Forskare och fiskare i skilda världar. Daniel Berlin

Transkript

1 Daniel Berlin S venskt fiske skapar braskande rubriker. Vi kan dagligen läsa om miljöskadliga fiskemetoder, om bestånd som sviktar under hårt fisketryck och om ett utbrett olagligt och orapporterat fiske. Av den mediala uppmärksamheten att döma kan ålagillen och torsk med äggsås snart vara ett minne blott. Bakom de illavarslande skildringarna står ofta forskare som följt beståndsutvecklingen över tid och inte utan en viss förtvivlan sett hur deras rådgivning dels ignorerats av politikerna i EUs ministerråd, dels kraftigt ifrågasatts av yrkesfiskare. Det är i själva verket svårt att hitta ett annat område där forskningen är så pass starkt ifrågasatt av utövarna. Chefen för Fiskeriverkets havsfiskelaboratorium Joakim Hjelm säger i Aftonbladet att Inom alla andra områden tar man forskares uppgifter på allvar och sedan grundar sig debatten på det. Men inte inom fisket. Vi ifrågasätts hela tiden. Fiskare och forskare är oeniga när det gäller tillståndet för viktiga fiskebestånd, inte minst den symboliskt laddade torsken. När forskarna talar om att flera av torskbestånden är extremt ansträngda, menar yrkesfiskare i insändare och TV-uttalanden att det var länge sedan de såg så mycket torsk som nu. Yrkesfiskare uttrycker också en stark skepsis mot de metoder forskarna använder för att uppskatta fiskebestånden. Man är dels kritisk mot att alternativa förklaringar till beståndsutvecklingen sällan redovisas, dels kritisk mot att forskare inte provfiskar på de ställen där fisken finns och med de instrument som yrkesfiskarna använder. Därför värderas inte forskarnas mediala framträdanden särskilt högt. Som en yrkesfiskare uttrycker saken; Spektakulära utspel i medier kan kittla en okunnig publik och därmed ha ett politiskt syfte, men det kan inte vara forskningens uppgift. 2 I yrkesfiskarnas uttalanden märks också en hjärtlig trötthet på att framställas som rovfiskare och banditer som förstör våra gemensamma tillgångar. Henrik Svenbergs ord i tidningen Yrkesfiskaren om Isabella Lövins uppmärksammade bok Tyst Hav får exemplifiera vad många yrkesfiskare uttryckt i debatten: WWF och miljöpartister (upphöjs) till hjältar, medan yrkesfiskare utmålas som nolltaxerande sjörövare. En sådan här kontrovers får naturligtvis konsekvenser för relationen mellan parterna. Det här kapitlet visar att trätan mellan fiskare och forskare avspeglas i att yrkesfiskare som grupp har ett mycket lågt förtroende för forskare i alla fall om man jämför med svenska folket som helhet. I SOM-undersökningen 2007 ställs frågor om svenska folkets förtroende för forskare. I år har vi tack vare en enkät till svenska yrkesfiskare en unik möjlighet att jämföra svenskarnas förtroende för forskare med yrkesfiskarnas. Förutom den huvudsakliga slutsatsen att yrkesfiskarna 207

2 Daniel Berlin misstror forskare, kan vi också visa att graden av misstro skiljer sig åt mellan olika grupper av fiskare. Forskare och vetenskap har en hög status i moderna samhällen. Forskare åtnjuter också i allmänhet ett förhållandevis gott förtroende hos svenska folket, även om nivåerna varierar från år till år (se Holmberg & Weibulls kapitel). Den höga statusen och förtroendet tycks bottna i vetenskapens systematiska metoder samt den objektivitet och oberoende som anses utmärka forskningen. Också i årets mätning tycks svensken i allmänhet hysa ett relativt stort förtroende för forskare. I tabell 1 nedan framgår att 67 procent anger att de har mycket eller ganska stort förtroende, medan endast 4 procent har ganska eller mycket litet förtroende. Skillnaden mellan den genomsnittlige svenskens och den genomsnittlige yrkesfiskarens förtroende för forskare är avgrundsdjup. Om svensken i allmänhet har förhållandevis stort förtroende har yrkesfiskaregruppen ett otvetydigt lågt förtroende. Inte mer än 18 procent av fiskarena säger sig ha ganska eller mycket stort förtroende för forskare, medan hela 53 procent har ganska eller mycket litet förtroende. Det kan vara värt att påpeka att 26,5 procent av fiskarena faktiskt anger att de har mycket litet förtroende. Även om enkätfrågan i det här fallet gäller forskare i allmänhet är det naturligtvis högst troligt att det är den ofta hårda debatten mellan marinbiologer och yrkesfiskare som avspeglas i fiskaregruppens låga förtroende för forskare. Men kan vi veta att det är den hätska debatten mellan fiskare och forskare som avspeglas i fiskarenas låga förtroende? Kan inte skillnaden mellan fiskare och svenska folket bero på att fiskargruppen råkar ha generellt sett låg utbildning, en viss ålderssammansättning eller som man ibland hör är impregnerade av religiösa värderingar som står i kontrast till den moderna vetenskapen. Låt oss analysera dessa frågor. Många yrkesfiskare har låg akademisk utbildning och det är inte alls ovanligt att man har gått direkt från grundskola till yrkesliv. Kan man tänka sig att de extremt låga förtroendenivåerna hänger samman med låg utbildning snarare än med själva fiskeriverksamheten? Vi har inte data på individnivå om utbildningsnivån bland fiskare, men vi kan studera hur utbildning bland svenskar i allmänhet påverkar förtroende för forskare. Om det är så att det är fiskarenas låga utbildning som skapar misstro borde vi se liknande mönster även bland svenska folket. Så är dock inte fallet. Den lågutbildade svensken har också högt förtroende för forskare. Visserligen inte lika högt som de allra högst utbildade, men tillräckligt långt ifrån fiskarenas låga nivåer för att vi ska sluta oss till att det inte är fiskarenas låga utbildning som ligger bakom deras låga förtroende för forskare. 208

3 Tabell 1 Förtroende för forskare bland svenska folket och svenska yrkesfiskare, efter ålder, geografisk hemvist, kyrkomedlemskap, utbildning och båtstorlek (procent och balansmått) Fiskare Förtroende för forskare bland Svenska folket Stort Litet Balans Stort Litet Balans Alla Ålder Geografisk hemvist Västkust Östkust Nord Medlemskap i kyrka Medlem Ej medlem Utbildning Låg Medellåg Medelhög Hög Båtstorlek <12m m >24m Kommentar: Kategorin stort förtroende är en sammanslagning av kategorierna mycket stort och ganska stort förtroende. Kategorin litet förtroende är en sammanslagning av kategorierna mycket litet och ganska litet förtroende. Svarskategorin ingen uppfattning är inte medtagen i procentbasen, därav skillnader i resultaten jämfört med andra kapitel. Källa: SOM undersökningen 2007, samt en enkät om svensk fiskeriförvaltning sänd till samtliga licensierade yrkesfiskare i Sverige genomförd av projektet På kurs mot hållbar fiskeförvaltning vid Statsvetenskapliga institutionen, Göteborgs universitet. Enkäten skickades till 1873 yrkesfiskare, och svarsfrekvensen var 808 st (43%). Vilken roll spelar ålder för förtroendet för forskare? Bland svenska folket som helhet är förtroendet ganska jämnt fördelat mellan olika åldersgrupper. Visserligen tycks de yngsta och äldsta ha något högre förtroende än de båda mittengrupperna, men det rör sig inte om några påtagliga skillnader. Alla fyra åldersgrupper ligger nära opinionen som helhet. Bland yrkesfiskarna finns det emellertid tydliga skillnader mellan olika åldersgrupper när det gäller förtroendet för forskare. De fiskare som har högst eller kanske snarare minst lågt förtroende är de allra äldsta. Därefter 209

4 Daniel Berlin kommer de mellan 50 och 64 år, medan fiskare i åldergrupperna mellan 15 och 49 år har lägst förtroende för forskare. Man kan notera att förtroendet alltså är relativt högt i den grupp som är minst verksam (enkäten har gått ut till alla med yrkesfiskarelicens, även till dem som i praktiken inte är särskilt aktiva), medan förtroendet för forskare är i botten bland de mer aktiva fiskarena. I TV dokumentären Den sista torsken som i olika omgångar sänts på SVT argumenterar en fiskare på religiösa grunder för sitt dammsugande av haven och mot forskarnas bild av beståndsutvecklingen för vissa fiskarter. 6 Sådana uttalanden är sällsynta. Samtidigt väcker de frågan om det låga förtroendet för forskare kan ha en religiös grund, särskilt som religiösa församlingar historiskt haft en stark ställning i fiskesamhällen. Bland svenska folket som helhet har de som är medlemmar i en kyrka eller religiöst samfund något lägre förtroende för forskare än de som inte är medlemmar. Balansmåttet för icke-medlemmar är +67, jämfört med +62 för de som är medlemmar. 7 Den svaga tendens vi ser bland svenska folket som helhet är synnerligen tydlig bland yrkesfiskarna. De fiskare som är medlemmar i en kyrka eller religiöst samfund har tydligt mindre förtroende för forskare än vad de fiskare som inte är medlemmar har. Balansmåttet för medlemmar är -60, och för icke-medlemmar -32. Faktum är att fiskare som är kyrkmedlemmar är den enskilda grupp i materialet som har näst lägst förtroende endast slagna av fiskare med stora båtar. Samtidigt som fiskare med kyrkmedlemskap har lägre förtroende än sina icke-anslutna kolleger, kan vi konstatera att de fiskare som inte är medlemmar i en kyrka fortfarande är mycket mer misstroende än svenska folket som helhet och än de svenskar som är medlemmar i en kyrka. Slutsatsen blir att medlemskap i kyrka kanske inte orsakar, men möjligen accentuerar ett redan lågt förtroende i fiskaregruppen. Yrkesfiskare skiljer sig inte bara åt vad det gäller ålder och religiositet. Två klassiska, och sammanhängande, skiljelinjer i svenskt yrkesfiske går mellan östkust och västkust, och mellan storskaligt och småskaligt fiske. Skiljelinjerna är sammanhängande på så vis att de stora båtarna mestadels återfinns på västkusten, särskilt i Göteborgsområdet. Om vi tar den geografiska skiljelinjen först, kan vi konstatera att den verkar slå igenom när det gäller förtroendet för forskare. Som vi minns är opinionsbalansen i hela kåren -35. För västkustfiskare är den -49, för östkustfiskare -27, och för fiskare från norra Sverige -15. Några motsvarande geografiska skillnader finns inte hos svenska folket som helhet. När det gäller båtstorlek är tendensen att ju större båt, desto mindre förtroende för forskare. De fiskare som fiskar i små båtar (under 12 meter) har ett balansmått på -22, medan de som arbetar på de största båtarna (över 24 meter) har ett balansmått på -64. Fiskare på de största båtarna är de mest misstroende av alla. Sammanfattningsvis kan vi konstatera att skillnaden mellan folk och fiskare är mycket stor. Fiskare har mycket lägre förtroende för forskare än vad svenskar i allmänhet har. De kontroller vi gjort stärker idén att det är något i relationen fiskareforskare i sig som sänker förtroendet, snarare än eventuella andra egenskaper hos 210

5 yrkesfiskaregruppen. Men det finns också ganska tydliga skillnader inom yrkesfiskargruppen. Allra mest misstro hittar vi hos dem som fiskar på stora båtar, är medlemmar av en kyrka, bor på västkusten och är mellan 15 och 49 år gamla. Noter 1 / Publicerad: / 2 Viking Bengtsson i Göteborgs Postens nätupplaga Publicerad Yrkesfiskaren nr Enkäten till yrkesfiskarna har genomförts av projektet På kurs mot hållbar fiskeförvaltning vid Statsvetenskapliga institutionen, Göteborgs universitet. 5 Observera att svarskategorin ingen uppfattning inte ingår i procentberäkningen. 6 Dokument inifrån: Den sista torsken SVT Skillnaden i medelförtroende mellan grupperna är dock inte statistiskt signifikant. 211

6