Statistik 26:7 Kommunernas och kommunalförbundens ekonomi och verksamhet 25
Offentliga sektorn I serien Offentliga sektorn publiceras årligen statistik över de åländska kommunernas och kommunalförbundens bokslut och verksamhet samt en mindre sammanställning över uppgifter om kommunernas budgeter och skatteuttag. Denna publikation innehåller uppgifter om kommunernas och kommunförbundens resultaträkningar, finansieringskalkyler och balansräkningar samt drift och investeringar. Därtill presenteras vissa allmänna uppgifter och nyckeltal samt en del uppgifter om verksamheten. 19.12.26 För upplysningar: Iris Åkerberg Tel. 18-25 496 ISSN 1455 3147
Förord Denna rapport innehåller statistik som baseras på de åländska kommunernas och kommunalförbundens bokslut 25. Vissa jämförelser görs också med tidigare år. Rapportens huvuddel innehåller främst summerade tal för hela Åland och endast vissa uppgifter för de enskilda kommunerna. Den kommenterande texten finns i denna del. Därpå följer en del med mera detaljerade kommunvisa uppgifter och slutligen ett avsnitt med längre tidsserier. Förutom den bokslutsbaserade ekonomistatistiken publicerar en sammanställning över kommunernas budgeter samt en tabell över kommunernas inkomstskattesats och fastighetsskattesatser. publicerar också på uppdrag av Ålands kommunförbund konjunkturöversikter där det ingår olika typer av kommunalekonomiska nyckeltal som underlag för budgetarbetet. vill rikta ett särskilt tack till kommunerna och kommunalförbunden som har lämnat uppgifter till ekonomi- och verksamhetsstatistiken. Rapporten är sammanställd av statistiker Iris Åkerberg som också gärna tar emot synpunkter och frågor angående den kommunala statistiken. Mariehamn i december 26 Bjarne Lindström
Innehåll 1. Sammanfattning... 3 2. Beskrivning av statistiken... 5 2.1 Några definitioner... 6 3. Uppgifter för hela Åland samt relationstal... 8 3.1 Resultaträkning... 8 3.2 Finansieringskalkyl... 1 3.3 Balansräkning... 12 3.5 Investeringar... 18 3.6 Kommunalförbunden... 2 3.7 Nyckeltal... 22 3.8 Verksamhetsuppgifter... 26 3.9 Verksamhet och ekonomi... 3 4. Kommunvisa uppgifter... 33 5. Tidsserier för ekonomiska nyckeltal... 61
1. Sammanfattning År 25 var kommunernas sammanlagda verksamhetskostnader 118,4 miljoner euro. Detta var en ökning med 6,7 miljoner euro från 24. Verksamhetsintäkterna ökade med 2,4 miljoner och uppgick till 32 miljoner euro. Sammantaget ledde detta till att verksamhetsbidraget, d.v.s. det belopp som behöver täckas med skatter och landskapsandelar, steg med över fyra miljoner till 86 miljoner. Landskapsandelarna för driften steg med nästan en halv miljon euro medan skatteintäkterna ökade med närmare tre miljoner. Totalt blev skatteintäkterna 72 miljoner, medan kommunerna fick drygt 22 miljoner i landskapandelar för driften. Det sammanlagda årsbidraget sjönk med drygt en miljon och uppgick till sju miljoner euro. Räkenskapsperioden visar ett negativt resultat, det sjönk från,5 miljoner till -1,2 miljoner euro. Tabell 1: Några nyckeltal för alla kommuner sammanlagt 21-25, 1 euro 21 22 23 24 25 Verksamhetens intäkter 25 327 26 786 28 113 3 17 32 368 Verksamhetens kostnader -95 34-11 913-16 572-111 72-118 448 Verksamhetsbidrag -69 977-75 135-78 458-81 72-86 82 Skatteintäkter 68 576 66 83 65 232 69 79 72 72 Landskapsandelar för driften 21 84 23 789 22 977 21 818 22 268 Årsbidrag 16 27 15 86 9 319 8 18 7 43 Räkenskapsperiodens resultat 1 36 6 251 2 221 522-1 192 Investeringsutgifter -26 539-22 85-32 326-39 541-25 891 Nettoinvesteringar -17 124-15 246-23 345-26 551-18 223 Nettoupplåning, långfristiga lån -95 178 8 452 2 135 7 488 Lånestock 18 765 19 366 28 826 49 789 57 389 Kassamedel 2 487 22 34 17 19 17 552 12 826 Kommunernas investeringar minskade från 4 till 26 miljoner euro. Nettoinvesteringarna minskade från 27 till 18 miljoner. Detta är vad som återstår för kommunerna att betala när man har dragit ifrån de intäkter som kommer från försäljning av anläggningstillgångar och de finansieringsandelar för investeringarna som främst landskapet betalar. Årets årsbidrag räckte till 39 procent av nettoinvesteringarna. Därtill behövdes upplåning, varför lånestocken ökade med nästan åtta miljoner och uppgick till 57 miljoner euro vid slutet av 25. Räknat per invånare utgjorde lånestocken 2 144 euro per person. Skuldsättningen varierade mellan de olika kommunerna. I Mariehamn var skuldsättningen per invånare 2 875 euro, vilket är 6 euro mer än 24 då skuldsättningen var 2 247 euro per invånare. Även på landsbygden och i skärgården ökade skuldsättningen något under 25 jämfört med 24. I tre av landsbygdskommunerna var skulden per person över 3. euro, medan den var mindre än 1 euro i fyra landsbygdskommuner. I skärgården översteg skulden per 3
invånare 3 i en kommun, medan den i tre kommuner var mindre än 1 euro. Skatteinkomsterna per person var nästan 2 7 euro. I Mariehamn var de över 3 euro och på landsbygden och i skärgården nästan 2 3 euro. I två kommuner var landskapsandelarna större än skatteinkomsterna. Tabell 2: Några nyckeltal per kommun 25 Relationstal, euro per invånare Verksam- Års- Skatte- Landsk.- Netto- Kassa- Lånehets- bidrag inkom- andelar investe- medel stock bidrag ster (drift) ringar 31.12 31.12 Brändö -3 994 164 2 137 1 969 815 2 726 671 Eckerö -3 722 21 2 326 1 421 311 639 911 Finström -3 25-36 2 289 798 1 11 156 4 879 Föglö -3 98 411 2 436 1 852 91 5 16 862 Geta -3 673 191 1 811 2 187 27 489 3 887 Hammarland -2 996 27 1 95 1 78 116 1 115 222 Jomala -3 5 151 2 432 751 213 182 1 187 Kumlinge -4 22 361 2 341 2 242 141 1 532 655 Kökar -3 931 452 1 94 2 498-23 1 28 1 294 Lemland -2 97 258 2 252 998 217 47 494 Lumparland -3 279 48 2 488 1 243 1 171 199 3 13 Saltvik -3 17 17 2 39 833 22 54 1 38 Sottunga -4 189 25 2 528 1 748-1 425 3 11 Sund -3 176 382 2 219 1 349 713 637 772 Vårdö -3 455 573 2 251 1 85 631 1 462 1 946 Mariehamn -3 215 49 3 312 385 1 74 8 2 875 Landskomm. -3 217 165 2 275 1 134 416 749 1 651 - Landsbygden -3 96 13 2 278 985 429 424 1 734 - Skärgården -3 929 372 2 257 2 8 339 2 653 1 165 Hela Åland -3 216 263 2 693 832 681 479 2 144 4
2. Beskrivning av statistiken Syftet med statistiken över kommunernas och kommunalförbundens ekonomi och verksamhet är att ge en samlad översikt över resursanvändningen inom den kommunala sektorn på Åland. Statistiken i denna rapport omfattar alla åländska kommuner och kommunalförbund och baseras på de uppgifter som dessa har levererat till. Uppgifterna har till största delen samlats in elektroniskt med hjälp av statistikblanketter i Excel-format som kommunerna har sänt in till per e-post. En del av kommunerna har levererat uppgifterna på pappersblanketter. har också haft tillgång till kommunernas bokslut och verksamhetsberättelser för att kunna göra jämförelser och kontroller. I vissa fall har tilläggsinformation begärts in från kommunerna. En del av verksamhetsuppgifterna har fåtts från landskapsregeringen liksom också en del ekonomiska uppgifter som har använts för kontroll. Uppgifter om beskattningsbar inkomst kommer från skattemyndigheten. Uppgifterna från kommunerna har begärts in i 1 euro, varför vissa avrundningsfel kan förekomma. Klassificeringarna i statistiken baseras på anvisningar från Finlands kommunförbund och bokföringsnämndens kommunsektion (Handels- och industriministeriet). levererar också statistiska uppgifter om den kommunala sektorn till Statistikcentralen i Helsingfors, varför en viss samordning med deras statistik har gjorts. har kompletterat brister och korrigerat felaktigheter som har framkommit samt gjort vissa bearbetningar av materialet för att öka jämförbarheten mellan kommunerna. Kommunerna har fått preliminära siffror till påseende för att ha möjlighet att granska deras riktighet. Strävan är att siffrorna för de olika kommunerna skall vara så jämförbara som möjligt, men det kan i vissa fall finnas brister i jämförbarheten på grund av att det också i det nuvarande bokföringssystemet finns skillnader mellan kommunerna beträffande hur vissa poster redovisas. Allmänt kan sägas att kvaliteten är högst för resultaträkning och balans som är de centrala delarna i bokslutet, medan statistiken över driftshushållning och investeringar kan vara behäftad med något större osäkerhet. I publikationens första del redovisas sammanslagna uppgifter för hela Åland samt vissa viktiga uppgifter för de enskilda kommunerna. I anslutning till dessa tabeller finns kommenterande texter. Därefter publiceras mera detaljerade uppgifter för de enskilda kommunerna och regionerna utan kommentarer. Publikationens sista del innehåller längre tidsserier för vissa nyckeltal. kan vid behov stå till buds med mera detaljerade uppgifter om den kommunala sektorns ekonomi än vad som publiceras här. Beloppen anges i 1 euro om inte annat anges. En del uppgifter redovisas dessutom som euro/invånare. I de fall där beloppet för nettoutgifter har minusförtecken betyder det att inkomsterna är större än utgifterna, d.v.s. man har nettoinkomster. På grund av 5
förnyelsen av bokslutssystemet är det svårt att göra jämförelser med åren före 1999 annat än för vissa poster. Statistiken över kommunernas och kommunalförbundens ekonomi och verksamhet publiceras också på s hemsida, www.asub.ax. 2.1 Några definitioner Invånarantal: I huvudsak har invånarantalet 31 december respektive år använts. Vid beräknandet av beskattningsbar inkomst per invånare har invånarantalet 1 januari respektive år använts. Beskattningsbar inkomst: Motsvarar det som tidigare kallades skattören. Den officiella termen är beskattningsbar inkomst som motsvarar den kommunalskatt som skall betalas, men i publikationen används den förkortade beteckningen beskattningsbar inkomst. Årsbidragsprocent = 1 x Årsbidrag/Driftsinkomster Driftsinkomster = Verksamhetsintäkter (Försäljningsintäkter + Avgiftsintäkter + Understöd och bidrag + Övriga intäkter + Ökning (+) eller minskning (-) i produktlager + tillverkning för eget bruk), skatteinkomster och landskapsandelar för driften. Årsbidrag i procent av avskrivningarna = 1 x Årsbidrag/Av- och nedskrivningar på anläggningstillgångar (bokförda i resultaträkningen före räkenskapsperiodens resultat). Detta nyckeltal visar i vilken grad kommunens årsbidrag räcker till för finansiering av avskrivningar och nedskrivningar. Inkomstfinansiering av investeringar, procent = 1 x Årsbidrag/Egna anskaffningsutgifter för investeringar (landskapsandelarna för investeringar fråndragna). Detta nyckeltal visar hur stor del av nettoinvesteringsutgifterna som har finansierats med egna inkomster. Soliditet, procent = 1 x Eget kapital/(balansomslutning Erhållna förskott) Kassamedel 31.12 = Finansiella värdepapper och Kassa och banktillgodohavanden Likviditet, dagar = 365 x Kassamedel/Kassautbetalningar Kassautbetalningar = Verksamhetskostnader Tillverkning för eget bruk + Återkrävd moms + Räntekostnader + Övriga finansiella kostnader + Investeringar i anläggningstillgångar + Ökning av utlåning + Amorteringar på långfristiga lån. 6
Finansiella tillgångar, euro/invånare = (Fordringar + Finansiella värdepapper + Kassa och banktillgodohavanden Främmande kapital + Erhållna förskott)/antal invånare. Finansiella tillgångar anger hur likvida medel räcker för återbetalning av det främmande kapitalet. Lånestock 31.12 = Främmande kapital - Erhållna förskott Leverantörsskulder Övriga skulder Resultatregleringar Relativ skuldsättning, procent = (Främmande kapital Erhållna förskott)/driftsinkomster. Den relativa skuldsättningen visar hur stor del av kommunens driftsinkomster som skulle behövas för återbetalning av det främmande kapitalet. Lånekostnadsbidrag, procent = 1 x (Årsbidrag + Ränteutgifter)/(Ränteutgifter + Amortering på långfristiga lån) Landskommuner = Alla kommuner utom Mariehamn Landsbygden = Alla kommuner på fasta Åland utom Mariehamn Skärgården = Brändö, Föglö, Kumlinge, Kökar, Sottunga och Vårdö - = Exakt enheter (st) = Mellan och,5 enheter. = Uppgift ologisk, kan ej förekomma.. = Uppgifter saknas, är för få till antalet eller alltför osäkra för att kunna anges 7
3. Uppgifter för hela Åland samt relationstal 3.1 Resultaträkning De summerade uppgifterna för kommunernas resultaträkningar 22-25 visas i tabell 3. Resultaträkningen visar huruvida kommunens intäkter räcker till för att täcka de kostnader som förorsakas av serviceproduktionen. I denna tabell är kostnader och underskott angivna som negativa tal och intäkter och överskott som positiva tal. I resultaträkningen finns ett antal mellanresultat: Verksamhetsbidraget anger något förenklat hur stor del av kostnaderna för kommunens löpande verksamhet som bör täckas med skatter och landskapsandelar. Eftersom dessa båda poster utgör huvuddelen av kommunernas inkomster, är verksamhetsbidraget alltid negativt. Årsbidraget anger huruvida kommunens totala inkomstfinansiering räcker till för att täcka kostnaderna för produktionsfaktorerna med lång verkningstid, d.v.s. avskrivningarna på anläggningstillgångarna. Extraordinära kostnader och intäkter redovisas efter årsbidraget för att detta skall vara jämförbart mellan olika år och kommuner. Räkenskapsperiodens resultat utgör skillnaden mellan de inkomster och utgifter som periodiserats till räkenskapsperioden. Resultatet ökar eller minskar reserveringarna eller det fria egna kapitalet. Efter resultatet presenteras bokslutsdispositioner, d.v.s. förändringar i reserver och fonder, varefter man kommer fram till räkenskapsperiodens överskott eller underskott. Verksamhetskostnaderna för kommunerna uppgick totalt till 118,4 miljoner euro år 25, vilket var en ökning med 6,7 miljoner från 24. Verksamhetsintäkterna ökade med 2,4 miljoner och uppgick till 32,4 miljoner år 25. Av kostnaderna var hälften personalkostnader. Av verksamhetsintäkterna var två tredjedelar försäljningsintäkter och närmare sex miljoner avgifter. Skatteintäkterna uppgick till drygt 72 miljoner euro, vilket var en ökning med tre miljoner från år 24. Kommunalskatten ökade med en halv miljon till drygt 59 miljoner. I landskapsandelar för driften fick kommunerna över 22 miljoner år 25, vilket innebär en ökning med en halv miljon. Nästan 8 procent av landskapsandelarna var andelar för socialväsendet samt undervisning och kultur. Den totala skattefinansieringen, d.v.s. skatteintäkter och landskapsandelar tillsammans, uppgick till drygt 94 miljoner eller 3,4 miljoner mer än 24. Årsbidraget uppgick totalt till sju miljoner euro, vilket var drygt en miljon mindre än 24. Räkenskapsperiodens resultat försämrades från,5 miljoner år 24 till -1,2 miljoner 25. 8
Tabell 3: Kommunernas resultaträkningar 22-25, summor för hela Åland, 1 euro 22 23 24 25 Verksamhetens intäkter: 26 786 28 113 3 17 32 368 Försäljningsintäkter 16 95 17 51 19 52 2 947 Avgiftsintäkter 4 947 5 187 5 679 5 857 Understöd och bidrag 355 572 594 481 Övriga intäkter 4 579 4 845 4 692 5 83 Verksamhetens kostnader: -11 913-16 572-111 72-118 448 Löner och arvoden -41 615-43 115-45 1-47 694 Lönebikostnader -9 362-9 866-11 682-12 743 Köp av tjänster -32 574-34 514-35 121-37 18 Material, förnödenheter och varor: Inköp under räkenskapsperioden -9 911-1 954-11 97-12 129 Ökning (+) eller minskning (-) av lager -282 Understöd -6 578-6 419-6 581-6 889 Övriga kostnader -1 59-1 75-1 329-1 885 Verksamhetsbidrag -75 135-78 458-81 72-86 82 Skatteintäkter: 66 83 65 232 69 79 72 72 Kommunalskatt 55 942 55 192 58 89 59 492 Fastighetsskatt 962 1 1 3 1 34 Andel av samfundsskattens avkastning 9 218 8 261 8 346 1 512 Övriga skatteintäkter 78 778 894 764 Landskapsandelar 23 789 22 977 21 818 22 268 Allmän landskapsandel 8 373 6 77 4 495 4 573 därav: -allmän landskapsandel 1 788 1 777 472-32 -finansieringsstöd enligt prövning 25 96 24 173 - komplettering av skatteinkomster 4 78 4 683 2 548 2 86 - kompensationer från landskapet 1 6 213 1 271 1 86 Landskapsandelar för socialväsendet 8 18 8 325 8 43 8 563 Landskapsandelar för undervisning och kultur 7 39 7 88 8 89 9 13 Finansiella intäkter och kostnader: Ränteintäkter 341 257 213 215 Dividendintäkter 5 1 22 8 Övriga finansiella intäkter 47 15 212 118 Räntekostnader -62-664 -1 86-1 33 Övriga finansiella kostnader -171-138 -371-226 Årsbidrag 15 86 9 319 8 18 7 43 Avskrivningar enligt plan -6 414-7 16-7 461-8 14 Nedskrivningar -42-62 -151-155 Extraordinära poster: Extraordinära intäkter 712 22 Extraordinära kostnader -2 378-734 -44 Räkenskapsperiodens resultat 6 251 2 221 522-1 192 Ökning (-) eller minskning (+) av avskrivningsdiff. 58 64 54 44 Ökning (-) eller minskning (+) av reserver -347 12-347 47 Ökning (-) eller minskning (+) av fonder -115 199 172 17 Räkenskapsperiodens överskott (underskott) 5 846 2 497 42-994 9
3.2 Finansieringskalkyl Finansieringskalkylen (tabell 4) utgör ett komplement till resultaträkningen och balansräkningen och beskriver kommunens totalekonomi ur en annan synvinkel. Det bör observeras att finansieringskalkylen i det nuvarande bokföringssystemet inte alls motsvarar finansieringskalkylen i det tidigare systemet, vilken närmast kan jämföras med resultaträkningen. Finansieringskalkylen är uppställd som en flödeskalkyl som visar inkomstfinansiering, investeringar, placeringar och kapitalfinansiering. I den första delen visas i vilken grad de interna tillförda medlen räcker till nettoutgifterna för investeringar. Med internt tillförda medel avses årsbidrag samt extraordinära intäkter och kostnader (jämför resultaträkningen). Den andra delen utmynnar i ett nettokassaflöde av finansieringen. Hela finansieringskalkylen ger som resultat en förändring av kassamedlen. Denna kan stämmas av mot förändringen av kassamedel i balansen. Totalt hade kommunerna investeringsutgifter på 25,9 miljoner euro 25, vilket innebär en minskning med 13,7 miljoner från 24. Finansieringsandelarna, till övervägande delen från landskapet, uppgick till närmare sju miljoner och försäljning av anläggningstillgångar till under en miljon. Detta ledde till att nettoinvesteringarna blev 18,2 miljoner. De internt tillförda medlen, årsbidraget, täckte 39 procent av nettoinvesteringsbeloppet, varför resultatet blev att nettokassaflödet av den egentliga verksamheten och investeringarna gav ett underskott på 11,7 miljoner euro. Detta medförde en upplåning om nästan tio miljoner euro. Slutresultatet blev att kommunernas finansieringskalkyler visar på en minskning av kassamedlen med 4,8 miljoner euro år 25. 1
Tabell 4: Kommunernas finansieringskalkyler 22-25, summor för hela Åland, 1 euro 22 23 24 25 Kassaflöde av den egentliga verksamheten och investeringarna: Internt tillförda medel: Årsbidrag 15 86 9 319 8 18 7 43 Extraordinära poster -2 126-22 -44 Korrektivposter till internt tillförda medel 2 296-399 -363-291 Netto 15 257 8 898 7 773 6 752 Investeringar: Investeringar i anläggningstillgångar -22 888-32 326-39 541-25 891 Finansieringsandelar för investeringar 6 754 7 973 12 299 6 782 Försäljningsintäkter av anläggningstillgångar 941 1 9 691 886 Netto -15 193-23 345-26 551-18 223 1. Nettokassaflöde av den egentliga verksamheten och investeringarna 63-14 45-18 782-11 651 Kassaflöde av finansieringen: Utlåning: Ökning av utgivna lån -46-2 -155-234 Minskning av utgivna lån 42 2 Netto -3-2 -155-232 Förändring i lånebeståndet: Ökning av långfristiga lån 1 411 1 7 22 423 9 895 Minskning av långfristiga lån -1 232-1 555-2 288-2 47 Ökning (+) eller minskning (-) av kortfristiga lån 1 259 1 296 74 118 Netto 1 438 9 747 2 839 7 66 Ökning (+) eller minskning (-) av eget kapital 278 413-265 -15 Övriga förändringar av likviditeten: Ökning (+) eller minskning (-) av: Förvaltade medel och förvaltat kapital -11-131 11-11 Omsättningstillgångar 29-52 -14 75 Övriga långfristiga fordringar 28 897-926 -1 178 Kortfristiga fordringar 465-2 433-1 18 789 Räntefria kort- och långfristiga skulder -634 668 682-156 Netto 129-1 51-1 355-481 2. Nettokassaflöde av finansieringen 1 839 9 9 19 7 6 875 Förändring av kassamedel 1 871-5 357 287-4 799 11
3.3 Balansräkning De viktigaste uppgifterna från kommunernas balansräkningar framgår i tabell 5. Balansräkningen skall ge en bild av den ekonomiska ställningen på bokslutsdagen. Den nuvarande balansuppställningen presenterar balansposterna i annan ordning än tidigare och vissa begrepp har också förändrats. Bestående aktiva motsvarar de tidigare posterna anläggningstillgångar och övriga långfristiga placeringar, medan rörliga aktiva motsvarar omsättnings- och finansieringstillgångar. Den totala balansomslutningen för kommunerna var 22,4 miljoner euro år 25 jämfört med 214,5 miljoner år 24. På den aktiva sidan är det främst de materiella tillgångarna som har ökat. De stod för nästan 77 procent av omslutningen. Byggnader utgjorde över hälften av de materiella tillgångarna. Deras bokföringsvärde var 99,5 miljoner euro. På den passiva sidan minskade det egna kapitalet med 1,1 miljoner jämfört med 24 och uppgick till 138,6 miljoner. Det främmande kapitalet utgjorde nästan 74 miljoner. Av detta var över två tredjedelar långfristigt. De långfristiga skulderna var till största delen lån från finansinstitut. 12
Tabell 5: Kommunernas balanser 22-25, summor för hela Åland, 1 euro Aktiva 22 23 24 25 A. Bestående aktiva 143 739 16 212 179 558 189 972 I. Immateriella tillgångar 1 295 2 733 3 96 2 786 II. Materiella tillgångar 126 119 14 463 159 117 169 287 1. Mark- och vattenområden 13 834 16 197 16 433 16 463 2. Byggnader 68 963 75 656 95 695 99 469 Bostadsbyggnader 1 622 11 636 11 932 9 43 Övriga byggnader 57 131 62 266 82 68 74 63 3. Fasta konstruktioner och anordningar 29 521 3 18 35 298 37 772 4. Maskiner och inventarier 3 375 3 326 3 263 3 27 III. Placeringar 16 324 17 16 17 34 17 897 1. Aktier och andelar 16 324 17 16 17 335 17 888 Andelar i kommunalförbund 12 952 3 262 4 323 4 323 Övriga aktier och andelar 3 373 11 869 13 12 13 564 B. Förvaltade medel 4 573 3 539 3 7 2 68 1. Uppdrag från landskapet och staten 3 736 2 562 2 29 1 923 2, 3. Övriga förvaltade medel 836 977 861 754 C. Rörliga aktiva 33 158 29 346 31 839 27 762 I. Omsättningstillgångar 41 453 468 393 II. Fordringar 1 544 11 788 13 821 14 543 1. Kundfordringar 4 719 5 381 5 37 6 39 2. Lånefordringar 1 757 957 8 1 81 4. Resultatregleringar 368 1 31 1 9 1 335 3. Övriga fordringar 3 697 4 15 6 56 5 821 III. Finansiella värdepapper 3 976 5 663 5 921 5 744 IV. Kassa och banktillgodohavanden 18 364 11 446 11 631 7 82 Aktiva sammanlagt 181 599 193 98 214 461 22 413 Passiva A. Eget kapital 137 596 139 818 139 784 138 638 I. Grundkapital 92 111 91 719 91 719 91 72 II. Anslutningsavgiftsfond 1 789 2 292 351 54 III. Uppskrivningsfond 7 7 7 7 IV. Övriga egna fonder 846 516 34 25 V. Över-(+)/underskott(-) från tidigare räkeskapsperioder 36 998 42 793 46 966 47 648 VI. Räkenskapsperiodensöver-(+)/underskott(-) 5 844 2 492 399-994 B. Avskrivningsdifferens och reserver 1 466 1 383 1 677 1 587 1. Avskrivningsdifferens 95 885 83 787 2. Frivilliga reserveringar 516 497 847 8 C. Avsättningar 2 982 3 325 3 361 3 496 D. Förvaltat kapital 4 848 3 81 3 354 2 956 E. Främmande kapital 34 76 44 762 66 291 73 739 I. Långfristigt 18 24 25 577 45 829 53 524 1. Masskuldebrevslån 2. Lån från finansinstitut och försäkringsinr. 4 75 12 29 27 353 34 665 3. Lån från offentliga samfund 12 43 12 925 17 95 18 53 Från landskapet 11 32 1 984 11 757 11 372 4. Lån från övriga kreditgivare 147 128 9 5. Erhållna förskott 6. Skulder till leverantörer 7. Övriga långfristiga skulder 775 238 564 87 8. Resultatregleringar II. Kortfristigt 16 51 19 186 2 461 2 214 2. Lån från finansinstitut och försäkringsinr. 1 223 2 819 3 424 3 753 3. Lån från offentliga samfund 7 656 1 95 917 5. Erhållna förskott 11 861 137 25 6. Skulder till leverantörer 6 326 6 194 7 32 5 642 7. Övr. kortfristiga skulder 2 45 2 289 2 416 3 129 8. Resultatregleringar 5 823 6 355 6 353 6 747 Passiva sammanlagt 181 599 193 98 214 461 22 413 Säkerheter och ansvarsförbindelser 11 79 1 911 9 42 12 269 13
3.4 Driftshushållningen Driftskostnaderna omfattar verksamhetskostnaderna, avskrivningar på anläggningstillgångar och överföringsposter. Driftsintäkterna omfattar verksamhetsinkomster och överföringsposter. Nettokostnaderna är skillnaden mellan driftskostnaderna och driftsintäkterna. I tabell 6 redovisas kommunvisa kostnader för varje enskild verksamhetssektor. I denna tabell framgår endast totalkostnaderna, d.v.s. någon indelning i externa respektive interna utgifter görs inte. Kommunernas totala driftskostnader uppgick till drygt 143 miljoner euro år 25. Detta var en ökning med 8,3 miljoner från 24. De områden som ökade mest räknat i euro var grundskolan och barnomsorgen på daghem följt av vård på åldringshem och hemtjänst. Grundskolan var det område som stod för den största andelen av kostnaderna, eller 19,5 procent. Därefter följde barnomsorg i daghem och vård på ålderdomshem (inklusive Gullåsen). Kostnaderna för socialväsendet ökade med nästan tre och en halv miljon till 53 miljoner och kostnaderna för undervisning och kultur med två miljoner till över 38 miljoner. I tabell 7 presenteras kommunernas driftshushållning utgående från kostnads- och intäktsslag. Lönerna var den klart största enskilda utgiftsposten för kommunerna. År 25 uppgick de till över 47 miljoner euro, vilket var 37 procent av verksamhetskostnaderna. Därtill kom drygt 13 miljoner i pensions- och socialförsäkringsavgifter, varför personalkostnaderna totalt utgjorde 47 procent av verksamhetskostnaderna. Av driftsintäkterna på över 41 miljoner utgjorde externa försäljningsintäkter drygt hälften och avgifter 14 procent. I tabell 8 framgår specifikationer av vissa utgiftsslag. Tabellen omfattar både kommunerna och kommunalförbunden. Det bör påpekas att dessa uppgifter inte är helt kompletta och att det finns vissa differenser mellan specifikationerna och totaluppgifterna i andra driftsekonomitabeller. Trots detta ger tabellen en rätt god bild av hur utgifterna fördelar sig på undergrupper. När det gäller köp av övriga tjänster är rese- och transporttjänster den största kategorin och står för över tre miljoner i utgifter. T.ex. skolskjutsarna är en stor post på detta område. Av material, förnödenheter och varor utgör värme, el och vatten den dominerande gruppen. Av de understöd som betalades ut gick den största delen, eller nästan sex miljoner till hushållen. Dessa understöd finns främst inom den sociala sektorn, där stöd för hemvård av barn är den största biten eller 2,2 miljoner, men också utkomststöden är betydande liksom stöden för närståendevård och handikappservice. 14
Tabell 6: Kommunernas driftskostnader per sektor 24 och 25 24 25 Förändring Sektor 1 euro 1 euro Fördelning, 24-25 procent 1 euro 11 Allm. förvaltn. 21 Socialförv. 24 Barnomsorg i daghem 26 Övrig barnomsorg 21 Vård av barn o. unga på inr. 215 Annan barn- o. familjevård 22 Vård på åldringshem 225 Vård av handikapp. på inr. 23 Specialomsorgen 235 Hemtjänst 24 Annan serv. för åldr. o. handik. 245 Missbrukarvård 29 Övr socialvård 31 Utbildn.- o kulturförvaltn. 35 Grundskola 7 583 2 525 11 869 3 62 494 1 638 1 373 61 4 554 6 117 5 192 61 1 588 491 26 769 7 982 2 583 12 785 3 539 548 1 615 11 12 794 4 914 6 86 5 649 586 1 599 556 27 946 5,6 1,8 8,9 2,5,4 1,1 7,8,6 3,4 4,8 3,9,4 1,1,4 19,5 399 58 916-81 54-23 747 193 36 743 457-24 11 65 1 177 325 Medborgarinstitut 1 55 1 721 1,2 171 345 Övrig undervisning 11 1, -1 35 Bibliotek 2 19 2 222 1,6 113 355 Idrott och friluftsliv 3 345 3 962 2,8 36 Ungdomsarb 1 193 1 21,8 377 Museer, teatrar, orkestrar 287 29,2 39 Allm. kulturverksamhet 455 336,2-119 41 Samhällsplanering 42 Byggnadstillsyn 44 Miljövård 46 Trafikleder 47 Parker o. allmänna områden 1 671 679 19 3 183 1 952 1 87 786 19 3 33 2 176 1,3,5,1 2,1 1,5 199 17-15 224 48 Brand- och räddningsväsendet 4 78 4 221 2,9 143 515 Rättsväsen o säkerhet 55 52, -3 535 Byggnader o lokaler 545 Intern service 555 Främjande av näringslivet 61 Vatten- och avloppsverk 62 Energiförsörjning 625 Avfallshantering 63 Kollektivtrafik 64 Hamnverksamhet 66 Jord- och skogsbrukslägenh. 669 Övrig affärsverksamhet 69 Övrig verksamhet 7 Totalt 5 741 2 573 64 4 842 8 694 2 5 599 4 332 9 122 623 135 35 6 358 2 762 635 5 118 8 737 2 332 623 4 777 5 16 769 143 3 4,4 1,9,4 3,6 6,1 1,6,4 3,3,,,5 1, 617 189-5 276 43 282 24 445-4 -16 146 8 265 1 Allmän förvaltning 2 Socialväsende 3 Undervisning o kultur 7 583 49 181 36 21 7 982 52 592 38 253 5,6 36,7 26,7 399 3 411 2 43 4-6 Övriga tjänster 42 33 44 46 31, 2 427 Fotnot: Denna tabell innehåller uppgifter om totalkostnader, d.v.s inklusive interna kostnader 617 17 3 15
Tabell 7: Kommunernas driftshushållning 24 och 25. Kostnader och intäkter enligt kostnads- och intäktsslag 24 25 Förändring 1 euro 1 euro Fördelning, 24-25 procent 1 euro Driftskostnader: Löner och arvoden 44 54 47 344 37,1 2 84 Betalda pensioner 72 43, -29 Pensionsförs avg 9 22 9 821 7,7 799 Övriga soc förs avg 3 28 3 291 2,6 263 Kundtj. köpta av landskapet 4 166 4 477 3,5 311 kommuner 1 225 1 28 1, 55 kom. samf 14 563 15 425 12,1 862 staten 71 18, -53 övriga 2 172 2 399 1,9 227 Köp av övriga tjänster 14 257 13 962 1,9-295 Material, förnödenheter, varor 12 328 12 635 9,9 37 Understöd 6 749 6 894 5,4 145 Hyror, externa 1 6 1 15,9 99 Hyror, interna 3 996 4 31 3,4 314 Övriga kostnader 4 464 4 581 3,6 117 Verksamhetskostnader totalt 121 626 127 585 1, 5 959 Därav: Interna kostnader totalt 8 974 8 438 6,6-536 Avskrivningar och nedskrivningar 7 614 8 156. 542 Överföringsposter 5 795 7 559. 1 764 Övriga kalkylerade kostnader 2 39 1 527. -512 Driftsintäkter: Försäljningsintäkter 18 96 2 826 5,7 1 866 Interna försäljningsintäkter 3 738 2 569 6,3-1 169 Avgifter 5 683 5 96 14,4 223 Understöd och bidrag: - sysselsättningsunderstöd 142 142,3 - av EU 54 75,2 21 - övriga 418 375,9-43 Hyror, externa 3 17 3 284 8, 114 Hyror, interna 3 985 4 259 1,4 274 Övriga intäkter 3 588 3 65 8,8 17 Ändring av produktlager (ökn +, minskn -), Tillverkning för eget bruk, Verksamhetsintäkter totalt 39 74 41 44 1, 1 34 Därav: Interna intäkter totalt 9 938 8 85 21,6-1 88 Överföringsposter 5 813 7 858 2 45 Övriga kalkylerade intäkter - - - Kostnader och intäkter per invånare, euro: Driftskostnader: Löner och arvoden 1 677 1 769 91 Soc o pens.avgifter 457 491 35 Köp av kundtjänster 837 882 45 Köp av övriga tjänster 537 522-16 Material, förnödenheter, varor 465 472 7 Understöd 254 258 3 Hyror 189 22 14 Övriga kostnader 168 171 3 Verksamhetskostnader totalt 4 584 4 767 182 Därav: Interna kostnader totalt 338 315-23 Avskrivningar och nedskrivningar 287 35 18 Driftsintäkter: Försäljningsintäkter 715 778 63 Avgifter 214 221 6 Understöd och bidrag: 23 22-1 Hyror 27 282 12 Verksamhetsintäkter totalt 1 498 1 533 36 Därav: Interna intäkter totalt 375 331-44 16
Tabell 8: Specifikation av vissa driftskostnader 24 och 25, 1 euro Kommunerna och kommunalförbunden 24 25 Köp av övriga tjänster 15 443 17 747 Kontors-, bank- och experttjänster 1 31 1 145 Tryckning och annonsering 461 496 Post- och teletjänster 571 579 Försäkringar 298 33 Renhållnings- och tvätteritjänster 1 966 1 997 Byggande och underhåll av byggnader och områden 1 713 1 581 Byggande och underhåll av maskiner och anläggningar 423 383 Inkvarterings- och måltidstjänster 234 212 Rese- och transporttjänster 3 168 3 32 Social- och hälsovårdstjänster 483 49 Utbildnings- och kulturtjänster 593 618 Andel av beskattningskostnaderna 58 579 Övriga samarbetsandelar 68 61 Övriga tjänster 3 313 5 464 Material, förnödenheter och varor 13 486 14 171 Kontors- och skolmaterial 635 653 Litteratur 969 96 Livsmedel 2 34 2 554 Beklädnad 151 151 Mediciner och vårdmaterial 259 266 Städ- och rengöringsmaterial 289 32 Bränsle och smörjmedel 213 258 Värme, el och vatten 6 57 6 124 Inventarier 852 911 Byggnadsmaterial 559 494 Övrigt material 1 194 1 483 Understöd 6 75 6 898 Understöd till hushåll 5 399 5 537 Understöd till sammanslutningar 1 35 1 361 Hyresutgifter, externa 1 128 1 589 Hyror för byggnader och lokaler 839 1 23 Hyror för maskiner och anläggningar 121 143 Hyror för jord- och vattenområden 12 15 Övriga hyror 161 2 17
3.5 Investeringar Kommunernas investeringsutgifter per utgifts- och inkomstslag samt efter huvudsektor framgår av tabell 9. Kommunernas totala investeringsutgifter uppgick till nästan 26 miljoner euro år 25. Två tredjedelar av detta belopp satsades på byggnader. Av investeringarna i byggnader stod bostadsbyggnader för mindre än en halv miljon, medan investeringar i övriga byggnader uppgick till över 17 miljoner. Av dessa satsades knappt två miljoner på byggnader för daghem samt drygt en miljon vardera på byggnader för grundskolor och förvaltning. Nästan en tredjedel av utgifterna täcktes av investeringsinkomster, där landskapsandelar utgjorde den helt dominerande delen, eller 5,8 miljoner. Den del av investeringsinkomsterna som utgjordes av försäljningsinkomster kom främst från försäljning av jord- och vattenområden,,6 miljoner. Fördelat på huvudsektorer investerades,5 miljoner inom området allmän förvaltning, 1,5 miljoner inom socialväsendet, 6, miljoner inom undervisning och kultur samt hela 17,8 miljoner inom övriga tjänster. Av övriga tjänster stod vatten- och avloppsverk för 8,2 miljoner, byggnader och lokaler 3,9 miljoner samt hamnverksamhet för 1,7 miljoner. Trafikleder samt brand- och räddningsväsendet stod för dryga miljonen var av övriga tjänster. 18
Tabell 9: Kommunernas investeringar 24 och 25 24 1 euro 25 1 euro Fördelning, Förändring 24-25 procent 1 euro Varutyp/utgifts-/inkomstslag Investeringsutgifter Anskaffning av anläggningstillgångar: Immateriella tillgångar Mark- och vattenområden Bostadsbyggnader Övriga byggnader Fasta konstruktioner och anordningar Transportmedel 151 377 799 26 524 9 983 299 82 274 3 17 49 5 925 21,3 1,1 1,2 65,8 22,9,8-69 -13-499 -9 475-4 58-89 Övriga maskiner och inventarier 611 91 3,5 29 Övriga materiella tillgångar 337 17,7-167 Värdepapper i anläggningstillgångar Investeringsutgifter sammanlagt 471 39 549 984 25 891 3,8 1, 513-13 658 Investeringsinkomster Finansieringsandelar för investeringsutgifter: - av landskapet 11 344 5 83 77,6-5 541 - av kommuner och kom. förbund 15 45,6 - av EU 15 52,7 - av övriga 874 Försäljning av anläggningstillgångar: 3-53 762 1,2-112 Immateriella tillgångar Jord- och vattenområden Bostadsbyggnader Övriga byggnader Fasta konstruktioner och anordningar Transportmedel Övriga maskiner och inventarier Övriga materiella tillgångar 423 43 8 68 45 632 9 4 22 11 1,6 8,4,,1,1,3,1, 45 29-34 -4 22 11-67 Värdepapper i anläggningstillgångar 96 1,3 96 Investeringsinkomster sammanlagt 12 88 7 482 1, -5 398 Investeringsutgifter och -inkomster enligt huvudsektor Utgifter: Allmän förvaltning 596 537 2,1-59 Socialväsende 2 334 1 522 5,9-812 Undervisning och kultur 12 13 6 4 23,2-6 9 Övriga tjänster 24 66 17 831 68,9-6 775 Totalt 39 549 25 891 1, -13 658 Inkomster: Allmän förvaltning 115 358 4,8 243 Socialväsende 1 73 55 6,7-1 198 Undervisning och kultur 6 186 1 655 22,1-4 531 Övriga tjänster 4 879 4 969 66,4 9 Totalt 12 88 7 482 1,1-5 398 Nettoinvesteringsutgifter: Allmän förvaltning 481 179 1, -32 Socialväsende 631 1 17 5,5 386 Undervisning och kultur 5 827 4 349 23,6-1 478 Övriga tjänster 19 727 12 862 69,9-6 865 Totalt 26 669 18 49 1, -8 26 19
3.6 Kommunalförbunden I tabell 1 finns summerade uppgifter om kommunalförbundens drift och investeringar samlade. Verksamhetskostnaderna ökade med närmare en miljon från 24 och uppgick år 25 till drygt 16,8 miljoner euro. Av detta var 77 procent personalkostnader. Av verksamhetsintäkterna utgjorde avgifter och hyror fem procent, medan den helt dominerande delen var försäljningsintäkter från kommunerna, eftersom det är genom dem som kommunalförbundens verksamhet i huvudsak bekostas. Detta innebär också att kommunalförbundens verksamhetskostnader och -intäkter i stora drag är lika stora. Investeringarna uppgick till drygt en halv miljon, vilket är en halv miljon mindre än 24. Till största delen investerade kommunalförbunden i byggnader. Finansieringsandelar från landskapet utgjorde drygt,1 miljoner och från kommunerna nästan,1 miljoner euro. 2
Tabell 1: Kommunalförbundens driftshushållning och investeringar 24-25 24 25 Förändring 1 euro 1 euro Fördelning, 24-25 procent 1 euro Driftskostnader efter slag Löner och arvoden 9 638 1 173 6,4 535 Pensionsförs. avg. 2 9 2 179 12,9 17 Övriga soc. förs. avg. 563 637 3,8 74 Kundtj. köpta av landskapet, kommuner, kom. samf 337 299 1,8-38 övriga 2 57,3 37 Köp av övriga tjänster 1 455 1 474 8,8 19 Material, förnödenheter, varor 1 453 1 543 9,2 9 Understöd 3 2, -1 Hyror 324 361 2,1 37 Övriga kostnader 96 114,7 18 Verksamhetskostnader totalt 15 897 16 836 1, 939 Avskrivningar och nedskrivningar 213 322 1,9 19 Moms i återbäringssystemet 238 36 2,1 122 Driftsintäkter efter slag Försäljningsintäkter 15 23 16 3 94,4 1 7 Avgifter 65 642 3,8-8 Hyror 177 198 1,2 21 Övriga intäkter 131 72,4-59 Verksamhetsintäkter totalt 16 18 16 989 1, 971 Driftskostnader efter sektor Allm. förvaltn. 683 921 5,5 238 Socialförv. 747 725 4,3-22 Vård på åldringshem 2 886 3 45 18,1 159 Specialomsorgen 1 33 1 44 8,3 74 Annan serv. för åldr. o. handik. 3 6 3 331 19,8 325 Utbildn.- o kulturförvaltn. 22, -22 Grundskola 6 821 7 284 43,3 463 Investeringsutgifter Anskaffning av anläggningstillgångar: Immateriella tillgångar 17, -17 Mark- och vattenområden, Bostadsbyggnader 618 313 56,7-35 Övriga byggnader 414 164 29,7-25 Fasta konstruktioner och anordningar 8 1,4 8 Transportmedel, Övriga maskiner och inventarier 143 67 12,1-76 Övriga materiella tillgångar 16, -16 Värdepapper i anläggningstillgångar, Investeringsutgifter sammanlagt 1 28 552 1, -656 Investeringsinkomster Finansieringsandelar för investeringsutgifter: - av landskapet 313 122 55,2-191 - av kommuner och kom. förbund 222 92 41,6-13 - av EU, - av övriga 7 3,2 7 Försäljning av anläggningstillgångar, Investeringsinkomster sammanlagt 535 221 1, -314 21
3.7 Nyckeltal Tabell 11 innehåller allmänna uppgifter samt olika kommunalekonomiska nyckeltal för hela Åland, medan tabellerna 12 och 13 visar kommunvisa relationstal, den senare tabellen sådana som har att göra med beskattningen. Definitioner av nyckeltalen finns i avsnittet Beskrivning av statistiken. Med hjälp av nyckeltalen kan vi konstatera att de beskattningsbara förvärvsinkomsterna ökade med 21 miljoner medan kommunernas andelar av samfundsskatten minskade med närmare tio miljoner. Sammantaget ökade den totala skattebasen per invånare något. Till följd av att den genomsnittliga skattegraden steg något ökade också skatteinkomsterna och uppgick till närmare 2 7 euro per person. Landskapsandelarna för driften blev något högre än 24 och uppgick år 25 till drygt 83 euro per person. Verksamhetskostnaderna ökade dock mer än verksamhetsintäkterna vilket ledde till att årsbidraget minskade från 38 euro per person till 263 euro per person Investeringarna minskade från 1 euro per person till knappt 7 euro per person. Detta gjorde att årsbidraget räckte till 39 procent av nettoinvesteringarna. I kommunernas balanser tog sig detta uttryck i att lånestocken ökade från knappt 1 9 till drygt 2 1 euro per invånare. Kassamedlen per invånare var något lägre än 24 eller 479 euro per person medan likviditeten mätt i antal dagar sjönk från 41 till 32 dagar. Regional jämförelse Om man gör en regional jämförelse av vissa nyckeltal, ser man att Mariehamns verksamhetskostnader per invånare låg betydligt högre än motsvarande tal för landsbygden och skärgården. Men eftersom verksamhetsintäkterna i staden räckte till en betydligt större del av utgifterna (4 procent jämfört med 14-17 procent för landsbygden och skärgården), blev ändå verksamhetsbidraget (som är negativt) på ungefär samma nivå i Mariehamn och på landsbygden, medan det var större i skärgården. Skatteinkomsterna per person var drygt 3.3 euro i Mariehamn, medan det låg strax över 2. euro på landsbygden och i skärgården. Landskapsandelarna för driften var störst för skärgårdskommunerna, över 2. euro per person, jämfört med 1. euro i landsbygdskommunerna och knappt 4 euro per person i staden. Jämfört med 24 inverkade de högre skatteinkomsterna i Mariehamn samt något högre landskapsandelar till att staden fick ett högre årsbidrag för 25, från 272 euro 24 till 49 euro 25. För skärgården var det tvärtom, minskade skatteinkomster och lägre landskapsandelar gjorde att årsbidraget sjönk från 569 euro per person till 372 euro per person. Även för landsbygden sjönk årsbidraget 25 jämfört med 24, från 292 euro till 13 euro. När det gäller inkomstfinansiering av investeringar har Kökar ett negativt tal, vilket beror på att kommunen hade en nettoinkomst p g a försäljning av anläggningstillgångar. Det negativa talet för Finströms del beror på att kommunen redovisar ett negativt årsbidrag. Skärgårdskommunerna hade betydligt mera kassamedel per person än Mariehamn och landsbygdskommunerna och därmed också en högre likviditet. Regionalt hade Mariehamn den högsta lånestocken per person följt av landsbygden. 22
Tabell 11: Allmänna uppgifter och ekonomiska nyckeltal för kommunerna 22-25 Antal invånare 31.12 22 23 24 25 26 257 26 347 26 53 26 766 Beskattningsbar inkomst föregående år, 1 euro 399 357 378 947 383 24 42 48 - för förvärvsinkomster - andelar av samfundsskatten Beskattningsbar inkomst, euro per invånare 36 67 92 687 15 493 319 645 59 32 14 57 329 115 53 99 14 538 364 994 55 414 15 847 Skatteprocent 16,4 16,49 16,56 16,63 Fastighetsskatt -stadigvarande bostad,1,1,2,1 - annan bostad,9,9,9,9 -allmän skatteprocent,17,17,18,26 Skatteinkomster 1 euro 66 83 65 232 69 79 72 72 euro/inv 2 545 2 476 2 64 2 693 Landskapsandelar 1 euro 23 789 22 977 21 818 22 268 euro/inv 96 872 822 832 Verksamhetsintäkter, euro/inv 1 2 1 67 1 131 1 29 Verksamhetskostnader, euro/inv 3 881 4 45 4 211 4 425 Verks.int. /verks.kostn., procent 26,3 26,4 26,9 27,3 Verksamhetsbidrag, euro/inv -2 862-2 978-3 8-3 216 Årsbidrag 1 euro 15 86 9 319 8 18 7 43 procent 12,8 8, 6,8 5,6 euro/inv 575 354 38 263 procent av avskrivn. 235 133 11 87 Inkomstfinansiering av investeringarna Nettoinvesteringar, euro/inv Soliditet, procent Kassamedel 31.12 99,3 579 75,8 39,9 886 72,7 3,8 1 1 65,2 38, 6 681 62,9 1 euro euro/inv Likviditet, dagar 22 34 851 64 17 19 649 44 17 552 662 41 12 826 479 32 Finansiella tillgångar, euro/inv Lånestock 31.12. -69-569 -1 311-1 731 1 euro euro/inv Relativ skuldsättning, procent Lånekostnadsbidrag, procent 19 366 738 29,6 848 28 826 1 94 37,7 45 49 789 1 877 54,7 275 57 389 2 144 58,2 224 23
Tabell 12: Kommunvisa relationstal 25 Resultaträkning Verks.- Verks.- Verks.- Verks.- Skatteinkomster Landskaps- Årsbidrag Ink.- Låneintäkter kostn. intäkter/ bidrag andelar % fin. kostn.- euro/ euro/ -kostn. euro/ 1 euro/ 1 euro/ 1 % euro/ av av in.- bidr. inv inv % inv euro inv euro inv euro inv avskr. vest. % Brändö 649 4 642 14, -3 994 1 19 2 137 1 22 1 969 85 3,4 164 81 2,1 967 Eckerö 632 4 356 14,5-3 722 2 152 2 326 1 314 1 421 19,5 21 8 6,6 62 Finström 523 3 548 14,7-3 25 5 588 2 289 1 947 798-88 -1, -36-18 -3,3 64 Föglö 1 28 5 26 24,3-3 98 1 452 2 436 1 14 1 852 245 7,4 411 138 453,7 593 Geta 633 4 39 14,7-3 673 84 1 811 971 2 187 85 4,1 191 67 78,3 19 Hammarland 45 3 4 11,9-2 996 2 699 1 95 1 492 1 78 37,8 27 13 23,1 12 Jomala 553 3 558 15,5-3 5 8 789 2 432 2 715 751 546 4, 151 88 71,1 148 Kumlinge 654 4 873 13,4-4 22 831 2 341 796 2 242 128 6,9 361 123 256, 38 Kökar 729 4 66 15,7-3 931 577 1 94 757 2 498 137 8,8 452 24-1 957,1 365 Lemland 388 3 358 11,6-2 97 3 817 2 252 1 692 998 437 7,1 258 132 118,8 51 Lumparland 793 4 72 19,5-3 279 963 2 488 481 1 243 158 9, 48 145 34,9 171 Saltvik 369 3 386 1,9-3 17 4 15 2 39 1 448 833 186 3, 17 82 48,6 72 Sottunga 764 4 945 15,4-4 189 321 2 528 222 1 748 26 4,1 25 113-15 Sund 573 3 749 15,3-3 176 2 288 2 219 1 391 1 349 394 9,2 382 215 53,6 73 Vårdö 57 3 96 12,8-3 455 959 2 251 769 1 85 244 12,6 573 31 9,7 2 133 Mariehamn 2 19 5 44 4,5-3 215 35 78 3 312 4 147 385 4 44 6,9 49 89 38, 247 Landskomm. 548 3 765 14,6-3 217 36 364 2 275 18 121 1 134 2 639 4,2 165 84 39,7 195 - Landsbygden 55 3 61 14, -3 96 31 115 2 278 13 451 985 1 774 3,4 13 68 3,3 155 - Skärgården 82 4 73 17, -3 929 5 249 2 257 4 67 2 8 865 7,3 372 158 19,6 57 Hela Åland 1 29 4 425 27,3-3 216 72 72 2 693 22 268 832 7 43 5,6 263 87 38,6 224 Investeringar och balansräkning Netto- Soliditet Kassamedel Likvidi- Finansi- Lånestock Relativ Koncernens invest. % 31.12 tet, erings- 31.12 skuld- lånestock euro/ 1 euro/ dagar förmög. 1 euro/sättning 1 euro/ inv euro inv euro/inv euro inv % euro inv Brändö 815 65,9 1 415 2 726 161 1 967 348 671 27 348 671 Eckerö 311 66, 591 639 48-634 843 911 35 843 911 Finström 1 11 22,9 381 156 11-4 945 11 91 4 879 15 12 691 5 199 Föglö 91 75,8 3 43 5 16 334 4 65 514 862 26 514 862 Geta 27 35,2 217 489 38-3 725 1 726 3 887 94 1 726 3 887 Hammarland 116 86,9 1 543 1 115 112 727 37 222 15 37 222 Jomala 213 6,7 658 182 16-1 238 4 291 1 187 44 5 169 1 43 Kumlinge 141 73,1 544 1 532 11 57 233 655 29 48 1 149 Kökar -23 45,5 366 1 28 88-46 392 1 294 38 499 1 647 Lemland 217 77, 796 47 47-283 838 494 26 1 8 637 Lumparland 1 171 55,7 77 199 12-2 561 1 166 3 13 77 1 166 3 13 Saltvik 22 57,6 876 54 48-738 1 85 1 38 42 2 64 1 187 Sottunga 55, 181 1 425 14-2 79 395 3 11 73 394 3 12 Sund 713 66,5 657 637 47-249 796 772 33 796 772 Vårdö 631 55,2 623 1 462 17-789 829 1 946 54 829 1 946 Mariehamn 1 74 67,1 858 8 4-2 642 3 996 2 875 62 67 32 6 245 Landskomm. 416 57,2 11 968 749 6-1 118 26 393 1 651 54 28 834 1 84 - Landsbygden 429 54,9 5 796 424 35-1 522 23 682 1 734 58 25 842 1 892 - Skärgården 339 66,2 6 172 2 653 176 1 257 2 711 1 165 36 2 992 1 286 Hela Åland 681 62,9 12 826 479 32-1 731 57 389 2 144 58 96 154 3 592 24
Tabell 13: Kommunvisa relationstal för beskattningen Beskattningsbar inkomst 24 Skatteprocent Fastighetsskatt 25 För för- Andelar Totalt Per 24 25 26 Stadigv. Annan Allmän vävs- av samf.- invånare bostad bostad ink. skatten 1 euro 1 euro 1 euro Brändö 5 622 365 5 986 11 61 17,5 17,5 18,,,9, Eckerö 9 139 2 341 11 48 12 798 17,5 17,5 18,,,9,5 Finström 29 513 1 176 3 688 12 792 17, 17,5 18,25,,9,1 Föglö 6 91 1 244 8 153 13 432 16,75 17, 17,,,9,6 Geta 3 94 48 3 952 8 572 18,5 18,5 18,5,3,9,5 Hammarland 15 384 253 15 637 11 274 16, 16, 17,,,9,2 Jomala 47 3 1 698 48 71 13 883 17, 17, 17,,,9,75 Kumlinge 4 467 98 4 565 12 36 18,5 18,5 18,5,,9,4 Kökar 3 63 18 3 81 1 48 18,5 18,5 18,5,1,9,6 Lemland 22 56 78 22 134 13 66 17, 17, 17,,,9,15 Lumparland 4 853 261 5 114 13 493 18,5 18,5 18,5,,9,3 Saltvik 22 76 2 123 24 883 14 442 17, 17,25 17,5,,9,2 Sottunga 1 825 12 1 837 14 26 17,5 17,5 17,5,,9, Sund 12 41 44 12 85 11 82 18,5 18,5 18,5,2,9,2 Vårdö 4 815 25 4 84 11 389 17,5 17,5 17,5,,9,15 Mariehamn 171 639 45 631 217 27 2 283 16, 16, 16,,,9,12 Landskomm. 193 355 9 783 23 137 12 842 17,18 17,3 17,57,2,9,4 - Landsbygden 166 653 8 21 174 674 12 966 17,12 17,25 17,54,2,9,41 - Skärgården 26 72 1 761 28 463 12 133 17,57 17,63 17,73,1,9,32 Hela Åland 364 994 55 414 42 48 15 847 16,56 16,63 16,78,1,9,26 25
3.8 Verksamhetsuppgifter I tabell 14 presenteras några uppgifter om kommunernas verksamhet och tabell 15 innehåller verksamhetsuppgifter från den sociala sektorn. I tabell 16 framgår ytterligare uppgifter från denna sektor presenterade efter ålder. Utgående från verksamhetsstatistiken kan man notera att detaljplaner omfattande drygt 11 hektar godkändes år 25, vilket var betydligt mer än året före. Inom byggnadstillsynen behandlades närmare 1 2 tillståndsansökningar. Utlåningen vid de kommunala biblioteken minskade med nästan 13 5 band till 473 9. Antalet elever i grundskolan ökade med tio och uppgick till 3 59 höstterminen 25. För ytterligare uppgifter om grundskolan hänvisas till den statistik som årligen publicerar i serien Statistikmeddelande, Utbildning. Statistiken finns också på s hemsida, www.asub.ax. Antalet bostäder som kommunerna ägde ökade från 435 år 24 till 448 år 25. Bostäderna som ägdes av kommunala bolag ökade från 558 till 568. Sammanlagt ökade det kommunala bostadsbeståndet från 1 9 till 1 22 lägenheter, vilket är närmare åtta procent av det totala bostadsbeståndet på Åland. Antalet barn på daghem ökade från år 24 och uppgick till 1 317 år 25. Inom familjedagvården minskade antalet barn något. Totalt ökade antalet barn inom barnomsorgen till 1 445. Inom lekverksamheten var antalet barn i genomsnitt 81. På ålderdomshem (Trobergshemmet, De Gamlas hem och Sunnanberg) och Gullåsen bodde 218 personer vid slutet av året. Detta är en minskning med 31 klienter sedan 24. Däremot ökade antalet klienter på periodplats med 19 stycken och uppgick till 93 klienter vid årets slut. Antalet hushåll som fick hemtjänst minskade och uppgick till 565 stycken. Närståendevården ökade något i omfattning. Stöd för närståendevård betalades ut till 26 personer. Av dessa var över 35 procent 65 år eller äldre. Antalet vårdade inom ramen för närståendevården uppgick till 34. Ålderdomshemmen och Gullåsen domineras av klienter som är 85 år eller äldre. År 25 hörde 55 procent av de boende till denna ålderskategori. Över 18 procent av invånarna som var 85 år eller äldre bodde på någon av dessa inrättningar. Även inom serviceboende var andelen personer i åldrarna 85 år eller äldre dominerande. På ålderdomshemmen, Gullåsen och inom serviceboende var 95-97 procent av klienterna 65 år eller äldre, medan närståendevård, som ges av anhöriga i hemmet, också omfattar en hel del yngre personer. I denna vårdform var 53 procent av klienterna 65 år eller äldre. Den närståendevård som statistikförs är den för vilken kommunal ersättning betalas ut. När det gäller hemtjänsten är det hushåll och inte personer som 26
Tabell 14: Verksamhet, summerade uppgifter för alla kommuner 22-25 22 23 24 25 Allmänna uppgifter Anställda Antal 1 695 1 756 1 764 1 66 Per 1 invånare 65 67 66 6 Förtroendeorgan 19 185 17 174 Grundskola Antal elever 3 84 3 18 3 49 3 59 Bibliotek Utlåning, band Antal 464 243 478 275 487 365 473 92 Per invånare 18 18 18 18 Samhällsplanering Godkända detaljplaner, hektar 118 152 74 113 Byggnadstillsyn Behandlade tillståndsansökningar 1 12 1 112 1 187 1 167 Behandlade anmälningsärenden 117 149 155 175 Trafikleder Kommunalvägar, km 346 347 39 393 Bostäder Bostäder som kommunerna äger Antal 398 412 435 448 Yta 2 733 21 694 23 5 23 4 Bostadsaktielägenheter som kommunerna äger Antal 1 14 16 6 Bostäder i kommunala bolag Antal 44 496 558 568 Yta 22 956 27 273 31 88 31 335 Summa bostäder som kommunerna äger eller Antal 812 922 1 9 1 22 har bestämmanderätt över Per 1 invånare 31 35 38 38 Vatten- och avloppsverk Vattenmängd som pumpats i nätet, 1 m 3 1 53 1 65 1 672 1 661 3 Mottaget avloppsvatten, 1 m 1 935 2 2 2 262 2 238 Övrigt Åkerareal i kommunernas ägo, ha Skogsareal i kommunernas ägo, ha Utarrenderade områden, ha 65 63 68 69 723 755 874 88 231 231 241 241 27