största andelen månadsanställda inom vård och omsorg, påtagligt större än andelen inom skola och barnomsorg. I Härryda och Lerum återfinns den största andelen tvärtom inom skola och barnomsorg och den minsta inom vård och omsorg. Andelen anställda inom tekniska verksamheter varierar mellan 6 och 15 procent. Det är Alingsås som står för den minsta andelen och Öckerö för den största precis som Fritids- och kulturverksamheterna är sett till antalet anställda den minsta verksamheten i samtliga kommuner; andelen varierar mellan 1 och 4 procent av de kommunanställda. När det gäller administrativa verksamheter varierar andelen anställda mellan 5 procent (flera kommuner) och 10 procent (Göteborg). Andelen av de anställda som faller in under chefkategorin varierar mellan 4 och 5 procent i kommunerna. Jämfört med verksamhetsprofilerna 2016 är skillnaderna tämligen små. I procentenheter mätt återfinns den största förändringen i Ale och Partille där andelen anställda i vård och omsorg har minskat med 3 procentenheter (till förmån för flera verksamheter). DIAGRAM 2. FÖRDELNING AV MÅNADSANSTÄLLDA ÖVER VERKSAMHETER, 2017 (PROCENT) Vård & Omsorg Skola & Barnomsorg Fritid & Kultur Teknik Administration Chefer Ale Alingsås Göteborg Härryda Kungsbacka Kungälv Lerum Lilla Edet Mölndal Partille Stenungsund Tjörn Öckerö HELA GR Kommentar: Verksamhetsindelningen baseras på SKL:s indelning utifrån arbetsidentifikation (AID). 10

11 3. Sjukfrånvaro Sjukfrånvaro av ordinarie arbetstid Den sjukfrånvaro som redovisas i det följande avser månadsanställda: tillsvidareanställda och anställda med tidsbegränsad anställning. 2 Timavlönade inkluderas alltså inte (från och med 2016 års rapport). 3 Det ska dock noteras att Partille genomgående inkluderar gruppen timavlönade då dessa inte kan särskiljas av tekniska skäl. Sett till hela GR uppgår sjukfrånvarotiden hos kommunernas månadsanställda med avvikelsen nämnd ovan till 8,4 procent av ordinarie arbetstid Resultatet är detsamma som året före (tabell 6). 4 Lägst är sjukfrånvaron i Kungsbacka 6,5 procent av ordinarie arbetstid och högst i Lerum och Göteborg: 9,3 respektive 9,0 procent. I tre kommuner syns en minskad sjukfrånvaro jämfört med 2016: Kungälv, Stenungsund och Härryda. I övriga kommuner är andelen densamma eller större. Störst ökning både absolut och relativt sett återfinns i Ale och därefter i Partille och Tjörn men i Tjörn påverkas skillnaden av att deras utfall för 2016 inkluderade timavlönade vilket bidrar till att sänka sjuktalen 5. Ur det längre tidsperspektivet har sjukfrånvarotidens TABELL 6. SJUKFRÅNVARO I PROCENT AV ORDINARIE ARBETSTID Samtliga månadsanställda 2016 Samtliga månadsanställda 2017 Tillsvidareanställda Övriga månadsanställda Kungsbacka 6,4 6,5 6,6 5,0 Lilla Edet 7,3 7,4 8,2 4,9 Tjörn 6,8 1 7,4 7,6 6,2 Härryda 7,7 7,5 7,6 6,4 Mölndal 7,7 7,7 7,9 5,9 Stenungsund 8,0 7,7 8,0 5,8 Partille 7,2 2 7,8 2 9,1 3,1 2 Alingsås 8,1 8,1 8,4 5,1 Ale 6,9 8,1 8,4 6,4 Kungälv 8,7 8,2 8,4 6,7 Öckerö 8,5 8,6 9,0 5,9 Göteborg 9,0 9,0 9,5 6,1 Lerum 9,2 9,3 9,8 5,6 HELA GR 8,4 3 8,4 3 8,8 5,8 3 Kommentar: Månadsanställda avser tillsvidareanställda och anställda med tidsbegränsad anställning (dvs. exkluderar timavlönade). 1. Tjörns resultat 2016 inkluderar timavlönade. 2. Partilles resultat inkluderar timavlönades sjukfrånvaro då den ej kan särskiljas från övriga månadsanställda. 3. GR-resultatet baseras på samtliga redovisade kommuner, oavsett avvikande beräkningsgrund enligt ovan. andel av ordinarie arbetstid i GR successivt ökat efter 2010, efter en längre period av successiv minskande andel. Efter 2015 har det totalt sett dock skett en utplaning (diagram 3). Även på nationell nivå redovisar man en utplaning efter en successiv ökning från och med 2011 och mellan 2016 och 2017 till och med en minskning: från 7,2 till 7,0 procent baserat på samtliga medarbetare i kommunen, det vill säga inklusive timavlönade. 6 Sjukfrånvarons andel av ordinarie arbetstid är genomgående större hos tillsvidareanställda än hos månadsanställda. Den särskilt stora skillnaden i Partille ska tolkas i ljuset av att Partille inte har möjlighet att särskilja timavlönades sjukfrånvaro från gruppen övriga månadsanställdas, vilket bidrar till att sänka sjuktalen i den gruppen. Marianne Piiroinen, personalchef i Lilla Edets kommun, beskriver hur de arbetar för att hålla ned sjuktalen: Ett hälsofrämjande arbetssätt ökar frisknärvaron och minskar sjukfrånvaron. Den devisen är viktig att leva efter i såväl förhållningssätt som konkreta metoder och rutiner. Vi ser att ett tidigt agerande när en medarbetare insjuknar, där chefen har stöd av HR, påverkar våra sjuktal positivt. HR finns med i uppstarten av ett rehabiliteringsärende och förmedlar för medarbetaren hur ärendets olika steg ser ut och involverar medarbetaren i sin rehabilitering. Vi som arbetsgivare ska inte bestämma över huvudet på medarbetaren. Samtidigt ska vi vara tydliga med vilka rättigheter och skyldigheter som medarbetaren har. HR och berörd chef försöker på olika sätt hjälpa medarbetaren att finna motivationen att komma tillbaka till arbetet eller till annat arbete på övriga arbetsmarknaden. Engagemanget hos alla involverade parter i ett rehabärende är en viktig framgångsfaktor i Lilla Edets kommuns hälso- och arbetsmiljöarbete. Framöver kommer en satsning göras på att samordna chef, hälsoinspiratören och skyddsombudet för att främja en god hälsa och arbetsmiljö på den lokala arbetsplatsen och på sikt sänka sjuktalen på alla våra arbetsplatser. 2. Definitionen följer Svenska kommunförbundet (2004), Bilaga 2 Lagstadgad redovisning av sjukfrånvaro. 3. Se not 1 i kapitel Redovisningen av ordinarie arbetstid ska omfatta alla anställda som har en ordinarie arbetstid och som i händelse av frånvaro pga. sjukdom är att betrakta som sjukfrånvarande (enligt källan i not 2), undantaget timavlönade enligt redovisningsprincipen för denna rapport. 5. Angående den lägre nivån för timavlönade; se tabell 6 i motsvarande rapport Nyckeltal Personalhälsa 2015 där sjukfrånvaron för gruppen särredovisas. Tjörns sjukfrånvaro 2015 exklusive timavlönade var högre än 2017 (8,8 jämfört med 7,4) års uppgift finns publicerad på: Nyckeltalet publiceras även på ( Sjukfrånvaro kommunalt anställda totalt, (%) ; är dock 2017 års uppgift inte tillgänglig). 11

12 DIAGRAM 3. SJUKFRÅNVARO I PROCENT AV ORDINARIE ARBETSTID, MÅNADSANSTÄLLDA, % 11% 10% 9% 8% 7% 6% 5% 4% 3% 9,3% 8,4% 6,5% Ale Alingsås Göteborg Härryda Kungsbacka Kungälv Lerum Lilla Edet Mölndal Partille Stenungsund Tjörn Öckerö HELA GR* Kommentar: 2017 års markerade värden avser kommunen med minst respektive störst andel samt resultatet för GR-kommunerna sammantaget. Ett viktat GR-resultat före 2011 finns inte tillgängligt. Observera att GR-resultatet baseras på de kommuner som deltagit i sammanställningen respektive år. Det ska observeras att före 2011 (gråmarkerad period) ingår även timavlönad personal i flera kommuners resultat, vilket bidrar till att sänka nivån. Detsamma gäller 2017 för Partille (även tidigare år). Se vidare tabell 6 angående avvikelser i enskilda kommuners redovisning samt tidigare rapporter för åren bakåt i tid (se personalhalsa). Mot bakgrund av avvikelser i enskilda kommuners beräkningsgrund ska exakta nivåer och mindre skillnader tolkas försiktigt. Moa Kasimir, aktivitetssamordnare för en hälsofrämjande arbetsmiljö i Ale kommun, beskriver insatserna inom ett nystartat projekt: Inom ramen för projektet Stolt omsorg arbetar sektor Arbete, trygghet och omsorg med ett hälsofrämjande medarbetarfokus. I en kvinnodominerad vårdsektor där hög sjukfrånvaro är vanlig måste vi hitta nya sätt att nå riskgrupperna för ohälsa på våra arbetsplatser. Genom nyhetsbrev, föredrag, motivation, tävlingar, fysisk aktivitet och ledd avslappning arbetar vi för att få en arbetsplats där medarbetarna kan ta aktiva och medvetna val för att nå ökad hälsa och i förlängningen minska antalet sjukdagar. Tina Liljedahl Scheel, HR-direktör i Göteborgs Stad, om den kommunövergripande plan som antagits för en bättre arbetsmiljö: I december 2017 antog Göteborgs Stads kommunfullmäktige en plan för att förbättra arbetsmiljön och minska sjukfrånvaron. Planen berör alla nämnder och styrelser och ska lyfta arbetsmiljöfrågorna hela vägen upp till kommunledningen och politiken. Den är en del av Göteborgs Stads hälso- och arbetsmiljöarbete och ska bidra till att ge alla medarbetare en hållbar arbetssituation. 12

13 I mycket grova drag utgörs ungefär hälften av sjukfrånvarotiden i kommunerna av långtidsjukfrånvaro, den som avser dag 60 och efterföljande dagar. Sett till de tolv GRkommuner som har möjlighet att redovisa dessa uppgifter utgör långtidssjukfrånvaron sammantaget 4,5 procent av ordinarie arbetstid, medan resterande kortare sjukfrånvaro utgör 3,9 procent (diagram 4). Det ska noteras att de första 59 dagarna inte räknas till långtidsfrånvaron även om sjukperioden totalt sett är längre. Det här generella förhållandet varierar något mellan kommunerna. I fyra av kommunerna är frånvaron för dag 60 och efterföljande dagar mer omfattande än frånvaron för tidigare sjukdagar. Tydligast gäller det Lerum och Göteborg de två kommuner som har mest omfattande sjukfrånvaro totalt sett. Långtidssjukfrånvaron utgör tvärtom minst andel i Kungsbacka som har minst sjukfrånvaro totalt sett. Långtidssjukfrånvaron, liksom frånvaron som avser sjuklöneperioden dagar 1 14, kommer att beskrivas mer i kapitel 4 och 5. Malena Steingrüber, t.f. personalchef i Lerums kommun, beskriver hur de hoppas kunna minska sjukfrånvaron med ett nytt arbetssätt tillsammans med företagshälsovården: Under 2017 har förvaltningen ingått ett nytt avtal med Previa som ny företagshälsovård. Fokus för samarbetet är en god arbetsmiljö och rehabilitering av långtidssjukskrivna, med sikte på Ett friskt och hållbart Lerum. Det nya arbetssättet har två huvuddelar. Den ena handlar om att screena arbetsmiljön inom äldreomsorgen, måltidsservice och förskolan för att förebygga framtida sjukskrivningar och främja en god arbetsmiljö för både chefer och medarbetare. Den andra delen är att med hjälp av Previas expertis stötta cheferna i rehabiliteringsprocessen för att motverka långtidssjukfrånvaro. DIAGRAM 4. SJUKFRÅNVARONS FÖRDELNING I KORT OCH LÅNG FRÅNVARO (PROCENT AV ORDINARIE ARBETSTID), dagar 60 dagar Kungsbacka 3,9 2,5 6,5 Tjörn 4,2 3,2 7,4 Härryda 3,7 3,8 7,5 Mölndal 4,0 3,7 7,7 Stenungsund 4,1 3,7 7,7 Partille 4,4 3,5 7,8 Alingsås 3,9 4,2 8,1 Ale 4,5 3,5 8,1 Kungälv 4,3 4,0 8,2 GR exkl. LE* 3,9 4,5 8,4 Öckerö 4,9 3,7 8,6 Göteborg 3,7 5,3 9,0 Lerum 3,2 6,2 9,3 Kommentar: De första 59 dagarna räknas inte till långtidsfrånvaron även om sjukperioden totalt sett är längre. * Lilla Edet har inte kunnat lämna denna uppgift och ingår därmed heller inte i GR-resultatet. 13

14 Upprepad sjukfrånvaro Andelen tillsvidareanställda med upprepad sjukfrånvaro här definierat som 6 eller fler sjuktillfällen under året uppgår under 2017 till 12,6 procent för hela GR (diagram 5). Det är först och främst Göteborg som bidrar till att dra upp andelen (17,8 procent), men även Lerum (14,7 procent). Den upprepade sjukfrånvaron är minst vanlig i Öckerö och Alingsås (6,4 procent). I övrigt varierar andelen mellan 7,8 och 12,0 procent. DIAGRAM 5. UPPREPAD SJUKFRÅNVARO BLAND TILLSVIDAREANSTÄLLDA, 2017 (PROCENT) Maria Wallmyr, HR-strateg vid Alingsås kommun, beskriver en ny satsning i kommunen: Vi har i början av 2018 inlett ett projekt med Företagshälsovården som heter Aktiv återhämtning. Syftet är att kommunen ska bli bättre på att upptäcka och möta upp tidiga tecken på stressrelaterad ohälsa bland medarbetare och förhindra att sjukfall uppstår. En del i detta är att systematiskt följa upp upprepad korttidsfrånvaro. Utgångspunkten i arbetet är kommunens rehabrutin Från frisk till frisk. Öckerö Alingsås 6,4 6,4 Härryda Tjörn Partille Kungsbacka Lilla Edet Mölndal Kungälv Ale 7,8 8,3 8,4 8,5 8,7 8,7 9,0 9,0 Stenungsund Hela GR* 12,0 12,6 Lerum 14,7 Göteborg 17,8 Kommentar: Avser andel tillsvidareanställda med 6 eller fler sjuktillfällen, oavsett sjuk frånvarons längd. Skuggade dagar visar resultatet *Tjörn kunde inte lämna uppgift för 2016, och GR-resultatet detta år baseras på övriga 12 kommuner. I flertalet kommuner har andelen tillsvidareanställda med upprepad sjukfrånvaro vuxit sedan Ökningen är mest markant i Ale. Endast i två kommuner har andelen minskat: Kungsbacka och Stenungsund. I det längre tidsperspektivet har andelen i alla kommuner ökat påtagligt sedan mitten av 00-talet (tabell 7). TABELL 7. ANDEL TILLSVIDAREANSTÄLLDA MED 6 ELLER FLER SJUKTILLFÄLLEN ÖVER TID (PROCENT) Öckerö 4,4-5,0 5,5 6,4 Alingsås 4,2 4,3 6,5 6,3 6,4 Härryda 4,6 7,1 5,1 6,9 7,8 Tjörn 1,9 6,5 9,1-8,3 Partille - 6,8 5,4 7,5 8,4 Kungsbacka 4,1 6,4 8,7 9,0 8,5 Lilla Edet 4,1 2,3 5,5 7,2 8,7 Mölndal 3,6 5,7 6,5 7,2 8,7 Ale 2,5 5,1-6,0 9,0 Kungälv 3,9 5,0 7,2 8,7 9,0 Stenungsund 3,6 8,1-12,7 12,0 Lerum 1,4 8,2 8,2 13,4 3 14,7 Göteborg 4,9 6,8 10,9 16,7 17,8 Hela GR¹ - 2 6,4 8,9 12,2 3 12,6 Kommentar: Gäller oavsett sjukfrånvarons längd. 1. Avser ingående kommuner respektive år. 2. Uppgift saknas. 3. Reviderad uppgift relativt tidigare rapport. 14

15 Max fyra sjukdagar Med ett friskhetsperspektiv kan konstateras att lite mindre än hälften av de tillsvidareanställda i någon av GR-kommunerna har haft som mest 4 sjukdagar under 2017 enstaka eller sammanhängande dagar (diagram 6). Andelen varierar dock stort inom regionen: mellan drygt 40 procent i Göteborg och 68 procent i Tjörn. Det är bara Göteborg och Ale som ligger under det sammantagna GR-resultatet, medan andelen i alla övriga kommuner överstiger 50 procent. Sedan 2016 har andelen minskat i en majoritet av kommunerna. Den stora minskningen i Ale är dock osäker på grund av en osäker uppgift för I Tjörn, där andelen med max 4 sjukdagar alltså är störst bland kommunerna 2017, saknas uppgift för 2016 men andelen 2017 är väsentligt större jämfört med senare år, tillbaka på nästan samma nivå som 2010 då andelen var som störst även i GR som helhet (tabell 8). DIAGRAM 6. MAX 4 SJUKDAGAR BLAND TILLSVIDAREANSTÄLLDA, 2017 (PROCENT) Tjörn* Öckerö Alingsås Partille Lilla Edet Kungälv Lerum Stenungsund Härryda Mölndal Kungsbacka Hela GR* Ale** Göteborg*** 42,1 40,4 46,7 51,8 51,3 51,3 50,7 50,6 50,3 54,6 53,8 53,3 61,4 68,0 Kommentar: Kommentar: Avser andel tillsvidareanställda med 0 4 sjukdagar, enstaka eller sammanhängande dagar. Skuggade dagar visar resultatet *Tjörn kunde inte lämna uppgift för GR-resultatet detta år baseras på övriga 12 kommuner. **Ales uppgift för 2016 är osäker (uppgift saknades för 2015; 2014 var andelen 65,4 procent). ***Göteborgs uppgifter undantar tjänstlediga. TABELL 8. ANDEL TILLSVIDAREANSTÄLLDA MED MAX 4 SJUKDAGAR, (PROCENT) Tjörn 70,3 60,9 54,4 59,2 54,9 59,4-68,0 Öckerö - 55,3 56,4 59,8 54,6 56,9 63,4 61,4 Alingsås 57,8 56,5 58,0 53,7 66,4 53,4 3 53,5 54,6 Partille 54, ,8 64,1 60,9 57,1 53,8 Lilla Edet 59,8 57,6 63,3 57,0 62,6 57,3 58,5 53,3 Kungälv 82,4 65,5 53,9 53,0 55,7 51,1 51,7 51,8 Lerum - 66,3 61, ,8 52,6 51,3 Stenungsund 66,7 45,9 33, ,0 51,3 Härryda 61,7 42,8 46,5 44,6 53,4 59,3 52,3 50,7 Mölndal 56,6 56,4 55,0 3 54,0 54,7 53,3 51,7 50,6 Kungsbacka 57,1 55,3 54,2 3 54,5 60,1 51,1 50,4 50,3 Ale 54,3 54,0 53,0 67,9 65,4-71,8 4 42,1 Göteborg 1 48,4 46,0 45,1 43,2-41,0 40,9 40,4 HELA GR 2 54,8 51,2 49,4 3 50,0-48,4 3 48,1 46,7 Kommentar: Gäller enstaka eller sammanhängande dagar. Tjänstlediga är inkluderade (med undantag enligt not 1). 1. Göteborgs uppgifter undantar genomgående tjänstlediga. 2. Avser de kommuner som kunnat lämna uppgifter respektive år. Resultatet redovisas inte 2014 när uppgift saknades för Göteborg. 3. Reviderad uppgift relativt tidigare rapport. Ann-Charlott Backström, t.f. personalchef i Tjörns kommun, beskriver hur de arbetat med arbetsmiljö och hälsa: Utvecklingsprogrammet Hälsofrämjande ledarskap som har till syfte att stärka det hälsofrämjande perspektivet i det systematiska arbetsmiljöarbetet har tidigare genomförts inom kommunledningskontoret och påbörjats inom samhällsbyggnadssektorn, och under 2017 har det genomförts inom socialförvaltningen. Programmet bygger på fem dialogträffar mellan HR och chefer och belyser bland annat ledarskapets betydelse för arbetsmiljön, ökar medvetenheten om både stödjande och hindrande faktorer i hälsofrämjande arbete samt uppmärksammar friskfaktorer. 15

16 Sjukfrånvaro utifrån kön och ålder Andelen sjukfrånvarotid av ordinarie arbetstid är väsentligt större bland kvinnor än män. För hela GR är andelen 9,2 procent för kvinnor mot 5,4 procent för män (diagram 7). Könsskillnaden 2017 är allra störst i Stenungsund och tvärtom minst i Tjörn. Då timavlönade generellt ingått i den könsuppdelade sjukfrånvarostatistik som redovisats i tidigare års rapporter försvåras jämförelser av exakta nivåer för kvinnor och män över tid. Könsskillnaden har emellertid alltid varit stor, även 2010 då sjuktalen låg relativt lågt. 7 Kvinnors mer omfattande sjukfrånvaro än män gäller i både yngre och äldre åldersgrupper (diagram 8). Könsskillnaden är allra störst i gruppen år, särskilt jämfört med gruppen under 30 år. Den totala sjukfrånvarotiden bland de anställda under 30 år är i GR 7,0 procent av all ordinarie arbetstid. Andelen växer till 8,0 procent i gruppen år och växer ytterligare till 9,3 procent i gruppen 50 år och äldre. Den här typen av generella åldersskillnader, med högre sjukfrånvaro i högre åldrar, är ett välkänt mönster sedan tidigare år. 8 Det gäller dock inte för gruppen män, där sjukfrånvaron är lägst i gruppen år. Det kan noteras att de yngre kvinnornas sjukfrånvaro är högre än männens i samtliga tre åldersgrupper. DIAGRAM 7. SJUKFRÅNVARO I PROCENT AV ORDINARIE ARBETSTID EFTER KÖN, SAMTLIGA MÅNADSANSTÄLLDA, 2017 Kungsbacka Lilla Edet Tjörn Härryda Mölndal Stenungsund Partille* Alingsås Ale HELA GR Kungälv Öckerö Göteborg Lerum 3,9 3,8 4,3 4,2 4,5 Kommentar: Månadsanställda avser tillsvidareanställda och anställda med tidsbegränsad anställning (dvs. exkluderar timavlönade). *Partilles resultat inkluderar timavlönades sjukfrånvaro då den ej kan särskiljas från övriga månadsanställda. 4,9 4,8 4,7 5,0 5,4 5,4 5,6 6,0 6,0 7,1 7,7 8,0 8,1 8,5 8,6 8,8 8,8 8,8 9,2 9,0 9,5 9,8 10,3 Kvinnor Män DIAGRAM 8. SJUKFRÅNVARO I PROCENT AV ORDINARIE ARBETSTID BLAND SAMTLIGA MÅNADSANSTÄLLDA, EFTER ÅLDER OCH KÖN, GR ,0 7,6 5,3 8,0 8,8 4,7 9,3 10,1 6,2 Samtliga Kvinnor <30 år Män Samtliga Kvinnor år Män Samtliga Kvinnor 50 år Män Kommentar: Månadsanställda avser tillsvidareanställda och anställda med tidsbegränsad anställning (dvs. exkluderar timavlönade). Att kvinnor har högre sjukfrånvaro än män i samtliga tre åldersgrupper gäller för alla GR-kommuner (tabell 9). Den andra generella tendensen att sjukfrånvaron ökar med stigande ålder gäller för flertalet kommuner. Undantagen är Partille, Stenungsund och Kungsbacka, och även i dessa kommuner är sjukfrånvaron större i den äldsta gruppen jämfört med den yngsta. Samma kommuner utgör undantagen med fokus på enbart kvinnor. När det gäller män är sjukfrånvaron hos flertalet kommuner högst i den äldsta gruppen, men det finns undantag, och hos männen är alltså åldersfaktorn heller inte lika tydlig. 7. Se tabell 7 i motsvarande GR-rapport Nyckeltal Personalhälsa Se tabell 8 i motsvarande GR-rapport Nyckeltal Personalhälsa

17 TABELL 9. SJUKFRÅNVARO I PROCENT AV ORDINARIE ARBETSTID EFTER ÅLDER OCH KÖN, SAMTLIGA MÅNADSANSTÄLLDA, 2017 <30 år år 50 år Totalt Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Ale 7,1 7,6 5,6 7,7 8,5 4,3 8,8 9,5 5,7 Alingsås 5,9 6,5 4,1 7,9 9,0 4,0 8,7 9,0 7,6 Göteborg 7,5 8,0 6,0 8,5 9,5 5,3 10,0 10,9 6,7 Härryda 6,6 7,2 5,0 7,0 7,7 3,8 8,4 8,9 6,0 Kungsbacka 5,8 6,3 3,8 5,6 6,2 2,5 7,7 8,2 5,4 Kungälv 6,7 7,5 3,8 7,9 8,5 5,4 8,9 10,0 4,5 Lerum 7,3 8,5 4,5 8,5 9,4 4,6 11,2 12,1 7,3 Lilla Edet 5,9 7,0 2,9 7,4 7,9 4,4 7,9 8,3 5,0 Mölndal 6,7 7,2 5,6 7,7 8,6 4,1 7,9 8,7 4,5 Partille 1 4,5 5,2 2,8 8,6 9,8 3,7 8,2 8,8 5,7 Stenungsund 7,2 7,9 4,6 6,6 7,3 3,3 9,1 10,3 4,1 Tjörn 5,9 6,3 4,9 6,3 6,5 5,5 8,8 9,1 7,2 Öckerö 6,5 7,0 5,3 8,5 9,3 4,9 9,0 10,1 4,1 HELA GR 7,0 7,6 5,3 8,0 8,8 4,7 9,3 10,1 6,2 1. Partilles resultat inkluderar timavlönades sjukfrånvaro då den ej kan särskiljas från övriga månadsanställda. Sjukfrånvaro inom olika verksamhetsområden och yrkesgrupper Jämförs olika verksamheter och yrkesgrupper syns hur sjukfrånvaron generellt är mer omfattande inom vård- och omsorgsverksamheter än inom skola och barnomsorg. Sjukfrånvaron skiljer sig ännu tydligare mellan olika yrkesgrupper i dessa verksamheter. Sjukfrånvaron är exempelvis väsentligt högre bland undersköterskor än bland grundsko- le- och gymnasielärare. I takt med att sjukfrånvaron ökade generellt efter 2011 förstärktes dessa skillnader, medan förhållandet har varit mer stabilt senare år (diagram 9). Jämfört med 2016 har sjukfrånvaron för undersköterskor till och med gått ned något, medan den fortsatt stiga hos lärarna (även hos förskollärarna). DIAGRAM 9. SJUKFRÅNVARO BLAND MÅNADSANSTÄLLDA I GR* EFTER VERKSAMHET OCH YRKESGRUPP, % 10% 8% 6% 4% Undersköterskor Barnskötare VÅRD & OMSORG Förskollärare SKOLA & BARNOMSORG Grundskollärare Gymnasielärare 2% 0% Kommentar: Månadsanställda avser tillsvidareanställda och anställda med tidsbegränsad anställning (dvs. exkluderar timavlönade). De streckade kategorierna Vård & omsorg respektive Skola & barnomsorg avser samtliga yrkesgrupper inom dessa verksamheter (fler än de särredovisade). Barnskötare har särredovisats från och med *Resultaten baseras på samtliga GR-kommuner med följande undantag, då vissa kommuner inte kunnat lämna uppgifter alla år: 2016 Tjörn; 2015 Ale beträffande de specifika yrkesgrupperna; 2014 Lerum och Stenungsund. Det kan också noteras att Partilles resultat genomgående inkluderar timavlönades sjukfrånvaro. 17

18 Den generella könsfaktorn i sjukfrånvaron återfinns i samtliga fem yrkesgrupper. Sett till GR som helhet är sjukfrånvaron mellan 1,3 och 1,5 gånger så stor hos kvinnor som hos män i alla yrkesgrupper. Det gäller även gruppen chefer, som har en förhållandevis låg sjukfrånvaro (diagram 10). Det finns undantag i enskilda kommuner, där sjukfrånvaron i en viss yrkesgrupp är högre hos män än kvinnor. Resultaten på kommunnivå är dock svåra att generalisera utifrån, då antalet män i flera yrken är mycket begränsat (Göteborg undantaget). DIAGRAM 10. SJUKFRÅNVARO I PROCENT AV ORDINARIE ARBETSTID I NÅGRA YRKESGRUPPER EFTER KÖN, HELA GR Chefer Gymnasielärare Grundskollärare Förskollärare 2,7 3,6 4,0 3,8 4,9 5,7 7,2 10,2 Kvinnor Män Barnskötare 8,4 11,0 Undersköterskor 8,7 12,5 Kommentar: Månadsanställda avser tillsvidareanställda och anställda med tidsbegränsad anställning (dvs. exkluderar timavlönade). Observera dock att Partilles resultat inkluderar timavlönade. I hela GR utgör sjukfrånvaron 2017 inom vård och omsorg 10,5 procent av ordinarie arbetstid, det vill säga bland tillsvidareanställda och månadsanställda med tidsbegränsad anställning (tabell 10). Även om andelen är mindre inom skola och barnomsorg uppgår den likväl till 8,1 procent. Den här generella bilden med högre sjukfrånvaro inom vård och omsorg än skola och barnomsorg gäller samtliga kommuner utom två. Det ena undantaget är Partille, precis som tidigare år ( ). Det andra undantaget är nytt för 2017, Lilla Edet, där sjukfrånvaron inom vård och omsorg är relativt låg. Inom vård- och omsorgsverksamheten är sjukfrånvaron generellt större för undersköterskor jämfört med gruppgenomsnittet: 12,1 mot 10,5 procent sett till samtliga kommuner. Denna GR-övergripande skillnad har kunnat följas sedan Öckerö utgör ett undantag (även 2015 och 2016), med en lite lägre sjukfrånvaro bland undersköterskor än bland vård- och omsorgspersonal sammantaget. Inom skola och barnomsorg varierar sjukfrånvaron mellan de fyra undersökta grupperna. Sjukfrånvaron är generellt störst bland barnskötare (10,9 procent sett till hela GR), något mindre bland förskollärare (10,1 procent), ytterligare mindre bland grundskollärare (5,3 procent) och minst bland gymnasielärare (4,3 procent). Den här GR-övergripande bilden gäller flertalet kommuner men flera undantag kan noteras. De två tydligaste gäller Ale och Partille, som båda har en relativt hög sjukfrånvaro bland gymnasielärare, och särskilt Partille även bland förskollärare. Båda kommuner ligger tvärtom tydligt under GR-snittet beträffande barnskötarnas sjukfrånvaro. När det kommer till chefer är gruppens sjukfrånvaro i GR som helhet 3,7 procent, det vill säga lägre jämfört med alla särredovisade yrkesgrupper ovan. Andelen varierar i kommunerna mellan 2,8 (Mölndal) och 5,7 procent (Ale). 18

19 TABELL 10. SJUKFRÅNVARO I PROCENT AV ORDINARIE ARBETSTID BLAND MÅNADSANSTÄLLDA EFTER VERKSAMHET OCH YRKESGRUPP, 2017 Samtliga månadsanställda Personal inom Vård & omsorg Undersköterskor Barnskötare Förskollärare Kommentar: Månadsanställda avser tillsvidareanställda och anställda med tidsbegränsad anställning (dvs. exkluderar timavlönade). 1. Partilles resultat inkluderar timavlönades sjukfrånvaro. 2. Yrkesgruppen redovisas ej då den omfattar färre än 10 anställda (ingår däremot i det samlade GR-resultatet). 3. Yrkesgruppen saknas. Grund skollärare Personal inom Skola och barnomsorg Gymnasielärare Kungsbacka 6,5 9,0 10,5 5,6 8,7 7,4 3,5 3,7 3,2 Lilla Edet 7,4 7,9 9,0 8,1 9,3 8,9 6,4-2 4,7 Tjörn 7,4 9,3 10,6 6,3 6,8 7,9 3,5-3 3,9 Härryda 7,5 10,5 11,9 6,6 11,7 8,1 4,9 2,7 2,9 Mölndal 7,7 9,9 12,1 7,5 13,5 9,3 4,3 3,5 2,8 Stenungsund 7,7 10,9 12,5 6,5 12,3 7,0 3,9 3,7 3,7 Partille 1 7,8 8,1 10,6 8,8 9,1 12,7 5,2 7,0 3,6 Alingsås 8,1 9,2 10,5 8,0 9,8 9,7 6,1 4,2 4,1 Ale 8,1 10,3 11,8 8,0 9,6 10,6 4,8 13,2 5,7 Kungälv 8,2 12,0 12,8 6,8 9,2 9,2 4,5 3,8 3,0 Öckerö 8,6 10,0 8,9 9,3 12,8 11,7 7,6 1,6 4,7 Göteborg 8,7 10,9 12,6 9,0 11,2 10,8 6,0 4,7 3,8 Lerum 9,3 13,6 16,2 8,5 12,8 12,4 6,3 6,5 4,2 HELA GR 8,4 10,5 12,1 8,1 10,9 10,1 5,3 4,3 3,7 Chefer Jämfört med 2016 har sjukfrånvaron inom både vård- och omsorgsverksamheten och inom skola och barnomsorg ökat i några kommuner och minskat i andra (tabell 11). I GR som helhet är sjuktidandelen densamma inom vård och omsorg medan den ökat något inom skola och barnomsorg. Sett till gruppen undersköterskor har deras sjukfrånvaro minskat med 0,3 procentenheter. Hos lärargrupperna har den tvärtom ökat något bland förskollärare med 0,4 procentenheter. Hos de enskilda kommunerna finns det dock gott om undantag från denna regionala bild. TABELL 11. SJUKFRÅNVARO I PROCENT AV ORDINARIE ARBETSTID BLAND MÅNADSANSTÄLLDA I OLIKA VERKSAMHETSOMRÅDEN, 2016 OCH 2017 Vård & omsorg Undersköterskor Skola och barnomsorg 1. Partilles resultat inkluderar timavlönades sjukfrånvaro då den ej kan särskiljas från övriga månadsanställda. 2. Tjörn har inte kunnat lämna några uppgifter för 2016 och ingår därmed heller inte i GR-resultatet detta år. Förskollärare Ale 9,2 10,3 11,8 11,8 6,3 8,0 7,1 10,6 Alingsås 9,4 9,2 10,8 10,5 7,3 8,0 9,7 9,7 Göteborg 10,8 10,9 12,8 12,6 8,8 9,0 10,4 10,8 Härryda 10,9 10,5 12,6 11,9 7,2 6,6 9,0 8,1 Kungsbacka 9,0 9,0 10,3 10,5 5,7 5,6 7,3 7,4 Kungälv 11,8 12,0 14,0 12,8 7,1 6,8 9,3 9,2 Lerum 12,8 13,6 15,2 16,2 8,7 8,5 11,5 12,4 Lilla Edet 9,4 7,9 10,2 9,0 6,2 8,1 8,2 8,9 Mölndal 10,3 9,9 11,9 12,1 7,1 7,5 8,3 9,3 Partille 1 7,0 8,1 8,7 10,6 8,0 8,8 11,6 12,7 Stenungsund 11,3 10,9 12,2 12,5 6,9 6,5 7,9 7,0 Tjörn - 2 9,3-2 10,6-2 6,3-2 7,9 Öckerö 9,6 10,0 9,3 8,9 9,7 9,3 11,8 11,7 HELA GR 10,5 2 10,5 12,4 2 12,1 7,9 2 8,1 9,7 2 10,1 19

20 4. Långtidssjukfrånvaro: dag 60 och därefter I DETTA KAPITEL redogörs för andelen av sjukfrånvaron som utgörs av långtidsfrånvaro, definierat som den del av sjukfrånvaron som avser dag 60 och efterföljande dagar. De första 59 dagarna räknas inte till långtidsfrånvaron även om sjukperioden totalt sett är längre. 9 I nästa kapitel (5) fokuseras den del av sjukfrånvaron som avser sjuklöneperioden: dagar Lilla Edet har av tekniska skäl inte kunnat redovisa uppgifter om långtidssjukfrånvaro för 2017 (eller 2016). GR-resultatet i kapitlets tabeller omfattar följaktligen endast 12 av de 13 GR-kommunerna. Sjukfrånvarons längd hos månadsanställda Bland de 12 GR-kommunernas månadsanställda utgör långtidssjukfrånvaron dag 60 och efterföljande dagar 54,5 procent av den sammanlagda sjukfrånvarotiden under 2017 (tabell 12). Andelen varierar i kommunerna: från 39,4 procent (Kungsbacka) till 66,2 procent (Lerum). Jämfört med 2016 har andelen långtidssjukfrånvaro för GR som helhet (exklusive Lilla Edet) minskat något. (Det ska sägas att uppgifterna inte är fullt jämförbara då Tjörn ingår 2017 men inte 2016.) Hos de enskilda kommunerna är minskningen mest markant i Partille. Den största ökningen återfinns i Lerum: från 54,9 till 66,2 procent. Då redovisningen från och med 2016 års rapport genomgående exkluderar gruppen timavlönade, försvåras rättvisande trendbilder då timavlönade generellt har mycket begränsad långtidssjukfrånvaro. Tidigare års rapporter har visat på en generellt ökande långtidssjukfrånvaro efter 2010, det vill säga i linje med den generellt ökade sjukfrånvaron medan korttidssjukfrånvaron inte har ökat lika kraftigt. 10 I relation till ordinarie arbetstid innebär det sammantagna GR-resultatet 2017 (undantaget Lilla Edet) att 4,6 procent av den ordinarie arbetstiden går förlorad i sjukfrånvaro som avser dag 60 och efterföljande dagar. TABELL 12. ANDEL LÅNGTIDSSJUKFRÅNVARO, DAG 60 OCH DÄREFTER, AV ALL SJUKFRÅNVAROTID (PROCENT) Andel långtidssjukfrånvaro av all sjukfrånvarotid Andel av ordinarie arbetstid All sjukfrånvaro 60 dagar Kungsbacka 40,4 39,4 6,5 2,5 Öckerö 47,7 1 43,2 8,6 3,7 Ale 41,3 43,6 8,1 3,5 Tjörn -2 43,8 7,4 3,2 Partille 50,3 3 44,4 3 7,8 3 3,5 3 Stenungsund 43,6 47,4 7,7 3,7 Kungälv 49,3 48,1 8,2 4,0 Mölndal 49,6 48,3 7,7 3,7 Härryda 47,8 50,4 7,5 3,8 Alingsås 52,2 51,7 8,1 4,2 Göteborg 60,0 59,2 9,0 5,3 Lerum 54,9 66,2 9,3 6,2 GR exkl. Lilla Edet 54,9 1,2 54,5 8,4 4,6 Kommentar: Lilla Edet har inte kunnat lämna uppgift för 2016 eller 2017 och ingår därmed heller inte i GR-resultatet. 1. Reviderad uppgift jämfört med 2016 års rapport. 2. Tjörn har inte kunnat lämna uppgift för 2016 och ingår därmed heller inte i GR-resultatet detta år. 3. Uppgiften avser även timavlönade. 9. Beräkningsprincipen skiljer sig från den nationella lagstadgade redovisningen som utgår från sjukperiodens totala längd och räknar sjuktid även före dag 60 till långtidssjukfrånvaro om den totala perioden är 60 dagar eller längre. 10. Se diagram 7 och 8 i Nyckeltal Personalhälsa

21 Långtidssjukfrånvaro hos kvinnor och män Långtidsfrånvaron utgör en större andel av den totala sjukfrånvaron hos kvinnor än män. Om den utgör cirka 55 procent bland samtliga månadsanställda i hela GR (exkl. Lilla Edet), handlar det om 56 procent bland kvinnorna och 47 procent bland männen (tabell 13). Kvinnornas resultat påverkar det sammantagna resultatet mer än männens i och med att de utgör en väsentligt större del av kommunernas anställda. Den här generella könsskillnaden var ungefär densamma 2016 (då dock endast 10 av GR-kommunerna ingick). Sett till de enskilda kommunerna är könsskillnaden i långtidsjukfrånvaron störst i Partille som (tillsammans med Härryda) hade störst könsskillnad även DIAGRAM 11. ANDEL LÅNGTIDSSJUKFRÅNVARO, DAG 60 OCH DÄREFTER, AV ALL SJUKFRÅNVAROTID (PROCENT), 2017 Kungsbacka Öckerö Ale Tjörn* Partille** Stenungsund Kungälv Mölndal Härryda Alingsås HELA GR*** Göteborg Lerum 39,4 43,2 43,6 43,8 44,4 47,4 48,1 48,3 50,4 51,7 54,5 59,2 66,2 Kommentar: Skuggade staplar visar resultatet Lilla Edet har inte kunnat lämna dessa uppgifter. * Tjörn kunde inte lämna uppgift för 2016 och ingår därmed heller inte i GR-resultatet detta år. ** Partilles uppgifter avser även timavlönade. *** 2017 ingår inte Lilla Edet; 2016 ingår vare sig Lilla Edet eller Tjörn. TABELL 13. LÅNGTIDSSJUKFRÅNVARO HOS KVINNOR OCH MÄN, 2017 (PROCENT) Långtidsjukfrånvaro Andel av anställda Kvinnor Män Kvinnor Män Ale Alingsås Göteborg Härryda Kungsbacka Kungälv Lerum Mölndal Partille Stenungsund Tjörn Öckerö GR exkl. Lilla Edet Kommentar: Resultaten avser andelen långtidssjukfrånvaro, dag 60 och därefter, av all sjukfrånvarotid hos kvinnor respektive män, samtliga månadsanställda. 1. Partilles resultat inkluderar timavlönade. 2. Lilla Edet har inte kunnat lämna uppgifter om långtidssjukfrånvaro och ingår därmed inte heller i dessa GR-resultat (ingår däremot i uppgiften om antalet anställda kvinnor/män). Anna D-Brocker, personalchef i Öckerö kommun, beskriver vinsterna av ett tidigt samarbete med företagshälsovården: Öckerö kommun har dragit fördelar av systemet sjuk-friskanmälan via företagshälsovården. Vi kan se att systemet har bidragit till att fånga upp ohälsosignaler i ett tidigare skede. När företagshälsovårdens kompetens har kunnat kopplas in tidigare har rehabiliteringsprocesser och insatser för medarbetaren kunnat planeras mer effektivt. 21

22 Långtidssjukfrånvaro i tre åldersgrupper Långtidssjukfrånvaron utgör med stigande ålder en större andel av sjukfrånvaron. Sett till hela GR (exkl. Lilla Edet) är andelen mer än dubbelt så stor i gruppen 50 år och äldre jämfört med gruppen under 30 år: 60 mot 28 procent (tabell 14). Men redan i gruppen år är långtidssjukfrånvarons andel nästan dubbelt så stor som i gruppen under 30 år. Då gruppen under 30 år inte utgör mer än cirka 13 procent av de anställda är det i första hand de äldre gruppernas resultat som skapar det genomsnittliga resultatet på cirka 55 procent (se tabell 12). Ålderns generella betydelse för långtidssjukfrånvaro gäller i samtliga kommuner även om andelen i de två äldre grupperna är mer eller mindre jämstora i flera kommuner. Det är genomgående den yngsta gruppen som avviker med en relativt liten andel långtidssjukfrånvaro av all sjukfrånvaro. Sett till de enskilda kommunerna är andelen långtidssjukfrånvaro hos de unga störst i Göteborg och Lerum (33 procent) och minst i Öckerö (där antalet anställda i den yngsta gruppen är relativt liten). I Lerum och Göteborg är andelen långtidssjukfrånvaro i gruppen 50 år och äldre 74 respektive 66 procent medan övriga kommuner ligger under GR-snittet på 60 procent. TABELL 14. LÅNGTIDSSJUKFRÅNVARO I TRE ÅLDERSGRUPPER, 2017 (PROCENT) Långtidssjukfrånvaro Andel av samtliga anställda <30 år år 50 år <30 år år 50 år Ale Alingsås Göteborg Härryda Kungsbacka Kungälv Lerum Mölndal Partille Stenungsund Tjörn Öckerö GR exkl. Lilla Edet Kommentar: Resultaten avser andelen långtidssjukfrånvaro, dag 60 och därefter, av all sjukfrånvarotid i åldersgruppen, samtliga månadsanställda. 1. Partilles resultat inkluderar timavlönade. 2. Lilla Edet har inte kunnat lämna uppgifter om långtidssjukfrånvaro och ingår därmed inte heller i dessa GR-resultat (ingår däremot i uppgiften om antalet anställda i respektive åldersgrupper). Långtidssjukfrånvaro i olika yrkesgrupper Andelen långtidssjukfrånvaro utgör hälften eller drygt hälften av all sjukfrånvaro hos samtliga fem studerade yrkesgrupper: undersköterskor, barnskötare, förskollärare, grundskollärare och gymnasielärare. Andelen varierar inte mer än mellan 50 och 59 procent mellan yrkesgrupperna (tabell 15). Den här begränsade skillnaden har konstaterats sedan 2014 då jämförelsen började redovisas. I de enskilda kommunerna är variationen ofta större. Det ska dock betonas att avvikande resultat mellan kommuner och yrkesgrupper i flera fall baseras på ett begränsat underlag av personer. Eftersom resultaten också kan påverkas av åldersprofilen inom de olika yrkena redovisas i tabeller 16a b resultaten nedbrutna på tre åldersgrupper. TABELL 15. LÅNGTIDSSJUKFRÅNVARO I FEM YRKESGRUPPER, 2017 (PROCENT) Undersköterskor Barnskötare Förskollärare Grundskollärare Gymnasielärare Ale Alingsås Göteborg Härryda Kungsbacka Kungälv Lerum Mölndal Partille Stenungsund Tjörn Öckerö GR exkl. Lilla Edet Kommentar: Resultaten avser andelen långtidssjukfrånvaro, dag 60 och därefter, av all sjukfrånvarotid i yrkesgruppen, samtliga månadsanställda. 1. Partilles resultat inkluderar timavlönade. 2. Lilla Edet har inte kunnat lämna uppgifter om långtidssjukfrånvaro och ingår därmed inte heller i dessa GR-resultat. 3. Yrkesgruppen saknas. 22

23 TABELL 16A. LÅNGTIDSSJUKFRÅNVARO BLAND MÅNADSANSTÄLLDA UNDERSKÖTERSKOR OCH BARNSKÖTARE, EFTER ÅLDER, 2017 (PROCENT) Undersköterskor Barnskötare <30 år år 50 år <30 år år 50 år Ale Alingsås Göteborg Härryda Kungsbacka Kungälv Lerum Mölndal Partille Stenungsund Tjörn Öckerö GR exkl. Lilla Edet Kommentar: Resultaten avser andelen långtidssjukfrånvaro, dag 60 och därefter, av all sjukfrånvarotid i gruppen, samtliga månadsanställda. 1. Partilles resultat inkluderar timavlönade. 2. Lilla Edet har inte kunnat lämna uppgifter om långtidssjukfrånvaro och ingår därmed inte heller i dessa GRresultat. TABELL 16B. LÅNGTIDSSJUKFRÅNVARO BLAND MÅNADSANSTÄLLDA I TRE PEDAGOGISKA YRKEN, EFTER ÅLDER, 2017 (PROCENT) Förskollärare Grundskollärare Gymnasielärare <30 år år 50 år <30 år år 50 år <30 år år 50 år Ale Alingsås Göteborg Härryda Kungsbacka Kungälv Lerum Mölndal Partille Stenungsund Tjörn Öckerö GR exkl. Lilla Edet Kommentar: Resultaten avser andelen långtidssjukfrånvaro, dag 60 och därefter, av all sjukfrånvarotid i gruppen, samtliga månadsanställda. 1. Partilles resultat inkluderar timavlönade. 2. Lilla Edet har inte kunnat lämna uppgifter om långtidssjukfrånvaro och ingår därmed inte heller i dessa GR-resultat. 3. Sjukskrivning/yrkesgruppen saknas. 4. Antalet personer per åldersgrupp redovisas ej då det understiger 10 personer. 23

24 5. Sjuklöneperioden: 1 14 dagar UNDER DE FÖRSTA 14 dagarna i en sjukperiod ansvarar arbetsgivaren för sjuklön till sina anställda. 11 I detta kapitel redogörs för hur stor andel av sjukfrånvaron som avser denna så kallade sjuklöneperiod. Hit räknas all sjukfrånvaro under dagar 1 14 även om individens sjukperiod är längre. 12 Lilla Edet och Tjörn har av tekniska skäl inte kunnat redovisa dessa uppgifter Kapitlets tabeller omfattar därför endast elva av de 13 GR-kommunerna, som också GR-resultatet i detta kapitel är begränsat till. Sjukfrånvarons fördelning över tre tidsintervall Sett till de elva aktuella GR-kommunerna sammantaget utgör sjuklöneperioden, det vill säga dagar 1 14, en tredjedel av den totala sjukfrånvaron. Drygt hälften utgörs som vi tidigare sett av långtidssjukfrånvaro (jämför kapitel 4) medan resterande drygt 10 procent hänför sig till dag Sjuklöneperiodens andel av all sjukfrånvaro varierar tämligen stort mellan (de elva) kommunerna: procent. Andelen är allra minst i Lerum, följt av Göteborg (31 procent). Störst är andelen i Kungsbacka, kommunen med minst sjukfrånvaro totalt sett. Omräknat till andel av ordinarie arbetstid utgör sjuklöneperioden 2,8 procent sett till de elva kommunerna sammantaget. Andelen varierar mellan som minst 2,4 procent, i Lerum, och som mest 3,2 procent (i Ale, tätt följt av flera andra kommuner). Jämfört med 2016 har denna andel vuxit i flertalet kommuner under 2017, men särskilt tydligt i Öckerö (diagram 12). I Lerum har den tvärtom minskat. TABELL 17. SJUKFRÅNVARONS FÖRDELNING HOS SAMTLIGA MÅNADSANSTÄLLDA SAMT I RELATION TILL ORDINARIE ARBETSTID, 2017 (PROCENT) Andel av all sjukfrånvaro Andel av ordinarie arbetstid 1 14 dgr dgr 60 dgr Totalt 1 14 dgr dgr 60 dgr Ale ,1 3,2 1,3 3,5 Alingsås ,1 2,7 1,2 4,2 Göteborg ,0 2,8 0,9 5,3 Härryda ,5 2,8 0,9 3,8 Kungsbacka ,5 2,9 1,1 2,5 Kungälv ,2 3,1 1,2 4,0 Lerum ,3 2,4 0,8 6,2 Mölndal ,7 2,9 1,0 3,7 Partille ,8 3,1 1,2 3,5 Stenungsund ,7 2,8 1,3 3,7 Öckerö ,6 3,1 1,8 3,7 SAMTLIGA 11 KOMMUNER ,4 2,8 1,0 4,6 Kommentar: Resultaten avser samtliga månadsanställda. De första 14 dagarna räknas till detta intervall även om sjukperioden totalt sett är längre; motsvarande gäller dagar Partilles resultat inkluderar timavlönade. 2. Lilla Edet och Tjörn har inte kunnat lämna uppgifter för 2017 och ingår därmed heller inte i GR-resultatet. 11. Den första dagen är dock så kallad karensdag som arbetsgivaren inte behöver betala lön för. Om medarbetaren fortfarande är sjuk efter dag 14 ska kommunen göra en sjukanmälan till Försäkringskassan och medarbetaren kan ansöka om sjukpenning. 12. Beräkningsprincipen skiljer sig från den nationella lagstadgade redovisningen som utgår från sjukperiodens totala längd och räknar sjuktid även före dag 60 till långtidssjukfrånvaro om den totala perioden är 60 dagar eller längre. 24

25 DIAGRAM 12. SJUKLÖNEPERIODENS ANDEL, DAGAR 1 14, AV ORDINARIE ARBETSTID (PROCENT), 2017 Lerum Alingsås SAMTLIGA 11 KOMMUNER* Stenungsund** Härryda Göteborg Mölndal Kungsbacka Öckerö Partille*** Kungälv Ale 0,0 Sjuklöneperiodens andel efter kön, ålder respektive verksamhet Sjuklöneperiodens andel, dagar 1 14, utgör i samtliga kommuner en mindre del av kvinnors sjukfrånvaro jämfört med mäns (tabell 18), ett välkänt mönster från tidigare år. Ur åldersperspektivet utgör sjuklöneperioden en större andel av sjukfrånvaron hos de anställda som är yngre än 30 år jämfört med äldre (tabell 19). Även detta är ett förhållande som gäller för samtliga kommuner. För de elva kommunerna sammantaget är andelen minst i gruppen 50 år och äldre. Öckerö utgör det enda undantaget med en något mindre andel i gruppen år, och i några andra kommuner är andelen densamma eller nästan densamma i dessa två åldersgrupper. 0,5 Kommentar: Skuggade staplar visar resultatet * Lilla Edet och Tjörn har inte kunnat lämna uppgift för 2017 och ingår därmed inte heller i GRresultatet detta år; detsamma gäller även Stenungsund för ** Stenungsund kunde inte lämna uppgift för *** Partilles uppgifter avser även timavlönade. 1,0 1,5 2,0 2,4 2,7 2,5 2,8 2,8 2,8 2,8 2,9 2,9 3,1 3,1 3,1 3,2 3,0 3,5 Anders Pettersson, personalchef i Härryda kommun, beskriver hur kommunen under två års tid har testat ett nytt arbetssätt för att minska sjukfrånvaron: Vi har utarbetat en korttidsmodell för att motverka den ökande korttidsfrånvaron i kommunen. När en medarbetare har varit frånvarande fyra tillfällen eller fler inom sex månader, alternativt sex tillfällen eller fler inom tolv månader, får den ansvariga chefen en signal om detta. Chefen tar ett första samtal med medarbetaren innan medarbetaren får ett obligatoriskt hälsosamtal hos kommunens hälsofrämjande enhet, Oasen. Det finns även en möjlighet för medarbetaren att ta del av befintliga resurser inom Oasen i form av bland annat samtal, massage, stresshanteringskurs och mediyoga. Tanken är att chefen tidigt ska kunna förebygga vidare korttidsfrånvaro eller motverka att medarbetaren hamnar i långtidssjukfrånvaro. Chefen får också en återkoppling från Oasen till stöd för kommande rehabiliteringssamtal. Utöver denna modell har personalspecialisterna inom personalfunktionen haft möten med de chefer i kommunen som ligger något högt i sjuktal för sitt verksamhetsområde och satt individuella sjukfrånvaromål för verksamheten eller enheten. Detta ger chefen en chans att reflektera över sjukfrånvaron inom sin verksamhet och möjliga insatser för att nå det individuellt satta målet. Vi tror att det här arbetssättet har bidragit till att vi har lyckats bromsa korttidsfrånvaron och sänka vår sjukfrånvaro på totalen under TABELL 18. SJUKLÖNEPERIODENS ANDEL, DAGAR 1 14, AV ALL SJUKFRÅNVAROTID, EFTER KÖN, 2017 (PROCENT) Andel av all sjukfrånvaro Andel av anställda Kvinnor Män Kvinnor Män Ale Alingsås Göteborg Härryda Kungsbacka Kungälv Lerum Mölndal Partille Stenungsund Öckerö SAMTLIGA 11 KOMMUNER Kommentar: Resultaten avser andelen sjukfrånvaro dagar 1 14 av all sjukfrånvarotid hos samtliga månads- anställda kvinnor/män. Andelen omfattar all sjuktid dessa dagar även om individens sjukperiod är längre. 1. Partilles resultat inkluderar timavlönade. 2. Lilla Edet och Tjörn har inte kunnat lämna uppgifter och ingår därmed inte heller i dessa GR-resultat (ingår däremot i uppgiften om antalet anställda kvinnor/män). 25

26 TABELL 19. SJUKLÖNEPERIODENS ANDEL, DAGAR 1 14, AV ALL SJUKFRÅNVAROTID, EFTER ÅLDER, 2017 (PROCENT) Andel av all sjukfrånvaro Andel av samtliga anställda <30 år år 50 år <30 år år 50 år Ale Alingsås Göteborg Härryda Kungsbacka Kungälv Lerum Mölndal Partille Stenungsund Öckerö SAMTLIGA 11 KOMMUNER Kommentar: Resultaten avser andelen sjukfrånvaro dagar 1 14 av all sjukfrånvarotid hos samtliga månadsanställda i åldersgruppen. Andelen omfattar all sjuktid dessa dagar även om individens sjukperiod är längre. 1. Partilles resultat inkluderar timavlönade. 2. Lilla Edet har inte kunnat lämna uppgifter och ingår därmed inte heller i dessa GR- resultat (ingår däremot i uppgiften om antalet anställda i respektive åldersgrupper). Sett till de fem yrkesgrupper som fokuseras i rapporten utgör sjuklöneperioden störst andel hos barnskötare och minst hos undersköterskor och gymnasielärare (tabell 20). Här finns dock gott om variationer mellan kommunerna, vilket också måste tolkas i ljuset av att resultaten i flera fall baseras på ett begränsat underlag av personer. Eftersom resultaten också kan påverkas av yrkesgruppernas skiftande åldersprofiler redovisas i tabeller 21a b resultaten nedbrutna på tre åldersgrupper. TABELL 20. SJUKLÖNEPERIODENS ANDEL, DAGAR 1 14, AV ALL SJUKFRÅNVAROTID, EFTER YRKE, 2017 (PROCENT) Undersköterskor Barnskötare Förskollärare Grundskollärare Gymnasielärare Ale Alingsås Göteborg Härryda Kungsbacka Kungälv Lerum Mölndal Partille Stenungsund Öckerö SAMTLIGA 11 KOMMUNER Kommentar: Resultaten avser andelen sjukfrånvaro dagar 1 14 av all sjukfrånvarotid hos samtliga månadsanställda i yrkesgruppen. Andelen omfattar all sjuktid dessa dagar även om individens sjukperiod är längre. 1. Partilles resultat inkluderar timavlönade. 2. Lilla Edet har inte kunnat lämna uppgifter och ingår därmed inte heller i dessa GR-resultat. Tommy Gustafsson, verksamhetschef på serviceförvaltningen i Mölndals stad, beskriver vinsterna med ett förstärkt samarbete med företagshälsovården: Lokalvården i Mölndal som historiskt sett har haft en hög, och ökande, sjukfrånvaro har under 2017 inlett ett samarbete med Previa. Samarbetet innebär att medarbetaren snabbt och enkelt kan göra sin sjukanmälan till Previa när som helst på dygnet, alla dagar under året. Medarbetaren får tryggheten att tala med en erfaren sjuksköterska som ger medicinska råd direkt vid insjuknandet. Efter 2 4 dagar får medarbetaren sedan en uppföljning av sitt hälsotillstånd med fortsatt rådgivning. För cheferna ger den här rutinen en överblick över hälsoläget i organisationen i realtid. De får samtidigt en ändamålsenlig statistik och uppföljning, med möjlighet att följa upp frånvaron på både avdelnings-, enhets- och individnivå. Chefen får också omedelbara signaler om arbetsrelaterad ohälsa. Utan att säkert kunna fastställa att det helt beror på projektet, har den korta sjukfrånvaron minskat under den korta tid som projektet har pågått. 26

27 TABELL 21A. SJUKLÖNEPERIODENS ANDEL, DAGAR 1 14, AV ALL SJUKFRÅNVAROTID HOS UNDERSKÖTERSKOR OCH BARNSKÖTARE, EFTER ÅLDER, 2017 (PROCENT) Undersköterskor Barnskötare <30 år år 50 år <30 år år 50 år Ale Alingsås Göteborg Härryda Kungsbacka Kungälv Lerum Mölndal Partille Stenungsund Öckerö SAMTLIGA 11 KOMMUNER Kommentar: Resultaten avser andelen sjukfrånvaro, dagar 1 14, av all sjukfrånvarotid i gruppen, samtliga månadsanställda. 1. Partilles resultat inkluderar timavlönade. 2. Lilla Edet och Tjörn har inte kunnat lämna uppgifter och ingår därmed inte heller i dessa GR-resultat. TABELL 21B. SJUKLÖNEPERIODENS ANDEL, DAGAR 1 14, AV ALL SJUKFRÅNVAROTID I TRE PEDAGOGISKA YRKEN, EFTER ÅLDER, 2017 (PROCENT) Förskollärare Grundskollärare Gymnasielärare <30 år år 50 år <30 år år 50 år <30 år år 50 år Ale Alingsås Göteborg Härryda Kungsbacka Kungälv Lerum Mölndal Partille Stenungsund Öckerö SAMTLIGA 11 KOMMUNER Kommentar: Resultaten avser andelen sjukfrånvaro, dagar 1 14, av all sjukfrånvarotid i gruppen, samtliga månadsanställda. 1. Partilles resultat inkluderar timavlönade. 2. Lilla Edet och Tjörn har inte kunnat lämna uppgifter och ingår därmed inte heller i dessa GR-resultat. 3. Sjukskrivning/yrkesgruppen saknas. 4. Antalet personer per åldersgrupp redovisas ej då det understiger 10 personer. Birgitta Rein, HR-specialist i Kungsbacka kommun, beskriver hur resultaten av en lokal studie lett till att kommunen satsar särskilt på tidiga och förebyggande insatser för att minska korttidssjukfrånvaron och i förlängningen även långtidssjukfrånvaron: Kungsbacka kommun har under 2017 medverkat i en studie som initierats av Sveriges kommuner och landsting (SKL). En analys av korttidsfrånvaron under 14 dagar under visade att medarbetare med upprepad korttidsfrånvaro (fler än tre korttidstillfällen under ett år) har en ökad förekomst av längre sjukfall (minst 15 dagar). Flera olika aktiviteter pågår i kommunen för att kunna sätta in tidiga insatser på ett strukturerat sätt. Det handlar bland annat om samverkan med försäkringskassan och sjukvården samt chefs- och ledarutveckling. Det här ska Kungsbacka kommun göra framåt för att minska korttidssjukfrånvaron: Chefer ska arbeta med tidiga insatser på ett strukturerat sätt Riktade stödinsatser ska ges till chefer där en hög korttidsfrånvaro identifierats Ett EU-projekt ska genomföras med inriktning mot hälsofrämjande ledarskap inom Individ- och familjeomsorg. 27

28 6. Sjuklönekostnad DEN TOTALA SJUKLÖNEKOSTNADEN för delad på antal månadsanställda i hela GR uppgår till kronor (tabell 22). Kostnaden varierar mellan (Lerum) och kronor (Göteborg). Kostnaden har sedan 2016 ökat i alla kommuner (där det finns en jämförbar uppgift 2016) utom Kungälv, där den ligger på ungefär samma nivå (Kungälv stod för störst ökning mellan 2015 och 2016). Det finns anledning att komplettera det här resultatet med ett som närmare relaterar till den arbetstid som reellt förbrukats efter det att tjänstledigheter och dylikt räknats bort och eventuell övertid och fyllnadstid lagts till. Med utgångspunkt i kommunens totala produktionstimmar under 2017 som utförs av tillsvidareanställda, övriga månadsanställda och tim avlönade dividerat med schablonvärdet timmar, blir det sammanlagda GR-resultatet kronor per årsarbetares produktionstid. Kostnaden är minst i Partille (9 903 kronor) och högst i Öckerö ( kronor). Även ur detta perspektiv har kostnaden sedan 2016 ökat i alla kommuner utom i Kungälv (där den minskat med knappt 1 procent). TABELL 22. SJUKLÖNEKOSTNAD PER MÅNADSANSTÄLLD RESPEKTIVE ÅRSARBETARES PRODUKTIONSTID I KRONOR, 2017 Per årsarbetares Per månadsanställd 1 produktionstid Partille Lerum Tjörn Härryda Stenungsund Kungälv Kungsbacka Alingsås Ale Lilla Edet Mölndal Göteborg Öckerö HELA GR , , Kommentar: Kostnaderna inkluderar generellt PO-påslag på 40 procent. Kommunerna är rangordnade efter sjuklönekostnad per årsarbetare Sjuklönekostnaden baseras på uppgifter i ekonomisystemet. 1. Månadsanställd avser tillsvidareanställda och månadsanställda med tidsbegränsad anställning. 2. Avser total arbetstid, inkl. övertid och fyllnadstid, utförd av tillsvidareanställda, månadsanställda och timavlönade ( produktionstid ) dividerat med schablonvärdet för årsarbetstiden, timmar. 3. Stenungsund och Tjörn kunde inte lämna uppgiften 2016 och ingår därmed heller inte i GR-resultatet detta år. 4. Reviderad uppgift jämfört med 2016 års rapport. DIAGRAM 13. SJUKLÖNEKOSTNAD PER ÅRSARBETARES PRODUKTIONSTID (KRONOR) Partille Lerum Tjörn Härryda Stenungsund Kungälv Kungsbacka Alingsås Ale HELA GR* Lilla Edet Mölndal Göteborg Öckerö Kommentar: Kostnaderna inkluderar generellt PO-påslag på 40 procent. Skuggade staplar visar resultatet Resultaten avser total arbetstid, inkl. övertid och fyllnadstid, utförd av tillsvidareanställda, månadsanställda och timavlönade ( produktionstid ) dividerat med schablonvärdet för årsarbetstiden, timmar. *Stenungsund och Tjörn kunde inte lämna uppgiften 2016 och ingår därmed heller inte i GR-resultatet detta år. 28

29 7. Arbetad tid och kostnader ANDELEN ARBETAD TID som utförs av månadsanställda i GR-kommunerna inom ramen för ordinarie arbetstid uppgår 2017 till 90,8 procent (tabell 23). Det innebär en ökning från förra årets 90,0 procent. Det är i första hand Göteborgs resultat på 92,4 procent som bidrar till att dra upp den totala andelen, medan övriga kommuners andel varierar mellan 84,2 och 90,9 procent. Även sett till de enskilda kommunerna har andelen arbetad tid som utförs av månadsanställda inom ramen för ordinarie arbetstid vuxit sedan 2016, tydligast i Lerum och Partille med över 3 procentenheter. Det enda undantaget från denna generella trend är Stenungsund, där andelen minskat med 4,4 procent. Fyllnadstiden utgör 0,4 procent av arbetstiden i GR som helhet. Andelen varierar dock mellan 0,2 och 1,6 procent i kommunerna. Övertiden utgör 0,5 procent av den totala arbetstiden i kommunerna. Jämfört med fyllnadstiden är variationen mellan kommunerna mindre: mellan 0,4 och 1,0 procent. Den arbetstid som utförs av kommunernas timavlönade motsvarar 8,3 procent med stor variation inom GR: mellan 6,9 (Göteborg) och 14,3 procent (Öckerö). Endast Göteborg och Lerum ligger under GR-snittet. Jämfört med 2016 har andelen för hela GR minskat från 8,9 procent och samtidigt har spridningen mellan kommunerna minskat. I alla kommuner utom Stenungsund har andelen krympt sedan Tydligast är det i Lerum och Partille vilket alltså skett till förmån för tid utförd av månadsanställda inom ramen för ordinarie arbetstid. I Stenungsund har i stället andelen tid utförd av timavlönade ökat från 4,0 till 9,1 procent. TABELL 23. FÖRDELNING AV TOTAL UTFÖRD ARBETSTID (PROCENT) Månadsanställda Månadsanställda Fyllnadstid Övertid Timavlönade Göteborg 91,9 92,4 0,2 0,5 6,9 Lerum 87,4 90,9 0,7 0,5 7,9 Partille 87,5 90,7 0,3 0,4 8,6 Härryda 89,3 90,0 0,7 0,6 8,8 Kungälv 88,7 89,7 0,5 0,5 9,2 Ale 87,9 89,5 0,4 0,6 9,5 Stenungsund 93,8 89,4 0,9 0,6 9,1 Mölndal 87,1 88,7 0,6 0,5 10,2 Kungsbacka 87,4 88,0 0,6 0,6 10,8 Lilla Edet 87,1 87,8 1,6 0,9 9,7 Tjörn ,7 1,3 0,4 10,6 Alingsås 84,7 86,4 1,1 1,0 11,6 Öckerö 83,4 84,2 0,8 0,7 14,3 HELA GR 90,0 1 90,8 0,4 0,5 8,3 1. Tjörn kunde inte lämna uppgifter 2016 och ingår därmed inte heller i GR-resultatet detta år. Christer Larsson, personalchef i Stenungsunds kommun, kommenterar den begränsade andel arbetstid inom kommunen som utförs av timavlönade: I Stenungsunds kommun pågår ett projekt kallat Heltidsprojektet, där vi arbetar aktivt med att öka tjänstgöringsgraden hos medarbetare och därigenom minska användningen av timavlönade. 29

30 Kostnaden för dessa fyra beskrivna kategorier av arbetstid motsvarar i grova drag hur den totala arbetstiden fördelar sig (tabell 24). Det ska dock noteras att kostnaden för månadsanställda i samtliga kommuner utgör en lite större andel av den totala lönekostnaden i relation till gruppens andel av den totala arbetstiden. Detsamma gäller övertiden. Beträffande timavlönade gäller det omvända: gruppen står genomgående för en mindre andel av lönekostnaden jämfört med dess andel av utförd arbetstid. Beträffande fyllnadstiden är andelen av total utförd arbetstid densamma som andelen lönekostnad sett till GR som helhet, men i de enskilda kommunerna skiljer sig detta förhållande åt. Det övergripande förhållandet mellan tid och kostnad beträffande månadsanställda, övertid och timavlönade är detsamma som tidigare år. TABELL 24. FÖRDELNING AV TOTAL LÖNEKOSTNAD (PROCENT) Månadsanställda Månadsanställda Fyllnadstid Övertid Timavlönade Göteborg 94,1 94,5 0,2 0,7 4,6 Lerum 90,7 93,3 0,8 0,6 5,3 Härryda 91,5 92,2 0,6 0,8 6,5 Mölndal 90,6 91,7 0,4 0,7 7,1 Kungälv 90,4 91,3 0,6 1,1 7,0 Alingsås 90,1 91,0 0,8 1,3 6,9 Partille 88,3 90,8 0,3 0,7 8,2 Kungsbacka 90,1 90,7 0,5 1,0 7,8 Ale 89,4 90,6 0,4 0,8 8,2 Stenungsund ,9 1,0 1,4 7,7 Lilla Edet 88,8 89,5 1,5 1,5 7,4 Tjörn ,4 1,4 0,9 8,3 Öckerö 85,4 86,2 1,1 1,7 11,0 HELA GR 92,4 2 93,1 0,4 0,8 5,7 1. Grundlön inkl. lönetillägg. 2. Stenungsund och Tjörn kunde inte lämna uppgifter 2016 och ingår därmed inte heller i GR-resultatet detta år. 30

31 8. Personalomsättning AV GR-KOMMUNERNAS tillsvidareanställda under 2017 avslutade 12,7 procent sin tjänst i kommunen under året, en ökning jämfört med 2016 (tabell 25). Göteborg, med en naturligt större intern personalomsättning, ligger ensam under GR-snittet med 10,8 procent. I övriga kommuner varierar andelen tillsvidareanställda som slutat mellan 12,8 och 19,3 procent. I fyra kommuner har personalomsättningen minskat jämfört med 2016: Lilla Edet, Kungälv, Lerum och Härryda. I genomsnitt handlar ungefär 15 procent av avgångarna om pension. Detta är något som arbetsgivaren inte kan påverka i någon nämnvärd grad. Det kan därmed vara mer intressant att fokusera de tillsvidareanställda som avslutar sin tjänst av andra skäl gäller det i hela GR 10,8 procent. Göteborg tillsammans med Alingsås drar ned GRsnittet medan andelen i övriga kommuner ligger mellan 11,2 och 15,7 procent. Resultaten avser även här enbart externa avgångar; övergångar till en annan anställning inom kommunen ingår inte. Även med pensionerna undantagna är personalavgångar vanligare 2017 än 2016 i flertalet kommuner. I GR som helhet syns i själva verket en successiv ökning sedan 2014 (tabell 26). Andelen pensionsavgångar har däremot minskat något under samma period (diagram 14). Tre av de fyra kommunerna som utgjorde undantagen med en minskande personalomsättning totalt sett är desamma även när pensionsavgångarna räknas bort: Lilla Edet, Kungälv och Härryda. Även i Stenungsund var omsättningen, med pensionsavgångarna undantagna, mindre 2017 än 2016 (diagram 15). I Lerum, liksom i Partille, är läget stabilt. I GR som helhet är personalomsättningen bland cheferna 2017 något mindre än hos samtliga tillsvidareanställda, främst med pensionsavgångarna undantagna (tabell 25). Här finns dock stora variationer mellan kommunerna. Härryda avviker med en väsentligt lägre chefsomsättning än övriga kommuner, särskilt när pensionerna räknas bort. Även i Göteborg är (den externa) chefsomsättningen väsentligt lägre än i övriga kommuner och kommunen bidrar tillsammans med Kungsbacka och även Härryda till att sänka GR-snittet. Det ska beaktas att gruppen chefer är en förhållandevis liten anställningsgrupp, särskilt i mindre kommuner. TABELL 25. PERSONALOMSÄTTNING I PROCENT, Tillsvidareanställda som slutat i kommunen Enbart chefer varav ej pensionsavgångar Enbart chefer Göteborg 9,8 10,8 10,4 7,6 8,6 7,9 Alingsås 10,1 12,8 23,4 7,3 10,3 20,4 Härryda 13,5 13,1 8,5 11,7 11,2 5,6 Lilla Edet 15,7 13,3 19,6 13,3 11,3 15,7 Tjörn ,4 20,0-1 11,3 15,4 Kungälv 14,8 13,6 14,7 12,7 11,7 13,5 Partille 14,2 14,7 14,6 12,6 12,6 12,2 Lerum 14,7 14,0 13,9 12,9 12,9 13,9 Stenungsund 16,5 16,6 15,6 14,5 14,1 12,1 Kungsbacka 15,4 15,6 9,9 14,3 14,6 9,3 Mölndal 13,7 16,6 14,9 11,9 14,9 11,9 Ale 13,9 16,7 21,1 11,8 15,1 19,3 Öckerö 14,3 19,3 23,6 11,9 15,7 17,1 HELA GR 1 11,9 12,7 12,6 9,8 10,8 10,2 Kommentar: Resultaten avser genomgående externa avgångar; avgångar som leder till ny anställning inom kommunen (interna) ingår inte. Kommunerna är rangordnade efter andelen avgångar utöver pensionsavgångar. 1. Tjörn har inte kunnat lämna uppgifter för 2016 och ingår därmed heller inte i GR-resultatet detta år. 31

32 TABELL 26. PERSONALOMSÄTTNING UTÖVER PENSIONSAVGÅNGAR, (PROCENT) Göteborg 4,5 4,5 5,9 7,6 8,6 Alingsås 5,3 4,3 5,6 7,3 10,3 Härryda 6,9 8,2 7,1 11,7 11,2 Tjörn 5,3 4,4 8,6-11,3 Lilla Edet 6,0 8,0 9,9 13,3 11,3 Kungälv 9,9 6,3 9,3 12,7 11,7 Partille 6,7 8,2 9,1 12,6 12,6 Lerum 11,0-9,0 12,9 12,9 Stenungsund 4,1-11,9 14,5 14,1 Kungsbacka 6,3 6,6 11,7 14,3 14,6 Mölndal 10,1 7,7 14,9 11,9 14,9 Ale 8,1 7,3 6,5 11,8 15,1 Öckerö 4,6 8,4 8,3 11,9 15,7 Hela GR¹ 5,9 5,5 7,8 9,8 10,8 Kommentar: Resultaten avser genomgående externa avgångar; avgångar som leder till ny anställning inom kommunen (interna) ingår inte. 1. GR-resultatet baseras på ingående kommuner respektive år. DIAGRAM 14. PERSONALOMSÄTTNING I HELA GR*, Procent ,3 2,4 5,9 Pensionsavgångar Utöver pensionsavgångar 7,8 2,3 5,5 10,0 2,2 7,8 11,9 2,1 9,8 12,7 1,9 10, Kommentar: Resultaten avser genomgående externa avgångar; avgångar som leder till ny anställning inom kommunen (interna) ingår inte. *GR-resultatet baseras på ingående kommuner respektive år: 2016 exkluderar Tjörn; 2014 Lerum och Stenungsund. DIAGRAM 15. PERSONALOMSÄTTNING UTÖVER PENSIONSAVGÅNGAR, 2017 (PROCENT) Göteborg 8,6 Alingsås Hela GR* Härryda Lilla Edet Tjörn Kungälv 10,3 10,8 11,2 11,3 11,3 11,7 Partille Lerum 12,6 12,9 Stenungsund Kungsbacka Mölndal Ale Öckerö 14,1 14,6 14,9 15,1 15,7 Kommentar: Resultaten avser genomgående externa avgångar; avgångar som leder till ny anställning inom kommunen (interna) ingår inte. Skuggade staplar visar resultatet för * Tjörn har inte kunnat lämna uppgifter för 2016 och ingår därmed heller inte i GR-resultatet detta år. 32

33 Sett till hela GR varierar (den kommunexterna) personalomsättningen något mellan de fyra yrkesgrupper som studerats. Såväl med som utan pensionsavgångar medräknade är personalomsättningen bland barnskötare mindre jämfört med både undersköterskor, förskollärare och grundskollärare (tabell 27). Störst är den bland grundskollärare. Det här gäller i flertalet kommuner men inte i alla. TABELL 27. PERSONALOMSÄTTNING I PROCENT I FYRA YRKESGRUPPER, 2017 Andel tillsvidareanställda som slutat i kommunen utöver pensionsavgångar Samtliga tillsvidareanställda Undersköterskor Barnskötare Förskollärare Grund skollärare Samtliga tillsvidareanställda Undersköterskor Barnskötare Kommentar: Resultaten avser genomgående externa avgångar; avgångar som leder till ny anställning inom kommunen (interna) ingår inte. Kommunerna är rangordnade efter andelen avgångar utöver pensionsavgångar bland samtliga. 1. Ale och Kungälv har inte kunnat lämna uppgifter och ingår därmed heller inte i GR-resultatet Förskollärare Göteborg 10,8 11,5 8,8 11,3 11,7 8,6 9,7 6,7 9,2 9,4 Alingsås 12,8 6,6 10,9 14,1 14,1 10,3 4,7 8,5 10,6 12,7 Härryda 13,1 11,8 13,5 14,6 16,6 11,2 10,5 10,4 13,1 14,4 Tjörn 13,4 8,9 7,4 16,8 16,0 11,3 7,6 1,9 10,3 15,1 Lilla Edet 13,3 8,2 10,2 14,3 19,7 11,3 7,7 3,4 12,9 18,3 Kungälv 13,6 13,3 6,4 8,9 19,1 11,7 12,2 4,8 7,8 18,8 Partille 14,7 15,9 6,5 18,4 13,6 12,6 14,7 6,5 16,7 11,8 Lerum 14,0 12,2 10,6 11,3 16,8 12,9 11,4 8,8 10,3 16,3 Stenungsund 16,6 15,3 14,3 19,6 19,4 14,1 14,4 7,2 17,9 16,5 Kungsbacka 15,6 17,7 10,3 15,1 17,3 14,6 16,5 7,8 12,6 15,8 Mölndal 16,6 22,0 12,1 17,3 23,7 14,9 21,3 10,1 16,4 22,6 Ale 16,7 10,3 15,1 19,6 15,4 15,1 9,7 12,7 18,0 14,6 Öckerö 19,3 21,2 17,0 20,8 16,3 15,7 18,1 7,6 15,6 12,4 HELA GR 1 12,7 12,8 9,7 13,2 14,9 10,8 11,3 7,3 11,2 13,2 Grund skollärare Ulrika Larsson, personalstrateg i Lilla Edets kommun och Malin Olsson, HR-specialist i Ale kommun: I dag ställs stora krav på vård- och omsorgspersonal inom äldreomsorg och funktionshinder, då målgruppen har stora och komplexa behov. Som ett led i kompetensförsörjningen ser våra kommuner över möjligheterna att gemensamt erbjuda ett antal outbildade medarbetare inom vård och omsorg validering och utbildningsinsatser i ett lokalt vårdoch omsorgscollege. På så vis stärker vi också förutsättningarna att vara en attraktiv arbetsgivare med målet att kunna behålla, rekrytera och vidareutveckla personal. Till stöd för insatsen har vi medel från Omställningsfonden. 33

34 9. Kommunfakta i korthet Personal fördelat på verksamhetsområden Uppdelning av personalen på olika verksamhetsområden följer den indelning som Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har definierat utifrån arbetsidentifikation (AID). Indelningen av yrkesgrupperna återges i bilaga 1. Genomsnittlig tjänstgöringsgrad Genomsnittlig tjänstgöringsgrad avser all månadsanställd personal (definierat som tillsvidareanställda, månadsanställda samt personal med tidsbegränsad anställning). Tjänstgöringsgraden är de anställdas arbetstid i förhållande till ordinarie arbetstid vid heltidsanställning. (Som komplement till genomsnittlig tjänstgöringsgrad redovisas i rapportens kapitel 2 även andelen månadsanställd personal som har, exakt, 100 procents tjänst.) I DET HÄR KAPITLET presenteras en faktaruta för varje kommun avseende verksamhetsåret Faktarutan innehåller följande verksamhetsmått: Bokslut för kommunen 2017 Kommunens bruttokostnad redovisas fördelad på personalkostnader och övriga kostnader, enligt den definition som gäller i kommunens egen årsredovisning. Eftersom definitionerna kan skilja sig åt kommuner emellan används uppgifterna inte som underlag i den här rapportens kostnadsjämförelser. I faktarutorna redovisas kostnaderna både som procentandel av bruttokostnad och i antal kronor. Befolkning Uppgifterna avser SCB:s uppgift om antal invånare den 31/ och ger ett mått på kommunens storlek. Skattesats Uppgifterna är hämtade från SCB och visar skattesatsen i kommunen 2017, totalt samt primärkommunal del. Personal 1/ Personaluppgifterna avser månadsanställda, definierat som tillsvidareanställda, månadsanställda samt personal med tidsbegränsad anställning (dvs. exklusive timavlönade). Med årsarbetare avses antal månadsanställda omräknade till heltid, utifrån tjänstgöringsgrad. Med utgångspunkt i antalet anställda redovisas personalens köns- respektive åldersfördelning samt medelålder. Personal i kommunala bolag, verksamhet i entreprenadform och deltidsbrandmän ingår inte i redovisningen. Produktionstimmar Produktionstimmar anger summan av antal timmar utförda av timavlönade samt månadsanställda inklusive övertid och fyllnadstid (mertid). Ale kommun BEFOLKNING Invånare 31/ SKATTESATS... Total kommunal skatt ,35 varav primärkommunal skatt...21,87 BOKSLUT FÖR KOMMUNEN 2017 Personalkostnader*... 63% kr Övriga kostnader... 37% kr Summa bruttokostnad % kr PERSONAL 1/ (Månadsanställda) Antal årsarbetare Antal anställda PERSONAL FÖRDELAT PÅ KÖN Kvinnor...81% Män...19% PERSONAL FÖRDELAT PÅ ÅLDRAR <30 år...14% år...48% 50 år...38% PERSONALENS MEDELÅLDER...44,6 PERSONAL FÖRDELAT PÅ VERKSAMHETSOMRÅDEN Vård & Omsorg...31% Skola & Barnomsorg...38% Fritid & Kultur...3% Teknik...14% Administration...8% Chefer...5% GENOMSNITTLIG TJÄNSTGÖRINGSGRAD...93,6% PRODUKTIONSTIMMAR *Personalkostnader beräknas på olika sätt i olika kommuner varmed jämförbarheten är begränsad. 34

35 Alingsås kommun BEFOLKNING Invånare 31/ SKATTESATS Total kommunal skatt ,84 varav primärkommunal skatt...21,36 BOKSLUT FÖR KOMMUNEN 2017 Personalkostnader*... 57% kr Övriga kostnader... 43% kr Summa bruttokostnad % kr PERSONAL 1/ (Månadsanställda) Antal årsarbetare Antal anställda PERSONAL FÖRDELAT PÅ KÖN Kvinnor...80% Män...20% PERSONAL FÖRDELAT PÅ ÅLDRAR <30 år...9% år...48% 50 år...43% PERSONALENS MEDELÅLDER...46,1 PERSONAL FÖRDELAT PÅ VERKSAMHETSOMRÅDEN Vård & Omsorg...44% Skola & Barnomsorg...35% Fritid & Kultur...3% Teknik...6% Administration...7% Chefer...4% GENOMSNITTLIG TJÄNSTGÖRINGSGRAD...93,0% PRODUKTIONSTIMMAR Göteborgs Stad BEFOLKNING Invånare 31/ SKATTESATS Total kommunal skatt ,60 varav primärkommunal skatt...21,12 BOKSLUT FÖR KOMMUNEN 2017 Personalkostnader*... 54% kr Övriga kostnader... 46% kr Summa bruttokostnad % kr PERSONAL 1/ (Månadsanställda) Antal årsarbetare Antal anställda PERSONAL FÖRDELAT PÅ KÖN Kvinnor...78% Män...22% PERSONAL FÖRDELAT PÅ ÅLDRAR <30 år...14% år...48% 50 år...38% PERSONALENS MEDELÅLDER...44,4 PERSONAL FÖRDELAT PÅ VERKSAMHETSOMRÅDEN Vård & Omsorg...37% Skola & Barnomsorg...35% Fritid & Kultur...3% Teknik...11% Administration...10% Chefer...5% GENOMSNITTLIG TJÄNSTGÖRINGSGRAD...98,0% PRODUKTIONSTIMMAR Härryda kommun BEFOLKNING Invånare 31/ SKATTESATS Total kommunal skatt ,10 varav primärkommunal skatt20,62... BOKSLUT FÖR KOMMUNEN 2017 Personalkostnader*... 61% kr Övriga kostnader... 39% kr Summa bruttokostnad % kr PERSONAL 1/ (Månadsanställda) Antal årsarbetare Antal anställda PERSONAL FÖRDELAT PÅ KÖN Kvinnor...81% Män...19% PERSONAL FÖRDELAT PÅ ÅLDRAR <30 år...12% år...48% 50 år...39% PERSONALENS MEDELÅLDER...45,2 PERSONAL FÖRDELAT PÅ VERKSAMHETSOMRÅDEN Vård & Omsorg...27% Skola & Barnomsorg...46% Fritid & Kultur...3% Teknik...11% Administration...7% Chefer...5% GENOMSNITTLIG TJÄNSTGÖRINGSGRAD...95,0% PRODUKTIONSTIMMAR Kungsbacka kommun BEFOLKNING Invånare 31/ SKATTESATS Total kommunal skatt ,15 varav primärkommunal skatt...21,33 BOKSLUT FÖR KOMMUNEN 2017 Personalkostnader*... 59% kr Övriga kostnader... 41% kr Summa bruttokostnad % kr PERSONAL 1/ (Månadsanställda) Antal årsarbetare Antal anställda PERSONAL FÖRDELAT PÅ KÖN Kvinnor...82% Män...18% PERSONAL FÖRDELAT PÅ ÅLDRAR <30 år...11% år...48% 50 år...41% PERSONALENS MEDELÅLDER...45,7 PERSONAL FÖRDELAT PÅ VERKSAMHETSOMRÅDEN Vård & Omsorg...30% Skola & Barnomsorg...40% Fritid & Kultur...4% Teknik...12% Administration...9% Chefer...5% GENOMSNITTLIG TJÄNSTGÖRINGSGRAD...94,3% PRODUKTIONSTIMMAR *Personalkostnader beräknas på olika sätt i olika kommuner varmed jämförbarheten är begränsad. 35

36 Kungälvs kommun Lerums kommun BEFOLKNING Invånare 31/ SKATTESATS Total kommunal skatt ,92 varav primärkommunal skatt...21,44 BOKSLUT FÖR KOMMUNEN 2017 Personalkostnader*...62% kr Övriga kostnader...38% kr Summa bruttokostnad...100% kr PERSONAL 1/ (Månadsanställda) Antal årsarbetare Antal anställda PERSONAL FÖRDELAT PÅ KÖN Kvinnor...82% Män...18% PERSONAL FÖRDELAT PÅ ÅLDRAR <30 år...11% år...47% 50 år...42% PERSONALENS MEDELÅLDER...45,7 PERSONAL FÖRDELAT PÅ VERKSAMHETSOMRÅDEN Vård & Omsorg...38% Skola & Barnomsorg...37% Fritid & Kultur...3% Teknik...11% Administration...6% Chefer...5% GENOMSNITTLIG TJÄNSTGÖRINGSGRAD...95,5% PRODUKTIONSTIMMAR BEFOLKNING Invånare 31/ SKATTESATS Total kommunal skatt ,13 varav primärkommunal skatt...20,65 BOKSLUT FÖR KOMMUNEN 2017 Personalkostnader*...56% kr Övriga kostnader...44% kr Summa bruttokostnad...100% kr PERSONAL 1/ (Månadsanställda) Antal årsarbetare Antal anställda PERSONAL FÖRDELAT PÅ KÖN Kvinnor...80% Män...20% PERSONAL FÖRDELAT PÅ ÅLDRAR <30 år...13% år...52% 50 år...34% PERSONALENS MEDELÅLDER...44,7 PERSONAL FÖRDELAT PÅ VERKSAMHETSOMRÅDEN Vård & Omsorg...27% Skola & Barnomsorg...46% Fritid & Kultur...3% Teknik...11% Administration...9% Chefer...5% GENOMSNITTLIG TJÄNSTGÖRINGSGRAD...94,6% PRODUKTIONSTIMMAR Lilla Edets kommun LILLA EDETS KOMMUN Mölndals stad BEFOLKNING Invånare 31/ SKATTESATS Total kommunal skatt ,74 varav primärkommunal skatt...20,26 BOKSLUT FÖR KOMMUNEN 2017 Personalkostnader*...56% kr Övriga kostnader...44% kr Summa bruttokostnad...100% kr PERSONAL 1/ (Månadsanställda) Antal årsarbetare Antal anställda PERSONAL FÖRDELAT PÅ KÖN Kvinnor...79% Män...21% PERSONAL FÖRDELAT PÅ ÅLDRAR <30 år...12% år...48% 50 år...40% PERSONALENS MEDELÅLDER...45,2 PERSONAL FÖRDELAT PÅ VERKSAMHETSOMRÅDEN Vård & Omsorg...35% Skola & Barnomsorg...38% Fritid & Kultur...3% Teknik...12% Administration...7% Chefer...5% GENOMSNITTLIG TJÄNSTGÖRINGSGRAD...94,5% PRODUKTIONSTIMMAR BEFOLKNING Invånare 31/ SKATTESATS Total kommunal skatt ,85 varav primärkommunal skatt...22,37 BOKSLUT FÖR KOMMUNEN 2017 Personalkostnader*...49% kr Övriga kostnader...51% kr Summa bruttokostnad...100% kr PERSONAL 1/ (Månadsanställda) Antal årsarbetare Antal anställda PERSONAL FÖRDELAT PÅ KÖN Kvinnor...86% Män...14% PERSONAL FÖRDELAT PÅ ÅLDRAR <30 år...16% år...43% 50 år...42% PERSONALENS MEDELÅLDER...45,3 PERSONAL FÖRDELAT PÅ VERKSAMHETSOMRÅDEN Vård & Omsorg...45% Skola & Barnomsorg...32% Fritid & Kultur...1% Teknik...11% Administration...5% Chefer...5% GENOMSNITTLIG TJÄNSTGÖRINGSGRAD...89,1% PRODUKTIONSTIMMAR *Personalkostnader beräknas på olika sätt i olika kommuner varmed jämförbarheten är begränsad. 36

37 Partille kommun BEFOLKNING Invånare 31/ SKATTESATS Total kommunal skatt ,44 varav primärkommunal skatt...19,96 BOKSLUT FÖR KOMMUNEN 2017 Personalkostnader*...61% kr Övriga kostnader...39% kr Summa bruttokostnad...100% kr PERSONAL 1/ (Månadsanställda) Antal årsarbetare Antal anställda PERSONAL FÖRDELAT PÅ KÖN Kvinnor...80% Män...20% PERSONAL FÖRDELAT PÅ ÅLDRAR <30 år...11% år...53% 50 år...36% PERSONALENS MEDELÅLDER...44,5 PERSONAL FÖRDELAT PÅ VERKSAMHETSOMRÅDEN Vård & Omsorg...32% Skola & Barnomsorg...44% Fritid & Kultur...3% Teknik...10% Administration...7% Chefer...4% GENOMSNITTLIG TJÄNSTGÖRINGSGRAD...94,1% PRODUKTIONSTIMMAR Stenungsunds kommun BEFOLKNING Invånare 31/ SKATTESATS Total kommunal skatt ,12 varav primärkommunal skatt...21,64 BOKSLUT FÖR KOMMUNEN 2017 Personalkostnader*...65% kr Övriga kostnader...35% kr Summa bruttokostnad...100% kr PERSONAL 1/ (Månadsanställda) Antal årsarbetare Antal anställda PERSONAL FÖRDELAT PÅ KÖN Kvinnor...82% Män...18% PERSONAL FÖRDELAT PÅ ÅLDRAR <30 år...14% år...47% 50 år...39% PERSONALENS MEDELÅLDER...44,6 PERSONAL FÖRDELAT PÅ VERKSAMHETSOMRÅDEN Vård & Omsorg...37% Skola & Barnomsorg...42% Fritid & Kultur...2% Teknik...9% Administration...6% Chefer...5% GENOMSNITTLIG TJÄNSTGÖRINGSGRAD...92,0% PRODUKTIONSTIMMAR Tjörns kommun BEFOLKNING Invånare 31/ SKATTESATS Total kommunal skatt ,19 varav primärkommunal skatt...21,71 BOKSLUT FÖR KOMMUNEN 2017 Personalkostnader*...53% kr Övriga kostnader...47% kr Summa bruttokostnad...100% kr PERSONAL 1/ (Månadsanställda) Antal årsarbetare Antal anställda PERSONAL FÖRDELAT PÅ KÖN Kvinnor...84% Män...16% PERSONAL FÖRDELAT PÅ ÅLDRAR <30 år...12% år...44% 50 år...43% PERSONALENS MEDELÅLDER...46,0 PERSONAL FÖRDELAT PÅ VERKSAMHETSOMRÅDEN Vård & Omsorg...40% Skola & Barnomsorg...36% Fritid & Kultur...3% Teknik...7% Administration...9% Chefer...5% GENOMSNITTLIG TJÄNSTGÖRINGSGRAD...88,0% PRODUKTIONSTIMMAR Öckerö kommun BEFOLKNING Invånare 31/ SKATTESATS Total kommunal skatt ,69 varav primärkommunal skatt...21,21 BOKSLUT FÖR KOMMUNEN 2017 Personalkostnader*...53% kr Övriga kostnader...47% kr Summa bruttokostnad...100% kr PERSONAL 1/ (Månadsanställda) Antal årsarbetare Antal anställda PERSONAL FÖRDELAT PÅ KÖN Kvinnor...81% Män...19% PERSONAL FÖRDELAT PÅ ÅLDRAR <30 år...10% år...45% 50 år...45% PERSONALENS MEDELÅLDER...47,0 PERSONAL FÖRDELAT PÅ VERKSAMHETSOMRÅDEN Vård & Omsorg...39% Skola & Barnomsorg...33% Fritid & Kultur...3% Teknik...15% Administration...5% Chefer...5% GENOMSNITTLIG TJÄNSTGÖRINGSGRAD...87,5% PRODUKTIONSTIMMAR *Personalkostnader beräknas på olika sätt i olika kommuner varmed jämförbarheten är begränsad. 37