Fonetik och fonologi Ljud och ljudsystem Allmän Grammatik och Fonetik HT07 Dag 2
Periodiska systemet
Internationella IPA-alfabetet Konsonanter Vokaler Diakritiska tecken
Vokaler av lat. vox, vocix röst - fri väg genom svalg och munöppning aaaa, oooo, iiii - kan bilda stavelser Konsonanter av lat. con- med och sonare ljuda, låta - skapas genom en form av förträngning helt eller delvis k, t, b j, l, r, v h - bildar inte stavelser
Stavelser Språkljud i yttranden grupperar sig i stavelser. i-gen-kän-nings-fak-tor av-stav-nings-pro-ble-ma-tik-en gram-ma-tik-fö-re-läs-ning På svenska är kärnan i en stavelse alltid en vokal. Olika språk har olika regler för vilka ljud som kan bilda stavelser.
Skriftsystem: stavelseskrift (repris) Varje tecken står för en kombination av konsonant (C) + vokal (V): CV-CV-CV-CV Indiska alfabetet: क (ka), ख (kha), ग (ga), घ (gha) स क तम sa(m)-skŗ-ta-m sanskrit
Stavelsebildande konsonanter -R- i sa(m)-skŗ-ta-m = sanskrit Tjeckiska: strc prst skrz krk. kör fingrarna igenom halsen Halvvokaler -W- i Eng. work -J- i Ja, ja, aj -L- i Eng. people [pipl]
Internationella IPA-alfabetet: Konsonanter Artikulationsställe Artikulationssätt
Konsonanter: artikulationsställe 1/2 Läpparna: labialer [p, b], [m] Underläpp och tänder: labiodentaler [f, v] Tungspets och tänder: dentaler [t, d] Tungrygg och gommen: velarer [k, g] Svalget: [h] [ʔ]
Konsonanter: artikulationsställe 2/2 Tungspets och tänder retroflexa [ʈ, ɖ] Tungrygg och hårda gommen palatal [с, ɟ] Tungrygg och mjuka gommen/tungspenen uvular [q, ɢ] Tungryggens bakre del och svalgväggen faryngal [ħ, ʕ]
Svenska konsonanter: artikulationssätt explosivor: nasaler: vibranter: frikativor: lateraler: approximanter: p, b t, d k, g m n ŋ (ng) r f, v s, z h l ɹ
Internationella IPA-alfabetet: Svenska konsonanter Artikulationsställe Artikulationssätt
Internationella IPA-alfabetet: Turkiska konsonanter Artikulationsställe Artikulationssätt
Internationella IPA-alfabetet: Arabiska konsonanter Artikulationsställe Artikulationssätt
Konsonanter: tonande - tonlösa Tonlöst Tonande Explosivor: Frikativor: p b Labiala t d Dentala k g Velara f v Labiodentala s z Dentala
Vokalfyrsidingen
Vokalerna: kardinalvokaler i u a ɑ
Vokalerna: dimensioner Främre Central Bakre Hög i sin (egen) ʉ sund u sona (böta) e o Mellan sen (långsam) ɛ ə pojke så (plantera) ɔ sen (efteråt) sådde (planterade) a ɑ Låg sa (yttrade) sann (äkta)
Vokalerna: centrala mellan
Vokalerna
Vokalerna: rundade - orundade Orundande vokalljud
Vokalerna: rundade - orundade Rundade vokalljud
Vokaler: rundade - orundade Främre: [i] sil [y] syl
Vokaler: diftonger Diftong = en följd av två vokalljud i en och samma stavelse (ej åtskilda av en stavelsegräns). Eng. I jag, eye öga, Sv. paj [a-i] Eng. pay betala, say säga, Sv. hej [e-i] Eng. house, Ty. Haus [a-u] Triftong = följd av tre vokalljud, t.ex. gotländska biaudä.
Fonologiska regler assimilation aspiration prosodi
Assimilation: konsonanter < ad-similare till + lika båt väg gäst gård Inom ett ord snabb snabbt : -bt- > -ptskyggt : -gt- > -kt- skygg annan anbud : -nb- > -mb- I ordgränsen en båt : -n + b- > -mben väg : -n + v- > -ɱben gäst : -n + g- > -ngjen gård : -n + g- > -ng- labiodental nasal OBS! Skillnad på mjukt och hårt /g/
Assimilation: vokalharmoni Finska Elativ från uttrycks med ändelsen: -sta i ord där stammen har bakre vokal Turusta från Åbo (Turku) -stä i ord där stammen har främre vokal Helsingistä från Helsinki Vokalharmoni förekommer i bl.a. ungerska och turkiska.
Aspiration På svenska uttalas tonlösa konsonanter först i ett ord med aspiration. katt kanna coola till tall punk skatt scanna skola still stall spunk
Aspiration Thailändska: pàa phàa tam tham skog att dela att göra att slå/hamra Aspiration kan vara betydelseskiljande.
Aspiration Sanskrit: ká vem?, vad? kha hål, öppning gātin sångare ghātin mord Kinesiska: kan göra khan läsa pan halv phan domare På sanskrit är aspiration betydelseskiljande på både tonande och tonlösa konsonanter. På kinesiska är aspiration betydelseskiljande enbart på tonlösa konsonanter.
Prosodi Längd: -betydelseskiljande: hālt (halkigt) hălt! (stanna!) Betoning: -betydelseskiljande: ord: massiv (stor) massiv (fjäll) fras: hälsa på (säga hej) hälsa på (besöka)
Satsbetoning - anger fokus i meningen: Imorgon har vi tenta. (neutralt) Imorgon har vi tenta. (Imorgon?!) Imorgon har vi tenta. (Vi?!) Imorgon har vi tenta. (Tenta?!)
Prosodi: intonation Satsintonation -fallton i påståenden -stigton i frågor Ordintonation (ordtoner) Anger tonläget på vissa ord -knuten till en stavelse/vokal -kan vara betydelseskiljande
Prosodi: intonation Satsintonation -fallton i påståenden -stigton i frågor Han åker till stan imorgon. (påstående) Han åker till stan imorgon? (fråga)
Prosodi: (toner) ordintonation Ordintonation (ordtoner) Anger tonläget på vissa ord -knuten till en stavelse/vokal -betydelseskiljande tòmten (jultomten) stègen (trappstegen) ànden (spöket) nùbben (supen) tómtèn (gården) stégèn (kliven) ándèn (fågeln) núbbèn (spiken)
Toner på kinesiska Ma 1 ma 4 ma 3 ma 0? mor skälla ut hästen - [frågepartikel] Skäller mor på hästen?
Kinesiska toner
Sammanfattning Dag 2 Vokaler och konsonanter - skillnader - stavelser - var de bildas och hur - IPA-alfabetet Fonologiska regler - assimilation och aspiration - prosodi: längd, betoning och intonation
Slut Dag 2 Nästa föreläsning Fredag 7/9 kl. 8:15 11 i Ihresalen Läs sid. 65-100 i kompendiet + Extramaterial (morfologi och kasus)