Så byggs förtroende och så skapas misstro och varför är det viktigt? Sverker C. Jagers Statsvetenskapliga institutionen Göteborgs universitet
Upplägg Bakgrund Vrida och vända på förtroendebegreppet Några exempel Koppling till kärnavfallsfrågan
Bakgrund Syfte: Ge ett diskussionsunderlag Statsvetenskapligt perspektiv Varför är förtroende viktigt? Ellinor Ostrom (CPR), Putnam (socialt kapital), Bo Rothstein (förtroende för institutioner) Jag har lånat från flera Mitt fokus: medborgares acceptans för och efterlevnad av beslut på miljöområdet Huvudsakligen individdata
Principiell bild Procedurer Demokrati Utfall Legitimitet Beslutsfattande Effektivitet
Legitimitet Flera innebörder Acceptans och efterlevnad (relaterade) Acceptans Fullt stöd Acceptera Rösta för/mot utan närmare eftertanke OBS! procedur/inför och utfall
Vad påverkar acceptans (på miljöområdet)? Egenintresse Rättvisa Effektivitet (i kostnad och utfall) Oro/hot Proceduren Förtroende
Vad är förtroende? En attityd till andra (anse och tro på kompentens, löfteshållning etc) Mental process: hantering av risk (våga dela eller lämna sitt öde i andras händer)
Förtroende, två aspekter Mellan individer Om jag inte tror att andra.. Om bara jag För institutioner (politiker, regelverk) Avsikter Kompetens Utformning/proceduren/spelreglerna Historik! Fokus på institutioner och beslutsfattare
Exempel 1 Effektivitet i utfall London och Stockholm Kostnadseffektivitet Höjning av Co2-skatt, valexperiment: om avsedd effekt till lägsta pris så ökad acceptans Rättvisa Viktigt skäl mot Co2-skatt (avstånd och inkomst) kan justeras med hjälp av t ex. avdrag Egenintresse Om min välfärd/identitet/bekvämlighet äventyras så (Co2-skatt + bil).
Exempel 2 Förtroende för beslutsfattare och Co2- skatt Högre acceptans bland folk med generellt högt förtroende (politiker, institutioner) Valexperiment: Om intäkter från Co2- skatten öronmärks så ökar stödet dramatiskt.
Exempel 3 Svenska yrkesfiskare och regel-efterlevnad Standardförklaring: Mammon! Vår ingång: förtroende, normer och typ av fiske Fråga: Vilket förtroende har de institutioner som främst påverkar yrkesfiskarens vardag? Fiskeriverket ca 4% (fiskare visst inflytande) Forskare 0%! (Fiskare inget inflytande) Kommentar: Svensk fiskeförvaltning av tradition en top-down ansats. Exempel med deltagande och samförvaltning visat sig framgångsrika.
Vad skapar förtroende Flera skolor Delad världsbild, normer, värderingar Kompentens och underlag History of play Tying the grabbing hand (procedurerna) Deltagande Kommunikation och öppenhet/transparens
Vad skapar misstroende? TV Bowling alone (Putnam) Olikheter i världsbild och normer Brister i procedurer och löfteshållning (effektivitet) Avsaknad av deltagande Bristande kommunikation (varför gör man som man gör?)
OBS! Det tar mycket längre tid att bygga upp förtroende än att rasera det!
Fallet kärnavfallshantering Bäring på allt Låt oss ta det från början.
Legitimitet vs effektivitet Inte nog med effektiva lösningar: Utan legitimitet knappast något beslut. Mer en procedurfråga än en utfallsfråga Proceduren kan vi demonstrera, ufallet mer osäkert Utfallet (effektivitet) kan inte påverka legitimiteten annat än på lång sikt (jmf London)
Viktiga faktorer att beakta Egenintresse (hur påverkas min och framtidens vardag) Rättvisa (inflytande och konsekvenser över generationer, behov av kompensation, NIMBY?) Effektivitet (svårt visa upp faktiskt, men viktigt att kommunicera) Kostnadseffektivitet (inte dyrare än något alternativ, NIMBY) Oro/hot (kommunikation, delad världsbild) Proceduren (erkända spelregler) Förtroende
Förtroende Främst till institutioner och beslutsfattare Avsikter (säkerhet och ansvar, kostnader) Kompetens (bästa möjliga underlag svårt, jmf Hallandsåstunneln) Utformning/proceduren/spelreglerna (vilken grad av acceptans, ansvarsutkrävning, kompensation?) Historik! (finns något jämförbart?)
Tack för mig!