Fonetik och fonologi. Ljud och ljudsystem. Allmän Grammatik och Fonetik HT07 Dag 2

Relevanta dokument
Allmän Grammatik och Fonetik HT10 Dag 1. Lingvistik och grammatik. Fonetik och fonologi

Allmän Grammatik och Fonetik HT09 Dag 1. Lingvistik och grammatik. Fonetik och fonologi

fonetik konsonanter + fonologi

Fonetik. Dolores Meden

Rysk fonetik 7,5 hp föreläsning III. Institutionen för moderna språk Karine Åkerman Sarkisian Ryska A

Talets fysiologi, akustisk fonetik. Lungorna och struphuvudet. Röst David House: Talets fysiologi, akustisk fonetik VT16.

Lista på transkriptionstecken för arabiskt dialektmaterial 1

Namn:.. Personnr:. 1. (4 p) I vilket av följande ord kan man i central rikssvenska höra 6 språkljud?

Rysk fonetik 5 hp föreläsning II. Institutionen för moderna språk Karine Åkerman Sarkisian Ryska A

tentaplugg.nu av studenter för studenter

Världens språk. Lingvistik och grammatik Världens språk Språkstrukturer och skriftsystem. Allmän Grammatik och Fonetik HT07 Dag 1

Svenskan i tvärspråkligt perspektiv. Fonologi. Solveig Malmsten

1. Turkologisk transkription och notation

fonetik fonologi + fonotax

Institutionen för lingvistik och filologi HT 2007

Uttalsutveckling. Språkstruktur. Språkstruktur. Språkstruktur. Det mänskliga talet. Barns tidiga språkutveckling

Facit till peer-uppgifterna, som även är vägledande för tentan

I. GRUNDERNA I RYSK FONOLOGI

Morfologi, språktyper och skriftsystem. Allmän Grammatik och Fonetik HT09 Dag 2

FÖR ÖPPET OCH TONLÖST. UTTALSSVÅRIGHETER I SVENSKAN PÅ UNIVERSITETSNIVÅN. Henna Volotinen

Kortfattad tysk uttalslära

>> Inledning.

fonetik intro + vokaler

Fonologisk typologi

FRANSKA I ALLMÄN FONETIK. Inga hjälpmedel är tillåtna vid skrivningar (information om undantag finns på vår hemsida).

Vokaler. Vokaler och Konsonanter. Vokaler och Konsonanter. Vokaler och Konsonanter. Skillnad: bildningssätt. Vokaler och Konsonanter

b) Ge minst ett exempel på en tonlös konsonant och dess tonande motsvarighet.

Talapparaten. Bildkälla: Engstrand, O: Fonetik light. lungorna luftströmsprocess energi. struphuvudet larynx fonation ljudkälla.

Kurslitteratur Taltranskription: Introduktion

Bokoteket. Barnböcker på arabiska. Eva-Kristina Salameh Språkens Hus. Bokoteket Språkens Hus Eva-Kristina Salameh

Inst. för lingvistik & filologi, Uppsala universitet Pétur Helgason VT Vokaler

Svenska språkets struktur: fonetik. kända svårigheter i svenska som andraspråk. Helen Winzell (rum 4315, Key-huset) helen.winzell@liu.

Konsonanter. Grundstruktur

Vokaler beskrivs som: främre/centrala/bakre -- rundade/orundade -- slutna/halvslutna/halvöppna/öppna

Fonologi. Kommutationstest. Minimala par. Hur bestämmer man vilka fonem ett språk har?

fonetik repetition fonologi + fonotax och prosodi

Repetitorium i svensk språkhistoria. JPS Ht 09

Artikulatorisk fonetik

Därför uttalas Kjell som Kille och Sture som Store

Morfologi, språktyper och skriftsystem. Allmän Grammatik och Fonetik HT10 Dag 2

Skillnader på vokaler och konsonanter?

Institutionen för lingvistik och filologi HT 2009

Hur bestämmer man vilka fonem ett språk har? Fonologi. Kommutationstest. Hur bestämmer man vilka fonem ett språk har?

Vad vill vi Vad kan vi Vad bör vi göra med uttalsundervisningen?

/r/ i några svenska dialekter

H LH L] fonologikompendium] (x.) (.x) Tomas Riad Sep.tem.ber mcmxcvii

Vad bör vi göra med uttalsundervisningen?

man kan lyssna på vad de betyder man kan lyssna efter hur de låter utan att bry sig om vad de betyder.

UPPSALA UNIVERSITET Slaviska institutionen Ryska A: 4b) Ryskt uttal. Lars Steensland RYSK PRAKTISK FONETIK

Tornedalsfinska - Meänkieli - Kan språkteknologiska verktyg för finska anpassas till meänkieli?

LSK110 S S S S

Vad händer med de svenska dialekterna? 19/ Margareta Svahn

Fonetisk distansmätning av ord i lexikon

Skillnader vokaler - konsonanter. Konsonanters akustiska mönster. Vokaler. Konsonanter. Konsonantklasser. Sonoranter

Uttalskorrigering med hjälp av Fonetisk text

Termordlista. Olle Engstrand, Fonetikens grunder Författaren och Studentlitteratur aktiv artikulator Den artikulator som bildar avspärrning

foner fonem stol 4 4 mamma 4 2 sjukskötare 9 8 gata 4 3 stat 4 3 Haparanda 9 6 heter 5 4 el. 5 kärvänlig 8 el. 9 7 el 8

Vad bör vi göra med uttalsundervisningen?

Språkljudens akustik. Akustik, akustiska elementa och talanalys

Fernando Álvarez Montalbán

Skrivning i fonetik. För Tyska kl Namn: Personnummer:

BLOCK 1. 1A. Att komma igång

Fonetik I. Talets anatomi

Några ord om fonologi. Några ord om fonologi. Några ord om fonologi. Några ord om fonologi. Några ord om fonologi. Några ord om fonologi

Prosodi. Talets rytm och melodi I. Prosodi. Stavelser. Prosodi. Stavelser. Stavelser

Fonembegreppet

Lyssna, läs och uttala. Eva Askling och Britt Wahlström-Ståhl

Inst f lingvistik, GU, vt 04 Jonas Lindh Omtentamen, Fonetik, fonologi och grafonomi, Lördag 8 maj 2004, kl

Svenskans ljudsystem i relation till världens språk

Tillsammans. Tillsammans. ser och förstår vi mer och blir mer ödmjuka. Och kan lättare förstå hur förvirrande det vi säger kan vara för föräldrar

Jollerkoll - typisk jollerutveckling

fonetik fonotax + prosodi

1. a) Konsonanterna kan beskrivas utifrån tre artikulatoriska kriterier. Förklara dessa kriterier utifrån nedanstående figur. Alveolarer.

Perception. Intonation och tonhöjd. Intrinsisk F0. Intonation och tonhöjd (ff) Akustiska och perceptoriska drag. Perception av prosodiska drag

Språktypologi och språksläktskap

Neurolingvistik - Fonologi

Ämnesdidaktiskt kollegium. Arbetslag 4-6. Vad vill vi att eleverna ska utveckla? Bosgårdsskolan - Tvååker

En longitudinell studie av tidig Titel talutveckling hos barn med isolerad gomspalt

fonetik repetition prosodi + skriftspråk

Första lektionen Dars e avval

Språkljud Test. Kartläggning av uttal med bilder. Gunnel Wendick

Röstanatomisk översikt 1

SVENSKLÄRARNAS ERFARENHETER AV UTTALSUNDERVISNING PÅ DEN MUNTLIGA KURSEN RUB6/RUA7 TALA OCH FÖRSTÅ BÄTTRE. Iida Pappinen

KOMPENDIUM SPANSK FONOLOGI

av Bangkok Book House Tryckt i Thailand. Alla rättigheter är reserverade.

Fonologi och rättskrivning hos flerspråkiga barn i årskurs två

Utskrift av dialektinspelning från Björnlunda socken, Södermanland

Introduktion. Koartikulation (1)

Tre somaliska inlärares svenska uttal En kontrastiv studie

A L L M ƒ N G R A M M A T I K

Möjligt med språk utan fonologisk struktur, bara morfem med viss vokalisering?

Körläsning, konsonanter och betonade stavelser

Möbius syndrom - tal, språk och kommunikation

Lär dig engelska med bilder Mappia AB Facebook.se/mappia Twitter/mappiaab

specialpedagogik/grundskola/122_inkludering_och_delaktighet_flersprakighet

Föreläsningens upplägg. Språket, individen och samhället HT Döva och språk. Internationell manifestation för teckenspråket (29 september 2007)

Dyslexi på olika språk

Vem är jag? Vilka är ni? Vad gör vi här?

Hur barn i åldern 4;0-5;11 år presterar på taluppfattningstestet

En studie om fonetiska svårigheter hos andraspråksinlärare med grekiska som modersmål

Transkript:

Fonetik och fonologi Ljud och ljudsystem Allmän Grammatik och Fonetik HT07 Dag 2

Periodiska systemet

Internationella IPA-alfabetet Konsonanter Vokaler Diakritiska tecken

Vokaler av lat. vox, vocix röst - fri väg genom svalg och munöppning aaaa, oooo, iiii - kan bilda stavelser Konsonanter av lat. con- med och sonare ljuda, låta - skapas genom en form av förträngning helt eller delvis k, t, b j, l, r, v h - bildar inte stavelser

Stavelser Språkljud i yttranden grupperar sig i stavelser. i-gen-kän-nings-fak-tor av-stav-nings-pro-ble-ma-tik-en gram-ma-tik-fö-re-läs-ning På svenska är kärnan i en stavelse alltid en vokal. Olika språk har olika regler för vilka ljud som kan bilda stavelser.

Skriftsystem: stavelseskrift (repris) Varje tecken står för en kombination av konsonant (C) + vokal (V): CV-CV-CV-CV Indiska alfabetet: क (ka), ख (kha), ग (ga), घ (gha) स क तम sa(m)-skŗ-ta-m sanskrit

Stavelsebildande konsonanter -R- i sa(m)-skŗ-ta-m = sanskrit Tjeckiska: strc prst skrz krk. kör fingrarna igenom halsen Halvvokaler -W- i Eng. work -J- i Ja, ja, aj -L- i Eng. people [pipl]

Internationella IPA-alfabetet: Konsonanter Artikulationsställe Artikulationssätt

Konsonanter: artikulationsställe 1/2 Läpparna: labialer [p, b], [m] Underläpp och tänder: labiodentaler [f, v] Tungspets och tänder: dentaler [t, d] Tungrygg och gommen: velarer [k, g] Svalget: [h] [ʔ]

Konsonanter: artikulationsställe 2/2 Tungspets och tänder retroflexa [ʈ, ɖ] Tungrygg och hårda gommen palatal [с, ɟ] Tungrygg och mjuka gommen/tungspenen uvular [q, ɢ] Tungryggens bakre del och svalgväggen faryngal [ħ, ʕ]

Svenska konsonanter: artikulationssätt explosivor: nasaler: vibranter: frikativor: lateraler: approximanter: p, b t, d k, g m n ŋ (ng) r f, v s, z h l ɹ

Internationella IPA-alfabetet: Svenska konsonanter Artikulationsställe Artikulationssätt

Internationella IPA-alfabetet: Turkiska konsonanter Artikulationsställe Artikulationssätt

Internationella IPA-alfabetet: Arabiska konsonanter Artikulationsställe Artikulationssätt

Konsonanter: tonande - tonlösa Tonlöst Tonande Explosivor: Frikativor: p b Labiala t d Dentala k g Velara f v Labiodentala s z Dentala

Vokalfyrsidingen

Vokalerna: kardinalvokaler i u a ɑ

Vokalerna: dimensioner Främre Central Bakre Hög i sin (egen) ʉ sund u sona (böta) e o Mellan sen (långsam) ɛ ə pojke så (plantera) ɔ sen (efteråt) sådde (planterade) a ɑ Låg sa (yttrade) sann (äkta)

Vokalerna: centrala mellan

Vokalerna

Vokalerna: rundade - orundade Orundande vokalljud

Vokalerna: rundade - orundade Rundade vokalljud

Vokaler: rundade - orundade Främre: [i] sil [y] syl

Vokaler: diftonger Diftong = en följd av två vokalljud i en och samma stavelse (ej åtskilda av en stavelsegräns). Eng. I jag, eye öga, Sv. paj [a-i] Eng. pay betala, say säga, Sv. hej [e-i] Eng. house, Ty. Haus [a-u] Triftong = följd av tre vokalljud, t.ex. gotländska biaudä.

Fonologiska regler assimilation aspiration prosodi

Assimilation: konsonanter < ad-similare till + lika båt väg gäst gård Inom ett ord snabb snabbt : -bt- > -ptskyggt : -gt- > -kt- skygg annan anbud : -nb- > -mb- I ordgränsen en båt : -n + b- > -mben väg : -n + v- > -ɱben gäst : -n + g- > -ngjen gård : -n + g- > -ng- labiodental nasal OBS! Skillnad på mjukt och hårt /g/

Assimilation: vokalharmoni Finska Elativ från uttrycks med ändelsen: -sta i ord där stammen har bakre vokal Turusta från Åbo (Turku) -stä i ord där stammen har främre vokal Helsingistä från Helsinki Vokalharmoni förekommer i bl.a. ungerska och turkiska.

Aspiration På svenska uttalas tonlösa konsonanter först i ett ord med aspiration. katt kanna coola till tall punk skatt scanna skola still stall spunk

Aspiration Thailändska: pàa phàa tam tham skog att dela att göra att slå/hamra Aspiration kan vara betydelseskiljande.

Aspiration Sanskrit: ká vem?, vad? kha hål, öppning gātin sångare ghātin mord Kinesiska: kan göra khan läsa pan halv phan domare På sanskrit är aspiration betydelseskiljande på både tonande och tonlösa konsonanter. På kinesiska är aspiration betydelseskiljande enbart på tonlösa konsonanter.

Prosodi Längd: -betydelseskiljande: hālt (halkigt) hălt! (stanna!) Betoning: -betydelseskiljande: ord: massiv (stor) massiv (fjäll) fras: hälsa på (säga hej) hälsa på (besöka)

Satsbetoning - anger fokus i meningen: Imorgon har vi tenta. (neutralt) Imorgon har vi tenta. (Imorgon?!) Imorgon har vi tenta. (Vi?!) Imorgon har vi tenta. (Tenta?!)

Prosodi: intonation Satsintonation -fallton i påståenden -stigton i frågor Ordintonation (ordtoner) Anger tonläget på vissa ord -knuten till en stavelse/vokal -kan vara betydelseskiljande

Prosodi: intonation Satsintonation -fallton i påståenden -stigton i frågor Han åker till stan imorgon. (påstående) Han åker till stan imorgon? (fråga)

Prosodi: (toner) ordintonation Ordintonation (ordtoner) Anger tonläget på vissa ord -knuten till en stavelse/vokal -betydelseskiljande tòmten (jultomten) stègen (trappstegen) ànden (spöket) nùbben (supen) tómtèn (gården) stégèn (kliven) ándèn (fågeln) núbbèn (spiken)

Toner på kinesiska Ma 1 ma 4 ma 3 ma 0? mor skälla ut hästen - [frågepartikel] Skäller mor på hästen?

Kinesiska toner

Sammanfattning Dag 2 Vokaler och konsonanter - skillnader - stavelser - var de bildas och hur - IPA-alfabetet Fonologiska regler - assimilation och aspiration - prosodi: längd, betoning och intonation

Slut Dag 2 Nästa föreläsning Fredag 7/9 kl. 8:15 11 i Ihresalen Läs sid. 65-100 i kompendiet + Extramaterial (morfologi och kasus)